Kungl. Maj:ts proposition nr 355.

1

Nr 355.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående grunderna för
uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
för dr 1942 m. m.; given Stockholms slott den 29 maj
1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 maj
1942.

När varan de:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter frågan om grunderna för
uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1942 samt vissa
andra spörsmål angående utformningen av riksstaten för budgetåret 1942/43.
Departementschefen anför därvid följande:

Å driftbudgeten i det i 1942 års statsverksproposition framlagda förslaget
till riksstat för budgetåret 1942/43 upptogos utgifter å sammanlagt 2,324 miljoner
kronor. Inkomsterna beräknades till 2,327 miljoner kronor, överskottet
av inkomster över utgifter å 3 miljoner kronor betecknades såsom avsett
att balanseras i avvaktan på slutlig reglering av riksstaten.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 355.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 355.

Förändringar av utgifterna å driftbudgeten.

Av de i statsverkspropositionen upptagna utgifterna å driftbudgeten hänförde
sig 2,038 miljoner kronor till egentliga statsutgifter under första—fjortonde
huvudtitlarna och 286 miljoner kronor till utgifter för statens kapitalfonder.
Huvudparten av sistnämnda summa föll på riksgäldsfonden med 214
miljoner kronor; avskrivningarna av nya kapitalinvesteringar uppgingo till
68 miljoner kronor.

I särskilda propositioner har Kungl. Majit föreslagit ett flertal ändringar
beträffande driftbudgetens utgiftssida.

De viktigaste ändringsförslagen avse fjärde, femte och nionde huvudtitlarna
samt huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar. En för de olika
huvudtitlarna gemensam anslagsökning på något över 8 miljoner kronor inträder
till följd av den uppräkning av kristilläggen från 12 till 14 procent,
varom jag tidigare i dag framlagt förslag. — Anslagssumman å försvarsdepartementets
huvudtitel, som i statsverkspropositionen beräknades till 713 miljoner
kronor, har stigit till 716 miljoner kronor, därvid dock ett anslag på 3
miljoner kronor till hjälpverksamhet till förmån för de till militärtjänstgöring
inkallades familjer förutsatts överfört till förskottsstaten för försvarsväsendet.
Örn till den angivna siffran för fjärde huvudtiteln läggas anslagen till
avskrivning av nya kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond,
vilka stigit med omkring 2 miljoner kronor till ej fullt 51 miljoner kronor,
kommer man till en siffra av 767 miljoner kronor för de på riksstatens driftbudget
upptagna försvarskostnaderna. I detta sammanhang bör dock erinras,
att gränsdragningen mellan vad som föres å riksstat och å förskottsstat i vissa
stycken är konventionell, att avskrivning i rätt avsevärd omfattning sker vid
sidan av budgeten med hjälp av fonderade medel och att å tilläggsstat II till
riksstaten för löpande budgetår upptagits vissa icke obetydliga anslag till materielanskaffning,
som enligt tidigare tillämpade principer skulle fallit på
riksstaten för nästa budgetår. — Socialdepartementets huvudtitel har undergått
en ökning på 13 miljoner kronor, varav omkring hälften faller på dyrtidstillägg
å folkpensioner och invalidunderstöd. Nya anslag ha tillkommit
bland annat för kristillägg åt sjukkassor (1 miljon kronor), vissa byggnadsarbeten
(omkring 0.5 miljon kronor) och sommarvistelse för stadsbarn (0.5
miljon kronor). Anslagen till mödx^ahjälp utan återbetalningsskyldighet och
till moderskapspenning ha ökats med 1 respektive 0.4 miljon kronor och
anslagen till civila luftskyddet med tillhopa 0.8 miljon kronor. Avlöningsanslagen
för arbetsmarknadskommissionen, länsstyrelserna och sinnessjukhusen
ha uppräknats med sammanlagt 2.0 miljoner kronor. Höjningarna motvägas
av vissa sänkningar; de största, som uppgå till vardera 1 miljon kronor, avse
anslagen till åtgärder för arbetsmarknadens reglering och till anordnande av
allmänna samlingslokaler. — Jordbruksdepartementets huvudtitel utvisar
den största stegringen, i runt tal 15 miljoner kronor, varav 13 miljoner kronor
faller på anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, som
föreslagits höjt från 80 till 93 miljoner kronor, och 1.5 miljoner kronor på en
ökning av anslaget till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. —

