Kungl. Maj:ts proposition nr 328.
1
Nr 328.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
ytterligare med den fortsatta utbyggnaden av landets
försvarskrafter sammanhängande markförvärv; given
Stockholms slott den 22 maj 1942.
Kungl, Maj.! vill härmed, under åberopande av bflagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott
den 22 maj 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bbamstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler, efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet, samt, vad angår markföl
värv för Hallands flygflottilj, jämväl med chefen för socialdepartementet
och t, f. chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Rosander, frågor
om vissa ytterligare med den fortsatta utbyggnaden av landets försvarskrafter
sammanhängande markförvärv samt anför därvid följande:
I proposition den 8 maj 1942 ha framlagts förslag rörande förvärv av mark,
som avses för vissa i försvarspropositionen, nr 210, angivna ändamål. Jag anmälde
i detta sammanhang, att i vissa fall utredningen ännu icke vore slutförd
och anhöll att framdeles få återkomma till de frågor, som sålunda återstode.
Jag tillåter mig nu anmäla sistnämnda frågor.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 328.
1832 48
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 328.
1. Markförvärv för förläggning av Göteborgs luftvärnskår. I sitt den 12
januari 1942 avgivna betänkande med förslag till plan för organisationsarbetet,
inom försvarsväsendet (statens off. utredn. 1942: 1) föreslog 1941 års försvarsutredning
bland annat, att den nuvarande beredskapsdivisionen ur luftvämsartilleriet
i Göteborg skulle göras bestående och benämnas Göteborgs
luftvärnskår (Lv 6). Frågan örn förläggningsort — och i samband därmed
benämning — för luftvärnskåren borde dock göras beroende av en särskild
undersökning rörande övnings- och skjutmöjligheterna för kåren, vilken
syntes böra utföras av de militära myndigheterna. Därest tillfredsställande
möjligheter i detta hänseende icke kunde åstadkommas i Göteborg, borde
annan förläggningsort sökas, antingen inom det nya V. militärområdet eller
på västkusten, varvid i senare fallet Halmstad syntes böra främst komma i
åtanke.
I yttrande över försvarsutredningens förslag i denna del uttalade länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län som sin bestämda mening, att Göteborgs
betydelse som skyddsobjekt nödvändiggjorde kårens förläggning till denna
stad eller dess omedelbara närhet.
Vid ärendets anmälan i propositionen nr 210 (sid. 241) anförde jag, att
jag delade länsstyrelsens uppfattning och föreslog sålunda, att kåren förlädes
till Göteborg eller dess omedelbara närhet.
Sedan av Kungl. Majit anbefalld utredning i ärendet genom arméförvaltningens
fortifikationsstyrelses och vederbörande militärmyndigheters försorg
numera förebragts, får jag ånyo anmäla den föreliggande frågan för Kungl.
Majit.
I skrivelse den 8 maj 1942 anmälde fortifikationsstgrelsen i avvaktan på
slutlig utredning i ärendet bland annat, att förhandlingar fortfarande påginge
med Göteborgs stad rörande ifrågasatt förläggning av luftvärnskåren
till ett till största delen staden tillhörigt markområde i Västra Frölunda
socken vid Göteborg, samt att, såvitt då kunde bedömas, i fall av frivillig uppgörelse
kostnaderna för förvärv för kronans räkning av för ändamålet erforderligt
markområde därstädes kunde beräknas uppgå till högst 750,000
kronor, vartill komme jämväl kostnader för gottgörelse åt ett flertal arrendatorer
å den staden tillhöriga marken.
I skrivelse den 19 maj 1942 har styrelsen vidare anfört, att i ärendet verkställda
rekognosceringar och jämförande undersökningar givit vid handen,
att en förläggning av luftvärnskåren endast syntes böra ifrågakomma till
någon av städerna Mölndal, Kungsbacka eller Göteborg.
Beträffande Mölndalsalternativet har fortifikationsstyrelsen anfört följande:
Det för ändamålet undersökta området vid Mölndal, beläget vid Eklanda,
tre kilometer väster örn Mölndal, utgjordes till största delen av kultiverad
åkerjord och tillhörde enskilda personer. Området syntes ur förläggningssynpunkt
vara godtagbart, ehuru kommunikationerna åtminstone under nuvarande
förhållanden torde vålla vissa besvärligheter. Det rekognoscerade
övningsområdet skulle bliva relativt trångt. Ur beredskaps- och luftvärnsartilleristisk
synpunkt vore området fördelaktigt med hänsyn till dess läge
nära Göteborgs stad. Vattenledning skulle behöva framdragas tre kilometer
3
Kungl. Maj-.ts proposition nr 328.
från Mölndals stad till en kostnad av cirka 90,000 kronor. Enligt vad av representanter
för staden upplysts, kunde Mölndals stad icke väntas komma att
bekosta denna lednings framdragande. Inom staden funnes inga bostäder att
erhålla för kårens personal. Denna finge i stället bo i Göteborg, till vars
centrum avståndet vore omkring åtta kilometer.
Av verkställd utredning och värdering av ifrågavarande område vid Mölndal
framginge, att huvuddelen av detsamma, tillhopa 75.74 hektar, vore belägen
inom Mölndals stads område. Alternativt hade medtagits ett mindre intilliggande
område inom Västra Frölunda socken örn 8.0 6 hektar. Det beräknade
värdet av förstnämnda område vore 287,457 kronor eller inberäknat jämväl
värdet av nämnda mindre område tillhopa (287,457 + 53,666) = 341.123
kronor motsvarande ungefär 4,078 kronor 68 öre per hektar.
Beträffande luftvärnskårens förläggning till Kungsbacka har fortifikationsstyrelsen
anfört följande:
Det för luftvärnskårens förläggning föreslagna markområdet i Kungsbacka,
omkring 2.7 mil fran Göteborgs centrum, som vid rekognoscering befunnits
mycket lämpligt för ändamålet, utgjordes huvudsakligen av hedmark och ägdes
till största delen av Kungsbacka stad. I skrivelser till arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse den 6 februari och den 18 april 1942 hade staden erbjudit
sig att ställa densamma tillhörig, i området ingående mark till kronans
förfogande och i övrigt förklarat sig villig att erbjuda de största möjliga
förmåner för möjliggörande av kårens förläggning till Kungsbacka. Den
staden tillhöriga mark, som sålunda utan ersättning skulle överlåtas till
kronan, omfattade en areal av 23.5 har och hade enligt av Kungsbacka stads
drätselkammare verkställd uppskattning ett värde av 235,000 kronor. Övrig
enskilda personer tillhörig mark, som kronan skulle behöva inlösa för ändamålet,
omfattade tillhopa 24.4 har till ett beräknat värde, inklusive byggnader,
av 27,040 kronor. Härjämte vore staden villig att bekosta framdragandet
av vatten-, avlopps- och elektriska ledningar med transformator till förläggningsområdets
gräns. Kostnaderna härför hade beräknats till: vattenledning
33,000 kronor, avloppsledning med reningsbrunn 43,000 kronor samt
elektriska ledningar med transformator 35,400 kronor eller tillhopa 111,400
kronor.
