Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
1
Nr 325.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till folkskolans
tjänste- och famitjepensionsreglementen; given
Stockholms slott den 8 maj 1942.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels godkänna härvid fogade förslag till
1) folkskolans tjänstepensionsreglemente samt
2) folkskolans familjepensionsreglemente,
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 194-2. t sami. Nr 325.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
Förslag
till
folkskolans tjänstepensionsreglemente.
1 avd. Allmänna bestämmelser.
1 §•
1 morn. Detta reglemente skall äga tillämpning å:
a) ordinarie och extra ordinarie lärare, som äro underkastade folkskolans
avlöningsreglemente;
b) befattningshavare, för vilken folkskolans avlöningsreglemente är gällande
och vilken innehar befattning såsom
lärare vid sjukvårdsanstalt eller barnhem med anställning såsom ordinarie
eller tillsvidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning eller
såsom extra ordinarie eller
föreståndarinna eller biträdande föreståndarinna vid skolhem, tillhörigt
skoldistrikt eller Skytteanska skolan i Tärna, eller vid arbetsstuga, tillhörig
någon av stiftelserna Västerbottens läns arbetsstugor och Norrbottens läns
arbetsstugor; samt
c) ordinarie och extra ordinarie lärare, som äro underkastade 1942 års avlöningsreglemente
för nomadlärare.
2 mom. Under del av kalenderhalvår, då lärare jämlikt 1 § 2 mom. fjärde
stycket folkskolans avlöningsreglemente skall anses hava innehaft extra ordinarie
anställning, skall han jämväl anses hava varit underkastad detta reglementes
bestämmelser.
3 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall,
där ej annat framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av
Kungl. Maj :t och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens
verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande
utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser
av förstnämnda slag anses icke bestämmelser örn pensionering av föisvarsväsendets
reserver av befäl och civilmilitär personal.
Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt
enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.
4 mom. I detta reglemente meddelade bestämmelser skola, i den mån krigsavlöningsreglementet
vinner tillämpning, tillämpas allenast i den omfattning
annat ej följer av vad i sistnämnda reglemente stadgas.
2 §•
Befattningshavare, å vilken detta reglemente äger tillämpning, har att vidkännas
tjänstepensionsavdrag samt är efter avgång från befattningen berättigad
att åtnjuta tjänstepension eller tjånstelivränta, allt enligt de föreskrifter
och under de villkor, som innehållas i reglementet jämte de närmare bestämmelser,
som för tillämpningen av detsamma utfärdas av Kungl. Maj:t.
Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
3
I reglementet meddelas jämväl bestämmelser örn befattningshavares skyldighet
att avgå från befattningen m. m.
3 §•
1 mom. Fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller
tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas
a) i fall som avses i 10 § 2 mom. av Kungl. Majit; samt
b) i andra fall av statens pensionsanstalt.
Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas
av statens pensionsanstalt.
2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom
tillställas den till förmånen berättigade.
2 avd. Om tjänstepensionsavdrag.
4 §•
Från och med den dag, då befattningshavare blir underkastad reglementets
bestämmelser, intill dess avgång från befattningen äger rum skall befattningshavaren
tillkommande lön minskas med tjänstepensionsavdrag.
Ordinarie befattningshavare, som med frånträdande av befattningens utövande
innehar extra ordinarie befattning med pensionsrätt enligt reglementet,
vidkännes pensionsavdrag allenast i sistnämnda befattning.
5 §•
1 mom. Såsom tjänstepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i 2
och 3 mom. här nedan angives för den befattning befattningshavaren innehaft
under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.
Har ordinarie befattning på grund av ändrad årlig lästid nedflyttats till
lägre lönegrad, skall därav föranledd nedsättning av tjänstepensionsavdraget
för befattningen likväl icke bliva gällande för den, som vid nedflyttningen innehade
befattningen, där Kungl. Majit medgivit att beträffande honom må i
fråga örn löneklassplacering så anses, som om han fortfarande tillhörde den
högre lönegraden.
Vad i nästföregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande
ordinarie befattningshavare, som utan något sitt förvållande förflyttats
till befattning i lägre lönegrad.
2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat
följer av stadgandet i 3 morn., tjänstepensionsavdragen för år räknat utgöra
de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:
Lönegrad |
Tjänstepensions- avdrag kronor |
Lönegrad |
Tjänstepensions- avdrag kronor |
Lo 17 |
186 |
LEO 15 |
141 |
Lo 16 |
171 |
LEO 14 |
129 |
Lo 9 |
90 |
LEO 7 |
72 |
Lo 6 |
72 |
LEO 4 |
63 |
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
3 mom. För lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare samt nomadlärare
vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, utgör tjänstepensionsavdraget
för år räknat för ordinarie manlig lärare 117 kronor, för ordinarie kvinnlig
lärare 99 kronor, för extra ordinarie manlig lärare 90 kronor och för extra
ordinarie kvinnlig lärare 78 kronor.
3 avd. Om befattningshavares skyldighet att avgå m. m.
6 §■
1 mom. Så framt ej annat följer av vad i 2 mom. sägs, är ordinarie befattningshavare
skyldig att avgå från befattningen och må extra ordinarie
befattningshavare ej bibehållas i sin befattning, därest han
a) uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;
b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att
på tillfredsställande sätt sköta sin befattning; eller
c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs
eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen
att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning.
Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, statens pensionsanstalt
anledning antaga att befattningshavaren kan tjänstgöra i sådan annan
befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan,
huruvida förflyttning lämpligen bör ske, underställas skolöverstyrelsens
prövning.
2 mom. Då synnerliga skäl därtill äro, må den myndighet, som äger
att från befattningen entlediga, efter tillstyrkan av vederbörande folkskolinspektör
eller, i fråga örn nomadlärare, av nomadskolinspektören, medgiva
ordinarie befattningshavare anstånd med avsked och extra ordinarie befattningshavare
alt bibehållas i sin befattning efter pensionsålderns inträde, så
länge befattningshavaren är fullt tjänstduglig, dock icke längre tid än sammanlagt
ett år. Äro myndigheten och inspektören av olika mening, huruvida
här avsett medgivande skall lämnas eller ej, skall frågan därom underställas
skolöverstyrelsen för avgörande.
Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må Kungl. Maj:t medgiva
kvarstående respektive bibehållande i befattningen längre tid efter pensionsålderns
inträde än ett år, dock icke i något fall längre än sammanlagt tre
år efter nämnda tidpunkt.
3 mom. Befinnes ordinarie befattningshavare urståndsatt att på tillfredsställande
sätt fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen,
varom i 1 mom. första stycket sägs, må Kungl. Majit, därest för befattningshavaren
högst fem år återstå till pensionsålderns inträde, förklara
honom skyldig att avgå och entlediga honom.
Befattningshavare, som genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till
förfarande, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § straff
-
j»'''' 4 '' ■ v*'' • hi.
Kungl. Maj:ts proposition nr 325. 5
lagen förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Majit, jämväl i annat fall än
i nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.
7 §■
7 mom. Pensionsåldern inträder vid utgången av det redovisningsår, under
vilket befattningshavaren uppnått följande levnadsålder:
för befattningshavare, hänförd till lönegrad Lo 17, Lo 16, LEo 15 eller
LEo 14.............................................;.....63 år,
för befattningshavare, hänförd till lönegrad Lo 9, Lo 6, LEo 7 eller
LEo 4 .................................................... 60 år.
2 mom. Har ordinarie befattningshavare utan något sitt förvållande förflyttats
till befattning, för vilken gäller annan pensionsålder, skall den nya
pensionsåldern icke tillämpas å honom, såframt han icke inom viss, av Kungl.
Majit bestämd tid anmäler sin önskan att bliva underkastad den nya åldersbestämmelsen.
8 §■
Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande av
befattning, som i reglementet avses, eller av befattning eller uppdrag i statens
tjänst eller av annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt,
inträffat olycksfall, som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall i
arbete.
Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning
jämväl där befattningshavare på grund av befattning eller uppdrag, som i
nästföregående stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller
i befattningen eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmäles
i lagen örn försäkring för vissa yrkessjukdomar.
9 §.
1 mom. Beslut örn befattningshavares avsked eller entledigande må icke
meddelas utan att frågan örn befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande
av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts.
Underlåter befattningshavare att söka avsked eller entledigande, ändock
att enligt beprövande av den myndighet, som äger att från befattningen avskeda
eller entlediga, förhållande föreligger, som enligt 6 § 1 moni. bör föranleda
hans avgång, ankommer på myndigheten att föranstalta örn prövning
av frågan örn befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension
samt att, därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga befattningshavaren.
2 mom. 1 fall, varom förmäles i 6 § 3 moni., må beslut örn entledigande
icke meddelas utan att befattningshavaren erhållit tillfälle att inkomma med
yttrande i ärendet.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
4 avd. Om tjänstepension.
Gemensamma bestämmelser.
10 §.
1 morn. Rätt att vid avgång från befattningen komma i åtnjutande av
tjänstepension tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom.
första stycket, i detta reglemente avsedd befattningshavare,
a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder,
och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension)\
b) i fall som avses i 6 § 1 mom. första stycket b) (invalidpension); samt
c) i fall som avses i 6 § 1 mom. första stycket c), så ock där befattningshavare
med tillämpning av bestämmelserna i 6 § 3 mom. förklarats skyldig
att avgå (sjukpension).
Härvid iakttages dock
a) att befattningshavare icke må komma i åtnjutande av invalid- eller
sjukpension, därest han i den ordning, varom i 6 § 1 mom. andra stycket
förmäles, prövats lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt
b) att ordinarie befattningshavare, som med frånträdande av befattningens
utövande innehar extra ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna
äro förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, vid samtidig
avgång från befattningarna bekomma mer än en pension.
2 morn. Befattningshavare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde
frivilligt avgår från sin befattning, må kunna av Kungl. Majit medgivas
rätt att därvid komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension),
därest avgången finnes icke vara stridande mot det allmännas intresse och
under förutsättning tillika, att han innehar minst 30 tjänstår.
3 mom. Har befattningshavare genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit
dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild från befattning, som i
detta reglemente avses, eller från befattning i statens tjänst eller från annan
befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller har han genom laga
kraft ägande beslut blivit för förbrytelse i tidigare innehavd befattning av
sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 §
strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.
Där beträffande befattningshavare beslut, som i nästföregående stycke avses,
meddelats men ej vunnit laga kraft, eller befattningshavare hålles häktad
för brott, vilket kan föranleda att han dömes till avsättning eller, i stället
för avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller befattningshavare
av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för sådant brott, må
frågan om befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande av pension icke
upptagas till prövning, så länge sådant förhållande föreligger.
Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
7
11 §•
1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande fall,
rörligt tillägg.
2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång
från befattningen ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit
efter pensionstagarens frånfälle.
Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till
mistning på viss tid av innehavd befattning, icke må åtnjuta pension för befattningen
före utgången av nämnda tid, dels ock att, där i fråga om pensionstagare
sådant beslut föreligger, som i 10 § 3 mom. första stycket avses,
pensionen skall upphöra att utgå från och med månaden näst efter den,
under vilken beslutet vunnit laga kraft.
Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden
efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 600
kronor.
3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är
föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller
ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en
tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.
Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,
må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära
det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.
4 mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt
de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t; statens pensionsanstalt
likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala
återstående pensionsbelopp.
Tjänstepensionens grundbelopp.
12 §.
1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes,
där ej annat föranledes av stadgandena i 2 och 3 mom. här nedan, dels
av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 13 § skall för befattningshavaren
tillämpas, dels ock av den tid befattningshavaren enligt
14 § äger tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser,
som meddelas i 15—18 §§.
2 mom. Har ordinarie befattningshavare utan något sitt förvållande förflyttats
till befattning i lägre lönegrad, må grundbeloppet av tjänstepension
likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest
förflyttningen icke ägt rum.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fall som avses
i 5 § 1 mom. andra stycket.
3 mom. Där befattningshavare, som samtidigt avgår från ordinarie befattning
och sådan extra ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, på grund av bestämmelsen
i 10 § 1 mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av
en pension, skall dennas grundbelopp motsvara det högsta av de för de särskilda
befattningarna beräknade grundbeloppen.
4 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 eller, i
fråga örn grundbelopp understigande 1,680 kronor, med 6 jämnt delbart
krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.
13 §.
1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som enligt
2 eller 3 mom. gäller för den befattning, från vilken avgången sker.
Har den befattning, från vilken avgången ägt rum, innehafts under kortare
tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga om befattningshavare,
som avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången, må dock,
där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid bestämmandet av ålderseller
förtidspension icke tillämpas högre tjänstepensionsunderlag än som
motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta tjänstepensionsunderlag,
vilka må hava varit för befattningshavaren gällande under vart
och ett av de senast förflutna tre åren på grund av därunder innehavd, med
tjänstepensionsrätt förenad anställning.
2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat
följer av stadgandet i 3 morn., tjänstepensionsunderlagen utgöra de belopp,
som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:
t ijtt r.
Lönegrad |
Tjänstepensionsunderlag |
Lönegrad |
Tjänstepensionsunderlag |
||
man kronor |
kvinna kronor |
man kronor |
kvinna kronor |
||
Lo 17 |
4,236 |
3,996 |
LEO 15 |
3,528 |
3,300 |
Lo 16 |
3,996 |
3,768 |
LEO 14 |
3,300 |
3,072 |
Lo 9 |
2.616 |
2,484 |
LEO 7 |
2,280 |
2,184 |
Lo 6 |
— |
2,184 |
LEO 4 |
— |
1,884 |
3 mom. För lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare samt nomadlärare
vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, utgöra tjänstepensionsunderlagen
för ordinarie manlig lärare 3,072 kronor, för ordinarie kvinnlig lärare
och för extra ordinarie manlig lärare 2,616 kronor samt för extra ordinarie
kvinnlig lärare 2,280 kronor.
