Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

1

Nr 269.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
Krigsrätterna: Avlöningar m. m.; given Stockholms
slott den 30 april 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 30 april 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och t. f.
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Ewerlöf, anför chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Westman:

Vid anmälan den 3 januari 1942 av de frågor, som tillhöra regleringen för
budgetåret 1942/43 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, berördes
under punkterna (26) — (28) anslagsbehovet för upprätthållande av krigsrätternas
verksamhet under nämnda budgetår. Härvid omnämndes särskilda
Bihang tilt riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 269.

1

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

av styrelserna för föreningarna Sveriges krigsdomare och auditörer samt
Sveriges krigsfiskaler gjorda framställningar rörande förbättring av de avlönings-
och andra förmåner, som för närvarande äro tillerkända den civila
personalen vid krigsdomstolarna. Under förmälan att i anledning av de gjorda
framställningarna vederbörande remissmyndigheter framhållit behovet
av att de på ifrågavarande område gällande ersättningsbestämmelserna underkastades
en mer eller mindre omfattande översyn, anförde jag, att det
även enligt min mening vore ofrånkomligt att dessa bestämmelser — vilka
utformats med hänsyn till en väsentligt lägre arbetsbörda och i övrigt helt
andra förhållanden än de som numera föreligga i fråga om krigsdomstolarna
— gjordes till föremål för en omreglering nied anledning av det sålunda
inträdda ändrade läget samt att i sådant syfte utredning under anlitande
av särskild sakkunnig igångsatts inom justitiedepartementet. Då utredningens
läge emellertid icke medgåve avlåtande av preciserade förslag i
ämnet redan i statsverkspropositionen, hemställde jag, att tillsvidare i riksstaten
för nästkommande budgetår endast måtte beräknas vissa anslagsbelopp
för krigsdomstolarnas upprätthållande. Detta anslagsbehov -— vilket tillsvidare
angavs till sammanlagt 400,000 kronor -—- syntes lämpligen böra,
såsom för närvarande är fallet, fördelas på tre anslag, av vilka två, ett avlönings-
och ett omkostnadsanslag, borde avse de för fredsförhållanden avsedda
krigsrätterna samt det tredje samtliga utgifter för eventuellt erforderliga
fältkrigsrätter. I anslutning härtill föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1942/43 beräkna till Krigsrätterna: Avlöningar ett förslagsanslag
av 330,000 kronor (punkten 26), till Krigsrätterna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 20,000 kronor (punkten 27) och till Krigsrätterna: Ersättningar
till civila ledamöter i fältkrigsrätter m. m. ett förslagsanslag av 50,000
kronor (punkten 28).

Sedan berörda utredning — vilken stått i ett visst beroende av arbetet på
propositionen angående den fortsatta utbyggnaden och organisationen av
landets försvarskrafter — numera avslutats, får jag ånyo underställa Kungl.
Maj:t ifrågavarande anslagsbehov.

1. Krigsrätterna: Avlöningar, förslagsanslag.

Under denna anslagspunkt torde till en början få lämnas en kortfattad
redogörelse i vissa avseenden, som äro av betydelse jämväl för övriga ifrågavarande
anslagspunkter, nämligen angående

krigsrätternas organisation samt den civila personalens tjänsteåligganden

och avlöningsförhållanden.

Enligt lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes
— vilken lag trädde i kraft den 1 januari 1916 — äro krigsdomstolarna
organiserade på olika sätt under fredsförhållanden och
under krigsförhållanden. Under tid, då krigsmakten befinner sig på fredsfot,
utgöras underdomstolarna vid krigsmakten av regements- och stations -

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

3

krigsrätter samt särskilda krigsrätter. Regementskrigsrätt skall finnas vid varje
regemente oell därmed likställt truppförband av armén, kustartilleriet och
flygvapnet samt stationskrigsrätt vid envar av örlogsstationerna (5 § första
stycket). Särskild krigsrätt må av Konungen inrättas vid avdelning av krigsmakten,
för vilken regements- eller stationskrigsrätt icke skall vara inrättad,
eller som består av personal, vilken från olika truppförband eller örlogsstationer
sammandragits till gemensam tjänstgöring. Sådan krigsrätt må därjämte
inrättas vid avdelning av regemente eller likställt truppförband, som
är förlagd å annan ort än huvudstyrkan, samt vid avdelning av flottan som
är förlagd utom örlogsstation (5 § andra stycket). Konungen äger dessutom,
där så prövas lämpligt, bestämma, att två eller flera av de avdelningar varom
nyss nämnts skola lyda under samma särskilda krigsrätt eller att sådan
avdelning skall lyda under viss regements- eller stationskrigsrätt (5 § tredje
stycket). Antalet regement skrigsrätter är för närvarande 59, därav 44 vid
regementen eller kårer tillhörande armén, 3 vid regementen eller kår ur
kustartilleriet samt 12 vid härmed likställda förband av flygvapnet. Stationskrigsrätterna
äro till antalet 2, en vid vardera av örlogsstationerna. De
särskilda krigsrätterna uppgå till 5 (kung. nr 536/15, 706/37, 865/39 och
147/41), nämligen särskilda krigsrätten i Stockholm för vissa dit förlagda
staber och militära skolor m. m., särskilda krigsrätten i Göteborg för där
förlagda avdelningar ur marinen, särskilda krigsrätterna å Karlsborg och i
Boden för vissa till nämnda fästningar förlagda förband och anstalter samt
särskilda krigsrätten för kustflottan, den sistnämnda dock för närvarande
ersatt av fältkrigsrätt. Förordnanden att avdelningar och personal tillhörande
armén, marinen eller flygvapnet skola lyda under regements- eller stationskrigsrätt
hava meddelats i ett stort antal fall av såväl stadigvarande
(se bl. a. kung. nr 705/37, 708/37, 865/39 samt 725''41 och 750/41) som, särskilt
under senare tid'', tillfällig natur.

Från den dag krigsmakten för annat ändamål än övning ställes på krigsfot
skall fältkrigsrätt vara underdomstol vid krigsmakten. Därest endast
en del av krigsmakten för sådant ändamål ställes på krigsfot, bestämmer
Konungen, huruvida vid denna del av krigsmakten fältkrigsrätt skall vara
underdomstol. I mån som krigsmakten återgår till fredsfot, skola fältkrigsrätterna
upphöra. Till följd av den förstärkta försvarsberedskapen har rättsskipningen
i underinstans vid krigsmakten under sistförflutna budgetår i
väsentlig omfattning omhänderhafts av fältkrigsrätter. Genom kungörelse
den 26 april 1940 (nr 260) har Kungl. Majit förordnat, vid vilka särskilda
avdelningar av krigsmakten fältkrigsrätt skall vara inrättad. Jämväl under
innevarande budgetår är, ehuru genom kungörelse den 17 januari 1941 (nr
25) antalet fältkrigsrätter inskränkts till det oundgängligen nödvändiga, ett
icke obetydligt antal dylika krigsrätter i verksamhet.

Regements- och stationskrigsrätter samt särskilda krigsrätter utgöras av
en krigsdomare såsom ordförande, två militära ledamöter oell en auditör.
Fältkrigsrätt utgöres av fyra ledamöter, därav tre militära och en civil, av
vilka den främste militäre ledamoten enligt gällande lag är rättens ordförande.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Förslag till ändrad organisation av fältkrigsrätterna har nyligen utarbetats
och genom proposition (nr 243) förelagts riksdagen. Såsom åklagare vid samtliga
nu nämnda krigsrätter tjänstgör krigsfiskal.

Krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler utses av Konungen, krigsdomarna
genom förordnanden för viss tid, i allmänhet numera två kalenderår, auditörerna
och krigsfiskalerna genom förordnanden tills vidare. För samtliga
dessa befattningshavare gäller, att de må, där så finnes lämpligt, anställas
gemensamt vid flera olika krigsrätter. Såväl krigsdomare som auditörer
skola hava fullgjort vad författningarna föreskriva såsom villkor för att i
domarämbeten nyttjas. Därjämte erfordras för att kunna erhålla befattning
såsom krigsdomare att hava ådagalagt insikt och erfarenhet i domarvärv.
Till krigsdomare skall ock företrädesvis utses ordinarie domare i allmän
underrätt. Till krigsfiskal må ej förordnas annan än den, som antingen fullgjort
vad författningarna föreskriva såsom villkor för att nyttjas i domarämbeten
eller ock tjänstgör eller förut tjänstgjort såsom åklagare vid allmän
underrätt och vid avlagt prov visat sig äga erforderlig kännedom om militära
lagar och författningar. Då så anses erforderligt, må Konungen förordna vice
krigsdomare, vice auditör och vice krigsfiskal att, då vederbörande är förhindrad
tjänstgöra, inträda i hans ställe. För erhållande av förordnande i
något av sistnämnda hänseenden gälla samma kompetensfordringar som för
respektive huvudtjänst.

Enligt den för närvarande gällande indelningen uppgår antalet krigsdomare
till 29. Av dessa äro 11 anställda vid allenast ett truppförbands krigsrätt,
9 äro tjänstgöringsskyldiga vid två, 5 vid tre, 3 vid fyra och 1 vid fem krigsrätter.
— Auditörerna äro till antalet 38 med tjänstgöringsskyldighet för 24
vid allenast en krigsrätt samt för 8 vid två, för 3 vid tre och för återstående
3 vid fyra krigsrätter. — Antalet krigsfiskaler utgör 37. Av dessa tjänstgöra
22 vid allenast en krigsrätt samt 8 vid två, 5 vid tre och 2 vid fyra krigsrätter.
Auditörs- och krigsfiskalsindelningarna sammanfalla sålunda i stort sett.

