Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

1

Nr 323.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse
om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet
den A januari 1939 (nr 8) m. m.; given Stockholms slott
den 8 maj 19A2.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till kungörelser

1) om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari
1939 (nr 8),

2) om ändring i vissa delar av militära avlöningsreglementet den 15 juni
1939 (nr 275) samt

3) om ändrad lydelse av 26 § 3 mom. manskapsavlöningsreglementet den
21 juni 1940 (nr 652);

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 323.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

Tjänstledighetsavdrag

under ferietid.

Minskning
av kallortstillägg.

Tjänstledighetsavdrag

under ferietid.

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8).

Härigenom förordnas, att 55 § 9 mom. 10 punkten, 57 § 2 mom. 7 punkten
och 3 mom. 7 punkten samt 58 § 2 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet
skola hava ändrad lydelse på sätt nedan angives, att 51 § 1 mom. skall
utgå ur reglementet samt att 51 § 2 mom. skall i reglementet upptagas utan
momentbeteckning.1

55 §.

9 mom. Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna,
småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten
för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma
samt de tekniska läroverken.

10. Har tjänsteman, som äger åtnjuta ferier, icke under två på varandra
följande terminer minst 60 dagar bestritt sin egen eller annan statens tjänst
eller fullgjort uppdrag för statens räkning, skall han under närmast därpå
följande ferietid vidkännas A-avdrag, i den mån denna ferietid icke innefattas
i tiden för tjänstemannen meddelad tjänstledighet.

57 §.

2 mom. Lotsstyrelsen samt lotsoch
fyrstaten.

7. För tjänsteman, som är berättigad att jämte enslighetstillägg eller fyrskeppstillägg
uppbära kallortstillägg, skall kallortstillägget minskas till hälften
av det tjänstemannen jämlikt 20 § eljest tillkommande beloppet; dock att
tjänstemannen tillkommande enslighets- och kallortstillägg sammanlagt icke
skall utgå med mindre belopp än som mötsvarar summan av det större tilllägget
och hälften av det mindre tillägget eller, om båda äro lika, det ena tilllägget
ökat med hälften.

3 mom. Navigationsskolorna.

7. Har lärare icke under två på varandra följande terminer minst 60 dagar
bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens
räkning, skall han under närmast därpå följande ferietid vidkännas Aavdrag,
i den mån denna ferietid icke innefattas i tiden för läraren meddelad
tjänstledighet.

1 Senaste lydelse av 51 § 1 och 2 morn., 55 § 9 mom. och 57 § 2 och 3 mom. se 1939: 272.
Senaste lydelse av 58 § 2 mom. se 1941:453.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

58 §.

2 moni. Telegrafverket.!

3. På därom gjord ansökning äger Kungl. Majit medgiva, att tjänsteman, Vissa tjänstevilken
förordnats såsom distriktschef, verkstadsdirektör, verkstadsöveringen- mgä"sgay®[''
jör, överdirektör eller överingenjör men vilkens förordnande upphört utan att tidigare inneefterföljas
av förnyat förordnande, må återgå till ordinarie befattning inom fattning"
den lönegrad han före förordnandet tillhörde. Har sådant medgivande lämnats,
skall för bestämmande av tjänstemannens placering i löneklass så anses,
som om han även under den tid förordnandet varat innehaft ordinarie befattning
inom nämnda lönegrad.

Därest så---ordinarie tjänster.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1942.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

Reglementets
tillämpningsområde

m- m.

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av militära avlöningsreglementet
den 15 juni 1939 (nr 275).

Härigenom förordnas, dels att 1 § 1-—3 morn., 5, 6 och 11 §§, 12 § 1 morn.,
16 § 1 morn., 17 §, 20 § 1 morn., 27 § 1 morn., 37 § 4 morn., 50 § och 54—
56 §§ militära avlöningsreglementet den 15 juni 1939 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives, dels att 33 § 8 mom. skall betecknas 33 §
9 morn., dels att ett nytt moment, betecknat 33 § 8 morn., av nedan angiven
lydelse skall införas i reglementet, dels att till 45 § skall fogas ett nytt moment,
betecknat 3 morn., av den lydelse nedan sägs, dels att 4 avd. 57 § skall
betecknas 5 avd. 60 §, dels att 5 avd. 58 § skall betecknas 6 avd. 61 §, varvid 2
mom. av samma paragraf skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,
dels ock att en ny avdelning, betecknad 4 avd. och omfattande 57—59 §§, av
nedan angiven lydelse skall införas i reglementet.1

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning dels å ordinarie officers- och
underofficersbeställningar å aktiv stat, dels å de ordinarie beställningar i övrigt
vid försvarsväsendet, vilka bestämmas genom beslut av Kungl. Maj :t och
riksdagen, dels å fänriksbeställningar, dels ock å extra ordinarie underoffi-''
cersbes tällningar.

De beställningar---fogad tjänsteförteckning.

Angående avlöning — — — i krigsavlöningsreglementet.

2 mom. Antalet ordinarie beställningar bestämmes genom vederbörliga av
Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda stater eller personalförteckningar. Antalet
fänriksbeställningar samt extra ordinarie underofficersbeställningar bestämmes
av Kungl. Majit.

3 mom. Ordinarie beställning---tills vidare.

Tillsättning genom — — — i tjänsten.

Fänrik antages av vederbörande försvarsgrenschef medelst skriftligt antagningsbevis.

Extra ordinarie underofficer antages av vederbörande regementschef (motsvarande
chef) medelst skriftligt antagningsbevis.

Entledigande av fänrik samt av extra ordinarie underofficer av annan anledning
än fel eller försummelse i tjänsten sker beträffande fänrik genom
beslut av försvarsgrenschefen och beträffande extra ordinarie underofficer genom
beslut av regementschefen (motsvarande chef) efter skriftlig uppsägning
senast tre månader före anställningens upphörande.

1 Senaste lydelse av 5 §, 12 § 1 morn., 17 § 1 mom. och 50 § se 1940: 857, samt av 20 §
1 mom. se 1941:455.

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

5 §•

Löneplaner:

5

Löneplan Ob.

(Officerare i vissa chefsbeställningar.)

Lönegrad
och löne-klass nr

Årslön

kronor

Lönegrad
och löne-klass nr

Årslön

kronor

Lönegrad
och löne-klass nr

Årslön

kronor

Lönegrad
och löne-klass nr

Årslön

kronor

Lönegrad
och löne-klass nr

Årslön

kronor

1

15,000

2

16,000

3

18,000

4

22,000

5

24,000

6 §•

Den lönegrad —--i tjänsteförteckningen.

För beställningshavare---blivit hänförd.

Fördelningen av---skilda orterna.

För beställningshavare tjänstgörande såsom försvarsattaché eller biträdande
försvarsattaché med stationering utomlands utgår lön efter ortsgrupp I.

Lönegrader
och löneklasser.

11 §•

Vad i 8 § 1 mom. stadgas i fråga om löneklassplacering vid befordran till Löneklassbeställning
inom högre lönegrad av samma löneplan skall äga motsvarande ^befordran**
tillämpning beträffande den, som vinner befordran till beställning, tillhöran- från beställde
löneplan Oa, från beställning såsom fänrik. fänrik.

12 §.

1 mom. Vad i 8 § 1 mom. stadgas i fråga om löneklassplacering vid be- Lönekiassfordran
till beställning inom högre lönegrad av samma löneplan skall äga fordran till
motsvarande tillämpning beträffande den, som vinner befordran till under- lägsta underofficersbeställning,
tillhörande lönegraden UO 1, antingen från beställning dufning"
såsom extra ordinarie underofficer eller ock från beställning tillhörande den
i manskapsavlöningsreglementet omförmälda löneplan Mb. I sistnämnda fall
skall iakttagas, att löneklassema 1, 2 och 3 i löneplan UO anses motsvara
löneklasserna 4, 5 och 6 i löneplan Mb.

16 §.

1 mom. Beställningshavare äger--— antal dagar: Semester.

Intill det år, under

Från och med det år, un-

vilket beställningsha-

der vilket beställnings-

varén fyller 40 år

.havaren fyller 40 år

Beställningshavare, tillhörande lönegra-derna Oa 3—6, Ob 1—5, Ca 24—30,

Cb 1—3.............................

35 dagar

45 dagar

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

Tjänstledig hetsavdrag.

Tjänstledighet
till följd
av sjukdom
m. tn.

Flygtillägg
m. m.

17 §.

För tid---A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen---följande tabeller:

Löneplan Ob.

Löneklass

nr

A-avdrag för dag
kronor

B-avdrag för dag
kronor

Löneklass

nr

A-avdrag för dag
kronor

B-avdrag för dag
kronor

i

10: —

20: —

3

12:50

25: —

2

11: —

22: —

4

15:50

31: —

5

17: - •

34: —

20 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra
fall än som avses i 19 §, skall beställningshavare

a) äga uppbära oavkortad lön under högst det antal dagar av ett och
samma kalenderår, som här nedan angives, nämligen:

för beställningshavare, tillhörande lönegraderna Oa 1, Ca 1—10 .... 25 dagar
» » » k Oa 2, UO 1—3,

Ca 11—23.......... 20 »

» » » » Oa 3—6, Ob 1—5,

Ca 24—30, Cb 1—3 10 >

b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver.

Vad i---anordnad läkarundersökning.

27 §.

