Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

1

Nr 278.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till folkskolans
avlöningsreglemcnte m. m.; given Stockholms slott
den 24 april 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels godkänna härvid fogade förslag till

1) folkskolans avlöningsreglemente samt

2) avlöningsreglemente för nomadlärare,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang lill riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 27S.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Reglementeta
tillämpning sområde.

Förslag

till

folkskolans avlöningsreglemente.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

( 1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning å folkskollärare, småskollärare,
biträdande lärare samt lärare vid mindre folkskolor, anställda enligt
folkskolestadgans och detta reglementes bestämmelser såsom

ordinarie lärare,

extra ordinarie lärare eller

extra lärare, ävensom å

timlärare, särskilt anställd för undervisning i annat läroämne än slöjd och
hushållsgöromål, till vilkens avlöning statsbidrag kan utgå, samt å

pensionerade lärare i fall, som avses i 49 §.

2 morn. Anställes lärare för tjänstgöring i den omfattning, som i 5 § föreskrives,
skall han — där fråga ej är om ordinarie anställning eller örn förordnande
enligt 17 § — erhålla extra ordinarie anställning, därest han uppfyller
gällande föreskrifter för sådan anställning samt därjämte följande
förhållanden föreligga, nämligen:

a) minst två år skola hava förflutit efter det läraren avlagt examen, som
medför behörighet för tjänsten,

b) läraren skall efter nämnda examen hava tjänstgjort minst 256 dagar
med full tjänstgöring inom det statliga eller det statsunderstödda kommunala
undervisningsväsendet,

c) den med anställningen förbundna tjänstgöringen skall taga sin början
med ingången av lästermin och avses omfatta minst en hel termin.

Uppfyllas ej ovanstående villkor, skall läraren anställas såsom extra lärare,
där ej 49 § angående pensionerade lärare skall tillämpas eller annat
följer av vad nedan i detta moment sägs.

Anställning såsom extra ordinarie lärare räknas från ingången av det kalenderhalvår,
varunder den med anställningen förbundna tjänstgöringen skall
taga sin början, intill utgången av det kalenderhalvår, varunder tjänstgöringen
skall upphöra, dock att i fall, då tjänstgöringen är avsedd att avslutas vid
annan tidpunkt än med termins utgång, anställningen upphör vid nämnda
tidpunkt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

3

Anställes lärare under pågående lästermin för tjänstgöring till terminens
slut och har han dessförinnan under samma termin i samma skoldistrikt
varit anställd såsom extra ordinarie eller extra lärare så att anställningstiden,
inberäknat ifrågavarande anställning, sammanlagt omfattar hela terminen,
skall han, utan hinder av vad i första stycket under c) sägs, därest i övrigt
de i nämnda stycke angivna villkoren uppfyllas, erhålla extra ordinarie anställning
intill utgången av det kalenderhalvår, under vilket terminen infaller,
och skall han jämväl anses hava innehaft sådan anställning under hela
den förflutna delen av nämnda kalenderhalvår.

Har lärare haft anställning såsom extra ordinarie intill utgången av ett
redovisningsår, må han icke anställas såsom extra ordinarie under därpå
följande kalenderhalvår, där ej den med anställningen förbundna tjänstgöringen
omfattar hela terminen.

Anställning, som avses i detta moment, skall anses hava omfattat hel termin
även om anställningstiden understiger det för terminen gällande dagantalet
med sammanlagt högst fem dagar på grund av avbrott i anställning
under terminen, anställnings tillträdande efter terminens början eller anställnings
avslutande före terminens utgång.

Erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna i detta
moment meddelas av Kungl. Maj:t.

2 §•

1 mom. Lärare äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter och under de
villkor, som innehållas i detta reglemente jämte de tilläggsbestämmelser, som
på grund av stadgande i reglementet utfärdas av Kungl. Maj:t.

Avlöning utgöres dels av lön jämte i reglementet angivna fasta lönetillägg
och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt tillägg.

Till timlärare ävensom i fall, som angives i 49 §, till pensionerad lärare utgår
avlöning i form av arvode.

2 mom. Uppbär lärare livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen
om försäkring för vissa yrkessjukdomar på grund av arbete i statlig eller
kommunal tjänst, skall hans avlöning nedsättas med belopp motsvarande
livräntans storlek, såvida ej Kungl. Majit för visst fall annorlunda medgiver.

Det åligger lärare, som uppbär dylik livränta, att göra anmälan härom till
skolstyrelsen.

3 mom. Är lärare berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepension
eller årligt understöd, beror på prövning i den ordning Kungl. Majit bestämmer,
om och i vad mån av sådan anledning avdrag å avlöningen skall ske.
Sådant avdrag skall dock ej äga rum

a) för pension, som utgår enligt gällande bestämmelser angående pensionering
av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär personal, eller

b) å arvode, som utgår enligt 49 §.

4 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda stadgas i reglementet, från
och med den dag anställningen tillträdes till och med den dag läraren frånträder
densamma.

Avlöning.

Skolstyrelse.
Årlig lästid -

Tjänst göringsföre skrifter.

Under visnings skyldighet.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Angående ordinarie lärares skyldighet att avgå från tjänsten samt lärares
skyldighet att å avlöningen vidkännas pensionsavdrag stadgas i gällande bestämmelser
örn tjänste- och familjepension.

5 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande
särskild ersättning utbetalning i annan ordning är särskilt stadgad eller
eljest finnes lämpligen böra ske; dock bör avlöning för tjänstgöring, som
upphör under loppet av kalendermånad, utbetalas vid tjänstgöringens slut.

Utbetalningen sker genom postverket, där ej annorlunda emellan skolstyrelsen
och läraren överenskommits.

3 §.

I detta reglemente förstås

a) med skolstyrelse: folkskolestyrelsen i kommun, där lagen den 6 juni
1930 om skolstyrelse i vissa kommuner äger lillämpning, samt eljest skolrådet,

b) med årlig lästid: den i vederbörlig ordning fastställda årliga lästiden.

4 §•

Lärare är underkastad föreskrifterna i folkskolestadgan samt övriga bestämmelser
angående folkskoleväsendet.

5 §•

1 mom. Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare skola vara skyldiga
att mot åtnjutande av de i reglementet angivna avlöningsförmånerna under
högst 39 veckor varje redovisningsår meddela undervisning, folkskollärare,
lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare och sådan ordinarie eller
extra ordinarie småskollärare, som har sin tjänstgöring förlagd till skola
med kortare årlig lästid än 39 veckor, under 30 veckotimmar samt annan
småskollärare under 28 veckotimmar.

Småskollärare, som jämlikt föregående stycke är skyldig att undervisa
allenast 28 veckotimmar och som meddelar undervisning i avdelning, till
vilken även hänvisats någon eller några av folkskolestadiets klasser, skall
vara skyldig att mot åtnjutande av i 23 § angiven ersättning meddela undervisning
ytterligare två veckotimmar.

2 mom. Vederbörande skolstyrelse må medgiva nedsättning i den enligt
1 mom. första stycket föreskrivna undervisningsskyldigheten för vecka med
högst två veckotimmar, där undervisningsskyldigheten omfattar 30 veckotimmar,
samt med högst fyra veckotimmar, där undervisningsskyldigheten
omfattar 28 veckotimmar, allt under förutsättning att nedsättningen icke
medför kostnad för statsverket.

Vederbörande folkskolinspektör må, örn särskilda förhållanden därtill föranleda,
medgiva nedsättning i den enligt 1 mom. första stycket föreskrivna
undervisningsskyldigheten för vecka med högst fyra veckotimmar, där undervisningsskyldigheten
omfattar 30 veckotimmar, samt med högst sex veckotimmar,
där undervisningsskyldigheten omfattar 28 veckotimmar. Såsom
villkor för medgivandet må folkskolinspektören föreskriva, att undervis -

Kungl. Maj:ts proposition nr 278-

5

ningen skall utan kostnad för statsverket under ett mot nedsättningen helt
eller delvis svarande antal veckotimmar i stället meddelas av annan lärare
med erforderlig kompetens.

Samma befogenheter, som enligt nästföregående stycke tillkomma folkskolinspektör,
tillkomma ock skolöverstyrelsen. Därjämte må överstyrelsen,
utöver vad i nämnda stycke sägs, medgiva nedsättning med högst fyra veckotimmar
i den mån som undervisningen utan kostnad för statsverket under
motsvarande antal veckotimmar i stället meddelas av annan lärare med
erforderlig kompetens.

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. sägs äger icke tillämpning å lärare i lijälpklass.
Sådan lärare är skyldig meddela undervisning i den omfattning, som
Kungl. Majit särskilt föreskriver.

Lärare, som tillika är Överlärare, skall meddela undervisning i den omfattning,
som skolöverstyrelsen i fastställd instruktion eller eljest föreskriver.

4 mom. Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare ävensom timlärare
äro skyldiga att utan särskild ersättning fullgöra återlösning, där undervisningen
inställts till följd av smittsam sjukdom, extra lärare och timlärare
dock endast för det fall, att de uppburit avlöning under tid, undervisningen
varit inställd.

Inställes, inskränkes eller avkortas undervisningen på grund av krig, krigsfara
eller därmed sammanhängande förhållanden, gäller angående lärares
skyldighet till återläsning vad i föregående stycke stadgas, där ej Kungl. Maj :t
annorlunda föreskriver.

2 kap. Tjänsteförteckning och löneplan för ordinarie och
extra ordinarie lärare.

6 §■

T jänsteförteckning.

Löne

grad

Tjänst

nr

omfattar följande
löneklasser i löne-

plan L

Ordinarie lärare.

| Folkskollärare vid skola med 39 veckors årlig lästid

Lo 17

17-21

Folkskollärare vid skola med 36 4li veckors årlig lästid
Småskollärare, lärare vid mindre folkskola och bi-

Lo 16

16-20

trädande lärare.................................

Lo 9

9-13

Extra ordinarie lärare.

Folkskollärare vid skola med 39 veckors årlig lästid

LEO 15

14-18

Folkskollärare vid skola med 36 4/7 veckors årlig lästid
Småskollärare, lärare vid mindre folkskola och bi-

LEO 14

13—17

trädande lärare.................................

LEO 7

6-10

För kvinnlig lärare skall lönegrad icke omfatta den ovan för lönegraden
angivna högsta löneklassen.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Vid folkskola, där den årliga lästiden för högsta årsklassen understiger
den årliga lästiden för övriga årsklasser, skola samtliga lärare hänföras till
den lönegrad, som föranledes av lästidens längd för sistnämnda årsklasser.

Ändras vid folkskola den årliga lästiden, skall därav berörd lärartjänst
från och med det redovisningsår, den ändrade lästiden helt tillämpas, hänföras
till den lönegrad, som tjänsten med hänsyn till den ändrade lästiden
skall tillhöra.

Utsträckes vid folkskola den årliga lästiden för viss begränsad tid, skall
detta ej föranleda ändring i lärares lönegradsplacering.

7 §•

Löne plan L.

(Ordinarie och extra ordinarie lärare.)

Ort

s g r

upp

Löneklass

nr

A

B .

C

D

E

F

G

H

I

Årsil

n, kr

o n o r

i

1,938

2,016

2,094

2,172

2,250

2,328

2,406

2,484

2,562

2

2(070

2(154

2,238

2,322

2,406

2,490

2,574

2,658

2,742

3

2(202

2,292

2,382

2,472

2,562

2,652

2,742

2,832

2,922

4

2(334

2,430

2,526

2,622

2,718

2,814

2,910

3,006

3,102

5

2,466

2,568

2,670

2,772

2,874

2,976

3,078

3,180

3,282

6

2(601

2,709

2,817

2,925

3,033

3,141

3,249

3,357

3,465

7

2,739

2(853

2,967

3,081

3,195

3,309

3,423

3,537

3,651

8

2(877

2,997

3,117

3,237

3,357

3,477

3,597

3,717

3,837

9

3,015

3,141

3,267

3,393

3,519

3,645

3,771

3,897

4,023

10

3,153

3,285

3,417

3,549

3,681

3,813

3,945

4,077

4,209

11

3,291

3,429

3,567

3,705

3,843

3,981

4,119

4,257

4,395

12

3,438

3(582

3,726

3,870

4,014

4,158

4,302

4,446

4,590

13

3,630

3,780

3,930

4,080

4,230

4,380

4,530

4,680

4,830

14

3,822

3,978

4,134

4,290

4,446

4,602

4,758

4,914

5,070

15

4,050

4,212

4,374

4,536

4,698

4,860

5,022

5,184

5,346

16

4,278

4,446

4,614

4,782

4,950

5,118

5,286

5,454

5,622

17

4,596

4,773

4,950

5,127

5,304

5,481

5,658

5,835

6,012

18

4,926

5,112

5,298

5,484

5,670

5,856

6,042

6,228

6,414

19

5,256

5,451

5,646

5,841

6,036

6,231

6,426

6,621

6,816

20

5,586

5,793

6,000

6,207

6,414

6,621

6,828

7,035

7,242

21

5,916

6,135

6,354

6,573

6,792

7,011

7,230

7,449

7,668

8 §•

Löneklass och 1 morn. Den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, fastställes i enlighet
ortsgrupp. med föreskrifterna i 11—13 §§ för ordinarie lärare och i 40 § för extra
ordinarie lärare.

Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola åtnjuta lön enligt
en löneklass, som är en klass högre än den, i vilken de äro placerade.
Samma förmån tillkommer jämväl folkskollärare, då den årliga lästiden
utsträckts för viss begränsad tid.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278■ 7

2 mom. Lönen utgår efter den ortsgrupp, till vilken lärarens stationeringsort
blivit hänförd.

Med stationeringsort förstås orten för den skola, där läraren huvudsakligen
tjänstgör.

Fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna fastställes av
Kungl. Maj :t med hänsyn till levnadskostnaderna å de skilda orterna.

3 kap. Ordinarie lärare.

Förflyttningsskyldighet, förening av tjänster m. m.

9 §•

Lärare är pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie lärartjänst inom
folkskoleväsendet, då sådant erfordras för indragning av övertalig lärartjänst
eller då eljest synnerliga skäl därtill äro.

Närmare bestämmelser angående förfarandet vid förflyttning meddelas av
Kungl. Maj:t.

10 §.

1 mom. Med ordinarie lärartjänst må förenas ordinarie statlig befattning,
vilken tillsättes genom förordnande tillsvidare och med vilken pensionsrätt
icke är förenad, ävensom extra ordinarie befattning inom högre lönegrad i
statens tjänst eller vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola, praktisk
mellanskola eller högre folkskola, dock under förutsättning att läraren
frånträder utövandet av förstnämnda tjänst och samtliga med denna tjänst
förenade avlöningsförmåner.

1 övrigt må ordinarie lärartjänst icke förenas med ordinarie eller extra
ordinarie befattning i statens tjänst, ej heller med jämförlig kommunal befattning,
så framt ej Kungl. Maj:t och riksdagen för visst fall annorlunda
beslutit.

2 mom. Utan tillstånd av vederbörande folkskolinspektör eller, om denne
icke lämnar dylikt medgivande, av skolöverstyrelsen, må ordinarie lärare
ej heller åtaga sig:

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening
eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri, handel,
transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars
verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;

befattning såsom tjänsteman hos verk, bolag, förening eller inrättning,
som nyss sagts; eller

annan tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag, så framt annat
ej följer av vad under 3 mom. sägs.

Tillstånd må beviljas endast för såvitt uppdraget eller befattningen prövas
icke inverka hinderlig! för utövandet av lärartjänsten och bör avse viss tid.

Innan tillstånd beviljas, skall skolstyrelsen höras.

Förflyttnings skyldighet.

Förening av
tjänster.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Begynnelselön
och löneklass»ppflyftning.

Vad i detta moment stadgats gäller icke i fall, där Kungl. Majit eller skolöverstyrelsen
meddelat uppdrag eller tillsatt tjänstebefattning.

3 mom. Utan skolstyrelsens medgivande må ordinarie lärare ej åtaga sig
undervisning i läroanstalt, som ej tillhör distriktets folkskoleväsende.

Skolstyrelsen äger lämna sådant medgivande efter av skolöverstyrelsen
givna riktlinjer, där undervisningen icke kan anses inverka hinderligt för
utövandet av den ordinarie tjänsten. Medgivandet skall avse viss tid.

4 mom. Genom vad i 1—3 mom. föreskrives, sker icke ändring i vad som
finnes stadgat angående förening av folkskollärartjänst med organist- och
klockarbefattning eller med prästerlig befattning.

5 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, varom i 1 och 2 mom. förmärs,
att lärare tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall han till skolstyrelsen
göra framställning om ledighet i erforderlig omfattning.

Placering i löneklass.

11 §•

1 mom. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller lärare lön enligt den
för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej föreskrifterna
i 13 § giva anledning till avvikelse härutinnan.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
läraren till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till
den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta löneklassen
inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna
i 12 och 13 §§.

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tiden
i den lägre löneklassen tilländagått.

4 mom. Beslut om lärares placering och uppflyttning i löneklass fattas av
skolstyrelsen och skall antecknas till protokollet.

Innan definitivt beslut fattas om lärares placering i högre löneklass, än
den lägsta för tjänsten gällande, skall skolstyrelsen inhämta yttrande från
statens folkskolinspektör samt härvid till inspektören lämna uppgifter örn
lärares tjänstgöring enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär.

Bestämmelserna i andra stycket äga icke tillämpning:

a) då fråga allenast är om ändrad löneklassplacering för lärare till följd
av att tjänsten överförts till annan lönegrad,

b) då lärare företer intyg, som avses i fjärde stycket här nedan, samt

c) å skolstyrelse i distrikt, vars folkskoleväsende är befriat från inspektion
genom statens folkskolinspektör.

Lärare, som erhåller lön enligt högre löneklass än den lägsta för tjänsten
gällande, skall vid tillträde av tjänst inom annat skoldistrikt än det, där placeringen
beslutats, förete vederbörligen styrkt intyg enligt av skolöverstyrelsen
fastställt formulär örn sagda placering.

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

12 §.

1 mom. Såsom villkor för lärares uppflyttning till högre löneklass gäller:

a) att läraren under minst fyra femtedelar av den i folkskolestadgan föreskrivna
minsta årliga lästid (36 4A veckor), som belöper på den tjänstetid,
som erfordras för vinnande av uppflyttning, eller 615 dagar, bestritt sin egen
eller på grund av förordnande annan lärartjänst eller skolledarbefattning
vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet eller på förordnande
uppehållit befattning i statens tjänst eller åtnjutit tjänstledighet enligt
16 § punkterna 1 a—d, 2 a—d eller 3—5;

b) att skolstyrelsen icke prövat, att uppskov med uppflyttning bör äga rum
på grund av mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid läraren tillhört
den lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången
förseelse, för vilken läraren särskilt bestraffats, må tagas endast då förseelsen
kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess helhet;

c) att läraren icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.

Med tjänstgörings- och tjänstledighetstid, som i punkten a) sägs, skall

jämställas tid, under vilken läraren varit hindrad tjänstgöra enligt 20 § 1
mom. eller obefogat avstängts från tjänstgöring eller hållits häktad för brott,
för vilket han sedermera blivit frikänd, eller av polismyndighet kvarhållits
såsom misstänkt för brott utan att häktningsåtgärd vidtagits.

Beslut örn uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas,
utan att läraren erhållit tillfälle att förklara sig och skall sådant beslut avse
viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning
ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till
förnyat uppskov därmed.

2 mom. Har lärare, med tillämpning av föreskrifterna i 1 mom. punkten
b), först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må skolstyrelsen
sedermera, örn hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda
därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall
äga tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat.

13 §.

1 mom. Ordinarie lärare, som erhåller annan ordinarie tjänst inom samma
lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han före tillträdandet
av den nya tjänsten innehade.

Folkskollärare i lönegrad Lo 16, som erhåller tjänst inom lönegrad Lo 17,
skall placeras i löneklassen närmast över den, som han i den lägre tjänsten
senast tillhörde.

Folkskollärare i lönegrad Lo 17, som efter egen ansökan erhåller tjänst i
lönegrad Lo 16, skall placeras i löneklassen närmast under den, som han i
den högre tjänsten senast tillhörde.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppl lynning i ovan angivna
fall äger lärare taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas
hava tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före tillträdandet
av den nya tjänsten.

Villkor för
löneklassuppflyttning.

Löneklassplacering
vid
befordran
m. m.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å tjänstgöring, efter vilken avbrott
å mer än tre år i följd förelegat i lärarens anställning inom undervisningsväsendet.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall äga motsvarande tillämpning, då folkskollärar^
änst på grund av ändrad årlig lästid hänföres till annan lönegrad.
Då folkskollärartjänst nedflyttas till lägre lönegrad, må dock Kungl. Maj:t
medgiva, att beträffande lärare, som då innehar tjänsten, där han tillhört
högre lönegrad minst fem år, skall i fråga om löneklassplacering så anses,
som om han fortfarande tillhörde den högre lönegraden.

3 mom. I andra fall än i 1 och 2 mom. avses må lärare vid tillträdandet av
ordinarie tjänst med de undantag och i enlighet med de bestämmelser, som
nedan angivas, tillgodoräkna: ordinarie folkskollärare den tid, han innehaft
anställning som folkskollärare, och annan ordinarie lärare den tid, han innehaft
anställning som folkskollärare, småskollärare, lärare vid mindre folkskola
och biträdande lärare. Dessutom må läraren tillgodoräkna motsvarande
anställning vid nomadskola eller, därest statsbidrag utgått till hans avlöning,
vid sjukvårdsanstalt eller barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han i egenskap av ordinarie eller extra ordinarie lärare
åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 § 1 mom. a) avses varit tjänstledig,
hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under vilken han i egenskap av extra lärare varit tjänstledig av
annan anledning än i 46 § 2 och 3 mom. avses eller varit hindrad att tjänstgöra
utan rätt att under tiden för tjänstgöringshindret uppbära oavkortad
lön,

c) tid före avlagd examen, som medför behörighet för tjänsten,

d) tid, efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i hans anställning
inom undervisningsväsendet,

e) tid före utgången av det kalenderkvartal, under vilket minst sex år
förflutit från första dagen i anställning, som må tillgodoräknas läraren enligt
bestämmelserna i första stycket samt i a)—d) här ovan, samt under vilket
tillika dylik anställning, räknat från nämnda dag, av läraren innehafts
minst 1,230 dagar.

För varje hel tidsperiod, som nedan angives, placeras läraren en löneklass
högre än eljest skolat ske.

Första tidsperioden räknas från utgången av det i andra stycket under e)
angivna kalenderkvartalet till utgången av det kalenderkvartal, under vilket
från tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar
innehaft anställning som må tillgodoräknas. Andra tidsperioden räknas från
nästföljande kalenderkvartals ingång till utgången av det kalenderkvartal,
under vilket från tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren
minst 615 dagar innehaft anställning som må tillgodoräknas. På motsvarande
sätt räknas efterföljande tidsperioder.

Del av tidsperiod, som icke tagits i anspråk för lärarens inplacering i högre
löneklass, äger läraren rätt att taga i beräkning för bestämmande av tidpunkt
för löneklassuppflyttning enligt 11 §.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

11

4 mom. Ordinarie befattningshavare i statens tjänst samt ordinarie lärare
vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola, praktisk mellanskola eller
högre folkskola, som med frånträdande av innehavd befattning efter egen
ansökning eller därom uttryckt önskan omedelbart tillträder ordinarie lärartjänst
inom folkskoleväsendet i samma eller lägre lönegrad än den han förut
tillhörde, äger bibehålla den placering i löneklass han innehade i den förra
tjänsten.

Angående placering i löneklass av lärare vid kommunal flickskola, kommunal
mellanskola, praktisk mellanskola eller högre folkskola, som förflyttas
till tjänst inom folkskoleväsendet, gäller vad därom särskilt stadgas.

5 mom. Föreligga eljest beträffande ordinarie lärare med hänsyn till föregången
långvarig statsanställning och därunder åtnjuten avlöning eller föregående
kommunal eller annan icke statlig anställning av allmännyttig beskaffenhet
synnerliga skäl för placering i högre löneklass än den, till vilken
han enligt 11 § 1 mom. skolat hänföras, må medgivande i sådant avseende
kunna lämnas av Kungl. Majit.

6 mom. Lärare må icke i andra fall än som i 2 mom. och 4 mom. andra
stycket avses på grund av bestämmelserna i denna paragraf placeras högre
än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller för den nya tjänsten.

14 §.

Förflyttas lärare på grund av föreskrift i 9 § till tjänst inom lägre lönegrad,
skall i fråga om hans löneklassplacering så anses, som örn han fortfarande
tillhörde den högre lönegraden.

Tjänstledighet och ferier m. m.

15 §.

Under tjänstledighet och ferier skall med ordinarie lärares avlöning förhållas
på sätt i 16—19 §§ stadgas, så framt icke Kungl. Majit eller, efter
Kungl. Majits bemyndigande, skolöverstyrelsen finner skäl att för visst fall
annorlunda bestämma.

Vid tjänstledighet och ferier förekommande avdrag å lönen, tjänstledighetsavdrag,
äro av tre slag A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna
i följande tabell:

Löneklass

nr

A-avdrag
för dag
kronor

B-avdrag
för dag
kronor

Löneklass

nr

A-avdrag
för dag
kronor

B-avdrag
för dag
kronor

i

0.80

1.60

12

1.90

3.80

2

0.90

1.80

13

2.—

4 —

3

1.—

2.—

14

2.10

4.20

4

1.10

2.20

15

2.20

4.40

5

1.20

2.40

16

2.40

4.80

6

1.30

2.60

17

2.60

5.20

7

1.40

2.80

18

2.80

5.60

8

1.B0

3.—

19

3.—

6.—

9

1.60

3.20

20

3.20

6.40

10

1.70

3.40

21

3.4 0

6.80

11

1.80

3.60

Avlöning vid
förflyttning
till tjänst i
lägre lönegrad.

Tjänstledighetsavdrag

m. m.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Tjänst ledighet.

Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola vidkännas A- och
B-avdrag enligt den löneklass, efter vilken de åtnjuta lön. Vad sålunda stadgats
skall jämväl tillämpas i fråga örn folkskollärare, då den årliga lästiden
utsträckts för viss begränsad tid.

C-avdraget utgör samtliga å ledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner.

Då lärare i andra fall än som avses i 16 § 1 c) och d) åtnjuter tjänstledighet
av längre varaktighet än 14 dagar i följd och därvid är skyldig
vidkännas C-avdrag, skall han för tiden efter 14 dagar jämväl avstå från
sjukvårdsförmåner enligt 28—35 §§. Skolöverstyrelsen äger dock medgiva,
att nämnda förmåner undantagsvis må bibehållas för en tid av högst tre
månader.

Angående skyldighet för ordinarie lärare att avstå från avlöning vid uppehållande
av annan lärartjänst inom folkskoleväsendet stadgas i 17 §.

16 §.

Vid tjänstledighet av nedan angivna orsaker skall med ordinarie lärares
avlöning förhållas på följande sätt.

Orsak till tjänstledighet

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller utgår
allenast med visst belopp för sammanträdes-
eller förrättningsdag och läraren icke medgivits
rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner
han under ledigheten avstått.

b) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen eller
att vara riksdagens revisor.

c) Anställning hos riksdagen eller dess revisorer
eller hos kyrkomötet.

d) Uppdrag att deltaga i eller biträda vid
utredning, som beslutats av Kungl. Majit eller,
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande av
departementschef eller myndighet (kommittéeller
sakkunniguppdrag).

e) Annat offentligt uppdrag.

Åtgärd med avlöningen

A-avdrag

A-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag

2. Militärtjänst i fredstid, där ej annat följer
av vad i punkt 3 sägs.

a) Beställningshavare i reserven, å reservstat
eller å övergångsstat åliggande tjänstgöring.

b) Utbildningskurs för äldre reservofficerare.

c) Värnpliktstjänstgöring.

B-avdrag.

B-avdrag.

B-avdrag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

13

Orsak till tjänstledighet

Åtgärd med avlöningen

d) Befälskurs, landstormsbefälsövning eller
kompletteringskurs eller med kompletterings-kurs jämställd annan kurs eller övning, som
föreskrives för i fredstid konstituerad land-stormsofficer.

B-avdrag högst 14 dagar av
ett och samma redovis-ningsår, därefter C-av-drag.

e) Annan militärtjänst.

C-avdrag.

3. Militärtjänst vid mobilisering eller för-stärkt försvarsberedskap.

Enligt av Kungl. Maj :t med-delade bestämmelser.

4. Studier eller iakttagelser, som Kungl.
Majit prövat vara av beskaffenhet att kunna
på ett påtagligt sätt tjäna undervisningsvä-sendets intressen.

Oavkortad lön.

5. Olycksfall, smittsam sjukdom m. m.
a) Olycksfall i tjänsten samt våld eller an-nan misshandel, som läraren utsatts för på
grund av sin tjänst, med därav föranledd sjuk-dom eller förlust av arbetsförmågan. Med
olycksfall i tjänsten skall förstås vad som en-ligt olycksfallsförsäkringslagen är att hänföra
till olycksfall i arbete.

Oavkortad lön.

b) I tjänsten ådragen yrkessjukdom, varom
förmäles i lagen om försäkring för vissa yr-kessjukdomar, eller smittsam sjukdom, som
enligt epidemilagen skall anmälas till veder-

Oavkortad lön.

börande myndighet.

c) Förbud att tjänstgöra till förekommande
av smittas spridning.

Oavkortad lön.

6. Behörigen styrkt sjukdom i andra fall
än i punkt 5 avses.

A-avdrag.

7. Tvångsvis anordnad läkarundersökning
i enlighet med vad därom är särskilt stadgat.

A-avdrag, i den mån annat
ej särskilt stadgas.

8. Svag hälsas vårdande, då behovet av le-dighet härför är behörigen styrkt.

B-avdrag.

9. Havandeskap eller barnsbörd.

A-avdrag högst 120 dagar,
dock ej för lid efter 90:e
dagen från förlossningen.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Orsak till tjänstledighet

10. Enskild angelägenhet.

a) Flyttning, då lärare förflyttats utan egen
ansökan eller därom uttryckt önskan och flyttning
icke lämpligen kunnat ske under ferierna.

b) Studier eller arbete, som skolöverstyrelsen
prövar vara av betydelse för lärarens kompetens
för viss uppgift eller befattning inom
folkskoleväsendet.

c) Uppdrag inom sådan personalsammanslutning,
som avser att tillvarataga lärarnas intressen
i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning,
där vederbörande folkskolinspektör
efter av skolöverstyrelsen utfärdade direktiv
finner skäl föreligga för tjänstledighet.

d) Enskild angelägenhet av vikt, där vederbörande
folkskolinspektör finner skäl föreligga
för tjänstledighet.

e) Annan enskild angelägenhet, däri inbegripet
tjänstledighet för havandeskap eller
barnsbörd i andra fall än i punkt 9 avses
samt uppehållande av statlig eller kommunal
tjänst, dock ej i fall som avses i 17 §.

17 §.

Uppehållande Ordinarie folkskollärare eller småskollärare, som uppehåller förordnande
''jolk^dler å annan folkskollärar- respektive småskollärartjänst, skall åtnjuta avlöning
småskollärar- såsom om den uppehållna tjänsten vore ordinarie och läraren ordinarie innehavare
av densamma. Vad här sagts örn småskollärare, äger även tillämpning
å lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare.

Omfattar förordnandet hel termin, skall avlöningen i enahanda ordning
utgå å den uppehållna tjänsten jämväl under ferietid, som infaller samma
kalenderhalvår som förordnandet.

Under den tid lärare enligt första eller andra stycket uppbär avlöning å
annan tjänst, skall han å sin egen tjänst avstå samtliga avlöningsförmåner.

18 §.

1 mom. Lärare, som icke under två på varandra följande terminer minst
sextio dagar bestritt sin egen eller annan lärartjänst inom det statsunderstödda
kommunala undervisningsväsendet eller bestritt .statlig tjänst eller
fullgjort uppdrag för statens räkning, skall under närmast därpå följande
ferietid vidkännas A-avdrag.

2 mom. Lärare, som under ett läsår beviljats tjänstledighet längre tid än
etthundratjugo dagar för enskilda angelägenheter är — i förekommande fall

Avdrag å
avlöning
under ferier.

Åtgärd med avlöningen

Oavkortad lön högst 3 dagar.

B-avdrag sammanlagt högst
180 dagar av den tid läraren
innehar ordinarie
anställning.

B-avdrag högst 15 dagar av
ett och samma redovisningsår.

B-avdrag högst 15 dagar av
ett och samma redovisningsår.

C-avdrag.

Kungl. Majlis proposition nr 278.

15

utöver vad i första momentet stadgas — skyldig att under ferietid, som följer
närmast efter ledigheten, vidkännas avdrag å avlöningen i den omfattning
skolöverstyrelsen bestämmer.

19 §.

Där ej annat följer av vad i 10 § 1 morn., 17 och 18 §§ eller eljest särskilt
stadgas, skall lärare under ferier åtnjuta oavkortad avlöning.

20 §.

1 mom. Inställes undervisningen på grund av smittsam sjukdom och hindras
lärare därav att tjänstgöra, skall han uppbära oavkortad lön.

Inställes, inskränkes eller avkortas undervisningen på grund av krig, krigsfara
eller därmed sammanhängande förhållanden, gäller vad i föregående
stycke stadgas, där ej Kungl. Maj:t annorlunda föreskriver.

2 mom. Lärare, som är avstängd från tjänstgöring, hålles häktad för brott
eller undergår frihetsstraff, skall under tiden vidkännas G-avdrag, så framt
ej skolstyrelsen med medgivande av vederbörande folkskolinspektör prövar
skäligt att låta honom uppbära någon del av avlöningen. Finnes avstängningsåtgärden
hava varit obefogad eller blir för brott häktad frikänd, skall vad
av hans avlöning innehållits till honom utbetalas.

Vad sålunda stadgats i fråga om lärare, vilken hålles häktad för brott, skall
gälla jämväl beträffande den, som av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt
för brott; dock att, där häktningsåtgärd ej vidtages, läraren skall äga
åtnjuta oavkortad avlöning under tiden för kvarhållandet.

I fråga om avlöning till lärare, som avstängts från tjänstgöring på grund
av vägran att underkasta sig tvångsvis anordnad läkarundersökning, bestämmer
Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.

3 mom. Avhåller sig lärare från tjänstgöring utan att ha erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall, skall han för den tiden vidkännas
C-avdrag.

Fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.

21 §.

Till lärare, som är stationerad å ort inom rikets nordliga delar, där vistelsen
på grund av klimatiska förhållanden och levnadsbetingelserna i övrigt
kan anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseende, utgår
kallort stillägg, med nedanstående, för olika kallortsklasser bestämda belopp,
för år räknat, nämligen:

Kallortsklass

I II III IV V VI

Kallortstillägg, kronor.......... 90 150 240 360 540 720

Närmare bestämmelser angående de orter, å vilka kallortstillägg skall utgå,
och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna meddelas av Kungl.
Majit.

Avlöning
under ferier.

Tjänstgöringshinder.

Avstängning
från tjänstgöring
m. m.

Kallorts tillägg.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

22 §.

Språktillägg. Till lärare vid skola inom vissa av rikets nordligaste gränsorter utgår
språktillägg med 150 kronor för år räknat enligt de grunder, som fastställas
av Kungl. Maj:t.

23 §.

Ersättning för Lärare, vilken meddelar undervisning utöver föreskrivet antal veckotimmar,
utsträckt skall, där ej annorlunda är stadgat, åtnjuta ersättning härför enligt de för

undervisning.

timlarare fastställa grunderna.

24 §.

Ersättning för Förflyttas lärare med stöd av 9 § på grund av indragning av övertalig lärarkostnad.
'' tjänst eller eljest utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan, äger han
uppbära ersättning för flyttningskostnad enligt de föreskrifter, som Kungl.
Maj :t meddelar.

Beslut om sådan ersättning fattas av skolöverstyrelsen, som har att i ärendet
inhämta yttrande av statskontoret.

Rörligt tillägg.

25 §.

Allmänna 1 morn. Å lön utgår under de förutsättningar och enligt de grunder, som i
^ morn. samt 26 och 27 §§ angivas, rörligt tillägg i förhållande till den öktillägg.
ning i de allmänna levnadskostnaderna, som må föreligga i jämförelse med
de genomsnittliga levnadskostnaderna under år 1935.

2 mom. Beräkning av levnadskostnadernas storlek i jämförelse med 1935
års genomsnittliga levnadskostnader verkställes kvartalsvis av socialstyrelsen
enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t.

På grundval av nämnda beräkning fastställer Kungl. Majit det procenttal,
som angiver levnadskostnadernas förhållande till 1935 års genomsnittliga
levnadskostnadsnivå (levnadskostnadstalet).

Av Kungl. Majit fastställt levnadskostnadstal skall lända till efterrättelse
från och med den månad, under vilken Kungl. Majits beslut kungjorts, intill
den månad, varunder nytt sådant tal av Kungl. Majit fastställes.

26 §.

Grunder för 1 morn. Rörligt tillägg utgår, då levnadskostnadstalet utvisar ökning i för rorhgt

tillagg, hållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå med fyra enheter
eller mera, och utgör tre procent å avlöningen för varje hel mångfald av
fyra, vartill ökningen uppgår. Där levnadskostnadstalet, efter att hava uppnått
sådan ökning, åter nedgår, skall dock rörligt tillägg åtnjutas efter oförändrat
procenttal, så länge levnadskostnadstalet överstiger närmast lägre hela mångfald
av fyra.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

17

2 mom. Såsom begränsning av vad i 1 mom. stadgats skall gälla att, även
om levnadskostnadstalet utvisar ökning med mer än tjugu enheter, rörligt
tillägg likväl icke må utgå efter högre procenttal än femton.

27 §.

1 mom. Rörligt tillägg beräknas å sammanlagda beloppet för månad av Beräkning av

lönell. rörli,Jl mä*9-

Härvid skall dock iakttagas,

att tillägg ej beräknas å i lönen ingående öretal, som överskjuter fullt
krontal,

samt att, där beräknat tillägg icke slutar å helt femtal Ören, detsamma
skall jämkas till närmaste femtal.

2 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit de
taheller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

Sjukvård och begravningshjälp.

28 §.

1 mom. Vid sjukdom erhåller lärare av statsmedel ersättning för kostnad Allmänna
för läkarvård jämte läkemedel samt vid skada till följd av olycksfall i tjäns ten,

som medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra och begravtill
arbetsförmågans höjande eller eljest till lindrande av menliga följder Ersåttni^V''av
av olycksfallet nödiga hjälpmedel, allt i den omfattning och under de vil- statsmedel.
kor, som i denna paragraf och 29—35 §§ stadgas eller av Kungl. Majit för
särskilt fall bestämmas; dock endast i den mån sagda förmåner icke utgå
enligt olycksfallsförsäkringslagens bestämmelser.

Där ej fråga är om olycksfall i tjänsten, må till läkarvård hänföras tandvård
endast om sådan vård avser botande av sjukdom i tändernas omgivningar
eller prövas vara av väsentlig betydelse för botande av annan sjukdom,
vilken står i orsakssammanhang med tändernas tillstånd.

2 mom. Vid bestämmande av ersättning av statsmedel skall hänsyn tagas
endast till läkarvård och läkemedel m. m., som läraren erhållit i enlighet
med föreskrifterna i detta reglemente. Ersättningen skall beräknas
särskilt för varje redovisningsår. Lärarens kostnader skola härvid anses belöpa
å det redovisningsår läkarvård meddelats eller läkemedel mottagits.

Från det belopp, varmed ersättning av statsmedel enligt bestämmelserna
i detta reglemente skall utgå, skall dock avdrag ske med ett belopp av etthundra
kronor för redovisningsår, som skall åvila läraren. Kostnader för
vaccination, som omförmälas i 34 § 3 mom. skola dock städse ersättas av
statsmedel.

3 mom. Beslut om ersättning för läkarvård och läkemedel m. m. fattas av
skolöverstyrelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 278.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

•4 mom. Vad i denna paragraf samt 31, 32, 34, 35 och 36 §§ stadgas i fråga
om olycksfall i tjänsten gäller även i andra fall, som avses i 16 § 5 punkten.

5 mom. Erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna
i denna paragraf och 29—36 §§ meddelas av Kungl. Maj:t.

29 §.

Tjänsteläkare. Med tjänsteläkare avses i detta reglemente läkare anställd av staten eller
av kommunen i öppen sjukvård, skolläkare eller läkare å poliklinik vid allmänt
sjukhus, vilka ombesörja läkarvård å stationeringsorten eller, örn tillgång
till dylik vård ej finnes därstädes, sådan läkare å närmaste ort.

30 §.

Läkarvård Anlitar lärare tjänsteläkare för erhållande av läkarvård och intyg, som i
och idkar- tjänsten erfordras rörande lärarens hälsotillstånd, skola kostnaderna härför

intyg.

ersättas av statsmedel. Erfordras för ställande av diagnos röntgen- eller annan
undersökning, som ej lämpligen kan utföras av tjänsteläkare, skall
jämväl kostnaden för sådan undersökning bestridas av statsmedel i enahanda
ordning.

Kostnader för erforderlig läkarvård samt för intyg och undersökning, som
nyss sagts, må ersättas även i de fall, då lärare uppehåller sig å sådant ort,
att han icke lämpligen kan anlita tjänsteläkare, eller då vid trängande behov
av läkarvård dylik läkare icke hinner anlitas. I dylika fall bör läraren i
första rummet hänvända sig till annan av staten eller av kommunen anställd
läkare.

31 §.

Sjukhusvård. 1 morn. Kostnaderna för vård å allmänt sjukhus ersättas, i den mån ej
nedan annorlunda stadgas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos
helt och eljest till hälften av statsmedel, under förutsättning att tjänsteläkare
eller annan läkare, som läraren enligt bestämmelserna i 30 § ägt anlita,
förklarat sjukhusvård nödvändig samt under de villkor i övrigt, som
nedan angivas.

Vid bestämmande av ersättningens storlek skola kostnaderna beräknas:

a) i fråga om egentlig sjukhusvård enligt den för sjukhuset fastställda
legosängsavgiften för plats å allmän sal;

b) i fråga örn vård å sinnessjukhus enligt den för sjukhuset fastställda
avgiften för vård å allmän avdelning.

Prövar tjänsteläkare eller den för vården ansvarige sjukhusläkaren den
sjukes tillstånd kräva vård i halvenskilt rum eller, om sådant ej finnes tillgängligt,
i enskilt rum, må, utan hinder av vad ovan stadgas, av statsmedel
bestridas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos hela kostnaden
för vården och eljest den del av sagda kostnad, som överskjuter halva
beloppet av den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften för plats å allmän
sal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

19

Till kostnader för sjukhusvård, som i nästföregående stycke sägs, hänföres
ock sådant arvode, som den i enskilt eller halvenskilt rum vårdade
läraren erlagt till den för vården ansvarige sjukhusläkaren. Bidrag av statsmedel
till dylikt arvode må icke överstiga lägsta tillämpliga beloppet enligt
den av medicinalstyrelsen för sjukhuset utfärdade rådgivande taxan. Vid
olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos må likväl efter prövning av
skolöverstyrelsen högre bidrag kunna utgå, dock icke med större belopp än
det, som med tillämpning av den rådgivande taxan högst skulle hava erlagts.

Ersättning för vård å allmänt sjukhus må i intet fall beräknas efter dyrare
plats än den, som kommit till användning.

Med allmänt sjukhus förstås sjukhus, som tillhör eller åtnjuter bidrag av
staten, landsting eller kommun, Konung Oscar II:s jubileumsfond tillhörigt
sanatorium ävensom kuranstalt, som disponeras för pensionsstyrelsens sjukvårdande
verksamhet.

2 mom. Kostnader för vård å enskild sjukvårdsanstalt må, under enahanda
förutsättning och villkor, som i 1 mom. sägs, bestridas av statsmedel
intill det belopp, som skulle hava utgått i ersättning vid vård å allmänt
sjukhus; dock att, där fråga är örn olycksfall i tjänsten, på skolöverstyrelsens
prövning må bero, huruvida vårdkostnaderna må ersättas med högre
belopp än nu sagts.

32 §.

1 mom. Kostnad för anlitande av läkare, som specialiserat sig på behandling
av vissa sjukdomsformer, bestrides vid olycksfall i tjänsten samt vid
fall av tuberkulos helt och eljest till tre fjärdedelar av statsmedel, under
förutsättning att tjänsteläkare eller annan läkare, som läraren enligt bestämmelserna
i 30 § ägt anlita, förklarat sådan specialistvård nödvändig samt
tjänsteläkare antingen själv lämnat anvisning på eller ock godkänt valet
av specialist.

Utan hinder av vad i första stycket sägs skall dock kostnad för specialistvård,
som meddelas å poliklinik vid allmänt sjukhus bestridas helt av statsmedel.

2 morn. Vad i 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om
kostnad för anlitande av tandläkare i fall, som avses i 28 § 1 mom. andra
stycket.

33 §.

1 morn. Av statsmedel bestridas kostnaderna för läkemedel, som föreskrivits
antingen av tjänsteläkare eller annan läkare, vilken läraren enligt bestämmelserna
i 30 § ägt anlita, eller ock av specialist, till vilken läraren
enligt bestämmelserna i 32 § 1 mom. hänvänt sig.

2 mom. Där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, skall räkning å läkemedelskostnad
vara attesterad av tjänsteläkare, innan utbetalning på grund
av räkningen äger rum.

Specialist vård.

Läkemedel.

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Bad, massage
m. m.

Resor och
sjuktransporter.

Begravnings hjälp.

Skyldighet
att mottaga
tjånstebostad.

34 §.

1 mom. Behandling nied bad, massage, elektricitet, hetluft m. m., som av
tjänsteläkare ordineras såsom nödvändig för botande av viss angiven sjukdom,
må bekostas vid olycksfall i tjänsten helt och eljest till hälften av statsmedel.

2 mom. Konstgjorda lemmar, kirurgisk! bandage och andra dylika hjälpmedel,
som lärare nödgas begagna till följd av olycksfall i tjänsten, skola bekostas
av statsmedel.

3 mom. I de fall, då vederbörande myndighet finner skäl anordna vaccination
mot epidemisk sjukdom, gäldas kostnaden härför av statsmedel.

35 §.

I den mån skolöverstyrelsen prövar skäligt, må av statsmedel bestridas
kostnad för den sjukes resa eller forslande till och från läkare eller sjukvårdsinrättning,
under förutsättning att tjänsteläkare eller annan läkare, som
läraren enligt bestämmelserna i 30 § ägt anlita, förklarat resan eller förflyttningen
nödvändig för ställande av diagnos eller för sjukdomens behöriga behandling.
Likaledes må av statsmedel kunna ersättas skälig kostnad för resa,
som lärare nödgats företaga för erhållande av specialistvård samt, där fråga
är om olycksfall i tjänsten, för erhållande av behandling, som avses i 34 §

1 morn., ävensom för anskaffande av hjälpmedel, varom förmäles i 34 §

2 mom.

Jämväl skälig kostnad för läkares resa för besök hos den sjuke i det fall,
då denne icke utan våda kan flyttas, må kunna ersättas av statsmedel.

36 §.

Avlider lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett
belopp av 400 kronor. Efterlämnar läraren anhöriga, som äro berättigade till
familjepension av statsmedel enligt för folk- och småskollärare gällande bestämmelser
skall dock, där lärarens lön för månad jämte därå belöpande rörligt
tillägg överstiger familjepensionen för månad, begravningshjälpen ökas
med ett belopp motsvarande skillnaden. För beräkning av lön, rörligt tillägg
och familjepension skola läggas till grund förhållandena under den månad,
då dödsfallet inträffat.

Vid lärares dödsfall till följd av olycksfall i tjänsten skall dock förenämnda
belopp minskas med begravningshjälp, vartill dödsboet är berättigat enligt
olycksfallsförsäkringslagen.

Tjänstebostad m. m.

37 §.

Därest åt lärare anvisas tjänstebostad av tjänlig beskaffenhet, är han skyldig
att mottaga densamma och ställa sig till efterrättelse föreskrifterna i gällande
boställsordning.

21

Kungl. May.ts proposition nr 278.
38 §.

1 mom. För tjänstebostad jämte bränsle skall lärare månadsvis i efter- Hyresavdrag.
skott lämna ersättning genom avdrag å avlöningen eller genom kontant inbetalning,
i den mån utgående avlöningsbelopp ej förslår till avdraget (hyresavdrag).