Till civil ledamot i fältkrigsrätt skall förordnas krigsdomare elier auditör
.eller, där sådan icke finnes att tillgå, annan som fullgjort vad författningarna
föreskriva såsom villkor för att nyttjas i domarämbeten. Krigsdomares
skyldighet att mottaga dylikt förordnande är emellertid icke ovillkorlig utan
beroende på att hinder därför ej möter på grund av tjänsteåligganden eller
annan giltig orsak. Krigsfiskal vid fältkrigsrätt förordnas av befälhavaren folden
avdelning, där krigsrätten inrättats. Härtill skall utses person, som i enlighet
med vad förut sagts äger bekläda sådan tjänst vid annan krigsrätt än
fältkrigsrätt, dock att, där sådan icke finnes att tillgå, annan lämplig person
kan förordnas att vara åklagare vid fältkrigsrätten.

Den civila personalens vid krigsrätterna tjänsteåligganden äro
reglerade genom bestämmelser, som återfinnas dels i lagen om krigsdomstolar
och rättegången därstädes och dels, vad angår de för fredsförhållanden avsedda
domstolarna, i instruktionen den 19 juni 1919 (nr 363) för krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler.

Kungl. j\Iaj:ts proposition nr 269.

5

Vad först beträffar krigsdomare så är dennes huvudsakliga uppgift att
tjänstgöra såsom ordförande i de krigsrätter, vid vilka han är anställd. Då
krigsrätten endast har att verkställa undersökning i något inål eller ärende
utan att talan om ansvar föres, är han dock icke skyldig att deltaga i rättens
sammanträde. När krigsdomaren i sådana fall ej är tillstädes, tillkommer det
auditören att föra ordet i rätten. Såsom rättens ordförande är krigsdomaren
närmast ansvarig för målens handläggning, i följd varav han har att på
förhand sätta sig in i samtliga till krigsrätten hänskjutna mål ävensom efter
samråd med krigsfiskalen och de militära myndigheterna vidtaga åtgärder
för målens förberedande för rättsförhandling. Då krigsrätten skall fatta beslut
i till dess prövning överlämnat mål, åligger det vidare krigsdomaren att
i korthet framställa vad i saken förekommit samt de lagrum och författningar
som äro i varje fall tillämpliga. För övrigt har krigsdomaren att öva
tillsyn över att krigsrättens protokoll bliva vederbörligen uppsatta, att i samråd
med vederbörande befälhavare och auditör bestämma tid och plats för
krigsrättssammanträdena ävensom att enligt fastställt formulär föra anteckningar
angående framställningar örn hållande av krigsrätt samt i anledning
därav vidtagna åtgärder.

Auditörens förnämsta uppgift är att tjänstgöra som ledamot i krigsrätt,
där han, såsom förut sagts, i vissa fall då krigsdomaren icke behöver vara
tillstädes även har att fungera som ordförande. Auditören är vidare skyldig
att föra krigsrättens protokoll, uppsätta och expediera de fattade besluten
samt i allmänhet utföra samtliga de expeditionsgöromål som skola fullgöras
vid krigsrätten, såsom uppsättandet av uppgifter till straffregistret
och rättsstatistiken, utfärdandet av stämningar å vittnen samt expedierandet
av intyg angående ersättningar till vittnen m. m. dylikt. Därjämte åligger
det auditören att tillhandagå befälhavaren — förutom vid disciplinmålens
handläggning och vid behandling av frågor om straffs sammanläggning
och förvandling samt verkställighet av straff — även vid de
övriga tillfällen, då tillgång till juridisk insikt kan vara behövlig och
annan person icke är skyldig att biträda befälhavaren, samt att å kronans
vägnar utföra de rättegångar som förekomma vid den avdelning av krigsmakten,
vid vars krigsrätt han är anställd.

Krigsfiskalernas främsta åliggande är alt föra åklagartalan i de mål
som överlämnats till krigsrätt. Sedan handlingarna i ett till krigsrätt hänskjuta
mål överlämnats till krigsfiskalen, åligger det denne att före rättens
sammanträde verkställa den ytterligare utredning som kan vara erforderlig.
Därjämte har krigsfiskalen att i de s. k. undersökningsmålen bevaka
kronans rätt och föra dess talan, såvida icke annan person enligt särskilda
bestämmelser är skyldig fullgöra detta åliggande. Krigsfiskalen är vidare
skyldig att till krigsrättssammanträdena inkalla de parter som där skola inställa
sig, utfärda kallelser å vittnen saint införskaffa prästbetyg och utdrag
av allmänna straffregistret rörande de personer vilka vid domstolen
ställas under tilltal.

Civil ledamot i fältkrigsrätt har att beträffande dylik krigsrätt fullgöra

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

enahanda åligganden som ankomma på auditör ifråga om regementskrigsrätt.
Han har därjämte att leda rättens förhör med parter och vittnen samt
att före omröstning till utslag verkställa den sammanfattning av vad i
målet förekommit, som i fråga örn fredskrigsrätt åligger krigsdomare.
Den civile ledamoten är slutligen, enligt förberörda kungörelse den 26
april 1940 (nr 260) angående fältkrigsrätter, skyldig att på begäran av befälhavaren
vid den avdelning, där krigsrätten är inrättad eller som lyder
under krigsrätten, biträda denne i ärenden som kräva juridisk insikt.

Avlöningar och ersättningar till den civila personalen v i d
regements- och stationskrigsrätterna samt vid de särskilda
krigsrätterna bestridas från förevarande anslag, vilket för närvarande
är i riksstaten uppfört med ett belopp av 172,500 kronor. För anslagets
disposition gäller under innevarande budgetår en av Kungl. Majit
den 6 juni 1941 fastställd avlöningsstat (statsliggaren sid. 134).

För dispositionen av de i avlöningsstaten upptagna delposterna a)—c)
har samtidigt av Kungl. Majit fastställts särskilda specialstater att tillämpas
under budgetåret (statsliggaren sid. 135 ff.). Såsom framgår av specialstaterna
åtnjuta vid regements- och stationskrigsrätterna krigsdomare, auditörer
och krigsfiskaler —- för vilka befattningshavare tillika föreskrivits viss
stationeringsort — fasta årliga arvoden. Beträffande auditörerna är arvodet
till lika belopp fördelat å ersättning motsvarande lön och tjänstgöringspenningar.
Auditörerna äga utöver arvodet uppbära visst årligt bidrag till bestridande
av med tjänsten förenade expensutgifter. Detta bidrag, som — med
bortseende från auditörerna vid en var av stationskrigsrätterna och vid
krigsrätterna i Boden — växlar från 100 upp till 200 kronor, tillkom den
1 juli 1919 och har sedan dess utgått med belopp, som endast undergått
smärre förändringar. Nyssnämnda auditörer åtnjuta i expensbidrag resp.
300, 300 och 800 kronor.

Med de fasta arvodena var intill den 1 juli 1939 förenad rätt till dyrtidstillägg
enligt de för oreglerade verk gällande grunderna. I samband
med den vid 1939 års lagtima riksdag genomförda avlöningsrevisionen för
det stora flertalet civila löntagare vidtogs även en allmän reglering av
sådana med dyrtidstillägg förenade arvoden, vilka utgjorde ersättning för
bisysslor. I följd härav bestämdes, att å här ifrågavarande arvoden från
och med budgetåret 1939/40 dyrtidstillägg icke vidare skulle utgå. I gengäld
blevo arvodena till auditörerna och krigsfiskalerna — vilka samtliga
varit i åtnjutande av dyrtidstillägg — genomgående föremål för uppräkning
med belopp, som motsvarade dyrtidstillägget vid då gällande index
av 162. Krigsdomararvodena bibehöllos däremot i huvudsak oförändrade. Anledningen
härtill var, att till vissa krigsdomare icke utgick dyrtidstillägg,
beroende på att arvodenas dåvarande innehavare åtnjöto högsta dylikt tilllägg
redan å andra dem tillkommande avlöningsförmåner. I de fall, där
dyrtidstillägg emellertid tidigare åtnjutits å krigsdomararvodet, tillerkändes
vederbörande ett personligt arvodestillägg ungefärligen motsvarande det dyr -