1 mom. Beställningshavare, som---månad räknat:

Beställningshavare, till-hörande lönegrad

Flygtillägg i befattning såsom

flygförare

flygspanare

provflygare

kontroll-

flygare

flygsignalist

Ob 2—4................

270

270

—

—

—

33 §.

8 mom. Beställningshavare, tjänstgörande såsom försvarsattaché eller biträdande
försvarsattaché med stationering utomlands, äger åtnjuta
ortstillugg enligt fastställd stat,

barnbidrag, därest han på grund av försörjningsplikt underhåller barn under
19 års ålder, med 750 kronor för ett och 500 kronor för varje ytterligare
barn under 10 års ålder samt med 2,000 kronor för varje barn, som fyllt 10
år, allt för år räknat,

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

7

utomeuropeiskt tillägg, därest han är stationerad i land utom Europa eller
i Sovjetunionen, med 5,000 kronor, såvitt angår försvarsattaché och biträdande
försvarsattaché som innehar beställning såsom kapten, och med 3,000
kronor, såvitt angår biträdande försvarsattaché som innehar beställning såsom
löjtnant, allt för år räknat, ävensom

förflyttningsbidrag, därest beställningshavaren för att tillträda honom meddelat
förordnande att tjänstgöra utomlands eller för att med frånträdande
av sådant förordnande tjänstgöra inom riket nödgas flytta från ort till annan,
med ett belopp, som motsvarar lön jämte därå belöpande rörligt tillägg
ävensom i förekommande fall ortstillägg, barnbidrag och utomeuropeiskt
tillägg under en månad vid den befattning, som tillträdes, dock högst 3,500
kronor.

Försvarsattaché med förutnämnd stationering äger därjämte åtnjuta ersättning
för automobilresor med 1,200 kronor för år räknat.

Ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg och ersättning för automobilresor
utgå, under i övrigt stadgade förutsättningar, från och med den dag
beställningshavaren på grund av honom meddelat förordnande inträder i
utövning av befattning, varmed tillägg är förenat, till och med den dag han,
i anslutning till förordnandets upphörande, upphör att utöva samma befattning.
Kungl. Maj:t äger dock bestämma, huru med nämnda lönetillägg skall
förfaras, då beställningshavaren åtnjuter tjänstledighet med skyldighet att
vidkännas tjänstledighetsavdrag eller då han tjänstgör inom riket eller eljest
å ort utom verksamhetsområdet.

I fråga om åtnjutande av ortstillägg och utomeuropeiskt tillägg vid vikariat
skall, där ej Kungl. Majit för särskilt fall annorlunda förordnar, gälla,
att vikarien äger, mot avstående i förekommande fall av honom å egen befattning
tillkommande dylika tillägg, åtnjuta de med den uppehållna befattningen
förenade tilläggen oavkortade eller däremot svarande belopp. Biträdande
försvarsattaché, som förordnas att såsom semestervikarie bestrida befattning
såsom försvarsattaché, må dock ej härför åtnjuta förhöjda tilläggsförmåner.

37 §.

i mom. I fråga om rätt till sjukvård dels under tjänstgöring såsom försvarsattaché
eller biträdande försvarsattaché med stationering utomlands,
dels ock under sjötjänstgöring och avpollettering från fartyg gäller vad därom
särskilt stadgas.

45 §.

3 mom. Avlider beställningsliavare under tjänstgöring såsom försvarsattaché
eller biträdande försvarsattaché å ort utom riket, utgår begravningshjälp
med belopp, som Kungl. Maj:t prövar skäligt.

50 §.

Beställningsliavare, som är pliktig att under tjänstgöring vara iförd tjänstedräkt
(uniform), äger vid tillträdandet av första ordinarie beställning uppbära
ekiperingsbjälp. Beloppet av ekiperingshjälpen utgör för den, som från

Ekiperingslijälp
vid
tillträdandet
av förslå
ordinarie beställning.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

Ekiperings hjälp.

Tillämpning
av vissa bestämmelser
i
2 avd.

beställning tillhörande den i manskapsavlöningsreglementet omförmälda löneplan
Mb vinner befordran till i denna avdelning avsedd beställning, 200 kronor
och för annan beställningshavare 500 kronor.

Från åtnjutande av sådan förmån undantages dock den, som tidigare uppburit
ekiperingshjälp i egenskap av fänrik, extra ordinarie underofficer, beställningshavare
i reserven eller marinläkarstipendiat.

8 avd. Fänrikar.

54 §.

Lön till fänrik utgår enligt följande löneplan:

Löneplan Oc.

55 §.

Fänrik äger vid antagningen uppbära ekiperingshjälp med 500 kronor.

Från åtnjutande av sådan förmån undantages dock fänrik, som tidigare
uppburit ekiperingshjälp i egenskap av underofficer på aktiv stat, extra
ordinarie underofficer eller beställningshavare i reserven.

56 §.

För fänrik skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse stadgandena
i 2 avd. 1 kap. 6 och 7 §§, 2—6 kap. samt 7 kap. 51—53 §§, varvid beställningshavaren
skall anses tillhöra 1 lönegraden av den i 5 § intagna löneplanen
Oa. Beträffande tjänstledighetsavdrag, varom stadgas i 17 §, skall
iakttagas, att för löneklassen a A- och B-avdragen utgöra respektive 1 krona
40 öre och 2 kronor 80 öre.

4 avd. Extra ordinarie underofficerare.

57 §.

Lön till extra ordinarie sergeant och extra ordinarie underofficer av 2.
graden utgår enligt följande löneplan:

Löneplan UEo.

Löne-

grad

Löne-ll lass

Ortsgrupp

A

B

C

D

E

F

G

H

I

Årslön, kronor

*{

a

1

2

2,820

2,940

3,120

2,940

3,066

3,252

3,060

3,192

3,384

3,180

3,318

3,516

3,300

3,444

3,648

3,420

3,570

3,780

3,540

3,696

3,912

3,660

3,822

4,044

3,780

3,948

4,176

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

9

58 §.

Extra ordinarie underofficer äger vid antagningen uppbära ekiperingshjälp
nied 500 kronor.

Från åtnjutande av sådan förmån undantages dock beställningshavare,
som tidigare uppburit ekiperingshjälp i egenskap av beställningshavare i
reserven.

59 §.

För extra ordinarie underofficer skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse
stadgandena i 2 avd. 1 kap. 6 och 7 §§, 2—6 kap. samt 7 kap. 51—
53 §§, varvid beställningshavaren skall anses tillhöra 1 lönegraden av den i
5 § intagna löneplanen UO. Beträffande tjänstledighetsavdrag, varom stadgas
i 17 §, skall iakttagas, att för löneklassen a A- och B-avdragen utgöra
respektive 1 krona 50 öre och 3 kronor.

5 avd. Lönenämnd.

60 §.

6 avd. Reglementets tillämplighet.

61 §.

2 mom. Beställningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning,
skall vara pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest
ändrade bestämmelser rörande de förmåner eller ersättningar, om vilka förmäles
i 26—33, 37—44, 46—53, 55 och 58 §§.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1942, dock att bestämmelserna
i 1 § 3 mom. femte stycket och 3 avd. icke skola äga tillämpning å den, som
dessförinnan vunnit befordran till ordinarie fänrik och som efter nämnda
dag kvarstår i sådan beställning. För sådan beställningshavare skola fortfarande
gälla de i 2 avd. meddelade bestämmelserna.

Ekiperings hjälp.

Tillämpning
av vissa bestämmelser

i 2 avd.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

Förslag

till

kungörelse angående ändrad lydelse av 26 § 3 moni. manskapsavlöningsreglementet
den 21 juni 1940 (nr 652).

Härigenom förordnas, att 26 § 3 mom. manskapsavlöningsreglementet den
21 juni 1940 skall hava följande ändrade lydelse:

26 §.

3 mom. Till den, som uttagits såsom riktare, plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri
eller avståndsobservatör, må särskilda förmåner utgå enligt
av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1942.

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

11

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj
1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till vissa ändringar
i civila avlöningsreglementet, militära avlöningsreglementet och manskapsavlöningsreglementet
m. m. Departementschefen anför:

l. Chefernas för försvarsdepartementets kommandoexpeditioner anställ nings-

och avlöningsförhållanden.

Cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner äro
för närvarande såsom förordnandetjänstemän inordnade under civila avlöningsreglementet
med lön enligt lönegraden C 8. I 51 § 1 mom. nämnda
reglemente finnes intagen en föreskrift angående årligt ekiperingsbidrag

m. m. åt ifrågavarande befattningshavare.

1 propositionen denna dag, nr 266, angående vissa avlönings- m. fl. anslag
under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1942/43 hemställes om
riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t att, därest möjlighet skulle uppkomma
att under nämnda budgetår helt eller delvis genomföra en sammanslagning
av de nuvarande tre kommandoexpeditionerna, vidtaga erforderlig
ändring i den för sagda budgetår förordade personalförteckningen för
försvarsdepartementet, innebärande utbyte av de förenämnda båda befattningarna
såsom chefer för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner
mot en befattning såsom chef för en för de tre försvarsgrenarna gemensam
kommandoexpedition i lönegraden Ob 2 eller Ob 3. Även om en
omorganisation av kommandoexpeditionerna icke kan komma till stånd
under nästa budgetår, förutsättes i propositionen, att i den nuvarande organisationen
från och med samma budgetår vidtages den ändringen, att för
cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner uppföras
beställningar å försvarsdepartementets stat i lönegraden Ob 2 i stället
för såsom nu lönegraden C 8.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

Departements chefen.