14 §.
7 morn. Såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde,
under vilken befattningshavare varit underkastad detta reglemente.
Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken befattningshavare
av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag
eller för uppehållande av befattning vid kommunal läroanstalt eller i statens
tjähst vidkänts C-avdrag å lönen.
2 morn. Såsoin tjänstår må jämväl tillgodoräknas dels lid, varunder be -
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
9
fattningshavare varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i
delta reglemente innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser
med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels
ock tid i övrigt, vilken befattningshavaren ägt räkna såsom tjänstår enligt de
andra pensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda
varit senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats
enligt föreskrifterna i 1 mom.
Såsom inskränkning i vad nu stadgats gäller, att tid varunder befattningshavare
innehaft beställning å reservstat vid försvarsväsendet ej må tillgodoräknas.
3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om
och i vad mån såsom tjänslår må tillgodoräknas tid varunder befattningshavare,
i andra fall än i 1 och 2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag i
eller utom statens tjänst.
4 mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas att
tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad befattning innehafts
må tillgodoräknas med högst det antal tjänstår som motsvarar tiden för samtidigt
innehav av befattningarna.
5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar
del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.
15 §.
Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan
befattningshavare räkna minst 30 tjänstår utgår hel pension, vars grundbelopp
är lika med tjänstepensionsunderlaget. Är tjänstårens antal mindre, utgår
avkortad pension, vars grundbelopp motsvarar tjänstepensionsunderlaget
minskat med */a20 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger
30.
16 §.
Grundbeloppet av invalid pension motsvarar det för befattningshavaren gällande
tjänstepensionsunderlaget. Beträffande befattningshavare, som avgår
efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas enligt de
i 15 § angivna grunderna.
17 §.
Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 15 § angivna grunderna.
Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av tjänstepensionsunderlaget
i den mån beloppet icke härigenom överstiger grundbeloppet av
den ålderspension, som skulle hava tillkommit befattningshavaren, därest han
under oförändrade förhållanden kvarstått i sin befattning till pensionsålderns
inträde.
18
Grundbeloppet av förtidspension motsvarar det för befattningshavaren
gällande tjänstei>ensionsunderlaget men skall för tiden intill den tidpunkt,
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara minskat med Vibo för
varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått
till nämnda tidpunkt.
Rörligt Ullägg.
19 §.
1 mom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt
reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tilllägg
under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som enligt
folkskolans avlöningsreglemente gälla angående dylikt tillägg å lön till ordinarie
och extra ordinarie lärare.
2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad.
Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed
grundbeloppet överstiger 500 kronor, och ej heller å däri ingående öretal,
som överskjuter fullt krontal.
3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit
de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.
5 avd. Om tjänstelivränta.
20 §.
1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått
från befattning, som i reglementet avses, utan rätt att komma i åtnjutande
av tjänstepension enligt reglementet, är berättigad att på därom gjord
ansökning erhålla tjänstelivränta,
a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller
b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen
till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag örn
folkpensionering (förtidslivränta).
Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,
a) att befattningshavaren under sammanlagt minst tre år före avgången
innehaft anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt
enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser;
samt
b) att befattningshavaren icke efter avgången men före den i första stycket
a) eller b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med
tjänstepensionsrätt som nyss sagts.
Där befattningshavare samtidigt avgått från ordinarie befattning och
sådan extra ordinarie befattning, som av honom innehafts med frånträdande
av den ordinarie befattningens utövande, äger han, därest båda befattningarna
varit förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, allenast
komma i åtnjutande av en tjänstelivränta.
2 morn. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet i 11 §
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
11
2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna
i 1 mom. här ovan.
3 mom. Tjänstelivränta utgår
a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken
vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts
och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen
näst efter den, då tjänstepension upphört att utgå, dock att livränta i förstnämnda
fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den månad,
under vilken ansökning därom gjorts; samt
b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen
börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen
om tjänstelivränta gjorts.
Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagare!! avlider.
4 mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit.
21 §.
1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat
föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för
befattningshavaren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels
antalet vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår
utökat med tid, som vid avgången må hava återstått till utgången av den
månad varunder befattningshavaren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare
stadgas i 22 §.
Härvid iakttages
a) att i fall, där den befattning från vilken avgången ägt rum innehafts
under kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande
sätt som i 13 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga örn förtidspension;
samt
b) att tid, för vilken bidragsplikt för tjänstepensionering ej förelegat, vid
tjänstårsberäkning i intet fall må tagas i betraktande till större del än två
tredjedelar.
2 morn. Vad i 11 § 3 mom. samt 12 § 2 och 3 mom. stadgas om tjänstepension
eller tjänstepensions grundbelopp skall äga motsvarande tillämpning
i fråga om tjänstelivränta.
3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast
högre öretal, som är jämnt delbart med 120.
22 §.
t mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande
fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så
stor del av tjänstepensionsunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda
fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 21 § 1 mom.
sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår. dock minst av
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels
tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda sätt
beräknade beloppet skall minskas med Vio procent för varje felande fjärdedels
år.
2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av
Kungl. Majit, till sådant belopp, att livräntans värde vid den tidpunkt, från
och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt
av den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst
motsvara 10 procent av den uppskjutna livräntans årsbelopp.
3 mom. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 10 § 3 mom. första stycket
närmare sägs, blivit dömd tili avsättning eller till följd av tjänstefel skild
från befattningen eller för förbrytelse i tidigare innehavd befattning dömd,
i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör en
tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt
likväl för Kungl. Majit att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera
än två tredjedelar.
6 avd. Om sammanträffande av förmåner.
23 §.
Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta reglemente
avsedd befattning vid avgång från den befattningen åtnjuter eller därvid
eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta reglemente
eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Majits
prövning, örn och i vad mån de till förstnämnda pension hörande förmånerna
av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda pensionen
hörande förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta reglemente,
må allenast en av dem minskas.
Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner
skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande
av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.
7 avd. Reglementets tillämplighet m. m.
24 §.
Befattningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara
pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka
i reglementet förmäles. Ordinarie befattningshavare är likväl icke skyldig
underkasta sig ändring av föreskrifterna i 5 § 2 och 3 mom. om beloppet av
tjänstepensionsavdrag, i 13 § 2 och 3 mom. örn beloppet av tjänstepensionsunderlag,
i 15—17 §§ örn bestämmande av tjänstepensions grundbelopp eller
i 19 § örn rörligt tillägg, dock att sådan befattningshavare skall vara pliktig
att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio procent eller
mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader, efter prov
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
13
ning av Kungl. Majit och riksdagen vidkännas minskning med högst fem
procent av grundbeloppet av tjänstepension eller beloppet av tjänstelivränta.
Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets bestämmelser skall upphöra att gälla, såvitt angår
den å vilken reglementet erhåller tillämpning.
övergångsbestämmelser.
1. Utan hinder av vad i 4 § stadgas skall befattningshavare, som varit
underkastad bestämmelserna i tjänstepensionsreglementet för folkskollärare
m. fl., vara befriad från skyldighet att vidkännas tjänstepensionsavdrag eller
åtnjuta nedsättning i sådant avdrag på sätt och under villkor, som här nedan
sägs.
Befattningshavare, som före ikraftträdandet av detta reglemente uppnått
trettio tjänstår, beräknade enligt stadgandet i 3 § andra stycket tjänstepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl., eller som under tiden 1 juli 1942—-30 juni 1943 uppnår trettio på sådant sätt beräknade tjänstår, vare befriad
från skyldighet att vidkännas tjänstepensionsavdrag enligt detta reglemente
från och med dess ikraftträdande respektive från utgången av den månad,
då berörda antal tjänstår uppnåtts.
Befattningshavare, som uppnår trettio på omförmält sätt beräknade tjänstår
under tiden 1 juli 1943—30 juni 1945, skall, räknat från utgången av den
månad, då nämnda antal tjänstår uppnåtts, åtnjuta nedsättning i honom enligt
detta reglemente åliggande tjänstepensionsavdrag med två tredjedelar,
om trettio tjänstår uppnåtts under tiden 1 juli 1943—30 juni 1944, och eljest
med en tredjedel.
Vad i denna punkt stadgats skall icke äga tillämpning å den, som efter
reglementets ikraftträdande erhåller tillstånd att kvarstå i sin befattning efter
uppnådd pensionsålder och som ej före pensionsålderns inträde vunnit befrielse
från avdragsskyldighet.
2. Vid tillämpning av stadgandena i 6 § 2 mom. skall gälla
a) beträffande befattningshavare, som avses i 3 punkten här nedan, att
pensionsåldern skall anses hava inträtt vid utgången av det redovisningsår,
varunder befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 år, samt
b) beträffande den, som avgått från extra ordinarie befattning vid utgången
av vårterminen 1942, att han skall anses hava kvarstått i befattningen
vid reglementets ikraftträdande.
3. För befattningshavare, som är född före den 1 januari 1883, skall i fråga
örn pensionsålderns inträde gälla vad därom i tjänstepensionsreglementet
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
för folkskollärare m. fl. med därtill hörande övergångsbestämmelser är
stadgat.
4. För befattningshavare, hänförd till lönegrad Lo 17, Lo 16, LEo 15 eller
LEo 14, vilken är född under tiden 1 januari 1883—30 juni 1886, inträder
pensionsåldern vid utgången av det redovisningsår, varunder befattningshavaren
uppnått följande levnadsålder:
för befattningshavare, född under tiden 1 januari 1883—30 juni 1884 .. 60 år,
för befattningshavare, född under tiden 1 juli 1884—30 juni 1885 .... 61 år,
för befattningshavare, född under tiden 1 juli 1885—30 juni 1886 .... 62 år.
5. Är den som åtnjuter tjänstepension eller tjänstelivränta enligt reglementet
tillika berättigad till särskild förmån av följande slag, nämligen pension
från pensionsförsäkringsfonden på grund av inbetalning till pensionsstyrelsen
jämlikt stadgande i tidigare gällande författning rörande pensionering
av i statens tjänst anställd personal eller därmed jämförlig uppskjuten
pension från av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa,
skall grundbeloppet av tjänstepensionen respektive tjänstelivräntans
belopp minskas med beloppet av nämnda förmån. Vid bestämmande av
det oreducerade grundbeloppet respektive livräntebeloppet skall i sådant fall,
ändå att annat följer av eljest tillämpliga bestämmelser, såsom tjänstår tillgodoräknas
all den tid, som lagts till grund för beräkning av sagda förmån.
Därest pensionsåldern för den i nästföregående stycke omförmälda förmånen
icke sammanfaller med den tidpunkt, från vilken tjänstepensionen
eller tjänstelivräntan enligt detta reglemente börjar utgå, eller ock är valfri,
skall i nästföregående stycke omförmäld minskning ske nied det belopp, som
enligt de för beräkningen av förmånen gällande grunderna skolat utgå från
och med angivna tidpunkt.
6. Därest vid tillämpning av stadgandena i 13 § 1 mom. andra stycket
detta reglemente hänsyn skall tagas till befattningshavares tjänstepensionsunderlag
för tid innan reglementet blev gällande för honom, skall därvid så
anses, som om för befattningshavaren gällt det tjänstepensionsunderlag, som
enligt reglementet är fastställt för den befattning, han under nämnda tid
innehaft, eller som enligt detta reglemente eller allmänna tjänstepensionsreglementet
gäller för därmed närmast jämförlig befattning.
7. Har befattningshavare, hänförd till lönegrad Lo 17, Lo 16, LEo 15 eller
LEo 14, å vilken stadgandena i 3 eller 4 punkterna här ovan äro tillämpliga,
med stöd av stadgandena i 6 § 2 mom. erhållit anstånd med avsked eller tillstånd
att kvarstå i sin befattning respektive bibehållits i sin befattning efter
pensionsålderns inträde, må tjänstår tillgodoräknas jämväl för tiden efter
pensionsålderns inträde, dock längst intill utgången av det redovisningsår,
varunder befattningshavaren uppnår 63 års ålder.
8. Tid före reglementets ikraftträdande, under vilken befattningshavare
såsom vikarie uppehållit befattning, må tillgodoräknas såsom tjänstår på sätt
i 2 § 1 mom. d) tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. stadgats,
ändock att sådant icke följer av bestämmelserna i 14 §.
Kungl. Majlis proposition nr 325.
15
9. För ordinarie manlig lärare vid småskola utgör tjänstepensionsavdraget
108 kronor och tjänstepensionsunderlaget 2,916 kronor.
10. Reglementets bestämmelser angående ordinarie lärare vid mindre folkskola
och ordinarie biträdande lärare skola äga motsvarande tillämpning å
dylika lärare, vilka anställts tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra
månaders uppsägning.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
Förslag
till
folkskolans familjepensionsreglemente.
1 avd. Allmänna bestämmelser.
1 §•
1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:
a) befattningshavare, som är underkastad folkskolans tjänstepensionsreglemente;
b)
den som åtnjuter pension enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente;
samt
c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava blivit
underkastad detta reglemente, avgått från sin befattning utan rätt att
komma i åtnjutande av pension varom under b) förmäles, under förutsättning
att befattningshavaren under sammanlagt minst tre år före avgången
innehaft anställning, som vid nämnda tidpunkt varit förenad med tjänstepensionsrätt,
varom i 3 mom. andra stycket här nedan förmäles.
Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då befattningshavaren
efter avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt
som nyss sagts.