Kungl. Maj:ts proposition nr 355-

3

För utgiftshuvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som i statsverkspropositionen
slutade på 67.9 miljoner kronor, äro ett flertal ändringar
påkallade, vilka jag i annat sammanhang denna dag anmält. Ändringarna
medföra en höjning av anslagssumman på 6.0 miljoner kronor, eller till 73.9
miljoner kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner
framlagda anslagsäskanden har riksdagen i flertalet fall redan
fattat beslut. Anslagsgranskningen har icke medfört någon nämnvärd förändring
i de förut angivna siffrorna.

Enligt uppgifter, som från riksgäldskontoret överlämnats till bankoutskottet,
bör staten för riksgäldsfonden nu justeras, så att det tidigare beräknade
underskottet reduceras med 3 miljoner kronor. Jag förutsätter, att riksdagen
vidtager jämkning i det i riksstatsförslaget uppförda underskottet i enlighet
därmed.

Den totala nettoökning av driftbudgetens utgiftssida i
förhållande till statsverkspropositionen, varmed man nu har att räkna, uppgår
till inemot 39 miljoner kronor. Anslagssumman på driftbudgeten skulle
härigenom, såvitt nu kan bedömas, bli 2,363 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

I statsverkspropositionen utvisar driftbudgetens inkomstsida, såsom nyss
erinrats, en summa av cirka 2,327 miljoner kronor. Härav hänföra sig
1,988.9 miljoner kronor till egentliga statsinkomster och 338.6 miljoner kronor
till inkomster av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknas inkomst-
och förmögenhetsskatten giva 450 miljoner kronor, värnskatten 350
miljoner kronor, krigskonjunkturskatten 35 miljoner kronor och särskild
skatt å förmögenhet 27 miljoner kronor. Stämpelmedlen äro upptagna till
55 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknas inflyta 13 miljoner
kronor. Tullar och acciser beräknas till sammanlagt cirka 927 miljoner kronor,
varav tullmedel 120 miljoner kronor, allmän omsättningsskatt och varuskatt
290 miljoner kronor, tobaksskatt 185 miljoner kronor och skatter å
alkoholhaltiga drycker sammanlagt 288 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknas i statsverkspropositionen
till sammanlagt 231 miljoner kronor, därav för postverket 30 miljoner
kronor, för telegrafverket 55 miljoner kronor, för statens järnvägar 100
miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 30 miljoner kronor och för domänverket
16 miljoner kronor.

Till stöd för en omprövning av inkomstberäkningen i riksstatsförslaget ha
genom vederbörande verkschefers försorg verkställts nya uppskattningar av
den sannolika tullinkomsten för nästa budgetår och av överskotten vid de
affärsdrivande verken. Därjämte har inom riksräkenskapsverket utförts en
preliminär beräkning rörande årets taxeringsresultat för inkomst- och förmögenhetsskatten.
Jag torde nu få i korthet redogöra för de justeringar av

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 355.

de i statsverkspropositionen förordade uppskattningarna av intäkten under
olika inkomsttitlar till vilka anledning synes föreligga.

Inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt.
Vid inkomstberäkningen i statsverkspropositionen, som i denna del helt följde
riksräkenskapsverkets förslag, antogs inkomst- och förmögenhetsskatten för
nästa budgetår komma att ge en behållen inkomst av 450 miljoner kronor,
under förutsättning att grunderna för uttagande av skatten bibehölios oförändrade.
Under samma förutsättning uppskattades inkomsten av värnskatten
till 280 miljoner kronor. Av skäl till vilka jag i det följande återkommer uppfördes
emellertid sistnämnda inkomsttitel i riksstatsförslaget med ett provisoriskt
tillägg av 70 miljoner, eller med 350 miljoner kronor.