Därest ifrågavarande förslag vinner riksdagens bifall, bör omförmälda
stadgande i 51 § 1 mom. civila avlöningsreglementet angående ekiperingsbidrag
m. m. åt cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner
utgå ur reglementet.

2. Tjänstledighetsavdrag under ferietid för lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. statliga läroanstalter.

I 55 § 9 mom. 10 punkten civila avlöningsreglementet föreskrives, att där
tjänsteman, som äger åtnjuta ferier, under de två terminerna närmast före
ferietid icke bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag
för statens räkning, skall han vidkännas A-avdrag under ferietiden, i den
mån densamma icke innefattas i tiden för tjänstemannen meddelad tjänstledighet.
Motsvarande stadgande återfinnes för lärare vid navigationsskolorna
i 57 § 3 mom. 7 punkten.

I betänkande den 9 februari 1942 ha 1941 års lärarlönesakkunniga framlagt
förslag till folkskolans avlöningsreglemente. I 18 § av reglementsförslaget
ha upptagits bestämmelser om avdrag å lärares avlöning under
ferier. Enligt 1 mom. skall lärare, som icke under två på varandra följande
terminer minst 60 dagar bestritt sin egen eller annan lärartjänst inom det
statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet eller bestritt statlig
tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning, under närmast därpå följande
ferietid vidkännas A-avdrag. Såsom framgår av de sakkunnigas motivering
för stadgandet i fråga, ha de sakkunniga ansett rimligt, att lärare för
att komma i åtnjutande av oavkortad lön under ferie skall ha tjänstgjort
en icke alltför kort tid under de två närmast föregående terminerna. De sakkunniga
ha hemställt, att även i civila avlöningsreglementet och civila ickeordinariereglementet
måtte införas bestämmelser av samma innehåll som
18 § 1 mom. i de sakkunnigas reglementsförslag.

Genom proposition den 24 april 1942, nr 278, har Kungl. Maj:t framlagt
förslag till folkskolans avlöningsreglemente m. m. Det i propositionen förordade
reglementsförslaget överensstämmer i allt väsentligt med 1941 års
lärarlönesakkunnigas förslag. Därest riksdagen godkänner propositionen,
böra bestämmelserna om tjänstledighetsavdrag under ferier för lärare vid
de allmänna läroverken m. fl. statliga läroanstalter bringas i närmare anslutning
till vad som i sådant hänseende föreslagits för folkskolans lärare.
Härför erfordras ändring av bestämmelserna i 55 § 9 mom. 10 punkten samt
57 § 3 mom. 7 punkten civila avlöningsreglementet. Jag hemställer nu, att
förslag om sådan ändring förelägges riksdagen. Med den lydelse, som givits
52 § 4 mom. 13 punkten och 54 § 2 mom. 8 punkten civila icke-ordinariereglementet,
erfordras icke någon motsvarande ändring i sistnämnda reglemente.

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

13

3. Kallortstillägg till vissa befattningshavare vid lots- och fyrstaten.

I 57 § 2 mom. 5 punkten civila avlöningsreglementet stadgas, att till
tjänsteman vid lots- och fyrstaten, som är stationerad å sådan ort, där vistelsen
till följd av ortens särskilt ensliga belägenhet kan anses medföra
avsevärda olägenheter, utgår enslighetstillägg med följande, för olika klasser
bestämda belopp för år räknat, nämligen med 90, 150, 210 och 270 kronor
i respektive I, II, III och IV enslighetsklassen. På Kungl. Majit ankommer
att bestämma de orter, där enslighetstillägg må utgå, samt dessa orters
fördelning på de olika klasserna.

Enligt föreskrift i 54 § 1 mom. 1 punkten civila icke-ordinariereglementet
skall vad sålunda stadgats gälla även beträffande extra ordinarie och extra
tjänstemän.

I 13 § 1 punkten kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 478) med tilläggsbestämmelser
till civila avlöningsreglementet ha fastställts de orter, där enslighetstillägg
skola utgå, ävensom orternas fördelning på enslighetsklasser.

I 20 § civila avlöningsreglementet hava vidare meddelats bestämmelser
örn kallortstillägg. Sådant tillägg tillkommer tjänsteman, som är stationerad
å ort inom rikets nordliga delar, där vistelsen på grund av klimatiska förhållanden
och levnadsbetingelserna i övrigt kan anses medföra avsevärda
olägenheter i fysiologiskt hänseende, och utgår med följande, för olika kallortsklasser
bestämda belopp för år räknat, nämligen med 90, 150, 240,
360, 540 och 720 kronor i respektive I, II, III, IV, V och VI kallortsklassen.
På Kungl. Majit ankommer att bestämma de orter, å vilka kallortstillägg
skall utgå, och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna. Vad
sålunda stadgats gäller, jämlikt 18, 36 och 45 §§ civila icke-ordinariereglementet,
även för extra ordinarie och extra tjänstemän samt aspiranter. Genom
kungörelsen den 15 juni 1939 (nr 425) har Kungl. Majit meddelat bestämmelser
angående orternas fördelning å de olika kallortsklasserna m. m.

I 57 § 2 mom. 7 punkten civila avlöningsreglementet har intagits ett särskilt
stadgande angående kallortstillägg till tjänstemän vid lots- och fyrstaten.
Där föreskrives, att för tjänsteman, som är berättigad att jämte enslighetstillägg
eller fyrskeppstillägg uppbära kallortstillägg, kallortstillägget
skall minskas till hälften av det tjänstemannen jämlikt 20 § eljest tillkommande
beloppet. Detta stadgande äger, jämlikt 54 § 1 mom. 1 punkten
civila icke-ordinariereglementet, tillämpning jämväl å extra ordinarie och
extra tjänstemän.

I skrivelse den 14 april 1942 har lotsstyrelsen föreslagit viss jämkning av
den i 57 § 2 mom. 7 punkten civila avlöningsreglementet innefattade redukiionsregeln.
Styrelsen har därvid bl. a. erinrat, alt för närvarande enslighetstillägg
utginge till lots- och fyrpersonal å 34 orter samt kallortstillägg
till dylik personal å 21 orter. Till befattningshavare vid 6 lots- eller fyr -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

platser, nämligen Rödkallens, Rönnskärs, Stora Fjäderäggs, Holmögadds
och Rjuröklubbs fyrplatser samt Bjuröklubbs lotsplats utginge såväl enslighets-
som kallortstillägg, därvid kallortstillägget på grund av förenämnda
reduktionsregel nedsattes till hälften. Befattningshavarna vid dessa 6 lotsoch
fyrplatser åtnjöte enslighets- och kallortstillägg enligt följande förteck -

ning:

Enslig-

Kallorts-

hetstillägg

tillägg

Summa

kronor

kronor

tillägg

. . efter re-

kronor

oavkortat duktion

Rödkallens fyrplats...............

..... 150

240 120

270

(II)

(lil)

Rönnskärs » ...............

..... 90

240 120

210

(I)

(lil)

Bjuröklubbs lots- och fyrplatser . ..

..... 150

150 75

225

(II)

(II)

St. Fjäderäggs fyrplats............

..... 210

150 75

285

lill)

(II)

Holmögadds » ............

..... 210

150 75

285

(lil)

(II)

Därefter yttrar styrelsen:

Såsom förteckningen utvisar medför tillämpningen av nyssnämnda reduktionsregel
bland annat, att en befattningshavare å ort (Rönnskärs fyrplats),
för vilken enslighetstillägget till beloppet understiger 50 procent av kallortstillägget,
kommer att sammanlagt i enslighets- och kallortstillägg åtnjuta
lägre belopp, än örn han icke varit berättigad till enslighetstillägg utan allenast
till kallortstillägg, och i enlighet härmed även lägre belopp än kallortstillägget
till befattningshavare å intill liggande — icke ensligt belägen — ort
i samma kallortsklass. Enligt lotsstyrelsens förmenande bör åtgärd vidtagas
för åstadkommande av ändring i nu angivna förhållande, vilket icke kan
hava varit avsett vid utformandet av nu gällande bestämmelser. Jämväl för
det fall (Rödkallens fyrplats), att enslighetstillägget väl överstiger 50 procent
av kallortstillägget men dock icke uppgår till dettas belopp, synes den
nedsättning i de sammanlagda förmånerna, som blir en följd av den nuvarande
reduktionsregeln, vara större än vad som kan anses skäligt. Lotsstyrelsen
anser sig för nu angivna fall böra ifrågasätta jämkning av den nuvarande
reduktionsregeln, förslagsvis så, att densamma kompletteras med
bestämmelse därom, att den föreskrivna minskningen i kallortstillägget icke
må uppgå till högre belopp än som motsvarar hälften av enslighetstillägget.
Vidtages sådan jämkning, kommer vad befattningshavaren äger att behålla
i enslighets- och kallortstillägg alltid att motsvara summan av det högre
tillägget och hälften av det lägre eller, om båda äro lika, det ena tillägget
ökat med hälften.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 23 april 1942 anfört, att lönenämnden
i sak icke hade något att erinra mot lotsstyrelsens förslag om
jämkning av bestämmelserna i 57 § 2 mom. 7 punkten civila avlöningsreglementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