2 mom. I fråga örn tillämpningen av reglementet skall gälla, att med avgången
befattningshavare, varom under 1 mom. c) förmäles, likställes den
som erhållit pension enligt folkskolans tjänstepensionsreglemente men på
grund av vad i 11 § 2 mom. andra stycket nämnda reglemente stadgas, vid
frånfället ej vidare uppbär pensionen.
3 mom. Vad i detta reglemente sägs örn befattningshavare skall, där ej
annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande
befattningshavare, som i 1 mom. b) eller c) avses.
Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall,
där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser,
antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser
för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med
stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom
tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser
om pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär
personal.
Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås
pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.
4 mom. I detta reglemente meddelade bestämmelser skola, i den mån krigsavlöningsreglementet
vinner tillämpning, tillämpas allenast i den omfattning
annat ej följer av sistnämnda reglemente.
Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
17
2 §•
1 morn. I 1 § 1 mom. a) omförmäld befattningshavare har att vidkännas
familjepensionsavdrag enligt bestämmelserna i detta reglemente.
Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande vilken
reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension eller
familjelivränta enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i
reglementet.
Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av
Kungl. Majit.
2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande,
nämligen
efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,
frånskild make, i fall som i 3 mom. sägs, samt
arvsberättigat barn, vilket ej uppnått 19 års ålder.
Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga örn make, att äktenskapet
icke ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av
60 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det befattningshavaren
fyllt 50 år.
3 mom. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att
till sin make utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga
avtal örn sådant underhållsbidrag, äger domstolen, örn makarna levt tillsammans
under minst fem år och befattningshavarens make vid sammanlevnadens
hävande uppnått en ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn
till omständigheterna finnes skäligt, förordna att maken skall vara berättigad
till familjepension eller familjelivränta, som avses i detta reglemente.
Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, örn skyldighet att utgiva
underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller
den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.
Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med
laga verkan meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.
3 §.
Innehade avliden befattningshavare vid frånfället familjepensionsrätt enligt
bestämmelserna i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall
familjepension eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma
meddelade bestämmelser, dock med iakttagande av de i 16 § 1 mom.
meddelade bestämmelserna rörande sammanträffande förmåner.
Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt säväl för ordinarie
befattning som för extra ordinarie befattning, vilken innehafts med
frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, må dock endast en
familjepension eller en familjelivränta utgå.
4 §•
1 mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension
eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till be
Bihang
till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 325.
2
18 Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
loppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, av statens pensionsanstalt.
Sökande åligger att styrka sådana för statens pensionsanstalt icke kända
omständigheter, som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.
2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom
tillställas de till förmånen berättigade.
2 avd. Om familjepensionsavdrag.
5 §•
Från och med den dag, då i 1 § 1 mom. a) omförmäld befattningshavare
blir underkastad reglementets bestämmelser, intill dess avgång från befattningen
äger rum skall befattningshavaren tillkommande lön minskas med
familjepensionsavdrag.
Ordinarie befattningshavare, som med frånträdande av befattningens utövande
innehar extra ordinarie befattning, vidkännes pensionsavdrag allenast
1 sistnämnda befattning.
6 §■
1 mom. Såsom familjepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i
2 och 3 mom. här nedan angives för den befattning befattningshavaren innehaft
under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.
Har ordinarie befattning på grund av ändrad årlig lästid nedflyttats till
lägre lönegrad, skall därav föranledd nedsättning av familjepensionsavdraget
för befattningen likväl icke bliva gällande för den, som vid nedflyttningen
innehade befattningen, där Kungl. Maj:t medgivit, att beträffande honom
må i fråga örn löneklassplacering så anses, som om han fortfarande tillhörde
den högre lönegraden.
Vad i nästföregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande
ordinarie befattningshavare, som utan något sitt förvållande förflyttats
till befattning i lägre lönegrad.
2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat
följer av stadgandet i 3 morn., familjepensionsavdragen för år räknat utgöra
de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:
Lönegrad |
Familjepensions- avdrag kronor |
Lönegrad |
Familjepensions- avdrag kronor |
Lo 17 |
192 |
LEo 15 |
162 |
Lo 16 |
180 |
LEO 14 |
153 |
Lo 9 |
117 |
LEO 7 |
93 |
Lo 6 |
93 |
LEO 4 |
78 |
3 mom. För lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare samt nomadlärare
vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, utgör familjepensionsavdraget
för år räknat för ordinarie manlig lärare 144 kronor, för ordinarie kvinnlig
lärare 126 kronor, för extra ordinarie manlig lärare 117 kronor och för extra
ordinarie kvinnlig lärare 99 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 325-
19
3 avd. Om familjepension.
Gemensamma bestämmelser.
7 §•
1 mom. Familjepension enligt detta reglemente tillkommer efterlevande
till befattningshavare, som vid sin död kvarstod i sin befattning eller åtnjöt
eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt folkskolans tjänstepensionsreglemente.
2 morn. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera familjepensionsberättigade
stadgas i 9 § 3 mom. och 13 § 4 mom.
8 §.
1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande
fall, rörligt tillägg.
2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen
näst efter den, då befattningshavare avlidit, eller, i fråga örn pension till
barn som födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet
fötts, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken
pensionstagaren avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annian anledning,
till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.
3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller
är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,
eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast
en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.
Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av
honom, må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att
uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.
4 mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit; statens pensionsanstalt likväl
obetaget att efter pensionstagare^ frånfälle förskottsvis utbetala återstående
pensionsbelopp.
Familjepensionens grundbelopp.
9 §•
1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp bestämmes
enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande
till ett vid befattningshavarens död för honom gällande familjepensionstal,
varom stadgas i 10 §.
2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda,
att det motsvarar,
a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade
utgöras av efterlevande make och frånskild make; familjepensionstalet;
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
b) då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild
make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt
barn: familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes,
och eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt
c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet
ökat med 50 procent, örn barnen äro två, och eljest därutöver
med 20 procent för varje ytterligare barn.
Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet familjepensionsberättigade,
skall med tillämpning av de i nästföregående stycke
angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen
att tillämpas från och med den i 8 § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt
inträtt eller upphört.
3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på
varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,
att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild
make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt
barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 procent
av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt
jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än
som motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen
återstoden,
samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande
make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna respektive
barnen äga taga lika del.
Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att göra ansökning örn
pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han
enligt här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.
10 §.
1 mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena
i 2 och 3 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag,
som enligt föreskrifterna i 11 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår,
varom förmäles i 12 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår
till minst 30, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget.
Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget
minskat med x/i2o för varje full fjärdedel av år,
varmed antalet tjänstår understiger 30.
2 mom. I fråga om ordinarie befattningshavare, som utan något sitt förvållande
förflyttats till befattning i lägre lönegrad, må familjepensionstalet
likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest
förflyttningen icke ägt rum.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fall, som i 6
§ 1 mom. andra stycket avses.
3 mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en fa -
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
21
miljepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det högsta
av de för de särskilda befattningarna beräknade familjepensionstalen.
4 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas
till närmast högre sådant tal.
11 §•
1 mom. Såsom familiepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som
enligt 2 och 3 mom. gäller för den familjepensionsberättigande befattning
befattningshavaren innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan
avgått med rätt till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles.
2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat
följer av stadgandet i 3 morn., familjepensionsunderlagen utgöra de belopp,
som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:
Lönegrad |
Familjepensions- underlag kronor |
Lönegrad |
Familjepensions- underlag kronor |
Lo 17 |
1,752 |
LEO 15 |
1,452 |
Lo 16 |
1,644 |
LEO 14 |
1,392 |
Lo 9 |
1,128 |
LEO 7 |
996 |
Lo 6 |
996 |
LEO 4 |
888 |
3 mom. För lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare samt nomadlärare
vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, utgöra familjepensionsunderlagen
för ordinarie manlig lärare 1,320 kronor, för ordinarie kvinnlig
lärare 1,188 kronor, för extra ordinarie manlig lärare 1,128 kronor och för
extra ordinarie kvinnlig lärare 1,020 kronor.
12 §.
Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension
a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt folkskolans tjänstepensionsreglemente,
b) tid, under vilken beställning å reservstat vid försvarsväsendet innehafts,
ävensom tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet
för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet
under a), samt
c) tid, som från dödsfallet eller avgången från befattningen må hava återstått
till pensionsålderns inträde.
Rörligt tillägg.
13 §.
1 mom. Å familjepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension
enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt
tillägg under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som enligt
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
folkskolans avlöningsreglemente gälla angående dylikt tillägg å lön till ordinarie
och extra ordinarie lärare.
2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å
däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.
3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit
de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.
A mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera familjepensionsberättigade
skall vad i 9 § 3 mom. stadgas om fördelning av grundbelopp
äga motsvarande tillämpning.
4 avd. Om familjelivränta.
14 §.
Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande
befattningshavare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).
15 §.
1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock
att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på
sätt här nedan i 2 mom. stadgas.
1 övrigt skola bestämmelserna i 8 § 2—4 mom. och 9 § 3 mom. äga motsvarande
tillämpning.
2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes
av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av
det för befattningshavaren senast gällande familjepensionsunderlaget, som
antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av
det slag, varom i 12 § första stycket a) och b) förmäles, utgör av 120 eller —
där vid avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid som från avgången
må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla
eller påbörjade fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer genom
berörda utökning.
Vid beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, för vilken bidragsplikt
för familjepensionering ej förelegat, i intet fall må tagas i betraktande till
större del än två tredjedelar.
I övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna
i 10 § 2—4 mom. äga motsvarande tillämpning.
5 avd. Om sammanträffande av förmåner.
16 §.
1 mom. Innehade avliden befattningshavare vid frånfälle! familjepensionsrätt
för mer än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt
såväl detta reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på Kungl.
Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
23
Maj :ts prövning, om och i vad mån de förmåner, vilka tillhöra endera respektive
den enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller familjelivräntan,
av sådan anledning skola minskas med de till den andra familjepensionen
eller familjelivräntan hörande förmånerna.
2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tillIämpning,
med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han antingen
tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller familjelivränta
enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser
såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller livränteförmån,
som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt fall
annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med beloppet
av den förmån, som föranleder minskningen.
Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den å
vilken reglementet erhåller tillämpning.
övergångsbestämmelser.
1. Beträffande befattningshavare, vilken under tiden den 1 januari—30 juni
1938 eller del därav innehaft befattning, som avsetts i 1 § a) familjepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl., skola gälla de avvikelserna från bestämmelserna
i detta reglemente att dels änka skall äga rätt till familjepension
även örn äktenskapet ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en
levnadsålder av 60 men ej 65 år, dels ock rätten till familjepension skall för
arvsberättigat barn upphöra först vid 21 års ålder.
2. Har ordinarie befattningshavare, som omedelbart före reglementets
ikraftträdande var underkastad familjepensionsreglementet för folkskollärare
m. fl., under berörda familjepensionsreglementes giltighetstid övergått till befattning
med lägre familjepensionsunderlag och har därvid för honom jämlikt
11 § 1 mom. reglementet skolat i familjepensionshänseende gälla de i
fråga om den förra befattningen meddelade bestämmelserna, skola för befattningshavaren
tillämpas det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag,
som i detta reglemente finnas stadgade för den tidigare innehavda
befattningen.
3. För ordinarie manlig lärare vid småskola utgör familjepensionsavdraget
135 kronor och familjepensionsunderlaget 1,260 kronor.
4. Reglementets bestämmelser angående ordinarie lärare vid mindre folkskola
och ordinarie biträdande lärare skola äga motsvarande tillämpning
å dylika lärare, vilka anställts tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra
månaders uppsägning.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
maj 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till folkskolans
tjänstepensionsreglemente och folkskolans familjepensionsreglemente
m. m.
Departementschefen anför:
Inledning.
Tjänste- och familjepensionsrätten för lärare vid folk- och småskolor och
med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare (lärare vid sjukvårdsanstalter
eller barnhem, föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid vissa skolhem och arbetsstugor) samt för nomadlärare regleras för
närvarande i två huvudförfattningar, nämligen de den 17 juni 1938 utfärdade
tjänste- och familjepensionsreglementena för folkskollärare m. fl. (1938: 423
och 424).
I anslutning till den allmänna avlöningsrevision, som genomfördes den
1 juli 1939 och, vad angår det militära manskapet, den 1 juli 1940, skall
enligt beslut av fjolårets riksdag en pensionsreglering inom den civila och
militära statsförvaltningen genomföras från och med den 1 juli 1942. De
huvudsakliga föreskrifterna örn denna pensionsreglering innefattas i allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementena, vilka utfärdats den 30 december
1941 (1941: 1008 och 1009).
Genom proposition den 24 april 1942, nr 278 — i det följande benämnd
löneregleringspropositionen — har Kungl. Maj:t för riksdagen framlagt förslag
till lönereglering från och med den 1 juli 1942 för folk- och småskollärarna
och med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare samt
för nomadlärarna. Förslaget avser att i möjligaste mån bringa dessa befattningshavares
löneförhållanden i överensstämmelse med det senaste statliga
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
25
lönesystemet. Vid bifall härtill böra jämväl befattningshavarnas pensionsförhållanden
samtidigt anpassas efter det nya pensionssystem, som från och
med den 1 juli 1942 blir gällande för statstjänstemännen.
Utredning angående sättet för en sådan anpassning har verkställts av
särskilda jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 februari 1942 tillkallade
sakkunniga. Dessa, vilka antagit benämningen folkskolans pensionssakkunniga,
ha utgjorts av statskommissarien och byråchefen i statskontoret
E. O. F. Björn, ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren
L. V. Lindén, småskollärarinnan, fru R. I. C. Linder, direktören i statens
pensionsanstalt S. Lindstedt, tillika ordförande, samt undervisningsrådet J.