o Kungsbacka stad hade beträffande frågan om bostadslägenheter för
kårens personal framhållit, att staden hade gott örn för bebyggelse lämpliga
tomter i närheten av det föreslagna förläggningsområdet samt att flera byggmästare
förklarat sig villiga att där omedelbart uppföra erforderliga bostadshus,
därest beslut fattades örn kårens förläggning till Kungsbacka. I staden
funnes endast kommunal mellanskola, men de goda tågförbindelserna med
Göteborg (restid cirka 25 minuter) möjliggjorde studier i denna stad med
bibehållen bostad i Kungsbacka. Därjämte funnes i staden ett modernt stadshotell,
tennishall och idrottsplats.
Samtliga nämnda åtaganden och uppgifter hade vid sammanträde den 16
maj 1942 mellan representanter för fortifikationsstyrelsen och Kungsbacka
stad av staden bekräftats. Därvid hade jämväl framhållits, att eventuell erforderlig
dränering av vissa delar av förläggningsområdet enligt genom
stadens försorg gjord undersökning skulle vara lätt verkställd på grund av
markens goda lutning mot Kungsbackaån. Staden hade härjämte erbjudit
kronan att vid kårens förläggning till det ifrågasatta området utan annan ''kostnad
än del i årligt underhåll få i erforderlig mån disponera den intill området
belägna, tämligen nyanlagda idrottsplatsen. Beträffande möjligheten till utvidgning
av förläggningsområdet hade staden ställt i utsikt att vid behov till
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 328.
landförsvaret med nyttjanderätt upplåta erforderligt område öster oell norr
Det vid Kungsbacka tilltänkta övningsområdet syntes vara fullt tillfredsställande.
Dock kunde icke den för närvarande inom förläggningsområdet
belägna skjutbanan användas för ändamålet utan nv sådan skulle behöva anläggas
på härför tillgänglig mark utanför området.
Kostnaderna för väg- och planeringsarbeten samt ledningars framdragande
inom området kunde väntas bliva tämligen stora bland annat på grund av
att bebyggelsen för förläggningen till följd av terrängförhållandena måste
givas en''tämligen utspridd gruppering. Den härav förorsakade ökningen av
byggnadskostnaderna kunde för närvarande ej med säkerhet bedömas. Densamma
kunde dock knappast väntas bliva av någon för frågan avgörande
storleksordning.
Beträffande slutligen frågan örn luftvärnskårens förläggning till Göteborg
har fortifikationsstyrelsen därom anfört följande:
Sedan mellan representanter för fortifikationsstyrelsen och Göteborgs stad
upprepade förhandlingar förts rörande förläggning av luftvärnskåren till
staden tillhörig mark vid Bua i Västra Frölunda socken invid Goteborg
samt skilda, för kronans del icke godtagbara erbjudanden i dylikt hänseende
gjorts av staden, hade sammanträde ägt rum i Stockholm den 13 maj 1942
mellan representanter för fortifikationsstyrelsen och Göteborgs stad i närvaro
av representanter för vissa andra myndigheter, varvid emellertid någon
enighet i frågan icke kunnat vinnas. Sedermera hade Göteborgs stad den
16 maj 1942 telegrafiskt förklarat sig villig att till kronan överlåta staden tillhörig,
i berörda markområde vid Bua ingående mark på följande villköl-.
Marken, vars areal utgjorde tillhopa cirka 48.5 har, överlätes till kronan
mot en köpeskilling motsvarande det värde, som vid genom fortifikationsstyrelsens
försorg verkställd värdering åsatts området, eller tillhopa 555,000
kronor. Staden avstode från tidigare uppställda krav på förbud mot bebvggelse
å området, med undantag för viss i området ingående brandskiljande
mark vid dess norra gräns. Staden åtoge sig därjämte att på sin bekostnad
till områdets gräns framdraga vattenledning till en beräknad kostnad av
cirka 35,000 kronor. .. .
I det föreslagna området vid Bua ingmge jämväl viss mark, tillhörig tvenne
enskilda personer, vilka jämlikt avgivna anbud förklarat sig villiga att till
kronan försälja berörda mark mot köpeskillingar, belöpande sig å tillhopa
ett belopp av omkring 127,000 kronor.
Genom Göteborgs stads försorg hade från arrendatorerna till stadens
ovanberörda, i området ingående mark infordrats anbud rörande de ersättningar,
som dessa kunde betinga sig för ett eventuellt förtida frånträdande
av sina arrenden, vilka i vissa fall gällde intill den 14 mars 1946. Nämnda
anbud, gällande frånträde av arrendena tidigast den 1 augusti 1942 under
förutsättning att underrättelse örn anbudens godtagande erhölles före den
1 juli 1942, belöpte sig å engångsersättningar örn tillhopa 43,000 kronor.
''Den sammanlagda beräknade kostnaden för förvärv av det föreslagna området
för kårens förläggning till Bua vid Göteborg skulle sålunda, mberaknat
ett belopp av 25,000 kronor för lösen av byggnader, utrednings-, avstycknmgsmed
flera kostnader, uppgå till 750,000 kronor. Däri ingående markpriser
och ersättningar till arrendatorer torde, enligt vad av fortifikationsstyrelsens
domänofficer framhållits, få anses vara för kronans del godtagbara.
Det ifrågavarande Göteborgs stad tillhöriga markområdet vid Bua utgjordes
till största delen av värdefull åker och tomtmark, som enligt uppgift
tidigare avsetts att i sinom tid av staden exploateras för bebyggelse.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 328.
5
Området erbjöde god grund för samtliga planerade byggnader och vägarna
till detsamma kunde på grund av de förmånliga terrängförhållandena bliva
korta och lätta att framdraga. För personalen vid luftvärnskåren skulle en
förläggning till Göteborg medföra många fördelar ur bostads- och studiesynpunkt
m. m.
Fortifikationsstyrelsen har vidare anfört, att vid en jämförelse mellan de
olika alternativen för luftvärnskårens förläggning en förläggning av kåren till
Mölndal syntes mindre lämplig. Buaområdet syntes däremot ur olika synpunkter
vara det för förläggningen lämpligaste. I sådant hänseende finge
fortifikationsstyrelsen hänvisa till en av biträdande inspektören för luftvärnsartilleriet
med skrivelse den 16 maj 1942 överlämnad promemoria. — En förläggning
till Kungsbacka skulle emellertid, såsom framginge av vad i det föregående
anförts, ur övnings- med flera synpunkter vara godtagbar och ur kostnadssynpunkt
synnerligen fördelaktig.