15

Genom inordnandet av lots- och fyrpersonalen under civila avlöningsreglementet
Ilar även denna personal kommit i åtnjutande av kallortstillägg,
vilken förmån icke tillkom nämnda personal enligt det för samma personal
dessförinnan gällande särskilda avlöningsreglementet. Såsom framgår av
förarbetena till civila avlöningsreglementet har det särskilda stadgandet i 57 §
2 mom. 7 punkten av reglementet tillkommit på den grund, att i kallortstillägget
ansetts ingå icke blott ett kallorts- utan även ett ödebygds- eller
enslighetstillägg och att följaktligen en minskning i kallortstilläggets belopp
vore motiverat beträffande befattningshavare, som ägde, jämte kallortstillägg,
uppbära särskilt enslighetstillägg. Av lotsstyrelsen framställning
framgår, att den i omförmälda punkt innefattade reduktionsregeln i vissa
fall kommit att verka därhän, att vederbörande befattningshavare sammanlagt
i enslighets- och kallortstillägg fått uppbära till och med mindre belopp
än örn enbart kallortstillägg utgått. Det synes mig vid sådant förhållande
erforderligt, att en jämkning i omförmälda regel kommer till stånd i
syfte att åstadkomma en jämnare avpassning av ifrågavarande förmåner
för den personal, som därav beröres. I anslutning till lotsstyrelsens förslag
vill jag förorda, att till stadgandet i 57 § 2 mom. 7 punkten fogas ett tillägg
av den innebörd, att vad tjänsteman, som är berättigad till såväl enslighetssom
kallortstillägg, efter reduktion av sistnämnda tillägg sammanlagt äger
uppbära dock icke skall utgå med mindre belopp än som motsvarar summan
av det större tillägget och hälften av det mindre tillägget eller, om båda
äro lika, det ena tillägget ökat med hälften.

4. Verkstadsöveringenjörs vid telegrafverket återgång till förut innehavd

befattning.

Enligt stadgandet i 58 § 2 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet,
sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelsen den 13 juni 1941, nr
453, äger Kungl. Majit befogenhet medgiva, att tjänsteman, vilken förordnats
såsom distriktschef, verkstadsdirektör, överdirektör eller överingenjör
vid telegrafverket men vilkens förordnande upphört utan att efterföljas av
törnyat förordnande, må återgå till ordinarie befattning inom den lönegrad
han före förordnandet tillhörde. Ilar sådant medgivande lämnats, skall för
bestämmande av tjänstemannens placering i löneklass så anses, som örn han
även under den tid förordnandet varat innehaft ordinarie befattning inom
nämnda lönegrad.

Vidare föreskrives i samma punkt att, därest så erfordras för beredande
åt tjänsteman i nu avsett fall av ordinarie befattning, Kungl. Majit äger besluta
därav betingad tillfällig ökning av antalet ordinarie tjänster.

1 en till riksdagen den 20 mars 1942 avlåten proposition, nr 194, har
Kungl. Majit bl. a. föreslagit (sid. 30 o. f.), alt befattningen såsom föreståndare
för tillverkningsavdelningen vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn
från och med den 1 juli 1942 uppflyttas från lönegraden A 27 till lönegra -

Departements■
chefen.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

den C 5 samt att densamma samtidigt erhåller den förändrade benämningen
verkstadsöveringenjör.

Med hänsyn till den förändrade karaktär, ifrågavarande befattning skulle
vid bifall till detta Kungl. Maj:ts förslag komma att erhålla, bör under angivna
förutsättning den Kungl. Majit i 58 § 2 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet
lämnade befogenheten utvidgas till att omfatta jämväl
tjänsteman, som förordnats såsom verkstadsöveringenjör.

5. Lönereglering för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer.

I den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för ordinarie
tjänstemän vid armén upptagas under rubriken Arméstaben sex beställningar
för militärattachéer, därav två överstelöjtnants- och fyra majorsbeställningar.
Av majorsbeställningarna är för närvarande en beställning vakant.
Härutöver äro för närvarande tre beställningshavare, därav en ur
kavalleriet, en i reserven och en å reservstat, beordrade till tjänstgöring såsom
militärattachéer. Vid marinen och flygvapnet finnas några särskilda attachébefattningar
ej uppförda å vederbörande personalförteckningar. Personalbehovet
tillgodoses i stället genom kommendering av officerare ur respektive
försvarsgrenar. Såsom biträden åt de militära attachéerna pläga kommenderas
yngre officerare ur de olika försvarsgrenarna.

De militära attachéerna åtnjuta lön enligt vederbörlig lönegrad, varvid
lönen beräknas efter den ortsgrupp, till vilken Stockholm hänföres. Vidare
äga befattningshavarna rätt till ortstillägg. Detta utgår enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande antingen med ett fast belopp för år räknat eller ock i form av
traktamentsersättning. Ortstillägget utgör i regel 9,000 kronor för beställningshavare
i majorsgraden samt 8,000 kronor för beställningshavare i
överstelöjtnantsgraden. Omfattar kommenderingen allenast del av år, reduceras
ortstillägget i proportion till tjänstgöringstidens längd. Vid placering
till tjänstgöring i land med exceptionellt höga levnadsomkostnader beräknas
ortstillägget enligt särskilda grunder. Sålunda utgår ortstillägg till attaché
med placering i London i form av traktamente med 50 kronor för dygn,
dock högst för en tjänstgöringsperiod av sex månader under ett och samma
år, samt till attaché med placering i Moskva med 1,800 kronor för månad.
Till militärattachén i Washington utgår ortstillägget med 17,000 kronor för
år räknat. Militärattachén i Paris (Vichy) har sedan år 1938 utöver ortstillägget
uppburit ett extra ortstillägg av 1,332 kronor för år.

Härutöver har till de militära attachéerna alltsedan år 1931 utgått kursförlustersättning.
Denna avser att i förekommande fall bereda befattningshavarna
särskild gottgörelse för den värdeminskning, i främmande länders
mynt räknat, som deras löneförmåner undergått på grund av förskjutningen
i valutakurserna sedan den tid, då riksbankens skyldighet att inlösa sedlar
med guld upphävdes.

Militärattachén i Washington har slutligen tillerkänts utomeuropeiskt till -

Kungl. Maj.ts proposition nr 323. 17

lägg med 5,000 kronor, barntillägg med 2,750 kronor samt bostadsbidrag
nied 2,400 kronor.

I en inom försvarsstaben upprättad promemoria har ifrågasatts, att de
militära attachéerna och deras biträden skulle överflyttas till försvarsstabens
stat. De militära attachéerna skulle därvid erhålla den gemensamma benämningen
försvarsattachéer samt, alltefter tjänstegraden, hänföras till endera
av lönegraderna Oa 4, Oa 5 och Oa 6. Biträdena skulle benämnas biträdande
militära attachéer samt, alltefter tjänstegraden, hänföras till lönegrad Oa 2
eller Oa 3.

I samband med den sålunda tilltänkta omläggningen har en revision av
de militära attachéernas avlöningsförhållanden ansetts vara erforderlig. I
promemorian framhålles, att enligt nuvarande avlöningsbestämmelser ortstilläggen
i regel utgöra en av de väsentligaste särskilda löneförmåner, som
utgå till de militära attachéerna. Även om ortstilläggen ursprungligen varit
anpassade efter levnadskostnaderna på vederbörliga orter, torde numera förhållandena
ha så förändrats, att tilläggen icke äro överensstämmande med
prisstegringen i olika länder, mätt i svensk valuta. Därtill kommer, att ortstilläggen
i vissa fall till storleken växla för attachéerna å en och samma ort.
Vidare har, framhålles det i promemorian, den i en del länder utgående
kursförlustersättningen i förhållande till ortstillägget stigit till i vissa fall
betydande belopp. Detta förhållande har medfört, att de attachéer, som
uppburit sådan ersättning, blivit bättre tillgodosedda än övriga befattningshavare.

I proposition den 27 mars 1942, nr 210, angående den fortsatta utbyggnaden
och organisationen av landets försvarskrafter (försvarspropositionen)
har i anslutning till det i förenämnda promemoria framförda förslaget förutsatts,
att å försvarsstabens stat skola uppföras sammanlagt 14 militära
attachéer, benämnda försvarsattachéer, med arvoden motsvarande lön enligt
lönegraderna Oa 6, Oa 5 eller Oa 4, därav 6 ur armén, 4 ur marinen och 4
ur flygvapnet, ävensom att för tjänstgöring såsom biträdande militära attachéer,
benämnda biträdande försvarsattachéer, skola avses ur vederbörliga
föi‘band (motsvarande) kommenderade beställningshavare.

Jag anhåller nu att få underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning, i vad
rör frågan örn en revision av avlöningsförhållandena för ifrågavarande
personal. De härmed sammanhängande anslagsfrågorna anmälas denna dag
av chefen för försvarsdepartementet.

Vid en revision av de militära attachéernas avlöningsförhållanden har den
vid 1939 års lagtima riksdag genomförda löneregleringen för utrikesrepresentationens
tjänstemän synts böra läggas till grund för beräknandet av de
militära attachéernas särskilda löneförmåner. I promemorian uttalas att de
militära attachéerna, vilka äro underställda beskickningscheferna på tjänstgöringsorterna,
i de flesta avseenden äro underkastade samma förhållanden
beträffande levnadsvillkor m. m. som övriga tjänstemän vid vederbörliga be II

i hang lill riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 323.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

skickningar. Det har därför ansetts vara lämpligt, alt även de militära attachéerna
i löneavseende i stort sett jämställas med utrikesdepartementets
tjänstemän. Härvid ha de militära attachéerna synts närmast böra jämföras
med legationsråd, oavsett innehavd militär tjänstegrad. I promemorian förutsättes
fördenskull, att samma särskilda löneförmåner, som tillkomma legationsråd,
nämligen ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg, prisutjämningsbidrag
samt flyttningsbidrag, skola utgå jämväl till militär attaché vid
samma beskickning. Härutöver skulle militär attaché tillförsäkras representationsbidrag
ävensom visst bidrag till anskaffande och hållande av bil.