J. E. Weijne.
De sakkunniga ha den 8 april 1942 avgivit betänkande med förslag till
folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen. Utlåtanden över betänkandet
ha, efter remisser, avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen och statens
pensionsanstalt. Därjämte har Sverges folkskollärarförbund inkommit
med en skrift. Av utlåtandena framgår, att statskontoret och statens pensionsanstalt
ansett de sakkunnigas förslag väl ägnade att läggas till grund för utfärdandet
av nya pensionsbestämmelser för ifrågavarande befattningshavare.
Skolöverstyrelsen har framställt vissa anmärkningar mot sakkunnigförslagen.
För egen del förordar jag, att de av folkskolans pensionssakkunniga fram- Depariementslagda
förslagen läggas till grund för ny tjänste- och familjepensionsreglering CÄe/emför
folk- och småskollärana och de med dem i avlöningshänseende likställda
befattningshavarna samt för nomadlärarna.
Pensioneringens omfattning.
Pensionsrätt enligt nu gällande tjänste- och familjepensionsreglementen
tillkommer ordinarie och extra ordinarie folk- och småskollärare och med
dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare samt ordinarie och
extra ordinarie nomadlärare.
I sitt den 9 februari 1942 avgivna betänkande med förslag till folkskolans
avlöningsreglemente och avlöningsreglemente för nomadlärare föreslogo 1941
års lärarlönesakkunniga en genomgripande ändring av folkskolans extra
ordinariebegrepp. Förslaget innebar, att — utom då fråga vore om ordinarie
anställning eller ordinarie eller pensionerad lärares uppehållande av lärarbefattning
— varje lärare, vars anställning avsåge full tjänstgöring och omfattade
hel termin, skulle erhålla extra ordinarie anställning, därest minst
två år förflutit efter avlagd examen och läraren efter examen tjänstgjort
minst 256 dagar med full tjänstgöring inom det statsunderstödda kommunala
eller det statliga undervisningsväsendet.
I löneregleringspropositionen har förordats, att nämnda förslag skall genomföras.
Däremot har i samma proposition på anförda skäl avstyrkts ett
av skolöverstyrelsen framlagt förslag av innebörd, att envar lärare, som för
-
Departements
chefen.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
värvat tre tjänstår och ej valts till ordinarie, skulle anställas såsom extra
ordinarie lärare.
Folkskolans pensionssakkunniga framhålla, att en betydande utökning
av pensioneringens omfattning komrne att föranledas av den utvidgning av
extra ordinariebegreppet, som föreslagits av 1941 års lärarlönesakkunniga.
Enligt de sakkunnigas mening syntes emellertid ur pensioneringssynpunkt
anledning icke föreligga att motsätta sig detta, dock under förutsättning, att
genom bestämmelser rörande sättet för anställningen och örn skyldighet att
förete friskbetyg erforderliga garantier skapades för att den extra ordinarie
anställningsformen icke komme att utnyttjas i huvudsakligt syfte att bereda
pensionsrätt i fall, då sådan rätt normalt icke skulle lia ifrågakommit.
I övrigt innebär de sakkunnigas förslag icke ändring i fråga om pensioneringens
omfattning i förhållande till vad nu gäller. Icke-ordinarie lärare, som
icke erhålla extra ordinarie anställning (extra lärare), skulle således enligt
de sakkunnigas förslag alltjämt stå utanför pensionsregleringen.
Statskontoret och statens pensionsanstalt ha ej funnit anledning till erinran
mot vad de sakkunniga föreslagit i fråga om pensioneringens omfattning.
Statskontoret har därvid understrukit de sakkunnigas uttalande angående
behovet av garantier för att den extra ordinarie anställningsformen
icke skulle komma att utnyttjas i huvudsakligt syfte att bereda pensionsrätt
i fall då sådan rätt normalt icke skulle lia ifrågakommit, varvid ämbetsverket
förutsatt att bestämmelser motsvarande dem, som meddelats i kungörelse
den 18 juli 1935 (nr 460), skulle utfärdas för folkskolans lärare.
Skolöverstyrelsen har vidhållit sitt i löneregleringspropositionen närmare
redovisade förslag om utvidgning av folkskolans extra ordinariebegrepp. Enligt
överstyrelsens mening borde därför pensionsrätt tillkomma envar ickeordinarie
befattningshavare vid folkskolan, som förvärvat minst tre tjänstår.
. Under hänvisning till den ställning i fråga om de icke-ordinarie lärarnas
anställnings- och avlöningsförhållanden, som intogs i löneregleringspropositionen,
tillstyrker jag de sakkunnigas förslag i fråga örn pensioneringens
omfattning. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela de bestämmelser,
som kunna visa sig erforderliga till förebyggande av missbruk
av den utvidgade pensionsrätten.
Tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag.
De ordinarie lärarna äro för närvarande inplacerade i det före den 1 juli
1939 gällande statliga lönesystemet, folkskollärarna i lönegrad B 17, B 16
eller B 15 vid årlig lästid av 39, 36V2 respektive 34‘/2 veckor och småskollärana
i lönegrad B 9. Småskollärana äro dock under tiden till den 1 juli
1942 hänförda till lönegrad B 8 vid årlig lästid understigande 39 veckor.
För ifrågavarande lärare gälla de tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag,
som enligt civila tjänstepensionsreglementet vid 1938 års in
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
27
gång gällde för motsvarande lönegrader, dock att manlig småskollärare är
i pensionshänseende hänförd till lönegrad Bil och småskollärarinna, i varje
fall, till lönegrad B 9.
De extra ordinarie lärarna, vilka tillsättas på viss tid, ej överstigande ett
läsår, äro icke hänförda till särskilda lönegrader utan endast inplacerade i
löneklasser, folkskollärare i löneklassema 14—19 och småskollärare i löneklassema
6—11. Då avlöningen utgår med V273 per dag av anställningstiden,
ha dessa lärare vid årlig lästid av 39, 3672 och 3-i1^ veckor varit i avseende
å slutlön ungefär likställda, folkskollärare med statliga befattningshavare i
lönegrad Eo 16, Eo 15 respektive Eo 14 och småskollärare med sådana befattningshavare
i lönegrad Eo 8, Eo 7 respektive Eo 6. Även för ifrågavarande
befattningshavare gälla de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som enligt
civila tjänstepensionsreglementet vid 1938 års ingång voro fastställda för
motsvarande lönegrader.
Enligt civila tjänstepensionsreglementet, sådant det lydde vid 1938 års
ingång, voro tjänstepensionsunderlagen för kvinnliga befattningshavare
fastställda till belopp, som lågo en lönegrad lägre än underlagsbeloppen för
manliga tjänstemän i samma lönegrader. Anledningen härtill var, att de
kvinnliga befattningshavarna i statens tjänst enligt då gällande avlöningsbestämmelser
icke ägde åtnjuta lön i högsta löneklassen inom vederbörande
lönegrad och att pensionsunderlaget ansetts böra stå i viss relation till slutlönen.
Vid den allmänna avlöningsrevision, som för de civila statstjänstemännens
del genomfördes den 1 juli 1939, erhöllo de kvinnliga befattningshavarna
rätt till uppflyttning i högsta löneklassen. Såsom en konsekvens härav
blevo samtidigt tjänstepensionsunderlagen i civila tjänstepensionsreglementet
bestämda till samma belopp för manliga och kvinnliga befattningshavare.
Allmänna tjänstepensionsreglementet har icke medfört någon ändring härutinnan.
Folkskolans kvinnliga lärare äga alltjämt icke rätt åtnjuta lön enligt
högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. I överensstämmelse härmed
äro, såsom framgår av det anförda, de för dem gällande pensionsunderlagen
fortfarande bestämda enligt de i civila tjänstepensionsreglementet före
den 1 juli 1939 gällande reglerna.
Tjänstepensionsavdragen däremot äro lika för manliga och kvinnliga
lärare.
I löneregleringspropositionen ha föreslagits vissa förändringar i fråga om
folk- och småskollärarnas lönegrads- och löneklassplacering. Den obligatoriska
årliga lästiden utsträckes till lägst 364/7 veckor, i samband varmed
nuvarande lägsta lönegraden för folkskollärarna bortfaller och dessa hänföras
endast till lönegraderna 17 och 16. Dessa lönegrader skola omfatta,
för manlig lärare, löneklassema 17—21 respektive 16—20 och, för kvinnlig
lärare, löneklassema 17—20 respektive 16—19. Småskolläraina hänföras
alltjämt till lönegraden 9, vilken skall omfatta, för manlig lärare, löneklasserna
9—13 och, för kvinnlig lärare, löneklassema 9—12. Även de extra
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
ordinarie lärarna hänföras till lönegrader. De extra ordinarie folkskollärarna
placeras, allt efter den årliga lästidens längd, i lönegraderna
15 och 14, omfattande, för manlig lärare, löneklasserna 14—18 respektive
13—17 samt, för kvinnlig lärare, löneklasserna 14—17 respektive
13—16. Extra ordinarie småskollärare placeras i lönegrad 7 omfattande,
för manlig lärare, löneklasserna 6—10 och, för kvinnlig lärare, löneklasserna
6—9. För samtliga extra ordinarie lärare är föreslaget, att deras avlöning
skall utgå för kalenderår i stället för som nu för läsår.
Som övergångsanordning har bland annat föreslagits viss rätt för extra
ordinarie lärare, som innehaft anställning som extra ordinarie eller vikarierande
lärare under någon del av de tre åren närmast före den 1 juli 1942,
till en extra löneklassuppflyttning utöver slutlöneklassen i den lönegrad,
läraren tillhör.
Såsom framgår av den nu lämnade redogörelsen skall enligt det i löneregleringspropositionen
framlagda förslaget, i motsats till vad som gäller
inom statsförvaltningen, slutlönerna inom folkskolan fortfarande bli differentierade
för manliga och kvinnliga lärare. Såsom motivering härför
har i propositionen åberopats uttalanden av 1941 års lärarlönesakkunniga,
i vilka dessa — under framhållande av att inga bärande skäl kunde ur
principiell synpunkt anföras för bibehållande för kvinnliga lärare vid det
statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet av undantagsbestämmelser
i förevarande hänseende — på grund av rådande statsfinansiella läge
och med hänsyn till de löneökningar, som på senare tid kommit de kvinnliga
lärarna till del, ansett att undantagsbestämmelserna borde bibehållas
tills vidare.
De i allmänna tjänstepensionsreglementet fastställda tjänstepensionsunderlagen
äro beräknade med utgångspunkt från de senaste statliga avlöningsreglementenas
lönebelopp, vilka äro avvägda efter indexläget 156 å 1914 års indexskala.
Pensionsunderlagen ha i princip bestämts .till 2/3 av slutlönen å C-ort. En
del av dyrtidstillägget har sålunda inräknats i pensionsunderlagen och tidigare
å tjänstepension utgående dyrtidstillägg har ersatts med ett rörligt tillägg,
beräknat efter samma grunder, som gälla för rörligt tillägg å lön. Vad beträffar
tjänstepensionsavdragen inträder genom nämnda reglemente den
ändringen, att förutvarande begränsning av avdragstiden borttagits. Avdrag
kommer sålunda att uttagas under hela tjänstetiden. Avdragen ha
därjämte höjts med genomsnittligt omkring 25 procent.
Enligt de sakkunnigas förslag skola för folkskolans lärare och med dem
i avlöningshänseende likställda befattningshavare samt nomadlärarna tilllämpas
de tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag samt den avdragstid,
som i allmänna tjänstepensionsreglementet äro fastställda för sagda
reglemente underkastade befattningshavare i motsvarande löneställning. Beträffande
de kvinnliga lärarna ha emellertid de sakkunniga föreslagit, att för
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
29
dem alltjämt skall gälla samma tjänstepensionsunderlag som för manliga
lärare i närmast lägre lönegrad. Till stöd härför har anförts följande.
I fråga örn tjänstepensionsunderlagens belopp har hittills beträffande såväl
folkskollärare som statstjänstemän tillämpats den allmänna regeln —
vilken även kommit till uttryck i allmänna tjänstepensionsreglementet —
att pensionsunderlaget skall stå i visst förhållande till slullönen. De sakkunniga
ha ansett sig icke böra för folkskolans kvinnliga lärare föreslå avvikelse
från denna regel. Bliva i enlighet med lärarlönesakkunnigas förslag slutlönerna
differentierade för manliga och kvinnliga lärare böra därför, så
länge delta förhållande består, även differentierade tjänstepensionsunderlag
tillämpas.
Den särskilda ställning i lönehänseende, som under vissa förutsättningar
skulle tillkomma extra ordinarie lärare, vilken innehaft icke-ordinarie anställning
före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande, ha de sakkunniga
icke ansett vara av den art, att den bör medföra tillämpning av högre
tjänstepensionsunderlag än som gäller för den lönegrad, till vilken läraren är
hänförd.
De nya tjänstepensionsunderlagen komma, framhålla de sakkunniga, att
medföra en icke obetydlig realförbättring av tjänstepensionsförmånema.
Denna förbättring uppgår för de ordinarie lärarna — då förutsättningar
för hel pension föreligga — vid indexläge 188 på 1914 års indexskala till
omkring 450 kronor för folkskollärare och omkring 400 kronor för småskollärare.
Tjänstepensionsavdragen böra — enligt de sakkunnigas uppfattning —
vara lika för manliga och kvinnliga lärare trots differentierade tjänstepensionsunderlag.