Kungl. Alaj.ts proposition nr 269. "

tidstillägg, som utgår viel nyssnämnda indextal. Vid de år 1939 fastställda
beloppen liava ifrågavarande arvoden, frånsett vissa av organisatoriska förändringar
påkallade jämkningar, sedan dess bibehållits. De nuvarande arvodena
växla, i fråga örn krigsdomarna från 600 till 2,400 kronor, i fråga örn
auditörerna från 1,680 till 6,540 kronor samt i fråga om krigsfiskalerna från
360 till 2,340 kronor. Vid bestämmandet av arvodesbeloppen har hänsyn tagits
dels till antalet av de krigsrätter, vid vilka vederbörande är anställd, dels till
huruvida truppförbanden äro förlagda å samma eller skilda orter, dels till arbetsbördans
(förbandens) storlek dels ock, i fråga örn auditören i Boden, till
nödvändigheten av att för tjänsten erhålla å platsen bosatt kompetent person.
Därest krigsrätlspersonalen tjänstgör vid allenast en regementskrigsrätt, utgå
arvodena med i allmänhet följande belopp, nämligen till krigsdomaren 600
kronor, till auditören 1,800 kronor (vid flygflottilj 1,680 kronor) och till krigsfiskalen
660 kronor (vid Skånska trängkåren 360 kronor). Vid en var av stationskrigsrätterna
uppbär auditören 3,900 kronor och krigsfiskalen 1,980
kronor i arvode. Tjänstgör personalen vid två regementskrigsrätter, utgör
arvodet för krigsdomaren 840—1,200 kronor, för auditören 2,340—3,420
kronor och för krigsfiskalen 900—1,080 kronor. Är tjänstgöringsskyldigheten
knuten till flera än två regementskrigsrätter eller till stationskrigsrätt
och regementskrigsrätt samtidigt, utgå arvoden med i allmänhet högre
belopp än de sist angivna. Högsta krigsdomararvodet, 2,400 kronor, åtnjutes
sålunda av den för stationskrigsrätten vid Stockholms örlogsstation och
regementskrigsrätten vid Svea livgarde gemensamme krigsdomaren, högsta
auditörsarvodet, 6,540 kronor, av auditören vid regementskrigsrätterna för
de i Boden förlagda truppförbanden och högsta krigsfiskalsarvodet, 2,340
kronor, av krigsfiskalen vid sistnämnda regementskrigsrätter. Beträffande
auditören i Boden är i detta sammanhang att anmärka, att han i avlöningsstaten
ålagts skyldighet att för nyssnämnda arvode fullgöra all tjänstgöring
jämväl vid särskilda krigsrätten i Boden.

1 övriga fall utgår för tjänstgöring i särskild krigsrätt viss gottgörelse.
Bestämmelser härom finnas meddelade i förenämnda instruktion för krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler (§§ 12, 27 och 45). Dessa bestämmelser
innebära att, såvida icke enligt den fastställda avlöningsstaten nämnda
tjänstgöring tagits i beräkning vid bestämmande av vederbörandes avlöningsförmåner,
något som med nyss angivna undantag icke skett, krigsdomare
äger uppbära ersättning med tjugufyra kronor, auditör med fyrtio
kronor och krigsfiskal med sexton kronor för varje krigsrättssammanträde
eller, därest detta pågått mera än en dag, för varje sammanträdesdag; dock
alt, där antalet vid sammanträdet handlagda mål överstiger fem, ersättningen
höjes till trettio resp. tjugu kronor åt krigsdomaren och krigsfiskalen
samt med tio kronor för varje överskjutande inål t. o. m. nio till auditören.
Ersättning enligt nu angivna grunder utgår jämväl för tjänstgöring
i regements- eller stationskrigsrätt, då där handläggas inål härrörande från
förband som förklarats skola lyda under krigsrätten. — Auditörerna vid
särskilda krigsrätterna i Stockholm, å Karlsborg och vid kustflottan åtnjuta

8

Kungl. May.ts proposition nr 269.

dessutom för det arbete utöver tjänstgöringen vid krigsrättssammanträden,
som åligger dem, årliga arvoden om resp. 780, 240 och 660 kronor. Bidrag
till expenskostnader tillkommer däremot icke auditör vid särskild krigsrätt.

Vid tjänstledighet har krigsdomare, auditör och krigsfiskal att till den
som uppehåller tjänsten, i regel vice krigsdomare, vice auditör och vice
krigsfiskal, avstå vissa avlöningsbelopp (§§ 10, 25 och 43 i förenämnda instruktion).
Huvudregeln är härvid den, att krigsdomaren och krigsfiskalen
avstå vad av arvodet belöper på den tid ställföreträdaren tjänstgör i hans
ställe samt auditören vad av tjänstgöringspenningarna belöper å samma tid.
Omfattar ledigheten endast visst krigsrättssammanträde, utgör avdraget ett
belopp, som är lika med hälften av det som, enligt vad förut sagts, utgår
för tjänstgöring i särskild krigsrätt. I detta fall erhåller vikarien av statsmedel
fyllnadsersättning till motsvarande belopp. För den händelse ledigheten
ej överstiger fjorton dagar gälla vissa modifikationer i förstnämnda
regel, avsedda att säkerställa vikarien vid minst den vikariatsersättning,
som skulle hava utgått för den händelse ledigheten avsett allenast under
tiden inträffade krigsrättssammanträden.

Rätt till kostnadsfri semester tillkommer icke den civila personalen vid
krigsrätterna. Förslag härom har vid flera tillfällen väckts, senast i det betänkande
som den 23 oktober 1918 avgavs av sakkunniga för utarbetande
av förslag till förbättring i krigsdomares, auditörers och krigsfiskalers
avlöningsförhållanden (betänkandet sid. 29 ff.). Med anledning av betänkandet
föreslog Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1919 års riksdag
(II ht sid. 48) denna att bevilja anslag till sådant belopp att semester
skulle kunna årligen beredas krigsdomare under en och en halv månad
samt auditör och krigsfiskal under en månad, allt likväl under förutsättning
att tillgång till kompetent vikarie funnes. Förslaget vann emellertid
icke riksdagens bifall (rskr. nr 2 A sid. 7).

Slutligen är beträffande ifrågavarande befattningshavares avlöningsförmåner
att märka, att rätt till rese- och traktamentsersättning åtnjutes av krigsdomare
och krigsfiskal vid inställelse till krigsrätt, som sammanträder å annan
ort än den där befattningshavaren enligt avlöningsstaten skall eller kan
hava sin bostad, samt av auditören vid tjänsteförrättning på annan ort än
den fastställda boningsorten. Kostnaderna härför bestridas från det i riksstaten
uppförda förslagsanslaget till Krigsrätterna: Reseersättningar, vilket anslag
för innevarande budgetår är uppfört med ett belopp av 5,000 kronor.

Föreskrifter örn ersättning till civil ledamot i fältkrigsrätt
och till krigsfiskal vid sådan krigsrätt hava meddelats i särskilda brev till
statskontoret den 26 april och den 29 november 1940. Såsom civila ledamöter
i fältkrigsrätter vid depåregementen och Vissa därmed likställda förband
och såsom krigsfiskaler vid sådana fältkrigsrätter tjänstgöra auditörerna
och krigsfiskalerna vid motsvarande regements- och stationskrigsrätter.
Enligt ersättningsbestämmelserna äro i dessa fall den civile ledamoten
och krigsfiskalen bibehållna vid de avlöningsförmåner som tillkomma dem

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

9

i egenskap av auditör resp. krigsfiskal vid fredsorganiserad krigsrätt. För
tjänstgöring vid annan fältkrigsrätt än nyss nämnts utgår ersättning till civil
ledamot och krigsfiskal med visst belopp för varje sammanträde i enlighet
med de regler som, på sätt förut berörts, gälla för auditör och krigsfiskal
vid särskild krigsrätt. Endast i sistnämnda fall bestrides ersättningen från
det särskilda anslaget till Krigsrätterna: Ersättningar till civila ledamöter i
fältkrigsrätter m. m., för närvarande upptaget till 100,000 kronor. Civil ledamot
i och krigsfiskal vid fältkrigsrätt för fältförband är vid tjänsteförrättning
berättigad till resekostnads- och traktamentsersättning enligt bestämmelserna
i allmänna resereglemente!. Den civile ledamoten åtnjuter därjämte
gottgörelse för styrkta expensutgifter. Jämväl nu nämnda ersättning och
gottgörelse bestridas från det särskilda anslaget till fältkrigsrätterna.

Jag övergår härefter till behandlingen av de föreliggande

framställningarna om avlöningsförbättring.

I skrivelse till Kungl. Majit den 25 oktober 1941 har styrelsen för föreningen
Sveriges krigsdomare och auditörer •— under framhållande av att under nu
rådande förhållanden krigsdomstolarnas arbetsbörda så väsentligt ökats att
de till dessa domstolars civila personal utgående lönerna och övriga ersättningar
icke stöde i någon som helst proportion till de föreliggande arbetsuppgifternas
omfattning — gjort framställning rörande förbättring av de avlönings-
och andra förmåner, som för närvarande äro tillerkända samma personal.
I sådant avseende har föreningen ansett, att de nu utgående fasta arvodena
till personalen vid regements- och stationskrigsrätterna borde höjas med
i allmänhet 100 procent, att dyrtidstillägg å samma arvoden borde få åtnjutas,
att auditörerna borde tillerkännas, icke såsom för närvarande allenast expensbidrag,
utan full gottgörelse för havda expenser, att dagersättningen för
tjänstgöring i särskild krigsrätt samt i regements- och stationskrigsrätt, då
därstädes förekommer mål från förband'' som förklarats skola lyda under
krigsrätten, borde väsentligt höjas, samt att viss tids kostnadsfri semester
borde tillkomma vederbörande befattningshavare. Föreningens skrivelse utmynnar
i en hemställan alt Kungl. Majit för tillgodoseende av angivna önskemål
måtte i proposition till 1942 års riksdag under rubriken »Krigsrätterna»

föreslå följande anslag, nämligen:

Avlöningar, förslagsanslag.............................. kronor 350,000

Reseersättningar, förslagsanslag ........................ » 5,000

Expensanslag åt auditörer, förslagsanslag................ » 15,000

Ersättningar till den civila krigsrättspersonalen för semester
och särskild tjänstgöring samt lill civila ledamöter i fältkrigsrätter
m. m..................................... » 100,000.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Styrelsen för föreningen Sveriges krigsfiskal!- Ilar i skrivelse till Kungl.
Majit den 17 november 1941 för krigsfiskalernas vidkommande framfört förslag
av motsvarande innebörd som krigsdomar- och auditörsföreningen.