Även de biträdande militära attachéerna ha ansetts böra erhålla sådana
särskilda löneförmåner, att de med upprätthållande av en mot deras ställning
svarande lämplig standard kunna åtaga sig en dylik kommendering.
Jämväl härvidlag borde de för utrikesrepresentationens tjänstemän fastställda
särskilda löneförmånerna läggas till grund. Med hänsyn till att i regel endast
högskoleutbildade eller eljest särskilt kvalificerade officerare borde ifrågakomma
såsom biträdande militära attachéer, ha de ansetts böra i fråga om
åtnjutande av särskilda löneförmåner närmast jämställas, kapten med förste
legationssekreterare och löjtnant med andre legationssekreterare.

Ortstillåggen, i vilka skulle inräknas nuvarande extra ortstillägg och kursförlustersättningar,
skulle enligt promemorian bestämmas med utgångspunkt
från motsvarande tillägg till legationsråd, respektive förste och andre legationssekreterare.

Vid sidan av ortstillåggen skulle utgå vissa särskilda lönetillägg, nämligen
barnbidrag för att möjliggöra svensk uppfostran av befattningshavarnas barn,
utomeuropeiskt tillägg för att kompensera de merkostnader och allmänna
olägenheter som följa av placeringen i avlägsnare länder, representationsbidrag
till militär attaché, bidrag åt militär attaché för inköp av automobil, bidrag
åt militär attaché för hållande av automobil samt förflyttningsbidrag.

Slutligen skulle även s. k. prisutjämningstillägg utgå i vissa fall.

Till stöd för förslaget om införande av representationsbidrag till de militära
attachéerna anföres i promemorian huvudsakligen följande.

Örn en militär attaché i stort sett kan jämställas med legationsråd, förefinnas
dock vissa väsentliga skillnader. Ett legationsråd har samma verksamhetsfält
som vederbörande beskickningschef, varav följer, att den sistnämnde
i viss utsträckning fullgör den för båda erforderliga representationsplikten. De
militära attachéerna måste däremot som regel utöva en helt självständig representation,
varvid är att märka, att attachéerna på de större orterna försvarsgrensvis
utgöra särskilda »kårer», var och en nied sin doyen. Därest
svensk militär attaché intager sådan ställning, vilket på flera orter för närvarande
är fallet, uppstå ytterligare oundvikliga förpliktelser i ekonomiskt avseende.
Det torde vara väl motiverat att vid fastställandet av militär attachés
löneförmåner tillse, att dessa så beräknas att representationsmöjligheterna, vilka
äro en viktig förutsättning för vinnandet av resultat i underrättelseavseende,
i möjligaste mån väl tillgodoses.

För att belysa den ställning, militär attaché enligt internationell uppfattning
intager, torde böra nämnas, att sådan attaché anses representera sitt lands
försvarsgren hos motsvarande försvarsgren i det land, där han är anställd.

Kunni. Maj.ts proposition nr 323-

19

Härav följer, att han intager en helt annan ställning än vad endast hans militära
grad innebär. Sålunda moltages han i flera länder i audiens av statsöverhuvudet
vid till- och frånträdande! av sin befattning samt förhandlar i vissa
fall direkt med respektive försvarsminister och försvarsgrenschef m. fl.

Beträffande denna fråga torde vidare böra framhållas, att de militära attachéerna
icke i likhet med sändebud åtnjuta några förmåner såsom fri bostad
samt av staten anskaffade möbler, duktyg, porslin, silver, m. m., varför deras
utgifter i samband med den nödvändiga representationen bliva högst betydande
och synnerligen betungande för individen. Det torde därför vara av
behovet påkallat, att ett representationsbidrag tilldelas de militära attachéerna.
Storleken av ett dylikt bidrag är givetvis varierande och beroende av levnadskostnaderna
på orten. Med stöd av de erfarenheter, som i detta avseende
vunnits, synes emellertid ett dylikt representationsbidrag icke kunna sättas
lägre än till 25 procent av vederbörligt ortstillägg.

I fråga örn bidrag till anskaffande och hållande av automobil anföres i promemorian
i huvudsak följande:

Utländska makter hålla i regel sina militära attachéer med bil och chaufför
ävensom med erforderliga drivmedel, garage och försäkring. Någon sådan
förmån har emellertid hittills icke tillkommit de svenska militära attachéerna,
vilka varit nödsakade att av privata medel bestrida kostnaderna härför. En
bil torde icke längre kunna betraktas såsom någon lyxartikel utan har allt
mer blivit ett nödvändigt fortskaffningsmedel särskilt för den, som har sin
verksamhet förlagd till en större stad med dess betydande avstånd. De militära
attachéerna kunna icke för sina tjänsteuppdrag påräkna beskickningschefens
bil, vilken är väl behövlig för beskickningens verksamhet i övrigt.

Erfarenheten har också visat, att de militära attachéerna i regel ansett sig
nödsakade att anskaffa bil för att kunna bestrida sin tjänst på ett tillfredsställande
sätt. Under kris- och krigstider kunna dessutom hyrbilar endast
med största svårighet och tidsutdräkt anskaffas eller för närvarande, såsom i
Frankrike och vissa andra länder, icke alls. Bilen utgör slutligen det enda
fortskaffningsmedel, som i regel kan påräknas vid en eventuell evakuering
av beskickningsorten.

Vid bedömandet av frågan om behov av bil har övervägts, huruvida det
icke skulle vid samma beskickning vara tillfyllest nied endast en bil för samtliga
militära attachéer. Erfarenheten har emellertid visat, att så icke är förhållandet.
De olika försvarsgrenarnas ministerier och staber ligga vanligtvis
vitt skilda från varandra, under det att besök hos dessa myndigheter ofta inträffa
samtidigt. Därtill kommer, att en militär attaché kan anmodas närvara
vid någon militär tilldragelse på betydande avstånd från tjänstgöringsorten
m. m., varigenom bil ej skulle stå till förfogande för de kvarvarande i händelse
av behov. Det har därför ansetts erforderligt, att var och en av attachéerna
förfogar över bil.

Då det måste anses såsom ett statens intresse att de på vederbörliga orter
ständigt bosatta attachéerna äro innehavare av bil, synes det också rättvist,
att kostnaderna härför ej skola uteslutande bestridas genom anlitande av
andra löneförmåner, som beräknats utan hänsyn till hållande av bil eller
genom anlitande av privata medel. Ett lämpligt bidrag för anskaffande av och
hållandet av bil torde därför böra utgå lill dessa attachéer.

Beträffande principerna för dylikt bidrag synas motsvarande bestämmelser
rörande .sändebud (såsom chef för beskickning) böra ligga till grund. Vissa
väsentliga skillnader förefinnas emellertid. Under det alt en beskickningschef
i allmänhet kvarstår i sin befattning under längre lid, bibehålla de militära

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

attachéerna i regel sina befattningar vanligen omkring 3 år (i en del fall dock
betydligt längre). Efter en 3-årsperiod torde det vara förenat med god ekonomi
att verkställa ombyte av bil. Det synes därför ej lämpligt, att staten skulle
vara ägare av de militära attachéernas bilar utan i stället genom ett för år
räknat belopp bidraga till inköp av dessa. Härigenom skulle det stå en tillträdande
attaché fritt att antingen övertaga företrädarens eller skaffa sig en ny.
På så sätt vinnes dels att bilarna befinna sig i gott skick, dels ock att de kunna
anpassas efter vederbörandes behov. Storleken av bidraget till inköp av
bil torde böra sättas till högst 3,000 kronor, under förutsättning att vederbörande
kvarstår i sin befattning 3 år. I annat fall torde bidraget böra beräknas
med ett belopp av 1,000 kronor räknat per år av tjänstgöringstiden, dock
efter 6 år med 500 kronor per år.

Vad beträffar ersättningen för hållandet av bil synes det rimligt, att ersättningsbeloppet
omfattar dels kostnaden för visst antal liter bensin, förslagsvis
högst 2,000 liter jämte däremot svarande kvantitet smörjolja, enligt
det för diplomatisk personal å tjänstgöringsorten gällande priset, dels kostnaden
för försäkring, omfattande såväl ansvarighetsförsäkring som försäkring
för skada å bilen, dels ock hyra av garage, därest tillgången till sådant ej
finnes inom beskickningshuset. Med hänsyn till att bilarna äro vederbörande
attachéers egendom synes däremot den ersättning av 500 kronor, som årligen
utgår till beskickningsclief, icke böra ifrågakomma.

Enär kostnaderna utomlands för försäkring i regel äro beroende av bilens
storlek m. m., synes en begränsning lämpligen böra göras beträffande den
storleksordning, intill vilken sådan ersättning utgår.