De uppgifter som nu föreligga angående årets taxeringsresultat, vilket är
avgörande för skatteutfallet under nästa budgetår, spegla för fysiska personer
en gynnsammare utveckling än man hittills räknat med. I synnerhet på
landsbygden inregistreras i det hittills bearbetade materialet en icke oväsentlig
ökning av det beskattningsbara beloppet för denna grupp av inkomsttagare.
Av tillgängliga uppgifter att döma torde däremot resultatet för aktiebolagens
del bliva sämre än tidigare beräknats, sannolikt till icke ringa del
till följd av omfattande avskrivningar. Resultatet av en bearbetning av det
föreliggande materialet torde få delgivas vederbörande riksdagsutskott.

Till frågan om de belopp med vilka de här berörda skattetitlarna böra
uppföras i riksstaten återkommer jag i det följande i samband med behandlingen
av grunderna för uttagande av direkt skatt under nästa budgetår.

Krigskonjunkturskatt. I statsverkspropositionen har inkomsten
av krigskonjunkturskatt för nästa budgetår uppskattats till 35 miljoner kronor.
Med hänsyn till att skatten under löpande budgetår beräknas avkasta
något över 40 miljoner kronor förefaller det icke osannolikt, att den föregående
inkomstberäkningen under förutsättning av oförändrade uttagningsgrunder
för skatten skulle kunna justeras uppåt. Emellertid har i den för
riksdagen framlagda propositionen angående krigskonjunkturskatt för år 1942
föreslagits vissa jämkningar, vilka kunna väntas medföra ett väsentligt inkomstbortfall.
Jag syftar på de nya bestämmelserna om ett särskilt utjämpingsavdrag,
i regel motsvarande 15 procent av jämförelseinkomsten. Utan
de begränsningar i tillämpningsområdet för det nya avdraget, som av olika
skäl ansetts påkallade, skulle detta enligt verkställda beräkningar medföra
en skatteförlust på c:a 60 procent. Som bestämmelserna i förslaget utformats
blir förlusten mindre ehuru med säkerhet ändå rätt betydande. Anledning
synes mig föreligga att uppföra inkomsttiteln i riksstaten med ett
från 35 till 25 miljoner kronor reducerat belopp.

Stämpelmedel. I proposition till årets riksdag har förslag framlagts
om viss höjning av lotterivinstskatten. Intäkten av denna skatt redovisas
under här ifrågavarande inkomsttitel. Sedan riksdagen numera godkänt
skatteförslaget, torde stämpelmedlen i riksstaten böra uppföras med ett förhöjt
belopp. Som inkomsten av stämpelmedel i statsverkspropositionen be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 355. 5

räknats relativt lågt, torde en höjning från 55 till 65 miljoner kronor få anses
berättigad.

I en till mig överlämnad promemoria har generaltulldirektören beräknat
det nettobelopp, varmed t u 11 m e d 1 e n kunna väntas inflyta under nästa
budgetår, till 95 miljoner kronor, vilket innebär en sänkning med 25 miljoner
kronor i förhållande till den i statsverkspropositionen anmälda uppskattningen.
Generaltulldirektören har därvid utgått från en beräkning av utfallet av
tullinkomsterna för innevarande budgetår. Denna beräkning, som grundats
på tulldebiteringen under tiden juli 1941—april 1942, utmynnar i en uppbörd
av tullmedel på 100 miljoner kronor, vilket efter avdrag för restitutioner antages
betyda en behållen inkomst på 95 miljoner kronor. Visserligen påverkas
årets siffra av särskilda förhållanden såsom de ovanligt svåra isförhållandena
i februari och mars, men enligt vad som uttalas i promemorian skulle
det likväl finnas anledning att betrakta årets inkomstutfall såsom ett maximum
för vad som kan påräknas under nästa budgetår.

Ehuru jag kan i huvudsak ansluta mig till den uppfattning om den sannolika
inkomstutvecklingen, åt vilken generaltulldirektören givit uttryck, finner
jag det i rådande ovissa läge riktigast att i riksstaten uppföra tullmedlen
med ett till 100 miljoner kronor avrundat belopp. Att denna inkomstberäkning
snarast måste bedömas såsom hög får beaktas vid uppskattningen av
övriga inkomsttitlar.