2 mom. Hyresavdraget skall, där ej annat följer av tredje och fjärde
styckena här nedan, för olika hyresgrupper utgå med följande belopp, för
redovisningsår räknat:

H y r

e s g

rupp

För tjänstebostad
innehållande

I

II

III

IV

v

VI

VII

VIII

IX

k

ron

o r

1

rum och kök..............

330

414

498

582

666

750

834

918

1.002

2

runi och kök..............

492

624

756

888

1,020

1,152

1,284

1,416

1,548

3

rum och kök..............

660

834

1,008

1,182

1,356

1,530

1,704

1,878

2,052

Fördelningen å nämnda nio hyresgrupper av de orter, där lärarna äro stationerade,
fastställes av Kungl. Majit på grundval av utredning rörande de
för orterna gällande hyreskostnaderna.

Innehåller tjänstebostad större antal rum än boställsordningen föreskriver,
skall lärare icke på grund härav vidkännas högre hyresavdrag än eljest.

Uppfyller tjänstebostaden i väsentliga avseenden icke fordringarna i boställsordningen,
skall skolstyrelsen nedsätta hyresavdraget med skäligt belopp.

39 §.

Vid lärares avgång från tjänsten av annan anledning än dödsfall skall Avträdande
tjänstebostad med vad därtill hörer avträdas samtidigt med frånträdande!, av ,iån8te ,

..... ... _ . _ _ bostad, m. m.

av med tjänsten förenade avlöningsförmåner.

Vid dödsfall skall, där avliden ordinarie tjänstinnehavare efterlämnar med
honom sammanboende make eller annan person, mot vilken tjänstinnehavaren
haft försörjningsplikt, den efterlevande äga att mot erläggande av samma
ersättning för bostaden, som den avlidne guldit, fortfarande nyttja tjänstebostaden
med vad därtill hörer till den 1 april eller den 1 oktober, som infaller
närmast efter tre månader från dödsfallet, med skyldighet för den
kvarboende ej mindre att ansvara för bostadens med vad därtill hörer behöriga
skötsel än även att till ny tjänstinnehavare mot skälig gottgörelse upplåta
så stor del av bostaden, som skolstyrelsen prövar skäligt.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Löneklass -placering.

4 kap. Extra ordinarie lärare.

40 §.

1 mom. För placering i löneklass av extra ordinarie lärare skola föreskrifterna
i 11 § och 12 § 1 inom. äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Extra ordinarie lärare, som erhåller annan extra ordinarie tjänst
inom samma lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han före tillträdandet
av den nya tjänsten innehade.

Folkskollärare i lönegrad LEo 14, som erhåller tjänst inom lönegrad
LEo 15, skall placeras i löneklassen närmast över den, som han i den lägre
tjänsten senast tillhörde.

Folkskollärare i lönegrad LEo 15, som erhåller tjänst i lönegrad LEo 14,
skall placeras i löneklassen närmast under den, som han i den högre tjänsten
senast tillhörde.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i ovan angivna fall
äger lärare taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas hava
tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före tillträdandet av
den nya tjänsten.

Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å tjänstgöring, efter vilken avbrott
å mer än tre år i följd förelegat i lärarens anställning inom undervisningsväsendet.

3 mom. I andra fall än i 2 mom. avses, må lärare vid tillträdandet av
extra ordinarie tjänst med de undantag och i enlighet med de bestämmelser,
som nedan angivas, tillgodoräkna: extra ordinarie folkskollärare den tid, han
innehaft anställning som folkskollärare, och annan extra ordinarie lärare
den tid, han innehaft anställning som folkskollärare, småskollärare, lärare
vid mindre folkskola och biträdande lärare. Dessutom må läraren tillgodoräkna
motsvarande anställning vid nomadskola eller, därest statsbidrag utgått
till hans avlöning, vid sjukvårdsanstalt eller barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han i egenskap av ordinarie eller extra ordinarie lärare
åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 § 1 mom. a) avses varit tjänstledig,
hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under vilken han i egenskap av extra lärare varit tjänstledig av
annan anledning än i 46 § 2 och 3 mom. avses eller varit hindrad att tjänstgöra
utan rätt att under tiden för tjänstgöringshindret uppbära oavkortad
lön,

c) tid före avlagd examen, som medför behörighet för tjänsten,

d) tid, efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i hans anställning
inom undervisningsväsendet,

e) tid för anställning såsom extra lärare, i den mån tiden infallit före utgången
av det kalenderkvartal, under vilket minst tre år förflutit från första
dagen i anställning, som må tillgodoräknas läraren enligt bestämmelserna i

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

23

första stycket samt i a)—d) här ovan, samt under vilket tillika anställning
såsom extra lärare, räknat från nämnda dag, av läraren innehafts minst 615
dagar.

För varje hel tidsperiod, som nedan angives, placeras läraren en löneklass
högre än eljest skolat ske.

Första tidsperioden räknas från första dagen i anställning, som må tillgodoräknas,
till utgången av det kalenderkvartal, under vilket från tidsperiodens
början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar innehaft anställning
som må tillgodoräknas. Andra tidsperioden räknas från nästföljande
kalenderkvartals ingång till utgången av det kalenderkvartal, under
vilket från tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren minst 615
dagar innehaft anställning som må tillgodoräknas. På motsvarande sätt räknas
efterföljande tidsperioder.

Del av tidsperiod, som icke tagits i anspråk för lärarens inplacering i
högre löneklass, äger läraren rätt att taga i beräkning för bestämmande av
tidpunkt för löneklassuppflyttning enligt 11 §.

A mom. Föreskrifterna i 13 § 5 och 6 mom. skola äga motsvarande tilllämpning
å extra ordinarie lärare.

41 §.

Föreskrifterna i 15 § angående tjänstledighetsavdrag skola äga motsvarande
tillämpning å extra ordinarie lärare.

Vid tjänstledighet av nedan angivna orsaker skall med extra ordinarie
lärares avlöning förhållas på följande sätt, så framt icke Kungl. Maj:t eller,
efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, skolöverstyrelsen finner skäl att för visst
fall annorlunda bestämma.

Orsak till tjänstledighet

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller utgår
allenast med visst belopp för sammanträdes-
eller förrättningsdag och läraren icke
medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner
han under ledigheten avstått.

b) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen eller
att vara riksdagens revisor.

c) Anställning hos riksdagen eller dess revisorer
eller hos kyrkomötet.

d) Uppdrag att deltaga i eller biträda vid
utredning, som beslutats av Kungl. Majit eller,
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, av
departementschef eller myndighet (kommittéeller
sakkunniguppdrag).

e) Annat offentlig uppdrag.

Åtgärd med avlöningen

A-avdrag.

A-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag.

Tjänst ledighet.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Orsak till tjänstledighet

2. Militärtjänst i fredstid, där ej annat följer
av vad i punkt 3 sägs.

a) Beställningshavare i reserven, å reservstat
eller å övergångsstat åliggande tjänstgöring.

b) Utbildningskurs för äldre reservofficerare.

c) Landstormsbefälsövning eller landstormsrepetitionsövning
för landstormen tillhörande
värnpliktig.

d) Befälskurs, landstormsbefälsövning eller
kompletteringskurs eller med kompletteringskurs
jämställd annan kurs eller övning, som
föreskrives för i fredstid konstituerad landstormsofficer.

e) Annan värnpliktstjänstgöring än i a)—d)
sägs.

f) Annan militärtjänst.

3. Militärtjänst vid mobilisering eller förstärkt
försvarsberedskap.

Åtgärd med avlöningen

B-avdrag.

B-avdrag.

B-avdrag.

B-avdrag högst 14 dagar av
ett och samma redovisningsår,
därefter C-avdrag.

C-avdrag. I stället utgår
dagersättning med 2 kronor
50 öre.

C-avdrag.

Enligt av Kungl. Maj :t meddelade
bestämmelser.

4. Olycksfall, smittsam sjukdom m. m.

a) Olycksfall i tjänsten samt våld eller annan
misshandel, som läraren utsatts för på
grund av sin tjänst, med därav föranledd sjukdom
eller förlust av arbetsförmågan. Med
olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt
olycksfallsförsäkringslagen är att hänföra
till olycksfall i arbete.

b) I tjänsten ådragen yrkessjukdom, varom
förmäles i lagen örn försäkring för vissa
yrkessjukdomar, eller smittsam sjukdom, som
enligt epidemilagen skall anmälas till vederbörande
myndighet.

c) Förbud att tjänstgöra till förekommande
av smittas spridning.

Oavkortad lön intill ett år
från dagen för olycksfallet,
våldet eller misshandeln,
därefter A-avdrag,
där ej skolöverstyrelsen
på grund av särskilda
förhållanden finner an*
ledning medgiva, att avdrag
icke skall äga rum.

Oavkortad lön högst ett år,
därefter A-avdrag, där
ej skolöverstyrelsen på
grund av särskilda förhållanden
finner afledning
medgiva, att avdrag
icke skall äga rum.

Oavkortad lön högst ett år,
därefter A-avdrag, där
ej skolöverstyrelsen på
grund av särskilda förhållanden
finner anledning
medgiva, att avdrag
icke skall äga rum.

Kungl. Majlis proposition nr 278.

25

Orsak till tjänstledighet

5. Behörigen styrkt sjukdom i andra fall
än i punkt 4 avses.

Åtgärd med avlöningen
A-avdrag högst sex månader
av ett och samma redovisningsår.
För tid där
utöver bestämmer skolöverstyrelsen,
om större
avdrag skall ske.

6. Tvångsvis anordnad läkarundersökning
i enlighet med vad därom särskilt är stadgat.

A-avdrag i den mån annat
ej särskilt stadgas.

7. Svag hälsas vårdande, då behovet av ledighet
härför är behörigen styrkt.

B-avdrag högst 30 dagar av
ett och samma redovisningsår.

8. Havandeskap eller barnsbörd.

A-avdrag högst 120 dagar,
dock ej för tid efter 90 :e
dagen från förlossningen.

9. Enskild angelägenhet.

a) Studier eller arbete, som skolöverstyrelsen
prövar vara av betydelse för lärarens kompetens
för viss uppgift eller befattning inom
folkskoleväsendet.

b) Uppdrag inom sådan personalsammanslutning,
som avser att tillvarataga lärarnas intressen
i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning,
där vederbörande folkskolinspektör efter
av skolöverstyrelsen utfärdade direktiv finner
skäl föreligga för tjänstledighet.

c) Enskild angelägenhet av vikt, där vederbörande
folkskolinspektör finner skäl föreligga
för tjänstledighet.

d) Annan enskild angelägenhet, däri inbegripet
tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller
för havandeskap eller barnsbörd i andra
fall än i punkterna 7 och 8 avses.

B-avdrag sammanlagt högst
120 dagar av den tid läraren
innehar extra ordinarie
anställning.

B-avdrag högst 10 dagar av
ett och samma redovisningsår.

B-avdrag högst 10 dagar av
ett och samma redovisningsår.

C-avdrag.

42 §.

1 mom. Föreskrifterna i 18 § skola äga motsvarande tillämpning å extra
ordinarie lärare.

2 mom. Där ej annat följer av vad i 1 mom. eller eljest särskilt stadgas,
skall extra ordinarie lärare under ferier åtnjuta oavkortad avlöning.

Avlöning
under ferier.

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Övriga be»tämmelser
för
extra ordinarie
lärare.

Löneklass och
orUgrayp.

Läneklass placering.

43 §.

Å extra ordinarie lärare skola följande bestämmelser äga motsvarande
tillämpning.

10 § 3 mom. angående undervisning i annan läroanstalt,

20 § angående tjänstgöringshinder och avstängning m. m.,

21 § angående kallortstillägg,

22 § angående språktillägg,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

25—27 §§ angående rörligt tillägg,

28—36 §§ angående sjukvård och begravningshjälp samt
37—39 §§ angående tjänstebostad.

5 kap. Extra lärare.

44 §.

Extra folkskollärare skall vara placerad i någon av löneklasserna 12—16
samt extra småskollärare, extra lärare vid mindre folkskola och extra biträdande
lärare i någon av löneklasserna 4—8.

Kvinnlig lärare må dock icke placeras i den högsta för tjänsten gällande
löneklassen.

Till extra lärare utgår under anställningstiden för varje dag av lästerminen
lön enligt följande löneklasser och ortsgrupper:

Löne-

klass

nr

Orts

grupp

A

B

C

D

E

F

G

H

I

D 8

g b e 1

P P, k

rönö

r

Till folkskollärare

12

12.60

13.10

13.60

14.20

14.70

15.20

15.80

16.30

16.80

13

13.30

13.80

14 40

14.90

15.60

16.—

16.60

17.10

17.70

14

14.—

14.60

15.10

15.70

16.80

16.90

17.40

18.—

18.60

15

14.80

15.40

16.—

16.60

17.20

17.80

18.40

19.—

19.60

16

15.70

16.30

16.90

17.50

18.10

18.70

19.40

20.—

20.60

Till småskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare

4

8.50

8.90

9.20

9.60

10.-

10.30

10.70

11.—

11.40

5

9.—

9.40

9.80

10.10

10.50

10 90

11.30

11.60

12 —

6

9.50

9.90

10.30

10.70

11.10

11.50

11.90

12.30

12.70

7

10.-

10.40

10.90

11.30

11.70

12.10

12.50

13.—

13.40

8

10.50

11.-

11.40

11.90

12.30

12.70

13.20

13.60

14.-

Föreskrifterna i 8 § 2 mom. angående ortsgrupp skola äga motsvarande
tillämpning å extra lärare.

45 §.

1 mom. Extra lärare skall vara placerad i den lägsta för honom tillämpliga
löneklassen, där ej annat följer av 2 mom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

27

2 mom. För löneklassplacering må extra lärare med de undantag och i
enlighet med de bestämmelser, som nedan angivas, tillgodoräkna: extra folkskollärare
den tid, han innehaft anställning som folkskollärare, och annan
extra lärare den tid, han innehaft anställning som folkskollärare, småskollärare,
lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare. Dessutom må
läraren tillgodoräkna motsvarande anställning vid nomadskola eller, därest
statsbidrag utgått till hans avlöning, vid sjukvårdsanstalt eller barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han i egenskap av ordinarie eller extra ordinarie lärare
åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 § 1 mom. a) avses varit tjänstledig,
hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under vilken han i egenskap av extra lärare varit tjänstledig av
annan anledning än i 46 § 2 och 3 mom. sägs eller varit hindrad att tjänstgöra
utan rätt att under tiden för tjänstgöringshindret uppbära oavkortad lön,

c) tid före avlagd examen, som medför behörighet för tjänsten,

d) tid, efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i hans anställning
inom undervisningsväsendet.

För varje hel tidsperiod, som nedan angives, placeras läraren en löneklass
högre än eljest skolat ske intill dess högsta löneklassen uppnåtts.

Första tidsperioden räknas från första dagen i anställning, som må tillgodoräknas,
till utgången av det kalenderkvartal, under vilket från tidsperiodens
början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar innehaft anställning
som må tillgodoräknas. Andra tidsperioden räknas från nästföljande kalenderkvartals
ingång till utgången av det kalenderkvartal, under vilket från
tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar innehaft
anställning som må tillgodoräknas. På motsvarande sätt räknas efterföljande
tidsperioder.

I övrigt skola föreskrifterna i 11 § 4 mom. i tillämpliga delar gälla.

3 mom. Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola åtnjuta
lön enligt en löneklass, som är en klass högre än den, i vilken de äro placerade.

46 §.

1 mom. Föreskrifterna i 15 § angående tjänstledighetsavdrag skola äga Tjänst motsvarande

tillämpning å extra lärare. ledighet.

2 mom. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten eller till följd
av våld eller annan misshandel, som lärare utsatts för på grund av sin tjänst,
med därav föranledd sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall läraren

a) åtnjuta oavkortad lön intill dess 180 dagar förflutit från dagen för
olycksfallet, våldet eller misshandeln, därvid i förekommande fall ferietid
icke skall inräknas;

b) vidkännas B-avdrag för tid därutöver, så framt ej skolöverstyrelsen på
grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att avdrag icke
skall äga rum eller att A-avdrag skall tillämpas.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

övriga beitämmelser

för extra
lärare.

Timlärare.

Penaionerade

lärare.

3 morn. Vad i 1 morn. stadgas äger motsvarande tillämpning, där extra
lärare i tjänsten ådragit sig yrkessjukdom, varom förmäles i lagen om försäkring
för vissa yrkessjukdomar, eller smittsam sjukdom, som enligt epidemilagen
skall anmälas till vederbörande myndighet, så ock där han förbjudits
att tjänstgöra till förekommande av smittas spridning.

A mom. Vid tjänstledighet av annan anledning än i 1 och 2 mom. sägs
skall extra lärare vidkännas C-avdrag.

47 §.

För extra lärare skola i tillämpliga delar gälla följande bestämmelser.

10 § 3 mom. angående undervisning i annan läroanstalt,

20 § 1 mom. angående tjänstgöringshinder, dock att det ankommer på
skolstyrelsen att efter av skolöverstyrelsen givna direktiv och efter hörande
av vederbörande folkskolinspektör besluta, huruvida avlöning skall utgå,

21 § angående kallortstillägg, därvid tillägget dock skall utgå med följande
belopp för varje dag, läraren innehar anställning:

Kallortsklass

I II III IV V VI

Kallortstillägg, kronor...... 0.25 0.40 0.65 1.— 1.50 2.—

22 § angående språktillägg, därvid tillägget dock skall utgöra 55 öre för
varje dag, läraren innehar anställning,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

25—27 §§ angående rörligt tillägg,

37—39 §§ angående tjänstebostad med undantag för bestämmelsen i 39 §
andra stycket. Hyresavdraget skall dock ske med nedanstående belopp för
varje dag extra lärare innehar anställning:

Hyresgrupp

I II III IV V VI VII VIII IX

Hyresavdrag, kronor .... 0.90 1.15 1.35 1.60 1.80 2.05 2.30 2.50 2.75

6 kap. Timlärare och pensionerade lärare.

48 §.

För timlärare fastställes arvode och meddelas övriga avlöningsbestämmelser,
som ej avses i 1 kap., av Kungl. Maj:t.

49 §.

Uppehälles tjänst med full tjänstgöring av lärare, vilken åtnjuter tjänstepension
av statsmedel enligt för folk- och småskollärare gällande bestämmelser,
skall dagarvode utgå med

12 kronor för lärare, som tjänstgör i folkskola, och

8 kronor för lärare, som tjänstgör i småskola, i mindre folkskola eller som
biträdande lärare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

29

7 kap. Lönenämnd.

50 §.

För beredning av ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente
jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser, skall finnas en lönenämnd.

Denna nämnd, i vilken löntagare förvaltnings- och de allmänna intressena
böra vara representerade, skall bestå av en av Kungl. Maj:t förordnad ordförande
samt sex likaledes av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter.

Lönenämndens ordförande och ledamöter förordnas för en tid av högst
tre år i sänder.

I enahanda ordning, som ovan sagts, utses suppleanter för ordföranden och
ledamöterna.

Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Maj:t.

8 kap. Reglementets tillämplighet m. m.

51 §.

1 mom. Såsom förutsättning för reglementets tillämpning å lärare, vilken
omedelbart före reglementets ikraftträdande innehar i reglementet avsedd
ordinarie tjänst, skall gälla

a) att läraren övergått till de provisoriska avlöningsbestämmelserna under
budgetåret 1941/42 för lärare vid folk- och småskolor m. fl. enligt kungörelsen
den 13 juni 1941 (nr 448) samt

b) att läraren icke före viss av Kungl. Maj:t fastställd tidpunkt till vederbörande
skolstyrelse skriftligen anmält, att han icke vill underkasta sig
reglementets villkor och bestämmelser.

2 mom. Lärare, å vilken reglementet vinner tillämpning, må icke bibehålla
personlig lönefyllnad, varom förmäles i 6 punkten kungörelsen den 26 november
1937 (nr 901) med vissa bestämmelser i anledning av ny lönereglering
från och med den 1 januari 1938 för lärare vid folk- och småskolor.

3 mom. Ordinarie lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall
vara pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest ändrade
bestämmelser rörande de förmåner eller ersättningar m. m., om vilka
förmäles i nedan angivna delar av reglementet.

2 § 2 mom. angående nedsättning av avlöning i vissa fall,

16 § 2. angående viss militärtjänst i fredstid,

22 § angående språktillägg,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

24 § angående ersättning för flyttningskostnad,

28—35 §§ angående sjukvård,

37—39 §§ angående tjänstebostad.

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Ordinarie lärare skall vidare vara underkastad vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
än i 5 § föreskrives, där detta genom beslut av Kungl. Maj:t och
riksdagen honom ålägges, eller den jämkning i åligganden, som i behörig
ordning varder för honom bestämd.

A mom. Lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, är jämväl pliktig
att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med 10 procent eller
mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader, efter
prövning av Kungl. Majit och riksdagen underkasta sig minskning av lönen
med högst 5 procent av de i reglementet upptagna beloppen.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår lärare,
å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

1. Lärare, som omedelbart före reglementets ikraftträdande innehar
ordinarie befattning, varom i reglementet är fråga, skall om han efter ikraftträdandet
kvarstår i samma befattning eller samtidigt med ikraftträdandet
tillträder annan ordinarie tjänst vid folkskoleväsendet, i nedan angivna fall
placeras i löneklass på sätt framgår av följande bestämmelser.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med samma ordningsnummer
som omedelbart dessförinnan, bibehåller han den placering i löneklass,
som tillkommit honom omedelbart före ikraftträdandet.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med ordningsnummer, vilket
med en eller två enheter överstiger ordningsnumret för lärares förutvarande
lönegrad, placeras han en respektive två löneklasser högre än omedelbart
före ikraftträdandet.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med ordningsnummer, vilket
med en enhet understiger ordningsnumret för lärarens förutvarande lönegrad,
placeras han en löneklass lägre än omedelbart före ikraftträdandet.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning äger läraren rätt
att taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas hava tillhört
den löneklass, i vilken han var placerad omedelbart före ikraftträdandet.

2. /cke-ordinarie lärare, som under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller
del därav varit inplacerad i löneklass, skall vid reglementets ikraftträdande
eller första därefter erhållna anställning placeras i löneklass på sätt nedan
angives, där ej annat följer av vad i sista stycket av denna punkt sägs.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

31

Senaste placering
i löneklass töre
reglementets
ikraftträdande

Placering i löneklass vid första anställning
efter reglementets ikraftträdande

extra ordinarie lärare vid
skola med årlig lästid av

Extra

lärare

39 veckor

36 4/f veckor

6

6

6

6

7

7

7

7

8

8

8

8

9

9

9

9

10

10

10

10

11

11

11

11

14

14

13

14

15

15

14

15

16

16

15

16

17

17

16

17

18

18

17

18

19

19

18

19

För bestämmande av tidpunkt för eller i förekommande fall för omedelbar
löneklassuppflyttning i anställning efter reglementets ikraftträdande
äger läraren rätt att taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller
beräknas hava tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före
ikraftträdandet.

Därest icke-ordinarie lärare, som med stöd av ovanstående föreskrifter
inplacerats i löneklass, sedermera övergår till annan tjänst som extra ordinarie
eller extra lärare, skall han, där ej annat följer av vad i sista stycket
av denna punkt sägs, bibehålla såväl sin löneklassplacering som rätt till
löneklassuppflyttning, dock med här nedan angivna undantag:

a) övergår folkskollärare från extra ordinarie anställning vid skola med
36 Vi veckors årlig lästid till extra anställning, skall han placeras en löneklass
över den, i vilken han å den förra tjänsten var placerad.

b) övergår folkskollärare från extra anställning till extra ordinarie anställning
vid skola med 36 4/t veckors årlig lästid, skall han placeras i löneklassen
närmast under den, i vilken han å den förra tjänsten var placerad.

Vad här ovan sägs skall icke äga tillämpning, såvitt vid lärarens tillträdande
av den nya anställningen avbrott å mer än tre år i följd förelegat i
lärarens anställning inom undervisningsväsendet, ej heller å lärare, som efter
frånträdande! av anställning såsom folkskollärare tillträder anställning såsom
småskollärare, lärare vid mindre folkskola eller biträdande lärare, eller
å lärare, som efter frånträdande av sådan anställning, som sist berörts, tillträder
anställning såsom folkskollärare.

3. örn lärare med stöd av bestämmelserna i punkt 2 eller punkt 6 skall såsom
extra lärare åtnjuta avlöning efter någon av löneklasserna 9—11 eller
17—19, skola följande belopp för varje dag av lästiden utgå:

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Ort

s g r

upp

Löneklass

A

B

C

D

E

F

G

H

I

nr

D

a g b e

lopp,

kron

o r

9

11 —

11.50

12.-

12.40

12.90

13.30

13.80

14.30

14.70

10

11.50

12.—

12.50

13.-

13.50

14.—

14.40

14.90

15.40

11

12.—

12.60

13.10

13.60

14.10

14.60

15.10

15.60

16.10

17

16.80

17.50

18.10

18.80

19.40

20.10

20.70

21.40

22.—

18

18.-

18.70

19.40

20.10

20.80

21.40

22.10

22.80

23.50

19

19.20

20.—

20.70

21.40

22.10

22.80

23.50

24.20

25.—

4. Vinner i punkt 2 avsedd lärare befordran till ordinarie tjänst, skall vid
tillgodoräkning av tjänstetid för placering i löneklass å den ordinarie tjänsten
varje tidsperiod, som föregått uppflyttning en löneklass såsom icke-ordinarie
före eller i samband med reglementets ikraftträdande, anses utgöra tre år.

5. De i 1 § 2 mom. första stycket a) och b) upptagna villkoren för extra
ordinarie anställning skola icke äga tillämpning å lärare, som efter avlagd
vederbörlig examen under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller del därav
haft anställning såsom lärare med full tjänstgöring inom det statliga eller
det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet.

6. Kvinnlig folkskollärare skall under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943
åtnjuta lön enligt en löneklass, som är närmast lägre än den, i vilken hon,
enligt detta reglemente och förevarande övergångsbestämmelser skall vara
placerad.

7. Avdrag å avlöning under ferier enligt 18 § eller 42 § 1 mom. i detta
reglemente skall icke äga rum förrän efter utgången av läsåret 1942/43.

8. Till manlig lärare vid småskola eller mindre folkskola ävensom till
biträdande manlig lärare skall utgå lönetillägg med 510 kronor för år räknat.
Å lönetillägget skall icke utgå rörligt tillägg.

9. Reglementets bestämmelser angående ordinarie lärare vid mindre folkskola
och ordinarie biträdande lärare skola äga motsvarande tillämpning å
dylika lärare, vilka anställts tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra
månaders uppsägning.

10. Beträffande barntillägg skola följande bestämmelser lända till efterrättelse,
så framt icke Kungl. Maj:t finner skäl att för visst fall annorlunda
bestämma:

Barntillägg skall tillkomma lärare, vilken omedelbart före den 1 juli
1939 eller vid utgången av vårterminen nämnda år åtnjutit avlöning enligt
avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor samt å vilken bestämmelserna
i kungörelsen den 13 juni 1941 (nr 448) ägt tillämpning från
och med den 1 juli 1941 eller därefter, dock senast från och med början av
höstterminen samma år. Såsom förutsättning för att lärare, som innehade anställning
såsom vikarierande lärare under vårterminen 1939, må komma i åtnjutande
av barntillägg skall därjämte gälla, att tjänstgöring såsom vikarie
omfattat hela nämnda vårtermin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

33

Barntillägg skall icke tillkomma timlärare.

Barntillägg skall utgå med 9 kronor för månad för varje barn, för vilket
lärare omedelbart före den 1 juli 1939 eller beträffande läsårsavlönad lärare
vid utgången av vårterminen 1939 ägt åtnjuta barntillägg enligt föreskrifterna
i kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 12) med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor m. fl.

För tid, då lärare åtnjutit tjänstledighet och därvid varit skyldig vidkännas
C-avdrag, skall barntillägg icke utgå.

I övrigt skola bestämmelserna i §§ 5—9 kungörelsen den 15 juni 1939
(nr 428) angående barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
äga motsvarande tillämpning.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sand. Nr 27S.

3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Förslag

till

avlöningsreglemente för nomadlärare.

1 §•

Folkskolans avlöningsreglemente skall i tillämpliga delar gälla för nomadlärare,
där ej nedan annorlunda stadgas.

2 §.

Lärare vid byskola skall jämställas med folkskollärare vid skola med 39
veckors årlig lästid, lärare vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, med biträdande
lärare och annan lärare vid visteskola med småskollärare.

3 §•

Vad i folkskolans avlöningsreglemente sägs om folkskolinspektör och skolstyrelse
skall i fråga om nomadlärare gälla nomadskolinspektören.

Beslut om placering i löneklass fattas dock av skolöverstyrelsen samt beslut
angående tjänstebostad och därmed sammanhängande frågor av domkapitlet.

4 §.

I stället för 4 § folkskolans avlöningsreglemente gäller, att nomadlärare är
underkastad föreskrifterna i nomadskolstadgan samt övriga bestämmelser
angående nomadskolväsendet.

5 §.

I stället för 5 § folkskolans avlöningsreglemente gäller, att nomadlärare
är skyldig att under högst 39 veckor årligen meddela undervisning eller verkställa
annat arbete lill gagn för nomadskolundervisningen eller utföra andra
uppgifter, som kunna åläggas honom enligt nomadskolstadgan. Undervisningen
skall omfatta för lärare vid byskola minst 28 och högst 30 veckotimmar
samt för lärare vid visteskola minst 24 och högst 28 veckotimmar. Nomadskolinspektören
äger medgiva undantag från vad sålunda föreskrivits i
enlighet med därom meddelade bestämmelser i nomadskolstadgan.

6 §•

I stället för 9 § folkskolans avlöningsreglemente gäller, att ordinarie nomadlärare
är pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie lärartjänst inom
det statliga undervisningsväsendet eller till tjänstgöring å lärartjänst inom det
kommunala undervisningsväsendet, då sådant erfordras för indragning av
övertalig lärartjänst eller då eljest synnerliga skäl därtill äro.

Närmare bestämmelser angående förfarandet vid förflyttning meddelas av
Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

35

7 §•

Till nomadlärare utgår lönetillägg med 180 kronor för år räknat; till extra
nomadlärare utgår dock tillägget med 65 öre för varje dag han innehar anställning.

8 §.

Visteskola, som är förlagd utom riket, skall anses tillhöra den ortsgrupp,
som gäller för byskolan i det nomadskoldistrikt, till vilket visteskolan hör.

9 §.

För bostad, som tillhandahålles lärare vid visteskola förlagd till eller i närheten
av nomadlapparnas sommarvisten, skall hyresavdrag icke ske.

10 §.

Fullgöres tjänstgöring å två skolstationer, äger nomadlärare enligt skolöverstyrelsens
bestämmande erhålla skälig ersättning för verkliga utgifter
för resor fram och åter enligt specificerad räkning, dock med tillhopa högst
200 kronor för år.

Extra nomadlärare, som förordnats för kortare tid än tre månader, må
enligt skolöverstyrelsens bestämmande erhålla skälig gottgörelse för resekostnader,
föranledda av förordnandet.

11 §•

I stället för 51 § 1 mom. folkskolans avlöningsreglemente gäller såsom förutsättning
för reglementets tillämpning å lärare, vilken omedelbart före reglementets
ikraftträdande innehar i reglementet avsedd ordinarie tjänst, att
läraren icke före viss av Kungl. Maj:t fastställd tidpunkt till nomadskolinspektören
skriftligen anmält, att han icke vill underkasta sig reglementets
villkor och bestämmelser.

I stället för 51 § 3 mom. sista stycket folkskolans avlöningsreglemente
gäller, att ordinarie lärare skall vara underkastad vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
än i 5 § av förevarande reglemente föreskrives, där detta
genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen honom ålägges, eller den jämkning
i åligganden, som i behörig ordning varder för honom bestämd.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår lärare,
å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

De till folkskolans avlöningsreglemente fogade övergångsbestämmelserna
skola äga motsvarande tillämpning å nomadlärare.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 april

1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till folkskolans
avlöningsreglemente och till avlöningsreglemente för nomadlärare
m. m.

Föredraganden anför:

Inledning.

Med de på senare tid genomförda löneregleringarna för folk- och småskolläraina
och för lärarna vid de högre kommunala skolorna (kommunala
flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor)
anpassades dessa lärares avlöningsförhållanden efter det lönesystem,
som före civila avlöningsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1939 gällde
inom större delen av statsförvaltningen. De nya avlöningsbestämmelsema
företedde emellertid, särskilt i fråga om folk- och småskollärarna, i väsentliga
hänseenden avvikelser från nämnda lönesystem. Anledningen till avvikelserna
är att söka i olika omständigheter; i viss utsträckning föranleddes
desamma av önskemålet att underlätta statsbidragsrekvisitionerna och dessas
granskning.

Löneregleringen för folk- och småskollärarna, som beslöts av statsmakterna
år 1937, omfattade även vissa med dessa lärare i avlöningshänseende likställda
befattningshavare. I anslutning till densamma lönereglerades kort
därefter även de statligt anställda nomadlärama. Å andra sidan omfattade
löneregleringen icke all lärarpersonal vid folk- och småskolorna. Undantagna
voro nämligen lärarna i övningsämnen. Ej heller reglerades överlärarnas
avlöningsförhållanden eller löneförmånerna till lärare vid fortsättningsoch
ersättningsskolor.

Avlöningsförhållandena för de befattningshavargrupper, som sålunda lönereglerats,
anpassades samtidigt med civila avlöningsreglementets ikraftträdande
den 1 juli 1939 i viss utsträckning provisoriskt till nämnda avlönings -

Kungl. Majlis proposition nr 278.

37

reglementes bestämmelser. Sålunda äga dessa befattningshavare, såvida de
ej anmält önskan att bibehållas vid oförändrade löneförmåner, för närvarande
åtnjuta lön enligt civila avlöningsreglementets löneplan samt rörligt
tillägg och kallortstillägg enligt reglementets bestämmelser. Även beträffande
tjänstledighetsavdrag tillämpas i viss utsträckning civila reglementets bestämmelser.
Dessutom utgå lönetillägg och arvoden med vissa provisoriskt
omreglerade belopp.

Den 13 juni 1941 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning
och avgiva förslag rörande revision av gällande avlöningsbestämmelser för
folk- och småskollärare och med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare,
lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,
praktiska mellanskolor och högre folkskolor samt nomadlärare ävensom
rörande anställnings- och avlöningsförhållandena för Övningslärare vid statliga
och statsunderstödda undervisningsanstalter.

Beträffande de kommunalanställda lärarna i läroämnen avsåg bemyndigandet
— enligt de direktiv som gåvos för de sakkunnigas arbete — en utredning
av möjligheterna för en definitiv lönereglering i enlighet med civila
avlöningsreglementets principer.

För övningslärarnas del åsyftades enligt direktiven en allmän omprövning
av dessa lärares anställnings- och avlöningsförhållanden. Utredningen härutinnan
borde omfatta icke blott övningslärarna vid de förut berörda kommunala
skolorna utan även sådana lärare vid statliga läroanstalter, vid fortsättnings-
och ersättningsskolor m. m. Under utredningsarbetets fortgång
borde närmare klarläggas, vilka undervisningsanstalter utredningen i förevarande
del borde omfatta.

Ur de för de sakkunniga givna direktiven, såvitt angår lärarna i läroämnen,
må här följande återgivas:

Genom civila avlöningsreglementet ha vissa sjukvårdsförmåner tillförsäkrats
ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen. Även vissa ickeordinarie
statstjänstemän ha genom civila icke-ordinariereglementet erhållit
rätt till dylika förmåner. När det gäller att bereda den stora och över hela
landet spridda lärarkår, örn vilken här är fråga, motsvarande förmåner,
synes det förtjäna övervägas, örn icke den jämkningen bör vidtagas i förhållande
till vad som gäller för statstjänstemännen, att förmånerna beredas
tjänstemännen genom en i anslutning till det statsunderstödda sjukkasseväsendet
med allmänna medel finansierad sjukförsäkring. Vid den nu ifrågasatta
utredningen synes detta spörsmål böra upptagas till prövning.

Emellertid bör givetvis vid utredningen eftersträvas att såvitt möjligt bringa
befattningshavarnas löneförhållanden till överensstämmelse med det senaste
statliga lönesystemet. Såsom redan påpekats lia vissa av de avvikelser, som
nu finnas, föranletts av önskemålet att underlätta statsbidragsrekvisitionerna
och granskningen av desamma. Vid utredningen torde därför även den frågan
böra upptagas till behandling, huruvida möjligheter till närmare anpassning
efter det statliga lönesystemet kunna vinnas genom jämkningar i de nuvarande
statsbidragsbestämmelserna.

Bland de ytterligare spörsmål, som böra upptagas till bedömande vid ut -

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

redningen, må nämnas dels frågan örn omfattningen av lärarnas undervisningsskyldighet,
— — — dels fragan om särskilda bestämmelser i syfte att
underlätta lärares övergång från någon av ifrågavarande kommunala skolformer
till en annan eller till statlig lärartjänst eller från statlig till kommunal
lärartjänst dels frågorna örn de extra ordinarie lärarnas anställningsförhållanden
samt örn s. k. reservvikarier vid folk- och småskolor. Givetvis
böra vid utredningen de erfarenheter beaktas, som under de senaste aren
vunnits vid de omfattande militärinkallelserna, skolstängningar av olika anledningar
o. d.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 28 juni 1941
såsom sakkunniga numera t. f. undervisningsrådet, folkskolinspektören D. E.
Andersson, byråchefen K. A. V. Arvidsson, numera avdelningschefen i finansdepartementet
A. E. V. Swartling, ledamoten av riksdagens första kammare
jägmästaren K. G. L. H. Tamm samt undervisningsrådet .T. ,1. E. Weijne, den
sistnämnde såsom ordförande.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1941 års lärarlönesakkunniga,
lia den 9 februari 1942 avgivit betänkande med förslag till folkskolans avlöningsreglemente
och avlöningsreglemente lör nomadlärare. Härvid ha de
sakkunniga anfört bland annat följande:

På grund av utredningsuppdragets omfattning bär det icke varit möjligt att
fullfölja uppdraget i dess helhet i så god tid att förslag i samtliga därtill
hörande frågor kunna föreläggas innevarande riksdag. De sakkunniga ha därför
hittills inriktat sitt arbete på att utarbeta förslag till löneregleringar för
folk- och småskollärare, nomadlärare och lärare vid de högre kommunala
skolorna, medan frågan örn övningslärarnas anställnings- och^ avlöningsförhållanden
jämte vissa andra i direktiven berörda frågor tilis vidare fatt
ansta

Då lärarna inom folkskoleväsendet och vid de högre kommunala skolorna
äro kommunalt anställda, lia de sakkunniga ansett, att lönebestämmelserna
för deras del icke böra införas såsom tillägg till civila avlöningsreglementet
och ciyila icke-ordinariereglementet, vilket däremot skett beträffande motsvarande
bestämmelser för lärarna vid de statliga läroverken m. fl. Mellan
lärarna inom folkskoleväsendet och lärarna vid de högre kommunala skolorna
föreligga stora olikheter i avlöningshänseende. Därtill kommer, att avlöningsreglementet
för folk- och småskollärare i första hand skall tolkas av
kommunala myndigheter, som i övrigt icke lia att syssla med det statliga
lönesystemet. Med hänsyn till dessa förhållanden ha de sakkunniga ansett
det lämpligast att utarbeta ett särskilt avlöningsreglemente för folkskolan
och ett för de högre kommunala skolorna, i vilka reglementen, såsom för
närvarande är fallet, intagits bestämmelser för såväl ordinarie som icke-ordinarie
lärare.

Vid utarbetandet av de nu framlagda förslagen till avlöningsreglementen
ha de sakkunniga haft överläggningar med följande personalrepresentanter,
nämligen för Sveriges allmänna folkskollärarförening ledamoten av riksdagens
andra kammare, folkskolläraren E. V. Lindén, för Sverges lolkskollärarförbund
folkskolläraren T. P. V. Torbjär, för Sveriges folkskollärarinneförbund
överläraren Hedvig Elvira Norgren och för Sveriges småskollärarinnelorening
småskollärarinnan Ruth Ingeborg Charlotta Linder. Personalrepre -

Kungl. Maj.ts proposition nr 278-

39

sentanterna lia godtagit de sakkunnigas förslag men gjort vissa uttalanden,
vilka intagits i betänkandet.

Utlåtanden över betänkandet ha, efter remisser, avgivits av statskontoret,
allmänna lönenämnden och, för skolöverstyrelsen, av överstyrelsens folkskoleavdelning
ävensom av socialstyrelsen, såvitt angår i betänkandet angivna
belopp för hyresavdrag, av riksförsäkringsanstalten, såvitt betänkandet berör
tillämpningsområdet för olycksfallsförsäkringslagen eller lagen örn försäkring
för vissa yrkessjukdomar, och av medicinalstyrelsen, såvitt betänkandet avser
sjukvårdsförmåner. Vidare lia skrifter ingivits av Sverges folkskollärarförbund
och folkskolans extralärares riksförening.

De av de sakkunniga förordade reglementsförslagen torde såsom bilagor
(bil. 1 och 2) få fogas vid detta protokoll.

Av remissmyndiglieterna har statskontoret gjort följande allmänna uttalande
i anledning av de sakkunnigas förslag:

Då enligt statskontorets mening det av de sakkunniga framlagda förslaget
till avlöningsreglemente för folkskolan i sina väsentliga delar måste anses
innebära en ur olika synpunkter lämplig anpassning av folkskollärarnas avlöningsförhållanden
efter det numera inom statsförvaltningen tillämpade avlöningssystemet
har ämbetsverket i princip icke något att erinra mot att en
lönereglering för folkskolan genomföres i huvudsak efter de av de sakkunniga
förordade riktlinjerna.

Allmänna lönenämnden har anfört, att lönenämnden vid sin granskning
av det föreliggande betänkandet och de däri framlagda förslagen till folkskolans
avlöningsreglemente samt till avlöningsreglemente för nomadlärare
funnit vad däri anförts och föreslagits icke i allmänhet föranleda någon särskild
erinran från lönenämndens sida.

Skolöverstyrelsen har däremot på väsentliga punkter framställt anmärkningar
mot sakkunnigförslagen, därvid överstyrelsen beklagat, att de sakkunniga
ansett sig böra i så stor utsträckning som skett föreslå bestämmelser,
som vore ägnade att i hög grad försvåra tillämpningen av avlöningsreglementet.

Jag förordar, att de av 1941 års lärarlönesakkunniga framlagda förslagen Departementsiäggas
till grund för ny lönereglering för folkskolans lärarkår samt för no- cJiefenmadlärarna.
Enligt samma system böra även löneregleras de lärare vid sjukvårdsanstalt-
eller barnhem samt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem eller arbetsstugor, vilka för närvarande äro i avlöningslhinseende
likst tillda med folkskolans lärare.

De sakkunniga ha förordat, att liksom hittills särskilda avlöningsreglementen
skola utfärdas för folk- och småskolläraina och för nomadlärarna.
Lönebestämmelserna för dessa lärare skola alltså enligt de sakkunnigas förslag
icke införas såsom tillägg till civila avlöningsreglementet och civila ickcordinariereglementet.
Jag ansluter mig på av de sakkunniga anförda skäl till
denna ståndpunkt, mot vilken ej heller erinran framställts av remissmyndigheterna.

40

Kungl. Majlis proposition nr 278.

De nu gällande avlöningsreglementena för lärare vid folk- och småskolor
samt för nomadlärare lia utfärdats av Kungl. Ma.j:t med stöd av riksdagens
bemyndigande. Det synes mig lämpligt, att nu ifrågavarande nya avlöningsreglementen
underställas riksdagen för godkännande.

I detta sammanhang får jag anmäla, att i en inom ecklesiastikdepartementet
upprättad promemoria framlagts förslag till anordnande av ett disponibilitetsinstitut
vid folkskolan, över promemorian lia utlåtanden avgivits av medicinalstyrelsen,
statskontoret, allmänna lönenämnden och skolöverstyrelsen,
varjämte Sveriges allmänna folkskollärarförening, Sverges folkskollärarförbund,
Sveriges folkskollärarinneförbund, Sveriges småskollärarinneförening
och tjänstemännens centralorganisation inkommit med yttranden. Ifrågavarande
spörsmål har ansetts icke böra upptagas till avgörande, innan en allmän
utredning verkställts rörande behovet och den lämpliga utformningen av ett
disponibilitetsinstitut för vissa andra civila befattningshavare i det allmännas
tjänst.

Lönegradsplacering för ordinarie lärare m. m.

Lönen för ordinarie folkskollärare är enligt nuvarande bestämmelser anpassad
efter den faktiska tjänstgöringstiden. Sålunda hänföres en ordinarie
folkskollärare till lönegraden B 17, örn den i vederbörlig ordning fastställda
årliga lästiden utgör 39 veckor (273 dagar), till lönegraden B 16, om den årliga
lästiden utgör 36^2 veckor (256 dagar), och till lönegraden B 15, om den
årliga lästiden utgör 34a/2 veckor (242 dagar). För småskollärana däremot
har en enhetlig lönesättning föreskrivits. En småskollärare skall placeras i
lönegraden B 9 oberoende av hur lång den faktiska årliga tjänstgöringstiden
är. Denna regel träder dock i full kraft först den 1 juli 1942.

På förslag av Kungl. Majit till 1939 års lagtima riksdag (proposition nr
149) beslöt riksdagen, att den årliga lästiden vid folkskola från och med den
1 juli 1940 skulle omfatta antingen 364/t eller 39 veckor. Från nämnda tidpunkt
skulle alltså en lästid av 344/7 veckor icke längre vara tillåten, vilket
skulle medföra att avlöning till folkskollärare icke längre skulle utgå enligt
lönegraden B 15. Emellertid förklarade 1940 års lagtima riksdag — efter förslag
av Kungl. Majit och i anslutning till det hösten 1939 inledda besparingsarbetet
inom folkskoleväsendet -— sig icke ha något att invända mot att Kungl.
Majit läte tillsvidare anstå med effektuerandet av beslutet örn minimilästidens
utsträckning till 364/T veckor.

De sakkunniga.

De sakkunniga föreslå, att 1939 års lagtima riksdags beslut om borttagande
av en årlig lästid av 344/r veckor vid folkskolan nu effektueras, så att
folkskolans lärare från den 1 juli 1942 bliva placerade i lönegraden 16 eller
17, beroende på örn den årliga lästiden fastställts till 364/7 eller 39 veckor.
Beträffande småskollärarna föreslå de sakkunniga bibehållande av den löneställning,
de för närvarande inneha.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

41

Vad angår förslaget om folkskollärarnas placering i endast två lönegrader
anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

1937 års lönereglering innebar en viss dualism, i det lönesättningen för
folkskollärare gjordes beroende av den årliga lästidens längd vid vederbörande
skola, under det småskolans lärare, efter viss övergångstid, skulle erhålla en
enhetlig löneplacering. Enligt de sakkunnigas mening vore det önskvärt med
likartade bestämmelser för de håda lärargrupper, det här gäller. Då en ändring
till differentierad lönesättning för småskollärare knappast kan komma i
fråga, torde lösningen böra sökas i en enhetlig löneplacering för folkskolans
lärare. I förevarande sammanhang bör uppmärksammas, att statsutskottet vid
1937 års riksdag, som föreslog en med hänsyn till den årliga tjänstgöringstiden
differentierad lönesättning, betraktade detta endast som en övergångsform.
Utskottet räknade med att det föreslagna lönesystemet skulle befrämja
folkskolans utveckling fram till en längre årlig lästid. Så har också blivit
fallet. Det ena skoldistriktet efter det andra har utsträckt lästiden, i flertalet
fall till 39 veckor. Enligt vad de sakkunniga inhämtat från statens folkskolinspektörer,
voro under läsåret 1940/41 inte mindre än 10,165 folkskollärare
placerade vid skolor med 39 veckors årlig lästid samt 3,928 vid skolor
med 364/7 veckor. Endast 1,039 folkskollärare undervisade i skolor, där lästiden
alltjämt var 344/7 veckor och ordinarie lärare följaktligen placerade i
lönegrad 15. I detta sammanhang är att märka, att 1939 års riksdag förklarade
sig icke lia något att erinra mot, att den årliga lästiden från och med
den 1 juli 1940 utsträcktes till att obligatoriskt vara minst 364/7 veckor. Härigenom
skulle samtliga ordinarie folkskollärare bli placerade lägst i lönegrad
16. På grund av krisens ekonomiska tryck har emellertid nämnda höjning
av minimilästiden ännu ej verkställts.