Ett system med avdrag, som differentierats i förhållande till
underlagen, synes de sakkunniga olämpligt, enär i så fall de kvinnliga lärarna
komma att under en avsevärd del av tjänstetiden få åtnjuta högre nettolön
än de manliga.
Två av de sakkunniga (herr Lindén och fru Linder) ha ansett att tjänstepensionsunderlagen
för manliga och kvinnliga lärare borde fastställas till
samma belopp och till stöd härför anfört följande.
Sedan tjänstepensionsunderlagen i civila pensionsreglementet blivit fastställda
till belopp, som äro lika för manliga och kvinnliga befattningshavare
inom samma lönegrad, synes konsekvensen bjuda, att de kommunalanställda
kvinnliga lärarna beredas samma pensionsvillkor som de kommunalanställda
manliga lärarna. Visserligen har hittills — som sakkunnigmajoriteten framhållit
— ifråga om tjänstepensionsunderlagens belopp den allmänna regeln
tillämpats, att pensionsunderlaget skall stå i ett visst förhållande till slutlönen.
Men å andra sidan må framhållas, att departementschefen i fråga om
pensionsunderlagen för kvinnliga lärare vid statens undervisningsväsende i
proposition till 1937 års riksdag anförde, att pensionerna borde bestämmas
efter den normala löneställning, som skulle inträda efter en viss övergångstid.
Denna uppfattning föranledde ingen erinran från riksdagens sida. Ehuru
någon bestämd övergångstid icke angivits ifråga örn kvinnlig kommunalanställd
lärares rätt att komma i åtnjutande av sista ålderstillägget, har denna
rätt icke blivit bestridd. Tvärtom ha 1941 års lärarlönesakkunniga såsom sin
mening framhållit, att inga bärande skäl ur principiell synpunkt kunna an
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
Departements
chejen.
förås för bibehållande av nu gällande undantagsbestämmelser. När de ansett,
att frågans avgörande bör uppskjutas, har det huvudsakligast skett under
hänvisning till det nuvarande statsfinansiella läget. Ändock tidpunkten för
lika slutlön icke angivits torde därför tiden intill ett sådant beslut böra kunna
betraktas såsom övergångstid. Principiella skäl borde därför icke få medföra,
att de kvinnliga kommunalanställda lärarna förvägrades rätten till
samma pensionsunderlag, som tillkommer motsvarande manlig befattningshavare.
Ur skälighetsynpunkt synes det oss icke heller tillfredsställande, att kvinnliga
folk- och småskollärare hänvisas till en undantagsställning i förhållande
till de kvinnliga statstjänstemännen. Då pensionen är avsevärt lägre än lönen,
blir varje utebliven pensionsförmån mycket kännbar, i all synnerhet för befattningshavare
i låga lönegrader.
Beträffande den kostnadsökning, som skulle inträda, därest de kvinnliga
lärarna tillerkändes pensionsunderlag som örn de ägde uppbära lön enligt högsta
löneklassen inom vederbörande lönegrad, må framhållas, att denna ökning
synes vara tämligen blygsam, i varje fall i förhållande till kostnaderna för lön
enligt högsta löneklassen. Av kostnadsberäkningarna framgår, att de högre
pensionsunderlagen för kvinnliga folk- och småskollärare skulle under budgetåret
1942/43 komma att uppgå till 0.24 milj. kronor och efter tio år stiga
till 0.74 milj. kronor per år, varefter beloppet torde bliva ganska konstant.
I beräkningen ha medtagits merkostnaderna för befattningshavare, som pensionerats
under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942.
Remissmyndigheterna ha icke framfört någon erinran mot de av de sakkunnigas
majoritet framlagda förslagen i nu berörda hänseenden.
Såsom i det föregående angivits innebär det i löneregleringspropositionen
framlagda förslaget, att slutlönerna inom folkskolan fortfarande skola vara
differentierade för manliga och kvinnliga lärare. Lönegraderna för de kvinnliga
lärarna skola nämligen enligt detta förslag icke omfatta högsta löneklassen
inom motsvarande lönegrader för de manliga lärarna. Anledningen härtill
är framför allt det statsfinansiella läget. Dessutom lia åberopats de löneökningar,
som på senare tid kommit de kvinnliga lärarna till del. Olika meningar
kunna givetvis hysas, huruvida denna differentiering i lönehänseende
jämväl bör föranleda skiljaktigheter i fråga om pensionsunderlagens storlek.
Å ena sidan kan härför, såsom majoriteten av de sakkunniga gjort, åberopas
den hittills tillämpade regeln att pensionsunderlagen avvägas med hänsyn till
slutlönernas storlek. Men häremot kan i förevarande fall invändas, att frågan
örn de kvinnliga lärarnas rätt att åtnjuta samma slutlön som de manliga
endast uppskjutits tills vidare, för vilket icke åberopats principiella skäl
utan nu föreliggande särskilda omständigheter.
Vid bedömandet av denna fråga synes mig avseende även böra fästas
vid de icke obetydliga kostnader, som lika pensionsunderlag för manliga och
kvinnliga lärare skulle medföra. Den omständigheten att någon bestämd tidpunkt
icke kunnat bestämmas, vid vilken de kvinnliga lärarnas slutlön skulle
bli densamma som de manligas, talar också mot att här frångå regeln om
pensionsunderlagets bestämmande med hänsyn till slutlönens stol lek. För
egen del vill jag därför icke ifrågasätta ändring av sakkunnigmajoritetens
förslag på denna punkt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
31
Vad de sakkunniga i övrigt i detta sammanhang föreslagit beträffande
tjänstepensionsunderlagens och tjänstepensionsavdragens storlek samt i fråga
om avdragstidens längd föranleder ej erinran från min sida.
Särskilda regler i pensionshänseende för lärare vid mindre
folkskolor m. fl.
Enligt gällande avlöningsreglemente hänföras lärare vid mindre folkskolor
och biträdande lärare såsom tillhörande lärargruppen småskollärare till lönegraden
9. Emellertid skall till innehavare av lärartjänst vid mindre folkskola
eller biträdande lärartjänst vid folkskola för den tid, läraren uppehåller befattningen,
utgå lönetillägg med belopp motsvarande, för år räknat, löneskillnaden
inom vederbörande ortsgrupp mellan den löneklass, läraren tillhör, och
närmast högre löneklass. Lönetillägget anses tillhöra lönen.
På enahanda sätt bestämt tillägg utgår enligt avlöningsreglementet för
nomadlärare jämväl till ordinarie eller extra ordinarie nomadlärare vid visteskola,
som tjänstgör vid byskola.
Dessa lönetillägg äro icke pensionsbildande.
I löneregleringspropositionen har föreslagits den ändringen i avlöningsförmånerna
för ifrågavarande lärare, att de i stället för särskilda tillägg skola
äga åtnjuta lön enligt en löneklass, som är en klass högre än den, i vilken
de äro placerade.
De sakkunniga föreslå, att lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare
vid folkskola samt nomadlärare vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, såväl
ordinarie som extra ordinarie, skola — dock endast under den tid de
inneha sådan befattning — i pensionshänseende hänföras till lönegraden
närmast över den, till vilken de enligt avlöningsreglementet äro hänförda.
Till stöd för sitt förslag ha de sakkunniga anfört, dels att ifrågavarande
lärare numera bereus ordinarie eller extra ordinarie anställning, dels ock att
dessa lärare i stället för särskilda lönetillägg hädanefter föreslagits skola åtnjuta
lön enligt högre löneklass.
Under åberopande av ett uttalande i propositionen nr 279 till 1938 års
riksdag föreslå de sakkunniga, att — oavsett huruvida det nya pensionsreglementet
kommer att tillämpas på andra före ikraftträdandet pensionerade
lärare eller ej — de lärare av här berörda slag, vilka pensionerats efter ingången
av år 1938 och åtnjutit förenämnda lönetillägg, från och med den 1
juli 1942 i pensionshänseende hänföras till en lönegrad högre än som tidigare
skett.
Att höjningen med en löneklass av lönen för lärare vid mindre folkskolor
och för biträdande lärare vid folkskolor m. fl. skall medföra en häremot svarande
höjning av pensionsunderlag och pensionsavdrag synes statens pensionsanstalt
naturligt och vore enligt anstaltens mening förenligi med de grundsatser,
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
som i samband med 1941 års pensionsreglering för statstjänstemannen uttalats
i fråga om pensionsunderlag för befattningar, förenade med avlöningsförmåner
utöver lön enligt löneplan. — Förslaget örn retroaktiv omreglering av vissa
pensioner har icke heller föranlett erinran från pensionsanstaltens sida.
Statskontoret däremot har ansett tillräckliga skäl saknas för ett bifall till
de sakkunnigas förslag i förevarande hänseende.
Skolöverstyrelsen har anfört:
överstyrelsen vill framhålla, att ordinarie lärare vid mindre folkskola
och biträdande lärare synas bliva jämförelsevis ogynnsamt ställda vid tvångsförflyttning
till tjänst vid småskola. Sådan förflyttning skulle för dessa befattningshavare
(kvinnliga) medföra sänkning av tjänstepensionsunderlaget
från 2,616 kronor till 2,484 kronor och familjepensionsunderlaget från 1,188
kronor till 1,128 kronor. Beloppen motsvara pensionsunderlagen för vid
folkskolorna anställda lärarinnor i 10 :e respektive 9:e lönegraderna. Till
jämförelse vill överstyrelsen erinra om att om en i 17 :e lönegraden placerad
folkskollärare tvångsförflyttas till befattning i 16:e lönegraden, får han alltjämt
bibehålla sin pensionsrätt enligt 17 :e lönegraden. Formellt täckes visserligen
denna olikhet därav, att folkskolläraren är placerad i den högre
lönegraden (17 :e) och icke anses böra genom tvångsförflyttning nedflyttas
till lägre lönegrad, medan en lärarinna vid mindre folkskola anses tillhöra
den 9:e lönegraden, ehuru hon uppbär lön, vidkännes pensionsavdrag och
tjänstledighetsavdrag enligt den 10 :e lönegraden. Trots denna formella anordning
kan det knappast anses rättvist, att en lärarinna kanske få år före
uppnådd pensionsålder genom tvångsförflyttning berövas en del av de pensionsförmåner,
för vilka hon dittills fått vidkännas pensionsavdrag. Lärare
vid mindre folkskola och biträdande lärare torde i likhet med vad som blir
gällande beträffande folkskollärare böra tillförsäkras möjlighet att vid
tvångsförflyttning bibehålla pensionsrätten oförändrad.
Departements- För egen del vill jag icke motsätta mig de sakkunnigas förslag, att lärare
chefen. vj(j mindre folkskola, biträdande lärare vid folkskola och nomadlärare vid
visteskola, som tjänstgör vid byskola, i pensionshänseende skola hänföras
till lönegraden över den, till vilken de äro hänförda i avlöningshänseende.
En förutsättning härför bör dock enligt min mening vara, att denna särskilda
pensionsställning icke får bibehållas i de fall, då läraren frivilligt eller på
grund av tvångsförflyttning övergår till tjänst vid småskola eller visteskola.
Jag kan alltså icke tillstyrka skolöverstyrelsens förslag örn oförändrad pensionsrätt
åt tvångsförflyttad lärare.
De sakkunnigas förslag örn retroaktiv omreglering av pensioner åt lärare
av här ifrågavarande kategori, vilka pensionerats efter ingången av år 1938,
anser jag mig böra biträda.
Personlig pensionsfyllnad.
Enligt kungörelsen nr 901/1937 med vissa bestämmelser angående ny lönereglering
från och med den 1 januari 1938 för lärare vid folk- och småskolor
gäller (6 punkten, sista stycket) i huvudsak, att lärare, som var i tjänst omedelbart
före den 1 januari 1938 och som nämnda dag blev underkastad nu
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
33
varande avlöningsreglemente, skall, då han avgår med pensionsrätt, av skoldistriktet
erhålla personlig pensionsfyllnad till belopp lika med skillnaden
mellan de pensionsförmåner, som vid tillämpning av de vid 1937 års utgång
gällande statliga och kommunala bestämmelserna skulle utgått, och de pensionsförmåner,
som utgå enligt nuvarande statliga pensionsbestämmelser.
Jämlikt gällande statsbidragskungörelse utgör utbetalning av sådan pensionsfyllnad
villkor för erhållande av statsbidrag.
De sakkunniga förorda, att rätt till personlig pensionsfyllnad får bestå och
att sålunda ej det villkoret uppställes för tillämpning av det nya tjänstepensionsreglementet,
att lärare skall avsäga sig denna rätt. Pensionsfyllnadsbeloppen
föreslås skola alltfort beräknas enligt samma grunder som nu
gälla.
Till stöd för pensionsfyllnadsrättens bestående anföra de sakkunniga:
Pensionsfyllnaden motiverades med (propositionen nr 270 lill 1937 års riksdag,
sid. 91—92) att det med hänsyn till de betydande kommunala pensionstilläggen
inom vissa skoldistrikt kunde tänkas inträffa, att även lärare, för
vilken löneregleringen komme att medföra avlöningsökning, komme att begagna
sig av möjligheten att kvarstå på äldre avlöningsbestämmelser för att
ej förlora rätten till kommunal tilläggspension. Det syntes kunna leda till
uppenbart orimliga resultat, om lärare för att komma i åtnjutande av en med
löneregleringen avsedd förbättring i löneförmånerna måste vidkännas försämring
av sina pensionsförmåner. På grund därav och med hänsyn till
önskvärdheten av att så många lärare som möjligt omedelbart överginge till
de nya avlöningsbestämmelserna ansågs föreskrift böra meddelas om att
kommunen skulle ikläda sig att hålla läraren skadeslös för eljest ifrågakommande
pensionsminskning.