Vad först angår frågan om arvodesförhöjning framhålles i den
av föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer gjorda framställningen
hurusom på grund av allmänt kända förhållanden en synnerligen betydande
ökning av arbetsbördan för krigsdomare och auditörer inträtt sedan september
1939 och framförallt sedan ingången av år 1940. Med stöd av vid framställningen
fogat statistiskt material (Bil. A) hävdas, att arbetsbördan för
de civila krigsrättsledamöterna numera flerdubblats, i jämförelse med förhållandena
vid förstnämnda tidpunkt, såväl genom ökningen av antalet inål
som ock på grund av många måls större omfattning och svårare beskaffenhet.
I framställningen påpekas vidare, att arbetsbördan måste antagas även
allt framgent förbliva avsevärt mera betungande än vid nyss angiven tidpunkt,
även sedan de i samband med den förstärkta försvarsberedskapen vidtagna
militära åtgärderna bortfallit. Med hänsyn härtill göres gällande, alt nuvarande
arvoden till krigsdomare och auditörer varken för närvarande eller
för framtiden innebära skälig ersättning för det arbete som åligger dem.
Till närmare motivering av framställningen i denna del anföres bland annat:

Så länge den förstärkta försvarsberedskapen uppehälles, måste man givetvis
räkna med den nuvarande arbetsbördan. Det stora antalet mål vid krigsrätterna
för närvarande beror i icke ringa utsträckning därpå, att särskilt
uppsatta förband inordnats under krigsrätterna vid de ordinarie förbanden,
men arbetsbördans ökning beror till minst lika stor del på tillströmningen av
mål från dessa senare, något som de statistiska siffrorna nogsamt utvisa.

Till den civila krigsrättspersonalen utgår visserligen författningsenligt särskild
ersättning för handläggning vid krigsrätt av de mål, som härröra från
de hänskjutna förbanden, men denna ersättning kan med hänsyn till det
sjunkande penningvärdet icke längre anses motsvara den ersättning, som avsågs
vid tiden för arvodenas bestämmande. — Vad angår auditörerna är i
detta sammanhang att märka, att de icke beredas någon som helst gottgörelse
för befattningen med disciplinmål och övriga juridiska uppdrag från de särskilt
organiserade förbanden. 1 detta sistnämnda hänseende måste givetvis erkännas,
att Kungl. Maj :t efter särskilda framställningar berett auditörerna ersättning
i viss utsträckning.

De arvodesbelopp, som för närvarande utgå till den civila krigsrättspersonalen,
äro mycket skiftande till storleken, på sätt framgår av statsliggaren,
till vilken styrelsen tillåter sig hänvisa beträffande arvodena till de olika befattningshavarna.
Att arvodena fastställts till så olika belopp beror bl. a. dels
på att av befattningshavarna vissa tjänstgöra endast vid ett och andra åter
vid två eller flera förband, dels ock därpå att förbanden äro av olika storleksordning.
---- I varje fall lärer en granskning av de olika arvodesbeloppen

giva vid handen, att vid fastställandet av arvodena tillämpats den regeln, att
det för tjänstgöring vid ett förband fastställda arvodet i viss mån minskats,
då personalen har att tjänstgöra vid två förband, och att minskningen av
arvodet är större ju flera förband personalen tjänstgjort vid. Enligt styrelsens
förmenande kan en beräkningsgrund, som innebär att det för tjänstgöring vid
ett förband bestämda arvodet minskas, då befattningshavaren har att tjänstgöra
vid två lika stora förband, icke vara riktig. 1 de fall, då befattningsha -

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

11

varna tjänstgöra vid flera förband, förlagda å olika orter, något sorn särskilt
är förhållandet beträffande vissa krigsdomare, tillkommer jämväl den tidsspillan
och det besvär, som är förenat med resan från bostadsorten lill det
andra förbandets förläggningsort och varför utgående dagtraktamente icke
innefattar någon gottgörelse. Styrelsen finner sig därför böra framhålla, att
arvodena icke längre kunna fastställas med ledning av dylika beräkningsgrunder,
som måste anses vara i viss mån orättvisa. Det är ju det med befattningen
förenade arbetet, för vilket ersättning skall utgå, och arbetsbördan kan icke
a priori antagas bliva mindre för den befattningshavare, som tjänstgör vid
två eller flera förband, än för den, som har sin tjänstgöring förlagd till endast
ett förband. Vid den omprövning av arvodesbeloppen till de olika befattningshavarna,
som lärer böra företagas, bör hänsyn tågås jämväl till de omvälvande
förändringarna av förbandens storleksordning, som ägt rum, ävensom
till den omständigheten, att antalet av de vid de olika förbanden förekommande
krigsrättsmålen i hög grad växla. För denna omprövning av arvodena
torde de statistiska uppgifter, som styrelsen överlämnat, kunna vara i huvudsak
vägledande.

Styrelsen har preliminärt bearbetat den inkomna statistiken, därvid bortsetts
från det mest fältkrigsrättsligt betonade året 1940, och därvid funnit sig
böra meddela de utvunna siffrorna för åren 1939 jämförda med tiden Vj
1941—3% 1941, dock särskilt framhållande att den senaste regleringen avarvodena
för krigsrättspersonalen — frånsett senare inrättade krigsrätter —
ingalunda bygger på siffrorna för år 1939 utan det betydligt lugnare året
1938. Denna statistik, som helt bortser från de tidigare såsom hänskjutna
betecknade förbanden, för vilka särskild ersättning utgår, visar följande beträffande
43 krigsrätter: Under år 1939 handlades vid dessa krigsrätter 1,412
mål, därav 737 åtalsmål och 675 undersökningsmål. Motsvarande siffror för
de 9 månaderna 1941 voro respektive 1,835 och 1,531 eller sålunda tillhopa
3,366. Som jämförelse kan anmärkas, att enligt Statistisk årsbok för Sverige
1941 vid samtliga krigsrätter under år 1938 handlades sammanlagt 792 mål.

Ser man till antalet krigsrättssammanträden, därvid man givetvis icke kan
särskilja målen från hänskjutna förband, enär dessa mål sällan handläggas
vid särskilda sammanträden, bli siffrorna likaledes överväldigande: 649 år
1939 och 1,449 under de nio månaderna 1941. Därvid torde också bemärkas
att år 1939 vid varje sammanträde i allmänhet handlades endast ett mindre
antal mål, under det att under år 1941 målen vid varje sammanträde åtminstone
vid de större förbanden icke ofta torde hava understigit fem och ofta
överstigit detta antal. I de fall, där antalet krigsrättssammanträden icke särskilt
ökats — såsom t. ex. vid stationskrigsrätten vid Stockholms örlogsstation,
som regelmässigt sammanträder en bestämd dag i veckan, — utgör i
allmänhet antalet vid varje sammanträde handlagda mål f. n. femton lill
tjugo, och sammanträdena pågå städse 6 till 7 timmar och draga emellanåt
en tid av 8 timmar eller därutöver.

Ett ytterligare bevis för arbetsbördans ökning framstår tydligt, örn nian
ser på målens antal i krigshovrätten. Enligt Statistisk årsbok för Sverige 1941
utgjorde antalet där handlagda mål 83 under 1939 och 301 under 1940. varjämte
till 1941 balanserats 175 mål. Enligt Krigshovrättens diarium har
I. o. m. 25 oktober 1941 inkommit omkring 550 besvärsmål. De föredragandes
antal i krigshovrätten har också måst tredubblas. Detta säger kanske mer än
något annat beträffande arbetsbördan vid krigsdomstolarna.

Statistik rörande antalet mål och sammanträden säger emellertid icke allt
rörande arbetsbördans storlek utan denna beror jämväl i Idig grad av målens
beskaffenhet. I sådant hänseende är att beakta, alt målen helt naturligt med
hänsyn lill tidsförhållandena i stor ulslriickning blivit besvärligare att avgöra

12

Kiinyt. Majlis provosition ni 269.

och till omfattningen större än förut. Detta gäller även i icke ringa grad under
sökningsmålen, i vilka utredningen i betydande grad försvåras bl. a. genom
de ständiga personalombytena och anlitandet av ovan personal.

Att arbetet vid krigsrätterna även för framtiden, sedan mera normala förhållande
inträtt, kommer att vara avsevärt mera betungande än under tiden
närmast före den 1 september 1939 lärer vara uppenbart med hänsyn tagen
till följande omständigheter, nämligen dels att styrkorna vid de ordinarie
förbanden i de flesta fall sedan dess väsentligen ökats, ja t. o. m. fördubblats
(utredning härom finnes visserligen, men torde med hänsyn till de militära
förhållandena böra utelämnas), dels ock att tjänstgöringstiden för de värnpliktiga
ökats, en omständighet som städse medför ökning av de s. k. tröttbetsmålen.
Därtill kommer, att enligt vad erfarenheten visat tendensen tydligen
går i den riktningen att till krigsrätterna hänskjutas betydligt större
antal mål än vad som förutsatts vid de tider, då arvodena till den civila
krigsrättspersonalen varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Om redan förut de fastställda arvodena måste anses hava varit knappt tilltagna
med hänsyn till det vid krigsrätterna förekommande antalet mål —
något som statsmakterna tidigare vid flera tillfällen vitsordat — torde det
av vad sålunda anförts klart framgå, att dessa arvoden varken under nuvarande
förhållanden eller för framtiden innebära skälig ersättning för det
arbete vid krigsrätterna vid de ordinarie förbanden, som åligger eller kommer
att åligga den civila personalen.