De sakkunniga anse att frågan örn en enhetlig löneplacering av folkskollärare
ännu ej bör aktualiseras. En dylik placering synes lämpligen böra ske
i samband med utsträckning av samtliga lärares tjänstgöring till 39 veckor.
Även örn det organisatoriskt skulle låta sig göra att nu genomföra en sådan
reform, synes dock det ekonomiska läget utgöra ett bestämt hinder för
frågans forcering. En uppflyttning av de folkskollärare som nu tillhöra
lönegraderna 15 och 16, till lönegrad 17 skulle sannolikt betyda en omedelbar
utgiftsökning för statsverket av närmare 24/2 miljoner kronor. Om
de sakkunniga alltså icke kunna för närvarande förorda en enhetlig löneplacering,
anse de dock tiden vara inne för minskande av antalet lönegrader
för ordinarie folkskollärare från tre till två, d. v. s. en uppflyttning till lönegrad
16 av de nu i lönegrad 15 placerade lärarna. Härigenom skulle vinnas
en i sig själv önskvärd förenkling av lönesystemet, som icke torde medföra
några oöverkomliga ekonomiska svårigheter.

1937 års folkskolutredning uppskattade antalet läraravdelningar med 344/7
veckors lästid till omkring 2,000 under läsåret 1938/39. När riksdagen 1940
medgav Kungl. Majit rätt att tills vidare uppskjuta den obligatoriska utsträckningen
av lästiden, hade antalet dylika avdelningar sjunkit till 1,200, och numera
torde det vara nedbringat till omkring 1,000. Enligt vad folkskolinspektörerna
upplysa, fortgår alltjämt utvecklingen mot längre årlig lästid.

Ekonomiskt är frågan alltså icke nu av samma storleksordning som lidigare.
Merutgiften torde kunna beräknas till omkring 375,000 kronor, inberäknat
kostnader för rörligt tillägg och kristillägg. 1 detta belopp ingår även
den utgiftsökning beträffande statsbidrag till ieke-ordinarie lärare, som en
utsträckning av lästiden mäste medföra. De sakkunniga förbise ingalunda,
att det ekonomiska läget allt fortfarande och .säkerligen för lång tid framåt
motiverar den största sparsamhet med allmänna medel. Emellertid komma de

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Departements chefen.

sakkunniga att i annat sammanhang föreslå ändringar i lönebestämmelserna,
som innebära så betydande besparingar, att statsverket icke behöver vidkännas
några merutgifter för folkskollärarlöner, även örn en uppflyttning av de
nu i lönegrad 15 placerade lärarna verkställes. Då de sakkunnigas förslag
till avlöningsreglemente måste betraktas som en enhet, icke minst med hänsyn
till de ekonomiska verkningarna, anse sig de sakkunniga böra framhålla
nämnda synpunkt.

De sakkunniga motivera dock främst sitt förslag med den förbättring av
skolväsendet, som därmed skulle möjliggöras, en förbättring som 1939 års
riksdag fann i hög grad önskvärd. Sedan 1939 ha de pedagogiska kraven på
en utsträckning av lästiden avsevärt vunnit i styrka. De sakkunniga vilja erinra
örn, att i samband med värntjänstens ordnande för högre skolor bestämmelser
meddelats om obligatoriska friluftsdagar för folkskolan. Jämlikt cirkuläret
den 28 juni 1941 (nr 606) skall i skolor med minst 364/7 veckors årlig
undervisning antalet friluftsdagar utgöra i städer och stadsliknande samhällen
8—12 och å andra orter 6—10. För skolor med allenast 344/7 veckors årlig
lästid skall antalet friluftsdagar vara 4—6. Även örn antalet friluftsdagar för
sistnämnda skolor måst starkt begränsas, innebära dock friluftsdagarna en
^knäppning i den redan förut korta undervisningstiden. Såväl med hänsyn
härtill som i syfte att även för eleverna i dessa skolor möjliggöra ett något
större antal friluftsdagar synes en utsträckning av den obligatoriska lästiden
till lägst 364/7 veckor nu ej längre böra uppskjutas.

Beträffande småskollärarnas löneställning anföra de sakkunniga, att de
övervägt, huruvida sådana lärare skulle kunna beredas en något förbättrad
löneställning, bland annat på grund av den ökning av tjänstgöringsskyldigheten,
som för vinnande av vissa besparingar ålagts särskilt denna lärargrupp.
De sakkunniga framhålla, att ehuru — framför allt med hänsyn till relationen
mellan kvinnliga folk- och småskollärares löner — skäl kunde anföras för
vidtagande av åtgärder i syfte att giva småskollärare en något förmånligare
lönegradsplacering, de sakkunniga jämväl med beaktande av det allmänna
ekonomiska läget likväl ansett sig icke kunna framlägga förslag härom.

Såsom framgår av den här lämnade redogörelsen lia de sakkunniga föreslagit,
att i enlighet med det principbeslut, som fattades vid 1939 års lagtima
riksdag, en lästid av allenast 344/t veckor från och med nästa budgetår
icke längre skulle vara tillåten vid folkskolan. Detta skulle i avlöningshänseende
medföra, att avlöning till folkskollärare icke längre skulle utgå enligt
15 lönegraden utan efter lönegraden 16 eller 17, beroende på örn den årliga
lästiden fastställts till 361/? eller 39 veckor. Genomförandet av ifrågavarande
förslag skulle enligt de sakkunnigas beräkningar föranleda en merutgift av
omkring 375,000 kronor, inberäknat kostnader för rörligt tillägg och kristillägg;
de sakkunniga åberopa emellertid att andra av de sakkunniga föreslagna
ändringar i lönebestämmelserna innebära väsentliga besparingar och
att sakkunnigförslaget, icke minst beträffande de ekonomiska verkningarna,
borde betraktas som en enhet. I övrigt innebär de sakkunnigas förslag icke
någon ändring av de ordinarie lärarnas nuvarande lönegradsplacering.

Mot de sakkunnigas förslag i nu behandlade delar har någon erinran icke
framställts från remissmyndigheternas sida. Även jag ansluter mig till förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

43

De icke-ordinarie lärarnas anställnings- och
avlöningsförhållanden.

Icke-ordinarie lärare med full tjänstgöring anställas vid folk- och småskolorna
såsom antingen extra ordinarie eller vikarierande lärare.

De extra ordinarie lärarnas antal motsvarar det antal klasslärare, som behövs
utöver antalet ordinarie lärare. För inrättande av ny extra ordinarie
lärartjänst erfordras Kungl. Maj:ts tillstånd. Extra ordinarie tjänst kan dock
efter medgivande av statens vederbörande folkskolinspektör inrättas och bibehållas
under tre år. Extra ordinarie lärare anställes av skolstyrelsen tillsvidare
på viss tid, ej överstigande ett läsår.

Med vikarierande lärare avses lärare, som anställes för full tjänstgöring
såsom vikarie för tjänstledig lärare eller å vakant befattning. Sådan lärare
anställes av skolstyrelsen.

De icke-ordinarie lärarna vid folk- och småskolorna åtnjuta lön för läsår.
Härvid är att märka, att lönen utgår med V273 för varje dag av läsåret. Är
lästiden kortare än 39 veckor, sker alltså en motsvarande reduktion av lönen.
Detta innebär, att begynnelselönen utgår med ett belopp, som vid en årlig
lästid av 36 7? veckor ligger i stort sett en löneklass och vid 344/? veckors
årlig lästid två löneklasser under begynnelselönen vid en årlig lästid av 39
veckor.

Vid vissa slag av tjänstledigheter, såsom vid tjänstledighet för sjukdom,
olycksfall i tjänsten, militärtjänstgöring, enskild angelägenhet av ömmande
beskaffenhet m. m., äger extra ordinarie lärare i viss utsträckning bibehålla
avlöningen eller del därav. Motsvarande förmån tillkommer vikarierande
lärare vid tjänstledighet för olycksfall i tjänsten, medan tid, då sådan
lärare på grund av sjukdom, militärtjänstgöring eller enskilda angelägenheter
m. m. icke tjänstgör, betraktas såsom avbrott i tjänstgöringen. I
fråga om militärtjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap och mobilisering
gälla dock för närvarande särskilda bestämmelser.

I detta sammanhang må nämnas, att i några större skoldistrikt, bland
annat i Stockholm och Göteborg, vissa vikarierande lärare anställas som
s. k. reservvikarier. Detta innebär, såvitt angår nämnda städer, alt lärarna anställas
av skoldistriktet för minst en termin och tillförsäkras avlöning under
hela anställningstiden, alltså även för de tider under anställningsperioden,
då de ej kunna beredas tjänstgöring i någon klassavdelning. Vid avbrott i
tjänstgöringen till följd av sjukdom, havandeskap eller barnsbörd samt vid
förbud mot tjänstgöring till förekommande av smittfara uppbära dessa vikarier
lön enligt de grunder, som gälla i fråga örn avlöning till extra ordinarie
lärare. Skoldistriktet ikläder sig sålunda gent emot ifrågavarande vikarier
i allt väsentligt samma förpliktelser som mot extra ordinarie lärare.
Kostnaderna för de avlöningsförmåner, som utgå till nämnda slag av vikarier
utöver de i allmän författning föreskrivna, bestridas helt av skoldistriktet.

^ Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

De ordinarie och icke-ordinarie folk- och småskollärarnas placering i
löneklasser framgår av följande tabell, i vilken jämväl medtagits löneklassplaceringen
för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken och de högre
kommunala skolorna:

De allmänna läroverken

De högre kommunala
skolorna

Folk

och småskolorna

Adjunkt

Ämnes-

lärarinna

Adjunkts-

kompetent

ämneslärare1

Annan

ämneslärare

Folkskol-

lärare

Småskol-

lärare

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser,

Ordinarie lärare
Extra ordinarie

A 23

23-26

A 21

21-24

23

23-26

21

21-24

217

17-21

9

9-13

lärare ........

Eo 21

20-23

Eo 18

17-21

21

19-23

19

17-22

_

14-19

_

6-111

Extra lärare....
Vikarierande lä-

Ex 20

17-19

Ex 18

15-17

rare.........

Biträdande lä-rare..........

17

_

15

17-18

16-17

14-19

6-111

Av tabellen framgår, att begynnelselöneklassen för de extra ordinarie lärarna
ligger vid de allmänna läroverken 3 respektive 4, vid de högre kommunala
skolorna 4 samt vid folk- och småskolorna 3 löneklasser under begynnelselöneklassen
för motsvarande ordinarie lärare. Begynnelselöneklassen
för övriga lärare ligger vid de allmänna läroverken 3 respektive 2 och vid
de högre kommunala skolorna 2 respektive 1 löneklass under begynnelselöneklassen
för motsvarande extra ordinarie lärare, medan den vid folk- och småskolorna
sammanfaller med begynnelselöneklassen för motsvarande extra
ordinarie lärare.

De sakkunnigas förslag innebär icke någon principiell omläggning av de
icke-ordinarie folk- och småskollärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden.
Dock föreslås betydelsefulla jämkningar av nu tillämpade regler.

Innan jag ingår på dessa jämkningar, torde jag i korthet få redogöra för
den behandling de sakkunniga ägnat frågan om en principiell omläggning
av folkskolans extra ordinarie-begrepp och för de resultat, till vilka de sakkunniga
härvid kommit.

De sakkunniga anföra inledningsvis:

Inom folkskoleväsendet med dess klasslärarsystem sammanfaller antalet
ordinarie och extra ordinarie befattningar alltid med antalet i verksamhet
varande skolavdelningar (— läraravdelningar). Antalet avdelningar är i sin

1 Vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola. — * Vid
39 veckors årlig lästid.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

45

ordning beroende av den organisation av skolorna, som i vederbörlig ordning
blivit fastställd. Vikariernas antal beror däremot på omfattningen av
beviljade tjänstledigheter och uppkomna vakanser. Innebörden i extra ordinarie
anställning och vikarieanställning är alltså den, att till den förra gruppen
hänföres lärare å befattning, vilken icke har annan innehavare, och till
den senare gruppen lärare, som uppehåller vakant tjänst eller tjänstledig
lärares befattning. Om sålunda på grund av lärjungeantalets ökning vid en
skola behov av en ny läraravdelning uppkommer, inrättas en ny extra ordinarie
tjänst, även örn densamma är behövlig endast för exempelvis ett läsår.
Inom folkskoleväsendet kan i ett dylikt fall annan anställningsform än extra
ordinarie anställning icke ifrågakomma. Detta förhållande, att en extra ordinarie
tjänst kan inrättas för endast temporärt behov, får givetvis till följd,
att extra ordinarie anställning vid folkskola kan bliva av mycket kort varaktighet,
liksom att mera omfattande indragningar av tjänster på grund av
barnantalets nedgång i första hand drabba extra ordinarie lärare.

Det inom folkskolan tillämpade systemet medför emellertid, å andra sidan,
att extra ordinarie tjänst i vissa fall icke kan inrättas, ehuru stadigvarande
behov av tjänsten föreligger. Örn man betraktar folkskoleväsendet som en enhet,
finnes på grand av omfattande tjänstledigheter bland lärarna varaktigt
behov av lärarkrafter för vikariatstjänstgöring i mycket stor utsträckning.
Trots detta kan antalet extra ordinarie tjänster icke utökas så, att också ickeklasslärare
erhålla extra ordinarie anställning. Det synes med hänsyn härtill
kunna fastslås, att extra ordinarie anställning vid folkskoleväsendet ibland,
vad angår det mindre varaktiga behovet av tjänsten, motsvarar anställning
som extra tjänsteman eller som tillfällig befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt att, å andra sidan, anställning som vikarierande lärare
inom folkskoleväsendet i vissa fall, vad angår det varaktiga behovet av
tjänsten, motsvarar anställning som extra ordinarie statstjänsteman.

Av de förhållanden, som nu berörts, följer, att beforidringsgången inom
folkskoleväsendet företer avvikelser från den normala statliga befordringsgången.
Man måste nämligen vid folkskoleväsendet räkna med, att en lärare,
som ett år haft anställning som extra ordinarie, nästa år tjänstgör som vikarierande
lärare och tidvis kanske är utan anställning.

Örn det i viss mån mera tekniska än reella extra ordinariebegreppet vid
folk- och småskolorna skulle närmare anpassas efter extra ordinariebegreppet
inom allmänna civilförvaltningen, innebure detta enligt de sakkunnigas
mening, å ena sidan, att extra ordinarie anställning ej skulle beredas lärare
med klassläraranställning av kortare varaktighet, och, å andra sidan, att
extra ordinarie anställning skulle beredas vikarier, som fylla ett varaktigt behov.
Det nu tillämpade systemet med anpassning av lärarbehovet efter antalet
läraravdelningar skulle således icke längre tillämpas. De sakkunniga framhålla,
att en sådan anordning utan svårighet skulle kunna tillämpas i de
största skoldistrikten. Troligt vore också, att örn en rationell indelning av
landet i genomgående större skoldistrikt konnne till stånd, anordningen skulle
kunna genomföras jämväl inom folkskoleväsendet i övrigt. Med nuvarande
distriktsindelning däremot — framhålla de sakkunniga — kunde sådan anpassning
endast ske örn vissa genomgripande organisatoriska ändringar i fråga
örn tillsättningen av de extra ordinarie lärarna genomfördes. En extra ordinarie
lärare skulle nämligen utom i de större distrikten icke liksom hittills

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

kunna tillsättas inom ett enda skoldistrikt utan hans anställning måste avse
flera skoldistrikt. Det fordrades därför en myndighet utom eller gemensam
för skoldistrikten för att dels tillsätta lärare och dels fördela tjänstgöringen
mellan de olika distrikten.

De sakkunniga ha ansett sig icke böra tillstyrka en omläggning av extra ordinariebegreppet
inom folkskoleväsendet med hänsyn till de administrativa
svårigheter och kostnader, en sådan omläggning skulle medföra. De sakkunniga
anföra härom följande.

Enligt de sakkunnigas mening är en anpassnig av folkskolans extra ordinariebegrepp
efter extra ordinariebegreppet inom allmänna civilförvaltningen
önskvärd. De avlöningsbestämmelser, som gälla för extra ordinarie tjänster,
och den pensionsrätt, som är förenad med sådan anställning, äro motiverade
av anställningens varaktiga beskaffenhet. Det är icke lämpligt, att dessa avlönings-
och pensionsbestämmelser tillämpas även vid anställningar av tillfällig
art. Men det är å andra sidan önskvärt och i överensstämmelse nied de inom
statsförvaltningen tillämpade principerna, att icke-ordinarie befattningshavare
beredes extra ordinarie anställning, örn hans tjänstgöring vid skolväsendet
är av varaktig beskaffenhet.

En sådan anpassning av folkskolans extra ordinariebegrepp, som nu berörts,
kräver emellertid, örn nian bortser från de största skoldistrikten, genomgripande
organisatoriska och kostnadskrävande ändringar, beroende på
landets nuvarande skoldistriktsindelning. Härtill kommer, att om också extra
ordinarie anställning inom folkskoleväsendet kan vara av kortare varaktighet,
detta dock under normala förhållanden snarare är undantag än regel. I flertalet
fall torde en lärare, som blivit extra ordinarie, bibehållas vid sådan anställning
även i fortsättningen, intill dess han erhåller ordinarie tjänst. Beträffande
vikarier, som fylla ett varaktigt behov, kunna andra åtgärder
ifrågasättas.

Vid vägande av de administrativa svårigheter och kostnader, som skulle
följa av de extra ordinarie lärarnas anställning såsom gemensamma för flera
skoldistrikt, mot önskemålet att erhålla ett med statsförvaltningens identiskt
extra ordinariebegrepp inom folkskoleväsendet, varigenom också skulle vinnas
överensstämmelse i fråga örn befordringsgången, lia de sakkunniga för
sin del kommit till den uppfattningen, att tillräckliga skäl icke föreligga att
vidtaga en så väsentlig omläggning av nuvarande förhållanden. Beträffande
de största skoldistrikten har ansetts, att någon omläggning enbart för dessas
del icke bör komma till stånd. Av den ståndpunkt de sakkunniga sålunda intagit
följer, att de sakkunniga icke heller kunna tillstyrka, att åtgärder vidtagas
för central anställning av de extra ordinarie lärarna utan någon principiell
omläggning av extra ordinariebegreppet.

De sakkunniga få slutligen i detta sammanhang framhålla, att örn en mera
rationell indelning av landet i genomgående större skoldistrikt skulle komma
till stånd, den här behandlade frågan hör upptagas till förnyat övervägande.

Jag övergår härefter till de av de sakkunniga föreslagna ändringarna i nu
gällande regler angående icke-ordinarie folk- och .småskollärares anställningsoch
avlöningsförhållanden. De sakkunnigas förslag innebär:

1) att vikarier, vilkas tjänstgöring avser minst en termin och vilka tidigare
fullgjort tjänstgöring av viss omfattning inom folkskoleväsendet, erhålla
extra ordinarie anställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

47

2) att de extra ordinarie lärarna anställas tills vidare,

3) att de extra ordinarie lärarna erhålla lön för kalenderår,

4) att de extra ordinarie lärarna inplaceras i lönegrad,

5) att ett nytt behörighetsvillkor för extra ordinarie anställning stadgas av
innebörd, att lärare kan anställas såsom extra ordinarie lärare först sedan
minst två år förflutit efter avlagd lärarexamen och endast om läraren under
denna tid fullgjort väl vitsordad tjänstgöring inom det statsunderstödda eller
statliga undervisningsväsendet under sammanlagt minst 256 dagar,

6) att vikarierande lärare, som icke erhåller extra ordinarie anställning,
benämnes extra lärare och placeras i en begynnelselöneklass, som är två löneklasser
lägre än den för extra ordinarie lärare gällande lägsta löneklassen,
d. v. s. folkskollärare i 12 löneklassen och småskollärare i 4 löneklassen, samt

7) att hinder ej skall möta för skoldistrikt att — utan att statsbidrag kommer
att utgå i vidare mån än för närvarande gäller — bereda s. k. reservvikarier
vissa avlöningsförmåner vid tjänstgöringshinder på grund av sjukdom
eller liknande orsak.

De sakkunniga ha dessutom funnit, att den hittillsvarande bestämmelsen om
Kungl. Maj:ts medgivande för inrättande och bibehållande av extra ordinarie
lärartjänster vid folk- och småskolor icke längre torde vara erforderlig. Frågor
örn inrättande och bibehållande av dylika tjänster eller — vilket är detsamma
— om antalet läraravdelningar för visst läsår böra enligt de sakkunnigas
mening underställas vederbörande folkskolinspektör eller skolöverstyrelsen,
som har att pröva dessa frågor efter av statsmakterna godkända
regler.

Beträffande förslaget att bereda extra ordinarie anställning ät vissa vikarier
anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

Enligt de sakkunnigas mening är det med hänsyn till de särskilda förhållanden,
som äro rådande inom folkskoleväsendet, skäligt, att vikarier, vilkas
tjänstgöring avser minst en termin och vilka tidigare fullgjort tjänstgöring
av viss omfattning inom folkskoleväsendet, erhålla samma ställning
som extra ordinarie lärare. Som ett särskilt skäl härför må framhållas, att
de sakkunniga framlägga förslag om en något lägre löneställning för lärare
med kortare anställningstid än en termin. En förutsättning för genomförandet
av sistnämnda förslag bör nämligen enligt de sakkunnigas uppfattning
vara, att lärare, vilka anställas för minst en termin och enligt de sakkunnigas
förslag äro behöriga för anställning som extra ordinarie lärare, icke drabbas
av den ifrågasatta lönereduceringen.

Örn man bortser från vikarier för lärare, som inkallats lill militärtjänst,
skulle under läsåret 1940/41, därest det av de sakkunniga ifrågasatta förfarandet
hade tillämpats sagda läsår, omkring 1,700 vikarierande lärare, däri
inbegripna såväl vakansvikarier som tjänstledighetsvikarier med minst en
termins sammanhängande förordnanden, vunnit likställighet med extra ordinarie
lärare.

Det inträffar icke så sällan, ali en lärare erhåller tjänstledighet exempelvis
på grund av sjukdom under viss tid av en termin, räknat från terminens
början, och alt han sedermera erhåller förlängd tjänstledighet till samma
termins sini. Den lärare, som i eli dylikt fall i en i öl jd uppehåller tjänstgö -

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 27S.

ringen, synes böra betraktas som extra ordinarie, oaktat han från början
kunnat förordnas endast för den första tjänstledighetsperioden såsom extra.
Löneförhållandena få då regleras vid terminens slut. Ett dylikt förfaringssätt
tillämpas också vid de allmänna läroverken i fråga örn biträdande lärare.
Likaså bör lärare, som under en hel hösttermin uppehållit förordnande som
extra ordinarie och som från början av påföljande vårtermin erhåller fortsatt
förordnande å samma eller annan motsvarande tjänst inom samma skoldistrikt,
under sistnämnda tjänstgöring bibehålla sin extra ordinarie anställning
tills denna upphör, även om förordnandet icke kommer att omfatta
hela denna termin. Däremot torde ett dylikt förfaringssätt icke kunna eller
böra tillämpas, då lärare får fortsatt förordnande inom annat skoldistrikt.

I de fall, då lärarens tjänstledighet visserligen omfattar en hel termin men
beviljas för olika tidsperioder, kan det inträffa, att en eller annan dags avbrott
i tjänstgöringen kan uppkomma för den lärare, som fullgör tjänstgöringen.
Vidare kan det tänkas, att en lärare erhåller ett förordnande först
någon eller några dagar efter en termins början eller att förordnandet upphör
lika kort tid före terminens slut, men eljest omfattar hela terminen. Det
synes rimligt, att lärare även i dylikt fall skall kunna beredas extra ordinarie
anställning. För att så skall kunna ske torde erfordras en bestämmelse av
den innebörden, att sådan anställning, varom här är fråga, skall betraktas
som avseende hel termin, även örn anställningstiden på grund av avbrott i
anställning under terminen, anställnings tillträdande efter terminens början
eller anställnings avslutande före terminens slut understiger det för terminen
gällande dagantalet med sammanlagt högst fem dagar. De sakkunniga erinra
om att en liknande bestämmelse gäller i fråga örn timlärares rätt till högre
arvode (kungörelsen nr 448/1941).

Då de föreslagna reglerna äro avsedda att leda till i huvudsak samma resultat,
vare sig läraren redan från en termins början kan anställas såsom extra
ordinarie eller han kan erhålla sådan anställning först senare under terminens
lopp med därav följande omräkning av tidigare, extra anställning till extra
ordinarie, betona de sakkunniga vikten av att skoldistrikten både vid extra
och extra ordinarie anställning såvitt möjligt redan vid anställandet av läraren
angiva tidpunkten för anställningens upphörande.

Frågan om anställningsformen har av de sakkunniga ytterligare belysts i
följande exempel.

Omfattar lärarens tjänstgöring inom samma skoldistrikt hel hösttermin
och tiden exempelvis till den 1 februari därpå följande vårtermin, skall läraren
erhålla extra ordinarie anställning för tiden 1 juli—31 januari. Omfattar
däremot tjänstgöringen tiden 1 november till därpå följande vårtermins slut,
skall läraren anställas som extra under tiden 1 november till höstterminens
slut och såsom extra ordinarie under det därpå följande kalenderhalvåret.

Anställning såsom extra ordinarie en vårtermin skall icke få fortsättas under
därpå följande hösttermin, där ej tjänstgöringen omfattar hela denna termin.
Örn alltså en lärare haft anställning såsom extra ordinarie intill den 1 juli,
skall han anställas som extra lärare örn han i samma distrikt får endast en
månads anställning från början av den därpå följande höstterminen.

Har en lärare anställts såsom extra för två månader från en hösttermins
början och får han därefter i samma skoldistrikt förlängd anställning för
tjänstgöring till terminens utgång, skall han därvid anställas såsom extra
ordinarie till och med den 31 december. Dessutom skall den tidigare extra
anställningen omräknas till extra ordinarie räknat från och med den 1 juli.

Kunni. Maj.ts proposition nr 278.

49

Om lärare anställts såsom extra två månader från en termins början och
han därunder exempelvis 14 dagar varit frånvarande på grund av sjukdom
eller annan anledning, som icke innebär frånträdande av anställningen, utgör
detta icke hinder för omräkning till extra ordinarie anställning, därest lärarens
tjänstgöring inom distriktet skulle förlängas till terminens utgång. Har
läraren under terminen frånträtt anställning inom skoldistriktet utan att omedelbart
erhålla ny anställning eller har anställning tillträtts efter terminens
början eller upphört före terminens slut och understiger på grund härav anställningstiden
det för terminen gällande dagantalet med sammanlagt högst
fem dagar, skall icke heller sådant hinder föreligga. Sker i sist avsedda fall
omräkning till extra ordinarie, skall läraren vidkännas C-avdrag för de dagar,
han sålunda icke innehaft anställning.

Beträffande den statsfinansiella sidan av frågan örn extra ordinariebegreppets
utvidgning framhålla de sakkunniga, att åtgärdens vidtagande icke torde
komma att innebära några ökade utgifter för statens vidkommande. De sakkunniga
anföra härom:

De särskilda förmåner, vilka skulle komma att utgå till vikarierande lärare,
som enligt förslaget erhölle extra ordinarie anställning, äro av den art, att
desamma kunna beräknas representera ett synnerligen ringa årsbelopp. Man
torde nämligen på goda grunder kunna antaga, att ifrågavarande, nära nog
undantagslöst yngre lärare i mycket ringa utsträckning söka tjänstledighet
av sådan anledning, att de under ledigheten äga uppbära någon del av lönen.
Även de familjepensionskostnader, som kunna uppkomma, måste bliva
av ringa storleksordning. Att däremot nämnda förmåner äro av stort värde
för varje enskild lärare, som kommer i åtnjutande därav, och beträffande
familjepensionsförmånerna för hans efterlevande är uppenbart.

Statens utgifter för ifrågavarande ändamål torde i varje fall komma att
uppgå till jämförelsevis ringa belopp.

Däremot skulle de sammanlagda pensionsavdragen komma att uppgå till
ganska betydande summor. Om man räknar med att antalet extra ordinarie
lärare ökades med 1,700, varav 800 småskollärare och 900 folkskollärare
och att omkring halva antalet inom varje grupp vore helårsvikarier och den
andra hälften terminsvikarier, torde de årliga pensionsavdragen icke komma
att understiga ett belopp av 250,000 kronor. Förslagets genomförande skulle
alltså ingalunda medföra några för det allmännas vidkommande ogynnsamma
ekonomiska verkningar. De sakkunniga anse sig nämligen kunna utgå
från, att ifrågavarande lärare så gott som undantagslöst skulle under sin
tjänstetid förvärva tillräckligt antal tjänstar för erhållande av hel pension
samt att pensionsavdrag skall verkställas under hela tjänstetiden, ej blott
under 30 år.

Vad härefter angår förslaget örn rätt för extra ordinarie lärare att vinna
anställning tills vidare, framhålla de sakkunniga:

Enligt nu gällande bestämmelser anställas extra ordinarie lärare vid folkskoleväsendet
på viss tid, ej överstigande ett läsår. Dessa bestämmelser infördes
i folkskolestadgan år 1921. Dessförinnan kunde extra ordinarie folkoch
smaskollärare anställas antingen lills vidare med ömsesidig rätt till minst
fyra månaders uppsägning eller ock på viss tid. Avlöningen lill lärare med
anställning tills vidare utgick för månad med 7,2 av årslönen, medan lönen till
pä viss tid anställd lärare beräknades efter lästid så, att hela årslönen utbetalades
under pågående läslermincr. I syfte all bereda extra ordinarie lärare en

Rilian;) till riksdagens protokoll 19i2. 1 saini. Nr 278.

t

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

tryggare ställning har förslag framkommit om sådan ändring av nu gällande
bestämmelser, alt ifrågavarande lärare skulle kunna anställas tills vidare.

Nämnda anställningsform är givetvis ur lärarens synpunkt att föredraga
framför anställning på viss tid, enär han därigenom kan anses erhålla en
något fastare anställning. Vidare vinnes därmed, alt ett åt en lärare meddelat
förordnande icke, såsom nu är fallet, behöver förnyas för fortsatt tjänstgöring
inom skoldistriktet. För lärare, som fått sig anvisad tjänstebostad,
innebär sagda anställningsform, att han blir tillförsäkrad rätt att nyttja bostaden
jämväl under ferier. Men därmed torde också följa skyldighet för
honom att även lämna ersättning för bostaden för hela anställningstiden.

Enligt 7 § kungörelsen nr 961/1937 bestämmer skolöverstyrelsen, om begravningshjälp
skall utgå för det fall, att extra ordinarie lärare avlider under
ferier, som följa omedelbart efter lästermin, under vilken han innehaft anställning.
Denna bestämmelse torde bliva obehövlig, därest tillsvidareanställning
införes för sådan lärare.

De sakkunniga fortsätta:

Tillsvidareanställningen måste vad beträffar folkskolan givas en modifierad
form. I de fall, då det redan vid tiden för lärarens tillsättning kan förutses,
att anställningen kommer att omfatta viss begränsad tid, kan sålunda förordnandet
visserligen gälla lills vidare, men dock endast till utgången av viss
angiven tid.

Självfallet är föreskrift örn ömsesidig uppsägningsrält erforderlig. Men
genom denna föreskrift kunna en del olägenheter uppkomma. Behovet av
extra ordinarie lärare kan i regel ej prövas förrän vid slutet av läsåret närmast
före anställningen. Örn vid en dylik prövning en eller flera förut befintliga
läraravdelningar befinnas vara obehövliga påföljande läsår, uppstå svårigheter,
därest lärarna äro anställda tills vidare och uppsägning ej skett
i behörig tid, d. v. s. i februari månad, förutsatt att anställningstiden räknas
från den 1 juli. Säkerligen skulle ofta nog skolstyrelserna försumma att
verkställa uppsägningen i rätt tid. Vid sådant förhållande korinne skoldistriktet
att åtminstone under en viss tid efter senare skedd uppsägning få
svara för utbetalning av lön åt obehövliga lärare, till vilkas avlöning statsbidrag
ej kunde utgå. Liknande förhållande kan uppkomma i det fall, att
en icke-ordinarie tjänst förändras lill ordinarie och annan lärare än den.
som innehar den förstnämnda tjänsten, väljes.

Därest, såsom de sakkunniga förorda, gällande bestämmelser ändras därhän,
att extra ordinarie lärare kan anställas tills vidare, böra därför föreskrifterna
därom så utformas, att bestämmelsen örn uppsägning av vederbörande
lärare ej behöver iakttagas för det fall. att tjänsten vid i vederbörlig
ordning verkställd prövning befunnits obehövlig eller då tjänsten förändras
till ordinarie.

En bestämmelse om anställning tills vidare får givetvis sin egentliga betydelse,
då ett varaktigt behov av en icke-ordinarie tjänst förefinnes. Detta
är också förhållandet beträffande flertalet dylika tjänster. Anställningen bör
i sådana fall räknas från redovisningsårets början, eller den 1 juli till den 30
juni det år, då anställningen upphör antingen på grund av att tjänsten indrages,
förändras till ordinarie eller, i förekommande fall, uppsägning i vederbörlig
ordning skett. Sistnämnda åtgärd skulle väl då främst förekomma
för det fall, att giltig anledning föreligger för lärarens entledigande. Självfallet
skall skolstyrelse äga att med omedelbar verkan utan föregående uppsägning
entlediga lärare på grund av tjänstefel.

Om lärare förordnas för tjänstgöring tills vidare under ett läsår eller en
termin, bör förordnandet utfärdas att gälla från början av det redovisningsår

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

51

respektive redovisningshalvår, valunder tjänstgöringen fullgöres, tills vidare
intill redovisningsårets respektive redovisningslialvårets utgång. I dylika fall
synes uppsägning icke behöva förekomma.

Ur vissa synpunkter kunde det måhända vara lämpligare, alt anställningstiden
räknades från första dagen av höstterminen ett år till dagen före höstterminens
början det år, då anställningen upphörde. En sådan anordning
skulle i en del fall föranleda olägenheter vid rekvisition av statsbidrag till
lärares avlöning. De sakkunniga lia därför funnit sig böra förorda, att anställningstiden
regelmässigt ansluter sig till redovisningsåret.

Som förut angivits ha de sakkunniga föreslagit införande av kalenderårsavlöning
till de extra ordinarie lärarna. Härmed skulle uppfyllas ett av lärarorganisationerna
såsom angeläget framfört önskemål. Såsom skäl för en
sådan anordning ha organisationerna anfört, att det för läraren är i flera
avseenden förmånligare, örn han äger utbekomma årslönen eller del därav
fördelad på kalendermånad i stället för på läsmånad. Pensions- och hyresavdrag
komme då också att ske varje kalendermånad.

Utöver de angivna skälen anföra de sakkunniga till stöd för kalenderårsavlöningen: Därest

de extra ordinarie lärarna komma att anställas tills vidare, synas
ytterligare skäl föreligga för införande av kalenderårsavlöning för ifrågavarande
lärare. Det torde nämligen ur olika synpunkter vara lämpligast, att
löneutbetalningarna fördelas över hela anställningstiden.

I fråga om lärare, vilka inom ett skoldistrikt inneha extra ordinarie anställning
i sammanhängande följd under ett redovisningsår eller längre tid,
medför ett dylikt utbetalningsförfarande inga större olägenheter. Visserligen
kommer en vid höstterminens början nytillträdande lärare, som äger
tillgodoräkna sig lön från den 1 juli, att utbekomma lön för tid, varunder
han ej fullgjort någon tjänstgöring. De sakkunniga få emellertid erinra om,
att motsvarande förhållande gäller för läroverkslärare, då han erhåller extra
ordinarie anställning. Örn. såsom de sakkunniga i det följande föreslå, extra
ordinarie anställning vid folk- och småskolor kan vinnas först sedan dels
viss tid förflutit efter det läraren avlagt lärarexamen och dels läraren fullgjort
tjänstgöring av viss omfattning, synes det icke befogat att tillmäta
nämnda förhållande större betydelse.

Vid en del skolor omfattar höstterminen ett något mindre antal veckor
än vårterminen. Om systemet med kalenderårsavlöning tillämpas, kommer
dock lönen att utgå med lika stort belopp till en lärare, som är anställd under
höstterminen som till den, vilken fullgör sin tjänstgöring under vårterminen.
För lärare, som innehar anställning såväl höst- som vårterminen, saknar
nämnda förhållande all betydelse, och även för den terminsanställde
läraren sker givetvis en utjämning, därigenom alt hans anställning kommer
att avse terminer av olika längd.

Ur ekonomisk synpunkt är det för såväl statens som skoldistriktens vidkommande
likgiltigt, örn lönen till extra ordinarie lärare utbetalas för kalendermånad
eller för läsmånad.

1 fråga örn förslaget alt inplacera de extra ordinarie lärarna i lönegrad
framhålla de sakkunniga:

Därest kalenderårsavlöning för de extra ordinarie lärarna införes, finnes
enligt de sakkunnigas mening icke något skäl att bibehålla den nuvarande

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

ordningen nied dessa lärares placering endast i löneklasser men ej i lönegrader.
De skulle genom en ändring härvidlag bliva likställda med extra ordinarie
tjänstemän inom den civila statsförvaltningen, vilka samtliga hänföras
till viss bestämd lönegrad.

Örn lönegradsplaceringens praktiska utformning anföra de sakkunniga:

För folkskollärare erfordras endast två lönegrader, en för vardera av de två
olika lästider som föreslås skola bibehållas. Beträffande småskollärare föreslå
de sakkunniga, att samtliga extra ordinarie lärare placeras i samma lönegrad
i likhet med vad som i enlighet med gällande övergångsbestämmelser
kommer att gälla för ordinarie småskollärare från och med den t juli 1942.
Detta innebär, jämfört med nuvarande regler, att extra ordinarie småskollärare
vid skola med 364/7 veckors årlig lästid erhåller samma lön som sådan
lärare vid skola med 39 veckors årlig lästid, medan lönen för närvarande
utgår med ett belopp, som är ungefärligen en löneklass lägre.

De sakkunniga anse, att någon ändring av begynnelselöneklassen för de
extra ordinarie lärarna icke bör äga rum. I anslutning till löneplanen för
extra ordinarie tjänstemän i civila icke-ordinariereglementet böra därför extra
ordinarie folkskollärare placeras i lönegraderna LEo 14 och LEo 15 omfattande
löneklasserna 13—17 respektive 14—18, medan extra ordinarie småskollärare
föreslås placerade i lönegraden LEo 7 omfattande löneklasserna
6—10. För kvinnlig lärare, som i enlighet med vad de sakkunniga i annat
sammanhang föreslå, tills vidare ej skall äga åtnjuta lön enligt högsta löneklassen,
skall slutlönen bliva en löneklass lägre.

Vad angår det föreslagna behörighetsvillkoret för extra ordinarie anställning
— 2 års tidrymd mellan lärarexamen och anställningen samt 256 dagars
tjänstgöring av angiven beskaffenhet under denna tidrymd — anföra de sakkunniga: Med

nu gällande bestämmelser möter intet hinder för en lärare att omedelbart
efter sin lärarexamen och alltså utan någon som helst tjänstgöring
i skola, söka och erhålla anställning som extra ordinarie lärare. En nyexaminerad
lärare kan, om han har särskilt höga examensbetyg, vinna anställning
framför annan lärare med vitsord från ett eller annat års tjänstgöring.
Ett dylikt förhållande står icke i god överensstämmelse med inom den civila
statsförvaltningen eller det statliga undervisningsväsendet tillämpat förfaringssätt.
Att så sker kan icke heller ur lärarnas synpunkt anses tillfredsställande.
De sakkunniga ha därför funnit sig böra föreslå en ändring härutinnan.

Enligt de sakkunnigas mening bör för erhållande av extra ordinarie anställning
krävas, att viss tid förflutit efter det läraren avlagt lärarexamen
samt att läraren under denna tid fullgjort tjänstgöring av viss omfattning.
Härvid kunna givetvis mer eller mindre stränga villkor uppställas. De sakkunniga
vilja för sin del förorda, att bestämmelserna härom givas sådan innebörd,
att lärare skall kunna anställas som extra ordinarie lärare först sedan
två år förflutit efter avlagd lärarexamen samt att läraren under dessa två år
fullgjort väl vitsordad tjänstgöring inom det statsunderstödda eller statliga
undervisningsväsendet under sammanlagt 256 dagar. o

Med tillämpning av en sådan bestämmelse kan det inträffa, att icke någon
lärare som uppfyller villkoren för anställning som extra ordinarie, anmäler
sig som sökande.'' I ett dylikt fall skall givetvis skolstyrelse vara oförhindrad
ad antaga någon av de sökande, dock att den sålunda antagne läraren skall
förordnas som extra och ej som extra ordinarie lärare. Självfallet bör sådan
lärare vid fortsatt förordnande från och med början av det redovisningshalv -

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

53

år, efter vilket han uppfyllt villkoren för anställning som extra ordinarie, erhålla
dylik anställning.

Vidkommande de extra lärarnas löneklassplacering anföra de sakkunniga
följande:

De sakkunniga anse, att även örn den seminarieutbildning, som föregår
folkskollärar- respektive småskollärarexamen, göra dessa lärare väl förberedda
för de pedagogiska uppgifter, som vänta dem vid utövandet av deras
lärarkall, de första åren dock måste betraktas såsom i viss mån en fortsatt
utbildning. Nyssnämnda förhållande att den behållna kontanta lönen blir
högre för vikarier än för extra ordinarie lärare, enär de förstnämnda ej erlägga
pensionsavgifter, synes de sakkunniga utgöra ett ytterligare skäl för
att en ändring av gällande lönebestämmelser kommer till stånd. Med hänsyn
till nämnda omständigheter anse de sakkunniga, att nytillträdande folkoch
småskollärare böra erhålla något lägre begynnelselön än nu är fallet.
De sakkunniga föreslå, att nämnda lärare placeras två löneklasser lägre än
den för extra ordinarie lärare gällande lägsta löneklassen, d. v. s. folkskollärare
i 12 löneklassen och småskollärare i 4 löneklassen.

För närvarande utgår lönen till vikarierande lärare med 1/2rs av årslönen
för varje dag tjänstgöringen varar. De sakkunniga ha funnit det mera praktiskt
att i reglementet upptaga dagbeloppen för varje löneklass och ortsgrupp.
Dagbeloppen ha därvid något avjämnats.

De sakkunniga ha icke ansett det vara erforderligt att införa särskilda
lönegrader för extra lärare.

Vid skola med 39 veckors årlig lästid skulle begynnelselönen, inklusive
rörligt tillägg och kristillägg enligt för sista halvåret 1941 gällande grunder,
för extra lärare enligt de sakkunnigas förslag jämfört med nuvarande löneförhållanden
minskas med följande belopp i avrundade tal:

för folkskollärare å A-ort.................. 470 kronor

» » » I-ort.................. 590 »

» småskollärare » A-ort.................. 330 »

» » » I-ort.................. 445 »

Nämnda belopp utvisa skillnaden i lön mellan lägsta löneklasserna för
vikarierande lärare enligt nuvarande bestämmelser och extra lärare. Vid en
jämförelse mellan extra ordinarie och extra lärares löneställning enligt de
sakkunnigas förslag bör emellertid beaktas, att extra lärare icke ha att vidkännas
tjänste- och familjepensionsavdrag, vilket däremot är fallet med
extra ordinarie lärare. Motsvarande skillnad i lön mellan extra ordinarie och
extra lärare kommer därför att minskas med pensionsavdragens sammanlagda
årsbelopp, som i här angivna fall för extra ordinarie folkskollärare utgör
300 kronor och för extra ordinarie småskollärare 156 kronor.

Ilär må anmärkas, att kvinnliga vikarierande folkskollärare på grund av
gällande övergångsbestämmelser intill den 30 juni 1943 åtnjuta begynnelselön
enligt 13 löneklassen, medan begynnelselönen för manliga folkskollärare
utgår enligt 14 löneklassen.

Vad slutligen beträffar de s. k. rcservvikaricrna lia de sakkunniga uttalat
sig på följande sätt:

Enligt de sakkunnigas mening synes det vara klarlagt, att i skoldistrikt
med ett mycket stort antal lärare vissa svårigheter alt ordna vikariefrågan
kunna uppstå, örn ej särskilda åtgärder vidtagas för att trygga tillgången av
vikarier. Anställandet av reservvikarier med lön utgående jämväl vid avbrott

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 27S.

i tjänstgöringen kan i sådana fall anses vara en lämplig anordning för tillgodoseendet
av det mera stadigvarande behovet av vikarier för tjänstlediga
lärare. En dylik åtgärd underlättar givetvis för dessa skoldistrikt att upprätthålla
undervisningen utan störande avbrott.

I de skoldistrikt, som bär avses, överstiger på grund av omfattande tjänstledigheter
bland lärarna det varaktiga behovet av lärarkrafter i regel antalet
klasslärare. Ett begränsat antal av vikarierna kan därför erhålla en fastare
anställning, närmast jämförlig med extra ordinarie lärares anställning. Med
hänsyn härtill kan det vara förklarligt, att skoldistrikten låtit de s. k. reservvikarierna
komma i åtnjutande av vissa avlöningsförmåner, som enligt gällande
bestämmelser ej utgå till vikarierande lärare, särskilt som skoldistrikten
själva bestritt de därmed förenade kostnaderna.

De skäl. som tala för att lön skall utgå under den tid av anställningsperioden,
då vikarien ej kunnat beredas tjänstgöring, torde ej med samma fog
kunna åberopas för det fall, att läraren på grund av sjukdom eller liknande
anledning blivit hindrad fullgöra vikarietjänstgöring och sålunda ej kan stå
till förfogande för fullgörande av vare sig undervisningsarbete eller annat
uppdrag. Om läraren under dylikt avbrott i tjänstgöringen det oaktat kommer
i åtnjutande av vissa avlöningsförmåner, synes detta icke stå i god överensstämmelse
med gällande statsbidragsbestämmelser. De sakkunniga lia
emellertid övervägt, örn tillräckliga skäl kunna anses föreligga för vidtagande
av sådan ändring härutinnan, att skoldistrikt i särskilda fall skulle äga utbetala
dylika förmåner.

I det föregående ha de sakkunniga givit uttryck åt den uppfattningen, att
förhållandena inom ett fåtal större skoldistrikt kunna vara sådana, att anordningen
med reservvikarier underlättar för skoldistriktet att på ett tillfredsställande
sätt ordna vikariefrågan. Det har jämväl framgått, att dylika reservvikarier
av skoldistriktet erhålla lön, dock utan att statsbidrag därtill utgår,
även under de tider av anställningsperioden, då de ej kunna beredas
tjänstgöring, ett förfarande som enligt de sakkunnigas mening icke kan anses
stridande mot gällande bestämmelser. Härigenom givas ifrågavarande vikarier
en fastare anställning än korttidsvikarierna, och de bliva även i lönehänseende
bättre ställda än dessa.

Reservvikariernas anställning är i regel av mera varaktig beskaffenhet.
Med hänsyn härtill och i konsekvens med vad de sakkunniga i det föregående
uttalat kunde det finnas visst fog för att den extra ordinarie anställningsformen
bleve gällande även beträffande reservvikarierna. Då emellertid en
dylik anordning skulle bliva tillämplig endast inom ett fåtal av de större
skoldistrikten, lia de sakkunniga, som redan framhållits, icke ansett sig kunna
förorda en sådan omläggning av nuvarande förhållanden. Vad som anförts
rörande reservvikariernas anställningsförhållanden synes dock tala för
att hinder icke bör möta för skoldistrikt att bereda inom skoldistriktet anställda
reservvikarier vissa avlöningsförmåner under de tider av anställningsperioden,
då de på grund av sjukdom eller liknande orsak eventuellt bliva
hindrade att tjänstgöra. Däremot synes icke föreligga någon anledning till
att låta reservvikarierna komma i åtnjutande av högre dagarvoden än vad
som bestämmes skola utgå till övriga vikarier (extra lärare).

Av det anförda framgår, att nu berörda anordning kan ifrågakomma endast
i mycket begränsad omfattning. Vidare är att märka, att det här icke
är fråga örn att för den grupp av lärare, som här avses, fastställa särskilda
avlöningsförmåner. Frågan gäller endast, huruvida skoldistrikt skall äga att
i undantagsfall bereda vikarierande (extra) lärare vissa avlöningsförmåner
utöver vad därom eljest är stadgat. Med hänsyn härtill synes det ej lämpligt
att i avlöningsreglementet införa bestämmelser härom. Det torde vara till -

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

55

fyllest, om statsbidragskungörelsen, i vad angår villkor för utgående av statsbidrag,
kompletteras med en bestämmelse, varigenom skoldistrikt medgives
dylik rätt.