Förhandlingarna med Göteborgs stad hade hittills icke lett till sådant resultat,
att något preliminäravtal örn markförvärv kunnat träffas. Fortifikationsstyrelsen
avsåge emellertid att så snart ske kunde träffa avtal örn förvärv av
hela Buaområdet och underställa desamma Kungl. Maj:ts prövning.
Av biträdande inspektörens för luftvärnsartilleriet nyssnämnda promemoria
inhämtas, att en förläggning av luftvärnskåren till Göteborg måste anses äga
företräden framför Kungsbackaalternativet ur allmän försvarsberedskapssynpunkt.
Jämväl ur övnings- och förvaltningssynpunkt borde Göteborg givas
försteget framför Kungsbacka.
I skrivelse den 19 maj 1942 har Göteborgs drätselkammares 2:a avdelning
anfört, att staden med hänsyn till de icke obetydliga kapital, staden nedlagt
vid förvärv av ifrågavarande mark, icke ansett sig kunna lämna lika fördek
aktiga överlåtelsevillkor som Kungsbacka. De markpris, som Göteborgs stad
senast förklarat sig kunna godtaga, vore lägre än vad marken vid överlåtelse
för annat ändamål bort betinga. Därtill komme att förbandets förläggning till
Västra Frölundaområdet torde för staden komma att framdeles medföra ytterligare
betydande uppoffringar, bestående i av luftskyddsmyndigheterna påfordrat
friläggande av avsevärda arealer utom förläggningsområdet. Staden
hade dock velat gå med även härpå med hänsyn till dess intresse ur olika synpunkter
av förbandets förläggning i stadens omedelbara närhet.
Såsom av det föregående framgår förordade jag i propositionen angående Departementsförsvarsväsendets
utbyggnad och organisation, att Göteborgs luftvärnskår för- chefenkades
till Göteborg eller dess omedelbara närhet. Den härefter inom fortifikationsstyrelsen
verkställda undersökningen har givit vid handen, att förutom
Göteborg även Kungsbacka och Mölndal kunna ifrågakomma såsom förläggningsplats
för luftvärnskåren. Härvid har dock Mölndal ansetts böra ifrågakomma
efter de båda andra städerna.
Även örn jag funnit vissa skäl tala för en förläggning av luftvärnskåren till
Kungsbacka -— detta alternativ innefattar lägre kostnader för markinköp —
har jag likväl särskilt i betraktande av biträdande inspektörens för luft
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 328.
värnsartilleriet förord för Göteborg funnit mig böra förorda, att luftvärnskåren
förlägges till Blia invid Göteborg.
De med kårens förläggning till nämnda ort förenade kostnaderna för erforderliga
markförvärv m. m. lia av fortifikationsstyrelsen upptagits med ett belopp
av sammanlagt 750,000 kronor. Detta belopp överstiger visserligen med 100,000
kronor det av försvarsutredningen för ändamålet beräknade men torde med
hänsyn till föreliggande omständigheter kunna godtagas.
Vissa i detta ärende erforderliga avtalsuppgörelser ha ännu icke kunnat
föras fram till definitiva avtalsförslag. Detta förhållande synes dock icke böra
hindra, att frågan örn anvisande av erforderliga medel för markförvärv redan
nu underställes riksdagens prövning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att framdeles fatta beslut rörande godkännande av avtal med Göteborgs stad
och övriga av det ifrågasatta markförvärvet intresserade parter i huvudsaklig
överensstämmelse med de av fortifikationsstyrelsen angivna riktlinjerna.
Åberopande det anförda får jag — under erinran att i propositionen
1942: 270 äskats ett belopp av 2,000,000 kronor för budgetåret 1942/43 till bestridande
av de till 5,080,000 kronor beräknade byggnadskostnaderna för Göteborgs
luftvärnskår — hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Markförvärv för förläggning av Göteborgs luftvärnskår
för budgetåret 1942/43 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets
fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett
reservationsanslag av 750,000 kronor.
i. Markförvärv för Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår.
3. Sjukhuslokaler för Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår.
I skrivelse den 29 augusti 1941 angående tilläggsstat för budgetåret
1941/42 framhöll marinförvaltningen behovet av ytterligare markförvärv för Gotlands
kustartilleriförsvar med hänsyn till de militära anläggningarnas utsatta
läge, vilket nödvändiggjorde en spridd förläggning i terrängen av byggnader och
anläggningar. Ämbetsverket framhöll dessutom, att erforderligt utvecklingsutrymme
för blivande militära anläggningar måste säkras snarast möjligt,
enär enskilda spekulativa intressen förmodades komma att ytterligare driva
upp markvärdena i närheten av kronans markområden. I dåvarande läge
kunde ämbetsverket på grund av att utredningar för beslutade och planerade
anläggningar icke kunnat slutföras — bland annat för vattenförsörjningen,
för vilken provborrningar påginge — ej fastställa omfattningen av de markförvärv,
som ovillkorligen borde göras.
Sedan sådana utredningar blivit verkställda, anmälde marinförvaltningen i
sitt den 18 februari 1942 avgivna utlåtande över 1941 års försvarsutrednings
betänkande, att för Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår
borde beräknas ett belopp av 200,000 kronor för genomförande av vissa närmare
angivna markförvärv.
Sedan marinförvaltningen genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 mars 1942
erhållit uppdrag att verkställa utredning rörande förvärv av mark, som erfordrades
för genomförandet av 1941 års försvarsutrednings förslag till plan
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 328.
för organisationsarbetet inom försvarsväsendet vad beträffade, bland annat,
Gotlands kustartilleriförsvar samt att, i fall för kronan antagbar överenskommelse
kunde träffas, med förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande sluta
avtal rörande vederbörligt markförvärv ävensom att inkomma med sålunda
verkställd utredning och upprättade avtalshandlingar, har marinförvaltningen
i skrivelse den 29 april 1942 föreslagit, att för Gotlands
kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår i Fårösund måtte förvärvas
dels fem markområden för en beräknad kostnad av högst 165,000
kronor, däri inberäknat kostnader för erforderlig expropriation, avstyckning
m. m., dels ock mark, som skulle erfordras för uppförande av vissa av försvarsutredningen
upptagna bostadslägenheter samt för egnahemsbebyggelse för
tjänstemän och civila arbetare för en förslagsvis beräknad kostnad av 35,000
kronor, eller sålunda tillhopa den av ämbetsverket i ovannämnda utlåtande
den 18 februari 1942 angivna kostnadssumman av 200,000 kronor.