Den höjning av tobaksskatten som årets riksdag beslutat motiverar
en uppräkning av inkomsttiteln för nästa budgetår från det i statsverkspropositionen
angivna beloppet av 185 miljoner kronor till 200 miljoner kronor.
Med hänsyn till den risk som föreligger för en viss reduktion av tobaksförsäljningen
till följd av ransoneringen kunde övervägas att i riksstaten uppföra
ett något lägre belopp. Tillräckliga skäl att avvika från nyss angivna
uppskattning synas mig emellertid ej föreligga. Ransoneringen torde däremot
böra föranleda, att man icke längre räknar med någon extra inleverans av
vinstmedel från monopolbolaget under nästa budgetår. Statens inkomst av
aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet bör därför uppföras
med 1,595,000 kronor i stället för det i statsverkspropositionen beräknade
beloppet av 6,595,000 kronor.

Inkomsten av rusdrycksförsäljningsmedel: partihandelsbolag
har i statsverkspropositionen beräknats till 21 miljoner kronor. Därvid
har förutsatts, att aktiebolaget Vin- & spritcentralen skulle budgetåret
1942/43 till statsverket inleverera även det belopp å c:a 4.5 miljoner kronor,
varmed de under år 1942 till vinst- och prisregleringsfonden avsatta medlen
beräknades överstiga en ursprungligen planerad avsättning å 5 miljoner
kronor. Med hänsyn å ena sidan till bolagets önskemål att till stärkande av
likviditeten tillsvidare få inom företaget behålla hela det till vinst- och prisregleringsfonden
avsatta beloppet jämte en del av en påräknad extraordinär
vinst, å andra sidan till möjliga behov av ökad inleverans av vinstmedel, Ilar
Kungl. Maj:t medgivit, att bolaget i bokslutet för år 1941 finge avsätta medel
till en dispositionsfond med skyldighet för bolaget att, när Kungl. Maj:t

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 355-

så beslutar, inleverera de avsatta medlen till statsverket. Bolaget har med
stöd av detta beslut till en dispositionsfond avsatt 6 miljoner kronor. Till
vinst- och prisregleringsfonden ha avsatts i runt tal 9.5 miljoner kronor
eller hela det av bolaget åsyftade beloppet.

Enligt vad jag inhämtat föreligger numera enligt bolagets uppfattning anledning
att räkna med att den i statsverkspropositionen förutsatta inleveransen
från spritcentralen skall kunna uppnås utan lanspråktagande av de fonderade
medlen. Skulle denna förväntan icke infrias, torde inbetalningen böra
uppbringas till avsett belopp med hjälp av medel från dispositionsfonden.
Om vinstresultatet blir ännu gynnsammare än väntat, anser jag icke detta
böra för närvarande föranleda någon ytterligare fondering av medel inom
företaget.

Omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning beräknades
i statsverkspropositionen till 200 miljoner kronor. Därvid uppskattades
skatteinkomsten vid oförändrade uttagningsgrunder till 185 miljoner kronor,
vartill lades 15 miljoner kronor i beräknat tillskott till följd av en planerad
skattehöjning.

Ovissheten örn den fortsatta konjunkturutvecklingen gör det svårt att bilda
sig en mening örn avkastningen av ifrågavarande skatt. De erfarenheter
som vunnits under den förflutna tiden synas närmast tala för att den föregående
beräkningen måste anses försiktig. Jag finner likväl icke en uppräkning
över den tidigare nivån motiverad. Då riksdagen numera beslutat en
skatteskärpning av den ungefärliga omfattning, varmed räknades vid utarbetandet
av statsverkspropositionen, anser jag mig sålunda böra förorda, att inkomsttiteln
uppföres med det tidigare beräknade beloppet, 200 miljoner
kronor.