På grund av vad sålunda anförts föreslå de sakkunniga sådan ändring i
gällande bestämmelser angående villkor för utgående av statsbidrag till lärare
vid folk- och småskolor, att hinder ej må möta för skoldistrikt, där enligt
av skolöverstyrelsen verkställd prövning s. k. reservvikarier få anställas,
att låta dylik vikarie, till vilken lön skall utgå enligt för extra lärare
gällande bestämmelser, vid under anställningstiden uppkommande avbrott
i tjänstgöringen åtnjuta, utom viss del av lönen, de särskilda förmåner, som
under motsvarande förhållanden skulle tillkomma dem såsom extra ordinarie
lärare, dock att statsbidrag härtill icke skall utgå.

Slutligen få de sakkunniga framhålla, att vid bifall till de sakkunnigas
förslag örn beredande av extra ordinarie anställning åt vissa vikarier, behovet
av reservvikarier kommer att i viss mån minskas. Vad i det föregående
anförts har givetvis avseende endast å sådana fall, då förutsättningar icke
föreligga för extra ordinarie anställning.

Yttranden.

Statskontoret har anfört:

Enligt de sakkunnigas förslag skulle i fortsättningen jämväl vikarier å lärartjänster
vid folkskolan under vissa villkor kunna beredas extra ordinanarie
anställning. Med hänsyn till de växlingar i anställningsform för samme
lärare mellan extra ordinarie och extra, som efter förslagets genomförande
kunna väntas ifrågakomma, måste ett dylikt förslag vara ägnat att
medföra vissa olägenheter ur pensionssynpunkt. Dessa olägenheter komma
emellertid att avsevärt minska, örn — som de sakkunniga förordat — såsom
villkor för extra ordinarie anställning föreskrives viss tids tjänstgöring
inom undervisningsväsendet efter avlagd examen. Statskontoret vill därför
icke motsätta sig förslaget i denna del. Vad angår längden av den tidsperiod,
som skall lia förflutit efter avlagd examen, får ämbetsverket dock
föreslå den ändringen i de sakkunnigas förslag, att sagda tidsperiod utsträckes
från två till tre år. En dylik ändring synes statskontoret önskvärd
främst ur den synpunkten, att härigenom bättre överensstämmelse skulle
vinnas med förhållandena inom andra delar av förvaltningen. Härtill kommer,
att de manliga folkskollärare, vilka efter avlagd examen hava att fullgöra
dem åliggande värnpliktstjänstgöring, på grund av tidslängden enligt
nya värnpliktslagen av denna tjänstgöring som regel icke kunna förutsättas
erhålla 256 dagars lärartjänstgöring under de två närmaste åren efter examen.

Allmänna lönenämnden har icke framställt erinran mot de sakkunnigas
förslag i nu berörda hänseenden.

Däremot har skolövcrstgrelsen ifrågasatt lämpligheten av de bestämmelser,
som av de sakkunniga föreslagils beträffande de icke-ordinarie lärarnas
anställnings- och avlöningsförhållanden, samt ifrågasatt en annan lösning
av de föreliggande problemen. Överstyrelsen anför:

Ofta kommer det att inlräffa, alt förordnande från början av terminen
avser allenast en del av terminen. Blir förordnandet å samma eller annan
tjänst inom distriktet en eller flera gånger förlängt, så att det slutligen omfattar
hela terminen, skall läraren anses hava varit anställd som extra ordi -

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

narie från senaste halvårsskiftet och omräkning av löneförmånerna ske i
överensstämmelse härmed. De sakkunniga meddela vissa anvisningar örn
hur anställningen bör i angivna fall bedömas. Så t. ex. bör vikarie, som
från början av terminen förordnats för ett pär månader men under någon
del av denna tid varit förhindrad att tjänstgöra, likväl räknas såsom extra
ordinarie för hela terminen, örn han erhåller förlängt eller nytt förordnande
till terminens slut. Här uppkommer emellertid frågan, örn man kan och
bör giva vikarie förlängt eller nytt förordnande och därmed extra ordinarie
anställning, om han redan är av sjukdom eller annan anledning förhindrad
att tjänstgöra.

Ordinarie lärares tjänstledigheter och därmed vikariers förordnanden
upphöra ofta med sista läsdagen närmast före söndag, -helgdag eller lovdag.
Nytt förordnande för vikarien å annan tjänst kan icke gärna hörja, innan
skolan åter träder i verksamhet. Därav följer, att även för vikarie, som
tjänstgör samtliga läsdagar under terminen, kan det sammanlagda antalet
dagar under terminen, då han icke innehaft anställning, i många fall komma
att överstiga fem. Erfarenheterna från Stockholms folkskolor bestyrka
detta. Påsklovet ensamt kan vålla sådant avbrott i anställningen, att extraordinarieanställningen
går förlorad. I skoldistrikt med ett flertal vikarier
kan skolstyrelsen ordna det så, att någon eller några av dem få sammanhängande
tjänstgöring och därmed extra ordinarie anställning, medan de
övriga träffas av längre eller kortare avbrott i anställningen. Man kan
förutse, att mycket såväl berättigat som oberättigat klander kommer att
riktas mot skolstyrelsernas sätt att handhava denna ömtåliga angelägenhet.
1 en mängd fall kan en lärares anställning och löneklass under en viss termin
bestämmas först vid terminens slut. Gäller det en hösttermin, kan sålunda
en skolstyrelse i december månad finna, att anställningstiden för
vissa vikarier med högst fem dagar understiger terminens dagantal. Styrelsen
skall då retroaktivt anställa dessa vikarier såsom extra ordinarie från
den 1 juli till den 31 december, placera dem i ny löneklass och verkställa
omräkning av löneförmånerna i enlighet med denna placering, varvid läraren
skall vidkännas pensionsavdrag för sex månader. Nästa termin förfaren
på samma sätt. Möjligen får läraren bibehålla ställningen såsom extra ordinarie
hela vårterminen, men det kan också hända, att han redan efter några
veckor eller kanske från början av sin anställning den terminen måste återgå
till anställning såsom extra. Det blir åter ny löneklassplacering och omräkning
av löneförmåner. Men även i de fall, då skolstyrelsen kan vid terminens
början förutse, att ett vikariat kommer alt omfatta hela terminen,
synes det överstyrelsen oegentligt, alt styrelsen t. ex. i mitten av augusti månad
anställer en extra ordinarie lärare från den 1 juli och retroaktivt utbetalar
lön för den redan gångna liden. Skulle anställningen komma alt av
någon anledning avbrytas under terminen, måste en del av det redan utbetalade
beloppet återfordras.

Det torde stå klart, att den föreslagna ordningen rörande icke-ordinarie
lärarnas anställning och lönens utgående efter kalenderår för extra ordinarie
men efter lästid för extra lärare kommer att för hundratals lärare medföra
täta ändringar i fråga örn anställningens art, placering i löneklass och den
utgående lönens storlek. Även kommer det att icke så sällan inträffa, att
lärare, som under en lång följd av år innehaft anställning som extra ordinarie,
måste nedgå till anställning som extra och därmed vidkännas löneminskning.

För lärare med kalenderårslön år efter år saknar det i det närmaste betydelse,
att terminernas längd varierar. Men för lärare, som uppbär kalenderårslön
kanske blott för en termin, är det icke likgiltigt, om den terminen

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

57

omfattade 5 månader, medan läsårets andra termin, då han uppbär lön
efter lästid, blott omfattar 3 V2 månader. I skoldistrikt med 39 veckors lästid
omfattar vårterminen ofta 5 månader. En vid sådan skola anställd vikarie,
som under vårterminens lopp uppbär lön såsom extra befattningshavare,
kan vid vårterminens slut bli skyldig att återbetala redan erhållna lönemedel,
örn han befinnes berättigad att räkna anställningen såsom extra ordinarie.
För 5 månaders termin blir nämligen extra lärares lön efter lästid
ofta större än hans nettolön för ett halvt år såsom extra ordinarie. Fråga
blir här, om skolstyrelsen skall anses skyldig att även mot lärarens vilja
retroaktivt förordna honom som extra ordinarie och av honom utkräva pensionsavgifter
med återbetalning av redan utanordnade lönemedel.

I de till det föreslagna avlöningsreglementet fogade Övergångsbestämmelserna,
punkterna 2—5, framträda reglementets mångskiftande och svårförståeliga
bestämmelser särskilt starkt. Dessa övergångsbestämmelser äro avsedda
att tillämpas beträffande omkring 5,000 lärare och skulle komma att
lia aktualitet under mycket lång tid, antagligen 15 å 20 år. Emellertid skulle
tillämpningen av reglementets övriga bestämmelser angående de icke-ordinarie
lärarna komma att endast föga skilja sig från de mera detaljerade
övergångsbestämmelserna.

Det som framför allt gör tillämpningen så oerhört krånglig, är kalenderårslönen
för vissa och läsårslönen för andra icke-ordinarie lärare samt skillnaden
i lön mellan extra ordinarie och vikarie, fastän en extra ordinarie lärare
icke kan stadigvarande kvarstå i sin löneställning. Att kanske mitt i en
månad övergå från kalenderårslön till lön efter lästid och i annan löneklass,
är starkt ägnat att vålla misstag. Överstyrelsen vill erinra om att i propositionen
nr 270 vid 1937 års riksdag föreslogs den icke ordinarie lärarpersonalens
placering i olika lönegrader och löneklasser allt efter den årliga lästidens
längd. Läsårslön och lika lön för extra ordinarie och vikarie bibehölls
dock. Riksdagen fann emellertid, att den på sådant sätt skiftande lönen
skulle i tillämpningen vålla stora svårigheter. Med gillande av principen,
att de detaljerade lönebestämmelserna böra med bibehållande av avlöningsreglementets
materiella innebörd för befattningshavarna vid utformningen
anpassas efter de säregna förhållandena vid skolväsendet, beslutade
riksdagen de nu gällande bestämmelserna, som också visat sig lämpliga.

Med det anförda har överstyrelsen velat påvisa, att anställandet av vissa
vikarier för tjänstlediga lärare såsom extra ordinarie och särskilt beräknandet
av lönen för dessa efter kalenderår skulle medföra synnerligen invecklade
anställnings- och lönespörsmål, som näppeligen kunna under nuvarande
förhållanden lösas på ett tillfredsställande sätt. Med de täta växlingarna
för lärarna mellan anställning såsom extra med lön efter lästid och
anställning som extra ordinarie med kalenderårslön och placering i annan
löneklass riskerar man, att sådan oklarhet uppstår angående icke-ordinarie
lärares anställnings- och avlöningsförhållande, att hela det statliga lönesystemet
blir ehuru med orätt betraktat såsom olämpligt för folkskolans
lärare.

Skolöverstyrelsens förslag innebär, att lärarna skola vara anställda såsom
extra, tills de förvärvat tre tjänstår, samt att därefter lärare, som ej valts
till ordinarie, skall anställas såsom extra ordinarie med lön efter lästid för
den tid tjänstgöringen omfattar. Såsom motivering till detta förslag har
överstyrelsen anfört följande.

Den likställighet mellan folkskolans lärare och den civila statsförvaltningens
tjänstemän, sorn skulle eftersträvas, avser i huvudsak förhållandevis

58

Kungl. Maj:ts proposition, nr 278.

tryggad anställning och fast jämförelsevis god löneställning efter en tids
lägre avlönad tjänstgöring linder mera ovissa förhållanden.

Lärarkåren har upprepade gånger klagat över att lärarnas extra ordinarie
anställning är alltför osäker, enär den upphör, örn tjänsten blir obehövlig
i det ifrågavarande skoldistriktet, om den förändras till ordinarie eller örn
skolstyrelsens majoritet anser läraren olämplig. De sakkunniga lia icke funnit
sig kunna, föreslå någon egentlig förbättring i nu berörda avseende.
Den extra ordinarie anställning, som vissa vikarier skulle kunna erhålla, blir
i verkligheten icke varaktigare än vikarieanställningen tidigare varit och
motsvarar således icke extra ordinarie begreppet från statsförvaltningen. Ett
betydande antal lärare med mycket lång tjänstetid kunna icke heller erhålla
ens dylik extra ordinarie anställning, och mångå nödgas återgå till mera
tillfälliga tjänster eiler att hava under längre eller kortare tid varit anställda
såsom extra ordinarie. Överstyrelsen, som även tidigare haft anledning undersöka
spörsmålet, måste liksom de sakkunniga medgiva, att förutsättningar
för fastare sammanhängande anställning för extra ordinarie lärare
till något antal av betydelse icke för närvarande föreligga. De överordnade
skolmyndigheternas organisation och lärarkårens i fråga örn anställning beroende
av mer än 2,000 huvudmän innebär tills vidare hinder att bereda de
icke-ordinarie lärarna sådan tryggad anställning, som likställighet med befattningshavare
i statens tjänst skulle medföra.

Emellertid vill överstyrelsen framhålla, att om lärarna på grund av det
splittrade verksamhetsområdet icke kunna erhålla likställighet med statliga
befattningshavare i fråga örn anställningens varaktighet, så bör detta ingalunda
medföra, att de tilldelas även en ogynnsammare löneställning än som
för likställighet skulle krävas. Snarare bör den meningen vinna gehör, att
eftersom förhållandena icke medgiva, att formen för lärarnas anställning
blir tillfredsställande, böra de kompenseras med fördelaktigare löneställning.
För undervisningens behöriga upprätthållande kräves, att ett stort antal
lärare jämförelsevis ofta flytta från en tjänst till en annan, från en skola
till en annan, oftast också från ett skoldistrikt till ett annat. Med värjo sådan
flyttning följer i regel nytt förordnande. Föreskriver man, att även dylika
lärare med många års tjänstetid skola anställas såsom extra och att de,
eftersom de äro extra, skola avlönas några löneklasser lägre än extra ordinarie,
bedömer man spörsmålet från oriktig utgångspunkt.

De sakkunniga framhålla (sid. 21), att den normala befordringsgången
inom civila statsförvaltningen får anses vara den, att tjänstemannen efter
anställning såsom extra blir extra ordinarie, varefter han erhåller ordinarie
tjänst — samt att en tjänsteman, som erhållit extra ordinarie anställning,
som regel icke utan eget förvållande går miste örn denna. Att undantagsvis
så kan bli förhållandet, saknar i detta sammanhang betydelse, anse de sakkunniga.

Det är från de här angivna förhållandena man bör utgå, då man i enlighet
med de för de sakkunniga givna direktiven söker bringa lärarnas
löneförhållanden till överensstämmelse med det statliga lönesystemet. Lärarna
böra först under skälig tid vara placerade i jämförelsevis låg löneklass
men därefter givas en förmånligare löneställning. I denna löneställning skall
läraren i regel kvarstå, tills han vinner ordinarie anställning. Lägges denna
princip till grund vid utformningen av erforderliga detaljerade bestämmelser,
komma de icke-ordinarie lärarnas löneförhållanden att i ekonomiskt
avseende på det närmaste överensstämma med det statliga lönesystemet.

I verkligheten innebär detta i huvudsak endast den avvikelsen från nu
gällande bestämmelser, att lärarna under den första tjänstetiden placeras i
lägre löneklass än som nu är fallet; folkskollärare i 12:e och småskollärare

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

59

i 4:e löneklassen i enlighet med de för sakkunnigas förslag beträffande
extra lärare. Sedan lärarna förvärvat exempelvis tre tjänstår, böra de uppflyttas
till av de sakkunniga för extra ordinarie föreslagna 14:e respektive
6:e löneklassen. Enklast och följdriktigast är, att samtliga lärare, allt efter
som de uppflyttas, erhålla de förmåner, som tillkomma extra ordinarie och
därmed bliva skyldiga att vidkännas pensionsavdrag. Extra ordinarie och
vikarierande lärare ha hittills alltjämt åtnjutit lika lön, och före 1938 voro
de likställda även i fråga om pensionsrätt och pensionsavgifter. Vid de
statliga läroanstalterna möter det icke något hinder, att en extra ordinarie
lärare tjänstgör exempelvis som sjukvikarie, även då vikariatet är av kort
varaktighet. Då vikariatet upphör, förflyttas han till annan tjänst. Att folkskoleväsendets
organisation icke anses för närvarande medgiva, att tjänstgöringen
mera allmänt ordnas på motsvarande sätt även för icke-ordinarie
folkskollärare, bör icke mer än nödvändigt försämra dessa lärares ställning.

De sakkunniga beräkna, att den av dem föreslagna utökningen av antalet
extra ordinarie lärare skulle årligen tillföra statskassan en ökning av pensionsavdragen
på omkring 250,000 kronor. Den ytterligare utvidgning av
extra ordinariebegreppet, som överstyrelsen här föreslår, skulle givetvis medföra
betydande belopp pensionsavdrag, även örn lön och pensionsavdrag
för åtskilliga av de nytillkomna icke komme att utgå för hela terminer. Utgifterna
för viss del av lön under sjukdom bleve också jämförelsevis ringa
för de på kort tid anställda. Bortfaller bestämmelsen, att tjänstepensionsaydrag
icke skall verkställas, sedan befattningshavaren förvärvat 30 tjänstår
och tager man hänsyn även lill andra på frågan inverkande omständigheter,
torde man kunna utgå ifrån att den här förordade löneställningen för de
icke-ordinarie lärarna icke skulle komma att medföra någon egentlig ökning
av utgifterna för skolväsendet.

Med tillämpning av det här framförda förslaget, som förutsätter, att
lönen utgår efter läsår till samtliga icke-ordinarie lärare, vunnes den i tilllämpningen
enklast möjliga ordningen. De svåraste verkningarna av den
försämring av de icke-ordinarie lärarnas löneställning, som de sakkunnigas
förslag innebär, nämligen extra lärares låga lön för ett betydande antal
vikarier med lång tjänstetid, skulle bortfalla, och likställigheten med befattningshavare
i statens tjänst bleve mera framträdande. De i punkterna 2—5
övergångsbestämmelserna till reglementet införda föreskrifterna skulle enligt
överstyrelsens förslag kunna väsentligt förenklas eller måhända bortfalla.

Överstyrelsen har tillagt, att viss skillnad givetvis kunde, örn så skulle
befinnas lämpligt, göras mellan extra ordinarie och vikarie. I sådant fall
borde dock även lärare som uppehåller vakant tjänst hänföras till gruppen
extra ordinarie. Lönen borde utgå efter samma löneklass och efter lästid.

Aven detta förslag ansåge överstyrelsen lämpligare än det av de sakkunniga
framlagda.

De extra ordinarie lärarna vid folkskolan inneha ställning som klasslärarepeporiemen^-och anställas för ett läsår i sänder. Under tid mellan lästerminerna sakna de chefenformellt
sett anställning. Eftersom behovet av läraravdelningar växlar år från
år, erfordras klassläraren i vissa fall endast för ett enda läsår. Extra ordinarie
anställning beredes honom likväl under sagda läsår. Det är tydligt alt, såsom
de sakkunniga påpekat, skillnad bär föreligger mellan folkskolans extraordi -

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

nariebegrepp och extraordinariebegreppet inom statsförvaltningen. Betydelsen
av denna skiljaktighet bör dock icke överskattas. I flertalet fall är nämligen
behovet av läraravdelningen varaktigt och läraren erhåller förnyat förordnande
såsom extra ordinarie år från år. Även då behovet av läraravdelningen
är temporärt, torde läraren ofta, då avdelningen indrages, erhålla annat förordnande
såsom extra ordinarie i samma eller annat skoldistrikt. De sakkunniga
ha också uttalat, att en lärare, som blivit extra ordinarie, i flertalet fall
torde bibehållas i sådan anställning även i fortsättningen, intill dess han erhåller
ordinarie tjänst.

Av de ändringar, som de sakkunniga ifrågasatt i nu gällande regler för de
extra ordinarie lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden, utgöra de
viktigaste dels förslaget örn extraordinarieanställning åt terminsvikarier och
dels förslaget att extra ordinarie anställning må vinnas först sedan två år
förflutit efter avlagd lärarexamen och under förutsättning tillika att läraren
tjänstgjort minst 256 dagar. Dessa förslag böra bedömas fristående från de
sakkunnigas övriga förslag i fråga örn de extra ordinarie lärarna: tillsvidareanställningen,
kalenderårslönen och lönegradsplaceringen.

Beträffande förslaget örn extraordinarieanställning åt terminsvikarier framgår
av det av de sakkunniga förebragta utredningsmaterialet, att av 1,697 vikarier
under läsåret 1940/41 858 voro anställda hela läsåret och återstoden under
minst en termin. Det kan antagas, att den, som kommit i åtnjutande av terminsvikariat,
också framdeles erhåller sådant vikariat eller klasslärartjänst.
I åtskilliga fall måste man dock räkna med tillfälliga avbrott, under vilka
läraren allenast erhåller vikariat för kortare tidsperioder än en termin. De
sakkunniga ha särskilt framhållit, att de förordat en lägre löneställning än
för närvarande för lärare med kortare anställningstid än en termin och att
en förutsättning härför vore att terminsvikarier kunde beredas extra ordinarie
anställning. När personalrepresentanterna godtagit sakkunnigförslaget beträffande
den lägre löneställningen för vissa icke-ordinarie lärare, torde förslaget
om extraordinarieanställning åt terminsvikarierna lia tillmätts avgörande
betydelse.

Enligt de sakkunnigas förslag skall vikarie erhålla extra ordinarie anställning
icke blott, när anställningen från början omfattar en hel termin, utan
också, då olika anställningsperioder under en och samma termin sammanlagi
omfatta hela terminen. Härvid skall anställning anses omfatta hel termin
även örn avbrott föreligger nied sammanlagt högst fem dagar. Givetvis avser
de sakkunnigas förslag dock i första hand dem, som från början erhållit terminsanställning.
Att även den andra gruppen medtagits har motiverats av att
icke sällan en tjänstledighet, exempelvis på grund av långvarig sjukdom, från
början icke omfattar utan först under terminen utsträckes till att omfatta hela
terminen. Vikarien för en sådan sjukledig lärare har ansetts skäligen böra
likställas med den, vars anställning redan från början omfattar en hel termin.
Däremot avser sakkunnigförslaget icke, att ett större antal kortare och i och
för sig mera tillfälliga vikariatsförordnanden skola berättiga till extra ordi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

61

narie anställning även om i några fall tjänstgöringen skulle komma att omfatta
så gott som hela terminen. Så torde icke heller bli fallet vid genomförande
av de sakkunnigas förslag, eftersom antalet tillåtliga avbrottsdagar begränsats
till fem.

Den kritik, skolöverstyrelsen riktat mot sakkunnigförslaget, avser väsentligen
de fall, då förordnandet från början icke omfattar hel termin. Förutom
att kritiken sålunda huvudsakligen riktar sig mot vissa undantagsfall,
synes den överdriva de svårigheter, som kunna uppkomma. Att vikarieanställning
under ett flertal smärre perioder icke bör och ej heller enligt sakkunnigförslaget
torde komma att grunda extra ordinarie ställning har nyss
påpekats. Omreglering till extra ordinarie anställning torde böra ske vid den
tidpunkt under terminen, då läraren erhåller fortsatt anställning för tjänstgöring
till terminens slut. Vid sådana förhållanden har man knappast att
räkna med, att, såsom överstyrelsen förmenat, en lärares anställning och
löneklass i en mängd fall skulle kunna bestämmas först vid terminens slut.
Att en lärare, som tidigare innehaft anställning som extra ordinarie, erhåller
extra anställning vid samma skoldistrikt, bereder icke större svårigheter för
löneklassplaceringen än då det gäller inplacering i löneklass av vilken som
helst annan lärare, vilken tidigare icke innehaft extra ordinarie tjänst inom
distriktet. Enligt de sakkunnigas förslag, som i dessa delar synes lia godtagits
av skolöverstyrelsen, kommer skillnaden i lön vid extra ordinarie och extra
anställning för lärare med rätt att tillgodoräkna minst tre tjänstår att motsvara
en löneklass. Såsom extra ordinarie bär läraren emellertid att vidkännas
tjänste- och familjepensionsavdrag. Beloppen av dessa avdrag motsvara i stort
sett skillnaden mellan löneklassbeloppen. Någon verklig löneminskning, såsom
överstyrelsen synes utgå från, uppkommer således i dessa fall icke för lärare,
vilken övergår från extra ordinarie till extra anställning. Den fördel i löneoch
pensionshänseende som extra ordinarieanställning i och för sig i allmänhet
medför, saknar också i stort sett betydelse vid korttidsvikariat.

Ehuru jag sålunda icke kan finna skolöverstyrelsens kritik bärande, är
jag medveten om, att förslaget om rätt att för extra ordinarieanställning sammanräkna
flera tidsperioder av en och samma termin komplicerar systemet
och därigenom kan bereda vissa praktiska olägenheter. Örn de sakkunnigas
förslag nu genomföres men erfarenheten mot förmodan skulle visa, att dessa
praktiska olägenheter icke kunna på tillfredsställande sätt bemästras, bör
detta föranleda, att en begränsning vidtages genom att ifrågavarande sammanräkningsrätt
borttages. Såvitt för närvarande kan bedömas, föreligger
emellertid icke tillräckliga skäl för en sådan begränsning.

Av sin kritik har överstyrelsen icke dragit den slutsatsen, alt extra ordinarie
anställning allenast skulle tillkomma vikarie, vars anställning från
början omfattar en hel termin, överstyrelsen har i stället framlagt ett helt
nytt förslag, som innebär att lärarna skola vara anställda såsom extra med
den av de sakkunniga förordade lägre löneklassplaceringen, tills de förvärvat
tre tjänstår; därefter skulle de erhålla extra ordinarie anställning även
vid korttidsvikariat. Som skäl härför har särskilt åberopats, att eftersom var -

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

aktig anställning icke kan beredas lärarna, borde de kompenseras med fördelaktigare
löneställning. Såsom redan framhållits uppkommer emellertid
icke någon nämnvärd skillnad i de kontanta löneförmånerna för en lärare,
som äger tillgodoräkna minst tre tjänstår, vare sig han innehar anställning
såsom extra ordinarie eller extra.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle lärare bli behörig att anställas såsom
extra ordinarie två kalenderår efter det han avlagt examen om han tjänstgjort
256 dagar. Innebörden av skolöverstyrelsens förslag är icke möjlig att
bestämt angiva, då överstyrelsen icke klarlagt hur tjänstårsberäkningen skall
ske. Av uttalanden i skolöverstyrelsens utlåtande, till vilka jag återkommer
i annat sammanhang, synes närmast framgå, att i allmänhet en anställningstid
av 256 dagar skulle räknas som ett tjänstår. Först efter en anställningstid
av (3 X 256 =) 768 dagar, skulle alltså enligt överstyrelsens förslag
anställning som extra ordinarie erhållas. Åtminstone under nu rådande förhållanden
kan extra lärare först efter ett avsevärt antal år från sin examen
räkna en så betydande anställningstid. Även örn tjänståren skulle beräknas
enligt grunderna i sakkunnigförslaget —■ i så fall skulle erfordras en anställningstid
av 615 dagar — skulle i allmänhet betydligt längre tid än tre kalenderår
lia förflutit, innan läraren uppfyllde kompetenskravet. Överstyrelsen har
ifrågasatt, att några övergångsbestämmelser icke skulle meddelas. I så fall
komma givetvis de nuvarande extra ordinarie och vikarierande lärare, som
icke förvärvat tre tjänstår, att få sin löneställning försämrad. De extra ordinarie
lärarna skulle därjämte förlora sin anställning som extra ordinarie.

Det förekommer icke sällan inom folkskoleväsendet, att lärare lämna lärarinnan
— ofta är det fråga örn lärarinnor som ingått äktenskap — men fortsättningsvis
ställa sig till förfogande vid kortare vikariat. Dessa skulle vid
genomförande av överstyrelsens förslag beredas extra ordinarie anställning
med pensionsrätt.

På grund av vad sålunda anförts anser jag mig icke kunna tillstyrka överstyrelsens
förslag.

Vad härefter beträffar de övriga av de sakkunniga föreslagna ändringarna
i de extra ordinarie lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden vill
jag framhålla följande, örn anställning såsom extra ordinarie alltid innebure
samma fasthet vid folkskolan som inom statsförvaltningen, skulle knappast
någon meningsskiljaktighet kunna råda, att de extra ordinarie lärarna även
vid folkskolan böra erhålla anställning tills vidare samt åtnjuta lön, beräknad
efter kalenderår. Av skäl, som i det föregående berörts, kan emellertid
den extra ordinarie anställningen vid folkskolan i vissa fall vara av
mera tillfällig beskaffenhet. Enligt vad de sakkunniga framhålla erbjuder
dock även inom folkskoleväsendet den extra ordinarie anställningsformen i
allmänhet en betydande fasthet. Den frågan uppstår alltså, huruvida bestämmelserna
böra utformas med hänsyn till de sist avsedda fallen eller till
de fall, som få anses utgöra undantag. De sakkunniga ha valt den förra
vägen.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 278.

63

Skolöverstyrelsen har framför allt riktat invändningar mot att lönen till
de extra ordinarie lärarna skulle beräknas efter kalenderår, överstyrelsen
bär bland annat funnit det oegentligt, att skolstyrelse exempelvis i mitten av
augusti månad anställer en extra ordinarie lärare från den 1 juli och retroaktivt
utbetalar lön för den redan gångna tiden. I anledning härav må påpekas,
att motsvarande förhållande ej sällan gäller för läroverkslärare, då han
erhåller extra ordinarie anställning, samt att folkskollärare, som tillträder
extra ordinarie tjänst, enligt sakkunnigförslaget måste under minst två år
efter sin examen lia fullgjort tjänstgöring av viss omfattning. Skolöverstyrelsen
har dessutom, framhållit, att, om anställningen komme att av någon anledning
avbrytas under terminen, måste en del av det redan utbetalade beloppet
återfordras. Sakkunnigförslaget innebär emellertid icke, att sådan återbetalning
skall ske. Att lärare skulle vid vårterminens slut, i samband med
att hans anställning omregleras till extra ordinarie, bli skyldig återbetala
redan utanordnade lönemedel, torde av skäl som förut angivits knappast behöva
befaras.

För egen del tillstyrker jag de sakkunnigas förslag i här berörda delar.
Härav följer, att jag även biträder förslaget i fråga örn de extra ordinarie
lärarnas inplacering i lönegrader.

Mot de sakkunnigas förslag beträffande de extra lärarnas löneställning,
reservvikariernas avlöningsförmåner och prövningen av frågor örn inrättande
och bibehållande av extra ordinarie lärartjänster vid folk- och småskolor
har jag icke funnit anledning till erinran.

Folk- och småskollärares tjänstgöringsskyldighet.

Före tillkomsten av nu gällande avlöningsreglemente fanns icke någon i
allmän författning given föreskrift angående det antal timmar för vecka,
som folk- och småskollärare voro skyldiga att undervisa. Tjänstgöringen reglerades
genom timplanerna, vilka för småskolestadiet upptogo 24—30 timmar
samt för den egentliga folkskolan 28—30 timmar. I det den 30 september
1937 (nr 868) utfärdade avlöningsreglementet för lärare vid folk- och
småskolor meddelades emellertid bestämmelser i nu förevarande hänseende.
Jämlikt 2 § i nyssnämnda reglemente voro folkskollärare, lärare vid mindre
folkskola, biträdande lärare vid folkskola och sådan småskollärare, till vilken
även hänvisats någon eller några av folkskolestadiets klasser, skyldiga
att undervisa under minst 28 och högst 30 veckotimmar samt annan småskollärare
under minst 24 och högst 28 veckotimmar.

Sedermera har genom kungörelse den 19 augusti 1940 (nr 804) ändring
härutinnan skett i så måtto, att den undre gränsen för undervisningsskyldigheten
strukits, varför de lärargrupper, det här gäller, numera äro ålagda
att tjänstgöra 30 respektive 28 veckotimmar. Nedsättning, i denna undervisningsskyldighet
kan under vissa villkor medgivas av skolstyrelse med i förra

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

fallet högst två, i senare fallet högst fyra veckotimmar och av vederbörande
folkskolinspektör med högst fyra respektive högst sex veckotimmar. Samma
befogenheter att nedsätta tjänstgöringsskyldigheten tillkomma ock skolöverstyrelsen.
Därjämte må överstyrelsen härutöver kunna medgiva nedsättning
med högst fyra veckotimmar i den mån, som undervisningen utan kostnad
för statsverket under motsvarande antal veckotimmar i stället meddelas
av annan lärare med erforderlig kompetens.

En viss utökning av folk- och småskollärares reella undervisningsskyldighet
ägde rum från och med redovisningsåret 1939/40. Genom kungörelse den
6 oktober 1939 (nr 693) om ändring i vissa delar av kungörelsen den 30 juni
1920 (nr 572) angående statsbidrag för undervisning i slöjd vid folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola infördes nämligen följande föreskrift:
Bestrides undervisning i slöjd av lärare, å vilken avlöningsreglementet
för lärare vid folk- och småskolor äger tillämpning, utgår dock statsbidrag
allenast för de slöjdtimmar, med vilka den för läraren i nämnda reglemente
stadgade maximitjänstgöringen eller i förekommande fall det antal veckotimmar,
till vilket lärarens undervisningsskyldighet av vederbörande folkskolinspektör
eller skolöverstyrelsen nedsatts, överskrides. För folkskollärare fick
nyssnämnda stadgande endast ringa betydelse, då dylik lärare redan i de för
en undervisningsavdelning obligatoriska ämnena hade att med få undantag
undervisa 30 veckotimmar. Småskollärare åter, som i regel i egen klassavdelning
undervisade endast 26 veckotimmar, i vissa fall 24 timmar, fingo
genom åberopade kungörelse sin undervisningsskyldighet i regel utökad.

Genom kungörelse den 24 maj 1940 (nr 415) stadgades slutligen såsom villkor
för statsbidrag för avlönande av lärare för undervisning i slöjd, bland
annat, att, där undervisning i slöjd bestredes av lärare, å vilken avlöningsreglementet
för lärare vid folk- och småskolor ägde tillämpning, samtliga lärare
vid den skola, där läraren tjänstgjort, uppnått stadgad maximitjänstgöring
eller i förekommande fall det antal veckotimmar, till vilket lärarens
undervisningsskyldighet av vederbörande folkskolinspektör eller skolöverstyrelsen
nedsatts, såvida icke folkskolinspektören på grund av särskilda förhållanden
medgivit undantag.

I samband med det hösten 1939 inledda besparingsarbetet togs under övervägande
en generell höjning av den för folk- och småskollärare stadgade undervisningsskyldigheten
i syfte att vinna besparingar. I propositionen 1940:
155 lämnades en redogörelse för en i ämnet verkställd utredning. Skolöverstyrelsen
hade på anförda skäl ansett, att för det dåvarande ingen ändring
borde ske, medan statskontoret funnit, att en utökning av tjänstgöringsskyldigheten
borde tagas under övervägande. Föredragande departementschefen
förklarade sig icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen
taga slutlig ställning till spörsmålet. Ytterligare utredning rörande verkningarna
av en dylik åtgärd syntes erforderlig. Departementschefen förklarade
sig ämna framdeles ånyo anmäla denna fråga, som borde kunna underställas
1941 års riksdag. Riksdagen förklarade sig för sin del icke lia något
att erinra mot den i utsikt ställda utredningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

65

När frågan på nytt underställdes riksdagen 1941, förelåg en av skolöverstyrelsen
verkställd utredning i ämnet, överstyrelsen avstyrkte i anslutning
till denna utredning en utsträckning av tjänstgöringstiden för vecka. I yttrande
över skolöverstyrelsens utredning förordade statskontoret däremot en
utsträckning av undervisningsskyldigheten inom folskoleväsendet sålunda,
att undervisningsskyldigheten för folkskollärare skulle bestämmas till högst
32 veckotimmar.

Föredragande departementschefen anförde, att en faktisk ökning av
t j ä ns tg ö r i n g s s k y 1 d i g h e t e n för lärare vid folkskoleväsendet redan inträtt på
grund av de åtgärder för inräkning i denna skyldighet av slöjd- och timlärartjänstgöring,
som vidtagits. Innan närmare erfarenhet vunnits rörande
verkningarna av dessa åtgärder, ansåge sig departementschefen icke böra
framställa förslag om en allmän utökning av tjänstgöringsskyldigheten för
folk- och småskollärare. Riksdagen anslöt sig till den av departementschefen
hävdade uppfattningen.

Genom uttagande i regel av 28 veckotimmars tjänstgöring av småskollärare
ha dessa blivit hänvisade att i icke ringa utsträckning fullgöra fyllnadstjänstgöring
utanför sin egen klassavdelning. I allmänhet har denna fyllnadstjänstgöring
fullgjorts i slöjd på folkskolestadiet. Från såväl lärarorganisationer
som genom motioner i riksdagen ha krav framställts, att småskollärare
icke vad beträffar fyllnadstjänstgöring skulle åläggas mera omfattande
undervisning än andra lärargrupper. 1939 års lagtima riksdag uttalade,
att det vore önskvärt att småskollärarna om möjligt icke i nu förevarande
hänseende skulle försättas i sämre ställning än folkskollärarna. 1940 års lagtima
riksdag erinrade örn nämnda uttalande men framhöll, att med hänsyn
till nödvändigheten av att i besparingssyfte kunna uttaga största möjliga
tjänstgöring av olika lärarkategorier riksdagen icke kunde biträda ett motionsvis
framställt yrkande, att småskollärare icke skulle åläggas att utan
särskild ersättning undervisa i slöjd mer än två timmar utöver den i avlöningsreglementet
angivna minimitjänstgöringstiden (24 veckotimmar). Riksdagen
förutsatte emellertid, att förevarande spörsmål framdeles upptoges till
bedömande i samband med frågan örn revision av gällande bestämmelser
örn avlöning till folk- och småskollärare.

Från den 1 juli 1942 komma småskollärare, oavsett den årliga lästidens
längd, att vara placerade i lönegrad 9. Ifrågasatts har i olika sammanhang,
att något längre tjänstgöring för vecka borde utkrävas av sådana småskollärare,
som icke tjänstgjorde i skola med 39 veckors årlig lästid. Spörsmålet
om särskild fyllnadstjänstgöring för ifrågavarande småskollärare var föremål
för utredning och förslag av 1937 års folkskolutredning och har även
varit förelagt riksdagen, senast år 1941.

Då frågan underställdes 1941 års riksdag, förelåg en av skolöverstyrelsen
verkställd utredning beträffande eventuell fyllnadstjänstgöring, i vilken överstyrelsen
avstyrkt en utsträckning av tjänstgöringsskyldigheten per vecka

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 27S. 5

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

för de småskollärare, varom nu är fråga. En reservant inom skolöverstyrelsen,
undervisningsrådet Weijne, hade emellertid förklarat sig skiljaktig och
föreslagit, att ordinarie småskollärare, vilka hade en kortare lästid än 39
veckor, från den 1 juli 1942 skulle överföras till den grupp av lärare, som
vore ålagd en tjänstgöringsskyldighet för vecka av 30 timmar.

Statskontoret ansåg i likhet med reservanten inom skolöverstyrelsen, att
kompensationstjänstgöring borde uttagas. Allmänna lönenämnden förordade
— med reservation av en ledamot — det av reservanten inom överstyrelsen
framställda förslaget.

Föredragande departementschefen fann för sin del skäl kunna anföras
för en utjämning av arbetsbördan, i den mån så vore möjligt och så lämpligen
kunde ske, genom höjning av antalet veckotimmar för småskollärare med
kortare årlig lästid. Departementschefen ville emellertid icke ifrågasätta
omedelbara åtgärder. Spörsmålet huruvida en höjning av undervisningsskyldigheten
för vecka borde vidtagas från och med läsåret 1942/43 syntes böra
först senare upptagas till prövning, varvid skolöverstyrelsen borde förebringa
beräkning rörande de besparingar för det allmänna, som genom åtgärder i
denna riktning kunde uppkomma.

Statsutskottet anslöt sig till departementschefens uppfattning och ansåg
sig för det dåvarande icke böra göra något uttalande i ämnet. I en till utskottets
utlåtande (nr 128) fogad, av elva ledamöter avgiven reservation underströks
de av reservanten i skolöverstyrelsen framförda synpunkterna. Statsutskottets
reservanter förutsatte, att dessa synpunkter komme att beaktas
vid den förnyade prövning av spörsmålet, som departementschefen ställt i
utsikt.

Vid behandlingen i kamrarna fattades olika beslut, då första kammaren
på förevarande punkt godkände utskottets förslag, medan andra kammaren
biföll reservationen. Riksdagen kom alltså icke att göra något uttalande i
frågan.

I skrivelse den 30 augusti 1941 angående anslagsbehov beträffande folkundervisningen
m. m. för budgetåret 1942/43 bar skolöverstyrelsen överlämnat
av departementschefen ifrågasatt utredning angående de besparingar för det
allmänna, som skulle uppstå därigenom att vissa småskollärare, på sätt i det
föregående angivits, ålades att undervisa 30 veckotimmar i stället för 28.
överstyrelsen har därvid — under framhållande av att det vore ogörligt att
med någon grad av säkerhet yttra sig örn denna besparing —- sagt sig dock
icke anse osannolikt, att den årliga besparingen av en dylik fyllnadstjänstgöring
skulle kunna beräknas till 250,000 kronor.

De sakkunniga

I fråga om en generell höjning av undervisning sskyldigheten, anföra de
sakkunniga följande.

Det synes de sakkunniga uppenbart, att sambandet mellan det antal veckotimmar,
som gäller för eleverna i en klassavdelning, och lärarens undervisningsskyldighet
bör bibehållas. Brytes detta samband, torde det bli omöjligt

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

67

att upprätthålla systemet med klasslärare.. Nämnda system synes emellertid
för folkskolan innebära så betydande fördelar såväl ur undervisningens synpunkt
som även, och framför allt, med tanke på elevernas fostran, alt det
alltjämt hör bibehållas. Ett ytterligare skäl härför se de sakkunniga i det förhållandet,
att kraven på skolans fostrande verksamhet under senare tid vuxit
i styrka. Utan tvivel är det för en lärare väsentligt svårare att i detta hänseende
göra en insats, örn han har sin undervisning splittrad på flera klassavdelningar
än om han allenast har att svara för en undervisningsavdelning
med i regel icke över 30—35 elever. En eventuell utökning av undervi,sningsskyldigheten
bör därför icke ske annat än genom åläggande för lärare att
fullgöra viss fyllnadstjänstgöring.

De sakkunniga anse emellertid även med huvudvikten lagd vid arbetsbördan,
att den nuvarande undervisningsskyldigheten är i det stora hela väl avvägd.
Utöver tjänstgöringen i skolan lia lärarna, frånsett arbetet med rättande av
elevernas skriftliga uppgifter samt förberedelse för lektioner, att fullgöra olika
uppgifter för elevernas omvårdnad och fostran. Den totala arbetsbördan synes
därför i allmänhet icke böra ökas.

I anslutning härtill framhålla emellertid de sakkunniga, att det i och för sig
icke vore orimligt, örn folkskollärare som en krisåtgärd ålades att undervisa ytterligare
exempelvis två veckotimmar. En förutsättning härför vore dock att
nämnda undervisningsskyldighet kunde i allmänhet på ett rättvist och lämpligt
sätt uttagas och att skolarbetet härigenom icke ur organisatorisk synpunkt lede
någon skada. Av landsbygdens lärare kunde ytterligare två veckotimmars
undervisning i regel utlagas. I städerna och samhällena däremot vore detta,
på grund av att ofta särskilda lärare i slöjd anställts, i allmänhet icke möjligt,
om systemet med klasslärare skulle bibehållas. Detta förhållande manade enligt
de sakkunnigas mening till varsamhet vid en eventuell ökning av antalet
undervisningstimmar för vecka. För egen del anse de sakkunniga, att den
besparing för det allmänna, som skulle vinnas genom en ökning av undervisningsskyldigheten,
icke torde uppväga de olägenheter, som härigenom skulle
vållas.

Beträffande småskollärarnas fyllnadstjänstgöring anföra de sakkunniga:

Genom att ålägga smaskollärare fyllnadstjänstgöring i slöjd intill en sammanlagd
veckotjänstgöring av 28 veckotimmar har statsverket under senare
år gjort en årlig besparing, som icke torde understiga 700,000 kronor. De
sakkunniga anse sig^ icke kunna ifrågasätta, att staten i nuvarande ekonomiska
läge skulle frånhända sig nämnda besparing. Då emellertid visst fog
föreligger för kravet, alt småskollärare under normala förhållanden icke borde
åläggas fyllnadstjänstgöring i slöjd i större utsträckning än folkskollärare,
ha de sakkunniga övervägt, huruvida det vore lämpligt, att i avlöningsreglementet
stadga en undervisningsskyldighet för småskollärare av endast 26
timmar. Denna föreskrift borde i sa fall kompletteras med en övergångsbestämmelse,
som gjorde det möjligt att under nuvarande krisläge även i fortsättningen
uttaga fyllnadstjänstgöring inom ramen av 28 timmars undervisning.
Det kan emellertid tänkas, att när mera normala förhållanden inträda
och relationen mellan folk- och smaskollärares löner och tjänstgöringsförhållanden
kan regleras till de senares fördel, andra åtgärder kunna visa sig
lämpligare än en sänkning av den för smaskollärare gällande undervisningsskyldigheten.
De sakkunniga lia därför stannat vid alt icke föreslå någon
ändring på förevarande punkt.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

De sakkunniga ha härefter framhållit, att då samtliga ordinarie småskollärare
från den 1 juli 1942 skola vara placerade i lönegrad 9, oavsett den årliga
lästidens längd, måste ett ställningstagande nu äga rum till spörsmålet
om höjning av undervisningsskgldigheten per vecka för de småskollärare,
som tjänstgöra vid skolor med kortare lästid än 39 veckor. De sakkunniga
förorda en dylik utökning, i huvudsak på sätt reservanten i skolöverstyrelsen
föreslagit, samt anföra härvid följande.

Reservanten har ifrågasatt, att ökningen i undervisningsskyldigheten endast
skulle avse de ordinarie småskollärare, varom nu är fråga. Detta motiverades
med att icke-ordinarie småskollärare ej skulle erhålla någon löneförbättring
i samband med den enhetliga löneplaceringen av ordinarie lärare.
Enligt de sakkunnigas förslag blir detta emellertid fallet beträffande flertalet
icke-ordinarie småskollärare, då dessa erhålla anställning som extra
ordinarie befattningshavare och inplaceras, oavsett lästidens längd, i lönegrad
LEo 7. Däremot komma alltjämt extra lärare att erhålla mindre lön
vid tjänstgöring i skola med kortare lästid än 39 veckor. Den av reservanten i
skolöverstyrelsen ifrågasatta föreskriften bör därför gälla ordinarie och
extra ordinarie småskollärare. Några svårigheter ur oganisatoriska eller
lönetekniska synpunkter uppstå icke genom att extra lärare i vissa fall erhålla
något mindre undervisningsskyldighet än de mera fast anställda lärarna.
Skillnaden blir allenast, att extra lärare erhålla arvode som timlärare
för den tjänstgöring, som kommer att överstiga 28 veckotimmar.

De sakkunniga ha slutligen upptagit till behandling frågan örn undervisningsskgldigheten
för sådan småskollärare, till vilken även hänvisats någon
eller några av folkskolestadiets klasser, och därvid framhållit följande.

I motsats till lärarna vid mindre folkskolor och de biträdande lärarna ha
här ifrågavarande småskollärare icke erhållit någon extra ersättning för sin
i jämförelse med andra småskollärare besvärligare undervisning och längre
veckotjänstgöring. De sakkunniga anse detta vara obilligt och ha därför
övervägt, på vad sätt nämnda lärare skulle kunna beredas ersättning för
sitt merarbete. Närmast till hands torde ligga, att låta det lönetillägg, som
utgår till lärare vid mindre folkskola samt biträdande lärare vid folkskola,
komma även den lärargrupp, det här gäller, till godo. Emellertid kan organisationen
av ifrågavarande småskolor stundom skifta från det ena året till
det andra. Under vissa år kunna sålunda elever saknas på folkskolestadiet.
Vidare kan det vara svårt att draga gränsen mellan sådana treåriga skolor,
där tredje klassen anses tillhöra folkskolestadiet och där den är en del av
småskolan. De sakkunniga ha därför stannat vid att föreslå, att småskollärare
icke av det skäl, att deras avdelning inrymmer någon folkskoleklass,
skola åläggas att mot i avlöningsreglementet angivna löneförmåner tjänstgöra
mer än 28 timmar. Då emellertid timplanen för här avsedd läraravdelning
i regel upptager 30 veckotimmar, har för ifrågavarande lärare föreslagits
skyldighet att mot timlärararvode undervisa ytterligare 2 veckotimmar.
De sakkunnigas förslag innebär alltså reellt för dylika lärare rätt till särskild
ersättning för den undervisning per vecka, som överstiger 28 veckotimmar.
Den årliga merutgiften för det timlärararvode som på detta sätt
skulle utgå, torde icke komma att uppgå till mer än omkring 20,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

69

Yttranden.