I detta sammanhang bör också påpekas, att ökningen av disciplinmålen av
redan förut angivna grunder blivit avsevärd, och att denna ökning för auditörernas
del medför en betydande arbetsbörda. Den omständigheten att även
dessa mål härröra från skilda förband är härvid i hög grad betungande, och
för denna betydande ökning av auditörernas arbete har icke utgått någon
särskild ersättning. Det bar icke varit möjligt att framlägga någon generell
statistik rörande disciplinmålen, enär auditörerna icke haft tillfälle eller tid
att föra därför erforderliga anteckningar.

Utredningen om arbetets ökning vid de ordinarie förbanden skulle sålunda
motivera en med åtskilligt mera än 100 procent ökad avlöning till de civila befattningshavarna
vid krigsrätterna. Emellertid vilja föreningens medlemmar
ingalunda undandraga sig ett av det försvårade tidsläget fortsatt avstående
av berättigade löneförmåner, men styrelsen anser sig böra hemställa om en
ökning av de nu utgående arvodena i allmänhet med 100 procent. Styrelsen
vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att det icke varit för styrelsen
möjligt att i detalj för varje krigsrätt angiva arvodessiffror, utan tillåter sig
styrelsen hemställa att åt särskilt tillkallad krigsrättsledamot såsom sakkunnig
måtte uppdragas att utarbeta detaljförslag i sådant avseende. Vid utarbetandet
av detaljförslag i frågan måste givetvis hänsyn tagas till det förhållandet,
att de arvoden, som tillerkänts krigsrättspersonalen vid nyinrättade förband,
såsom t. ex. flygflottiljerna, synas vara mera i överensstämmelse med
arbetsbördan än de tidigare beslutade samt att arvodet till auditören i Boden
bestämts efter särskilda grunder.

Vid nu angivna förhållanden anser styrelsen det i riksstaten för innevarande
budgetår upptagna förslagsanslaget »Krigsrätterna: Avlöningar» å 172,500
kronor för nästkommande budgetår böra bibehållas såsom förslagsanslag och
höjas till 350,000 kronor.

Krigsfiskalsföreningen har, enär i fråga om krigsfiskalerna i stort sett enahanda
förhållanden gjorde sig gällande som beträffande krigsdomarna och
auditörerna, funnit sig angående grunderna för en förbättring av krigsfiska -

Kungl. Maj :ts proposition nr 269.

13

lernas arvoden ävensom dessas storlek böra instämma i vad krigsdomar- och
auditörsföreningen därom anfört. Därutöver har åberopats de under senare
tid alltmer ökade fordringarna å åklagarna med avseende å utredningen i målen,
något som medfört väsentligt ökat arbete för krigsfiskalerna.

I frågan örn rätt till dyrtidstillägg å förevarande arvoden liava båda
föreningarna endast anfört, att de i nu rådande tidsläge med därav betingade
ökade levnadsomkostnader ansåge att den civila krigsrättspersonalen borde i
likhet med övriga statstjänstemän tillerkännas dylik förmån.

Till stöd för framställningen örn ändrade grunder för bestämmandet av
auditörernas expensersättning har av krigsdomar- och auditörsföreningen
anförts:

De auditörerna tillerkända beloppen för bestridande av expenser hava under
nuvarande förhållanden visat sig alldeles otillräckliga. Ett enda stort mål
med protokollsutskrift rörande t. ex. ett av militieombudsmannen anbefallt
åtal, där alla protokoll skola utskrivas, och hela expensanslaget, som i allmänhet
uppgår till blott 100 kronor, är förbrukat! Den för styrelsen nu föreliggande
statistiken anger fullständigt för 19 krigsrätter utgifterna för expenser
till 7,160 kronor mot anslag å 2,425 kronor, och dock äro här de största krigsrätterna
icke representerade. Ett dylikt förhållande kan under inga omständigheter
anses värdigt statsmakterna, ty det är ju ej mening att en löntagare
av sin lön skall vidkännas utgifter för det allmänna som t. o. m. i detta fall
överstiga inkomsten. Erkännas måste givetvis, att Kungl. Maj :t välvilligt beaktat
detta spörsmål och i de mest utpräglade fallen efter framställning gottgjort
vederbörande. Enligt föreningens mening bör emellertid denna osäkerhet
beträffande expenserna för framtiden bortfalla och samma system införas
som beträffande fältkrigsrätterna eller att vederbörande får betalt för de verkliga
utgifterna efter insända räkningar. Ersättning bör i detta avseende utgå
för renskrivning av konceptprotokoll, utskrifter av protokoll samt för papper
och kuvert ävensom för interurbana telefonsamtal. Detta bör givetvis icke avse
allenast »det egna förbandet» utan även hänskjutna sådana, ty det kan icke
hava varit avsett att den blygsamma ersättningen för sist avsedda mål även
skall innefatta expenskostnaderna. Det är icke sällsynt, att för ett dylikt
mål, varför ersättning utgår med 40 kronor, utskriften av protokollet går till
lika mycket, ja mer och t. o. m. det dubbla. Ersättning för expenser bör jämväl
av sist angivna skäl tillerkännas auditörerna vid de särskilda krigsrätterna.

Med hänsyn härtill anser föreningen att i riksstaten för budgetåret 1942/43
bör upptagas ett särskilt förslagsanslag till expenser åt auditörerna med 15,000
kronor, under det att nuvarande expensanslag, vilka enligt senaste tillgängliga
uppgift för budgetåret 1940/41 utgick med 5,275 kronor, inbesparas, något
som även förutsatts vid beräknandet av höjningen av anslaget till ovan angivna
350,000 kronor.

Krigs fiskals före ningen har i detta ämne hemställt, att jämväl krigsfiskal
måtte berättigas utfå ersättning för vissa utgifter i tjänsten. Härom anföres i
föreningens skrivelse följande:

Jämlikt 34 § instruktionen för krigsdomare, auditörer och krigsfiskal^
åligger det krigsfiskal, bland annat, att sedan handlingarna i ett till krigsrätt
hänskjutet mål till honom överlämnats, verkställa den ytterligare utredning,

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

som före målets handläggning vid domstolen må vara erforderlig, att lill krigsrättens
sammanträde kalla de parter, som där skola inställa sig, och att på begäran
av tilltalad eller målsägande dels utfärda kallelse på vittne att höras
vid krigsrätten, dels ock i vissa fall ombesörja kallelsens delgivning. För vad
krigsfiskal för fullgörande av nämnda åligganden fått vidkännas i kostnader
för renskrivning av undersökningsprotokoll, åklagarepromemorior m. m., för
papper och kuvert samt för interurbana telefonsamtal bör utgå ersättning av
allmänna medel.

Föreningarna lia, som förut nämnts, jämväl väckt fråga örn förhöjning av
ersättningen för tjänstgöring vid särskild krigsrätt och
vid regements- eller stat iöns krigsrätt i det fall, som o mförmäles
i 5 § tredje stycket lagen om krigsdo lii stolar och
rättegången därstädes. Därvid har krigsdomar- och auditörsföreningen
erinrat att denna ersättning ursprungligen var, oberoende av antalet
handlagda mål, bestämd till 25 kronor för krigsdomaren, 40 kronor för auditören
och 15 kronor för krigsfiskalen för varje dag envar tjänstgjort i eller
vid dylik krigsrätt samt att densamma under tiden den 1 juli 1919—den 31
december 1923 utgått med ännu högre belopp eller respektive 30, 50 och 20
kronor. Efter att därefter hava lämnat en redogörelse för de i det föregående
återgivna, nu gällande ersättningsbestämmelserna i förevarande avseende har
föreningen anfört:

Att arbetsbördan nied målen från de hänskjuta förbanden är betydande
framgår av den föreliggande statistiken från förut nämnda 43 krigsrätter.
Vid dessa handlades under 1939 ett antal av 135 dylika mål, därav 104 åtalsmål
och 31 undersökningsmål. För de nio månaderna 1941 utgör antalet
1,012, därav 602 åtalsmål och 410 undersökningsmål. Att märka är i detta
sammanhang, att denna ökning av arbetsbördan blir särskilt betungande, då
den så att säga faller ovanpå den redan tidigare så avsevärt utökade ordinarie
tjänsten.

Med hänsyn till penningvärdets fall och under beaktande av de s. k. hänskjuta
målen ofta äro av rätt så besvärlig beskaffenhet (särskilt i vad rör
landstormsförband) böra de nämnda ersättningsbeloppen höjas; och styrelsen
får därför hemställa, att desamma måtte ökas sålunda, att ersättningen
till krigsdomare bestämmes till 30 kronor för varje sammanträde med förhöjning
till 40 kronor, därest antalet vid sammanträdet handlagda mål överstiger
fem, samt för auditör till 50 kronor med förhöjning med 10 kronor
för varje mål över fem, dock att den sammanlagda ersättningen till auditör
icke må överstiga 100 kronor, varjämte motsvarande höjning av ersättningen
till krigsfiskal för nu ifrågavarande tjänstgöring bör äga rum.