Bidrag till inköp av och ersättning för hållande av bil bör givetvis endast
utgå till attaché, som styrker sig vara ägare av sådan. Förstnämnda bidrag
bör dock förskottsvis kunna utanordnas mot avgiven försäkran att bil skall
anskaffas jämte framdeles bestyrkande av bilförvärv.

Därest militär attaché av någon anledning icke anser sig böra anskaffa bil,
bortfaller därmed förmånen av i det närmaste kostnadsfria färder, vilka i
stället måste betalas kontant. Det synes därför rättvist, att i sådant fall en
viss årlig ersättning för bilfärder utgår, förslagsvis med 1,200 kronor. Motsvarande
ersättning bör jämväl utgå till militär attaché, som endast tidvis
uppehåller sig i visst land, i proportion till längden av uppehållet därstädes.

1 ett över promemorian avgivet utlåtande har 1942 års försvarsberedning
lämnat förslaget utan erinran utom i vad angår ifrågasatt bidrag till anskaffande
och underhåll av automobil. I sistnämnda avseende har försvarsberedningen
anfört följande:

Försvarsberedningen, som väl anser, att kostnaderna för de militära attachéernas
bilresor i tjänsten icke böra bestridas genom anlitande av dem tillkommande
löneförmåner eller genom anlitande av privata medel, har dock
icke funnit klarlagt, att dessa befattningshavare måste beredas möjlighet
att anskaffa egen bil för fullgörande av sina tjänsteuppdrag. En ur flera
synpunkter lämpligare utväg synes försvarsberedningen vara, att till de militära
attachéerna i stället finge utgå ersättning för bilresor, förslagsvis med
1,200 kronor för år. Därest attaché endast tidvis uppehåller sig i visst land,
bör nämnda ersättning utgå i proportion till längden av uppehållet därstädes.

Departements- Såsom av den föregående redogörelsen framgår, åsyftar det i promemochefen.
rjan framlagda förslaget, att de till de militära attachéerna och deras biträden
nu utgående särskilda löneförmånerna skulle omregleras i principiell
anslutning till det avlöningssystem, som gäller för utrikesförvaltningens di -

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

21

plomatiska och konsulära tjänstemän vid stationering utomlands. De militära
attachéerna skulle härvid, oberoende av innehavd tjänstegrad, jämställas
med legationsråd. De biträdande militära attachéerna skulle, alltefter innehavd
tjänstegrad såsom kapten eller löjtnant, likställas med förste, respektive
andre legationssekreterare.

Frågan om en omprövning av löneförhållandena för de militära attachéerna
och deras biträden har aktualiserats genom den lönereglering för utrikesrepresentationens
befattningshavare, som genomfördes år 1939. Mot bakgrunden
härav torde någon saklig erinran icke kunna göras mot tanken på
att ersätta de nuvarande delvis föråldrade och oenhetliga avlöningsbestämmelserna
för de militära attachéerna och deras biträden med mera tidsenliga
lönetekniska anordningar. Härigenom skulle vinnas en mera tillfredsställande
avvägning av löneförmånerna å olika orter samt en närmare anpassning
av avlöningen efter växlande förhållanden än som för närvarande är möjlig att
åstadkomma. Därmed skulle i sin tur skapas större rättvisa befattningshavarna
emellan, samtidigt som befattningshavarna genom löneförmånernas
större fasthet skulle beredas ökad trygghet. Vid nu angivna förhållanden
finner jag mig böra i princip giva min anslutning till det i promemorian
framlagda förslaget. Den i förslaget verkställda jämförelsen mellan å ena
sidan militär attaché och legationsråd samt å andra sidan biträdande militär
attaché och förste, respektive andre legationssekreterare synes mig vara
ägnad att giva ett skäligt resultat vid de olika löneförmånernas utmätande.

Såsom föreslagits i försvarspropositionen böra de militära attachéerna benämnas
försvarsattachéer och de biträdande militära attachéerna benämnas
biträdande försvarsattachéer.

Jag övergår härefter till frågan om avvägningen av de särskilda löneförmånerna.

Vad först beträffar ortstilläggens avvägning och inbördes storleksordning,
ha desamma i förslaget upptagits med belopp motsvarande
dem, som enligt fastställd stat gälla för de diplomatiska tjänstemän, med
vilka vederbörande militära befattningshavare ansetts böra närmast jämställas.
Mot denna beräkningsgrund är från min sida i och för sig icke något
att erinra. Emellertid skulle enligt förslaget försvarsattachéerna vid sidan
av ortstilläggen äga uppbära särskilda representationsbidrag med
belopp, motsvarande en fjärdedel av nämnda tillägg. Förslaget i denna
del har motiverats med, att försvarsattachéerna -—- till skillnad från legationsråden
— ha sig ålagd en ofta betungande representationsskyldighet.
Utan att vilja bestrida, att ifrågavarande tjänstemän kunna lia att vidkännas
särskilda utgifter i samband med representation, måste jag likväl ställa
mig betänksam mot att på förevarande område införa representationsbidrag
såsom en särskild avlöningsförmån. Gentemot en dylik anordning talar
icke minst det förhållandet, att någon dylik förmån icke tillkommer utrikesförvaltningens
tjänstemän vid stationering utomlands. I varje fall är
jag icke beredd att ulan närmare utredning på denna punkt tillstyrka införandet
av särskilda representationsbidrag av den betydande storleksord -

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

ning, som innefattas i förslaget. För egen del är jag närmast benägen att
tillstyrka en sådan lösning, att försvarsattachéerna beredas en viss kompensation
för representationskostnader genom en måttlig förhöjning av de
eljest utgående ortstilläggen. I sådant hänseende har jag funnit mig böra
stanna vid att förorda, att de på förut angivet sätt beräknade ortstilläggen
till försvarsattachéerna uppräknas med i genomsnitt 10 procent. Ortstilläggen
skulle i enlighet härmed, alltefter stationeringsorten, utgå med 9,000,
11,000, 20,000 eller 22,000 kronor.

Vad härefter angår vissa andra särskilda avlöningsförmåner, har förslaget
icke givit mig anledning till erinran, i vad detsamma avser införande i
det blivande lönesystemet av barnbidrag, utomeuropeiskt tilllägg
och förflyttningsbidrag.

Beträffande frågan om utgivande av bidrag till anskaffande
och hållande av automobil, finner jag den av 1942 års försvarsberedning
anvisade utvägen, att till försvarsattachéerna må utgå ersättning
för bilresor med visst belopp för år räknat, vara att föredraga framför
den i promemorian föreslagna anordningen. Det av försvarsberedningen
föreslagna beloppet, 1,200 kronor per år, finner jag vara lämpligt avvägt.
Såsom försvarsberedningen anfört, bör ersättningen, därest attachén endast
tidvis uppehåller sig i visst land, utgå i proportion till längden av uppehållet
därstädes.

Med avseende å prisutjämningstillägg förutsätter jag, att — liksom
fallet är vid utrikesförvaltningen — en viss möjlighet hålles öppen till
anpassning utanför lönesystemets ram av försvarsattachéernas och de biträdande
försvarsattachéernas löner efter extra ordinära förhållanden. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att fördela anvisade medel och därvid meddela
de närmare föreskrifter i fråga örn tilläggen, som må befinnas erforderliga.

På grundval av verkställda kostnadsberäkningar erhålles följande jämförelse
mellan nuvarande kostnader och kostnaderna för den i det föregående
förordade löneregleringen:

Nuvarande

Blivande

kostnader

kostnader

kronor

kronor

Ortstillägg.....................

.. 175,750

291,000

Extra ortstillägg................

1,332

—

Barnbidrag.....................

.. 2,750

35,500

Utomeuropeiskt tillägg..........

.. 5,000

23,000

Ersättning för automobilresor ...

—

16,800

Förflyttningsbidrag.............

—

30,000

Bostadsbidrag..................

2,400

—

Kursförlustersättning............

.. 57,337

—

Prisutjämningstillägg............

—

19,000

244,569

415,300

Kostnaderna för den föreslagna löneregleringen skulle således uppgå till
(415,300 — 244,569 =) 170,731 kronor. Härav belöper 91,500 kronor å sär -

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

23

skilda förmåner åt biträdande försvarsattachéer, vilka för närvarande ej
uppbära någon ersättning utöver den ordinarie avlöningen.

I detta sammanhang torde böra framhållas, att på grund av avvägningen
av nuvarande kursförlustersättning omläggningen av löneförhållandena för
försvarsattachéerna i några fall medför, att vederbörande attaché kommer
att få vidkännas minskning i hittills utgående särskilda löneförmåner. I de
fall, där minskningen blir av mera avsevärd storleksordning, torde det få
ankomma på Kungl. Maj:t att medelst anlitande av det under fjärde huvudtiteln
uppförda reservationsanslaget till extra utgifter övergångsvis bereda
vederbörande attaché skälig kompensation för sålunda liden löneminskning.

Vid ett genomförande av den i det föregående föreslagna löneregleringen
för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer erfordras vissa
ändringar i militära avlöningsreglementet. Sålunda bör till
en början under 6 § nämnda reglemente intagas en föreskrift örn att för
beställningshavare tjänstgörande såsom försvarsattaché eller biträdande försvarsattaché
med stationering utomlands lön utgår efter ortsgrupp I. Under
33 § böra vidare intagas föreskrifter örn åtnjutande av de särskilda löneförmåner,
som skola tillkomma försvarsattaché och biträdande försvarsattaché.
Det förslag, som jag i sådant hänseende framlägger, har i tillämpliga delar
upprättats efter förebild av de i 50 § civila avlöningsreglementet upptagna
föreskrifterna örn vissa förmåner åt utrikesrepresentationens tjänstemän vid
stationering utomlands. Under 37 och 45 §§ reglementet böra slutligen intagas
föreskrifter om sjukvård och begravningshjälp för ifrågavarande personal.