Statskontoret har anfört:

Ifråga om tjänstgöringsskyldigheten för lärarna ha de sakkunniga förordat
en höjning av undervisningsskyldigheten med två veckotimmar för de
småskollärare, vilka — oaktat de tjänstgöra vid skolor med kortare lästid
än 39 veckor — från och med den 1 juli 1942 komma att uppbära lön enligt
lönegraderna Lo 9 och LEo 7. Häremot har statskontoret icke något att erinra.
Ämbetsverket vill icke heller motsätta sig förslaget, att småskollärare,
till vilken hänvisats någon eller några av folkskolestadiets klasser, medgives
uppbära timlärararvode för den ökning i antalet veckotimmar, som en sådan
anordning i vissa fall kan föranleda.

De sakkunniga ha i övrigt ställt sig avvisande till tidigare i olika sammanhang
väckta förslag örn en generell ökning av undervisningsskyldigheten för
folkskolans lärare. Icke ens en temporär ökning av undervisningsskyldigheten
under nu rådande krisförhållanden har ansetts försvarlig. Vad som anförts
av de sakkunniga har icke övertygat statskontoret om att de med en
temporär ökning av undervisningsskyldigheten förbundna olägenheterna
skulle vara av sådan betydelse, att de böra hindra genomförandet av en dylik
i nuvarande statsfinansiella läge betydelsefull åtgärd. Ämbetsverket saknar
därför anledning frångå sitt tidigare i annat sammanhang väckta förslag
om en höjning av undervisningsskyldigheten för folkskollärarna med
två veckotimmar.

Skolöverstyrelsen har ansett sig icke kunna biträda förslaget att försämra
småskollärarnas ställning genom att för visst fall utöka deras tjänstgöringsskyldighet
till 30 timmar. I övrigt har överstyrelsen biträtt vad de sakkunniga
anfört rörande lärarnas tjänstgöringsskyldighet.

I likhet med de sakkunniga anser jag det vara angeläget, att nuvarande
klasslärarsystem vid folk- och småskolorna upprätthålles. Detta system medför
emellertid, såsom de sakkunniga påvisat, vissa särskilda svårigheter, när
det gäller att öka lärarnas undervisningsskyldigliet. De sakkunniga ha avstyrkt
en generell höjning av veckotimmarnas antal och ej heller ansett sig
böra såsom en krisåtgärd tillstyrka en temporär ökning av undervisningsskyldigheten.
Statskontoret har däremot förordat, att undervisningsskyldigheten
för folkskollärarna skulle höjas med två veckotimmar. För landsbygdens lärare
torde en sådan höjning i allmänhet få som följd, att särskild ersättning
för två veckotimmars slöjdundervisning icke finge åtnjutas. I städer och samhällen
åter, där särskilda lärare i slöjd anställts, skulle, om klasslärarsystemet
bibehålies, följden bli antingen en avveckling av de nuvarande slöjdlärarbefaltningarna
eller också att den ökade undervisningsskyldigheten icke
kunde uttagas. För egen del är jag för närvarande icke beredd att tillstyrka
den av statskontoret ifrågasatta höjningen av folkskollärarnas undervisningsskyldighet.

Vad de sakkunniga förordat i fråga örn småskollärarnas fyllnadstjänstgöring,
höjning av undervisningsskyldigheten per vecka för de småskollärare,
som tjänstgöra vid skolor med kortare lästid än 39 veckor, samt undervisningsskyldigheten
för sådan småskollärare, till vilken även hänvisats någon
eller några av folkskolestadiets klasser, anser jag mig böra biträda.

Departements chefen.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 27S.

Kvinnlig lärares rätt att åtnjuta lön även enligt högsta löneklassen
inom vederbörande lönegrad.

Enligt civila avlönigsreglementet och civila icke-ordinariereglementet äger
kvinnlig tjänsteman inom allmänna civilförvaltningen rätt att åtnjuta lön
även enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. Då nämnda avlöningsreglementen
från och med den 1 juli 1939 äga tillämpning jämväl å
lärarpersonalen vid de statliga läroanstalterna, lia därmed också de statligt
anställda kvinnliga lärarna blivit tillerkända samma rätt. Sådan rätt tillkommer
däremot icke de kommunalt anställda kvinnliga lärarna.

De sakkunniga ha verkställt vissa beräkningar för utrönande av den kostnadsökning,
som skulle bliva följden av att jämväl de kommunalt anställda
kvinnliga lärarna finge rätt till lön enligt högsta löneklassen. Beräkningarna
visa, att, örn rätten skulle givits de ifrågavarande lärarna från och med den
1 juli 1941, de löneklassuppflyttningar, som därigenom skulle ha skett, skulle
för statsverket ha medfört en årlig kostnadsökning av i runt tal 4,050,000
kronor för folk- och småskollärarinnor och i runt tal 150,000 kronor för
kvinnliga lärare vid högre kommunala skolor. I dessa belopp äro inräknade
rörligt tillägg och kristillägg enligt den 1 juli 1941 gällande procenttal.

De sakkunniga.

De sakkunniga framhålla, att ur principiell synpunkt inga bärande skäl
kunna anföras för bibehållande av för kvinnliga lärare vid det statsunderstödda
kommunala undervisningsväsendet i nu ifrågavarande hänseende gällande
undantagsbestämmelser. På grund av rådande statsfinansiella läge och
även med hänsyn till dels de löneökningar, som 1937 års lönereglering i allmänhet
medförde för de kvinnliga lärarna, dels de löneklassuppflyttningar,
som de kvinnliga lärarna efter löneregleringens genomförande tillgodonjutit
på grund av särskilda övergångsbestämmelser, anse de sakkunniga emellertid
att undantagsbestämmelserna böra bibehållas tills vidare. De sakkunniga
anmärka härtill, att de övervägt frågan om lämpligheten av att nu
fastställa en bestämd tidpunkt, då likställigheten i förevarande hänseende
skulle genomföras, men att de på grund av ovissheten om huru utvecklingen
av de statsfinansiella förhållandena under den närmaste tiden kommer
att gestalta sig, funnit sig icke böra framlägga förslag härom. I fråga om
den närmare redogörelse, som av de sakkunniga lämnats för de förmåner
vilka genom de senaste löneregleringarna och i samband därmed utfärdade
bestämmelser kommit de kommunanställda kvinnliga lärarna till godo, torde
få hänvisas till betänkandet.

Departements- Jag ansluter mig till de av de sakkunniga framförda synpunkterna.
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

71

Lönetillägg eller högre lönegrad för lärare vid mindre
folkskolor samt biträdande lärare.

Gällande bestämmelser.

Enligt gällande avlöningsreglemente hänföras lärare vid mindre folkskolor
och biträdande lärare såsom tillhörande lärargruppen småskollärare till
lönegraden 9. Emellertid skall till innehavare av lärartjänst vid mindre folkskola
eller biträdande lärartjänst vid folkskola för den tid, läraren uppehåller
befattningen, utgå lönetillägg med belopp motsvarande, för år räknat,
löneskillnaden inom vederbörande ortsgrupp mellan den löneklass, läraren
tillhör, och närmast högre löneklass. Lönetillägget anses tillhöra lönen.

De sakkunniga.

De sakkunniga ha funnit sig icke böra föreslå någon principiell ändring i
gällande avlöningsbestämmelser i fråga om nu avsedda lönetillägg. Till stöd
härför har anförts i huvudsak följande.

Frågan, i vilken form sagda löneförbättring bör utgå, bär tidigare varit
föremål för överväganden av 1936 års lärarlönesakkunniga, av skolöverstyrelsen
och av statsutskottet vid 1937 års riksdag. Därvid lia övertygande
skäl blivit anförda för den uppfattningen, att löneförbättringen borde givas
karaktären av lönetillägg. Örn det sålunda vid tiden för löneregleringens genomförande
befanns olämpligt att placera lärare vid mindre folkskolor och
biträdande lärare i en särskild lönegrad, högre än för småskolans lärarinnor,
synes en dylik placering nu ännu mindre böra ifrågakomma. Under de senaste
åren har nämligen avvecklingen av ifrågavarande befattningar fortgått
i ökat tempo. Under det att vid slutet av vårterminen 1937 funnos 2,107
tjänster av det slag, varom här är fråga, därav 1,653 vid mindre folkskolor
och 454 för biträdande lärare, utgjorde antalet sådana tjänster vid samma
tidpunkt 1941 1,074 respektive 397 eller sammanlagt 1,471 tjänster. Under
fyra år minskades sålunda till följd av indragningar tjänsternas antal med
636. Denna nedgång väntas fortgå, och vid slutet av läsåret 1945/46 beräknas
tjänsternas antal uppgå till endast omkring 1,000. Tjänsteindragningarna
äga rum icke blott vid lärares avgång från befattningen utan även i betydande
omfattning genom att lärare, särskilt sådana vid mindre folkskolor,
förflyttas till småskollärar!jänster. Ett icke ringa antal lärare, som under
längre eller kortare tid tjänstgjort som lärare vid mindre folkskolor eller
som biträdande lärare vid folkskola, kommer alltså till följd av sådan förflyttning
under senare delen av sin tjänstetid att inneha anställning som
småskollärarinnor samt avgå med pension från sistnämnda anställning.

De sakkunniga fortsätta:

Enligt vad de sakkunniga erfarit, lia olika förfaringssätt tillämpats i
fråga örn avdrag å sagda lönetillägg vid lärares tjänstledighet. Sålunda synes
bestämmelsen, att lönetillägget skall utgå för den tid, läraren uppehåller
befattningen, givils den tolkningen, att befattningshavaren skolat avstå hela
den på tiden flir ledigheten belöpande delen av lönetillägget icke blott vid
tjänstledighet för uppehållande av annan lärartjänst eller av sådan anledning,
att läraren icke ägt att uppbära någon del av lönen, utan jämväl vid

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Departementschefen.

tjänstledighet på grund av sjukdom och liknande orsak. Enligt de sakkunnigas
mening bör i sistnämnda fall lönetillägget, som anses tillhöra lönen,
efter visst avdrag utgå.

Med anledning av nu nämnda förhållanden lia de sakkunniga övervägt på
vad sätt enhetlighet skulle kunna vinnas i berörda hänseende. Enligt de sakkunnigas
förslag till nytt avlöningsreglemente skola tjänstledighetsavdragen
vara av tre slag, A-, B- och C-avdrag. A- och B-avdrag ske med visst belopp
för varje dag tjänstledigheten varar, medan C-avdraget utgöres av samtliga å
ledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner. Då lönetillägget anses
tillhöra lönen, böra samma avdragsbestämmelser tillämpas i fråga om
lönetillägget som beträffande övriga kontanta avlöningsförmåner. Bestämmelsen
om lönetillägget bör därför givas en formulering, varigenom en felaktig
tolkning i nu berörda hänseende så vitt möjligt kan undvikas. Detta
synes enligt de sakkunnigas mening kunna vinnas, därest bestämmelsen om
lönetillägg till lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola
gives en lydelse, som i huvudsak innebär, att ifrågavarande lärare
skola uppbära lön enligt löneklass, som är närmast högre än den, i vilken
läraren är placerad.

De sakkunnigas ifrågavarande förslag, som icke föranlett erinran från
remissmyndigheternas sida, torde böra genomföras.

Tillgodoräkning av föregående tjänstetid och sneddning.

Gällande bestämmelser m. m.

Före tillkomsten av civila avlöningsreglementet tillämpades inom statsförvaltningen
vid placering i löneklass i samband med befordran i stor utsträckning
principen örn tillgodoräknande av tidigare anställning i statens tjänst.
Enligt denna ägde icke-ordinarie tjänsteman, om han vid befordran till ordinarie
tjänst innehade sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å
tjänstgöringens art och omfattning funnes svara mot, vara jämförbar med
eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, för placering i löneklass
tillgodoräkna tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd
innehaft dylik anställning. Även i andra fall tillämpades tillgodoräknandeprincipen.

Denna princip hade emellertid visat sig medföra stora praktiska olägenheter,
särskilt genom svårigheten att i det enskilda fallet avgöra, vilken tjänstgöring,
som finge tillgodoräknas. Regeln hade också lett till avsevärda ojämnheter
vid placering i löneklass. På grund härav ersattes den vid tillkomsten
av civila avlöningsreglementet med sneddningsregeln, som tidigare endast haft
begränsad tillämpning. Denna har också lett till jämnare resultat och visat sig
vara lättare att tillämpa.

Enligt sneddningsregeln —- som återfinnes i 8 § 1 mom. civila avlöningsreglementet
— skall ordinarie tjänsteman, som befordras till tjänst inom högre
lönegrad, placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den
lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande av tidpunkt
för löneklassuppflvttning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid, dock

Kungl. Majlis proposition nr 278.

73

högst tre år, varunder tjänstemannen i den lägre tjänsten tillhört eller beräknas
hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han på grund av
nyssnämnda föreskrift eller eljest skall hänföras. Motsvarande gäller även i
fråga örn den, vilken vinner befordran till ordinarie tjänst från bland annat
extra ordinarie eller extra befattning.

Inom folkskoleväsendet gäller alltjämt principen örn tillgodoräkning av
tidigare tjänstgöring vid placering i löneklass. Reglerna avvika emellertid
väsentligt från dem, som tidigare tillämpades, inom den civila statsförvaltningen.
I 10 § av reglementet för lärarna angives således i detalj vad slags
tjänstgöring, som må tillgodoräknas. Härigenom har i allmänhet undvikits
tveksamhet, i vilken omfattning tillgodoräkning skall ske. Vidare kräves ej
att tjänstgöring skall ha varat i en följd. På grund av tjänstgöringens art
med längre och kortare förordnanden inom olika skoldistrikt, mellan vilka
kunna falla arbetslöshetsperioder av olika längd, skulle detta icke heller vara
rimligt. All i reglementet för tillgodoräkning godkänd tjänstgöring får alltså
tillgodoräknas. I gengäld må endast tid utöver fem år tillgodoräknas vid löneklassplacering
i samband med befordran till ordinarie lärare. Däremot må all
tjänstgöring tillgodoräknas vid placering i löneklass av icke-ordinarie lärare.
Dessa regler äro icke blott lätta att tillämpa utan leda även till jämna och
vid jämförelse mellan lärarna inbördes rättvisa resultat.

De sakkunniga.

Ehuru enligt de sakkunnigas mening starka principiella skäl tala för en
övergång till sneddningsregeln även inom folkskoleväsendet, ha de sakkunniga
med hänsyn till inom folkskoleväsendet föreliggande särskilda förhållanden
ansett sig icke kunna förorda en dylik reform. De sakkunniga föreslå
därför att principen om tillgodoräknande av föregående tjänstetid bibehålies,
dock med en avsevärd modifiering av de nuvarande bestämmelserna.

Mot ett införande av sneddningsregeln talar enligt de sakkunnigas mening
folkskollärarnas placering i olika lönegrader i förhållande till lästidens längd.
Därest sneddningsregeln vid övergång mellan distrikt med olika lästid och
lönegrader ej skall leda till mycket ojämna löneklassplaceringar, måste den
kompletteras med särskilda föreskrifter, huru löneklassplacering i sådana fall
skall ske. En annan svårighet uppstår, framhålla de sakkunniga, därigenom,
att den nuvarande jämställdheten mellan extra ordinarie och vikarierande
lärare i fråga om placering i löneklass enligt de sakkunnigas förslag icke skall
bibehållas. Av de vikarierande lärarna skola visserligen vissa för minst en
lästermin anställda vikarier erhålla extra ordinarie anställning i den mån de
fylla fordringarna för erhållande av sådan anställning. Återstående vikarier
föreslås emellertid placerade med begynnelselön, som är två löneklasser lägre
än för motsvarande extra ordinarie lärare, varjämte benämningen vikarierande
lärare föreslås ändrad till extra lärare. Extra ordinarie anställning skulle
vidare kunna erhållas först två ar efter avlagd examen och efter sammanlagt
minst 256 dagars tjänstgöring. Då terminsvikarier som regel skola anställas
såsom extra ordinarie, har man att räkna med att samma lärare uppropa -

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

de gånger kan komma att flyttas mellan extra ordinarie och extra anställning.
Att under sådana förhållanden tillämpa sneddningsregeln skulle leda till mycket
ojämna resultat.

Beträffande modifieringen av de nuvarande bestämmelserna anföra de sakkunniga: Vad

angår löneklassplacering vid befordran från extra ordinarie till ordinarie
anställning skulle sneddningsregeln innebära en försämring i löneklassuppflytting
av från två till fyra år jämfört med nuvarande regler. Gällande
avdrag av fem år vid tillgodoräknande skulle sålunda behöva utökas till
lägst sju år och högst nio år för att jämställdhet med statstjänstemän skulle
uppnås. De sakkunniga ha emellertid ansett sig böra begränsa avdragstiden
till sex år, då en mera avsevärd utökning av denna tid i verkligheten skulle
innebära en väsentlig rubbning av lärarnas nuvarande löneställning. Därtill
kommer, att lärarna i allmänhet ej kunna under de första åren efter avlagd
examen påräkna mera sammanhängande tjänstgöring. Innan en lärare fullgjort
sex års undervisning, har ofta avsevärt längre tid förflutit.

Vid befordran till extra ordinarie leder sneddningsregeln till att endast
tjänstgöring såsom extra utöver tre år inverkar å löneklassplaceringen såsom
extra ordinarie. För att ernå jämställdhet med statstjänstemännen anse därför
de sakkunniga, att endast tid utöver tre år såsom extra lärare må tillgodoräknas
vid placering i löneklass av extra ordinarie.

Extra lärare bör däremot givetvis äga tillgodoräkna tidigare tjänstgöring
för uppfattning i löneklass utan något avdrag.

Slutligen påpeka de sakkunniga, att de icke ansett behövligt att i sitt förslag
till avlöningsreglemente för folkskolan medtaga den i 10 § av nuvarande
reglemente för lärarna intagna detaljerade förteckningen å den tjänstgöring
utom folkskoleväsendet, som må tillgodoräknas vid uppflyttning i löneklass.
I stället har i reglementsförslaget intagits en bestämmelse, att ordinarie befattningshavare
i statens tjänst samt ordinarie lärare vid annan statsunderstödd
kommunal läroanstalt än folkskola, som med frånträdande av innehavd
befattning omedelbart tillträder ordinarie lärartjänst inom folkskoleväsendet
i samma eller lägre lönegrad än den han förut tillhörde, äger bibehålla
den placering i löneklass han innehade i den förra tjänsten. Nämnda
stadgande torde komma att reglera flertalet fall, då lärare eller tjänsteman
från annat område vinner tjänst inom folkskoleväsendet. I de fall, då stadgandet
icke blir tillämpligt, torde frågan örn placering i löneklass böra underställas
Kungl. Maj:ts prövning.

Yttranden.

Statskontoret har anfört:

Framför allt med hänsyn till folkskollärarnas växlande lönegradsplacering
vid olika lästid anser statskontoret i likhet med de sakkunniga praktiska
skäl tala för att en modifierad tillgodoräkning tillsvidare bibehålies inom
folkskoleväsendet. Då de föreslagna tillgodoräkningsbestämmelserna synas
lämpligt avvägda, får statskontoret tillstyrka ett genomförande av förslaget
i denna del. Enär emellertid möjlighet lärer böra hållas öppen att vid en
framtida generell utsträckning av lästiden till 39 veckor anpassa reglements -

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

75

bestämmelserna även i förevarande hänseende efter civila avlöningsreglementet
— och således införa sneddningsregler — får statskontoret förorda,
att i 51 § folkskolans avlöningsreglemente intages en föreskrift, att ordinarie
lärare skall vara skyldig underkasta sig ändring av bestämmelserna i 13 §
samma reglemente rörande löneklassplacering vid befordran m. m.

Allmänna lönenämnden har icke framställt erinran mot de sakkunnigas
förslag i förevarande avseende.

Icke heller skolöverstyrelsen har i princip framställt någon erinran mot
sakkunnigförslaget på denna punkt.

Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som råda inom folkskoleväsendet,Departementssärskilt
folkskollärarnas varierande lönegradsplacering vid olika lästider och chefen.
de förekommande växlingarna mellan extra ordinarie och extra anställning,
skulle betydande svårigheter uppkomma vid övergång jämväl på detta område
till sneddningsregeln. Även jag tillstyrker därför sakkunnigförslaget, att
en modifierad tillgodoräkning bibehålies inom folkskoleväsendet. Mot de
regler för tillgodoräkningen, som av de sakkunniga förordats, anser jag mig
icke böra framställa erinran.

Reglerna om tillgodoräkning tillhöra de föreskrifter, som konstituera den
ifrågavarande lärarkårens allmänna löneställning. Jag anser mig därför icke
böra tillstyrka statskontorets förslag örn skyldighet för lärarna att framdeles
underkasta sig ändring av dessa regler.

Sj ukvårds förmåner.

Gällande bestämmelser.

Lärare vid folk- och småskolor åtnjuta enligt gällande avlöningsreglementen
sjukvårdsförmåner endast vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, i
vilket fall sådan lärare kostnadsfritt erhåller erforderlig läkarvård jämte
läkemedel m. m., dock allenast i den mån sagda förmåner icke utgå enligt
olycksfallsförsäkringslagens föreskrifter.

Mera omfattande sjukvårdsförmåner tillkomma däremot — enligt bestämmelser
i civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinariereglementet —
ordinarie och vissa icke-ordinarie tjänstemän inom den civila statsförvaltningen.
Dessa tjänstemän kunna sålunda i den omfattning och under de villkor,
som i sagda reglementen stadgas, på statens bekostnad erhålla läkarvård
jämte läkemedel, sjukhusvård, specialistvård m. m. I den mån så prövas skäligt
kan jämväl kostnad för av sjukdom påkallade resor och sjuktransporter
gäldas av statsmedel. Tjänsteman äger åtnjuta sagda förmåner även vid sjukdom,
föranledd av skada till följd av olycksfall i eller utom tjänsten. Som
allmän regel gäller, att läkarvård, som här avses, skall ombesörjas av särskilda,
för sådant ändamål anställda verksläkare, leir vilka instruktion utfärdas
av Kungl. Majit.

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Denna vidsträcktare rätt till sjukvårdsförmåner är även tillförsäkrad lärare
vid det statliga undervisningsväsendet, å vilka civila avlöningsreglementet
och civila icke-ordinariereglementet äga tillämpning.

Sjukförsäkring i anslutning till det statsunderstödda
sjukkasseväsendet.

Enligt de givna direktiven lia de sakkunniga haft att överväga, örn icke
den jämkningen borde vidtagas i de för statstjänstemännen gällande bestämmelserna,
att sjukvårdsförmåner kunde beredas de vid folkskoleväsendet anställda
lärarna genom en i anslutning till det statsunderstödda sjukkasseväsendet
med allmänna medel finansierad sjukförsäkring. För bedömande av
frågan örn möjligheterna och betingelserna för genomförandet av en sådan
anordning ha de sakkunniga föranstaltat örn en särskild utredning, vilken
verkställts av byråchefen i pensionsstyrelsen O. E. Tegendal. Resultatet av
undersökningen har framlagts i en vid de sakkunnigas betänkande såsom
bilaga fogad promemoria. Beträffande innehållet av nämnda promemoria må
följande anföras.

Till en början lämnas i promemorian en redogörelse för de bestämmelser,
som reglera de erkända sjukkassornas verksamhet, samt för de sjukvårdsförmåner
medlem i dylik kassa kan komma i åtnjutande av. Av nämnda redogörelse
framgår, att de förmåner i form av sjukvårdsersättning, som det åligger
erkänd sjukkassa att utgiva, genomgående äro av mindre omfattning än
dem, som tillkomma en tjänsteman enligt civila avlöningsreglementet, utom i
fråga om sjukhusvård, där ersättningen från erkänd sjukkassa kan sägas
vara av något större omfattning. Det framliålles emellertid, att, principiellt
sett, hinder icke torde möta att utvidga sjukvårdsersättningen till att omfatta
samtliga enligt civila avlöningsreglementet utgående sjukvårdsförmåner. En
förutsättning härför vore, dels att lokalsjukkassorna frivilligt påtoge sig att
utgiva dylik utvidgad ersättning, dels ock att medgivande därtill lämnades av
tillsynsmyndigheten. För stadgeändringarnas genomförande skulle därvid
fordras frivillig medverkan från kassornas sida, såvida icke dessa genom författningsbestämmelse
bleve ålagda att företaga förändringarna i fråga. Då det
icke kan tänkas, att lokalsjukkassorna skulle vilja öka förmånerna för samtliga
sina medlemmar, skulle, därest ifrågavarande ändringar av stadgarna
komme till stånd, medlemsbeståndet bliva uppdelat i två grupper med väsentligt
olika förmåner. En sådan anordning vore mindre tillfredsställande och ur
försäkringsteknisk synpunkt icke lämplig, enär i flertalet kassor, på grund
av det ringa antalet försäkrade med förmåner överstigande det normala, någon
försäkringsmässig riskutjämning av dessa högre förmåner icke skulle
kunna äga rum. Den utväg, som sålunda diskuterats som en lösning av frågan
om ordnandet av sjukvårdsersättning åt ifrågavarande befattningshavare, synes
därför, framhåller utredningsmannen, icke böra anlitas.

Av promemorian framgår vidare, att undersökning verkställts, huruvida
det skulle vara möjligt att ernå en tillfredsställande lösning av frågan genom
vidtagande av sådan ändring av sjukkasseförordningen, att åt centralsjukkassorna
överlätes att svara för all sjukvårdsersättning utöver den, som obligatoriskt
skall meddelas. Utredningsmannen framhåller emellertid, att en dylik
anordning skulle innebära en synnerlig genomgripande förändring av nu
gällande grunder för sjukvårdsförsäkringen samt med säkerhet medföra betydande
olägenheter i administrativt avseende, varför densamma knappast
torde böra komma till utförande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

77

Därefter lämnas i promemorian redogörelse för av utredningsmannen verkställd
undersökning rörande möjligheterna för upprättandet av en särskild
sjukkassa, som skulle inordnas i det erkända sjukkassesystemet och lia till
uppgift att bereda nu ifrågavarande personalgrupper sjukvårdsförmåner motsvarande
dem, som tillförsäkrats statstjänstemännen.

Vid utredningen ha olika med frågan sammanhängande spörsmål upptagits
till behandling. Sålunda redogöres för de ändringar i sjukkasseförordningen,
vilka skulle erfordras för upprättandet av en särskild erkänd sjukkassa för
ifrågavarande ändamål, samt för erforderliga bestämmelser rörande anslutning
till en dylik kassa. Vidare angivas riktlinjer för en lösning av frågan
om de ekonomiska grunderna för sjukkassans verksamhet. Därefter ägnas
frågan om sjukvårdsförmånernas omfattning och utgivande en ingående behandling.
I detta avsnitt lämnas en utförlig redogörelse för resultatet av utredningen
rörande frågorna om läkarvård, sjukhusvård, läkemedel, resor och
sjuktransporter m. m.

Slutligen framhålles, att, därest en särskild sjukkassa för nu ifrågavarande
personalgrupper kommer att inrättas, det torde vara nödvändigt tillföra kassan
medicinsk sakkunskap genom anställandet av särskild kontrolläkare,
som under det dagliga arbetets gång kunde rådfrågas vid ersättningarnas
reglering. Därigenom vunnes största möjliga enhetlighet i fråga om bestämmelsernas
tillämpning, varjämte ernåddes de kontrollmöjligheter, som för
statstjänstemännens vidkommande erhållas genom verksläkarinstitutionen.

De sakkunniga ha anfört:

Den av byråchefen Tegendal verkställda utredningen och vad som därjämte
framkommit vid de mellan de sakkunniga och Tegendal förda överläggningarna
ha enligt de sakkunnigas mening klarlagt, att frågan om beredande
av vissa sjukvårdsförmåner åt kommunalanställda lärare icke lämpligen kan
lösas genom en i anslutning till det enligt nuvarande grunder ordnade statsunderstödda
sjukkasseväsendet med allmänna medel finansierad sjukförsäkring.
Genomförandet av en sådan anordning skulle, såsom den verkställda
utredningen visar, kräva så genomgripande förändringar av nu gällande
grunder för sjukvårdsförsäkringen och medföra så betydande olägenheter i
administrativt avseende, att en lösning av frågan efter dessa linjer icke kan
av de sakkunniga förordas.

De sakkunniga lia på grund härav sökt finna någon annan utväg för ordnandet
av frågan om lärarnas sjukvårdsförmåner. Med hänsyn till de givna
direktiven hade det legat närmast till hands att därvid överväga lämpligheten
av att inrätta en särskild för lärarpersonalen avsedd sjukkassa. Det synes
emellertid de sakkunniga synnerligen tveksamt, huruvida man genom inrättandet
av en dylik sjukkassa skulle vinna den förenkling i administrativt
avseende och den kontroll, som åsyftats med förslaget örn ordnandet av sjukförsäkring
i anslutning till befintliga sjukkassor. Därtill kommer, att de sakkunniga
under hand inhämtat, att socialvårdskommittén lär ha under utarbetande
ett förslag rörande allmän obligatorisk sjukförsäkring, och att det
är kommitténs avsikt att framlägga detta förslag under innevarande år. Man
torde kunna utgå från, att en dylik sjukförsäkring kommer att omfatta, bland
andra, jämväl de lärarkategorier, varom här närmast är fråga. Därest nämnda
förslag kommer till utförande, torde i samband därmed frågan örn de
kommunalanställda lärarnas sjukvårdsförmåner komma i ett annat läge. Att
de sakkunniga under sådana förhållanden .skulle framlägga förslag örn upprättandet
av en särskild enbart för nämnda lärare avsedd sjukkassa torde
få anses uteslutet.

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Sjukvårdsförmåner i anslutning till civila aviöningsreglementets
och civila icke-ordinariereglementets bestämmelser.

De sakkunniga föreslå, att ifrågavarande kommunalanställda lärare skola
— i huvudsak i den omfattning och under de villkor som enligt civila avlöningsreglementet
och civila icke-ordinarie reglementet gälla för tjänstemän
inom den civila statsförvaltningen — äga av statsmedel utfå ersättning för
sjukvårdskostnader, dock endast lill den del dessa kostnader under ett redovisningsår
överstiga 100 kronor. Ersättning skall i en del fall kunna utgå
jämväl för bestridande av utgifter för resor och sjuktransporter. Någon
verksläkarorganisation skall icke tillskapas, men läkarvalet skall i allmänhet
vara begränsat till vissa tjänsteläkare, nämligen provinsialläkare, extra
provinsialläkare, stadsläkare, köpingsläkare, municipalläkare, skolläkare och
poliklinikläkare. Ansökan örn utfående av sjukvårdsersättning skall ingivas
direkt till skolöverstyrelsen före utgången av september månad näst efter
det redovisningsår, under vilket läraren haft att bestrida de sjukvårdskostnader,
för vilka ersättning sökes.

Såsom allmän motivering av detta förslag ha de sakkunniga anfört:

Det kunde finnas visst skäl för att med ordnandet av den angelägenhet,
varom fråga är, finge anstå i avvaktan på socialvårdskommitténs väntade
förslag och de åtgärder, som med anledning därav eventuellt komma att vidtagas.
Ett förslag örn obligatorisk sjukförsäkring torde emellertid icke kunna
väntas vara genomförd vid den tidpunkt, då det nya avlöningsreglementet
för ifrågavarande lärare avses att träda i kraft. Dessa lärare skulle alltså
under en tid framåt icke komma i åtnjutande av några som helst sjukvårdsförmåner
utöver dem. som utgå på grund av olycksfall i tjänsten, och sålunda
härutinnan alltfort intaga en undantagsställning i förhållande till de
statliga befattningshavarna. De sakkunniga anse sig därför icke kunna förorda,
att frågan om lärarnas sjukvårdsförmåner helt undanskjutes vid förestående
revision av för dem gällande avlöningsreglementen, men de ha å
andra sidan funnit ovan omnämnda förhållanden böra föranleda till, att de
åtgärder, som i nu förevarande avseende föreslås av de sakkunniga, endast
böra få provisorisk karaktär.

Det är uppenbart att svårigheter av mångahanda slag möta, då det gäller
att bereda de över hela landet, även till avlägsnaste bygder, spridda folkoch
småskolläraina sjukvårdsförmåner i den omfattning, som tillförsäkrats
statens tjänstemän. Detta gäller, ehuru i mindre grad, även lärarna vid de
högre kommunala skolorna. Att därvid utan vidare tillämpa civila aviöningsreglementets
och civila icke-ordinariereglementets bestämmelser låter sig näppeligen
göra. Det torde sålunda icke vara lämpligt eller ens möjligt att beträffande
dessa lärare föreskriva, att läkarvården skall ombesörjas av särskilda
verksläkare. För att verksläkarinstitutionen skall kunna fullgöra sin
kontrollerande uppgift fordras nämligen enligt de sakkunnigas uppfattning,
att till varje särskild verksläkare hänvisas ett icke alltför ringa antal befattningshavare.
Största svårigheterna torde dock uppstå i fråga örn prövning
av framställningar örn sjukvårdsersättning från och utbetalandet av sådan
ersättning till ett så betydande antal befattningshavare som det här bleve
fråga örn. De sakkunniga ha övervägt olika möjligheter för vinnandet av en
sådan lösning av frågan, att ifrågavarande olägenheter i möjligaste mån skulle
kunna undvikas. Det har därvid stått klart för de sakkunniga, att detta

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

79

icke kunde ske utan att en viss inskränkning beträffande omfattningen av
sjukvårdsförmånerna koinme till stånd. Då det emellertid här vore fråga om
åtgärder av provisorisk natur, ha de sakkunniga ansett sig kunna förorda
dylika inskränkningar, örn nämligen därigenom kunde vinnas en lösning, som
tillgodosåge det mera trängande behovet av läkar- och sjukhusvård m. m.
åt ifrågavarande lärargrupper.

En tänkbar anordning vore, att endast kostnaderna för sjukhusvård i viss
utsträckning ersattes av statsmedel. I regel torde det förhålla sig så, att de
sjukdomar, för vilka vård å sjukhus kräves, äro mera långvariga och fördenskull
förorsaka vederbörande befattningshavare större utgifter. Det är
givetvis framförallt i dylika fall ett verklig behov av bidrag till bestridande
av kostnaderna föreligger. Men dels måste man räkna med undantag från
nyssnämnda regel, dels skulle de lärare, vilka vore boende mera avlägset från
sjukhus och sålunda i regel finge åtnjuta läkarvård i hemmet, bliva missgynnade
med en dylik anordning.

De sakkunniga lia därför sökt finna ett mera rättvist verkande system och
ha därvid ansett sig böra förorda följande.

I det föregående lia framhållits de svårigheter, som skulle uppkomma vid
tillämpningen av civila avlöningsreglementets bestämmelser i nu berörda
hänseende. Dessa svårigheter skulle givetvis minskas i samma mån som antalet
fall, för vilka ersättning av statsmedel utginge, kunde nedbringas. Frågan
blir då, på vad sätt en sådan inskränkning skulle kunna åstadkommas.
Enligt de sakkunnigas mening kan detta lämpligast ske, örn ersättning för
sjukvårdskostnader i varje särskilt fall utgår endast till den del dessa kostnader
under ett redovisningsår överstiga ett visst bestämt belopp. Antalet
fall blir då beroende av storleken av det belopp, som därvid fastställes. Ju
högre detta belopp blir, desto färre blir antalet lärare, som kommer i åtnjutande
av ifrågavarande förmåner. Då detta innebär, att lärare själv får bestrida
sjukvårdskostnaderna intill ett visst belopp, måste vid fastställandet
av detsamma hänsyn tagas icke blott till vad som ur praktisk synpunkt kan
anses lämpligt utan även därtill, att lärarnas intressen bliva i tillbörlig grad
tillgodosedda.

För att kunna iastställa storleken av nämnda belopp, lia de sakkunniga
inhämtat uppgifter fran folkskolinspektörerna i sex inspektionsområden angående
dels antalet inom respektive inspektionsområden under redovisningsåret
1940/41 sjuktjänstlediga folk- och småskollärare, dels ock de utgifter för
läkararvode. sjukhusvård, läkemedel m. m. ifrågavarande lärare enligt egna
uppgifter haft alt bestrida under nämnda tid. Uppgifterna visa, att c:a 500 av
de till omkring 3,000 uppgående lärarna i ifrågavarande inspektionsområden
åtnjöto tjänstledighet på grund av sjukdom under redovisningsåret 1940/41.
Sjukvårdskostnaderna för 260 av dessa sjuklediga lärare överstego 50 kronor;
för 145 överstego kostnaderna 100 kronor. De sakkunniga framhålla, att
örn man utgår härifrån samt från att antalet ordinarie och extra ordinarie
lärare inom folkskoleväsendet sagda läsår uppgick till omkring 27,000, skulle
antalet sjuktjänstlediga lärare lia uppgått till c:a 4,500, av vilka något över
2.300 lärare haft alt bestrida sjukvårdskostnader med belopp överstigande 50
kronor och omkring 1,300 lärare med belopp överstigande 100 kronor.

Enligt de sakkunnigas uppfattning måste det ifrågavarande beloppet sättas
lill 100 kronor, örn sjukvårdsförmånerna skola kunna beräknas komma att
utgå i eli så begränsat antal fall, alf inga större svårigheter möta beträffande
tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Såsom redan angivits skall enligt de sakkunnigas förslag läkarvalet i allmänhet
vara begränsat till vissa tjänsteläkare. De sakkunniga framhålla,
att av dessa läkare endast provinsialläkare och extra provinsialläkare på
grund av allmänna bestämmelser torde vara skyldiga att meddela lärarna
läkarvård mot fastställd taxa. De sakkunniga utgå emellertid från att i den
mån skyldighet att meddela läkarvård icke åligger andra tjänsteläkare, de
likväl som regel komma att meddela sådan vård mot arvoden icke alltför
mycket överstigande provinsialläkartaxan. Likaledes förutsätta de sakkunniga,
att tjänsteläkarna, även om någon generell skyldighet icke föreligger,
som regel skola vara villiga utfärda erforderliga läkarintyg och attester mot
skäligt arvode.

Till motivering av förslaget, att skolöverstyrelsen skall bliva den prövande
och avgörande myndigheten i nu ifrågavarande ärenden, anföra de sakkunniga
följande.

Enligt de sakkunnigas mening torde det ej vara nödvändigt, att framställning,
varom här är fråga, handlägges av vederbörande skolstyrelser och
folkskolinspektörer, då dessa icke synas hava möjlighet att kontrollera riktigheten
av i framställningarna lämnade uppgifter och än mindre bedöma,
huruvida sökt ersättningsbelopp kunde anses skäligt eller ej. I de fall, då
lärare åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom, kunde visserligen detta
förhållande styrkas, men ett dylikt vitsord torde sakna betydelse för ärendets
handläggning.

De sakkunniga anse, att framställning örn ersättning för sjukvårdskostnader
bör av lärare ingivas direkt till den myndighet, som skall pröva och
avgöra ärendet. Skäl kunna anföras för en sådan anordning, att åt länsstyrelserna
uppdroges att handlägga dessa ärenden. Det torde emellertid
vara nödvändigt, att ifrågavarande ansökningar underkastas en i möjligaste
mån enhetlig granskning. Detta krav kunde ej tillgodoses, om granskningen
skulle verkställas av ett flertal länsstyrelser.

För ernåendet av en tillfredsställande lösning av denna fråga synes det
vara ofrånkomligt, att framställningar örn ersättning för sjukvårdskostnader
prövas och avgöras av central myndighet, och någon annan myndighet än
skolöverstyrelsen lär härvid icke kunna komma i fråga. Här må erinras
om, att överstyrelsen redan nu har att behandla ärenden rörande vissa ersättningar
till lärarpersonalen. Enligt gällande tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet
för lärare vid folk- och småskolor (kungörelsen nr 961/
1937) skall nämligen fråga örn ersättning för flyttningskostnad m. m. vid
lärares förflyttning från ett skoldistrikt till ett annat efter framställning av
läraren handläggas av skolöverstyrelsen, som har att, innan beslut meddelas,
inhämta yttrande av statskontoret, överstyrelsens beslut i sådant ärende
delgives vederbörande länsstyrelse, som har att till läraren utanordna det
av överstyrelsen fastställda ersättningsbeloppet.

Det synes de sakkunniga lämpligt, att samma förfaringssätt i huvudsak
vinner tillämpning beträffande lärares framställning om ersättning för sjukvårdskostnader.
Denna anordning innebär sålunda, att lärare, som enligt avlöningsreglementets
bestämmelser äger att av statsmedel utfå dylik ersättning,
har att ingiva framställning därom direkt till skolöverstyrelsen med bifogande
av de handlingar, som i reglementet angivas eller som i annan ordning
föreskrivits skola bifogas sådan framställning.

Kungl. Majlis proposition nr 278.

81

Handläggningen av dessa framställningar måste, framhålla de sakkunniga,
komma att medföra en viss ökning av skolöverstyrelsens arbetsuppgifter.
Därav torde följa ökat behov av arbetskraft inom överstyrelsen. Skulle så
bliva fallet, borde det ankomma på skolöverstyrelsen att avgiva förslag rörande
erforderlig förstärkning av kanslipersonalen.

Beträffande tidpunkten för ersättningsansökningarnas ingivande till skolöverstyrelsen
anföra de sakkunniga:

Då sjukvårdskostnaderna skola beräknas för varje redovisningsår, finnes
visst skäl för att dylik ansökan borde ingivas först efter redovisningsårets
slut och att däri upptoges all den ersättning vederbörande lärare vöre berättigad
utbekomma för sagda tidsperiod. Härigenom nedbringades antalet rekvisitioner
till minsta möjliga antal, enär även lärare, som eljest skulle kunnat
söka ersättning för olika sjukdomstilllälien, bleve förhindrad att göra detta.
Men en sådan anordning synes även vara förenad med vissa olägenheter.
Även om det kan antagas, att samtliga absökningar icke komma att insändas
till skolöverstyx-elsen omedelbart efter redovisningsårets slut, måste man
dock räkna med, att flertalet ansökningar insändes vid sagda tidpunkt eller
under den närmaste tiden därefter. Med en dylik anordning torde det knappast
kunna undvikas, att ett alltför långt dröjsmål med ärendenas slutliga avgörande
uppstode, och det skulle krävas en betydande förstärkning av överstyrelsens
arbetskrafter under den tid, granskningsarbetet påginge.

Även ur lärarnas synpunkt vore en sådan anordning mindre tillfredsställande.
Sålunda skulle exempelvis en lärare, som vore tjänstledig på grund av
sjukdom under första delen av höstterminen och som ägde uppbära ersättning
för sjukvårdskostnader, först omkring ett år därefter erhålla honom
tillkommande ersättning.

De nu påtalade olägenheterna skulle i stort sett bortfalla, om i stället den
bestämmelsen bleve gällande, att ansökan om ersättning bör ingivas före utgången
av september månad näst efter det redovisningsår, under vilket läraren
haft att bestrida de sjukvårdskostnader, för vilka ersättning sökes. Sannolikt
skulle även med en dylik bestämmelse mindre ersättningsbelopp komma
att sökas först efter redovisningsårets utgång. Däremot torde det kunna
förväntas, att lärare, vilka haft mera betydande utgifter för sjukvård, komma
att ingiva ansökan om ersättning härför under redovisningsårets lopp,
varigenom en alltför stor anhopning av dylika ärenden inom överstyrelsen
kunde, åtminstone i viss mån, undvikas. De sakkunniga föreslå därför, att i
fråga örn ansökning örn ersättning för sjukvårdskostnader nyssnämnda bestämmelse
må bliva gällande.

Enligt av de sakkunniga gjorda beräkningar kunna de årliga kostnaderna
för beredandet av sjukvårdsförmåner åt folk- och småskollärare i den omtattning
och under de villkor, som av de sakkunniga föreslås, uppskattas till
omkring 400,000 kronor. Denna summa måste dock, framhålla de sakkunniga,
anses vara i hög grad approximativ.

Yttranden.

Statskontoret har antori:

Statskontoret får erinra, all tillämpningen av de för statstjänstemännen
gällande bestämmelserna örn fri sjukvård givit vid handen, att dessa bestämmelser
i olika hänseenden synas vara i behov av en revision i inskränkande
Hilmur] till riksdagens protokoll t sand. Nr ‘278. fj

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Departementschefen.

riktning, då de föranlett utgifter för statsverket i icke avsedd omfattning. Så
mycket större betänkligheter måste därför möta mot att utsträcka tillämpningen
av dessa bestämmelser å en i kvantitativt hänseende så betydande grupp
som folkskolans lärare. Härtill kommer att -— som de sakkunniga påvisat —
svårigheter av mångahanda slag uppstå, då det gäller alt bereda de över hela
landet, även till avlägsnaste bygder, spridda folk- och småskollärarna sjukvårdsförmåner
i den omfattning som föreslagits. Frånvaron av reglerande
taxor för alla tjänsteläkare, svårigheter ur kontrollsynpunkt vid ersättningarnas
utbetalande och de stora kostnader för resor, som kunna förutses, äro
ytterligare skäl, som ingiva betänkligheter mot den förslagna ordningen.
Med hänsyn till dessa omständigheter och då — som de sakkunniga framhållit
— förslag till reglering av frågan om en allmän obligatorisk sjukförsäkring
kan väntas bliva framlagt under innevarande år, måste statskontoret
bestämt avråda från att tillsvidare utsträcka den fria sjukvården till ifrågavarande
anställningshavare.

Medicinalstyrelsen har yttrat följande:

Medicinalstyrelsen finner för sin del praktiska hinder icke föreligga för att
låta verksläkarnas verksamhet omfatta jämväl lärarkårerna. Enligt styrelsens
mening skulle frågan om sjukvårdsförmåner åt lärarna enklast lösas genom
tillämpning i görligaste mån av samma regler som gälla för statstjänstemännen.
Därigenom skulle, bland annat, bortfalla svårigheten angående taxa för
läkarna. I fråga om rätten till fria läkemedel anser sig medicinalstyrelsen
emellertid i likhet med vad styrelsen anfört i sitt yttrande den 18 februari
1938 över förslag till det civila avlöningsreglementet böra uttala betänkligheter
i fråga om statsverkets bestridande av kostnaderna härför i deras helhet.
Erfarenheten har visat att rätt till fria läkemedel lätt föranleder överdrivet
bruk av dylika medel och att därför denna rätt i många fall kan medföra direkt
hälsoskadliga verkningar. Styrelsen anser därför alltjämt att läkemedelskostnaderna
böra åtminstone delvis bestridas av befattningshavarna själva.

Med hänsyn till vad av de sakkunniga anförts såsom skäl för allenast prooisorisk
lösning av frågan om sjukvårdsförmånerna, anser* sig medicinalstyrelsen
icke böra avstyrka en sådan anordning i huvudsaklig överensstämmelse
med de sakkunnigas förslag, dock att medicinalstyrelsen ställer sig tveksam
i fråga om det principiella berättigandet och framför allt den praktiska
genomförbarheten av förslaget att ersättning för sjukvårdskostnader skulle
utgå endast för den del, kostnaderna under eif redovisningsår överstege 100
kronor.

När allmän lönereglering år 1939 genomfördes lör statstjänstemännen, torde
såsom en av de mest betydelsefulla vinsterna av densamma ha räknats den
väsentligt utvidgade rätten till läkarvård på statens bekostnad. Då det här
gäller att anpassa folk- och småskollärarnas avlöningsförmåner efter det senaste
statliga lönesystemet, synes det mig ej böra ifrågakomma alt helt utesluta
nämnda lärare från de sjukvårdsförmåner, som medgivits statstjänstemännen,
så framt icke tvingande skäl göra det nödvändigt.

Av den redogörelse, som lämnats i det föregående, framgår, att vissa skäl
tala för att icke nu taga slutlig ställning lill frågorna örn de sjukvårdsförmåner,
som böra beredas ifrågavarande lärare, och om de anordningar, som härför
böra vidtagas. Jag syftar härvid icke blott på socialvårdskommitténs pågående
arbete utan jämväl på det av statskontoret berörda spörsmålet örn re -

Kungl. Maj.ts proposition nr 27S. 83

vision av de för statstjänstemännen gällande bestämmelserna örn fri sjukvård.

Den utredning, som genom de sakkunnigas föranstaltande blivit verkställd,
synes mig visa, att det för närvarande knappast kan anses lämpligt att bereda
de kommunanställda lärarna sjukvårdsförmåner genom en i anslutning till
det statsunderstödda sjukkasseväsendet med allmänna medel finansierad
sjukförsäkring. I likhet med de sakkunniga anser jag vidare, att det beträffande
folk- och småskollärarna icke lämpligen kan föreskrivas, att läkarvården
skall ombesörjas av särskilda verksläkare.