Beträffande markförvärven har marinförvaltningen anfört, bland annat,
följande. Det första av de till förvärv ifrågasatta markområdena utgjordes av
del av fastigheten Hägur l27 och l28 örn cirka 14 har. Detta område, som bestode
av gles och till stor del mindervärdig skogsmark, borde förvärvas för
erhållande av mark för skjutbana på betryggande avstånd från kasernområdet.
På grund av kasernområdets ringa areal hade byggnader måst placeras intill
det område, som förut varit avsett för skjutbana, varför denna ur säkerhetssynpunkt
måste förläggas på större avstånd från bebyggda områden. Området,
å vilket vore uppförda några förläggningsbaracker, erfordrades även för framdragande
av huvudvattenledningen till Gotlands kustartillerikårs kasernetablissement
samt skulle bliva ett välbehövligt tillskott till kårens övningsterräng.
Det andra till inköp föreslagna området utgjordes av hemskiftet av fastigheten
Hägur l26 örn cirka 57.7 har, därav omkring 10.5 har åker och i övrigt
Ilag- och skogsmark av ungefär samma slag som det första markområdet.
Från gården, vars taxeringsvärde vore 15,600 kronor, hade förut till kronan
försålts omkring 3.5 har för ett pris av 8,125 kronor. Marken vore i första
hand avsedd för ett planerat sjukhus med reservplatsbarack för Gotlands
kustartilleriförsvar samt för eventuellt framtida behov. En del (ungefär en
sjundedel) av markområdet — norr örn den s. k. Artillerivägen — vore erforderlig
jämväl för anläggning av skjutbanan ävensom för framdragande av
huvudvattenledningen, för vilken borrbrunnar redan vore upptagna inom området.
I övrigt erfordrades detsamma som övningsterräng.
Vidare förordades till inköp dels ett markområde örn cirka 5.2 6 har av
fastigheten Broungs l20, vilket område bestode av gles och lågvuxen skog
samt vore avsett för två förråd, dels ock 4.98 har dålig skogsmark av fastigheten
Broungs l22 för att användas för del av ett varmgarage samt för övningsändamål.
Såväl strålkastarförråden som varmgaraget äro enligt från marinförvaltningen
inhämtad uppgift redan uppförda å dessa markområden.
Det femte området, Biskops l4, örn cirka 17.7 har, som bestode av dels
skogsmark av gles beskaffenhet och dels omfattande kärrmarker och å vilket
Departements
chefen.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 328.
funnes uppförd en kvarnbyggnad, vore erforderligt för varmgarage, fyra förläggningsbaracker,
exercishus för mätare, kolförråd samt exercisuppbördsoch
väbelförråd, av vilka byggnader några vore under uppförande, ävensom
för utvidgning av övningsterrängen.
Beträffande slutligen förslaget till markförvärv för bostadslägenheter kunde
något preciserat sådant icke avgivas, enär ämbetsverket saknat tillgång till
erforderliga uppgifter örn desammas antal och storlek.
Då det synes vara nödvändigt att för ifrågavarande truppförband erhålla
en skjutbana på betryggande avstånd från kasernområdet, ansluter jag mig
till förslaget att förvärva området örn cirka 14 har av fastigheten Hägur l27
och l2b, vilket jämväl erfordras för framdragande av förenämnda huvudvattenledning
samt för övningsändamål.
Vidare anser jag det ofrånkomligt att förvärva dels den norr örn den s. k.
Artillerivägen belägna delen av fastigheten Hägur l26, å vilket område är avsett
att anlägga skjutbanan samt framdraga etablissementets huvudvattenledning,
dels ovan angivna delar örn 5.2 6 har av Broungs l20 och 4.9 8 har
av Broungs l22 samt fastigheten Biskops l4, vilka erfordras för ett flertal byggnader
för kåren samt för en mycket välbehövlig utvidgning av kårens övningsterräng.
I detta sammanhang vill jag emellertid framhålla, att marinförvaltningen
ansett, sig böra å vissa av dessa områden, innan de förvärvats för
kronans räkning, uppföra permanenta byggnader. Den förklaring, som underhand
lämnats — att ämbetsverket icke ansett det försvarbart att, efter hand
som nya byggnadsanslag erhållits, inköpa mindre markområden och härför
betala oskäliga priser — synes icke tillräckligt motivera ett sådant förfaringssätt.
Givetvis hade dessa markfrågor bort på ett tidigare stadium regleras.
Enär sjukhuset med tillhörande barack utan olägenhet torde kunna uppföras
å något av de nu angivna områdena och då med ytterligare utökning
av kårens övningsterräng synes kunna anstå tills närmare utredning
rörande markförvärv för ovan omförmälda bostadslägenheter föreligger, anser
jag några ytterligare markförvärv för Gotlands kustartilleriförsvar för
närvarande icke böra ifrågakomma. Anmärkas må, att i propositionen 1942:
270 angående vissa kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond
icke upptagits medel för nästa budgetår för nämnda bostadslägenheter.
Kostnaderna för de markområden, som sålunda av mig föreslagits att förvärvas
för kronans räkning, ha av marinförvaltningen upptagits till sammanlagt
omkring 109,000 kronor, varav 2,000 kronor för förutnämnda kvarnbyggnad.
Med hänsyn till att denna summa i ett par fall grundar sig på av vederbörande
markägare avgivna anmärkningsvärt höga anbud, torde beloppet kunna nedsättas.
Tills vidare anser jag mig böra för detta ändamål beräkna ett belopp
av 100,000 kronor, däri inberäknat kostnader för expropriation, avstyckning
m. m.
Från marinförvaltningen har under hand meddelats, att av tidigare beviljade
anslag till uppförande av förrådsbyggnader m. m. i Fårösund ett belopp
av 23,000 kronor kan tagas i anspråk för ifrågavarande markförvärv.
Kungl. Maj:ts proposition nr 328. 9
Med hänsyn härtill kan det anslag, som nu bör ställas till förfogande, minskas
till 77,000 kronor.
På Kungl. Majit bör ankomma att meddela erforderliga dispositionsbestämmelser,
därvid Kungl. Majit torde böra vara oförhindrad att örn och i
den mån så påkallas medgiva annan avgränsning av markförvärven än av mig
i det föregående förutsatts.
Vid anmälan av den förutnämnda propositionen nr 270 har jag (sid. 31 ff.)
redogjort för ett av 1940 års militära byggnadsordning framlagt förslag om
anordnande av vissa sjukhuslokaler för försvars väsendets olika truppförband
och formationer på Gotland. Nämnda förslag, slutande på en kostnad av tillhopa
802,000 kronor, fann jag mig kunna i allt väsentligt biträda och förordade
därför, att förslaget genomfördes. Då emellertid vid propositionens
avlåtande utredning påginge örn de markförvärv, som bleve erforderliga vid
ett genomförande av förslaget till den del de belöpte på marinförvaltningens
delfond, föreslog jag, att i avbidan på utredningens slutförande medel icke
äskades för uppförande av sjukhusbyggnad för Gotlands kustartillerikår utan
endast för de byggnadsföretag, som belöpte på arméförvaltningens delfond.