6. överbefälhavarens anställnings- och avlöningsförhållanden.

I försvarspropositionen har förslag framlagts örn inrättande i fredstid av en
särskild befattning för överbefälhavare över rikets försvarskrafter. Överbefälhavaren
skulle förordnas för en tid av högst sex år samt åtnjuta en årslön
av 24,000 kronor. I anslutning härtill har i den i propositionen denna dag,
nr 266, angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel
för budgetåret 1942/43 framlagda personalförteckningen för försvarsstaben
upptagits en särskild befattning för överbefälhavare med lön enligt
lönegraden Ob 5.

Vid bifall till ifrågavarande förslag bör den under 5 § militära avlöningsreglementet
intagna löneplanen Ob utbyggas med ytterligare en lönegrad,
lönegraden Ob 5 med en årslön av 24,000 kronor. Ett genomförande av förslaget
föranleder även ändring av 16 § 1 mom. angående semester, av 17 §
angående tjänstlcdighetsavdrag samt av 20 § 1 mom. angående tjänstledighet
lill följd av sjukdom m. m. Tjänstledighetsavdragen böra i analogi med
vad som gäller för befattningshavare i motsvarande löneställning å löneplan
C i civila avlöningsreglementet bestämmas till 17, respektive 34 kronor.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

7. Fänriks anställnings- och avlöningsförhållanden.

Enligt de före år 1939 gällande bestämmelserna konstituerades fänrikarna
av Kungl. Majit och kunde efter två år erhålla fullmakt. Genom 1939 års
militära avlöningsreglemente infördes vid sidan av ordinarie fänrikar kategorien
extra ordinarie fänrikar, vilka antagas av försvarsgrenscheferna medelst
antagningsbevis.

I försvarspropositionen har förutsatts, att begreppet ordinarie fänrik skall
slopas från och med den 1 juli 1942 och att samtliga fänrikar skola vara
icke-ordinarie beställningshavare med titeln fänrik utan bestämningen »extra
ordinarie». Detta har ansetts medföra en betydande förenkling i skilda hänseenden
utan att för den enskilde officeren medföra annat än obetydlig
ekonomisk nackdel tillika med någon förlängning av tjänstetiden såsom ickeordinarie
beställningshavare.

Vid genomförande av den sålunda tilltänkta anordningen bliva vissa formella
ändringar erforderliga i 1, 11, 50 samt 54—56 §§ militära avlöningsreglementet.
Därjämte torde böra övergångsvis föreskrivas bland annat, att
bestämmelserna i 3 avd. nämnda reglemente icke skola äga tillämpning å
den, som före den 1 juli 1942 vunnit befordran till ordinarie fänrik och som
därefter kvarstår i dylik beställning utan att för sådan beställningshavare
bestämmelserna i 2 avd. avlönjngsreglementet fortfarande skola gälla.

8. Extra ordinarie underofficerares anställnings- och avlöningsförhållanden.

I försvarspropositionen har i anslutning till vad som för närvarande gäller
förutsatts, att underofficerskompetens i normala fall skall uppnås efter sju
tjänstår, det första halvåret i överstatsanställning däri inräknat. Enligt det
av chefen för försvarsdepartementet förordade utbildningssystemet skulle
emellertid en kategori av fast anställda, nämligen de som avlagt realexamen
redan före volontäranställning, kunna vinna underofficerskompetens redan
efter fem tjänstår. Då fullmakt å underofficersbeställning synts böra erhållas
först efter en sammanlagd tjänstetid av sju år, har i propositionen förutsatts,
att furir, beträffande vilken tidigare underofficersbefordran ifrågakommer,
skall antagas medelst antagningsbevis såsom extra ordinarie sergeant,
respektive såsom extra ordinarie underofficer av 2. graden, varefter fullmakt
skulle erhållas, sedan sju tjänstår uppnåtts.

Ett genomförande av ifrågavarande förslag förutsätter vissa ändringar i
militära avlöningsreglementet. Sålunda böra i reglementet intagas föreskrifter
för de extra ordinarie underofficerarna motsvarande dem, som enligt 3 avd.
av reglementet gälla beträffande fänrikar. Löneplanen för de extra ordinarie
underofficerarna torde härvid böra erhålla beteckningen UEo och omfatta
löneklasserna a, 1 och 2, av vilka den förstnämnda bör motsvara löneklassen
3 i den i manskapsavlöningsreglementet intagna löneplanen Mb samt löneklasserna
1 och 2 böra sammanfalla med motsvarande löneklasser inom löne -

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

25

plan UO. Därjämte böra i 1 § av reglementet intagas kompletterande stadganden
beträffande ifrågavarande beställningshavare samt deras antagning och
entledigande av motsvarande innehåll som i fråga om fänrik. Jämväl 12 § 1
mom. bör kompletteras med en föreskrift av innebörd att sneddningsregeln
skall äga tillämpning vid befordran till ordinarie underofficer från beställning
såsom extra ordinarie underofficer.

9. Flygtillägg till samtliga officerare vid flygvapnet.

I försvarspropositionen föreslås, att samtliga officerare på stat vid flygvapnet
— utom i intendenturbefattning — skola vara flygande. Ett genomförande
av detta förslag förutsätter, att den i 27 § 1 mom. militära avlöningsreglementet
intagna flygtilläggstabellen kompletteras så till vida, att i densamma
införes jämväl beställningshavare i lönegraden Ob 4, d. v. s. chefen
för flygvapnet. Flygtillägget till denne torde böra utgå med samma belopp,
som fastställts för officerare i lönegraderna Oa 2—6 samt Ob 2, eller 270
kronor för månad.

10. Fast anställt manskap över stat i menigs ställning.

1 försvarspropositionen har förutsatts, att en gemensam rekryteringstidpunkt
skall införas för hela krigsmakten på det sätt, att första anställning av
fast anställt manskap skulle äga rum den 1 oktober. Avgång ur tjänst skulle
vid armén i regel ske den 1 april. Under tiden 1 oktober—31 mars av första
anställningstiden borde volontären vid armén upptagas över stat vid vederbörande
truppförband och därvid erhålla lön enligt lönegraden Ma 1. Vid flottan
skulle med hänsyn till övningsåret avgång ur tjänst ske den 31 oktober,
vadan vid denna försvarsgren första anställningsåret skulle omfatta 13 månader.
I nämnda proposition har uttalats, att det borde utredas, huruvida det
första halvåret av anställningen, respektive vid flottan det första anställningsårets
trettonde — i realiteten första — månad, borde tillgodoräknas vederbörande
såsom tjänstår vid löneklassuppflyttning. Det nya systemet med anställande
vid armén av volontär över stat avses skola träda i kraft instundande
höst.

Kungl. Majit torde böra erhålla riksdagens bemyndigande alt utfärda erforderliga
bestämmelser rörande avlöningsförhållandena för ifrågavarande
manskap. Till frågan, huruvida och i vad mån omläggningen påkallar ändring
i manskapsavlöningsreglementet, är jag ej beredd att nu taga ställning.
Denna fråga torde böra göras till föremål för närmare utredning.

11. Ändring av bestämmelserna angående s. k. riktartillägg vid flottan.

Enligt bestämmelser, som meddelats senast genom Kungl. Marits brev den
27 mars 1936, ägde redan före ikraftträdandet av det nu gällande manskapsavlöningsreglementet
flaggkorpraler och korpraler (högbåtsmän) vid flottan,
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 323. 3

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

vilka uttagits till riktare vid kanon, att åtnjuta särskilda för månad utgående
lönetillägg, s. k. riktartillägg, under förutsättning att de varit anställda minst
fyra år. Sådana lönetillägg tillkommo enligt Kungl. Maj:ts brev den 30 juni
1937 även flaggkorpraler och korpraler (högbåtsmän), som uttagits till plutonbefälhavare
vid luftvärnsartilleri och till avståndsobservatörer.

I det förslag till manskapsavlöningsreglemente, som i proposition, nr 127,
förelädes 1940 års lagtima riksdag, upptogs en generell föreskrift om dylika
förmåner. Förslaget i denna del lämnades av riksdagen utan erinran. I enlighet
härmed stadgas i 26 § 3 mom. av det den 21 juni 1940 utfärdade manskap
savlöningsreglementet f öl j ande:

»Under tjänstgöring såsom riktare, plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri
eller avståndsobservatör må särskilda förmåner utgå enligt av Kungl. Majit
fastställda grunder.»

I anslutning härtill har Kungl. Majit i 9 kap. av kungörelsen den 21 juni
1940 (nr 653) med tilläggsbestämmelser till manskapsavlöningsreglementet
meddelat närmare föreskrifter angående riktartillägg. Tilläggens belopp överensstämma
med de lönetillägg, som före manskapsavlöningsreglementets
ikraftträdande utgingo enligt Kungl. Majits förenämnda brev den 27 mars
1936 och den 30 juni 1937.

I skrivelse den 26 september 1941 har försvarsväsendets underbefälsförbund
anfört i huvudsak följande!