De sakkunnigas förslag, vilket med hänsyn till nu angivna omständigheter
är att betrakta som ett provisorium, innebär, att sjukvårdsförmåner
tillerkännas folk- och småskollärarna enligt i huvudsak samma grunder, som
gälla för statens tjänstemän, dock skall det åvila lärare att själv bestrida sådana
sjukvårdskostnader, för vilka statsjänstemän äga åtnjuta ersättning av
statsmedel, intill ett belopp av 100 kronor för varje redovisningsår. Med sistnämnda
begränsning avses framför allt, att — med tillgodoseende av de mera
trängande behoven — väsentligt reducera antalet fall, då ersättning må utgå
av statsmedel.

För egen del finner jag de sakkunnigas förslag godtagbart i nuvarande läge.

Avlöning till pensionerad lärare vid tjänstgöring som vikarie.

Gällande bestämmelser m. m.

Inom folkskoleväsendet förekommer i icke ringa utsträckning, att pensionerade
lärare tjänstgöra som vikarier under längre eller, i regel, kortare
tider. Den ersättning, som skall utgå till dylik vikarie, är icke fastställd i gällande
avlöningsreglemente utan regleras genom särskild författning. Jämlikt
kungörelsen den 22 december 1939 (nr 978) angående avlöning i vissa fall
lill pensionerade före detta folk- och småskollärare m. fl. vid vikariatstjänstgöring
skall ersättning utgå med sådant belopp, att detsamma jämte vikarien
tillkommande tjänstepension med därå belöpande pensionsförhöjningar och
dyrtidstillägg motsvarar det belopp, som han med tillämpning av gällande
bestämmelser skulle för den tid vikariatet avser ägt uppbära, därest han
varit ordinarie innehavare av tjänsten.

Genom kungörelse den 16 februari 1940 (nr 90) lia närmare föreskrifter
lämnats örn beräkning av ersättningen till de vikarier, varom nu är fråga. Ersättningen
per dag skall, enligt sistnämnda kungörelse, utgå med Vjos av ett
på visst sätt bestämt årsbelopp, dock skall dagsbeloppet avrundas lill närmast
högre öretal.

Dessutom kan enligt kungörelse den 18 oktober 1940 (nr 914) under vissa
villköl- särskild gottgörelse med 3 kronor för dygn utgå under vikariatslörordnande
till de lärare, som här avses, vid vikariat å annan ort än den, där
vikarien är bosatt.

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Slutligen har genom kungörelse den 7 februari 1941 (nr 136) föreskrivits,
att vid beräkning av dagersättning åt pensionerade före detta folk- och småskollärare
m. fl. vid vikariatst jäns Igor ing hänsyn, i förekommande fall. även
skall tagas till kristillägg.

De sakkunniga.

De sakkunniga lia funnit övervägande skid tala för att bestämmelserna angående
arvode till pensionerad lärare, vilken uppehåller vikariat vid folkeller
småskola, intagas i lönereglementel. Arvodet bör enligt de sakkunniga
fastställas till samma belopp för hela riket. Det anses ej vara erforderligt, att
dagarvodena göras beroende av de något varierande pensionsbeloppen. Som
lämpliga arvodesbelopp föreslå de sakkunniga 12 kronor för pensionerad
lärare vid vikariat i folkskola och 8 kronor för lärare, som vikarierar i .småskola,
i mindre folkskola eller som biträdande lärare. De sakkunniga hemställa,
att föreskriften om särskild gottgörelse skall upphöra att gälla.

Såsom motiv till dessa förslag anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

Mot den princip, som ligger till grund för hithörande bestämmelser, nämligen
att pensionerad vikarie skall ha en inkomst av samma storlek som örn
han kvarstode i tjänst i egenskap av ordinarie lärare, torde intet vara att
invända. Däremot har det i praktiken visat sig, att bestämmelserna fått vissa
icke önskvärda verkningar, vartill kommer, att föreskrifterna äro långt ifrån
enkla eller lätta att tillämpa.

Genom att folkskollärare, sorn tjänstgör i egenskap av vikarie, kan vara
pensionerad enligt före år 1938 gällande grunder eller, där pensioneringen
skett senare, efter någon av lönegraderna A 15, 16 eller 17 samt tjänstgöra i
skoldistrikt med 344/r, 364/7 eller 39 veckors årlig lästid, förekomma många
variationer vid beräkning av vikariatsersättningen. Detsamma gäller, om
också i mindre grad, för pensionerad småskollärare. Mest ojämnt verkar emellertid
systemet vid jämförelse mellan ersättningen till vikarier, som tjänstgöra
vid skolor med olika lång årlig lästid. Det visar sig nämligen, att löneskillnaden
mellan dylika vikarier skärpes på ett sätt, som knappast kan
anses vara rimligt. Enligt avlöningsreglementet utgår lönen med olika belopp
allt efter den årliga lästidens längd. Därvid tillämpas skilda system för ordinarie
lärare samt andra befattningshavare. Det förra slaget av lärare äro med
hänsyn till lästiden inplacerade i olika lönegrader. För icke-ordinarie lärare
åter differentieras löneinkomsten genom att dagarvodet, som är lika vid den
ena eller andra årliga lästiden, utgår endast för den tid. undervisningen fortgått.
Årsinkomsten blir härigenom beroende av antalet läsveckor. För pensionerade
lärare, som uppehålla vikariatsförordnande, skärpes löneskillnaden
vid olika lästider genom en samverkan av båda nu angivna system. Sålunda
erhåller sådan vikarie lägre dagersättning vid kortare lästid än vid
längre genom att lönesättningen är beroende av den för respektive lästider
för ordinarie lärare gällande lönegraden. Men därjämte får läraren vid kortare
årlig lästid, örn han tjänstgör hela läsåret, vilket dock sällan torde ske,
ersättning för ett mindre antal dagar. Löneminskningen kan därför sägas bli
dubblerad. Detta framgår av följande exempel. En manlig folkskollärare, pensionerad
i lönegrad 17, erhåller vid tjänstgöring i skola med 39 veckors årlig
lästid i dagersättning kronor 7.03. Örn tjänstgöringen åter är förlagd till skola
med endast 344/7 veckors årlig lästid, blir motsvarande ersättning allenast kronor
4.81. För helt läsår utgår ersättning i förstnämnda fall under 273 dagar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

85

i senare fallet i 242. Ersättningen för tjänstgöring under helt år blir alltså
respektive (27 3 X 7.03 =) kronor 1,919.19 och (242 X 4.81 =) kronor 1,164.02.
I sistnämnda fall, där ersättningen med hänsyn till arbetskvantiteten borde
vara s/9 av det förstnämnda arvodet, blir beloppet i själva verket inte ens 2/3
av inkomsten för undervisning vid skola med den längsta årliga lästiden.

En ytterligare svårighet uppkommer vid det nuvarande systemet genom
att pensionerade folk- och småskollärare i stor utsträckning flytta från landsbygden
in till städer och tättbebyggda orter. Detta får nämligen till följd, att
dylik å orten bosatt lärare nästan alltid kan erhållas för eventuella vikariat
i städer och samhällen, d. v. s. å dyrare orter, medan sådan vikarie mera
undantagsvis står till förfogande på den rena landsbygden. Landsbygdsskolorna
bli därför hänvisade att anskaffa vikarier av det slag, det här gäller,
från andra orter. Då emellertid arvodet är minst å A-ort, bli dylika vikariat,
som äro förenade med uppehålls- och resekostnader, ytterst litet begärliga.
I någon mån har en ändring härutinnan skett genom förut omnämnda gottgörelse
vid vikariat å annan ort än boningsorten, men systemet fungerar dock
icke tillfredsställande.

Då det gäller att inarbeta bestämmelserna örn nu ifrågavarande vikariatsarvoden
i lönereglementet, torde ligga närmast till hands att inplacera även
pensionerade lärare, som tillfälligt uppehålla tjänst, i bestämd löneklass, varvid
placeringen borde ske under hänsynstagande till att dessa lärare jämväl
ha inkomst av pension. Tänkbart är även att låta de vikarier, varom nu är
fråga, tillhöra samma löneklass som andra korttidsvikarier, vilka icke erhållit
löneklassuppflyttning, d. v. s. löneklasserna 12 och 4 för respektive folkskollärare
och småskollärare, samt att reducera lönebeloppet på lämpligt sätt,
exempelvis med en tredjedel. De sakkunniga erinra örn, att Kungl. Majit i
några fall, där pensionerad seminarielärare använts för vikariatstjänstgöring,
föreskrivit en reduktion med en tredjedel av eljest till vikarie utgående arvode.
En allmän föreskrift av sådant innehåll skulle innebära fasta och relativt
enkla regler för beräknande av pensionerad lärares vikariatsersättning. Däremot
anse de sakkunniga det mera otillfredsställande att låta här ifrågavarande
lärare uppbära samma arvode som andra vikarier samt i stället vidtaga
minskning av utgående pension.

Efter närmare övervägande lia emellertid de sakkunniga funnit, att någon
dyrortsreglering av det arvode, varom nu är fråga, icke kan anses påkallad,
då en anpassning efter ortsgrupp i många fall sannolikt icke skulle betyda
ökad rättvisa i den reella ersättningen för arbetet. De sakkunniga anse alltså,
att arvodet bör fastställas till samma belopp för hela riket.

Vid fastställande av dagarvodet bör hänsyn tagas dels till principen för
bestämmandet av nu utgående ersättning, dels till önskvärdheten av att beloppet
blir av den storlek, att det kan locka till tjänstgöring, dels ock till att
särskild gottgörelse icke skall behöva utgå. Med hänsyn till, bland annat, att
pensionärerna åtnjuta av prisstegringen föranledda tillägg å pensionerna,
synes det knappast vara påkallat att låta rörligt tillägg och kristillägg utgå
å dagarvodet.

Yttranden.

Statskontoret har anfört:

Statskontoret har icke något ati erinra mot ali i enlighet nied de sakkunnigas
förslag enhetliga belopp fastställas till pensionerad liirare vid tjänstgöring
som vikarie. Vad angår de föreslagna ersättningsbeloppens storlek,
12 kronor vid vikariat åt folkskollärartjänst och 8 kronor vid vikariat i småskola,
mindre folkskola och sorn biträdande lärare, synas dessa ersättning -

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Departements chefen.

ar lämpligt avvägda i fall, då vikarien är bosatt utanför det skoldistrikt, där
vikariatet skall fullgöras. Är vikarien däremot bosatt inom skoldistriktet,
torde ersättningarna kunna nedsättas med 2 kronor lill 10 kronor, respektive
6 kronor.

Allmänna lönenämnden har icke framställt erinran mot sakkunnigförslaget
i denna del.

Jag tillstyrker de sakkunnigas förslag angående avlöning till pensionerad
lärare vid tjänstgöring såsom vikarie. Tillräckliga skäl att, såsom statskontoret
ifrågasatt, differentiera ersättningsbeloppen allt efter det vikarien är
bosatt inom eller utanför skoldistriktet synas mig icke föreligga.

Specialmotivering till folkskolans avlöningsreglemente.

Från remissmyndigheternas sida ha framställts vissa detaljerinringar mot
de sakkunnigas förslag till folkskolans avlöningsreglemente. Bland annat på
grund av dessa erinringar har förslaget överarbetats inom finansdepartementet.
Jag anhåller att här få lämna en redogörelse för myndigheternas erinringar
samt för de ändringar som i anledning härav eller eljest vidtagits
i de sakkunnigas förslag.

1 §■

Statskontoret och allmänna lönenämnden lia föreslagit vissa ändringar i
förtydligande syfte av bestämmelserna i andra momentet. Lönenämnden har
därvid bland framhållit följande.

Beträffande 1 § i dess helhet vill lönenämnden framhålla, att densamma
enligt förslaget innehåller vissa bestämmelser av övervägande instruktionsnatur,
vilka måhända snarare borde meddelas i annat sammanhang än
avlöningsreglementet. Då emellertid ifrågavarande bestämmelser nära sammanhänga
med bestämmandet av löneställningen för de extra ordinarie
lärarna, synas ur praktisk synpunkt övervägande skäl tala för att de, på
sätt föreslagits, intagas i själva reglementet. Den till 1 § 2 mom. knutna specialmotiveringen
— vars uppräkning av vissa exemplifierade fall givetvis
icke är avsedd att vara uttömmande — torde bliva av värde vid den kommande
tillämpningen av bestämmelserna och föranleder från lönenämndens
sida intet annat uttalande, än att viss risk måhända kan föreligga för
tveksamhet vid tillämpningen av sådana fall, som icke särskilt exemplifierats,
något som emellertid icke torde kunna undvikas ens med den mest
detaljerade motivering.

I departementsförslaget lia vissa jämkningar skett i förhållande till de
sakkunnigas förslag med anledning av myndigheternas påpekanden. Därjämte
har en omformulering vidtagits i syfte att tydliggöra, att i de fall,
då anställning från början icke omfattar hel termin, omreglering till extra
ordinarie anställning skall ske vid den tidpunkt under terminen, då läraren

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

87

erhåller fortsatt anställning för tjänstgöring till terminens slut. Vidare har
i andra momentet intagits en föreskrift, enligt vilken Kungl. Majit skulle
äga meddela erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av momentets
bestämmelser.

2 §•

I anledning av de i 2 § 2 mom. sakkunnigförslaget införda bestämmelserna
har riksförsäkringsanstalten anfört följande.

I överensstämmelse med vad riksförsäkringsanstalten anfört i sitt den 15
december 1936 avgivna utlåtande över 1936 års lärarlönesakkunnigas förslag
till avlöningsreglemente för lärare vid folk- och småskolor tillstyrker riksförsäkringsanstallen
att livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen
om försäkring för vissa yrkessjukdomar skall avdragas från lärares avlöning,
såvida ej Kungl. Majit för visst fall annorlunda medgiver. Det synes anstalten
dock skäligt att, såsom de sakkunniga föreslagit, avdragsmöjligheten begränsas
till livräntor, som utgå på grund av arbete i statlig eller kommunal
tjänst. Riksförsäkringsanstalten vill emellertid ifrågasätta om icke avdrag
även bör ske i vissa andra fall, då livränta utgår av statsmedel. Härvid vill
riksförsäkringsanstalten erinra om att sådan livränta kan förekomma enligt
förordningarna örn ersättning i anledning av kroppsskada ådragen under
militärtjänstgöring, vilka utfärdats den 18 juni 1909 och 18 juni 1927, samt
enligt förordningarna örn ersättning i anledning av kroppsskada ådragen under
hemvärnstjänstgöring och örn ersättning i anledning av kroppsskada ådragen
under tjänstgöring vid luftskyddet eller under luftskyddsövning, vilka
båda sistnämnda förordningar utfärdats den 28 juni 1941.

Vidare vill anstalten av formella skäl föreslå att ordalydelsen »på grund
av olycksfall eller arbete i statlig eller kommunal tjänst» ändras till »på
grund av arbete i statlig eller kommunal tjänst».

I 11 § av 1927 års förordning om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, stadgas, att om den skadade är berättigad
att vid skada till följd av olycksfall av statsmedel erhålla understöd, som icke
avses i förordningen, såsom avlöning, pension eller annat underhåll, skall
från ersättning enligt förordningen avdragas vad i anledning av olycksfallet
för motsvarande ändamål från statens sida utgives för tid, under vilken ersättningen
utgår. Motsvarande bestämmelser gälla också i de fall, som avses i
1941 års förordningar örn ersättning i anledning av kroppsskada, som ådragits
under hemvärnstjänstgöring, tjänstgöring vid luftskyddet eller under
luftskyddsövning. Enligt hittills vid tillämpningen av 1927 års förordning
följd praxis har avlöning till lärare vid folkskoleväsendet ansetts utgå av
statsmedel. Med hänsyn härtill har i anledning av riksförsäkringsanstaltens
påpekande ändring icke vidtagits i de sakkunnigas förslag. Författningstexten
har dock redaktionellt jämkats på sätt anstalten ifrågasatt.

5 §.

Beträffande denna paragraf må hänvisas till vad i det föregående anförts
angående folk- och småskollärares tjänstgöringsskyldighet. I anslutning till
vad chefen för ecklesiastikdepartementet denna dag förordar angående tjänst -

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

göringsskyldigheten för lärare, som undervisa i hjälpklass, har författningstexten
kompletterats med en föreskrift, enligt vilken sådan lärare är skyldig
att meddela undervisning i den omfattning, som Kungl. Majit särskilt föreskriver.

6 §•

Tjänsteförteckningen har redaktionellt överarbetats, varigenom särskilda
kolumner för manliga och kvinnliga lärare kunnat uteslutas. Sista stycket
har omformulerats.

10 §.

Statskontoret har anfört:

En ordinarie folkskollärare, vilken i vederbörlig ordning bestritt sin
tjänst ett läsår och omedelbart därefter (från och med den 1 juli) förordnas
å exempelvis en extra ordinarie statlig lärartjänst, kommer — såvitt statskontoret
kan finna — på grund av stadgandet i 19 § jämförd med 10 och
18 §§ att från och med den 1 juli intill höstterminens början uppbära oavkortad
lön både å den ordinarie folkskollärain jänsten och den statliga extra
ordinarie tjänsten. Då ett dylikt resultat icke kan anses tillfredsställande,
får statskontoret föreslå, att — i syfte alt förhindra dubbelavlöning under
ferietid vid samtidigt innehav av ordinarie folkskollärartjänst och högre
extra ordinarie statlig eller kommunal tjänst -— 10 § 1 mom , första stycket,
sista meningen gives följande ändrade lydelse:

»dock under förutsättning, att läraren lrånträder utövandet av förstnämnda
tjänst och samtliga med denna tjänst förenade avlöningsförmåner.
»

Den av statskontoret sålunda ifrågasatta ändringen har iakttagits i departementsförslaget.

12 §.

Allmänna lönenämnden har anfört:

Avfattningen av 12 § 1 mom. a) upptager bland de tjänstgöringsförhållanden,
som må tagas i beräkning för ordinarie lärares normala uppflyttning
till högre löneklass, en nyhet i jämförelse med nu gällande stadganden.
Sålunda föreslås rätt för lärare att såsom tjänstetid räkna tid, då han
obefogat avstängts från tjänstgöring eller av polismyndighet kvarhållits
såsom misstänkt för brott utan att häktningsåtgärd vidtagits. För tid, varunder
nämnda förhållanden förelegat, skall lärare äga uppbära oavkortad
avlöning, och lönenämnden har i sak intet att erinra mot att sådan tid i
enlighet med förslaget inräknas i den tjänstetid, som erfordras för vinnande
av löneklassuppflyttning. Lönenämnden vill emellertid framhålla, att det
nu berörda spörsmålet kan bli aktuellt inom både den civila och den militära
statsförvaltningen. Då varken civila eller militära avlöningsreglementet
innehåller någon motsvarighet till det föreslagna stadgandet, vore en
nära till hands liggande åtgärd att vidtaga erforderlig ändring av nämnda
reglementen på denna punkt. Därest emellertid detta icke skulle anses påkallat
får lönenämnden framhålla, att det i varje fall synes lämpligt att
ifrågavarande förslag såsom innebärande en tolkningsfråga av allmängiltig
innebörd göres till föremål för särskilt ställningstagande i den blivande
propositionen, varigenom riksdagen sättes i tillfälle att uttala sig i
frågan.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

89

Utöver vad i sakkunnigförslaget angivits bör lärare äga såsom tjänstetid
räkna tid, då han hållits häktad för brott, för vilket han sedermera blivit
frikänd. I sådant fall skall läraren nämligen jämlikt 20 § 2 mom. äga för
häktningstiden uppbära oavkortad avlöning. Departementsförslaget har kompletterats
med bestämmelse härom. I samband härmed har en redaktionell
jämkning av författningstexten vidtagits.

I anslutning till vad här föreslagits för folkskoleväsendet böra vid lämpligt
tillfälle ändringar vidtagas i bland annat civila och militära avlöningsreglementena.

13 §.

Skolöverstyrelsen har anfört:

I § 13 mom. 3 stadgas, att folkskollärare må för placering i löneklass
såsom ordinarie tillgodoräkna sig den tid han utöver sex år innehaft anställning
som folkskollärare. Sannolikt kommer uttrycket »sex år» att anses
innebära sex kalenderår, eller 6 X 52 veckor = 312 veckor. För på viss
tid anställd lärare vid skola med 367s veckors årlig lästid skulle detta
betyda, att han först efter att hava varit anställd 872 hela läsår finge tillgodoräkna
den därefter förvärvade tjänstetiden. Har läraren tidvis innehaft
anställning tillsvidare kompliceras beräkningen ytterligare. Ett förtydligande
erfordras av innebörd, att läraren äger tillgodoräkna den tid
han utöver sex läsår, vart och ett beräknat till 3672 veckor, innehaft anställning,
varvid intet redovisningsår må tillgodoräknas mer än 3672 veckor.

Vidare har allmänna lönenämnden framhållit följande.

13 § 5 morn., som reglerar frågan örn lönekiassplacering vid övergång till
ordinarie lärartjänst i samma eller lägre lönegrad, synes —■ i anslutning till
8 § 5 mom. civila avlöningsreglementet — böra förtydligas därhän, att
stadgandet blir tillämpligt allenast då lärare tillträder tjänst efter egen ansökning
eller därom uttryckt önskan.

Sakkunnigförslaget innebär, att lärai''e icke får tillgodoräkna anställningstid,
innan dels sex kalenderår förflutit från första anställningsdagen och
dels läraren tjänstgjort eller åtnjutit tjänstledighet på sätt stadgas i 12 § 1
mom. a) eller 45 § 2 moni. För att förtydliga föreskrifterna har sakkunnigförslaget
väsentligt omarbetats.

Lönenämndens anmärkning har iakttagits i departementsförslaget. Dessutom
har tillagts, att lärare vid högre kommunal skola, som förflyttas till
tjänst inom folkskoleväsendet, skall placeras i löneklass i enlighet med
vad därom särskilt stadgas. Föreskrift härom torde böra intagas i blivande
avlöningsreglemente för lärarna vid de högre kommunala skolorna.

14 §.

Enligt ifrågavarande paragraf skall, örn lärare tvångsförflyttas till tjänst
inom lägre lönegrad, i fråga örn hans lönekiassplacering så anses, som örn
han fortfarande tillhörde den högre lönegraden. Jämlikt gällande bestämmelser
bibehålies läraren i sådant fall i den lönegrad, han innehar före
förflyttningen.

90

Kungl. Maj.ts proposition nr ''J7S

I 5 § kungörelsen den 11 februari 1938 (nr 39) med vissa bestämmelser
angående förflyttning av lärare vid folk- och småskolor har möjlighet bereus
för en frivillig förflyttning av lärare, som innehar övertalig lärartjänst.
Hos Kungl. Majit ha vissa lärare, som med stöd av nämnda föreskrift frivilligt
förflyttats till annat skoldistrikt med kortare lästid, hemställt att få
bibehållas vid samma löneförmåner, som åtnjutits före förflyttningarna.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt de ifrågavarande framställningarna under
framhållande, att det icke vore förenligt med rättvisa och billighet, att en
lärare som frivilligt förflyttats bomme i sämre ställning i lönehänseende än
om han tvångsförflyttats. Statskontoret har däremot icke funnit tillräckliga
skäl föreligga för en framställning i förevarande hänseende till riksdagen.

Vid övervägande av det här berörda spörsmålet har det icke ansetts påkallat
att föreskriva generell rätt för lärare, som frivilligt förflyttats, att
bibehållas vid sin förutvarande rätt till löneklassplacering. I en del fall torde
nämligen den frivilliga förflyttningen medföra så väsentliga förbättringar
i lärarens arbetsförhållanden, att anledning icke föreligger att medgiva särskilda
löneförmåner utöver dem, som gälla för den nya tjänsten. I andra
fall kan det åter, såsom överstyrelsen framhållit synas obilligt, att läraren
skall försättas i sämre löneställning än om han tvångsförflyttats. För sådana
fall synes Kungl. Majit böra äga möjlighet att föreskriva, att bestämmelserna
i förevarande paragraf skola lända till efterrättelse. Härtill bör riksdagens
bemyndigande inhämtas. Det synes skäligt att bemyndigandet får avse även
fall som inträffat före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande.

15 §.

Enligt sakkunnigförslaget skulle Kungl. Majit äga besluta örn avvikelse
från reglementets avdragsregler vid tjänstledighet och under ferier. I departementsförslaget
har intagits en föreskrift, enligt vilken Kungl. Majit
jämväl skall äga bemyndiga skolöverstyrelsen litt fatta sådant beslut. Denna
utvidgning har, såsom kommer att framgå av det följande, tillkommit särskilt
med hänsyn till reglementets föreskrifter örn avlöning under ferier.
En redaktionell jämkning har därutöver vidtagits.

16 §.

Statskontoret har anfört:

I överensstämmelse med nu gällande bestämmelser för både folkskolan
och civilförvaltningen har i 16 § 1 mom. a) intagits ett stadgande, att avlöning
med A-avdrag skall utgå vid tjänstledighet för offentligt uppdrag,
där ersättning ej utgår eller utgår allenast med visst belopp för sammanträdes-
eller förrättningsdag och läraren icke medgives rätt till gottgörelse
för de avlöningsförmåner han under ledigheten avstått.

Enligt vad statskontoret har sig bekant synes nämnda stadgande vid sin
tillämpning lia givit anledning till tolkningssvårigheter. Särskilt har det framstått
som svårförståeligt, att i fall, då en folkskollärare för ett kommunalt
uppdrag, exempelvis som ordförande i kristidsnämnd, endast uppbär dagarvode,
men detta arvode utgör en »verklig fortlöpande ersättning för det arbete
han under uppdragets fullgörande utför» (jfr kommunikationsverkens

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

91

lönenämnds uttalande i ett den 28 juni 1920 avgivet förslag till tilläggsbestämmelser
till avlöningsreglementet den 19 juni 1919), vederbörande skall
vara skyldig avstå hela avlöningen.

Med hänsyn härtill framstår det enligt statskontorets mening som synnerligen
önskvärt, om bestämmelserna kunde förtydligas i förevarande hänseende.
I vart fall torde det vara ofrånkomligt att i motiven ytterligare klargöres
den verkliga innebörden av detta stadgande.

Huruvida i anledning av vad statskontoret sålunda anfört ändring bör vidtagas
i 16 § 1 mom. a) och i anslutning härtill även i motsvarande bestämmelser
i civila och militära avlöningsreglementena, har ansetts böra upptagas
till prövning i ett större sammanhang.

På förslag av riksförsäkringsanstalten har ifrågavarande paragraf kompletterats
med en föreskrift, enligt vilken på sätt civila avlöningsreglementet
stadgar oavkortad lön utgår vid tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen
yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

Vidare har en ändring vidtagits i sakkunnigförslaget för att tydliggöra, att
tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd utöver 120 dagar är att anse
såsom tjänstledighet för enskild angelägenhet. Därjämte ha ett par jämkningar
av redaktionell art vidtagits.

17 §.

Skolöverstyrelsen har anfört:

Inom folkskoleväsendet förekommer det i viss utsträckning, att ordinarie
lärare erhåller tjänstledighet för att såsom vikarie eller extra ordinarie tjänstgöra
å annan befattning inom samma eller annat skoldistrikt. Med hjälp av
denna anordning blir det ofta möjligt att någon termin tidigare än eljest
skulle kunna ske indraga tjänst, som är för framtiden obehövlig, liksom ock
att tillfälligt för ett eller annat år indraga tjänst, som sedan åter måste upprätthållas.
För lärarna underlättar anordningen transport till förmånligare
tjänst, vilket måste anses lämpligt, då eljest mycket ringa utsikter till sådan
befordran finnes, överstyrelsen anser följaktligen, att anordningen är värdefull
både för skolväsendet och lärarna.

Örn bestämmelserna i § 10 mom. 1 att med ordinarie lärartjänst icke må
förenas annan ordinarie befattning och icke heller extra ordinarie tjänst, så
vida denna ej tillhör högre lönegrad, icke innebära hinder att förordna ordinarie
lärare att »uppehålla» annan ordinarie tjänst, som är vakant, eller
extra ordinarie tjänst i lägre lönegrad, synes den anordning, som nyss berörts,
fortfarande kunna vid behov tillämpas.

De nu gällande bestämmelserna om ordinarie lärares tjänstgöring å annan
befattning under ledighet från egen tjänst grunda sig på principen, alt varken
statens eller de berörda kommunernas utgifter för de ifrågavarande tjänsterna
skola ökas eller minskas på grund av anordningen. Detta torde också vara
en ofrånkomlig förutsättning för all anordningen skall kunna komma till
användning. I varje fall få kommunernas utgifter icke ökas. Det förefaller
dock, som örn de sakkunnigas förslag i § 17 skulle medföra, att den mottagande
kommunens utgifter skulle komma att ökas med skillnaden mellan
ordinarie lärares och vikaries hyresavdrag. Är detta riktigt, vilket ej nu kan
bedömas, då förslag till bestämmelser örn statsbidrag ej föreligger, torde
denna omständighet komma att fullständigt hindra allt utnyttjande av den
bär ifrågavarande anordningen.

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 27S

Om ordinarie småskollärarinna förordnas att uppehålla folkskollärartjänst,
vilket för närvarande och under andra tider av lärarbrist förekommer i viss
utsträckning, så torde hon icke böra avlönas enligt 8 17 utan såsom extra
folkskollärarinna. Förtydligande bestämmelser härom erfordras.

Slutligen vill överstyrelsen påpeka, att den skolstyrelse, som beviljat tjänstledigheten,
icke kan beräkna lärarens avlöning enligt § 17 med mindre den
inhämtar exakta uppgifter örn den tid för vilken läraren uppburit avlöning
i den andra kommunen. Vid granskning av statsbidragsrekvisition fordras
också tillgång till uppgifter från bägge skoldistrikten.

Då de i § 17 föreslagna bestämmelserna synas kunna få till följd, att man
icke längre skulle kunna påräkna förordnande för tjänstledig ordinarie lärare
att uppehålla annan befattning, hemställer överstyrelsen örn sådan ändring
av paragrafen, att den närmare ansluter sig till nuvarande § 21.

Oavsett hur det nu närmast berörda spörsmålet ordnas, bör ordinarie lärare
kunna utan tjänstledighet eller förflyttning tilldelas en tids tjänstgöring
vid annan skola inom det egna skoldistriktet. Därmed skulle de komplicerade
löneberäkningarna för sådant fall undvikas, i det att läraren behölle
sin ordinarie lön med blott den jämkning, sorn stationeringsortens ortsgrupp
kunde föranleda. Erfordras resor eller ombyte av tjänstebostad, böra kostnaderna
härför bestridas av skoldistriktet.

I anledning av vad skolöverstyrelsen sålunda anfört må till en början påpekas,
dels att bestämmelserna 10 § 1 morn. givetvis icke — lika litet som
motsvarande bestämmelser i civila avlöningsreglementet •— hindra ordinarie
lärare att på förordnande uppehålla annan ordinarie tjänst eller extra ordinarie
tjänst i lägre lönegrad, dels att 17 § såsom framgår av paragrafens
avfattning icke äger tillämpning, örn ordinarie småskollärarinna uppehåller
folkskollärartjänst, dels ock att lärares löneklassplacering vid tillämpning av
bestämmelserna i 17 § bestämmes enligt reglerna i 13 § 1 moni., i följd varav
några komplicerade löneberäkningar knappast äro atl befara.

Enligt 21 § i gällande reglemente skall lärare, som erhållit tjänstledighet
å egen tjänst för att uppehålla annan mot denna svarande tjänst, av lön och
kallortstillägg avstå ett belopp, motsvarande vad han skulle äga uppbära, örn
han under tiden för ledigheten såsom vikarie uppehölle den egna befattningen.
Det belopp läraren sålunda avstår, uppbär han i stället å den tjänst
han uppehåller. Tillhöra tjänsterna olika ortsgrupper. uppstår dock en viss
skillnad i avstådda och uppburna lönebelopp. Stadgandet anses endast tilllämpligt
å tjänst inom folkskoleväsendet.

De sakkunniga ha framhållit, att nämnda anordning medfört olägenheter.
Bland andra olägenheter må nämnas, att, eftersom läraren såsom vikarie åtnjuter
lön efter läsår men såsom ordinarie efter kalenderår, får läraren under
tiden för vikariatet å den ordinarie tjänsten avstå större belopp än lian
äger uppbära såsom ordinarie och kan därför bli skyldig inbetala överskjutande
belopp till skoldistriktet. De sakkunnigas förslag innebär, att
läraren skall avstå all avlöning å den egna tjänsten och i stället å den tjänst
han uppehåller uppbära avlöning såsom örn tjänsten vore ordinarie och
läraren ordinarie innehavare av densamma.

När skolöverstyrelsen anmärker på sakkunnigförslaget synes anledningen
härtill främst vara, att förslaget enligt överstyrelsens mening skulle försvåra,

Kunell. Maj:ts proposition nr 278.

93

att innehavare av övertalig lärartjänst finge förordnande att temporärt uppehålla
icke-ordinarie tjänst. Endast i dessa undantagsfall torde något allmänt
intresse föreligga av att ordinarie lärare icke uppehåller sin egen befattning.
Svårigheten skulle enligt vad överstyrelsen framhållit uppkomma därigenom
att den mottagande kommunens utgifter skulle komma att ökas med skillnaden
mellan ordinarie lärares och vikaries hyresavdrag. På grund av vad
överstyrelsen sålunda anfört må erinras, att skoldistrikt enligt gällande bestämmelser,
vilka torde böra gälla även under nästa budgetår, är skyldigt
att å icke-oi’dinarie tjänst förordna innehavare av övertalig ordinarie lärartjänst.
Huruvida för här avsedda fall höra meddelas särskilda statsbidragsföreskrifter,
har ansetts höra upptagas till prövning först i samband med
den allmänna översyn av statsbidragsbestämmelserna, som på sätt i det följande
beröres torde komma att verkställas.

I departementsförslaget har paragrafen avfattats i enlighet med de sakkunnigas
förslag.

18 §.

Statskontoret har anfört:

I 18 § hava bestämmelser meddelats örn avdrag å avlöning under ferier.
Enligt statskontoret bör övervägas, örn icke de i 1 mom. av paragrafen meddelade
föreskrifterna —- och i anslutning härtill motsvarande stadgande i civila
avlöningsreglementet — böra kompletteras i vissa hänseenden. Sålunda
synes det ämbetsverket mindre tillfredsställande, att lärare, som under hela
läsåret varit tjänstledig på grund av olycksfall i arbetet eller för beredskapstjänstgöring
— vilken tjänstgöring exempelvis upphört en månad före vårterminens
slut — skall vidkännas A-avdrag under sommarferien. Det bör nämligen
uppmärksammas, att enligt gällande bestämmelser oinskränkt rätt till
oavkortad lön tillförsäkras ordinarie folkskollärare och statstjänstemän vid
olycksfall i arbete, samt att vid beredskapstjänstgöring under ferietid folkskollärare
är skyldig vidkännas löneavdrag enligt härom meddelade särskilda
bestämmelser. Vidare synes böra övervägas, örn icke ur olika synpunkter det
vore att föredraga, att bestämmelsen kunde ändras därhän, att A-avdrag under
ferietid skulle ifrågakomma för lärare, som icke under närmast föregående
termin minst trettio dagar bestritt sin tjänst, fullgjort viss annan tjänstgöring
eller åtnjutit vissa slag av ledigheter.

Enligt 2 mom. i samma pargraf skulle lärare, som under ett läsår varit ledig
längre tid än 120 dagar för enskilda angelägenheter, vara skyldig att vidkännas
avdrag å avlöning under ferietid. En lärare däremot, som under en
hösttermin icke åtnjuter sådan ledighet, men under därpå följande vårtermin
och hösttermin är tjänstledig för enskilda angelägenheter under vardera terminen
115 dagar eller tillhopa 230 dagar, skulle icke bliva .skyldig att vidkännas
något avdrag å den efter höstterminen följande julferien. I syfte att
förhindra dylika resultat samt att i övrigt förtydliga stadgandet i 2 mom. vill
statskontoret föreslå följande ändrade lydelse:

»Lärare, som under en termin eller två terminer i följd beviljats tjänstledighet
längre tid än sammanlagt etthundratjugo dagar för enskilda angelägenheter
---bestämmer.»

Statskontoret anser sig vidare böra ifrågasätta, örn icke Kungl. Maj:! bör
förbehålla sig rätten att fastställa principerna för avdraget å avlöningen enligt
nyssnämnda stadgande i den mån Kungl. Maj:t icke i förekommande fall delegerar
denna beslutanderätt å skolöverstyrelsen.

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Allmänna lönenämnden Ilar framhållit, att enligt sakkunnigförslaget lärare,
som av vissa anledningar är tjänstledig längre tid i följd, skulle å sin lön vidkännas
B- eller C-avdrag under lästid men allenast A-avdrag under därpå följande
ferietid. Lönenämnden har därför föreslagit, att frågan om avfattningen
av 18 § 1 morn., skulle göras till föremål för fortsatt övervägande.

Vidare har skolöverstyrelsen framhållit följande.

De sakkunniga föreslå vissa ändringar av nu gällande bestämmelser örn löneavdrag
på grund av lärares tjänstledighet. Av särskild betydelse äro de föreslagna
bestämmelserna rörande löneavdrag under ferierna i synnerhet i fråga
örn A-avdraget, som tillämpas vid lärares ledighet för sjukdom. Beträffande
folk- och småskollärare finnas för närvarande inga direkta föreskrifter örn
löneavdrag under ferier, men eljest gällande bestämmelser medföra dock, att
lönen kan i vissa fall komma att minskas även under ferietid. För lärare vid
.statliga läroanstalter gäller, att om läraren icke tjänstgjort under två omedelbart
på varandra följande terminer, skall han vidkännas A-avdrag under den
närmast därefter följande ferietiden.

Det är närmast i anslutning till denna bestämmelse, som de sakkunniga utformat
sitt förslag, dock med den viktiga olikheten, att löneavdrag under
ferierna skulle drabba de lärare, som under två på varandra följande terminer
icke tjänstgjort minst 60 dagar, medan sådant avdrag för statliga lärare
hittills förekommit endast om läraren icke alls tjänstgjort under de två terminerna.
Mot skärpningen av bestämmelsen, som enligt vad de sakkunniga
meddela, är avsedd att införas även vid statliga läroanstalter, torde vägande
invändningar knappast göras. Överstyrelsen finner likväl den föreslagna
ordningen för löneavdragen otillfredsställande, i det att avdraget ganska olika
drabbar lärare med lika lång tjänstledighet och för folkskoleväsendets vidkommande
skulle komma att tynga och försvåra handläggningen av statsbidragsrekvisitionerna.

Har en lärare på grund av sjukdom icke kunnat under en vårtermin och
den därpå följande höstterminen tjänstgöra sammanlagt minst 60 dagar, får
han vidkännas A-avdrag även under julferierna, som kunna vara begränsade
till 18—20 dagar men vid en del skolor uppgå till ett par månader. Infaller
lärarens ledighet under hösttermin och därefter följande vårtermin,
måste löneavdrag göras för hela sommarferien, som vid skolor med 361/2
veckors lästid kan omfatta ända till 90 dagar. För lika långa ledigheter kan
således löneavdraget blivit ganska olika. Man kan förvänta, att en lärare, som
under höstterminen tjänstgjort blott exempelvis 50 dagar eller något mera
och som även under vårterminen behöver ledighet, söker i samråd med folkskolestyrelsen
ordna ledigheten så, att han blir i tillfälle tillgodoräkna de få
tjänstedagar, som erfordras för att undvika 2 å 3 månaders löneavdrag under
ferierna. Har en lärare varit tjänstledig nästan två terminer i följd men
dock uppehållit tjänsten de 7 å 8 sista veckorna av den andra terminen, finner
man det knappast välmotiverat, att han får vidkännas sjukavdrag under
hela den därpå följande ferien, särskilt om han är fullt frisk och kanske
tjänstgör i fortsättningsskolan.

Rekvisition av statsbidrag till lärarnas löner för ett redovisningsår upprättas
och ingives av varje skoldistrikt i juli eller augusti. Hittills har det ansetts
nödvändigt eller åtminstone synnerligen önskvärt, att hithörande bestämmelser
så avfattas, att granskningen av varje rekvisition kan ske och
beslut fattas med ledning av de i rekvisitionen föreliggande uppgifterna för
året, således utan jämförelse med uppgifter i rekvisitioner från tidigare år
och utan inhämtande av uppgifter från andra skoldistrikt. Denna regel skulle

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

95

med införande av de av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna brytas, i
det att man för bestämmande av löneavdraget under ferierna måste stödja
sig på uppgifter i två års rekvisitioner. Särskilt för länsstyrelserna bleve detta
olägligt, då de, såvitt överstyrelsen bär sig bekant, icke torde ha tillgång till
detaljerade uppgifter om de enskilda lärarnas tjänstgöring ett föregående år.
För riksräkenskapsverket lärer det väl också, på grund av att jämförelse
måste ske med två års rekvisitioner, bliva en nästan oöverkomlig uppgift att
kontrollera, att dessa löneavdrag ske enligt de utfärdade föreskrifterna.

Önskvärt vore, att de s. k. sjukavdragen och därmed jämställda avdrag alltid
kunde ske uteslutande under pågående lästermin icke blott för de läsårsavlönade
lärare, som kunna komma i fråga, utan även beträffande lärare
med kalenderårslön. Möjligen kunde saken ordnas så, att det årsavdrag, lärare
bör vidkännas, fördelades på lästiden och avdroges med V273 för varje
dag, läraren åtnjuter tjänstledighet under pågående lästerrnin. Då den årliga
lästiden för det stora flertalet lärare är 39 veckor och utvecklingen alltjämt
går i riktning mot införande av denna lästid, torde man böra för vinnande av
enkelhet i detta sammanhang bortse från att lästiden för vissa skolor omfattar
256 dagar. Vid bestämmandet av årsbeloppet skulle beaktas,‘att ordinarie
befattningshavare i statens tjänst enligt civila avlöningsreglementet äga
åtnjuta oavkortad lön under semester och sjukdom sammanlagt minst 45 dädan
Årsavdraget borde således motsvara A-avdraget för 320 dagar och således
för exempelvis 16:e löneklassen utgöra 768 kronor. För dag komme detta
att utgöra 2 kronor 80 öre. Löneavdrag borde dock i intet fall göras för dagar,
som undervisningen visserligen varit inställd men som av läraren återlästs
utan ersättning. A-avdrag tillämpas utom vid sjukdom även vid lärares ledighet
för vissa offentliga uppdrag, för ledamotskap av riksdagen och vid kvinnlig
lärares ledighet på grund av havandeskap. För vinnande av enhetlighet
borde även vid dessa ledigheter avdraget beräknas på nu angivet sätt.

Här nedan införes en tabell, utvisande A-avdraget enligt ovan angivna grunder.
Inom parentes angivas motsvarande belopp enligt de sakkunnigas förslag,
som förutsätter avdrag även under ferier vid längre ledigheter.

Löneklass

A-avdrag för dag

Löneklass

A-avdrag för dag

S

1:75 (1:50)

15

2: 60 (2: 20)

9

1:90 (1:60)

16

2: 80 (2: 40)

10

9:— (1:70)

17

3: — (2: 60)

11

2:10 (1:80)

18

3:25 (2:80)

12

2:20 (1:90)

19

3:50 (3:—)

13

2: 35 (2: —)

20

3: 75 (3: 20)

14

2:45 (2:10)

21

4: — (3: 40)

Tillämpades A-avdraget enligt ovanstående tabell skulle inga avdrag under
ferietid behöva förekomma. Samtliga förut påpekade olägenheter beträffande
handläggningen av statsbidragsrekvisitionema skulle försvinna liksom också
olikheterna i fråga örn avdragens storlek för lärare i samma löneklass och
med lika lång tjänstledighet.

Med hänsyn lill folkskoleväsendets mångskiftande förhållanden med vitt
skilda Jästider och ferietider för olika lärare, stundom även beträffande olika
lärare i samma skoldistrikt eller vid samma skola synes A-avdrag enligt här
angivna grunder verka mera rationellt och rättvist än de av de sakkunniga
föreslagna bestämmelserna.

I de av statskontoret berörda, under normala förhållanden skäligen sällsynta
fall, då lärare under hela läsåret varit tjänstledig på grund av olycks -

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

lall i arbetet eller för beredskapstjänstgöring, Ilar det ansetts tillfyllest med
den Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, skolöverstyrelsen
i 15 § tillerkända befogenheten att medgiva undantag från bestämmelserna
i 18 §. De av statskontoret ifrågasatta skärpningarna av bestämmelserna ha
icke ansetts böra genomföras.

Den invändning, som allmänna lönenämnden framfört, torde med de ändringar,
som vidtagits i sakkunnigförslaget, i stort sett få betydelse endast för
de fall, då en extra ordinarie lärare varit sjukledig under större delen av ett
läsår. Enligt de föreslagna bestämmelserna skulle han i sådant fall ägt uppbära
lön med A-avdrag under sex månader. För tid därutöver skulle skolöverstyrelsen
lia haft att bestämma, örn större avdrag skall ske. Om överstyrelsen
exempelvis föreskrivit, att B-avdrag skall verkställas, skulle följden
bli, att läraren först haft att vidkännas A-avdrag, därefter B-avdrag, men
därefter —- under ferietid — åter A-avdrag. Häremot må invändas, att i de
fall, som nu avses, frågan om lärarens avlöning under iedighetstiden, alltid
måste underställas skolöverstyrelsens prövning. Överstyrelsen bör härvid
även upptaga till bedömande, huruvida läraren bör vidkännas större avdrag
än A-avdrag under ferietid. Anses så böra ske, har överstyrelsen antingen
att underställa frågan Kungl. Majit eller också, om överstyrelsen såsom
lämpligen bör ske härtill erhållit Kungl. Majits bemyndigande, själv besluta
örn sådant högre avdrag med stöd av 15 § första stycket.

Skolöverstyrelsens förslag örn högre avdrag än de A-avdrag, som förekomma
i det statliga lönesystemet, har icke kunnat tillstyrkas. Vid genomförande
av detsamma skulle folkskolans lärare komma i en särställning, som
i de flesta fall komme att verka på ett obilligt sätt. Det må erinras, att redan
vid 1937 års lönereglering underströks, att det ej kan anses befogat, att för
folk- och småskollärare meddela särbestämmelser rörande förhållanden, som
i själva verket äga sin tillämpning jämväl för övriga till undervisningsväsendet
knutna lärarkårer.

Att, såsom skolöverstyrelsen framhållit, den av de sakkunniga föreslagna
regeln kan verka olika i likartade fall är uppenbart. Detta är också förhållandet
med den motsvarande föreskrift, som redan gäller för de statsanställda
lärarna. Någon fullt tillfredsställande lösning av ifrågavarande spörsmål synes
dock knappast möjlig. Vad överstyrelsen anfört örn svårigheter, som
skulle uppkomma vid statsbidragsrekvisitionerna, har ansetts icke böra tillmätas
avgörande betydelse, då tillräcklig kontroll synes kunna utövas genom
folkskolinspektörerna.

I departementsförslaget har förevarande paragraf utformats på sätt de
sakkunniga förordat.

19 §.

I anslutning till den ändring, som vidtagits i 10 § 1 mom. har en hänvisning
till nämnda författningsrum intagits i 19 §.

28—35 §§.

Beträffande dessa paragrafer må hänvisas till vad i det föregående anförts
angående sjukvårdsförmåner åt folkskolans lärare. I anledning av på -

Kungl. Majlis proposition nr 278.

97

pekanden av riksförsäkringsanstalten lia vissa redaktionella jämkningar vidtagits
i de sakkunnigas förslag till författningstext.

38 §.

Socialstyrelsen har bland annat anfört:

1941 års lärarlönesakkunniga ha under beteckning hyresavdrag utan motivering
infört de i kungörelsen den 13 juni 1941 angivna beloppen för
tjänstebostadsersättning.

De föreslagna hyresavdragsbeloppen inkludera till viss del ersättning för
tjänstebostadens uppvärmning (40 kronor + 60 procent av 40 kronor = 64
kronor). Sedan dessa belopp fastställdes, ha bränslekostnaderna ökat ytterligare;
enligt styrelsens prisstatistik från 66 procent den 1 februari 1941 till
81 procent den 1 mars 1942, allt med utgångspunkt från den 1 september
1939. Denna stegring synes böra motivera en ytterligare höjning av hyresavdragens
belopp med förslagsvis 20 procent eller 8 kronor per eldstad.