Då mark för omförmälda sjukhusändamål blir disponibel vid bifall till
mitt i det föregående framställda förslag, förordar jag nu, att de medel —
290,000 kronor — som i enlighet med vad i propositionen nr 270 anförts erfordras
för ordnandet av de marina sjukhusfrågorna på Gotland anvisas för
budgetåret 1942/43. Såsom i nyssnämnda proposition erinrats har 1941 års
försvarsutredning för detta ändamål beräknat samma belopp men däremot
icke några kostnader för markförvärv.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1942/43 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets
fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, anvisa
dels till Markförvärv för Gotlands kustartilleriförsvar och
Gotlands kustartillerikår ett reservationsanslag av 77,000 kronor;
dels ock till Sjukhuslokaler för Gotlands kustartilleriförsvar
och Gotlands kustartillerikår ett reservationsanslag av 290,000
kronor. 4
4. Markförvärv för Hallands flygflottilj. I försvarspropositionen har jag
förordat, att flygvapenorganisationen utökas med en tung bombflottilj, förlagd
till Halmstad.
Försvarsutredningen har i fråga örn denna flottilj uppgivit, att Halmstads
stad vid preliminära underhandlingar ställt i utsikt att hela det för flottiljetablissementet
erforderliga markområdet jämte en del av den för flygfältet
erforderliga marken kostnadsfritt komme att överlåtas till kronan. Staden
hade dessutom ställt i utsikt att utan kostnad för kronan till flottiljens område
framdraga vatten- och avloppsledningar samt ledningar för elektrisk
energi ävensom att avlösa arrendatorerna till de överlämnade markområdena.
Staden hade även meddelat, att bostäder för flottiljens icke inkasernerade
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 328.
personal tomine att finnas i erforderlig omfattning. Kostnaderna för markförvärvet
beräknades av försvarsutredningen till 596,000 kronor.
I propositionen 1942:270 har Kungl. Majit framlagt förslag örn anvisande
av tillhopa 1,670,000 kronor för flygfälts- och nybyggnadsarbeten vid Hallands
flygflottilj intill utgången av nästa budgetår. Jag fann mig icke för det dåvarande
böra föreslå anvisande av medel för markförvärvet. Slutlig ståndpunkt
borde icke fattas örn val av förläggningsplats för flottiljen förrän den
utredning förelåge, varom Kungl. Majit föranstaltat genom beslut av den 13
mars 1942.
Med skrivelse den 29 april 1942 har flygförvaltningen överlämnat sådan
utredning, av vilken inhämtas bland annat följande:
Det för flottiljen erforderliga området vore i sin helhet beläget i Vapnö
socken, cirka 2 kilometer nordväst örn Halmstad i huvudsak å den s. k. Vapnöslätten
och upptoge en sammanlagd areal av cirka 217 hektar. Området genomkorsades
av den allmänna väg, som från Halmstad löpte i nordnordvästlig
riktning till Vapnö kyrka samt fideikommiss. Det öster om ifrågavarande väg
belägna området utgjordes av en grusås, som i sin östligaste och högst belägna
del vore skogbevuxen. Å detta område avsåge flygförvaltningen att uppföra
byggnader. Från bebyggelseområdet hade man en vidsträckt utsikt över den
nedanför liggande Vapnöslätten, varå flygförvaltningen avsåge att anlägga
själva flygfältet. Det för flottiljen erforderliga området hade å bifogad karta
utmärkts med gröna begränsningslinjer.
Flottiljområdet ägdes till största delen av Halmstads stad. Det staden tillhöriga
området vore å kartan utmärkt med röda begränsningslinjer och upptoge
en areal av cirka 186 hektar. Återstoden av flottilj området ägdes av två
enskilda ägare.
Det Halmstads stad tillhöriga området vore till sin största del utarrenderat
till nio skilda arrendatorer, varje lägenhet upptagande i medeltal en areal
av cirka 18 hektar i huvudsak öppen åker i högsta kultur.
Kostnaderna för markförvärvet ha av flygförvaltningen beräknats till
630,398 kronor, av vilket belopp belöpa, på förvärv från Halmstads stad 155,903
kronor, på förvärv från de två enskilda ägarna 195,200 kronor, på avlösen av
arrendatorer 199,295 kronor samt på inlösen av vägmark och vissa andra kostnader
80,000 kronor.
Det av staden betingade ersättningsbeloppet har framkommit på följande
sätt:
Staden äger ett civilt flygfält, vilket anlagts såsom nödhjälpsarbete och
utgör nödlandningsfält för den civila flygtrafiken Oslo—Göteborg—Malmö.
Fältet användes även av Halmstads flygklubb för sport-, segel- och glidflygning.
Invid fältet ligger en fabrik för tillverkning av glid- och segelflygplan
-—- Aktiebolaget Kanoverken — vilken fabrik för närvarande är under utvidgning.
Bolaget har för sin verksamhet behov av flygfältet. Kronan har för
fältets anläggning till staden utbetalat bidrag med 230,903 kronor. Enligt
gällande överenskommelser har staden rätt att taga fältet i anspråk för annat
ändamål endast mot återbetalande av statsbidraget. Enligt det preliminära av
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 328.
11
tal, som träffats mellan flygförvaltningen och staden, överlåter staden till kronan
i flottilj fältet ingående, staden tillhörig mark mot att staden befrias från
skyldigheten att återbetala statsbidraget. Då staden härjämte bidrager till avlösning
av arrendatorerna med 100,000 kronor men kronan för sin del enligt avtalet
skall bidraga till vissa ledningar med 25,000 kronor, utgör kronans kostnad
för förvärv av den staden tillhöriga delen av flottiljområdet förutnämnda
belopp av (230,903 + 25,000 — 100,000 =) 155,903 kronor.
Med den ena av de båda enskilda ägarna har avtal träffats örn förvärv av
hans egendom för pris motsvarande värderingssumman. Med den andre markägaren
har avtal icke träffats på grund av att det av honom betingade priset
ansetts för högt; flygförvaltningen ansåge att frågan om markförvärv i detta
fall borde hänskjutas till expropriationsnämnd.
Med arrendatorerna har flygförvaltningen endast i tre fall kunnat träffa
överenskommelse. Övriga arrendatorer ha begärt ersättningar av sådan
storleksordning, att enligt flygförvaltningens mening expropriation måste
tillgripas.
Två allmänna vägar gå genom bebyggelseområdet. Dessa måste avstängas
från allmän trafik och ny väg anläggas öster om etablissementet. Tiden hade,
anför flygförvaltningen, icke medgivit underhandlingar om förvärv av mark
för denna väg. Vid sammanträde med av länsstyrelsen utsedd förrättningsman
hade inga erinringar framställts mot anläggningen av vägen. Kostnaderna
för själva markförvärvet syntes kunna beräknas till 10,000 kronor.