Krigsfiskalsföreningen har hemställt, att gottgörelsen till krigsfiskal måtte
bestämmas till 20 kronor för varje sammanträde med förhöjning, i analogi
med vad som gäller för auditör, av 5 kronor för varje mål utöver fem,
dock att den sammanlagda ersättningen icke finge överstiga 35 kronor för
varje sammanträde.

I detta sammanhang har förstnämnda förening hemställt om förtydligande
av de bestämmelser, som reglera ersättningarna i fråga, eller §§ 12, 27 och 45
i instruktionen för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler. Erfarenheten
hade nämligen givit vid handen, att dessa paragrafer tolkats olika av de

Kungl. Majda proposition nr 269.

15

myndigheter som hade att utanordna vederbörande befattningshavares avlöning,
för såvitt fråga vore örn utbetalning av ersättning för tjänstgöring
vid regements- eller stationskrigsrätt. Det hade nämligen av vissa länsstyrelser
gjorts gällande, att örn vid sammanträde med dylik krigsrätt
till behandling förekommit mål rörande dels personal från det förband,
vid vilket krigsrätten inrättats, och dels personal, hörande till förband
som jämlikt särskilt utfärdad bestämmelse lyder under krigsrätten, särskild
ersättning för sistberörda mål icke skulle utgå, eller m. a. o. att en
förutsättning för att ersättning skulle utgå vore, att vid krigsrättens sammanträde
allenast handlagts mål rörande personal från förband, som särskilt
förlagts under krigsrätten. Styrelsen ansåge för sin del en sådan tolkning av
bestämmelserna utan minsta tvekan vara oriktig, och statskontoret hade icke
heller tolkat dem på detta sätt. Föreningen hemställde emellertid för säkerhets
skull att berörda bestämmelser måtte givas en sådan ändrad avfattning,
att det otvivelaktigt framginge, att ersättning för de mål, som härrörde
från annat förband, skulle utgå, även om vid sammanträdet handlagts mål
från det förband, vid vilket krigsrätten inrättats.

Föreningarna ha slutligen hemställt örn rätt för den civila personalen vid
krigsrätterna att under en månad årligen komma i åtnjutande av semester
utan avstående av avlöning. Krigsdomar- och auditörsföreningen har
härvid anfört bland annat:

Föreningen hade tidigare gjort framställning om att semes ter förmån måtte
beviljas krigsdomare och auditörer. Redan år 1916 inkom föreningen med
hemställan därom och denna framställning förnyades under följande år. I
avgivna yttranden över dessa framställningar förklarade krigshovrätten sig
med hänsyn till beskaffenheten och omfattningen av krigsdomares och auditörers
göromål icke hava något att erinra mot att någon tids semester utan
avstående av avlöning bereddes ifrågavarande befattningshavare under förutsättning,
att frågan om vikarie under berörda tid kunde i samband därmed
lämpligen ordnas. Sedan de under år 1918 inom justitiedepartementet tillkallade
sakkunniga för utarbetande av förslag till förbättring i krigsdomares,
auditörers och krigsfiskalers avlöningsförhållanden i sitt i oktober 1918 avgivna
betänkande framlagt förslag bl. a. om beredande av kostnadsfri semester
åt nämnda befattningshavare, gjordes även i statsverkspropositionen till
1919 års riksdag hemställan lill riksdagen därom, därvid dock rätten till
semester uttryckligen gjordes beroende av att kompetent vikarie funnes att
tillgå. Förslaget vann emellertid icke riksdagens bifall, och frågan har sedermera
fått vila.

Då styrelsen nu åter gör hemställan örn beviljande av dylik rätt åt ifrågavarande
befattningshavare, anser sig styrelsen i huvudsak kunna inskränka
sig att såsom skäl därför åberopa vad de sakkunniga i sitt betänkande anfört
såsom motivering i frågan. Styrelsen vill därutöver dock framhålla, att det
enligt styrelsens förmenande icke föreligger något skäl, varför den civila
krigsrättspersonalen skall vara betagen rätten att i likhet med statens övriga
tjänstemän åtnjuta viss tids kostnadsfri semester samt att, även om avlöningarna
höjas i den utsträckning som styrelsen föreslagit, ersättningen för
det med befattningarna förenade arbetet i allt fall icke blir större än att det
måste anses hårt för befattningshavarna att för erhållande av någon tids

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

vila från det numera så betungande arbetet nödgas avstå en icke oväsentlig
del av avlöningen.

Beträffande den tid, som semester skäligen bör få åtnjutas, synas visserligen
åtskilliga skäl, såsom även nämnda sakkunniga framhållit, tala för att
krigsdomarna tillerkändes semester under en och en halv månad årligen.
Föreningen har emellertid ansett sig böra stanna för den ståndpunkten, att
semestertiden lämpligen bör sättas lika för samtliga civila befattningshavare
vid krigsrätterna, och får alltså hemställa, att rätt till kostnadsfri ledighet
årligen under en månad tillerkännes den civila personalen vid krigsrätterna.
Att förknippa rätten till semester med den förutsättningen att kompetent vikarie
finnes att tillgå lärer icke vara erforderligt redan av det skäl att det
synes självklart, att semester icke beviljas utan att kompetent vikarie kan
förordnas. För övrigt torde numera några svårigheter att lösa vikariatsförhållandena
under dylik ledighet icke förefinnas.

Föreningen har i detta sammanhang framhållit, att å det i riksstaten för
innevarande budgetår uppförda förslagsanslaget å 100,000 kronor till Krigsrätterna:
Ersättning till civila ledamöter i fältkrigsrätter m. m. torde uppkomma
avsevärd besparing, samt att detta anslag, därest förhållandena icke
skulle väsentligen förändras, i staten för nästa budgetår skulle kunna i sig
innefatta icke blott den ifrågasatta höjningen av ersättningen till de civila
ledamöterna för speciella mål utan även semesterersättningen och sålunda
böra bibehållas fastän under ändrad rubrik.

Ytterligare har till stöd för detta anslags upptagande med oförändrat belopp
av föreningen anförts, att även om de fasta arvodena till krigsrättspersonalen
höjdes på sätt föreningen ansett, möjligheten till partiell ledighet med bibehållen
avlöning för samma personal alltjämt borde hållas öppen samt att för
sådan händelse arvodena till de partiella vikarierna borde kunna belasta anslaget.

Utöver nu refererade yrkanden hava föreningarna gjort framställningar i
vissa andra hänseenden. Krigsdomar- och auditörsföreningen har sålunda
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådan ändring i instruktionen för
krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler, att därav med tydlighet framginge,
att vid vakansförordnande å auditörstjänst den tillförordnade auditören ägde
uppbära icke blott tjänstgöringspenningarna utan även den del av auditörsarvodet
som motsvarade lön. Erfarenheten hade nämligen givit vid handen,
att ett klarläggande stadgande härom vore erforderligt.

Krigsfiskalsföreningen har för sin del hemställt, att krigsfiskal måtte i likhet
med auditör berättigas till rese- och traktamentsersättning icke blott vid
inställelse till krigsrättssammanträde å annan ort än bostadsorten utan även
vid tjänsteförrättning av annat slag utom bostadsorten.

Yttranden över framställningarna.

Över de föreliggande framställningarna ha, efter remisser, yttranden avgivits
av krigshovrätten, justitiekanslersämbetet, överbefälhavaren över rikets
försvarskrafter och statskontoret ävensom av riksdagens militieombudsman

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

17

i skrivelser resp. den 26 november, den 3, den 9 och den 13 december 1941
samt den 4 februari 1942. För innehållet i yttrandena kommer redogörelse att
lämnas under de särskilda avsnitt, som därav beröras.

Vad först beträffar de fasta arvodena till krigsrätternas personal,
så hava krigshovrätten, justitiekansler sämb etet, överbefälhavaren och militieombudsmannen
funnit en höjning av dessa arvoden vala med hänsyn till personalens
ökade arbetsbörda och övriga tidsomständigheter av behovet påkallad.
Nämnda myndigheter hava ej heller funnit det framställda kravet på en
förhöjning intill 100 procent av de nuvarande arvodena vara i och för sig
oberättigat, men framhållit, att då arbetsökningen icke överallt varit lika
stor, för ett närmare fixerande av arvodena krävdes— såsom ock i vederbörandes
framställningar förutsatts -— en mera ingående undersökning av och
jämförelse mellan de olika krigsrätternas arbetsbörda. Justitiekanslersämbetet
och militieombudsmannen hava därjämte uttalat, att arvodesbestämningen
nu borde bliva allenast provisoriskt gällande för det närmaste budgetåret och
därefter underkastas förnyad prövning. Krigshovrätten har härutinnan givit
uttryck åt en viss tvekan, i det densamma uttalat, att frågan huruvida arvodeshöjningen
borde göras mera stadigvarande, varemot krigshovrätten för
sin del intet hade att erinra, eller begränsas till exempelvis ett budgetår, möjligen
torde erhålla flera hållpunkter för sitt bedömande vid tiden för en eventuell
proposition i ämnet.