Med hänsyn till bränslekostnadernas fluktuationer vill styrelsen föreslå,
att den del av hyresavdraget, som beräknas utgöra ersättning för bränslekostnaden,
utbrytes ur tabellen och regleras särskilt. Hyresavdraget skulle
sålunda uppdelas i två delar: bostadskostnad och uppvärmningskostnad. I
samband härmed vill styrelsen ifrågasätta, om det ej skulle vara lämpligast
att frångå metoden att beräkna kostnaderna efter ett riksmedeltal och i stället
övergå till den mera rättvisande att låta lärarna betala vad uppvärmningen
i varje särskilt fall belöper sig till. Detta skulle innebära, att man till
den fixerade bostadskostnaden fogade en bränsleklausul av exklusivetyp. Enligt
vad socialstyrelsen har sig bekant komma värmekostnadssakkunniga i
det betänkande, som de i dagarna avgiva, att även framlägga förslag till dylik
klausul. Några administrativa svårigheter att tillämpa en bränsleklausul
av exklusivetyp föreligga ej. Det enda som kräves är, att tjänstebostadens
vta liksom även fastighetens övriga uppvärmda yta uppmätes för att man
på sådant sätt skall kunna erhålla ett relationstal till bedömande av lägenhetens
andel i de totala bränslekostnaderna.

Även statskontoret har föreslagit en höjning av hyresavdragen med 8 kronor
för eldstad. Statskontoret framhåller, att en sådan höjning kunde beräknas
medföra en minskning av statens årskostnader för folk- och småskollärarnas
avlöning med omkring 600,000 kronor. I samband härmed anför
ämbetsverket:

Då hyresavdragen på grund av bland annat växlingarna i bränslekostnaderna
kunna förutses komma att ändras förhållandevis ofta — förslagsvis
kunna de fastställas budgetårsvis — vill statskontoret föreslå, att antingen
beloppen helt utgå ur reglementet och fastställas i särskild författning, eller
ock att liyresavdragens grundbelopp, motsvarande hyran med undantag för
bränslekostnaden, fastställas i reglementet, medan »bränsletilläggens» storlek
regleras i särskild författning.

Skolöverstyrelsen har hemställt örn sådan ändring av de i 38 § föreslagna
bestämmelserna, att ersättning för bränslekostnader icke kommer alt avkrävas
lärare, som under längre tid icke använder tjänstebostaden. Lämpligen
borde enligt överstyrelsen till 38 § kunna fogas ett tillägg, att örn läraren
under sex månader i följd icke använt tjänstebostaden för något sitt ända liihang

till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 27S.

7

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

mål, skall hyresavdraget för den tid, då bostaden icke använts, minskas med
belopp, som beräknas efter 64 kronor per år och eldstad.

1941 års lärarlönesakkunniga skola under det fortsatta utredningsarbetet
upptaga till behandling frågan om en revision av den för folk- och småskollärarna
gällande boställsordningen. Kommer en sådan revision till stånd,
torde därav föranledas ändringar i förevarande tjänstebostadsbestämmelser,
vilka alltså få anses ha provisorisk karaktär. En ändring av sistnämnda bestämmelser
torde göra det nödvändigt att verkställa en allmän översyn över
gällande regler för fördelningen mellan staten och kommunerna av kostnaderna
för folkskoleväsendet.

Ett genomförande av de förslag till höjningar av hyresavdragen, som socialstyrelsen
och statskontoret framlagt, skulle visserligen medföra en betydande
minskning av statens årskostnader för folk- och småskollärarnas avlöning.
För det allmänna blir dock besparingen väsentligt mindre, eftersom en betydande
del av det av staten besparade beloppet skulle, med hänsyn till
gällande statsbidragsbestämmelser, motsvaras av lika stor ökning av kommunernas
utgifter.

Under angivna förhållanden och då den nu ifrågavarande ökningen av
bränslekostnaderna är väsentligt mindre än den ökning, som i fjol föranledde
en icke obetydlig höjning av hyresavdragen, samt ändring av dessa avdrag
endast bör ske vid mera avsevärda förändringar, ha tillräckliga skäl icke
ansetts föreligga att för närvarande vidtaga jämkningar vare sig av hyresavdragens
nuvarande belopp eller av för hyresavdragen i övrigt gällande
föreskrifter.

Departementsförslaget överensstämmer därför beträffande ifrågavarande
paragraf med de sakkunnigas förslag.

40 §.

De sakkunnigas förslag till bestämmelser under ifrågavarande paragraf har
omarbetats i förtydligande syfte.

41 §.

Liksom i 15 § har här intagits en föreskrift, enligt vilken Kungl. Maj:t
äger bemyndiga skolöverstyrelsen att besluta om avvikelse från reglementets
avdragsregler.

I paragrafen har därjämte på förslag av riksförsäkringsanstalten föreskrivits,
att vid tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen yrkessjukdom,
varom förmäles i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar, skall
utgå oavkortad lön under högst ett år samt därefter lön med A-avdrag, så
framt ej skolöverstyrelsen på grund av särskilda förhållanden finner anledning
medgiva, att avdrag icke skall äga rum.

Dessutom har ändring vidtagits i förhållande till sakkunnigförslaget i syfte
att tydliggöra, att tjänstledighet utöver 30 dagar för svag hälsas vårdande
och utöver 120 dagar för havandeskap eller barnsbörd är att anse som tjänst -

Kungl. Maj:ts proposition nr 278. 99

ledighet för enskild angelägenhet. Därjämte ha ett par jämkningar av redaktionell
art vidtagits.

Enligt förevarande paragraf äger lärare vid tjänstledighet för studier eller
arbete, som skolöverstyrelsen prövar vara av betydelse för lärarens kompetens
för viss uppgift eller befattning inom folkskoleväsendet, åtnjuta lön med Bavdrag
under sammanlagt högst 120 dagar av den tid läraren innehar extra
ordinarie anställning. Chefen för ecklesiastikdepartementet förordar denna
dag, att extra ordinarie lärare, som genomgår utbildningskurs för hjälpklasslärare,
må åtnjuta lön med B-avdrag för hela den tid, högst 18 veckor, under
vilken kursen pågår. På grund härav bör Kungl. Majit inhämta riksdagens
bemyndigande att i förekommande fall besluta att sådan avlöning må utgå
även för tid överstigande 120 dagar.

44 §.

Statskontoret har ifrågasatt, att löneplanen borde kompletteras med 9 löneklassen,
eftersom extra lärare vid mindre folkskola och extra biträdande lärare
skulle kunna komma i åtnjutande av lön enligt denna löneklass. Då
behov icke synes föreligga av en sådan utbyggnad av löneplanen är departementsförslaget
på denna punkt utformat i enlighet med de sakkunnigas förslag.

45 §.

De sakkunnigas förslag till bestämmelser under ifrågavarande paragraf har
omarbetats i förtydligande syfte.

46 och 47 §§.

På förslag av riksförsäkringsanstalten har i 46 § intagits bestämmelser om
lärares avlöningsförmåner vid tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen
yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.
Från 47 § har till 46 § överflyttats bestämmelsen, att föreskrifterna
i 15 § angående tjänstledighetsavdrag skola äga motsvarande tillämpning
å extra lärare.

48 §.

De sakkunniga lia beträffande ifrågavarande paragraf anfört följande.

Timlärararvodet utgör för närvarande för varje veckotimme i runt tal 1Uo
av begynnelseårslönen till extra ordinarie och vikarierande lärare, varvid
rörligt tillägg och kristillägg icke inräknats. Sådana tillägg utgå icke heller
å timlärararvodet. Där undervisningen är att betrakta såsom lärarens huvudsakliga
sysselsättning eller förvärvskälla, kan dock utgå ett högre arvode,
motsvarande omkring 9 procent förhöjning av det lägre arvodet (jfr kungörelsen
nr 448/1941, 10 punkten, samt proposition nr 65 till urtima riksdagen
1940, sid. 4 och 16 och samma riksdags skrivelse nr 87).

Det har visat sig medföra stora svårigheter att avgöra, i vilka fall det
högre eller det lägre arvodet skall utgå. Av bland annat denna anledning
vilja de sakkunniga förorda, att arvodet liksom tidigare var fallet göres enhetligt,
oavsett örn undervisningen är att betrakta såsom lärarens huvudsakliga
sysselsättning eller icke. 1 övrigt bör däremot arvodet beräknas efter
hittills tillämpade grunder.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Då rörligt tillägg icke utgår å arvodet och man sålunda har att räkna
med att arvodesbeloppen tid efter annan böra ändras, ha de sakkunniga ansett
lämpligt, att dessa arvoden jämte avlöningsbestämmelser i övrigt, som
ej omförmälas i första kapitlet, utfärdas av Kungl. Maj :t i särskild kungörelse.

I enlighet med de sakkunnigas förslag torde avlöningsförmånerna åt timlärare
få fastställas av Kungl. Majit. Arvodet bör därvid såsom de sakkunniga
förordat åter göras enhetligt. Från remissmyndigheternas sida har någon
erinran häremot icke framställts.

49 §.

Beträffande denna paragraf må hänvisas till vad i det föregående anförts
angående avlöning till pensionerad lärare vid tjänstgöring som vikarie.

50 §.

Då någon anledning icke föreligger att i fråga om folkskoleväsendet förordna
örn olika sammansättning av lönenämnden för skilda förvaltningsområden,
har den i sakkunnigförslaget härom införda föreskriften uteslutits i
departementsförslaget.

51 §.

I anledning av ett uttalande av riksdagen den 6 juni 1941 (skrivelse nr
282) i samband med riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda
provisoriska avlöningsbestämmelser för lärare vid folk- och småskolor m. fl.
under budgetåret 1941/42 ha de sakkunniga upptagit såsom förutsättning för
reglementets tillämpning å lärare, vilken omedelbart före reglementets ikraftträdande
innehar i reglementet avsedd ordinarie tjänst, att läraren övergått till
dessa provisoriska avlöningsbestämmelser. Föreskrift härom har intagits
även i departementsförslaget. Emellertid kunna fall förekomma, där tillräckliga
skäl icke kunna anses föreligga att förvägra lärare rätt att övergå
till det nya avlöningsreglementet, ehuru han icke underkastat sig de provisoriska
bestämmelserna. Kungl. Majit torde böra erhålla bemyndigande, att
i sådana fall efter prövning av föreliggande omständigheter dispensera från
den nu berörda föreskriften.

Då ordinarie lärare bör vara skyldig underkasta sig ändrade bestämmelser
jämväl i de hänseenden, som avses i 2 § 2 morn., har förevarande paragraf
kompletterats med föreskrift härom.

De sakkunniga ha framhållit, att bestämmelser om avlöningsförmåner till
dem, som icke vilja övergå å det nya reglementet, böra utfärdas av Kungl.
Maj :t i samband med fastställande av den tidpunkt, före vilken anmälan till
vederbörande skolstyrelse bör ske. Sådan lärare borde enligt de sakkunnigas
mening icke kunna påräkna avlöning enligt nu gällande provisoriska bestämmelser
utan efter de bestämmelser, som gällde före den 1 juli 1939. Kungl.
Maj :t torde böra inhämta riksdagens bemyndigande att besluta om avlöningsförmånerna
till sådan lärare, som icke önskar övergå på det nya reglementet.
Utöver vad de sakkunniga anfört må framhållas, att sådan lärare bör tillerkännas
dyrtidstillägg men ej äga rätt till provisoriskt dyrortstillägg eller
provisorisk avlöningsförstärkning.

Kungl. Majlis proposition nr 278.

101

övergångsbestämmelser.

Statskontoret har föreslagit, att de i punkt 2 övergångsbestämmelserna
meddelade föreskrifterna örn löneklassplacering vid övergången av ickeordinarie
lärare endast skola äga tillämpning å lärare, vilken under tiden
1 juli 1939—30 juni 1942 tjänstgjort minst 256 dagar med full tjänstgöring
inom det statliga eller det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet.

Enligt de sakkunnigas förslag till övergångsbestämmelser få lärare, som
innehaft anställning inom folkskoleväsendet under de tre sista åren före det
nya reglementets ikraftträdande eller del därav, bibehålla den löneklassplacering
samt dessutom den rätt till vidare uppflyttning i löneklass, de hade
före ikraftträdandet. Bestämmelserna ha utformats så, att någon omräkning
av tjänstetid före ikraftträdandet såvitt möjligt icke skall behöva ske. Dessutom
innebära bestämmelserna, bland annat, att lärare, som före ikraftträdandet
innehaft vikarierande eller extra ordinarie anställning, icke skall behöva
uppfylla de särskilda av de sakkunniga för extra ordinarie anställning
föreslagna behörighetsvillkoren, nämligen att minst två år förflutit efter
vederbörlig examen samt att läraren tjänstgjort minst 256 dagar. Den skärpning
av dessa bestämmelser, som statskontoret förordat, har icke ansetts
böra genomföras.

I punkt 10 av sakkunnigförslaget ha intagits bestämmelser om lärares rätt
att övergångsvis åtnjuta barntillägg. Bestämmelserna överensstämma med
vad nu gäller. Då Kungl. Maj:t torde böra äga rätt att i särskilda fall meddela
avvikande föreskrifter, har bestämmelse härom intagits i departementsförslaget.
Därjämte har en jämkning av väsentligen redaktionell natur vidtagits
i författningstexten.

Beträffande de förslag till övriga övergångsbestämmelser, som av de sakkunniga
förordats och vilka jämväl intagits i departementsförslaget, må hänvisas
till författningstexten. Skulle någon ytterligare övergångsbestämmelse
visa sig erforderlig, torde Kungl. Majit böra äga besluta härom. Härtill bör
riksdagens bemyndigande inhämtas.

Kungl. Majit har med stöd av riksdagens särskilda beslut meddelat vissa
föreskrifter angående folk- och småskollärares avlöningsförmåner under
militär tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering,
under tjänstledighet för deltagande i liemvärnsövningar och hemvärnskurser
m. m., angående sådan lärares rätt att för löneklassuppflyttning taga
i beräkning tid för sådan militär tjänstgöring, som nyss nämnts, samt tjänstgöringsskyldighet
i skolor med växlande lästid m. m. De ändringar, som i
dessa och liknande föreskrifter böra vidtagas i anledning av det nya avlöningsreglementet,
torde Kungl. Majit äga vidtaga. Likaså torde Kungl.
Majit få meddela de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som påkallas
av löneregleringen. För genomförandet av sistnämnda ändringar bör
riksdagens bemyndigande inhämtas.

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Specialmotivering till avlöningsreglementet för nomadlärare.

För nomadlärare gäller stadgan angående nomadundervisningen den 17
juni 1938 (nr 479) ändrad den 10 januari 1941 (nr 9). Deras avlöningsförhållanden
regleras genom avlöningsreglementet för nomadlärare den 17 juni
1938 (nr 419), ändrat den 21 juni 1940 (nr 609). Från och med budgetåret
1939/40 ha dessutom särskilda provisoriska avlöningsbestämmelser gällt, de
senaste avseende budgetåret 1941/42 utfärdade den 13 juni 1941 (nr 449).
Enligt dessa åtnjuta nomadlärarna numera liksom lärarna inom folkskoleväsendet
lön efter den i civila avlöningsreglementet upptagna löneplanen A.

De ändrade avlöningsbestämmelser, som föreslagits för lärare inom folkskoleväsendet,
böra enligt de sakkunnigas mening i tillämpliga delar även
gälla för nomadlärare, i den mån icke på grund av särskilda föreskrifter avvikelser
redan nu föreligga från folkskoleväsendets avlöningsregler. I enlighet
härmed har i förslaget till avlöningsreglemente för nomadlärare såsom
1 § intagits en generell bestämmelse, att folkskolans avlöningsreglemente i
tillämpliga delar skall gälla för nomadlärare. De följande paragraferna innehålla
därefter bestämmelser angående avvikelser från eller kompletteringar
till folkskolans avlöningsreglemente. De överensstämma i allt väsentligt i sak
med nu gällande föreskrifter för nomadlärare.

Beträffande föreskrifterna om sjukvårdsförmåner i folkskolans avlöningsreglemente
28—35 §§ ha de sakkunniga ansett lämpligt låta nomadlärare
följa samma regler som folkskolans lärare i stället för motsvarande regler
i civila avlöningsreglementet.

Departementis- Mot de sakkunnigas förslag till avlöningsreglemente för nomadlärare har

chefen. någon erinran icke framställts från remissmyndigheternas sida. Jag förordar,
att förslaget underställes riksdagen för godkännande.

Kostnadsberäkningar.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget till lönereglering för folk- och
småskollärare medför i vissa avseenden utgiftsökningar för statsverket; i
andra avseenden verkar det sänkande på statens utgifter för folkskoleväsendet.

Utgiftsökningarna ha av de sakkunniga beräknats sålunda:

Årlig utgiftsökning
kronor

Ersättning till lärare för sjukvårdsutgifter .................... 400,000.

Lärares lönegradsuppflyttning m. m. i samband med utsträckning

av minimilästiden till 364/7 veckor.......................... 375,000.

Timarvode till vissa småskollärare för den tjänstgöring, som överstiger
28 veckotimmar .................................. 20,000.

Placering i lönegraden Eo 7 av samtliga extra ordinarie småskollärare
................................................. 125,000.

Avlöning under sjukdom åt terminsvikarier, som erhålla extra ordinarie
anställning ..................................... 80,000-

Summa 1,000,000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

103

De sakkunniga påpeka, att, oavsett det framlagda förslaget, utgifter för
ökning av lästiden till 364/7 veckor komma att uppstå under de närmaste
åren. Den fortgående frivilliga ökningen av lästiden minskar nämligen successivt
antalet skolor med den kortaste årliga lästiden. De ekonomiska konsekvenserna
av de sakkunnigas förslag blir, att utgiftsökningen inträder omedelbart
med fullt belopp, 375,000 kronor, under det att den eljest skulle uppstå
med ett från början mindre men för varje år ökat belopp.

Vidare framhålla de sakkunniga, att en utgiftsökning, som det är omöjligt
att siffermässigt uttrycka, uppkommer till följd av förslaget om höjda arvoden
till pensionerade folk- och småskollärare.

Utgiftsminskningarna ha av de sakkunniga beräknats sålunda:

Årlig utgiftsminskning

kronor

Småskollärarnas fyllnadstjänstgöring vid skolor med kortare läs -

tid än 39 veckor ........................................ 250,000.

Sjukavdrag under ferietid .................................. 100,000.

Pensionsavdrag för nytillkomna extra ordinarie lärare.......... 200,000.

Sänkning av begynnelselönen för extra lärare ................ 775,000

Summa 1,325,000.

De sakkunniga påpeka, att den minskning å 250,000 kronor av statens
årliga utgifter för slöjdundervisning, som beräknas inträda genom att vissa
småskollärare åläggas ytterligare fyllnadstjänstgöring, icke har direkt samband
med nu föreslagen lönereglering. Sannolikt skulle nämnda fyllnadstjänstgöring
kommit till stånd, även örn de sakkunniga icke framlagt förslag
i denna riktning.

Vidare framhålla de sakkunniga, att en besparing, som icke kan siffermässigt
uttryckas, uppkommer på grund av den försenade löneklassuppflyttning
för såväl ordinarie som extra ordinarie lärare, vilken blir en konsekvens
av det föreslagna lönesystemet.

Sammanfattningsvis ha de sakkunniga rörande de ekonomiska konsekvenserna
av det framlagda förslaget uttalat, att det icke torde innebära
någon ökning av statens årliga utgifter på hithörande område. Trots detta
syntes förslaget — främst genom avskaffande av lönegrad 15 för ordinarie
lärare, beredande av ersättning för sjukvårdskostnader samt införande av
extra ordinarie anställning för det stora flertalet yngre lärare — för lärarkåren
i stort medföra en förbättring i nu gällande villkor.

Slutligen lia de sakkunniga anfört, att, på grund av bland annat utanordningsförfarandet
beträffande statsbidragen till folkskoleväsendet, förändringarna
i statens årliga kostnader komma att under budgetåret 1942/43 endast
i mycket begränsad omfattning göra sig gällande. Sannolikt blir det, framhålla
de sakkunniga, under nyssnämnda budgetår allenast en viss utgift för
lärares sjukvårdskostnader, uppskattad till 100,000 kronor. Med hänsyn här -

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

till torde förslagsanslaget för statsbidrag till folkskollärarlöner icke i följd
av de sakkunnigas förslag böra uppföras med annat belopp än vad eljest
skulle bli fallet.

Hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen förordade förslagen
till folkskolans avlöningsreglemente och avlöningsreglemente
för nomadlärare,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående anförts meddela bestämmelser örn

avlöningsförmåner åt lärare vid sjukvårdsanstalter och
barnhem samt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor,

om avlöning åt lärare, som vunnit frivillig förflyttning från
ett skoldistrikt till ett annat,

örn avlöning åt extra ordinarie lärare, som genomgår utbildningskurs
för hjälpklasslärare, samt

örn avlöning åt lärare, som anmält att han icke vill underkasta
sig folkskolans avlöningsreglementes villkor och bestämmelser,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit

att förordna om tillämpning av folkskolans avlöningsreglemente
å lärare, vilken icke övergått till de provisoriska avlöningsbestämmelserna
under budgetåret 1941/42 för lärare
vid folk- och småskolor m. fl.,

att utfärda de övergångsbestämmelser för här ifrågavarande
befattningshavare, vilka kunna visa sig erforderliga utöver
de övergångsstadganden, som innefattas i folkskolans avlöningsreglemente,
samt

att vidtaga de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser,
som föranledas av föreskrifterna i folkskolans avlöningsreglemente
eller av vad eljest i det föregående förordats.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Sune Wisén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

105

Bilaga 1.

Förslag

till

folkskolans avlöningsreglemente.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning å folkskollärare, småskollärare,
biträdande lärare samt lärare vid mindre folkskolor, anställda enligt
folkskolestadgans och detta reglementes bestämmelser såsom

ordinarie lärare,

extra ordinarie lärare eller

extra lärare, ävensom å

timlärare, särskilt anställd för undervisning i annat läroämne än slöjd och
hushållsgöromål, till vilkens avlöning statsbidrag kan utgå, samt å

pensionerade lärare i fall, som avses i 49 §.

2 mom. Anställes lärare för tjänstgöring av den omfattning, som i 5 §
löreskrives, skall han — där fråga ej är örn ordinarie anställning eller om förordnande
enligt 17 § — erhålla extra ordinarie anställning, därest nedanstående
villkor uppfyllas:

a) läraren skall uppfylla gällande föreskrifter för extra ordinarie anställning,

b) minst två år skola hava förflutit efter det läraren avlagt examen, som
medför behörighet för tjänsten,

c) läraren skall efter nämnda examen hava tjänstgjort minst 256 dagar
med full tjänstgöring inom det statliga eller det statsunderstödda kommunala
undervisningsväsendet,

d) tjänstgöringen skall taga sin början med ingången av lästermin och
omfatta minst en hel termin.

Uppfyllas ej ovanstående villkor, skall läraren anställas såsom extra lärare,
där ej 49 § angående pensionerade lärare skall tillämpas.

Anställning såsom extra ordinarie räknas från ingången av det kalenderhalvår
den med anställningen förbundna tjänstgöringen skall taga sin början
till utgången av det kalenderhalvår, varunder tjänstgöringen skall upphöra.
Skall den med anställningen förbundna tjänstgöringen upphöra vid annan
tidpunkt än med termins utgång, upphör dock anställningen från den dag
tjänstgöringen skall upphöra.

Har lärare under en hel termin i följd inom ett och samma skoldistrikt
innehaft anställning såsom extra lärare eller dels såsom extra och dels såsom
extra ordinarie lärare, skall han anses hava innehaft extra ordinarie anställning
under hela det kalenderhalvår anställningen avser.

Har lärare haft anställning såsom extra ordinarie intill utgången av ett
redovisningsår, må han icke anställas såsom extra ordinarie under därpå

Reglementets

tillämpnings område.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Avlöning.

Skolstyrelse.
Årlig lästid

Tjänstgörings)
öreskrifter.

följande kalenderhalvår, där ej den nied anställningen förbundna tjänstgöringen
omfattar hela terminen.

Anställning, som avses i detta moment, skall anses hava omfattat hel termin
även örn anställningstiden understiger det för terminen gällande dagantalet
med sammanlagt högst fem dagar på grund av avbrott i anställning
under terminen, anställnings tillträdande efter terminens början eller anställnings
avslutande före terminens utgång.

2 §•

1 morn. Lärare äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter och under de
villkor, som innehållas i detta reglemente jämte de tilläggsbestämmelser, som
på grund av stadgande i reglementet utfärdas av Kungl. Maj :t.

Avlöning utgöres dels av lön jämte i reglementet angivna fasta lönetillägg
och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt tillägg.

Till timlärare ävensom i fall, som angives i 49 §, till pensionerad lärare utgår
avlöning i form av arvode.

2 mom. Uppbär lärare livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen
om försäkring för vissa yrkessjukdomar på grund av olycksfall eller arbete
i statlig eller kommunal tjänst, skall hans avlöning nedsättas med belopp
motsvarande livräntans storlek, såvida ej Kungl. Maj:t för visst fall annorlunda
medgiver.

Det åligger lärare, som uppbär dylik livränta, att göra anmälan härom till
skolstyrelsen.

3 mom. Är lärare berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepension
eller årligt understöd, beror på prövning i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer,
örn och i vad mån av sådan anledning avdrag å avlöningen skall ske.
Sådant avdrag skall dock ej äga rum

a) för pension, som utgår enligt gällande bestämmelser angående pensionering
av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär personal, eller

b) å arvode, som utgår enligt 49 §.

4 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda stadgas i reglementet, från
och med den dag anställningen tillträdes till och med den dag läraren frånträder
densamma.

Angående ordinarie lärares skyldighet att avgå från tjänsten samt lärares
skyldighet att å avlöningen vidkännas pensionsavdrag stadgas i gällande bestämmelser
om tjänste- och familjepension.

5 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande
särskild ersättning utbetalning i annan ordning är särskilt stadgad eller
eljest finnes lämpligen böra ske; dock bör avlöning för tjänstgöring, som
upphör under loppet av kalendermånad, utbetalas vid tjänstgöringens slut.

Utbetalningen sker genom postverket, där ej annorlunda emellan skolstystyrelsen
och läraren överenskommits.

3 §•

I detta reglemente förstås

a) med skolstyrelse: folkskolestyrelsen i kommun, där lagen den 6 juni
1930 om skolstyrelse i vissa kommuner äger tillämpning, samt eljest skolrådet,

b) med årlig lästid: den i vederbörlig ordning fastställda årliga lästiden.

4 §.

Lärare är underkastad föreskrifterna i folkskolestadgan samt övriga bestämmelser
angående folkskoleväsendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

107

5 §•

1 mom. Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare skola vara skyldiga
att mot åtnjutande av de i reglementet angivna avlöningsförmånerna under
högst 39 veckor varje redovisningsår meddela undervisning, folkskollärare,
lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare och sådan ordinarie eller
extra ordinarie småskollärare, som har sin tjänstgöring förlagd till skola
med kortare årlig lästid än 39 veckor, under 30 veckotimmar samt annan
småskollärare under 28 veckotimmar.

Småskollärare, som jämlikt föregående stycke är skyldig att undervisa
allenast 28 veckotimmar och som meddelar undervisning i avdelning, till
vilken även hänvisats någon eller några av folkskolestadiets klasser skall
vara skyldig att mot åtnjutande av i 23 § angiven ersättning meddela undervisning
ytterligare två veckotimmar.

2 mom. Vederbörande skolstyrelse må medgiva nedsättning i den enligt
1 mom. första stycket föreskrivna undervisningsskyldigheten för vecka med
högst två veckotimmar, där undervisningsskyldigheten omfattar 30 veckotimmar,
samt med högst fyra veckotimmar, där undervisningsskyldigheten
omfattar 28 veckotimmar, allt under förutsättning att nedsättningen icke
medför kostnad för statsverket.

Vederbörande folkskolinspektör må, örn särskilda förhållanden därtill föranleda,
medgiva nedsättning i den enligt 1 mom. första stycket föreskrivna
undervisningsskyldigheten för vecka med högst fyra veckotimmar, där undervisningsskyldigheten
omfattar 30 veckotimmar, samt med högst sex veckotimmar,
där undervisningsskyldigheten omfattar 28 veckotimmar. Såsom
villkor för medgivandet må folkskolinspektören föreskriva, att undervisningen
skall utan kostnad för statsverket under ett mot nedsättningen helt
eller delvis svarande antal veckotimmar i stället meddelas av annan lärare
med erforderlig kompetens.

Samma befogenheter, som enligt nästföregående stycke tillkomma folkskolinspektör,
tillkomma ock skolöverstyrelsen. Därjämte må överstyrelsen,
utöver vad i nämnda stycke sägs, medgiva nedsättning med högst fyra veckotimmar
i den mån, som undervisningen utan kostnad för statsverket under
motsvarande antal veckotimmar i stället meddelas av annan lärare med
erforderlig kompetens.

3 mom. Lärare, som tillika är Överlärare, skall meddela undervisning i
den omfattning, som skolöverstyrelsen i fastställd instruktion eller eljest
föreskriver.

4. mom. Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare ävensom timlärare
äro skyldiga att utan särskild ersättning fullgöra återlösning, där undervisningen
inställts till följd av smittsam sjukdom; extra lärare och timlärare
dock endast för det fall, att de uppburit avlöning under tid, undervisningen
varit inställd.

Inställes, inskränkes eller avkortas undervisningen på grund av krig, krigsfara
eller därmed sammanhängande förhållanden, gäller angående lärares
skyldighet till återläsning vad i föregående stycke stadgas, där ej Kungl. Maj:t
annorlunda föreskriver.

Undervisnings
-skyldighet.

108

Kungl. Majlis proposition nr 278.

2 kap. Tjänst ef örteckning och löneplan för ordinarie och
extra ordinarie lärare.

6 §.

T jänstef örteckning.

L

ö n e g r a

d

Tjänst

nr

omfattar följande löne-klasser i löneplan L för

manlig

lärare

kvinnlig

lärare

Ordinarie lärare.

Folkskollärare vid skola med 39 veckors årlig lästid

Lo 17

17—21

17-20

Folkskollärare vid skola med 36*/7 veckors årlig lästid

Lo 16

16-20

16—19

Småskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträ-

dande lärare....................................

Lo 9

9—13

9—12

Extra ordinarie lärare.

Folkskollärare vid skola med 39 veckors årlig lästid

LEO 15

14—18

14-17

Folkskollärare vid skola med 364/V veckors årlig lästid

LEO 14

13—17

13-16

Småskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträ-

dande lärare....................................

LEO 7

6-10

6- 9

Vid folkskola, där den årliga lästiden för högsta årsklassen understiger
den årliga lästiden för övriga årsklasser, skola samtliga lärare hänföras till
den lönegrad, som föranledes av lästidens längd för sistnämnda årsklasser.

Ändras vid folkskola den årliga lästiden, skall därav berörd lärartjänst
från och med det redovisningsår, den ändrade lästiden helt tillämpas, hänföras
till den lönegrad, som tjänsten med hänsyn till den ändrade lästiden
skall tillhöra.

Utsträckes vid folkskola den årliga lästiden för viss begränsad tid, skall
detta ej föranleda ändring i lönegradsplacering beträffande vid skolan tjänstgörande
lärare.

7 §•

Löneplan L.

(Ordinarie och extra ordinarie lärare.)

Löneklass

nr

Ortsgrupp

A

B

G

D

E

F

G

H

I

Årslön, kronor

1,938

2,070

2,202

2,334

2,466

2,601

2,016

2,154

2,292

2,430

2,568

2,709

2,094

2,238

2,382

2,526

2,670

2,817

2,172

2,322

2,472

2,622

2,772

2,925

2,250

2,406

2,562

2,718

2,874

3,033

2,328

2,490

2,652

2,814

2,976

3,141

2,406

2,574

2,742

5,910

3,078

3,249

2,484

2,658

2,832

3,006

3,180

3,357

2,562

2,742

2,922

3,102

3,282

3,465

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

109

Löneklass

Ort

s g r

upp

nr

A

B

C

D

E

F

G

H

I

1

Å r s 1

ö n, kr

O

3

O

*1

7

2,739

2,853

2,967

3,081

3,195

3,309

3,423

3,537

3,651

8

2,877

2,997

3,117

3,237

3,357

3,477

3,597

3,717

3,837

9

3,015

3,141

3,267

3,393

3,519

3,645

3,771

3,897

4,023

10

3,153

3,285

3,417

3,549

3,681

3,813

3,945

4,077

4,209

11

3,291

3,429

3,567

3,705

3,843

3,981

4,119

4,257

4,395

12

3,438

3,582

3,726

3,870

4,014

4,158

4,302

4,446

4,590

13

3,630

3,780

3,930

4,080

4,230

4,380

4,530

4,680

4,830

14

3,822

3,978

4,134

4,290

4,446

4,602

4,758

4,914

5,070

15

4,050

4,212

4,374

4,536

4,698

4,860

5,022

5,184

5,346

16

4,278

4,446

4,614

4,782

4,950

5,118

5,286

5,454

5,622

17

4,596

4,773

4,950

5,127

5,304

5,481

5,658

5,835

6,012

18

4,926

5,112

5,298

5,484

5,670

5,856

6,042

6,228

6,414

19

5,256

5,451

5,646

5,841

6,036

6,231

6,426

6,621

6,816

20

5,586

5,793

6,000

6,207

6,414

6,621

6,828

7,035

7,242

21

5,916

6,135

6,354

6,573

6,792

7,011

7,230

7,449

7,668

8 §.

1 morn. Den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, fastställes i enlighet
med föreskrifterna i 11—13 §§ för ordinarie lärare och i 40 § för extra
ordinarie lärare.

Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola åtnjuta lön enligt
en löneklass, som är en klass högre än den, i .vilken de äro placerade.
Samma förmån tillkommer jämväl folkskollärare, då den årliga lästiden
utsträckts för viss begränsad tid.

2 mom. Lönen utgår efter den ortsgrupp, till vilken lärarens stationeringsort
blivit hänförd.

Med stationeringsort förstås orten för den skola, där läraren huvudsakligen
tjänstgör.

^ Fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgruppema fastställes av
Kungl. Majit med hänsyn till levnadskostnaderna å de skilda orterna.

3 kap. Ordinarie lärare.

Förflyttningsskyldighet, förening av tjänster m. m.

9 §•

Lärare är pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie lärartjänst inom
folkskoleväsendet, då sådant erfordras för indragning av övertalig lärartjänst
eller då eljest synnerliga skäl därtill äro.

Närmare bestämmelser angående förfarandet vid förflyttning meddelas av
Kungl. Majit.

10 §.

1 mom. Med ordinarie lärartjänst må förenas ordinarie statlig befattning,
vilken tillsättes genom förordnande tillsvidare och med vilken pensionsrätt
icke är förenad, ävensom extra ordinarie befattnig inom högre lönegrad

Löneklass och
ortsgrwpp.

Förflyttnings skyldighet.

Förening av
tjänster.

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

i statens tjänst eller i det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet,
dock under förutsättning att läraren frånträder utövandet av förstnämnda
tjänst.

1 övrigt må ordinarie lärartjänst icke förenas med ordinarie eller extra
ordinarie befattning i statens tjänst, ej heller med jämförlig kommunal
befattning, så framt ej Kungl. Maj:t och riksdagen för visst fall annorlunda
beslutit.

2 morn. Utan tillstånd av vederbörande folkskolinspektör eller, örn denne
icke lämnar dylikt medgivande, av skolöverstyrelsen, må ordinarie lärare
ej heller åtaga sig:

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk. bolag,, förening
eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri, handel,
transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars
verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;

befattning såsom tjänsteman hos verk, bolag, förening eller inrättning,
som nyss sagts; eller

annan tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag, så framt annat
ej följer av vad under 3 mom. sägs.

'' Tillstånd må beviljas endast för såvitt uppdraget eller befattningen prövas
icke inverka hinderligt för utövandet av lärartjänsten och bör avse viss tid.

Innan tillstånd beviljas, skall skolstyrelsen höras.

Vad i detta moment stadgats gäller icke i fall, där Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen
meddelat uppdrag eller tillsatt tjänstebefattning.

3 morn. Utan skolstyrelsens medgivande må ordinarie lärare ej åtaga sig
undervisning i läroanstalt, som ej tillhör distriktets folkskoleväsende.

Skolstyrelsen äger lämna sådant medgivande efter av skolöverstyrelsen
givna riktlinjer, där undervisningen icke kan anses inverka hinderligt för
utövandet av den ordinarie tjänsten. Medgivandet skall avse viss tid.

4 moni. Genom vad i 1—3 mom. föreskrives, sker icke ändring i vad som
finnes stadgat angående förening av folkskollärartjänst med organist- och
klockarbefattning eller med prästerlig befattning.

5 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, varom i 1 och 2 morn. förmäles,
att lärare tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall han till skolstyrelsen
göra framställning örn ledighet i erforderlig omfattning.

Placering i löneklass.

11 §''

Begynnelselön 1 moni. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller lärare lön enligt den
och löneklass- fgr vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej föreskrifuppflyttning.
terna j jg g .riva anledning till avvikelse härutinnan.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år upp flyttas

läraren till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till
den därpå följande högre löneklassen och sa vidare, intill dess högsta löneklassen
inom lönegraden uppnåtts, allt sa framt ej annat följer av föreskrifterna
i 12 och 13 §§. „

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tiden
i den lägre löneklassen tilländagått.

4 morn. Beslut örn lärares placering och uppflyttning i löneklass fattas av
skolstvrelsen och skall antecknas till protokollet.

Innan definitivt beslut fattas örn lärares placering i högre löneklass an
den lägsta för tjänsten gällande, skall skolstyrelsen inhämta yttrande fran

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

lil

statens folkskolinspektör samt härvid till inspektören lämna uppgifter om
lärares tjänstgöring enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär.

Bestämmelserna i andra stycket äga icke tillämpning:

a) då fråga allenast är om ändrad löneklassplacering för lärare till följd
av att tjänsten överförts till annan lönegrad,

b) då lärare företer intyg, som avses i fjärde stycket här nedan, samt

c) å skolstyrelse i distrikt, vars folkskoleväsende är befriat från inspektion
genom statens folkskolinspektör.

Lärare, som erhåller lön enligt högre löneklass än den lägsta för tjänsten
gällande, skall vid tillträde av tjänst inom annat skoldistrikt än det, där placeringen
beslutats, förete vederbörligen styrkt intyg enligt av skolöverstyrelsen
fastställt formulär om sagda placering.

12 §.

1 moni. Såsom villkor för lärares uppfattning till högre löneklass gäller:

a) att läraren under minst fyra femtedelar av den i folkskolestadgan föreskrivna
minsta årliga lästid (364/? veckor), som belöper på den tjänstetid,
som erfordras för vinnande av uppfattning, eller 615 dagar, bestritt sin egen
eller på grund av förordnande annan lärartjänst eller skolledarbefattning
vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet eller på förordnande
uppehållit befattning i statens tjänst eller åtnjutit tjänstledighet enligt
16 § punkterna 1 a—d, 2 a—d eller 3—5 eller varit hindrad tjänstgöra enligt
20 § 1 mom. eller obefogat avstängts från tjänstgöring eller av polismyndighet
kvarhållits såsom misstänkt för brott utan att häktningsåtgärd vidtagits;

b) att skolstyrelsen icke prövat, att uppskov med uppflyttning bör äga rum
på grund av mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid läraren tillhört
den lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången
förseelse, för vilken läraren särskilt bestraffats, må tagas endast då förseelsen
kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess helhet;

c) att läraren icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas,

utan att läraren erhållit tillfälle att förklara sig och skall sådant beslut avse
viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning
ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till
förnyat uppskov därmed.

2 mom. Har lärare, med tillämpning av föreskrifterna i 1 mom. punkten
b), först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må skolstyrelsen
sedermera, örn hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda
därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall
äga tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat.

13 §.

1 mom. Ordinarie lärare, som erhåller annan ordinarie tjänst inom samma
lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han före tillträdandet
av den nya tjänsten innehade.

Folkskollärare i lönegrad Lo 16, som erhåller tjänst inom lönegrad Lo 17,
skall placeras i löneklassen närmast över den, som han i den lägre tjänsten
senast tillhörde.

Folkskollärare i lönegrad Lo 17, som efter egen ansökan erhåller tjänst i
lönegrad Lo 16, skall placeras i löneklassen närmast under den, som han i
den högre tjänsten senast tillhörde.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyltning i ovan angivna
fall äger lärare taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas

Villkor för
löneklassuppflyttning.

Löneklassplacering
viel
befordran
m. m.

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

hava tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före tillträdandet
av den nya tjänsten.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall äga motsvarande tillämpning, då folkskollärar^
änst på grund av ändrad årlig lästid hänföres till annan lönegrad.
Vid nedflyttning till lägre lönegrad skall dock beträffande lärare, som då
innehar tjänsten, där han tillhört högre lönegrad minst fem år och Kungl.
Majit lämnat medgivande härtill, i fråga om löneklassplacering så anses,
som om han fortfarande tillhörde den högre lönegraden.

3 mom. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst må lärare, i andra fall än i
1 mom. avses, för löneklassplacering tillgodoräkna den tid utöver sex år han
efter avlagd examen, som medför behörighet för tjänsten, innehaft anställning,
då fråga är örn folkskollärartjänst, såsom folkskollärare och i andra fall
såsom folkskollärare, småskollärare, lärare vid mindre folkskola eller biträdande
lärare. I enahanda ordning må även tillgodoräknas tid, varunder läraren
innehaft motsvarande anställning vid nomadskola eller, därest statsbidrag
utgått till lärarens avlöning, vid sjukvårdsanstalt eller barnhem.

Vid tillgodoräknande av tjänstetid, varom förmäles i detta moment, skola
bestämmelserna i 12 § 1 mom. a) och 45 § 2 mom. äga motsvarande tilllämpning.

4 mom. Vad i 1 och 3 mom. sägs äger icke tillämpning å tjänstgöring,
efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i lärarens anställning
inom undervisningsväsendet.

5 mom. Ordinarie befattningshavare i statens tjänst samt ordinarie lärare
vid annan statsunderstödd kommunal läroanstalt än folkskola, som med
frånträdande av innehavd befattning omedelbart tillträder ordinarie lärartjänst
inom folkskoleväsendet i samma eller lägre lönegrad än den han förut
tillhörde, äger bibehålla den placering i löneklass han innehade i den förra
tjänsten.

6 mom. Föreligga eljest beträffande ordinarie lärare med hänsyn till föregången
långvarig statsanställning och därunder åtnjuten avlöning eller föregående
kommunal eller annan icke statlig anställning av allmännyttig beskaffenhet
synnerliga skäl för placering i högre löneklass än den, till vilken
han enligt 11 § 1 mom. skolat hänföras, må medgivande i sådant avseende
kunna lämnas av Kungl. Majit.

7 mom. Lärare må icke i andra fall än som i 2 mom. avses på grund av
bestämmelserna i denna paragraf placeras högre än i högsta löneklassen inom
den lönegrad, som gäller för den nya tjänsten.

14 §.

Avlöning vid Förflyttas lärare på grund av föreskrift i 9 § till tjänst inom lägre löneförflyttning_
grad, skall i fråga örn hans löneklassplacering så anses, som om han fortfaMjreiörte*
ian(^e tillhörde den högre lönegraden.
grad.

Tjänstledighet och ferier m. m.

15 §.

Tjänstledig- Under tjänstledighet och ferier skall med ordinarie lärares avlöning förhetsavdrag
hållas på sätt i 16—19 §§ stadgas, så framt icke Kungl. Majit finner skäl att
m- m. för visst fall annorlunda bestämma. Härvid förekommande avdrag å lönen,
tjänstledighetsavdrag, äro av tre slag A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna
i följande tabell:

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

113

Löneklass

nr

A-avdrag
för dag
kronor

B-avdrag
för dag
kronor

Löneklass

nr

A-avdrag
för dag
kronor

B-avdrag
för dag
kronor

i

0.80

1.60

12

1.90

3.80

2

0.90

1.80

13

2.—

4.—

3

1.—

a.-

14

2.10

4.20

4

1.10

3.20

15

2.20

4.40

5

1.20

3.40

16

2.40

4.80

6

1.30

2.60

17

2.60

5.20

7

1.40

2.80

18

2.80

5.60

8

1.50

3.—

19

3.—

6.—

9

1.60

3.20

20

3.20

6.40

10

1.70

3.40

21

3.40

6.80

11

1.80

3.60

Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola vidkännas A- och
B-avdrag enligt den löneklass, efter vilken de åtnjuta lön. Vad sålunda stadgats
skall jämväl tillämpas i fråga om folkskollärare, då den årliga lästiden
utsträckts för viss begränsad tid.

C-avdraget utgör samtliga å ledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner.

Då lärare i andra fall än som avses i 16 § 1 c) och d) åtnjuter tjänstledighet
av längre varaktighet än 14 dagar i följd och därvid är skyldig
vidkännas C-avdrag, skall han för tiden efter 14 dagar jämväl avstå från
sjukvårdsförmåner enligt 28—35 §§. Skolöverstyrelsen äger dock medgiva,
att nämnda förmåner undantagsvis må bibehållas för en tid av högst tre
månader.

Angående skyldighet för ordinarie lärare att avstå från avlöning vid uppehållande
av annan lärartjänst inom folkskoleväsendet stadgas i 17 §.

16 §.

Vid tjänstledighet av nedan angivna orsaker skall med ordinarie lärares
avlöning förhållas på följande sätt.

Orsak till tjänstledighet

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller utgår
allenast med visst belopp för sammanträdes-
eller förrättningsdag och läraren icke medgivits
rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner
han under ledigheten avstått.

b) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen eller
att vara riksdagens revisor.

c) Anställning hos riksdagen eller dess revisorer
eller hos kyrkomötet.

d) Uppdrag att deltaga i eller biträda vid
utredning, som beslutats av Kungl. Majit eller,
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, av
departementschef eller myndighet (kommittéeller
sakkunniguppdrag).

e) Annat offentligt uppdrag.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 278.

Åtgärd med avlöningen

A-avdrag.

A-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag.

Tjänst ledighet.

8

114

Kungl. Maj:ts proposition

Orsak till tjänstledighet

2. Militärtjänst i fredstid, där ej annat följer
av vad i punkt 3 sägs.

a) Beställningshavare i reserven, å reservstat
eller å övergångsstat åliggande tjänstgöring.

b) Utbildningskurs för äldre reservofficerare.

c) Värnpliktstjänstgöring.

d) Befälskurs, landstormsbefälsövning eller
kompletteringskurs eller med kompletteringskurs
jämställd annan kurs eller övning, som
föreskrives för i fredstid konstituerad landstormsofficer.

e) Annan militärtjänst.

3. Militärtjänst vid mobilisering eller förstärkt
försvarsberedskap.

4. Studier eller iakttagelser, som Kungl.
Maj:t prövat vara av beskaffenhet att kunna
på ett påtagligt sätt tjäna undervisningsväsendets
intressen.

5. Olycksfall, smittsam sjukdom m. m.

a) Olycksfall i tjänsten samt våld eller annan
misshandel, som läraren utsatts för på
grund av sin tjänst, med därav föranledd sjukdom
eller förlust av arbetsförmågan. Med
olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt
olycksfallsförsäkringslagen är att hänföra
till olycksfall i arbete.

b) I tjänsten ådragen smittsam sjukdom,
som enligt epidemilagen skall anmälas till vederbörande
myndighet.

c) Förbud att tjänstgöra till förekommande
av smittas spridning.

6. Behörigen styrkt sjukdom i andra fall
än i punkt 5. avses.

7. Tvångsvis anordnad läkarundersökning
i enlighet med vad därom är särskilt stadgat.

8. Svag hälsas vårdande, då behovet av ledighet
härför är behörigen styrkt.

9. Havandeskap eller barnsbörd.

nr 278.

Åtgärd med avlöningen

B-avdrag.

B-avdrag.

B-avdrag.

B-avdrag högst 14 dagar av
ett och samma redovisningsår.

G-avdrag.

Enligt av Kungl. Maj :t meddelade
bestämmelser.

Oavkortad lön.

Oavkortad lön.

Oavkortad lön.

Oavkortad lön.

A-avdrag.

A-avdrag, i den mån annat
ej särskilt stadgas.

B-avdrag.

A-avdrag högst 120 dagar,
dock ej för tid efter 90 :e
dagen från förlossningen,
därefter G-avdrag.