Flygförvaltningens skrivelse utmynnar i en hemställan att Kungl. Majit
måtte godkänna de av ämbetsverket ingivna avtalen samt för markförvärv
anvisa ett belopp av i avrundat tal 631,000 kronor ävensom meddela erforderliga
förordnanden angående expropriation.
Av handlingarna i ärendet inhämtas emellertid, att ett på Kungl. Maj:ts
prövning beroende besvärsmål rörande ensittarförrättning å en av arrendegårdarna
kan erhålla sådan utgång, att nyssnämnda kostnadssumma, 631,000
kronor, nedbringas med omkring 30,000 kronor.
Sedan från läkare vid lasarettet i Halmstad framförts farhågor att flottiljens
förläggning till lasarettets grannskap skulle verka störande för lasarettets verksamhet
och dessutom skulle medföra risk för lasarettet i händelse av krig har
medicinalstyrelsen i utlåtande den 12 maj 1942 anfört, att de olägenheter, som
bullret från flottiljens motorer kunde åsamka lasarettets inneliggande patienter
och sjukvården därstädes, företrädesvis kunde antagas uppstå vid överflygning
av lasarettet eller nära detsamma beläget område. För den händelse,
såsom ställts i utsikt, särskilda föreskrifter komme att utfärdas till undvikande
av flygning på låg höjd över lasarettet och dess omedelbara grannskap,
syntes dessa olägenheter dock kunna avsevärt reduceras. Sådana föreskrifter
borde enligt styrelsens mening även innehålla bestämmelser, dels örn en
lämplig frizon kring lasarettet, som icke borde överflygas, dels därom att
landningsövningar borde förläggas till sådana tider och i övrigt planeras så,
att olägenheterna för sjukvårdens del i möjligaste mån undvekes. De olägen
-
Departements chefen -
12 Kungl. Majus proposition nr 328.
heter, som det oaktat kunde komma att kvarstå, vore likväl ägnade att ingiva
betänkligheter.
Vad beträffade förhållandena under krig, funne styrelsen det vara ett oavvisligt
krav, att lasarettsbvggnaderna även vid en utbyggnad i riktning mot
flottilj områdets gräns icke komme i omedelbar närhet av dess bebyggelseområde,
utan att en från luften tydligt markerad obebyggd zon av betryggande
bredd skapades. Enligt styrelsens mening borde en sådan zon givas en bredd
av 200—300 meter. Skulle de planerade byggnaderna vid sådan begränsning
icke inrymmas inom det upplåtna området, borde byggnadsområdet kunna
något utökas åt norr.
För patienternas vård liksom för lasarettets och för övrigt hela stadens
trygghet skulle en förläggning av flottiljen något längre från staden utan
tvivel varit förmånlig. Med hänsyn till samtliga i ärendet föreliggande omständigheter
funne medicinalstyrelsen, ehuru med tvekan och under förutsättning
att de av styrelsen angivna synpunkterna vunne beaktande, sig dock
icke böra avstyrka bifall till flygförvaltningens framställning.
Beträffande särskilt det av Halmstads stad uppställda villkoret för överlåtelse
till kronan av den staden tillhöriga marken att staden skulle befrias
från sitt åtagande att vid nedläggande av den civila flygplatsen återbetala erhållet
statsbidrag inhämtas av handlingarna ytterligare följande.
Väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen, som förutsatt att den militära flygplatsen
icke kunde hållas tillgänglig för civil luftfart, har i yttrande till flygförvaltningen
den 11 april 1942 framhållit, att behov förelåge av den civila
flygplatsen närmast för sport-, segel- och glidflygning samt för provflygning
av vid industriföretaget tillverkade flygplan. Styrelsen har fördenskull avstyrkt
ett nedläggande av den civila flygplatsen. I förnyat yttrande den 6
maj 1942 har styrelsen framhållit, att staden betingat sig att det civila flygfältet
skulle återställas till stadens fria förfogande senast den 1 juli 1944, varefter
staden enligt uppgift hade för avsikt att exploatera fältet som tomtområde.
Styrelsen har framhållit, att ändamålet med anläggandet av hjälplandningsfältet
vid Halmstad vore förfelat, örn icke det militära flygfältet den
1 juli 1944 vore iordningställt.
Flygförvaltningen har för sin del förklarat, att det militära fältet icke under
några förhållanden kunde upplåtas för civil luftfart.
Svenska aeroklubben, som överlämnat yttrande från Halmstads flygklubb,
har funnit det vara av vikt att det till stor del med statsmedel bekostade
flygfältet bibehölles för att möjliggöra privatflygets bestående och utveckling
inom Halmstad och kringliggande orter.
Aktiebolaget Aerotransport har avstyrkt nedläggande av det civila flygfältet
med mindre det militära fältet finge disponeras av den civila luftfarten.
En sådan anordning syntes bolaget möjlig.
Aktiebolaget Kanoverken har framhållit, att det för bolaget vore av vital
betydelse att tillgång och anslutning funnes till civil flygplats.
Utredningen i ärendet ger vid handen, att ett gott flygfält och en god förläggning
kan erhållas för Hallands flygflottilj vid ett genomförande av flyg
-
Kungl. Maj-.ts proposition nr 328.
13
förvaltningens nu föreliggande förslag. Emellertid avviker detta förslag
från vad som tidigare förutsatts därutinnan, att försvarsutredningen vid sina
beräkningar av markkostnaderna enligt inhämtad uppgift tänkt sig ett fält
av större omfattning än det av flygförvaltningen nu föreslagna och dessutom
räknat med att staden tillhörig mark skulle överlåtas utan kostnad för kronan.
Den nu föreliggande utredningen utvisar, att staden i ersättning betingar sig
ett belopp av 155,903 kronor och att dessutom förslagets genomförande medför,
att ett med statsbidrag anlagt civilt flygfält kommer att utläggas
till tomtmark till förfång för civilflyget och en i Halmstad belägen flygindustrianläggning.
Utredningen ger vidare vid handen, att vissa betänkligheter
yppat sig på den grund, att flygflottiljen skulle komma att förläggas i
närheten av Halmstads lasarett, som därigenom skulle tillskyndas vissa olägenheter.
Även örn — såsom medicinalstyrelsens yttrande ådagalägger — det synes
möjligt att vid planläggningen av det för flottiljen avsedda området och av
flottiljens verksamhet vidtaga sådana anordningar, att sistnämnda olägenheter
bortfalla eller i varje fall högst avsevärt reduceras, kvarstå nackdelarna
av att flottiljens flygfält blir mindre än tidigare avsetts, att det civila
flygfältet spolieras och att statens utgifter för markförvärv bli förhållandevis
större än ursprungligen förutsatts.