Ur förenämnda yttranden må i övrigt återgivas följande:

Krigshovrätten: Krigshovrätten kan för sin del i allt väsentligt instämma i
den redogörelse för krigsdomares och auditörers nuvarande arbetsförhållanden,
som vederbörande framställning innehåller. Huru däremot förhållandena,
sedan den förstärkta försvarsberedskapen en gång upphört, kunna gestalta
sig, torde vara vanskligt att förutsäga. Då emellertid de arvoden, som utgå till
nämnda befattningshavare, under nuvarande förhållanden och även med försiktig
beräkning av arbetsbördans storlek efter beredskapens upphörande
måste anses oskäligt låga, synes det krigshovrätten i hög grad påkallat, att
en höjning av arvodena till krigsdomare och audilörer äger rum. Beträffande
särskilt de senare vill krigshovrätten understryka vad i framställningen säges
därom, att de enligt gällande bestämmelser ej åtnjuta någon ersättning för sin
befattning med de talrika disciplinmålen och förfrågningarna i juridiska ärenden
rörande de särskilt organiserade förbanden. I samband därmed torde
böra framhållas att krigsrätternas civila personal redan under mera än två
års tid — oftast utan någon ekonomisk kompensation — haft att bära den
ökade arbetsbördan.

Om således enligt krigshovrättens mening en höjning av ifrågavarande arvoden
i princip bör ske, återstår spörsmålet hur stor höjningen rättvisligen
bör göras. Då emellertid, beträffande ersättningen för arbetet vid de ordinarie
förbanden, några fixa arvodesbelopp icke föreslagits utan framställningen inskränker
sig till att i denna del hemställa örn ett utredningsförfarande, anser
sig krigshovrätten icke böra för det närvarande göra något definitivt uttalande
i ämnet vare sig beträffande grunden för arvodenas beräkning eller deras storlek-
Krigshovrätten kan likväl redan nu som sin mening uttala, att den i framställningen
föreslagna ökningen av arvodena med i allmänhet 100 procent
synes fullt motiverad åtminstone för tiden intill dess normala förhållanden
inträda.

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 269. •>

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Jmtitiekanslersämbetet, som begränsat sitt yttrande till att närmast avse
krigsfiskalerna, anför: Otvivelaktigt måste de krigsfiskalsarvoden, vilka senast
fastställts, numera vara i behov av en avsevärd justering med hänsyn
till såväl ökat arbete som stegrade levnadskostnader. Det vill ock synas som
örn de föreslagna grunderna för ifrågasatta förbättringar i allmänhet innefatta
anspråk, som i och för sig få anses måttfulla. Emellertid föreligger icke
i ärendet detaljerat förslag till årsarvoden; det bär förutsatts att ett sådant
skulle utarbetas genom särskilt tillkallad sakkunnig. Ett mera bestämt ståndpunktstagande
till frågan om berörda arvoden torde därför knappast i ärendet
förväntas av justitiekanslersämbetet. Det synes för övrigt osäkert, huruvida
på en statistik, innefattande upplysning endast om antalet mål och krigsrättssammanträden
under 1939 och de nio första månaderna 1941, kan grundas
ett tillförlitligt omdöme örn skäliga arvodesbelopp.

Överbefälhavaren: Såsom i krigsdomareföreningens framställning påvisats,
har arbetsbördan för de civila befattningshavarna vid krigsrätterna de senaste
åren undergått stark ökning. Önskemålen om en höjning av de nu utgående,
efter vanliga fredsförhållanden beräknade arvodena te sig därför välgrundade.
Då arbetsbördan att döma av den åberopade statistiken synes hava
blivit mer än fyra gånger större, kan den föreslagna fördubblingen av arvodesanslaget
icke anses obillig.

Militieombudsmannen: Såsom i de remitterade framställningarna anföres
har under de senaste två åren arbetsbördan för berörda befattningshavare
avsevärt ökats. Ökningen har, enligt vad jag genom min verksamhet väl erfarit,
varit så betydande att en höjning av utgående årsarvoden med i genomsnitt
100 % ingalunda kan anses oberättigad.

Statskontoret — som inlett sitt yttrande med ett allmänt principuttalande
i ämnet -— har funnit sig kunna endast i begränsad omfattning understödja
de gjorda framställningarna. Ämbetsverket hade, anföres det, självfallet måst
fästa avgörande vikt vid det förhållandet, att de befattningshavare, om vilka
här vore fråga, vore arvodestagare, men framför allt vid den omständigheten,
att dessa arvodestjänster vore utpräglade bisysslor. Det torde ligga i sakens
natur, att de skäl, som kunde anföras för en förbättring av förmånerna å
sådana befattningar, vilka utgjorde vederbörandes huvudsakliga sysselsättning
eller förvärvskälla, icke med samma fog kunde åberopas, när det gällde
tjänster av bisysslekaraktär. Med hänsyn till den principiella skillnad, som
förelåge mellan dessa båda kategorier av befattningar, borde, uttalar statskontoret,
en förbättring i det ena eller andra avseendet av de förmåner, som
tillerkänts innehavare av en bisyssla, icke ifrågakomma annat än där särskilda
skäl därtill vore.

Den i ärendet förebragta utredningen gåve visserligen vid handen, fortsätter
statskontoret, att arbetsbördan för den civila krigsrättspersonalen på
grund av kända omständigheter undergått viss ökning i jämförelse med förhållandena
närmast före krigsutbrottet i september 1939. Enbart denna stegring
i arbetsbördan torde dock icke utgöra tillräcklig anledning för beredande
åt sagda personal av så långtgående förbättringar i avlöningshänseende,
som ifrågasatts. Vad beträffar den föreslagna förhöjningen av krigsrättspersonalens
fasta årsarvoden, har statskontoret funnit det i viss mån tveksamt,
huruvida en statistik, som byggde endast på antalet mål och krigsrättssammanträden
under år 1939 och de första nio månaderna av år 1941,

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

19

kunde vara tillfyllest ens vid bedömandet av skälighelen av tillfällig arvodesförhöjning.
Då emellertid personalens arbetsuppgifter synbarligen ökats
under senaste åren, har statskontoret icke velat framställa någon erinran mot
att sagda arvoden underginge skälig jämkning uppåt men ansett sig böra
såsom sin bestämda mening framhålla, att den begärda förhöjningen med
i allmänhet 100 procent framstode såsom orimligt stor. Statskontoret har
vidare ansett såsom självfallet, att de ökade arvoden, som eventuellt kunde
komma att tillerkännas den civila krigsrättspersonalen, borde utgå endast
under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen.

Slutligen har av statskontoret ifrågasatts, huruvida det icke vore mera rationellt
att koncentrera arbetet vid krigsrätterna å de orter, varest flera förband
vore förlagda, så att den juridiska handläggningen av krigsrättsmålen
anförtroddes åt befattningshavare (en krigsdomare, en auditör och en krigsfiskal)
med heltidstjänstgöring.

Framställningarna örn rätt till dyrtidstillägg hava avstyrkts i samtliga
yttranden, under åberopande av att dylik förmån numera icke tillkomme
arvodestagare. Krigshovrätten och överbefälhavaren över rikets försvarskrafter
hava likväl framhållit, att vid arvodenas bestämmande hänsyn borde
tagas till den hittills inträdda försämringen av penningvärdet.

Överbefälhavaren har härom anfört följande:

Att krigsdomstolarnas befattningshavare i likhet med övriga statsanställda
beredas viss kompensation för den av dyrtiden föranledda ökningen i levnadskostnaderna
måst i och för sig anses välmotiverat. Ifrågasättas kan dock,
örn den av de båda personalföreningarna framförda tanken, att dyrtidstilllägg
skulle utgå å arvodena, kan anses praktiskt lycklig. Med de fluktuationer,
som krigsdomstolarnas arbetsbörda företett och väl under de närmaste
åren kommer att förete, synes det ofrånkomligt, att arvodesbeloppens storlek
ofta — måhända varje budgetår — göres till föremål för detaljövervägande.
Vid sådant förhållande synes det mest ändamålsenligt att arvodena så
fixeras, att de — utan åtskillnad mellan arvodesbelopp i inskränkt mening
och dyrtidstillägg — i en summa innefatta hela den såsom rimlig ansedda
gottgörelsen. Örn detta betraktelsesätt godkännes, synes eventuell konsekvens
bliva en mot dyrtidstilläggsposten ungefärligen svarande ytterligare höjning
av det av krigsdomarföreningen till 350,000 kronor upptagna förslagsanslaget
till »Avlöningar».

Statskontoret åter har erinrat örn att årsarvodena år 1939 uppräknades
med belopp, motsvarande dyrtidstillägg enligt då gällande index, ävensom
att den allmänna arvodesreglering, som genomfördes vid 1940 års urtima
riksdag, endast avsåg sådana arvodestagare, för vilka arvodet utgjorde ersättning
för huvudsaklig sysselsättning eller vederbörandes huvudsakliga förvärvskälla
och där arvodet kunde sägas hava i stort sett samma karaktär som
lön å tjänst. Arvoden, som utgjorde ersättning för bisysslor, uteslötos sålunda
från denna dyrtidskompensation.