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Orsak till tjänstledighet

10. Enskild angelägenhet.

a) Flyttning, då lärare förflyttats utan egen
ansökan eller därom uttryckt önskan och flyttning
icke lämpligen kunnat ske under ferierna.

b) Studier eller arbete, som skolöverstyrelsen
prövar vara av betydelse för lärarens kompetens
för viss uppgift eller befattning inom
folkskoleväsendet.

c) Uppdrag inom sådan personalsammanslutning,
som avser att tillvarataga lärarnas intressen
i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning,
där vederbörande folkskolinspektör
efter av skolöverstyrelsen utfärdade direktiv
finner skäl föreligga för tjänstledighet.

d) Enskild angelägenhet av vikt, där vederbörande
folkskolinspektör finner skäl föreligga
för tjänstledighet.

e) Annan enskild angelägenhet, däri inbegripet
uppehållande av statlig eller kommunal
tjänst, dock ej i fall som avses i 17 §.

17 §.

Ordinarie folkskollärare eller småskollärare, som uppehåller förordnande Uppehållande
å annan folkskollärar- respektive småskollärartjänst, skall åtnjuta avlöning av annan
såsom om den uppehållna tjänsten vore ordinarie och läraren ordinarie in- ?}ler
nehavare av densamma. Vad här sagts om småskollärare, äger även tillämpning
a lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare.

Om/aHar förordnandet hel termin, skall avlöningen i enahanda ordning
utgå å den uppehållna tjänsten jämväl under ferietid, som infaller samma
kalenderhalvår som förordnandet.

Under den tid lärare enligt första eller andra stycket uppbär avlöning å
annan tjänst, skall han a sin egen tjänst avstå samtliga avlöningsförmåner.

18 §.

1 morn. Lärare, som icke under två på varandra följande terminer minst Avdrag &
sextio dagar bestritt sin egen eller annan lärartjänst inom det statsunder- avlöning
stödda kommunala undervisningsväsendet eller bestritt statlig tjänst eller under ferier''
fullgjort uppdrag för statens räkning, skall under närmast därpå följande

ferietid vidkännas A-avdrag.

2 mom. Lärare, som under ett läsår beviljats tjänstledighet längre tid än
etthundratjugo dagar för enskilda angelägenheter är — i förekommande fall
utöver vad i första momentet stadgas — skyldig att under ferietid, som följer
närmast efter ledigheten, vidkännas avdrag a avlöningen i den omfattning
skolöverstyrelsen bestämmer.

Åtgärd med avlöningen

Oavkortad lön högst 3 dagar.

B-avdrag sammanlagt högst
180 dagar av den tid läraren
innehar ordinarie
anställning.

B-avdrag högst 15 dagar av
ett och samma redovisningsår.

B-avdrag högst 15 dagar av
ett och samma redovisningsår.

C-avdrag.

19 §.

Där ej annat följer av vad i 17 och 18 §§ eller eljest särskilt stadgas, skall Avlöning
lärare linder ferier åtnjuta oavkortad avlöning. under ferier.

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

20 §.

Tjänst- 1 morn. Inställes undervisningen på grund av smittsam sjukdom och
göringshinder. hindras lärare därav att tjänstgöra, skall han uppbära^ oavkortad lön. _
Avstängning Inställes inskränkes eller avkortas undervisningen på grund av lerig, krigsfrän
tjänst- ^ e//er därmed sammanhängande förhållanden, gäller vad i föregående
goring m. »• ke stadgas dar ej Kungl. Maj :t annorlunda föreskriver.

2 mom. Lärare, som är avstängd från tjänstgöring, hålles häktad tor brott
eller undergår frihetsstraff, skall under tiden vidkännas C-avdrag,. sa framt
ej skolstyrelsen med medgivande av vederbörande folkskolinspektör prövar
skäligt låta honom uppbära någon del av avlöningen. Finnes avstängmngsåtgärden
hava varit obefogad eller blir för brott häktad frikänd, skall vad
av hans avlöning innehållits till honom utbetalas.^

Vad sålunda stadgats i fråga örn lärare, vilken hålles häktad tor brott, skall
gälla jämväl beträffande den, som av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt
för brott; dock att, där häktningsåtgärd ej vidtages, läraren skall aga
åtnjuta oavkortad avlöning under tiden för kvarhållandet.

I fråga om avlöning till lärare, som avstängts från tjänstgöring pa grund
av vägran att underkasta sig tvångsvis anordnad läkarundersökning, bestämmer
Kungl. Maj :t i varje särskilt fall. ...

3 mom. Avhåller sig lärare från tjänstgöring utan att hava erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall, skall han för den tiden vidkännas
C-avdrag.

Fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.

21 §.

Kallorts- Till lärare, som är stationerad å ort inom rikets nordliga delar, där vistillägg.
telsen på grund av klimatiska förhållanden och levnadsbetingelserna i övrigt
kan anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseende, utgår
kallort stillägg, med nedanstående, för olika kallortsklasser bestämda belopp,
för år räknat, nämligen:

. Kallortsklass

I II III IV V VI

Kallortstillägg, kronor.......... 90 150 240 360 540 720

Närmare bestämmelser angående de orter, å vilka kallortstillägg skall utgå,
och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna meddelas av Kungl.
Majit.

22 §.

Språktillägg. Till lärare vid skola inom vissa av rikets nordligaste gränsorter utgår
språktillägg med 150 kronor för år räknat enligt de grunder, som faststallas
av Kungl. Majit.

23 §.

Ersättning för Lärare, vilken meddelar undervisning utöver föreskrivet antal veckotimutsträckt
mar, skall, där ej annorlunda är stadgat, åtnjuta ersättning härför enligt de
undervisning. {ör timlärare fastställda grunderna.

24 a.

Ersättning för Förflyttas lärare med stöd av 9 § på grund av indragning av övertalig läflyttnings-
rartjänst eller eljest utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan, ager
kostnad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

117

han uppbära ersättning för flyttningskostnad enligt de föreskrifter, som
Kungl. Majit meddelar.

Beslut om sådan ersättning fattas av skolöverstyrelsen, som har att i ärendet
inhämta yttrande av statskontoret.

Rörligt tillägg.

25 §.

1 mom. Å lön utgår under de förutsättningar och enligt de grunder, som i
2 mom. samt 26 och 27 §§ angivas, rörligt tillägg i förhållande till den ökning
i de allmänna levnadskostnaderna, som må föreligga i jämförelse med
de genomsnittliga levnadskostnaderna under år 1935.

2 mom. Beräkning av levnadskostnadernas storlek i jämförelse med 1935
års genomsnittliga levnadskostnader verkställes kvartalsvis av socialstyrelsen
enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit.

På grundval av nämnda beräkning fastställer Kungl. Majit det procenttal,
som angiver levnadskostnadernas förhållande till 1935 års genomsnittliga
levnadskostnadsnivå (levnadskostnadstalet).

Av Kungl. Majit fastställt levnadskostnadstal skall lända till efterrättelse
från och med den månad, under vilken Kungl. Majits beslut kungjorts, intill
den månad, varunder nytt sådant tal av Kungl. Majit fastställes.

26 §.

1 mom. Rörligt tillägg utgår, då levnadskostnadstalet utvisar ökning i för- Grunder för
hållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå med fyra enheter rorh9t tillägg.
eller mera, och utgör tre procent å avlöningen för varje hel mångfald av

fyra, vartill ökningen uppgår. Där levnadskostnadstalet, efter att hava uppnått
sådan ökning, åter nedgår, skall dock rörligt tillägg åtnjutas efter oförändrat
procenttal, så länge levnadskostnadstalet överstiger närmast lägre hela
mångfald av fyra.

2 mom. Såsom begränsning av vad i 1 mom. stadgats skall gälla att, även
om levnadskostnadstalet utvisar ökning med mer än tjugu enheter, rörligt
tillägg likväl icke må utgå efter högre procenttal än femton.

27 §.

1 mom. Rörligt tillägg beräknas å sammanlagda beloppet för månad av Beräkning av

lönen. rörligt tillägg.

Härvid skall dock iakttagas,

att tillägg ej beräknas å i lönen ingående öretal, som överskjuter fullt
krontal,

samt att, där beräknat tillägg icke slutar å helt femtal ören, detsamma skall
jämkas till närmaste femtal.

2 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit de
tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

Allmänna
bestämmelser
för rörligt
tillägg.

Sjukvård och begravningshjälp.

28 §.

1 mom. Vid sjukdom erhåller lärare av statsmedel ersättning för kostnad
för läkarvård jämte läkemedel samt vid skada till följd av olycksfall i tjänsten,
som medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra
till arbetsförmågans höjande eller eljest till lindrande av menliga följder

Allmänna
bestämmelser
örn sjukvård
och begravningshjälp.

av olycksfallet nödiga hjälpmedel, allt i den omfattning och under de vill- Ersättning a v

statsmedel.

118

Kunni. Maj:ts proposition nr 278.

Tjänsteläkare.

Läkarvård
och läkarintyg.

Sjukhusvård.

kor, sorn i denna paragraf och 29—35 §§ stadgas eller av Kungl. Majit för
särskilt fall bestämmas; dock endast i den mån sagda förmåner icke utgå
enligt olycksfallsförsäkringslagens bestämmelser.

Där ej fråga är om olycksfall i tjänsten, må till läkarvård hänföras tandvård
endast om sådan vård avser bolande av sjukdom i tändernas omgivningar
eller prövas vara av väsentlig betydelse för botande av annan sjukdom,
vilken står i orsakssammanhang med tändernas tillstånd.

2 mom. Vid bestämmande av ersättning av statsmedel skall hänsyn tagas
endast till läkarvård och läkemedel m. m., som läraren erhållit i enlighet
med föreskrifterna i detta reglemente. Ersättningen skall beräknas
särskilt för varje redovisningsår. Lärarens kostnader skola härvid anses belöpa
å det redovisningsår läkarvård meddelats eller läkemedel mottagits.

Från det belopp, varmed ersättning av statsmedel enligt bestämmelserna
i detta reglemente skall utgå, skall dock avdrag ske med eli belopp av etthundra
kronor för redovisningsår, som skall åvila läraren. Kostnader för
vaccination, som omförmälas i 34 § 3 mom. skola dock städse ersättas av
statsmedel.

3 mom. Beslut om ersättning för läkarvård och läkemedel m. m. fattas av
skolöverstyrelsen.

4 mom. Vad i denna paragraf och 29—36 §§ stadgas i fråga om olycksfall
i tjänsten gäller även i andra fall, som avses i 16 § 5 punkten.

5 mom. Erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna
i denna paragraf och 29—36 §§ meddelas av Kungl. Majit.

29 §.

Med tjänsteläkare avses i detta reglemente läkare anställd av staten eller
av kommunen i öppen sjukvård, skolläkare eller läkare å poliklinik vid allmänt
sjukhus, vilka ombesörja läkarvård å stationeringsorten eller, om tillgång
till dylik vård ej finnes därstädes, sådan läkare å närmaste ort.

30 §.

Anlitar lärare tjänsteläkare för erhållande av läkarvård och intyg, som i
tjänsten erfordras rörande lärarens hälsotillstånd, skola kostnaderna härför
ersättas av statsmedel enligt i 28 § 2 mom. angivna grunder. Erfordras för
ställande av diagnos röntgen- eller annan undersökning, som ej lämpligen
kan utföras av tjänsteläkare, skall jämväl kostnaden för sådan undersökning
bestridas av statsmedel i enahanda ordning.

Kostnader för erforderlig läkarvård samt för intyg och undersökning, som
nyss sagts, må ersättas även i de fall, då lärare uppehåller sig å sådan ort,
att han icke lämpligen kan anlita tjänsteläkare, eller då vid trängande behov
av läkarvård dylik läkare icke hinner anlitas. I dylika fall bör läraren i
första rummet hänvända sig till annan av staten eller av kommunen anställd
läkare.

31 §.

1 mom. Kostnaderna för vård å allmänt sjukhus ersättas, i den mån ej
nedan annorlunda stadgas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos
helt och eljest till hälften av statsmedel, under förutsättning att tjänsteläkare
eller annan läkare, som läraren enligt bestämmelserna i 30 § ägt anlita,
förklarat sjukhusvård nödvändig samt under de villkor i övrigt, som
nedan angivas.

Vid bestämmande av ersättningens storlek skola kostnaderna beräknas:

a) i fråga om egentlig sjukhusvård enligt den för sjukhuset fastställda
legosängsavgiften för plats å allmän sal;

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

119

b) i fråga om vård å sinnessjukhus enligt den för sjukhuset fastställda
avgiften för vård å allmän avdelning.

Prövar tjänsteläkare eller den för vården ansvarige sjukhusläkaren den
sjukes tillstånd kräva vård i halvenskilt rum eller, om sådant ej finnes tillgängligt,
i enskilt rum, må, utan hinder av vad ovan stadgas, av statsmedel
bestridas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos hela kostnaden
för vården och eljest den del av sagda kostnad, som överskjuter halva
beloppet av den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften för plats å allmän
sal.

Till kostnader för sjukhusvård, som i nästföregående stycke sägs, hänföres
ock sådant arvode, som den i enskilt eller halvenskilt rum vårdade
läraren erlagt till den för vården ansvarige sjukhusläkaren. Bidrag av statsmedel
till dylikt arvode må icke överstiga lägsta tillämpliga beloppet enligt
den av medicinalstyrelsen för sjukhuset utfärdade rådgivande taxan. Vid
olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos må likväl efter prövning av
skolöverstyrelsen högre bidrag kunna utgå, dock icke med större belopp än
det, som med tillämpning av den rådgivande taxan högst skulle hava erlagts.

Ersättning för vård å allmänt sjukhus må i intet fall beräknas efter dyrare
plats än den, som kommit till användning.

Med allmänt sjukhus förstås sjukhus, som tillhör eller åtnjuter bidrag av
staten, landsting eller kommun, Konung Oscar II :s jubileumsfond tillhörigt
sanatorium ävensom kuranstalt, som disponeras för pensionsstyrelsens sjukvårdande
verksamhet.

2 mom. Kostnader för vård å enskild sjukvårdsanstalt må, under enahanda
förutsättning och villkor, som i 1 mom. sägs, bestridas av statsmedel
intill det belopp, som skulle hava utgått i ersättning vid vård å allmänt
sjukhus; dock att, där fråga är om olycksfall i tjänsten, på skolöverstyrelsens
prövning må bero, huruvida vårdkostnaderna må ersättas med högre
belopp än nu sagts.

32 §.

1 mom. Kostnad för anlitande av läkare, som specialiserat sig på behandling
av vissa sjukdomsformer, bestrides vid olycksfall i tjänsten samt vid
fall av tuberkulos helt och eljest till tre fjärdedelar av statsmedel, under
förutsättning att tjänsteläkare eller annan läkare, som läraren enligt bestämmelserna
i 30 § ägt anlita, förklarat sådan specialistvård nödvändig samt
tjänsteläkare antingen själv lämnat anvisning på eller ock godkänt valet
av specialist.

Utan hinder av vad i första stycket sägs skall dock kostnad för specialistvård,
som meddelas å poliklinik vid allmänt sjukhus bestridas helt av statsmedel.

2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om
kostnad för anlitande av tandläkare i fall, som avses i 28 § 1 mom. andra
stycket.

33 §.

1 mom. Av statsmedel bestridas kostnaderna för läkemedel, som föreskrivits
antingen av tjänsteläkare eller annan läkare, vilken läraren enligt
bestämmelserna i 30 § ägt anlita, eller ock av specialist, till vilken läraren
enligt bestämmelserna i 32 § 1 mom. hänvänt sig.

2 mom. Där ej Kungl. Maj:! annorlunda förordnar, skall räkning å läkemedelskostnad
vara attesterad av tjänsteläkare, innan utbetalning på grund
av räkningen äger rum.

Specialitt vård» -

Läkemedel.

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Bad, massage
m. m.

Resor och
sjuktransporter.

Begravnings hjälp.

Skyldighet
att mottaga
tjånstebostad -

Hyresavdrag.

34 §.

1 mom. Behandling nied bad, massage, elektricitet, hetluft m. m., som av
tjänsteläkare ordineras såsom nödvändig för botande av viss angiven sjukdom,
må bekostas vid olycksfall i tjänsten helt och eljest till hälften av statsmedel.

2 mom. Konstgjorda lemmar, kirurgiskt bandage och andra dylika hjälpmedel,
som lärare nödgas begagna till följd av olycksfall i tjänsten, skola bekostas
av statsmedel.

3 mom. I de fall, då vederbörande myndighet finner skäl anordna vaccination
mot epidemisk sjukdom, gäldas kostnaden härför av statsmedel.

35 §.

I den mån skolöverstyrelsen prövar skäligt, må av statsmedel bestridas
kostnad för den sjukes resa eller forslande till och från läkare eller sjukvårdsinrättning,
under förutsättning att tjänsteläkare eller annan läkare, som
läraren enligt bestämmelserna i 30 § ägt anlita, förklarat resan eller förflyttningen
nödvändig för ställande av diagnos eller för sjukdomens behöriga behandling.
Likaledes må av stalsmedel kunna ersättas skälig kostnad för resa,
som lärare nödgats företaga för erhållande av specialistvård samt, där fråga
är om olycksfall i tjänsten, för erhållande av behandling, som avses i 34 §

1 morn., ävensom för anskaffande av hjälpmedel, varom förmäles i 34 §

2 mom.

Jämväl skälig kostnad för läkares resa för besök hos den sjuke i det fall,
då denne icke utan våda kan flyttas, må kunna ersättas av statsmedel.

36 §.

Avlider lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett
belopp av 400 kronor. Efterlämnar läraren anhöriga, som äro berättigade till
familjepension av statsmedel enligt för folk- och småskollärare gällande bestämmelser
skall dock, där lärarens lön för månad jämte därå belöpande rörligt
tillägg överstiger familjepensionen för månad, begravningshjälpen ökas
med ett belopp motsvarande skillnaden. För beräkning av lön, rörligt tillägg
och familjepension skola läggas till grund förhållandena under den månad,
då dödsfallet inträffat.

Vid lärares dödsfall till följd av olycksfall i tjänsten skall dock förenämnda
belopp minskas med begravningshjälp, vartill dödsboet är berättigat enligt
olycksfallsförsäkringslagen

Tjänstebostad m. m.

37 §.

Därest åt lärare anvisas tjånstebostad av tjänlig beskaffenhet, är han skyldig
att mottaga densamma och ställa sig till efterrättelse föreskrifterna i gällande
boställsordning.

38 §.

1 mom. För tjänstebostad jämte bränsle skall lärare månadsvis i efterskott
lämna ersättning genom avdrag å avlöningen eller genom kontant inbetalning,
i den mån utgående avlöningsbelopp ej förslår till avdraget (hyresavdrag).

2 mom. Hyresavdraget skall, där ej annat följer av tredje och fjärde
styckena här nedan, för olika hyresgrupper utgå med följande belopp, för
redovisningsår räknat:

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

121

T-''

För tjänstebostad
innehållande

Hyresgrupp

I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

kronor

1 runi och kök..............

2 rum och kök..............

3 runi och kök..............

330

492

660

414

624

831

498

756

1,008

582

888

1,182

666

1,020

1,356

750

1,152

1,530

834

1,284

1,704

918

1,416

1,878

1,002

1,518

2,052

Fördelningen å nämnda nio hyresgrupper av de orter, där lärarna äro stationerade,
fastställes av Kungl. Maj:t på grundval av utredning rörande de
för orterna gällande hyreskostnaderna.

Innehåller tjänstebostad större antal rum än boställsordningen föreskriver
skall lärare icke på grund härav vidkännas högre hyresavdrag än eljest.

Uppfyller icke tjänstebostaden i väsentliga avseenden fordringarna i boställsordningen,
skall skolstyrelsen nedsätta hyresavdraget med skäligt belopp.

39 §.

Vid lärares avgång från tjänsten av annan anledning än dödsfall skall Avträdande
tjänstebostad med vad därtill hörer avträdas samtidigt med frånträdandet. av. tiamte''
av med tjänsten förenade avlöningsförmåner.

Vid dödsfall skall, där avliden ordinarie tjänsteinnehavare efterlämnar med
honom sammanboende make eller annan person, mot vilken tjänsteinnehavaren
haft försörjningsplikt, den efterlevande äga att mot erläggande av samma
ersättning för bostaden, som den avlidne guldit, fortfarande nyttja tjänstebostaden
med vad därtill hörer till den 1 april eller den 1 oktober, som infaller
närmast efter tre månader från dödsfallet, med skyldighet för den
kvarboende ej mindre att ansvara för bostadens med vad därtill hörer behöriga
skötsel än även att till ny tjänstinnehavare mot skälig gottgörelse upplåta
så stor del av bostaden, som skolstyrelsen prövar skäligt.

4 kap. Extra ordinarie lärare.

40 §.

1 mom. För placering i löneklass av extra ordinarie lärare skola före- Löneklass skrifterna

i 11 § och 12 § 1 mom. äga motsvarande tillämpning. placering.

2 mom. Extra ordinarie lärare, som erhåller annan extra ordinarie tjänst
inom samma lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han före tillträdandet
av den nya tjänsten innehade.

Folkskollärare i lönegrad LEo 14, som erhåller tjänst inom lönegrad
LEo 15, skall placeras i löneklassen närmast över den, som han i den lägre
tjänsten senast tillhörde.

Folkskollärare i lönegrad LEo 15, som erhåller tjänst i lönegrad LEo 14,
skall placeras i löneklassen närmast under den, som han i den högre tjänsten
senast tillhörde.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i ovan angivna fall
äger lärare taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas hava
tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före tillträdandet av
den nya tjänsten.

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

3 mom. Vid tillträdandet av extra ordinarie tjänst må lärare, i andra fall
än i 2 mom. avses, för löneklassplacering tillgodoräkna den tid han efter avlagd
examen, som medför behörighet för tjänsten, innehaft anställning, då
fråga är om folkskollärartjänst, såsom folkskollärare och i andra fall såsom
folkskollärare, småskollärare, lärare vid mindre folkskola eller biträdande
lärare; dock att beträffande anställning såsom extra lärare endast tid utöver
tre år må tillgodoräknas. I enahanda ordning må även tillgodoräknas tid,
varunder läraren innehaft motsvarande anställning vid nomadskola eller,
därest statsbidrag utgått till lärarens avlöning, vid sjukvårdsanstalt eller
barnhem.

Vid tillgodoräknande av tjänstetid, varom förmäles i detta moment, skola
bestämmelserna i 12 § 1 mom. a) och 45 § 2 mom. äga motsvarande tillämpning.

4 mom. Vad i 2 och 3 mom. sägs äger icke tillämpning å tjänstgöring,
efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i lärarens anställning
inom undervisningsväsendet.

5 mom. ''Föreskrifterna i 13 § 6 och 7 mom. skola äga motsvarande tilllämpning
å extra ordinarie lärare.

Tjänst ledighet.

41 §.

Föreskrifterna i 15 § angående tjänstledighetsavdrag skola äga motsvarande
tillämpning å extra ordinarie lärare.

Vid tjänstledighet av nedan angivna orsaker skall med extra ordinarie
lärares avlöning förhållas på följande sätt, så framt icke Kungl. Maj:t finner
skäl att för visst fall annorlunda bestämma.

Orsak till tjänstledighet Åtgärd med avlöningen

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller utgår
allenast med visst belopp för sammanträdes-
eller förrättningsdag och läraren icke
medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner
han under ledigheten avstått.

b) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen eller
att vara riksdagens revisor.

c) Anställning hos riksdagen eller dess revisorer
eller hos kyrkomötet.

d) Uppdrag att deltaga i eller biträda vid
utredning, som beslutats av Kungl. Majit eller,
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, av
departementschef eller myndighet (kommittéeller
sakkunniguppdrag).

e) Annat offentligt uppdrag.

A-avdrag.

A-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag.

2. Militärtjänst i fredstid, där ej annat följer
av vad i punkt 3 sägs.

a) Beställningshavare i reserven, å reservstat B-avdrag.
eller å övergångsstat åliggande tjänstgöring.

b) Utbildningskurs för äldre reservoffice- B-avdrag.
rare.

c) Landstormsbefälsövning eller landstorms- B-avdrag.
repetitionsövning för landstormen tillhörande
värnpliktig.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

123

Orsak till tjänstledighet

d) Befälskurs, landstormsbefälsövning eller
kompletteringskurs eller med kompletteringskurs
jämställd annan kurs eller övning, som
föreskrives för i fredstid konstituerad landstormsofficer.

e) Annan värnpliktstjänstgöring än i a)—d)
sägs.

f) Annan militärtjänst.

3. Militärtjänst vid mobilisering eller förstärkt
försvarsberedskap.

4. Olycksfall, smittsam sjukdom m. m.

a) Olycksfall i tjänsten samt våld eller annan
misshandel, som läraren utsatts för på
grund av sin tjänst, med därav föranledd sjukdom
eller förlust av arbetsförmågan. Med
olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt
olycksfallsförsäkringslagen är att hänföra
till olycksfall i arbete.

b) I tjänsten ådragen smittsam sjukdom,
som enligt epidemilagen skall anmälas till vederbörande
myndighet.

c) Förbud att tjänstgöra till förekommande
av smittas spridning.

5. Behörigen styrkt sjukdom i andra fall
än i punkt 4 avses.

6. Tvångsvis anordnad läkarundersökning
i enlighet med vad därom särskilt är stadgat.

Åtgärd med avlöningen

B-avdrag högst 14 dagar av
ett och samma redovisningsår.

C-avdrag. I stället utgår
dagersättning med 2 kronor
50 öre.

C-avdrag.

Enligt av Kungl Maj :t meddelade
bestämmelser.

Oavkortad lön intill ett år
från dagen för olycksfallet,
våldet eller misshandeln,
därefter A-avdrag,
där ej skolöverstyrelsen
på grund av särskilda
förhållanden finner anledning
medgiva, att avdrag
icke skall äga rum.

Oavkortad lön högst ett år,
därefter A-avdrag, där
ej skolöverstyrelsen på
grund av särskilda förhållanden
finner anledning
medgiva, att avdrag
icke skall äga rum.

Oavkortad lön högst ett år,
därefter A-avdrag, där
ej skolöverstyrelsen på
grund av särskilda förhållanden
finner anledning
medgiva, att avdrag
icke skall äga rum.

A-avdrag högst sex månader
av ett och samma redovisningsår.
För tid därutöver
bestämmer skolöverstyrelsen,
om större
avdrag skall ske.

A-avdrag i den mån annat
ej särskilt stadgas.

7. Svag hälsas vårdande, då behovet av ledighet
härför är behörigen styrkt.

B-avdrag högst 30 dagar av
ett och samma redovisningsår,
därefter C-avdrag.

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Orsak till tjänstledighet

8. Havandeskap eller barnsbörd.

Åtgärd med avlöningen

A-avdrag högst 120 dagar,
dock ej för tid efter 90 :e
dagen från förlossningen,
därefter C-avdrag.

9. Enskild angelägenhet.

a) Studier eller arbete, som skolöverstyrelsen
prövar vara av betydelse för lärarens kompetens
för viss uppgift eller befattning inom
folkskoleväsendet.

b) Uppdrag inom sådan personalsammanslutning,
som avser att tillvarataga lärarnas intressen
i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning,
där vederbörande folkskolinspektör efter
av skolöverstyrelsen utfärdade direktiv finner
skäl föreligga för tjänstledighet.

c) Enskild angelägenhet av vikt, där vederbörande
folkskolinspektör finner skäl föreligga
för tjänstledighet.

d) Annan enskild angelägenhet.

B-avdrag sammanlagt högst
120 dagar av den tid läraren
innehar extra ordinarie
anställning.

B-avdrag högst 10 dagar av
ett och samma redovisningsår.

B-avdrag högst 10 dagar av
ett och samma redovisningsår.

C-avdrag.

42 §.

Avlöning 1 morn. Föreskrifterna i 18 § skola äga motsvarande tillämpning a extra
under ferier, ordinarie lärare.

2 mom. Där ej annat följer av vad i 1 mom. eller eljest särskilt stadgas,
skall extra ordinarie lärare under ferier åtnjuta oavkortad avlöning.

43 §.

övriga be- Å extra ordinarie lärare skola följande bestämmelser äga motsvarande
stämmeUer för tillämpning.

extra ordinarie
lärare.

10 § 3 mom. angående undervisning i annan läroanstalt,

20 § angående tjänstgöringshinder och avstängning m. m.,

21 § angående kallortstillägg.

22 § angående språktillägg,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

25—27 §§ angående rörligt tillägg,

28—36 §§ angående sjukvård och begravningshjälp samt
37—39 §§ angående tjänstebostad.

5 kap. Extra lärare.

44 §.

LöneJclass och Extra folkskollärare skall vara placerad i någon av löneklassema 12—16
ortsgrupp. samt extra småskollärare, extra lärare vid mindre folkskola och extra biträdande
lärare i någon av löneklassema 4—8.

Kvinnlig lärare må dock icke placeras i den högsta för tjänsten gällande
löneklassen.

Till extra lärare utgår under anställningstiden för varje dag av lästerminen
lön enligt följande löneklasser och ortsgrupper:

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

125

Löne-

klass

nr

Orts

grupp

A

B

C

D

E

F

G

H

I

D a g b e 1

P P, k

rönö

r

Till folkskollärare

12

12.60

13.10

13.60

14.20

14.70

15 20

15.80

16.30

16 80

13

13.30

13.80

14.40

14.90

15.50

16.—

17.10

17.70

13

14.—

14.00

15.10

15.70

16.30

16.90

17.40

18.-

18.60

15

14.80

15.4 0

16.—

16.60

17.20

17.80

18.40

19.-

19.60

16

15.70

16.30

16.90

17.50

18.10

18.70

19.40

20.—

20.60

Till småskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare

4

8.50

8.90

9.20

9.60

10.-

10.30

10.70

11.—

11.40

5

9.—

9.40

9.80

10.10

10.50

10.90

11.30

11.60

12.—

6

9.50

9.90

10.30

10.70

11.10

11.50

11.90

12.30

12.70

7

10.—

10.40

10.90

11.30

11.70

12.10

12.50

13.-

13.40

8

10.50

11.—

11.40

11.90

12.30

12.70

13.20

13.60

14.-

Föreskrifterna i 8 § 2 mom. angående ortsgrupp skola äga motsvarande
tillämpning å extra lärare.

45 §.

1 mom. Vid tillträdandet av extra tjänst skall lärare placeras i den lägsta
för läraren tillämpliga löneklassen, där ej annat följer av 3 mom.

2 mom. Efter att hava tjänstgjort minst 615 dagar i en och samma löneklass
och sedan minst tre år förflutit, efter det läraren första gången placerades
i löneklassen, uppflyttas läraren till närmast högre löneklass och så
vidare intill dess den högsta för läraren tillämpliga löneklassen uppnåtts.

Såsom tjänstetid skall härvid även anses tid, varunder läraren åtnjutit
tjänstledighet, som avses i 46 § 1 och 2 morn., och tid, varunder han varit
hindrad tjänstgöra och därvid uppburit oavkortad lön enligt 47 §.

I övrigt skola föreskrifterna i 11 § 3 och 4 mom. samt i tillämpliga delar
bestämmelserna i 12 § 1 mom. örn uppskov med uppflyttning gälla.

3 mom. Vid tillträdandet av extra tjänst, må lärare för löneklassplacering
tillgodoräkna all den tid han efter avlagd examen, som medför behörighet
för tjänsten, innehaft anställning, då fråga är örn folkskollärartjänst, såsom
folkskollärare och i andra fall såsom folkskollärare, småskollärare, lärare
vid mindre folkskola eller biträdande lärare. I enahanda ordning må även
tillgodoräknas tid, varunder läraren innehaft motsvarande anställning vid
nomadskola eller, därest statsbidrag utgått till lärarens avlöning, vid sjukvårdsanstalt
eller barnhem.

Vid tillgodoräknande av tjänstetid, varom förmäles i detta moment, skola
bestämmelserna i 2 mom. och 12 § 1 mom. a) äga motsvarande tillämpning.

Vad i detta moment sägs äger dock icke tillämpning å tjänstgöring, efter
vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i lärarens anställning inom
undervisningsväsendet.

4 mom. Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola åtnjuta
lön enligt en löneklass. som är en klass högre än den, i vilken de äro placerade.

Löneldass•placering.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Tjänat ledighet.

övriga bestämmelser

för extra
lärare.

Timlärare.

Pensionerade

lärare.

46 §.

1 morn. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten eller till följd
av väld eller annan misshandel, som lärare utsatts för på grund av sin tjänst,
med därav föranledd sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall läraren

a) åtnjuta oavkortad lön intill dess 180 dagar förflutit från dagen för
olycksfallet, våldet eller misshandeln, därvid i förekommande fall ferietid
icke skall inräknas;

b) vidkännas B-avdrag för tid därutöver, så framt ej skolöverstyrelsen
på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att avdrag icke
skall äga rum eller att A-avdrag skall tillämpas.

2 morn. Vad i. 1 mom. stadgas äger motsvarande tillämpning, där extra
lärare i tjänsten ådragit sig smittsam sjukdom, som enligt epidemilagen skall
anmälas till vederbörande myndighet, så ock där han förbjudits att tjänstgöra
till förekommande av smittas spridning.

3 mom. Vid tjänstledighet av annan anledning än i 1 och 2 mom. sägs
skall extra lärare vidkännas C-avdrag.

47 §.

För extra lärare skola i tillämpliga delar gälla följande bestämmelser.

10 § 3 mom. angående undervisning i annan läroanstalt,

15 § angående tjänstledighetsavdrag,

20 § 1 mom. angående tjänstgöringshinder, dock att det ankommer på
skolstyrelsen att efter av skolöverstyrelsen givna direktiv och efter hörande
av vederbörande folkskolinspektör besluta, huruvida avlöning skall utgå,

21 § angående kallortstillägg, därvid tillägget dock skall utgå med följande
belopp för varje dag, läraren innehar anställning:

Kallortsklass

I II III IV V VI

Kallortstillägg, kronor...... 0.25 0.40 0.65 1.— 1.50 2._

22 § angående språktillägg, därvid tillägget dock skall utgöra 55 öre för
varje dag, läraren innehar anställning,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

25—27 §§ angående rörligt tillägg,

37—39 §§ angående tjänstebostad med undantag för bestämmelsen i 39 §
andra stycket. Hyresavdraget skall dock ske med nedanstående belopp för
varje dag extra lärare innehar anställning:

Hvresgrupp

I II lil IV V VI VII VIII IX

Hyresavdrag, -kronor 0.90 1.15 1.35 1.60 1.80 2.05 2.30 2.50 2.75

6 kap. Timlärare och pensionerade lärare.

48 §.

För timlärare fastställes arvode och meddelas övriga avlöningsbestämmelser,
som ej avses i 1 kap., av Kungl. Majit.

49 §.

Uppehälles tjänst med full tjänstgöring av lärare, vilken åtnjuter tjänstepension
av statsmedel enligt för folk- och småskollärare gällande bestämmelser,
skall dagarvode utgå med

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

127

12 kronor för lärare, som tjänstgör i folkskola, och

8 kronor för lärare, som tjänstgör i småskola, i mindre folkskola eller som
biträdande lärare.

7 kap. Lönenämnd.

50 §.

För beredning av ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente
jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser, skall finnas en lönenämnd.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena
böra vara representerade, skall bestå av en av Kungl. Maj:t förordnad ordförande
samt sex likaledes av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter. Där så finnes
lämpligt, må dock Kungl. Maj:t med iakttagande av vad nyss sagts om
antalet medlemmar i nämnden och örn de intressen, som där böra vara företrädda,
för skilda förvaltningsområden förordna om olika sammansättning
av nämnden.

Lönenämndens ordförande och ledamöter förordnas för en tid av högst
tre år i sänder.

I enahanda ordning, som ovan sagts, utses suppleanter för ordföranden och
ledamöterna.

Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Majit.

8 kap. Reglementets tillämplighet m. m.

51 §.

1 mom. Såsom förutsättning för reglementets tillämpning å lärare, vilken
omedelbart före reglementets ikraftträdande innehar i reglementet avsedd
ordinarie tjänst, skall gälla

a) att läraren övergått till de provisoriska avlöningsbestämmelserna under
budgetåret 1941/42 för lärare vid folk- och småskolor m. fl. enligt kungörelsen
den 13 juni 1941 (nr 448) samt

b) att läraren icke före viss av Kungl. Majit fastställd tidpunkt till vederbörande
skolstyrelse skriftligen anmält, att han icke vill underkasta sig reglementets
villkor och bestämmelser.

2 morn. Lärare, å vilken reglementet vinner tillämpning, må icke bibehålla
personlig lönefyllnad, varom förmäles i 6 punkten kungörelsen den 26 november
1937 (nr 901) med vissa bestämmelser i anledning av ny lönereglering
från och med den 1 januari 1938 för lärare vid folk- och småskolor.

3 morn. Ordinarie lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall
vara pliktig underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest ändrade
bestämmelser rörande de förmåner eller ersättningar m. m., örn vilka förmäles
i nedan angivna delar av reglementet.

16 § 2. angående viss militärtjänst i fredstid,

22 § angående språktillägg,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

24 § angående ersättning för flyttningskostnad,

28—35 §§ angående sjukvård,

37—39 §§ angående tjänstebostad.

Ordinarie lärare skall vidare vara underkastad vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
än i 5 § föreskrives, där detta genom beslut av Kungl. Majit och
riksdagen honom ålägges, eller den jämkning i åligganden, som i behörig
ordning varder för honom bestämd.

4 mom. Lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, är jämväl piik -

128

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

tig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med 10 procent eller
mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader, efter prövning
av Kungl. Maj :t och riksdagen underkasta sig minskning av lönen med
högst 5 procent av de i reglementet upptagna beloppen.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår lärare,
å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

1. Lärare, som omedelbart före reglementets ikraftträdande innehar ordinarie
befattning, varom i reglementet är fråga, skall, örn han efter ikraftträdandet
kvarstår i samma befattning eller samtidigt med ikraftträdandet tillträder
annan ordinarie tjänst vid folkskoleväsendet, i nedan angivna fall
placeras i löneklass på sätt framgår av följande bestämmelser.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med samma ordningsnummer
som omedelbart dessförinnan, bibehåller han den placering i löneklass, som
tillkommit honom omedelbart före ikraftträdandet.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med ordningsnummer, vilket
med en eller två enheter överstiger ordningsnumret för lärarens förutvarande
lönegrad, placeras han en respektive två löneklasser högre än omedelbart
före ikraftträdandet.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med ordningsnummer, vilket
med en enhet understiger ordningsnumret för lärarens förutvarande lönegrad,
placeras han en löneklass lägre än omedelbart före ikraftträdandet.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning äger läraren rätt
att taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas hava tillhört
den löneklass, i vilken han var placerad omedelbart före ikraftträdandet.

2. Icke-ordinarie lärare, som under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller
del därav varit inplacerad i löneklass, skall vid reglementets ikraftträdande
eller första därefter erhållna anställning placeras i löneklass på sätt nedan
angives, där ej annat följer av vad i sista stycket av denna punkt sägs.

Senaste placering
i löneklass före
reglementets
ikraftträdande

Placering i löneklass vid första anställning
efter reglementets ikraftträdande

extra ordinarie lärare vid
skola med årlig lästid av

Extra

lärare

39 veckor

364/» veckor

6

6

6

6

7

7

7

7

8

8

8

8

9

9

9

9

10

10

10

10

11

11

11

11

14

14

13

14

15

15

14

15

16

16

15

16

17

17

16

17

18

18

17

18

19

19

18

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

129

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i anställning efter
reglementets ikraftträdande äger läraren rätt att taga i beräkning den tid
varunder han tillhört eller beräknas hava tillhört den löneklass, i vilken han
senast var placerad före ikraftträdandet.

Därest icke-ordinarie lärare, som med stöd av ovanstående föreskrifter inplacerats
i löneklass, sedermera övergår till annan tjänst som extra ordinarie
eller extra lärare, skall han, där ej annat följer av vad i sista stycket av
denna punkt sägs, bibehålla såväl sin löneklassplacering som rätt till löneklassuppflyttning,
dock med här nedan angivna undantag:

a) Övergår folkskollärare från extra ordinarie anställning vid skola med
367? veckors årlig lästid till extra anställning, skall han placeras en löneklass
över den, i vilken han å den förra tjänsten var placerad.

b) övergår folkskollärare från extra anställning till extra ordinarie anställning
vid skola med 367? veckors årlig lästid, skall han placeras i löneklassen
närmast under den, i vilken han å den förra tjänsten var placerad.

Vad här ovan sägs skall icke äga tillämpning, såvitt vid lärarens tillträdande
av den nya anställningen avbrott å mer än tre år i följd förelegat i
lärarens anställning inom undervisningsväsendet, ej heller å lärare, som
efter frånträdande! av anställning såsom folkskollärare tillträder anställning
såsom småskollärare, lärare vid mindre folkskola eller biträdande lärare,
eller å lärare, som efter frånträdande av sådan anställning, som sist berörts,
tillträder anställning såsom folkskollärare.

3. Om lärare med stöd av bestämmelserna i punkt 2 eller punkt 6 skall
såsom extra lärare åtnjuta avlöning efter någon av löneklasserna 9—11 eller
17—19, skola följande belopp för varje dag av lästiden utgå:

Löneklass

nr

Ortsgrupp

H

9

10

11

D a g b e 1

11 —
11. RO
12—

11.50

12—

12.60

12—

12.50

13.10

12.40

13—

13.60

opp, kronor

12.90

13.50

14.10

13.30

14—

14.60

13.80
14.4 0
15.10

14.30

14.90

15.60

14.70

15.40

16.10

17

18
19

16.80

18—

19.20

17.50

18.70

20—

18.10

19.40

20.70

18.80

20.10

21.40

19.40

20.80

22.10

20.10

21.40

22.80

20.70

22.10

23.50

21.40

22.80

24.20

22—

23.50

25—

4. Vinner i punkt 2 avsedd lärare befordran till ordinarie tjänst, skall vid
tillgodoräkning av tjänstetid för placering i löneklass å den ordinarie tjänsten
värjo tidsperiod, som föregått uppflyttning en löneklass såsom icke-ordinarie
före eller i samband med reglementets ikraftträdande, anses utgöra tre år.

5. De i 1 § 2 inom. första stycket b) och c) upptagna villkoren för extra
ordinarie anställning skola icke äga tillämpning å lärare, som efter avlagd
vederbörlig examen under liden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller del därav
haft anställning såsom lärare med full tjänstgöring inom det statliga eller det
statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet.

6. Kvinnlig folkskollärare skall under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943
åtnjuta lön enligt en löneklass, som är närmast lägre än den, i vilken hon,
enligt ifrågavarande reglemente och övergångsbestämmelser skall vara placerad.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 278.

130

Kungl. Ataj:t& proposition nr 278.

7. Avdrag å avlöUihg diidér ferier enligt 18 § ellef 42 § 1 inom. i detta
i eglemente skall icke äga film förrän efter utgången av läsåret 1942/43.

8. Till manlig lärare vid småskol^ eller mindre folkskola ävensom till
biträdande manlig lärare skall utgå lönetillägg ined 510 kronor för år räknat.
Ä lönetillägget skall icke Utgå rörligt tillägg.

9. Reglementets bestämmelser angående ordinarie lärare vid mindre folk skola

och ordinarie biträdande lärare skola ägä motsvarande tillämpning å
dylika lärare, vilka anställts tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra
månaders uppsägning. ,

10. Barntillägg skall tillkomma lärare, vilken omedelbart före den 1 juli
1939 eller vid utgången av vårterminen nämnda år åtnjutit avlöning enligt
avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor samt å vilken bestämmelserna
i kungörelsen den 13 juni 1941 (nr 448) ägt tillämpning från
och med den 1 juli 1941 eller därefter, dock senast från och med början av
höstterminen samma år. Såsom förutsättning för att extra lärare eller därmed
jämställd lärare må komma i åtnjutande av barntillägg skall därjämte
gälla, att tjänstgöring såsom vikarie omfattat hela vårterminen 1939.

Barntillägg skall icke tillkomma timlärare.

Barntillägg skall utgå med 9 kronor för månad för varje barn, för vilket
lärare omedelbart före den 1 juli 1939 eller beträffande läsårsavlönad lärare
vid utgången av vårterminen 1939 ägt åtnjuta barntillägg enligt föreskrifterna
i kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 12) med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor m. fl.

För tid, då lärare åtnjutit tjänstledighet och därvid varit skyldig vidkännas
C-avdrag, skall barntillägg icke utgå.

I övrigt skola bestämmelserna i §§ 5—9 kungörelsen den 15 juni 1939 (nr
428) angående barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst äga
motsvarande tillämpning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

131

i

Bilaga 2.

Förslag

till

avlöningsreglemente för nomadlärare.

1 §.

Folkskolans avlöningsreglemente skall i tillämpliga delar även gälla för
nomadlärare, där ej nedan annorlunda stadgas.

2 §.

Lärare vid byskola skall jämställas med folkskollärare vid skola med 39
veckors årlig lästid, lärare vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, med biträdande
lärare och annan lärare vid visteskola med småskollärare.

3 §.

Vad i folkskolans avlöningsreglemente sägs örn folkskolinspektör och skolstyrelse
skall i fråga örn nomadlärare gälla nomadskolinspektören.

Beslut om placering i löneklass fattas dock av''skolöverstyrelsen samt beslut
angående tjänstebostad och därmed sammanhängande frågor av domkapitlet.

4 §.

I stället för 4 § folkskolans avlöningsreglemente gäller, att nomadlärare är
underkastad föreskrifterna i nomadskolstadgan samt övriga bestämmelser
angående nomadskolväsendet.

5 §.

I stället för 5 § folkskolans avlöningsreglemente gäller, att nomadlärare
är skyldig att under högst 39 veckor årligen meddela undervisning eller verkställa
annat arbete till gagn för nomadskolundervisningen eller utföra andra
uppgifter, som kunna åläggas honom enligt nomadskolstadgan. Undervisningen
skall omfatta för lärare vid byskola minst 28 och högst 30 veckotimmar
samt för lärare vid visteskola minst 24 och högst 28 veckotimmar. Nomadskolinspektören
äger medgiva undantag från vad sålunda föreskrivits i
enlighet med därom meddelade bestämmelser i nomadskolstadgan.

6 §.

I stället för 9 § folkskolans avlöningsreglemente gäller, atl ordinarie nomadlärare
är pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie lärartjänst inom
det statliga undervisningsväsendet eller till tjänstgöring å lärartjänst inom det
kommunala undervisningsväsendet, då sådant erfordras för indragning av
övertalig lärartjänst eller då eljest synnerliga skäl därtill äro.

Närmare bestämmelser angående förfarandet vid förflyttning meddelas av
Kungl. Maj:t.

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

7 §■

Till nomadlärare utgår lönetillägg med 180 kronor för år räknat; till extra
nomadlärare utgår dock tillägget med 65 öre för varje dag han innehar anställning.

8 §.

Visteskola, som är förlagd utom riket, skall anses tillhöra den ortsgrupp,
som gäller för byskolan i det nomadskoldistrikt, till vilket visteskolan hör.

9 §.

För bostad, som tillhandahålles lärare vid visteskola förlagd till eller i närheten
av nomadlapparnas sommarvisten, skall hyresavdrag icke ske.

10 §.

Fullgöres tjänstgöring å två skolstationer, äger nomadlärare enligt skolöverstyrelsens
bestämmande erhålla skälig ersättning för verkliga utgifter
för resor fram och åter enligt specificerad räkning, dock med tillhopa högst
200 kronor för år.

Extra nomadlärare, som förordnats för kortare tid än tre månader, må
enligt skolöverstyrelsens bestämmande erhålla skälig gottgörelse för resekostnader,
föranledda av förordnandet.

11 §■

I stället för 51 § 1 mom. folkskolans avlöningsreglemente gäller såsom förutsättning
för reglementets tillämpning å lärare, vilken omedelbart före reglementets
ikraftträdande innehar i reglementet avsedd ordinarie tjänst, att
läraren icke före viss av Kungl. Maj:t fastställd tidpunkt till nomadskolinspektören
skriftligen anmält, att han icke vill underkasta sig reglementets
villkor och bestämmelser.

I stället för 51 § 3 mom. sista stycket folkskolans avlöningsreglemente
gäller, att ordinarie lärare skall vara underkastad vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
än i 5 § av förevarande reglemente föreskrives, där detta
genom beslut av Kungl. Majit och riksdagen honom ålägges, eller den jämkning
i åligganden, som i behörig ordning varder för honom bestämd.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår
lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

De till folkskolans avlöningsreglemente fogade övergångsbestämmelserna
skola äga motsvarande tillämpning å nomadlärare.

427763. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1&42,