För egen del är jag med hänsyn härtill icke beredd att utan vidare förorda
bifall till det av flygförvaltningen framlagda förslaget. Möjligheterna att med
Halmstads stad träffa annan och för det allmänna lämpligare uppgörelse synas
böra ytterligare undersökas. Vid denna undersökning, som bör ske med skyndsamhet,
bör även prövas, huruvida en förflyttning av flottiljen till annan plats
invid Halmstad erbjuder fördelar och är möjlig att genomföra utan olägenheter
för försvarsväsendet-. Lämpligen bör det få ankomma på Kungl. Majit
att efter ytterligare granskning av denna förläggningsfråga från de synpunkter,
som nu anförts, träffa det avgörande, vartill granskningen ger anledning.
Skulle det härvid visa sig, att en förläggning av flottiljen till annan plats än
Halmstad eller dess närhet är att förorda, torde emellertid frågan böra ånyo
underställas riksdagen.
Yad speciellt beträffar de i ärendet företedda köpeavtalen, vill jag nämna,
att dessa synas kunna godtagas i vad avser förvärv av mark; däremot synas
vissa av de preliminära avtal, som träffats för avlösen av arrendatorer, icke
gärna kunna av kronan godtagas. Vid den fortsatta prövningen av detta
ärende böra även dessa spörsmål uppmärksammas.
I brist på säkrare bedömningsgrunder vill jag föreslå, att det av flygförvaltningen
äskade beloppet, i avrundat tal 630,000 kronor, anvisas för budgetåret
1942/43 för ifrågavarande ändamål. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att — därest ej av förut anfört skäl frågan prövas böra ånyo underställas
riksdagen — träffa avgörande rörande dispositionen av detta belopp eller den
del därav, som kan komma att erfordras.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 328.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Markförvärv för Hallands flygflottilj för budgetåret
1942/43 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
flygförvaltningens delfond, anvisa ett reservationsanslag
av 630,000 kronor.
5. Markförvärv för Skånska flygflottiljen m. m. Såsom framgår av propositionen
1942: 270 angående vissa kapitalinvesteringar i försvarsväsendets
fastighetsfond, har försvarsutredningen i fråga örn Tionde flygflottiljen (av utredningen
föreslagen benämning: Skånska flygflottiljen) anfört följande:
Skånska flygflottiljen (F10), som för närvarande benämndes Tionde flygflottiljen,
vore i enlighet med 1940 års lagtima riksdags beslut provisoriskt
förlagd till Bulltofta vid Malmö. Vid flygfältet, som tillhörde Malmö stad,
hade för flygstationen erforderligt område förhyrts och inom detta område
hade provisoriska hangarer och baracker uppförts för att tillgodose flottiljens
nödvändigaste behov av olika tjänstutrymmen. Byggnaderna vore utförda så,
att de kunde demonteras och flyttas. De borde komma till användning vid
krigsflygfält eller övningsplatser, såvida icke särskilda skäl skulle tala för
deras bibehållande vid Bulltofta. Flottiljens personal vore förlagd i förhyrda
lokaler. Vissa flygfältsarbeten av relativt ringa omfattning hade utförts
genom flygvapnets försorg. Som i annat sammanhang framhållits borde den
provisoriska förläggningen av flera skäl — icke minst ekonomiska — så
snart ske kunde upphöra och flottiljen erhålla permanent ordnad förläggning.
Utredningen hade såsom förläggningsplats för denna flottilj föreslagit
Barkåkra, cirka 5 kilometer från Ängelholm.
De för den provisoriska förläggningen nedlagda kostnaderna belöpte sig
till cirka 700,000 kronor.
Flottiljens förläggning till Barkåkra förutsatte uppförandet av helt nytt
flottiljetablissement och iordningställande av ett flygfält i anslutning till
detta.
Försvarsutredningen har beräknat kostnaderna för Tionde flygflottiljens
förläggning till Barkåkra till 11,764,000 kronor, därav för förvärv av erforderlig
mark 1,340,000 kronor och för flygfältsarbeten 580,000 kronor (jfr tablå å
sid. 705 ff. i utredningens betänkande).
I försvarspropositionen har jag anslutit mig till den åsikten, att Tionde
flygflottiljen bör flyttas från sin nuvarande provisoriska förläggning i Malmö
till annan plats. Emellertid framhöll jag, att jag icke vore beredd att föreslå
slutlig förläggningsplats för flottiljen, enär jag icke ansett det uteslutet att
jämväl annan förläggningsplats för flottiljen än den av försvarsutredningen
förordade kunde komma i fråga. Spörsmålet syntes mig därför kräva ytterligare
överväganden.
På anförda skäl har jag icke i propositionen nr 270 beräknat medel för
vare sig anordnande av nytt kasern etablissement för flottiljen eller för markförvärv
men förklarat min avsikt vara att, örn så befunnes möjligt, föreslå
Kungl. Majit att före riksdagens avslutande framlägga förslag i ämnet.
Kungl. Majus proposition nr 328.
15
Sedan frågan om flottiljens förläggningsplats underkastats närmare prövning
inom försvarsdepartementet, beslöt Kungl. Maj:t den 17 april 1942 uppdraga
åt flygförvaltningen att företaga utredning örn flottiljens förläggning
till Barkåkra samt att, med förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande, sluta
avtal om förvärv av mark för ändamålet.
Till fullgörande av nämnda uppdrag har flygförvaltningen i skrivelse den
12 maj 1942 inkommit med utredning i ärendet. Av utredningen framgår i
huvudsak följande:
Yid angivande av flottiljområdets exakta läge i terrängen hade flygförvaltningen
haft att välja mellan tvenne olika alternativ, av vilka det ena, å
en i ärendet företedd karta markerat med röda begränsningslinjer, befunnits
såväl beträffande markförvärv som i fråga örn lämplighet ur flygteknisk synpunkt
äga avgjorda företräden. Domänintendenten i Kristianstads län B.
Carlheim-Gyllenskiöld, som vid utredningen biträtt flygförvaltningen, hade
framhållit, att förvärv av de i detta alternativ ingående markområdena med
hänsyn till intrång m. m. komme att ställa sig avsevärt billigare för statsverket.
Följaktligen förordade ämbetsverket detta alternativ.
Av den till förvärv avsedda marken utgjordes cirka 59.2 0 hektar av det
s. k. förläggningsområdet, å vilket den för flottiljen nödiga bebyggelsen vore
avsedd att uppföras, samt cirka 244.6 3 hektar av själva flygfältet. Förläggningsområdet,
som å en bifogad kartskiss inlagts med gröna begränsningslinjer,
vore till stor del bevuxet med skog, delvis av parknatur. Inom området
funnes även en del trädgårdsanläggningar samt en större villa benämnd
Valhallsborg. Denna villa vore av flygförvaltningen avsedd att utnyttjas såsom
officersmäss samt arkiv. Flygfältsområdet, som å kartskissen utmärkts
med bruna begränsningslinjer, utgjordes helt av åker samt bestode av fem
jordbruksfastigheter.