Trafikskatt. I proposition till riksdagen har framlagts förslag örn en
särskild trafikskatt avsedd att utgå å vissa avgifter för personbefordran med
järnväg. Avkastningen av skatten har av de sakkunniga, vilkas förslag ligger
till grund för propositionen, beräknats till 22 miljoner kronor, varav i runt
tal 17 miljoner kronor från statens järnvägar och återstoden från de enskilda
järnvägarna. Genom en taxejustering, som föreslagits genomförd i samband
med att skatten införes, skulle dessutom statens järnvägar tillföras en merinkomst,
som beräknats till c :a 4 miljoner kronor. Förutsättning för beräkningarna
är, att trafiken blir av ungefär samma omfattning som år 1941. En viss
avrundning nedåt synes påkallad med hänsyn till beskattningens sannolika
inflytande i trafikbegränsande riktning.

Under förutsättning att riksdagen antager det framlagda förslaget, bör i
riksstaten uppföras en ny inkomsttitel, benämnd trafikskatt. Med hänsyn till
att skatten inflyter kvartalsvis i efterskott, bör den under första året av sin
tillämpning upptagas med 8/* av den beräknade helårsavkastningen, eller till
ett avrundat belopp av 16 miljoner kronor. Jag återkommer i det följande
till uppskattningen av statens järnvägars överskott under samma förutsättning.

Vissa av de under uppbörd i statens verksamhet uppförda inkomsttitlarna

Kungl. Maj:ts proposition nr 355.

7

böra i anledning av för riksdagen framlagda förslag eller eljest vidtagna avgiftsförändringar
justeras. Sålunda böra inkomsterna från karolinska
sjukhuset höjas från det i statsverkspropositionen beräknade beloppet,
4,000,000 kronor, till 4,160,000 kronor och inkomsterna från serafimerlasarettet
höjas från 2,300,000 kronor till 2,320,000 kronor. Inkomsttiteln
terminsavgifter från läroverken m. m. bör erhålla den ändrade benämningen
avgifter vid läroverken m. m., sedan den utsträckts till att
avse även real- och studentexamensavgifter. Den vidgade omfattningen
av uppbörden under denna titel föranleder en uppräkning från 1,400,000
kronor till 1,600,000 kronor. Inkomster vid statens bakteriologiska
laboratorium böra uppföras med ett från 400,000 kronor
till 420,000 kronor förhöjt belopp. Slutligen bör inkomsttiteln avgifter
för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen sänkas
från 30,000 kronor till 15,000 kronor.

Under diverse inkomster torde lotterimedlen i anledning av penninglotteriets
utvidgning böra uppräknas med 3 miljoner kronor till 23 miljoner
kronor. Inkomsttiteln övriga diverse inkomster bör höjas
med 400,000 kronor till 4,600,000 kronor i anledning av att under densamma
böra redovisas de fonderade examensmedel vid läroverken, som enligt ett
för riksdagen framlagt förslag skola inlevereras till statsverket. Jag är icke
beredd att nu tillstyrka den i statsverkspropositionen berörda indragningen
av beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond.

överskotten från statens affärsverk beräknades i statsverkspropositionen
med utgångspunkt från att kristillägg skulle komma att utgå med 12 procent
och med föregripande av vissa taxehöjningar vid postverket, telegrafverket
och statens järnvägar. Enligt de från affärsverken inhämtade uppgifterna
kunna de i statsverkspropositionen föreslagna inkomstberäkningarna
vidhållas, oaktat att kristillägg nu, enligt vad jag i annat sammanhang förordar,
böra beräknas efter 14 procent och oavsett att den planerade taxehöjningen
för statens järnvägars del förutsättes i huvudsak ersatt med en
trafikskatt. Den gynnsamma uppskattningen av överskottet från statens
järnvägar motiveras av de ytterligare erfarenheter som vunnits
angående trafikens utvecklingstendenser. Såväl persontrafiken som godstrafiken
ha visat en kraftigare ökning än beräknat. Å andra sidan måste man
även räkna med ej oväsentligt ökade driftskostnader. En beräkning av överskottet
vid statens järnvägar i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag, alltså
till 100 miljoner kronor, måste betraktas såsom försiktig i betraktande
av den kraftiga utveckling trafiken visat och med tanke på det
inkomsttillskott en med den föreslagna trafikskatten förbunden taxejustering
enligt vad nyss anförts bör medföra. Med hänsyn till den betydande osäkerhetsmarginal
som vissa andra inkomsttitlar förete kunde visserligen denna
försiktighet vara motiverad, men jag finner likväl tillgängliga uppgifter
utgöra tillräckligt underlag för en uppräkning av överskottet till 110 miljoner
kronor.