Det i 26 § 3 mom. manskapsavlöningsreglementet förekommande uttrycket
»under tjänstgöring såsom riktare etc.» hade föranlett sådan tolkning, att
nämnda lönetillägg utginge endast då beställningshavare direkt utnyttjades
för tjänstgöring inom vederbörande specialgren. Däremot hade lönetillägget i
motsats till vad tidigare varit fallet ansetts icke kunna utbetalas under landtjänstgöring.
Uttagning till här ifrågavarande specialtjänst ägde rum med ledning
av resultatet vid genomgången yrkesutbildning och av vid läkarundersökning
konstaterad lämplighet. Tillägget angåves vidare vara månatligt. Det
syntes alltså vara givet, att tillägg skulle utgå oavsett den för tillfället innehavda
befattningen i land eller ombord, så länge beställningshavaren vore uttagen
för resp. specialtjänst. Ändring i sistnämnda förutsättning kunde av
olika skäl förekomma, bland annat på grundval av den kontroll över yrkesskickligheten,
som förekomme vid regelmässigt återkommande repetitionskurser.
Reglerna för uttagning till de här berörda specialtjänsterna, repetitionskurser,
högsta levnadsålder för kvarstående i specialbefattning, andra
skäl till uttagningens upphörande m. m. vöre noga angivna i skolreglementet
för flottans manskap. Uttrycket »uttagen till» vore således klart definierat och
måste anses utgöra grundval för åtnjutande av respektive lönetillägg.

I anslutning härtill har förbundet hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga
erforderlig åtgärd i syfte att ifrågavarande lönetillägg bleve i likhet med vad
som tidigare gällt utbetalade under i tilläggsbestämmelserna till manskapsavlöningsreglementet
angivna förutsättningar, oberoende av arten av den
tjänstgöring, som vederbörande beställningshavare bestrede.

över ifrågavarande framställning ha utlåtanden avgivits av marinförvaltningen,
som därvid överlämnat en av chefen för Karlskrona örlogsstation

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

2

*

gjord framställning i ämnet jämte ett däröver av chefen för kustflottan avgivet
yttrande, samt av försvarsväsendets lönenämnd.

Chefen för Karlskrona örlogsstation har i nyssnämnda
framställning anhållit, att Kungl. Maj:t måtte antingen förelägga riksdagen
förslag om ändring av manskapsavlöningsreglementets 26 § 3 morn., med
gällande kraft från och med den 1 juli 1940, eller eljest vidtaga sådana åtgärder,
att de manskapet vid flottan tillerkända ifrågavarande lönetilläggen efter
nyssnämnda dag icke tillätes utgå efter andra eller sämre grunder än som
tillämpats före nämnda dag.

Chefen för kustflottan har tillkännagivit, att han anslöte sig till
den av chefen för Karlskrona örlogsstation gjorda framställningen under
förutsättning, att det icke inträffade, att personal, som ombord tjänstgjorde
såsom riktare etc., ej uppbure lönetillägg, under det att personal i land åtnjöte
sådan förmån.

För egen del har marinförvaltningen yttrat, bland annat, följande: I

chefens för kustflottan yttrande över chefens för Karlskrona örlogsstation
nu överlämnade skrivelse har denne anfört, att han anslöte sig till den
av chefen för Karlskrona örlogsstation gjorda framställningen under förutsättning,
att det icke inträffade, att personal, som ombord tjänstgjorde såsom
riktare etc., ej uppbure lönetillägg, under det personal i land åtnjöte förmånen.
Under hand har marinförvaltningen inhämtat att chefen för kustflottan
härmed avsåge, att han i och för sig icke motsatte sig, att tillägget även utginge
till personal, som tjänstgjorde i land, men önskade under alla omständigheter
tillförsäkra riktare etc. i praktisk tjänst ombord nämnda förmåner.
Detta kunde i viss grad åstadkommas genom ändrade kommenderingar eller
genom att lätta på föreskrifterna för tilläggets åtnjutande. För att ej kollidera
med myndigheternas i land synpunkter på personalbehovet därstädes,
vöre den senare utvägen att föredraga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer marinförvaltningen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen den ändringen i 26 § 3 mom. gällande
manskapsavlöningsreglemente, att orden »under tjänstgöring» utbytes
mot orden »till dem som uttagits för tjänstgöring».

Försvarsväsendets lönenämnd har bland annat anfört:

Orsaken till att riktartillägg på sin tid infördes såsom en särskild löneförmån
för flottans artillerimatroser har varit, att det visat sig nödvändigt att
vidtaga särskilda åtgärder för att säkerställa rekryteringen av yrkesgrenen
artillerimatros och för bibehållande i tjänst av inom nämna yrkesgren redan
anställd personal. I sådant syfte tillkom därför för vissa grupper av artillerimatroser
den nu ifrågavarande förmånen i form av fasta arvoden, vilka enligt
tidigare gällande bestämmelser utgingo till vissa artillerimatroser såväl
under tjänstgöring ombord såsom riktare etc. som ock under landtjänstgöring.
Afl förmånen ansågs kunna utgå jämväl under landtjänstgöring motiverades
bland annat därmed, att de särskilt utbildade och uttagna riktarna under de
tider, då de icke vore sjökommenderade, i första hand användes såsom instruktörer
i land och även under dylik tjänstgöring läge i träning för att bibehålla
förvärvad yrkesskicklighet.

De nu gällande bestämmelserna i ämnet innebära otvivelaktigt en försämring
i jämförelse med vad som i sådant hänseende gällde före den I juli
1940, då det nya manskapsavlöningsreglementet trädde i kraft. Enligt löne -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

Departements chefen.

nämndens mening kan den nuvarande inskränkningen i artillerimatrosernas
rätt att uppbära särskilt yrkestillägg sannolikt medföra risk att svårigheter
uppstå att framdeles i tjänst bibehålla manskap inom denna viktiga yrkesgren
vid flottan. Lönenämnden anser fördenskull, att en återgång beträffande
utbetalningen av denna förmån i anslutning till de före den 1 juli 1940
gällande bestämmelserna bör äga rum.

På grund av vad ovan anförts får lönenämnden, som finner avlöningsreglementets
föreskrifter i ämnet utgöra hinder för de s. k. riktartilläggens utbetalande
under annan tjänstgöring än såsom riktare etc., tillstyrka, att Kungl.
Maj:t måtte i anslutning till marinförvaltningens framställning vidtaga de
åtgärder, vilka erfordras för vinnande av det med framställningarna avsedda
syftemålet.

Såsom framgår av det anförda lia de tidigare gällande bestämmelserna angående
särskilda lönetillägg — riktartillägg — till vissa artillerimatroser så
tillämpats, att dylika lönetillägg utbetalats till vederbörande icke blott under
beställningshavares tjänstgöring ombord såsom riktare, plutonbefälhavare
vid luftvärnsartilleri eller avståndsobservatör, utan även under den tid vederbörande
varit kommenderad till annan tjänstgöring i land. Såsom stadgandet
i 26 § 3 mom. manskapsavlöningsreglemenlet är formulerat lärer numera
till beställningshavare, som uttagits till specialtjänstgöring såsom riktare
etc., icke kunna utbetalas riktartillägg med mindre han i sådan egenskap
fullgör praktisk tjänstgöring ombord. Emellertid förekommer det understundom,
att sådan beställningshavare, utan att hans uttagning till specialtjänst
härigenom upphäves, tillfälligt kommenderas till tjänstgöring i land såsom
instruktör eller överhuvud taget till sådan tjänstgöring i land, som är ägnad
att bibehålla honom vid eller främja den yrkesduglighet, som kräves
för den special tjänst, till vilken han blivit uttagen. Jag har intet att erinra
mot att såsom myndigheterna förordat riktartillägg må utgå även under dylik
landkommendering. I enlighet härmed vill jag på sätt marinförvaltningen
föreslagit och försvarsväsendets lönenämnd'' tillstyrkt förorda sådan ändring
i stadgandets ordalydelse, med giltighet från och med den 1 juli 1942, att
orden »Under tjänstgöring såsom riktare, plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri
eller avståndsobservatör» utbytas mot orden »Till den, som uttagits
för tjänstgöring såsom riktare, plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri eller
avståndsobservatör,».

Såsom redan antytts bör villkoret för åtnjutande av riktartillägg under
tjänstgöring i land vara, att tjänstgöringen är av mera tillfällig natur. Så
snart beställningshavaren tilldelats sådan tjänstgöring, att det är uppenbart,
att han icke vidare kommer att tagas i anspråk såsom riktare etc., bör
riktartillägget indragas. Jag torde framdeles, sedan riksdagen fattat sitt beslut
angående den föreslagna ändringen i manskapsavlöningsreglementet, få
anmäla de jämkningar i tilläggsbestämmelserna till nämnda reglemente, som
härav betingas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

29

Hemställan.

Inom finansdepartementet ha utarbetats förslag till kungörelser dels om
ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8),
dels örn ändring i vissa delar av militära avlöningsreglementet den 15 juni
1939 (nr 275), dels ock om ändrad lydelse av 26 § 3 mom. manskapsavlöningsreglementet
den 21 juni 1940 (nr 652). Förslagen innefatta de ändringar
i berörda avlöningsreglementen, som i det föregående förordats.

Under åberopande av vad sålunda i skilda hänseenden anförts hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna förberörda förslag till kungörelser,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att meddela erforderliga
avlöningsbestämmelser beträffande fast anställt manskap
över stat i menigs ställning vid försvarsväsendet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 323.

4