Lärarlönesakkunniga ha föreslagit, att den personliga lönefyllnad, som av
liknande skäl tillerkändes motsvarande lärare från och med år 1938, skall
bortfalla för lärare, som bliva underkastade det nya avlöningsreglementet.
Nämnda sakkunniga ha därvid åberopat, att denna förmån i anslutning till
ett av riksdagen i ärendet gjort uttalande redan borttagits för dem, som äro
underkastade de provisoriska avlöningsbestämmelserna, vilkas tillämpning
utgör en förutsättning för att lärare skall bli underkastad avlöningsreglementet.
Lärarlönesakkunniga ha däremot icke uttalat sig om behovet av tillläggsbestämmelser
till det nya avlöningsreglementet för reglering av frågan
om pensionsfyllnad, liknande dem som äro meddelade i anslutning till nu
gällande avlöningsreglemente.
Personlig pensionsfyllnad utgår för närvarande i åtskilliga skoldistrikt.
Beloppen äro varierande och synas i en del fall vara avsevärt större än beloppen
av den realförbättring av de statliga pensionsförmånerna, som det av
de sakkunniga föreslagna tjänstepensionsreglementet skulle medföra. För att
belysa pensionsfyllnadens betydelse för lärarna må följande av de sakkunniga
inhämtade uppgifter rörande pensionsfyllnadsbeloppen i Stockholms
skoldistrikt under första kalenderkvartalet 1942 anföras. Pensionsfyllnaden
för år räknat uppgick under sagda kvartal till
för ordinarie folkskollärare .............................. 2,630: 76 kr
» » folkskollärarinna .......................... 994:32 »
» » småskollärarinna .......................... 1,579: 08 »
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 324. 3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
Då realförbättringen av de statliga pensionsförmånerna skulle utgöra omkring
450 å 400 kronor, skulle ett borttagande av den personliga pensionsfyllnaden
för nu angivna lärare föranleda en betydande pensionsminskning och
försätta dem, som pensioneras enligt det nya pensionsreglementet i en väsentligt
sämre ställning än de lärare, som pensionerats enligt äldre reglementen.
Bortsett från önskvärdheten av att lärarna komma att övergå till det
nya avlöningsreglementet, kan det svårligen anses tillfredsställande att sådana
anordningar träffas, att lärare för att komma i åtnjutande av löneförmånerna
enligt nämnda reglemente skall behöva vidkännas en avsevärd
minskning av pensionsförmånerna.
Liknande förhållanden — örn än ej så framträdande — göra sig gällande
även i en del andra skoldistrikt. Inom åtminstone ett av dessa distrikt förekommer
det för övrigt, att en del av den personliga pensionsfyllnaden utgår
på grund av fribrev, utfärdat av enskild försäkringsinrättning och därför
torde vara att anse som oantastbar.
Beträffande frågan örn vilken fonn, bestämmelsen örn rätt till personlig
pensionsfyllnad bör givas i samband med den nya pensionsregleringen, anföra
de sakkunniga:
Frågan torde icke böra regleras genom föreskrift i det nya pensionsreglementet.
Ej heller synes påkallat att — i överensstämmelse med vad som
gäller för närvarande — meddela bestämmelser om att det skall åligga skoldistrikt
att utbetala viss pensionsfyllnad samt att fullgörande av sådant åliggande
utgör villkor för erhållande av statsbidrag. Det torde vara tillräckligt
att i statsbidragskungörelsen intaga en bestämmelse örn undantag i förekommande
fall från det för erhållande av statsbidrag eljest gällande villkoret, att
lärare ej får av skoldistrikt beredas förmåner utöver de honom genom de
statliga avlönings- och pensionsbestämmelserna tillerkända. Statsbidrag skulle
med andra ord få utgå utan hinder av att skoldistrikt till lärare, som varit
oavbrutet anställd hos detsamma sedan utgången av år 1937, utbetalar personlig
pensionsfyllnad, motsvarande skillnaden mellan de pensionsförmåner,
som skulle utgått, därest de vid 1937 års utgång gällande statliga och kommunala
pensionsbestämmelserna varit tillämpliga, och pensionsförmånerna
enligt de nya statliga pensionsbestämmelserna.
Statskontoret anför:
De sakkunniga ha på anförda skäl velat förorda, att redan vunnen rätt
till personlig pensionsfyllnad finge bestå och att således ej det villkoret uppställdes
för tillämpning av det nya tjänstepensionsreglementet, att lärare
skulle avsäga sig denna rätt.
Statskontoret har för sin del icke kunnat undgå att ställa sig synnerligen
betänksamt gentemot detta förslag. Av den förebragta utredningen framgår
visserligen icke närmare i vilken omfattning personlig pensionsfyllnad utgår
eller hur stor pensionsfyllnaden är i olika fall. Av de sakkunnigas uttalande
att döma torde dock icke få anses uteslutet, att denna förmån i regel uppgår
till belopp minst motsvarande den reala pensionsförbäUring, som skulle
tillkomma lärarna enligt det blivande reglementet. Vid sådant förhållande
skulle de lärare, som nu äro tillförsäkrade nämnda pensionsfyllnad, vid övergång
på det nya pensionsreglementet bliva i förhållande till de lärare, vilka
icke åtnjuta denna förman, gynnade i en utsträckning, som näppeligen kan
anses vara av omständigheterna motiverad. Särskilt i betraktande av de mj cket
betydande pensionsfyllnadsbelopp, som utgå i Stockholms skoldistrikt
förefaller det statskontoret rimligt, att pensionsförbättring enligt det blivande
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
35
tjänstepensionsreglementet överhuvud taget ej må komma de lärare till godo,
som åtnjuta dylik pensionsfyllnad. Ämbetsverket vill därför förorda, att såsom
villkor för reglementets tillämpning å de lärare, örn vilka här är fråga,
skall gälla, att de avsäga sig rätten till personlig pensionsfyllnad. Bestämmelse
härom bör lämpligen såsom en särskild paragraf intagas i tjänstepensionsreglementet.
Skulle med hänsyn till utfärdade s. k. fribrev tvekan uppstå,
hur vid förekomsten av dylikt brev skall förfaras, torde frågan härom
böra underställas Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall.
Statens pensionsanstalt har icke framställt erinran mot sakkunnigförslaget
i denna del.
Statskontoret synes i sitt utlåtande utgå från, att den personliga pen -Departement*-sionsfyllnaden skulle även för lärare, som blir underkastad de nya pen- chefensionsbestämmelserna,
motsvara skillnaden mellan pensionsförmånerna, å
ena sidan, enligt de statliga och kommunala pensionsbestämmelserna vid
1937 års utgång och, å andra sidan, enligt de nuvarande statliga pensionsbestämmelserna.
De sakkunniga ha emellertid åsyftat, att pensionsfyllnaden
för sådan lärare skall motsvara skillnaden mellan förstnämnda pensionsbestämmelser
och pensionsförmånerna enligt folkskolans tjänstepensionsreglemente.
För vederbörande lärare medför i så fall övergången till de nya
bestämmelserna icke någon pensionsförbättring. Följden blir däremot att
kostnaderna för viss del av pensionsfyllnaden överflyttas från vederbörande
kommun till staten.
I och för sig synas knappast några skäl tala för en sådan kostnadsöverflyttning
till statsverket. Emellertid är jag icke beredd att tillstyrka statskontorets
förslag, att såsom villkor för de nya reglementenas tillämpning å
lärare, som är berättigad till personlig pensionsfyllnad, skulle uppställas,
att läraren anmäler att han avsäger sig denna rätt. Detta förslag skulle visserligen,
såsom nyss påpekats, icke medföra någon pensionsförbättring för
vederbörande lärare, men däremot skulle dessa komma i gynnsammare ställning
än andra lärare därigenom, att de finge vidkännas lägre pensionsavdrag
under kortare avdragstid. Huruvida en lärare är berättigad till personlig
pensionsfyllnad torde också i åtskilliga fall vara vanskligt att nu bedöma,
då denna rätt kan vara beroende av indexläget vid avgångstillfället. För såväl
den pensionsprövande som den löneutbetalande myndigheten kunna därför
svårigheter uppkomma att avgöra vilka lärare skola kvarstå på nuvarande
pensionsbestämmelser av den anledningen, att de icke avsagt sig rätten till
personlig pensionsfyllnad.
För egen del förordar jag, med hänsyn till de nu angivna olägenheterna,
att personlig pensionsfyllnad, beräknad på sätt de sakkunniga åsyftat, får
utgå till lärare, som bli underkastade de nya reglementena. För att erhålla
tydliga bestämmelser örn pensionsfyllnaden och därigenom möjliggöra för
lärarna att välja, huruvida de skola övergå på de nya lönebestämmelserna
och, som en följd härav, på de nya pensionsbestämmelserna, anser jag,
i motsats till de sakkunniga, att skoldistrikten böra —- på sätt skedde i samband
med 1937 års lönereglering — åläggas utbetala sådan personlig pensionsfyllnad.
Bestämmelse härom torde böra intagas i statsbidragskungörel
-
sen.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
Specialmotivering.
De av de sakkunniga framlagda reglementsförslagen följa samma indelningsgrunder,
som kommit till användning vid redigeringen av allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementena. Reglementsbestämmelserna äro i
tillämpliga delar avfattade i nära överensstämmelse med motsvarande föreskrifter
i de statliga reglementena. Med hänsyn härtill torde någon närmare
motivering av de olika paragraferna i allmänhet icke vara erforderlig. Jag
torde därför i stort sett få begränsa mig till en redogörelse för vissa av myndigheterna
framställda detaljerinringar samt för de ändringar, som i anledning
härav eller eljest funnits böra vidtagas i de sakkunnigas förslag.
Folkskolans tjänstepensionsreglemente.
1 §•
Statens pensionsanstalt har anfört:
Den i 1 § 1 mom. b) intagna bestämmelsen, avseende föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid arbetsstugor och skolhem, bör givas sådan
lydelse, att den kommer att omfatta allenast dem, som erhålla anställning
motsvarande ordinarie eller extra ordinarie lärares vid folkskolan. Enär
den slutgiltiga avfattningen av bestämmelsen ej lärer kunna ske förrän
lönebestämmelsema föreligga, torde det vara lämpligt, att riksdagens bemyndigande
utverkas att i reglementsförslagen vidtaga erforderliga jämkningar.
Jag förordar, att Kungl. Majit inhämtar det av pensionsanstalten angivna
bemyndigandet, som även torde böra avse lärare vid sjukvårdsanstalter och
barnhem. I anslutning till ett av pensionsanstalten gjort uttalande, synes 1 §
2 mom. böra omformuleras.
Under ifrågavarande paragraf synes lämpligen böra intagas en föreskrift,
att i reglementet meddelade bestämmelser skola, i den mån krigsavlöningsreglementet
vinner tillämpning, tillämpas allenast i den omfattning annat ej
följer av vad i sistnämnda reglemente stadgas. Motsvarande föreskrift föreslår
jag i annat sammanhang skola införas jämväl i allmänna tjänstepensionsreglementet.
6 §.
Såväl statskontoret som statens pensionsanstalt ha ifrågasatt vissa redaktionella
jämkningar av första momentet. Även jag anser, att en viss omformulering
av nämnda moment bör ske.
Enbgt de sakkunnigas förslag skulle, i enlighet med föreskrift i allmänna
tjänstepensionsreglementet, befattningshavare, som genom laga kraftägande
dom befunnits skyldig till förfarande i tjänsten, varå avsättning kunnat följa,
men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen förklarats fri från ansvar, kunna
av Kungl. Majit förklaras skyldig att avgå samt entledigas. Jag förordar, att
denna möjlighet till tvångspensionering utvidgas att avse alla fall, då befattningshavare
genom laga kraftägande dom befunnits skyldig till brottslig
gärning, varå avsättning kunnat följa, men jämlikt nämnda paragraf i
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
37
strafflagen förklarats fri från ansvar. Motsvarande utvidgning av tvångspensioneringsmöjligheterna
föreslår jag i annat sammanhang skola stadgas jämväl
i allmänna tjänstepensionsreglementet.
7 §•
För närvarande gäller, att pensionsåldern inträder vid utgången av det kalenderhalvår,
varunder befattningshavaren uppnår den för erhållande av
ålderspension föreskrivna levnadsåldern.
1941 års lärarlönesakkunniga ha föreslagit, att i tjänstepensionsbestämmelserna
för folk- och småskollärare skall intagas en föreskrift, att pensionsåldern
inträder vid utgången av det redovisningsår, under vilket läraren uppnår
den för erhållande av pension föreskrivna levnadsåldern. Förslaget åsyftar
att bringa tidpunkten för examination av lärare, vilken är förlagd till
läsårets slut, att i det närmaste sammanfalla med tidpunkten för den normala
pensionsavgången, så att de nyexaminerade lärarna beredas ökade
möjligheter att erhålla förordnande redan under den hösttermin, som föijer
närmast efter examinationen.
Folkskolans pensionssakkunniga na biträtt det sålunda framförda förslaget,
vilket skulle medföra en höjning av pensionsåldern med i genomsnitt tre
månader och därigenom en minskning av kostnaderna för pensioneringen.
Visserligen skulle därav föranledas en anhopning av pensionsprövningsärenden
hos statens pensionsanstalt men denna anhopning syntes vara av underordnad
betydelse och borde kunna bemästras utan större svårighet, därest
i tillämpningsföreskrifterna till det nya tjänstepensionsreglementet bestämmelse
meddelades om ingivande i god tid till statens pensionsanstalt av ansökning
om ålderspension.