Slutligen får jag erinra örn att enligt det av riksdagen godkända förslaget

8 Kunni. Maj.ts proposition nr 355.

till stat för statens allmänna fastighetsfond överskottet från
byggnadsstyrelsens delfond bör i riksstaten uppföras med ett från 7,109,000
kronor till 7,424,000 kronor förhöjt belopp.

De av mig i det föregående förordade inkomstjusteringarna betyda en ökning
av skatterna med netto 11 miljoner kronor, av uppbörd i statens verksamhet
med 385,000 kronor, av diverse inkomster med 3.4 miljoner kronor
och av inkomster av statens kapitalfonder med 5.3 miljoner kronor. Enligt
de framlagda beräkningarna — vid vilka emellertid bortsetts från inkomstoch
förmögenhetsskatten jämte värnskatten — skulle driftbudgetens inkomstsumma
alltså ökas med sammanlagt 20.1 miljoner kronor, eller från 2,327.5
miljoner kronor till 2,347.6 miljoner kronor.

Grunder för uttagningen av inkomst- och förmögenhetsskatt
samt värnskatt.

Av föregående översikt över förändringarna i anslagssumman å driftbudgeten
i riksstaten för budgetåret 1942/43 samt av de justeringar i vissa inkomstberäkningar,
som nu äro påkallade, framgår, att mot utgifter på i runt
tal 2,363 miljoner kronor komma att svara inkomster på cirka 2,348 miljoner
kronor; inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten antagas då alltjämt
uppförda med de i statsverkspropositionen beräknade beloppen. En brist
å 15 miljoner kronor framkommer alltså under sistnämnda förutsättning,
även sedan de justeringar av vissa indirekta skatter och taxor, som föregrepos
i statsverkspropositionen och sedermera beslutats eller blivit föremål för förslag
till riksdagen, förutsatts i sin helhet genomförda. Att bristen icke blir
större trots en relativt betydande ökning av utgifterna och trots den avsevärda
nedräkning av tullinkomsterna, som blivit nödvändig, förklaras av att
den indirekta beskattningen och överskotten från affärsverken lämna ett större
bidrag till utgiftsfinansieringen än man tidigare räknat med.

Jag har förut erinrat örn att värnskatten, om den antages uttagen efter
oförändrade grunder, skulle på det i statsverkspropositionen förutsatta taxeringsunderlaget
ge en inkomst, som med 70 miljoner kronor understiger den
i riksstatsförslaget preliminärt uppförda. Tillägget å 70 miljoner kronor infördes
i riksstatsförslaget för att balansera ett vid tidpunkten för statsverkspropositionen
utarbetande motsett underskott å 67 miljoner kronor, för vilket
täckning ansågs böra beredas, innan riksstaten slutligt fastställdes. Huruvida
hela beloppet, som blott provisoriskt påfördes inkomsttiteln värnskatt, borde
definitivt tagas ut av de olika skatterna på inkomst och förmögenhet eller
till en del på annat sätt, lämnades öppet i avvaktan på den prövning av det
slutliga behovet av ökade skatteintäkter, som borde ske, då budgetutfallet för
löpande budgetår kunde överblickas och fullständigare uppgifter förelågo
angående utgifter och inkomster på nästa års riksstat.

Lägges den nu konstaterade budgetbristen på 15 miljoner kronor till det i
statsverkspropositionen blott provisoriskt införda inkomsttillägget på 70 mil -

Kungl. Maj:ts proposition nr 355.