Flygförvaltningen hade med samtliga markägare — med undantag av två,
vilka vid förhandlingarna uppställt sådana villkor för en eventuell överlåtelse,
att desamma icke kunnat av flygförvaltningen godtagas — träffat
preliminära köpekontrakt, vilka av värderingssakkunniga tillstyrkts såsom
för kronan skäliga uppgörelser. Beträffande en inom förläggningsområdet
belägen handelsträdgård hade någon uppgörelse icke kunnat träffats med
trädgårdens arrendator.
Enligt vid skrivelsen fogade kontrakt har flygförvaltningen under förbehåll
av Kungl. Majits godkännande träffat köpeavtal till ett sammanlagt
belopp av 1,152,170 kronor, vartill komme kostnaden med ett till sammanlagt
227,830 kronor beräknat belopp för de markförvärv m. m., för vilkas genomförande
expropriation måste tillgripas. Köpeskillingarna lia beräknats efter
ett markpris, för åkerjord i allmänhet varierande mellan 3,000 kronor och
4,000 kronor per hektar. I vissa fall har marken på grund av speciella omständigheter
betingat högre priser. Utredningen visar, att jorden som regel är av
mycket god beskaffenhet, varförutom jordbruksegendomarna med något
undantag visat sig vara i gott skick.
Av kontraktet med en av de berörda markägarna framgår, att flygförvalt -
18
Departementschefen
■
Kungl. Maj:ts proposition nr 828.
ningen å kronans vägnar åtagit sig att svara för den krigskonjunkturskatt,
som genom försäljningen kunde komma att påföras säljaren. Denna skatt
har av förvaltningen beräknats till 20,000 kronor.
Hela kostnaden för markförvärv för Tionde flygflottiljen har sålunda av
flygförvaltningen beräknats till (1,152,170 + 227,830 + 20,000=) 1,400,000
kronor.
I anledning av att sistnämnda belopp överstiger det av försvarsutredningen
för ändamålet beräknade har flygförvaltningen påpekat, att försvarsutredningen
upptagit en kostnad av 100,000 kronor för mässbyggnad för officerare.
Då emellertid den till förvärv föreslagna villafastigheten Valhallsborg befunnits
lämplig såsom mässbyggnad, behövde ny mässbyggnad icke uppföras.
Vissa kostnader syntes dock böra nedläggas å byggnaden för att få densamma
i för ändamålet lämpligt skick. Dessa kostnader hade av flygförvaltningen
beräknats till högst 40,000 kronor. Således kunde från beräknat anslag för
uppförande av byggnader avgå 60,000 kronor, vilka kunde påföras anslaget
för markförvärv.
Flygförvaltningen har hemställt, att Kungl. Majit måtte godkänna de
träffade köpeavtalen samt för markförvärv ställa till förfogande ett belopp
av 1,400,000 kronor ävensom meddela erforderliga förordnanden rörande
expropriation.
I skrivelse den 13 maj 1942 har flygförvaltningen vidare hemställt, att
ett belopp av 400,000 kronor måtte ställas till förfogande för budgetåret
1942/43 för påbörjande av flygfältsarbeten.
Efter den närmare prövning, som ägnats dennat fråga, har jag intet att
erinra mot förslaget att förlägga Tionde flygflottiljen till Barkåkra,
på vilken plats det synes möjligt att i huvudsak inom den av försvarsutredningen
beräknade kostnadsramen erhålla ett mycket gott flygfält med goda utvidgningsmöjligheter.
Flygförvaltningens förslag till förvärv av mark torde
kunna i huvudsak biträdas. Dock synes böra övervägas, örn icke en begränsning
av förläggningsområdet utan större olägenheter skulle kunna ske. Härför
talar bland annat den omständigheten, att markpriserna äro tämligen höga,
beroende på platsens läge och på att jorden som regel är mycket god. Sålunda
synes tvekan föreligga, huruvida villafastigheten Valhallsborg bör förvärvas.
Denna fråga liksom frågan örn områdets avgränsning i övrigt synes
böra i vanlig ordning bedömas av Kungl. Majit.
En av de fastighetsägare, med vilka preliminärt köpekontrakt av flygförvaltningen
slutits, har såsom villkor för frivillig uppgörelse påfordrat, att
han hålles skadeslös för det belopp, som genom försäljningen i form av krigskonjunkturskatt
kan komma att påföras honom, antingen genom kontant ersättning
eller genom i vederbörlig ordning meddelad skattebefrielse. Ett
villkor av denna innebörd kan icke från statens sida godkännas. Då de med
denna fastighetsägare preliminärt avtalade köpevillkoren i övrigt synas ofördelaktiga
för staten, torde i detta fall — därest lämplig frivillig uppgörelse
icke kan träffas — expropriation få tillgripas. I övrigt torde de ingivna
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 328.
preliminära köpekontrakten kunna i huvudsak godtagas med de jämkningar,
som kunna föranledas av en eventuell begränsning av det till inköp
föreslagna området. Det för övriga markförvärv uppskattade beloppet synes
väl högt men torde böra läggas till grund för anslagsberäkningarna. Då det
icke kan nu bedömas i vad mån en begränsning av området lämpligen kan
vidtagas, anser jag mig böra räkna med det av flygförvaltningen angivna
medelsbehovet, 1,400,000 kronor, varvid jag dock förutsätter, att härav skola
kunna bestridas även kostnader för avstyckning och lagfart m. m., för vilka
ändamål flygförvaltningen såvitt av handlingarna framgår icke medtagit något
belopp. Frågan örn meddelande av förordnande örn expropriation torde få
upptagas i samband med blivande dispositionsbeslut.
Jag beräknar i likhet med flygförvaltningen det för flygfältsarbeten för
nästa budgetår erforderliga beloppet till 400,000 kronor. Av detta belopp bör
dock ställas till förfogande endast så stor del, som prövas vara för ändamålet
erforderlig.
För denna flygflottilj räknar jag alltså för nästa budgetår med ett medelsbehov
av (1,400,000 + 400,000=) 1,800,000 kronor. I överenstämmelse med försvarsutredningens
förslag torde flottiljen böra benämnas Skånska flygflottiljen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Markförvärv för Skånska flygflottiljen m. m. för budgetåret
1942/43 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
flygförvaltningens delfond, anvisa ett reservationsanslag
av 1,800,000 kronor.
Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Alvar Lindencrona.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 328.
1232 43 2