Statskontoret har icke ansett det sakligt motiverat, att pensionsåldern skulle
inträda vid utgången av redovisningsår i stället för, såsom nu är fallet, vid
utgången av vederbörande kalenderhalvår.
För egen del anser jag lämpligt, att i enlighet med 1941 års lärarlönesakkunnigas
av folkskolans pensionssakkunniga biträdda förslag pensionsåldern
bestämmes skola inträda vid utgången av det redovisningsår, under vilket befattningshavaren
uppnår den för erhållande av pension föreskrivna levnadsåldern.
8 §.
Paragrafen bör kompletteras med en bestämmelse, varigenom med olycksfall
i tjänsten jämställes jämväl yrkessjukdom, varom förmäles i lagen om
försäkring för vissa yrkessjukdomar.
10 §.
I de sakkunnigas förslag har intagits föreskrift, enligt vilken -— i anslutning
till vad som stadgas i allmänna tjänstepensionsreglementet —- befattningshavare,
som samtidigt innehar ordinarie och högre extra ordinarie befattning,
icke må åtnjuta tjänstepension vid avgång allenast från den extra
ordinarie befattningen. Denna föreskrift, som torde sakna praktisk betydelse
för de befattningshavargrupper, örn vilka här är fråga, synes böra utgå.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
24 §,
De sakkunniga framhålla, att då det nya tjänstepensionsreglementet avses
skola träda i kraft samtidigt med det nya avlöningsreglementet, det icke syntes
vara påkallat att, såsom skett i allmänna tjänstepensionsreglementet, i det
nya tjänstepensionsreglementet intaga bestämmelse om att såsom förutsättning
för reglementets tillämpning skall gälla, att befattningshavare ej inom
viss tid anmält sin önskan att icke bliva underkastad reglementets villkor
och bestämmelser.
övergångsbestämmelser.
Punkt 3. Pensionsåldern för befattningshavare, som äro födda under tiden
1 juli—31 december 1882 och som sålunda uppnå 60 års ålder under senare
halvåret 1942, inträder enligt nu gällande bestämmelser vid sistnämnda års
utgång. Örn pensionsåldern i enlighet med bestämmelserna i 7 § 1 mom.
skulle framflyttas till den 30 juni 1943, bleve befattningshavarna nödsakade
att för erhållande av ålderspension kvarstå i tjänst ett halvt år längre än
vad förut erfordrats. Då de torde få förutsättas i allmänhet ha inrättat sig
för avgång vid 1942 års utgång redan före det nya reglementets ikraftträdande,
kan berörda framflyttning av pensionsåldern antagas komma att i åtskilliga
fall vålla dem avsevärda personliga olägenheter. Med hänsyn härtill
har det synts skäligt, att ifrågavarande befattningshavare få bibehållas vid
förutvarande pensionsålder. Föreskriften härom har av redaktionella skäl
avfattats så, att den är tillämplig även i fråga om i tjänst efter ikraftträdandet
kvarstående folkskollärare och med dem i avlöningshänseende likställda
befattningshavare, vilka äro födda före den 1 juli 1882 och sålunda uppnått
60 års ålder före ikraftträdandet.
Punkt U. I 4 punkten av övergångsbestämmelserna till nu gällande tjänstepensionsreglemente
stadgas, att för befattning såsom ordinarie eller extra
ordinarie folkskollärare och med sådan i avlöningshänseende likställd befattning
pensionsåldern skall inträda vid utgången av det kalenderhalvår, varunder
befattningshavaren uppnår nedan angivna levnadsålder, nämligen
under tiden 1 juli 1938—30 juni 1943 .............................. 60 år,
» »1 juli 1943—30 juni 1946 61 » ,
» »1 juli 1946—30 juni 1948 .............................. 62 » .
1941 års lärarlönesakkunniga ha framhållit att, därest denna övergångsbestämmelse
ändrades så, att första tidsperioden utsträcktes till den 30 juni
1944, ett icke ringa antal tjänster skulle bli lediga vid en tidpunkt, då enligt
vad en inom skolöverstyrelsen verkställd utredning utvisat, ett avsevärt överskott
av folkskollärare komme att finnas. Nämnda sakkunniga ha i anslutning
därtill uttalat, att det syntes dem föreligga skäl för att detta ändringsförslag
foges under närmare övervägande.
Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
39
Även folkskolans besparingssakkunniga ha berört denna fråga. Nämnda
sakkunniga ha sålunda i sitt den 13 december 1940 dagtecknade betänkande
angående folkskoleväsendets rationalisering uttalat sig för (betänkandet sid.
77) att den höjning av pensionsåldern för folkskollärare från 60 till 61 år,
som jämlikt förberörda övergångsbestämmelse skall ske den 1 juli 1943, uppskjutes
något eller några år. Detta förslag har vunnit anslutning av samtliga
de myndigheter, styrelser och korporationer, som yttrat sig däröver, dock
med undantag för statskontoret.
Folkskolans pensionssakkunniga ha icke gjort någon erinran mot vad lärarlönesakkunniga
i ärendet föreslagit. Den därav föranledda ökningen av
statsverkets pensioneringskostnader uppväges, anföra nämnda sakkunniga,
under ett fåtal år av den kostnadsminskning, som skulle uppkomma genom
den föreslagna framflyttningen av tidpunkten för pensionsålderns inträde till
utgången av det redovisningsår, då den för nämnda ålder avgörande levnadsåldern
uppnåtts. Emellertid borde — utom i fall som i 3 punkten i övergångsbestämmelserna
till reglementsförslaget avses — även den genom ifrågavarande
övergångsbestämmelse reglerade pensionsåldern böra inträda först
vid redovisningsårets utgång.
För egen del tillstyrker jag, att pensionsåldern bibehålies vid 60 år intill den
30 juni 1944.
Punkt 7. Enligt 5 punkten övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl. gäller för närvarande, att befattningshavare,
för vilken övergångsvis en lägre pensionsålder än den normala är
bestämd, får räkna tjänstår för anståndstid, som infaller före den normala
pensionsåldern. Anledning till ändring härutinnan har ej synts föreligga.
Punkt 8. Har befattningshavare under nuvarande tjänstepensionsreglementes
giltighetstid innehaft med pensionsrätt förenad extra ordinarie anställning,
skulle han vid tillämpning av bestämmelserna i 14 § 2 mom. icke
äga räkna tjänstår för sådan vikarietid före den 1 juli 1942, som infallit efter
den senast innehavda pensionsberättigande anställningen. Detsamma gäller
för befattningshavare, vilken icke varit underkastad sagda tjänstepensionsreglemente
men haft pensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt,
i vad avser sådan vikarietid före den 1 juli 1942, som infallit
efter tiden för den senaste pensionsberättigande anställningen, samt, där pensionsberättigande
anställning icke förekommit under giltighetstiden för vare
sig statens pensionsanstalts reglemente eller berörda tjänstepensionsreglemente,
beträffande all vikarietid före nämnda dag. 1 samtliga dessa fall har
befattningshavaren haft grundad anledning att antaga, att framdeles vunnen
pensionsberättigande anställning skulle medföra rätt till tjänstårsberäkning
för här avsedda vikarietid i enlighet med stadgandet i 2 § 1 mom. d) nuvarande
tjänstepensionsreglemente. Det har synts skäligt, att sådan rätt blir
uttryckligen medgiven.
Punkt 9. Den genom 9 punkten av övergångsbestämmelserna till nu gällande
tjänstepensionsreglemente reglerade särställning i pensionshänseende,
40
Kungl. Majlis proposition nr 325.
som för närvarande tillkommer ordinarie manlig småskollärare och med sådan
i avlöningshänseende likställd befattningshavare har ansetts böra bestå.
Då emellertid för andra sådana befattningshavare än småskollärare bestämmelser
om tjänstepensionsavdrag och tjänstepensionsunderlag intagits i 5 §
3 mom. respektive 13 § 3 mom. reglementsförslaget, har i förevarande punkt
allenast ordinarie manlig småskollärare upptagits.
I enlighet med förslag av statens pensionsanstalt synes det lämpligt, att
bland ifrågavarande övergångsbestämmelser införa ett stadgande örn att jämväl
sådana lärare vid mindre folkskola samt biträdande lärare, vilka anställts
tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning, skola
vara underkastade reglementet samt att beträffande dem de för motsvarande
ordinarie lärare gällande bestämmelserna skola äga tillämpning. Måhända
kan det visa sig erforderligt att i ytterligare något avseende meddela särskild
övergångsbestämmelse. Härtill torde Kungl. Majit böra inhämta riksdagens
bemyndigande.
Folkskolans familjepensionsreglemente.
De ändringar i nu för folkskolans lärare rådande familjepensionsförhållanden,
som en anpassning av familjepensionsbestämmelserna efter bestämmelserna
i 1942 års allmänna familjepensionsreglemente medför, bli av tämligen
begränsad saklig betydelse. Visserligen bli familjepensionsunderlagen
uppräknade med omkring 10 procent, motsvarande det procenttal, efter vilket
nuvarande rörliga del av familjepension beräknas vid index 156 å 1914 års
indexskala, men detta uppväges av ändrad relation mellan pensionens fasta
och rörliga del. Den rörliga delen, som nu utgör samma procenttal å den fasta
delen, som gäller för beräkning av dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning, ersättes
sålunda med ett rörligt tillägg, beräknat enligt de nya avlöningsreglementenas
grunder. Rörligt tillägg förutsättes emellertid icke komma att utgå
å familjepensionsförmån — i allmänna familjepensionsreglementet benämnd
familjelivränta — för efterlevande efter befattningshavare, som avgått utan
rätt till tjänstepension. Då någon realändring av familjepensionsförmånens
belopp i övrigt ej förutsatts skola ske, bliva familjepensionsavdragen oförändrade.
Bestämmelserna i reglementsförslaget ansluta sig nära till bestämmelserna i
det nya allmänna familjepensionsreglementet. De ha icke föranlett erinringar
från remissmyndigheternas sida.
För egen del vill jag allenast framhålla, att under 1 § bör intagas en föreskrift,
enligt vilken i reglementet meddelade bestämmelser skola, i den mån
krigsavlöningsreglementet vinner tillämpning, tillämpas allenast i den omfattning
annat ej följer av vad i sistnämnda reglemente stadgas, att bland
övergångsbestämmelserna bör införas ett stadgande om reglementets tilllämpning
å sådana lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare, vilka
anställts tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning,
samt att, därest det skulle visa sig erforderligt att meddela särskild övergångsbestämmelse
utöver dem, som intagits i reglementsförslaget, befogenhet härtill
bör tillkomma Kungl. Majit.
Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
41
Retroaktiv tillämpning av de nya pensionsreglementena
i vissa fall.
I samband med antagande av de allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena
bemyndigade 1941 års riksdag Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad därom i propositionen nr 339 till riksdagen anförts
utfärda bestämmelser om bland annat tillämpning av nämnda reglementen i
vissa fall å tjänstemän avgångna med pension enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet
samt utbetalande av pensionstillägg åt vissa sådana
tjänstemän. I nu berörda hänseenden hade i propositionen föreslagits, att de
nya pensionsbestämmelserna skulle från och med ikraftträdandet göras tilllämpliga
å sådana tjänstemän, som blivit underkastade de 1939 eller 1940 utfärdade
nya avlöningsförfattningarna men pensionerats före pensionsregleringens
genomförande, samt att dessa pensionerade tjänstemän därjämte
skulle erhålla gottgörelse med ett enhetligt belopp av 10 kronor för varje månad
de dessförinnan åtnjutit pension.
De sakkunniga ha föreslagit, att folkskolans tjänstepensionsreglemente och
i samband därmed folkskolans familjepensionsreglemente skola såvitt angår
tid från och med reglementenas ikraftträdande äga tillämpning beträffande
sådana lärare, som avgått ur tjänst under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942
och därvid erhållit pension enligt tjänstepensionsreglementet för folkskollärare
m. fl. Någon gottgörelse för tid före de nya reglementenas ikraftträdande
ha de sakkunniga däremot icke funnit anledning föreslå för folkskolans
pensionerade lärare.
Till stöd för den föreslagna retroaktiva tillämpningen ha de sakkunniga
anfört i huvudsak följande.
Ehuru lönesystemet för folkskolans lärare genom 1937 års avlöningsreglemente
anpassades efter dåvarande statliga lönesystem, genomfördes dock icke
ny definitiv lönereglering för nämnda lärare samtidigt med 1939 års lönereglering
för den civila statsförvaltningen. Med hänsyn till omfattningen av den
utredning, som måste föregå en dylik lönereglering, kunde nämligen förslag
därom icke föreläggas 1939 års riksdag. På grund av sedermera infallande
kristid har utredningen framskjutits, så att förslag i ämnet kunnat framläggas
först till 1942 års riksdag. För ifrågavarande lärare lia emellertid avlöningsbeloppen
sedan den 1 juli 1939 enligt för dem liksom för lärare vid högre
kommunala skolor meddelade provisoriska avlöningsbestämmelser varit
anpassade efter de i civila avlöningsreglementet fastställda lönebeloppen.
Enligt vad de sakkunniga erfarit lära samtliga lärare, å vilka 1937 års avlöningsreglemente
för folk- och småskollärare blivit tillämpligt, ha varit underkastade
nämnda provisoriska avlöningsbestämmelser.
De sakkunniga lia ansett sig böra taga under övervägande, huruvida nu
angivna förhållanden böra föranleda, att motsvarande förmåner beredas folkskolans
med pension före de nya pensionsbestämmelsernas ikraftträdande avgångna
lärare som de, vilka enligt statsmakternas beslut skola komma pensionerade
statliga befattningshavare till del.