9

joner kronor, framkommer ett sammanlagt inkomstbehov på 85 miljoner
kronor. Delvis vinnes täckning för detta genom den förbättring av skatteutfallet,
med vilken man enligt vad tidigare anförts numera har att räkna,
delvis kräver det för sin finansiering en skärpning av beskattningen.

Med bortseende från nyssnämnda provisoriska tillägg på 70 miljoner kronor
beräknades inkomst- och förmögenhetsskatten tillsammans med värnskatten
i statsverksproposition ge en intäkt på 730 miljoner kronor. Det
gynnsamma taxeringsresultat, mot vilket tillgängliga uppgifter visa hän,
synes berättiga till en uppräkning av denna summa med 2 å 3 procent
eller, avrundat, till c:a 750 miljoner kronor. Verkställes denna höjning av
inkomstberäkningen, reduceras behovet av ytterligare skatteinkomster ånyo
till den i statsverkspropositionen antagna storleksordningen.

Jag har redan framhållit, att indirekta skatter och taxehöjningar bidragit
till att finansiera utgifterna med högre belopp än som förutsattes i statsverkpropositionen.
Under dessa förhållanden finner jag icke anledning att förorda,
att föreliggande brist på 65 miljoner kronor skall till någon del täckas
genom en ytterligare skärpning av den indirekta beskattningen. Ett skatteförslag
som under senare tid varit föremål för ett visst allmänt intresse, nämligen
skatt å tidskrifter, anser jag förenat med sådana tekniska svårigheter,
att det — i synnerhet med tanke på den relativt obetydliga inkomst den nya
skatten skulle skänka — åtminstone för närvarande icke bör genomföras.
Jag förutsätter alltså, att de erforderliga skattemedlen uttagas genom skärpt
beskattning av inkomst och förmögenhet. Enklast sker detta genom att uttagningsgrundema
för inkomst- och förmögenhetsskatten bibehållas oförändrade
men en ny skala för värnskatten fastställes, som kan beräknas öka
intäkten av denna skatt med det ursprungligen förutsatta beloppet.

Förslag örn värnskatt för budgetåret 1942/43 anmäles senare denna dag
Enligt förslaget skall skatteskalan för fysiska personer höjas över hela linjen,
dock något starkare i högre inkomstlägen. Skattens progressivitet blir alltjämt
något svagare än inkomst- och förmögenhetsskattens vid en uttagningsprocent
för boltenskatten av 110. För aktiebolagens del förordas en höjning
av uttagningsprocenten med 2 enheter, eller till 12 procent. Skatten på fysiska
personer beräknas med den föreslagna skattehöjningen på det nu förutsedda
taxeringsresultatet ge en merinkomst på 55 miljoner kronor. Skärpningen
av bolagsbeskattningen beräknas betyda 15 miljoner kronor.

I anslutning till värnskatteförslaget anmäles även förslag till en maximering
av statsbeskattningen i förhållande till inkomsterna. Någon beräkning av
den skatteförlust, som inträder örn förslaget genomföres, har icke kunnat
verkställas. Inkomstminskningen torde icke bli av sådan storleksordning, att
de här förordade beräkningarna behöva justeras med hänsyn därtill.

Med beaktande av föreliggande taxeringsuppgifter och under förutsättning
av bifall till här berörda skatteförslag torde inkomst- och förmögenhetsskat Bihang

till riksdagens protokoll 1052. 1 sami. Nr 355. 2

10

Kungl. Maj:ts proposition nr fjä -

ten samt värnskatten böra i riksstaten uppföras med 460 respektive 360 miljoner
kronor. Driftbudgetens inkomster bringas därigenom att något överstiga
utgiftssumman. En sammanfattande översikt över driftbudgeten i riksstatsförslaget
sådan denna ter sig efter de här skildrade eller förordade ändringarna
torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilaga).

Hemställan.

Under åberopande av vad här förut anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för år 1942 utgå
med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som
avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med
200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses
i samma moment b).

Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte — med ändring av i statsverkspropositionen
framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten för
budgetåret 1942/43 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslå riksdagen

att i nämnda riksstat upptaga dessa inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning
............................ kronor 460,000,000

Värnskatt, bevillning ................ » 360,000,000

Krigskonjunkturskatt, bevillning ...... » 25,000,000

Stämpelmedel, bevillning ............ » 65,000,000

Tullmedel, bevillning ................ » 100,000,000

Tobaksskatt, bevillning .............. » 200,000,000

Inkomster vid statens bakteriologiska *

laboratorium .................... » 420,000

Inkomster vid karolinska sjukhuset .. » 4,160,000

Inkomster vid serafimerlasarettet .... » 2,320,000

Avgifter vid läroverken m. m....... » 1,600,000

Avgifter för statskontroll å krigsmate rieltillverkningen

................ » 15,000

Lotterimedel ...................... » 23,000,000

övriga diverse inkomster ............ » 4,600,000

Statens järnvägar .................. » 110,000,000

Statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond ............ » 7,424,000

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet » 1,595,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 355. 11

Slutligen hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta

att i nämnda riksstat under rubriken skatter upptaga en
ny inkomsttitel sålunda:

Trafikskatt, bevillning ................kronor 16,000,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Renlund.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 355.

Driftbudgeten för

Inkomster.

Statsverks-

Senare

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

1,858.3

+ 31.0

1,889.3

Il Uppbörd i statens verksamhet........

47.6

4- 0.4

48.0

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden ..

50. o

—

50. o

IY. Diverse inkomster..................

33.0

+ 3.4

36.4

Säger

1,988.9

+ 34.8

2,023.7

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

231.0

+ 10.o

241.0

II. Riksbanksfonden ..................

10.o

—

10.o

III. Statens allmänna fastighetsfond......

10.7

+ 0.3

11.0

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond......

10.4

—

10.4

V. Statens utlåningsfonder..............

16.2

—

16.2

Yl. Fonden för låneunderstöd ..........

1.6

—

1.6

VII. Fonden för statens aktier............

22.6

- 5.0

17.6

VIII. Statens pensionsfonder..............

35.3

—

35.3

IX. Diverse kapitalfonder ..............

0.8

—

0.8

Säger

338.6

+ 5.3

343.9

Summa

2,327.5

+ 40.x

2,367.6

Underskott att avföras d statens budgetutjämningsfond vid fullständigt
ianspråktagande av d beredskapsstat för försvarsväsendet under
driftbudgeten uppfört belopp..................................

1,465.7

Kungl. Maj:ts proposition nr 355.

13

budgetåret 1942/43.

Bilaga.

Utgifter.

Statsverks-

Senare

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna ......

1.9

—

1.9

II. Justitiedepartementet ..............

19.3

+

0.1

19.4

lil. Utrikesdepartementet ..............

10.1

+

O.o

10.1

IV. Försvarsdepartementet..............

713.0

+

3.3

716.3

V. Socialdepartementet................

425.6

+

13.1

438.7

VI. Kommunikationsdepartementet.......

106.0

T

0.2

106.2

VII. Finansdepartementet ...............

69.7

+

0.4

70.1

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

283.7

+

0.1

283.8

IX. Jordbruksdepartementet ............

162.8

+

15.3

178.1

X. Handelsdepartementet..............

27.4

+

1.2

28.6

XI. Folkhushållningsdepartementet.......

135.4

+

0.1

135.5

XII. Pensionsväsendet ..................

75.6

+

2.0

77.6

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

1.0

—

1.0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

6.6

+

O.o

6.6

Säger

2,038.1

+

35.8

2,073.9

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

1.2

-

O.o

1.2

II. Riksgäldsfonden....................

214.0

—

3.o

211.0

lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

67.9

+

6.0

73.9

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster.....................

3.3

—

3.3

Säger

286.4

+

3.0

289.4

Summa

2,324.5

+

38.8

2,863.3

Överskott att balanseras i avvaktan på slutlig reglering av riksstaten

4.3

Å beredskapsstal för försvarsväsendet
/odd...........................

under driftbudgeten uppfört be -

1,470.0

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sami. Nr 355.

3