Därvid har inom de sakkunniga en viss tvekan gjort sig gällande örn det
kan anses tillräckligt motiverat, att i förevarande fall göra avsteg från den
liilxang lill riksdagens protokoll 1942. 1 sand. Nr 325■ 4
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
tidigare allmänt följda principen, att varje pensionstagare skall kvarstå på dc
pensionsbestämmelser, vilka varit för honom gällande vid pensioneringstillfället.
Ett sådant avsteg har synts kunna få vittgående prejudicerande verkningar.
Bortsett därifrån, har den ökning av pensioneringskostnaderna, som
därav skulle föranledas, ingivit betänkligheter. Merkostnaden för tillämpning
från och med den 1 juli 1942 av de nya tjänstepensionsbestämmelserna å efter
den 30 juni 1939 pensionerade lärare, vilka varit underkastade de provisoriska
avlöningsbestämmelserna och sålunda i stort sett åtnjutit samma avlöning
som den i folkskolans avlöningsreglemente föreslagna, kan nämligen,
såsom av kostnadsberäkningarna framgår, uppskattas till icke mindre än omkring
720,000 kronor för budgetåret 1942/43 och omkring 570,000 kronor för
budgetåret 1951/52 under det att kostnaden för sådan gottgörelse för föregående
pensionstid, som de pensionerade statliga befattningshavarna ha att motse,
utgör omkring 245,000 kronor i ett för allt.
Liknande synpunkter kunna emellertid uppenbarligen anläggas även då
det gäller de förmåner av ifrågavarande slag, som tillerkänts pensionerade
statliga befattningshavare. Detta har dock icke utgjort hinder för förmånernas
beviljande. Härtill kommer, att för folkskolans under treårsperioden
närmast före den 1 juli 1942 pensionerade lärare — om man bortser från
att löneregleringen för dem varit provisorisk och att förhandsutfästelse örn
retroaktiv tillämpning av de nya pensionsbestämmelserna icke gjorts —-enahanda skäl för retroaktivitet synas kunna med fog åberopas som de, vilka
anförts i fråga örn under samma period enligt civila tjänstepensionsreglementet
pensionerade tjänstemän.
De sakkunniga framhålla vidare, att de utgått från, att för pensionerad
ordinarie folkskollärare, som haft en årlig lästid av 3472 veckor och därför
varit hänförd till lönegrad B 15 enligt avlöningsreglementet för folk- och
småskollärare, pensionsunderlagen skola avpassas efter de underlag, som
enligt de nya statliga pensionsreglementena äro bestämda för lönegrad A 15,
att förut för de pensionerade extra ordinarie lärarna gällande differentiering
av underlagen efter den årliga lästiden skall upprätthållas samt att familjepensionsunderlagen
för sistnämnda lärare skola bestämmas så, att tillämpningen
av det nya familjepensionsreglementet icke medför en eljest av den
nya lönegradsplaceringen för extra ordinarie lärare betingad realminskning
av familjepensionsförmånerna.
De sakkunnigas förslag om viss retroaktiv tillämpning av de nya pensionsreglementena
har avstyrkts av såväl statskontoret som statens pensionsanstalt.
Statskontoret har anfört:
Statskontoret måste för sin del ställa sig ytterst betänksamt gentemot de
sakkunnigas förslag till retroaktiv tillämpning av de nya pensionsreglementena.
Såsom de sakkunniga själva framhållit, skulle ett avsteg i detta fall
från den allmänt vedertagna principen, att varje pensionstagare skall kvarstå
på de pensionsbestämmelser, vilka varit för honom gällande vid pensioneringstillfället,
kunna få vittgående prejudicerande verkningar. Härtill kommer,
att -— förutom den ej oväsentliga ökning av pensioneringskostnaderna,
som skulle föranledas av ett bifall till förslaget —- de skäl, som lågo till grund
för riksdagens beslut rörande retroaktiv tillämpning av 1942 års pensionsreglementen
för statens tjänstemän, enligt statskontorets mening ingalunda
kunna med samma styrka åberopas i förevarande fall. Att märka är nämli
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
43
gen, att såväl folkskolans avlöningsreglemente som folkskolans pensionsreglementen
förutsatts skola träda i tillämpning samma dag, eller från och med
den 1 juli 1942, och att således de åtgärder, som beträffande statens tjänstemän
erfordrades för att göra pensionsregleringen parallell nied löneregleringen,
uppenbarligen icke påkallas i fråga om folk- och småskollärare. Någon
förhandsutfästelse om retroaktiv tillämpning av de nya pensionsbestämmelserna
har för övrigt — i motsats till vad som skedde i samband med de
år 1939 vidtagna provisoriska ändringarna i civila tjänstepensionsreglementet
— icke gjorts.
Med hänsyn till vad sålunda anförts synas övervägande skäl tala mot de
sakkunnigas förslag på denna punkt.
Statens pensionsanstait har till stöd för sitt avstyrkande av de sakkunnigas
förslag om retroaktiv tillämpning åberopat liknande skäl som statskontoret.
Vid anmälan i propositionen nr 339 till fjolårets riksdag av förslag till all-Departement*-männa tjänste- och familjepensionsreglementen förordade jag, att de nya chefenbestämmelserna
skulle från och med reglementenas ikraftträdande göras
tillämpliga å de tjänstemän, som blivit underkastade de nya avlöningsförfattningarna
men avgått ur tjänst före pensionsregleringens ikraftträdande. En
sådan retroaktiv tillämpning av pensionsreglementena ansågs i och för sig
naturlig, då den allenast innebar, att — liksom i allmänhet skett vid pensionsregleringar,
som föranletts av nya löneregleringar — pensionsregleringen
gjordes parallell med löneregleringen. Samtidigt förordade jag även, att
viss kompensation skulle beredas pensionstagarna för de lägre pensionsförmåner,
som åtnjutits till följd av att pensionsregleringen komme att träda i
kraft först någon tid efter löneregleringens genomförande. Såsom framgår av
propositionen hade vid denna frågas förberedande behandling tvekan yppats
angående lämpligheten att bereda sådan kompensation. För egen del ville jag
emellertid icke motsätta mig densamma med hänsyn till vissa tidigare gjorda
uttalanden. Vad jag sålunda förordat bifölls av riksdagen.
För de här ifrågavarande befattningshavarna har icke föreslagits någon
gottgörelse för tiden före de nya reglementenas ikraftträdande. Icke heller
jag anser, att sådan kompensation bör utgå. Vad åter angår förslaget att göra
de nya pensionsbestämmelsema från och med deras ikraftträdande tillämpliga
å befattningshavare, som avgått ur tjänst under tiden 1 juli 1939—30
juni 1942, anser jag mig böra biträda de sakkunnigas ståndpunkt. Då provisorisk
lönereglering varit genomförd för ifrågavarande befattningshavare
sedan den 1 juli 1939, varvid lönebeloppen anpassats efter de nya statliga
lönerna, synes det mig skäligt atl i förevarande hänseende medgiva samma
förmåner, som skola tillkomma de under samma tidsperiod enligt civila
tjänstepensionsreglementet pensionerade statstjänstemännen. Mot vad de
sakkunniga i övrigt anfört i detta sammanhang finner jag icke anledning till
erinran.
Slutligen må erinras, att 1941 års riksdag bemyndigat Kungl. Majit att
förordna örn utbyte av rätt lill uppskjuten livränta enligt civila eller militära
tjänstepensionsreglementet mot förtidslivränta. Liknande bemyndigande
bör, såsom också de sakkunniga föreslagit, utverkas i fråga örn rätt till
uppskjuten livränta enligt tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
Kostnadsb eräkningar.
I 1938 års pensionssakkunnigas betänkande med förslag till allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementen ha å sid. 285—287 meddelats vissa
approximativa uppgifter å storleken av de framtida bruttopensionskostnaderna
vid tillämpning av allmänna tjänstepensionsreglementets bestämmelser
å folkskolans lärare. Med hänsyn till de avvikelser från dessa bestämmelser,
som innefattas i det av folkskolans pensionssakkunniga framlagda förslag till
folkskolans tjänstepensionsreglemente — bl. a. att tjänstepensionsunderlagen
skola vara en lönegrad lägre för kvinnliga befattningshavare än för manliga
och att pensionsåldern skall inträda vid utgången av redovisningsår i stället
för vid utgången av kalenderhalvår — ha vissa nya kostnadsberäkningar visat
sig erforderliga.
Bruttokostnaderna för tjänstepensionerna, högsta rörliga tillägg däri inräknade,
ha av folkskolans pensionssakkunniga beräknats komma att under
härefter angivna budgetår överstiga de vid fortsatt tillämpning av nuvarande
bestämmelser ifrågakommande kostnader, inklusive kostnaderna för högsta
dyrtidstillägg, med följande belopp:
Budgetår
1942/43
1945/46
1948/49
1951/52
Kostnadsökning i miljoner kronor
För samtliga
pensionstagare
För pensionstagare,
avgångna 1 juli
1939—30 juni 1942
0.77 0.72
0.83 0.70
1.60 0.64
1.83 0.57
Därest för kvinnliga lärare skulle tillämpas samma tjänstepensionsunderlag
som för manliga, skulle enligt de sakkunnigas beräkningar inträda ytterligare
kostnadsökning enligt följande tabell:
Budgetår
1942/43
1945/46
1948/49
1951/52
Kostnadsökning i miljoner kronor
För samtliga
pensionstagare
För pensionstagare,
avgångna 1 juli
1939—30 juni 1942
0.24 0.22
0.37 0.19
0.56 0.18
0.74 0.17
Förslaget örn pensionsålderns framflyttande till slutet av redovisningsår
innebär en besparing. Skulle denna framflyttning ej komma till stånd, beräknas
detta av de sakkunniga innebära en ytterligare kostnadsökning av 0.54
milj. kronor för budgetåret 1945/46, 0.32 milj. kronor för budgetåret 1948/49
och 0.60 milj. kronor för budgetåret 1951/52.
Vidare framhålla de sakkunniga, att förlängningen med ett år av den tidsperiod,
under vilken pensionsåldern för folkskollärare utgör 60 år, medför
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
45
en helt på budgetåret 1944/45 fallande kostnadsökning, vilken vid tillämpning
av differentierade tjänstepensionsunderlag för manliga och kvinnliga
lärare utgör omkring 1.18 miljoner kronor.
Emot dessa kostnadsökningar står emellertid, framhålla de sakkunniga,
en ej obetydlig inkomstökning. Denna uppkommer därigenom, att vid tilllämpning
av de nya pensionsreglementena summan av de årliga pensionsavdragen
kommer att ökas på grund av dels den höjning, som tjänstepensionsavdragen
enligt reglementsförslaget skola undergå, och dels den ökning av
antalet bidragspliktiga befattningshavare, som utvidgningen av extra ordinariebegreppet
kommer att medföra. De sakkunniga uppskatta den sammanlagda
ökningen av pensionsavdragen till omkring 950,000 kronor per år.
Slutligen ha de sakkunniga anfört, att den föreslagna pensionsregleringen
medför en ökning av statens pensionsanstalts anslagsbehov för budgetåret
1942/43 med omkring 1,170,000 kronor, varav omkring 1,100,000 kronor
för det nya reglementets tillämpning å under perioden 1 juli 1939—30 juni
1942 pensionerade befattningshavare. Skola utgifterna för rörliga tillägg bestridas
från samma anslag som utgifterna för pensionernas grundbelopp, ökas
anslagsbehovet med omkring 850,000 kronor, därav omkring 790,000 kronor
för sådana tillägg till nyssnämnda före den 1 juli 1942 pensionerade befattningshavare.
Skulle till dessa utbetalas 10 kronor för varje månad, varunder
de åtnjutit pension, skulle härför krävas ett belopp av omkring
245,000 kronor. — I detta sammanhang ha de sakkunniga påpekat, att pensionsanstaltens
anslagsbehov för budgetåret 1942/43 icke kommer att minskas
genom den beräknade ökningen av pensionsavdragen, enär dessa för nämnda
budgetår icke torde komma att tillgodoföras pensionsanstalten förrän efter
budgetårets utgång.
Hemställan.
Inom finansdepartementet ha de av folkskolans pensionssakkunniga framlagda
författningsförslagen överarbetats i enlighet med vad i det föregående
angivits. De sålunda överarbetade författningsförslagen torde böra föreläggas
riksdagen för godkännande.
Under åberopande av vad sålunda i skilda hänseenden anförts hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna de av mig förordade förslagen till folkskolans
tjänstepensionsreglemente och folkskolans familjepensionsreglemente;
dels
bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående anförts meddela bestämmelser
om
tillämpning av folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen
i vissa fall å befattningshavare avgångna
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 325.
5
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
med pension enligt tjänstepensionsreglementet för folkskollärare
m. fl. samt
örn reglering av pensionsrätten för lärare vid mindre folkskola,
biträdande lärare samt nomadlärare vid visteskola,
tjänstgörande vid byskola, som under tiden 1 januari 1938—
30 juni 1939 avgått med pension enligt tjänstepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl.;
dels ock bemyndiga Kungl. Majit
att förordna om utbyte av rätt till uppskjuten livränta enligt
tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. mot
förtidslivränta,
att vidtaga de jämkningar i folkskolans tjänstepensionsreglemente,
som kunna visa sig erforderliga i samband med fastställande
av avlöningsbestämmelser för lärare vid sjukvårdsanstalter
och barnhem samt för föreståndarinnor och biträdande
föreståndarinnor vid arbetsstugor och skolhem, samt
att utfärda de övergångsbestämmelser, vilka kunna visa
sig erforderliga utöver de övergångsstadganden, som innefattas
i folkskolans tjänstepensionsreglemente och folkskolans
familjepensionsreglemente.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Birger Öhman.
427999. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.