Vad beträffar frågorna örn vidgad rätt till expensersättning åt
auditörerna och om rätt jämväl för krigsfiskalerna till gottgörelse för vissa
cxpensutgifter, så hava framställningarna härom vunnit understöd, helt eller
i viss omfattning, i samlliga yttranden.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Krigshovrätten, statskontoret och militieombudsmannen hava emellertid
icke ansett sig kunna tillstyrka, att vederbörande skulle erhålla gottgörelse
för sina verkliga utgifter i enlighet med företedda räkningar, utan förordat
att det nuvarande systemet med fasta expensbidrag alltjämt bibehölles. Bidraget
borde emellertid sättas i relation till antalet handlagda mål och möjlighet
beredas vederbörande att i undantagsfall vid onormalt stora utgifter
efter framställning erhålla gottgörelse för desamma. Till stöd för denna uppfattning
har krigshovrätten — som visserligen funnit kravet på gottgörelse
för de verkliga utgifterna i princip riktigt — framhållit, att svårigheter med
avseende å kontrollen tvivelsutan skulle uppstå med det föreslagna nya systemet.
Statskontoret har för sin del åberopat vad 1918 års sakkunniga för
förbättring i krigsdomares, auditörers och krigsfiskalers avlöningsförhållanden
i sitt betänkande (jfr II ht 1919 bil. III sid. 202) anfört till förmån för anordningen
med expensbidrag. Ämbetsverket har tillika uttalat, att det holle
före, att en viss begränsning av befattningshavarnas utgifter för ändamålet
skulle kunna ernås, därest biträde vid utskrivande av utslag och protokoll
erhölles å vederbörande truppförbands expedition och kostnaderna härför
bestredes med anlitande av medel som stöde expeditionen till buds.

Den föreslagna ökningen av arvodena till krigsrättspersonalen
vid tjänstgöring i särskild krigsrätt m. m. har tillstyrkts eller
lämnats utan erinran av krigshovrätten, justitiekanslersåmbetet och militieombudsmannen,
vilka funnit förslaget skäligt med hänsyn till den sänkning
av penningvärdet som inträtt sedan dessa arvoden år 1923 fastställdes.
Krigshovrätten har därvid, beträffande krigsfiskalerna, givit företräde åt det
av krigsdomar- och auditörsföreningen föreslagna beräkningssättet av arvodena,
medan justitiekanslersämbetet uttalat sig till förmån för vad av krigsfiskalsföreningen
härutinnan hemställts.

Överbefälhavaren — som funnit mera tveksamt, huruvida framställningen
i denna del borde tillmötesgås — har inskränkt sig till att uttala att penningvärdets
sänkning efter tiden för fastställandet av ifrågavarande arvoden möjligen
kunde anses utgöra tillräckliga skäl för viss höjning av desamma.

Statskontoret har, under erinran att ämbetsverket tillstyrkt en skälig ökning
av de nuvarande årsarvodena, ställt sig synnerligen betänksamt gentemot
ett bifall till förslaget om höjning av förevarande ersättningar. En ökning
av desamma torde, påpekar statskontoret —- vilket även skett av militieombudsmannen
— ytterst bliva beroende av om och i vad mån årsarvodena
komme att höjas. I vart fall torde den ifrågasatta ökningen icke kunna
motiveras med penningvärdets fall, eftersom ersättningarna fastställts 1923
under rådande dyrtid.

Den av föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer uttalade uppfattningen
angående rätta tolkningen av bestämmelserna (§§ 12, 27 och 45) i
instruktionen för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler, har vunnit anslutning
av statskontoret och krigshovrätten, vilka tillstyrkt att för undanröjande
av tvekan på området i fråga nämnda paragrafer måtte omredigeras på sätt
föreningen föreslagit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

21

Framställningarna om rätt till semester under en månad för krigsrätternas
civila personal ha lämnats utan erinran av krigshovrätten, justitiekanslersämbetet
och överbefälhavaren, varemot statskontoret och militieombudsmannen
förklarat sig icke kunna tillstyrka desamma.

Krigshovrätten har därvid framhållit, att det härvidlag visserligen vore
fråga om arvodestjänster, men att det med hänsyn till beskaffenheten och
omfattningen av befattningshavarnas göromål i detta fall torde vara befogat
att frångå eljest gällande regler. Tillstyrkandet av semester har emellertid
av såväl krigshovrätten som överbefälhavaren förknippats med ett uttalande,
att beviljandet härav borde göras beroende av om lämplig vikarie
funnes att tillgå eller ej. Ett uttryckligt stadgande härom vore motiverat av
hänsyn till det allmännas intresse och i övrigt av behovet påkallat samt skulle
bespara mycket arbete för den semesterbeviljande myndigheten.

Statskontoret —- som i sitt yttrande erinrat örn att förslag örn semester för
ifrågavarande personal tidigare varit föremål för statsmakternas prövning
utan att vinna bifall — har uttalat, att beviljadet av semesterförmån till befattningshavare
i den ställning det här gällde enligt ämbetsverkets mening
måste anses redan i och för sig uteslutet.

Militieombudsmannen har anfört, att vissa skäl onekligen talade för att
ifrågavarande befattningshavare borde tillerkännas förmån av semester. Med
hänsyn till tjänsternas utpräglade art av bisysslor syntes frågan likväl så
tveksam, att yrkandena i denna del icke kunde tillstyrkas.

Vad slutligen angår övriga i ärendet framställda önskemål, eller att i instruktionen
för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler uttryckligen borde
fastslås att vid förordnande å vakant auditörsbefattning vederbörande skulle
erhålla samtliga med tjänsten förenade avlöningsförmåner, att möjlighet även
i fortsättningen skulle hållas öppen för nämnda befattningshavare alt i fall
av särskilt tyngande arbetsbörda komma i åtnjutande av partiell ledighet
med bibehållen avlöning, samt att krigsfiskal måtte berättigas åtnjuta reseoch
traktamentsersättning för samtliga resor i tjänsten, så hava framställningarna
härutinnan i samtliga yttranden tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

I sistnämnda hänseende har statskontoret gjort följande särskilda uttalande: Ämbetsverket

finner knappast den omständigheten, att i förberörda instruktion
rätt till reseersättning åt krigsfiskal uttryckligen stadgats endast
i fråga örn vissa slag av resor, utgöra hinder för att sådan ersättning i enlighet
med bestämmelserna i 1 § första stycket allmänna resereglementet skulle
kunna tillkomma vederbörande för varje resa, han nödgas företaga för fullgörande
av honom instruktionsenligt åvilande tjänsteuppgifter. Med avseende
å den närmare innebörden av sagda paragraf i resereglementet tillåter sig
statskontoret erinra örn den av särskild sakkunnig inom finansdepartementet
verkställda utredning angående befattningshavares rätt att företaga tjänsteresor
m. m., vilken utredning såsom bilaga 4 fogats till det vid Kungl. Maj:ts
proposition den 18 januari 1929 (nr 40) bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för nämnda dag. Ehuru statskontoret knappast anser
någon tvekan kunna råda därom, alt krigsfiskal jämlikt resereglementets be -

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 269

stämmelser äger rätt till ersättning för alla resor i tjänsten, vill ämbetsverket
självfallet icke motsätta sig, att en förtydligande hänvisning till nämnda
reglemente intages i instruktionen.

Till kompletterande av det rättsstatistiska materiel, varpå de föreliggande
framställningarna grundats, har genom justitiedepartementets försorg införskaffats
viss ytterligare utredning rörande

arbetsbördan vid krigsrätterna.

Ur denna utredning må, vad först beträffar regements- och stationskrigsrätternas
arbetsbörda på senare tid, följande siffror
anföras. Under den fyraårsperiod, som närmast föregick nu rådande kristid,
eller åren 1935—1938, fördelade sig å de skilda åren av perioden antalet
inkomna mål samt slutligt handlagda mål och ärenden (de sistnämnda huvudsakligen
s. k. undersökningsmål) sålunda:

Å r

M

å 1

Ärenden, slutligt
handlagda

inkomna

slutligt

handlagda

1935..................................

606

609

264

1936..................................

652

643

258

1937..................................

616

617

279

1938..................................

737

742

408

Medeltal åren 1935—193S

653

653

302

Åren 1939 och 1941 (från år 1940 har i detta sammanhang bortsetts med

hänsyn till att under större delen

av året endast fältkrigsrätter voro i funk-

tion) voro motsvarande tal:

1939.................................

1484

1455

707

1941..................................

4 491

4 348

2 269

Den närmare fördelningen av förenämnda tal å de olika krigsrätterna
framgår av ett häröver upprättat, till auditörsindelningen anknutet utdrag ur
krigsrätternas arbetsredogörelser. (Bil. B.) Sammanställningen utvisar, vad
åren 1939 och 1941 angår, jämväl antalet krigsrättssammanträden, förstnämnda
år vid 40 krigsrätter av 51 då inrättade och sistnämnda år vid samtliga 61
krigsrätter utom en. Antalet var sammanlagt 693 resp. 2,031. Till jämförelse
kan nämnas, att ehuru några detaljuppgifter icke nu kunnat erhållas, årliga
antalet krigsrättssammanträden under perioden 1935—1938 i medeltal vida
torde hava understigit förstnämnda siffra. Huru målen och ärendena samt
sammanträdena under år 1941 fördelat sig å ordinarie och underställda förband
framgår av en häröver i statistiska centralbyrån verkställd särskild sammanställning
(Bil. C). Det hade varit önskvärt att även ha kunnat statistiskt

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

23

belysa den omfattning, vari auditörenka under angivna år anlitats för biträde
vid ådömande av disciplinstraff, men detta har icke nu låtit sig göra.

De anförda siffrorna torde likväl tillräckligt framhäva, hurusom från och
med år 1939 en avsevärd ökning inträtt i arbetsbördan för regements- och
stationskrigsrättemas civila personal, ökningen har i all synnerhet drabbat
auditörerna. I anledning härav ha åtgärder av i huvudsak två slag blivit
erforderliga. I vissa fall, där arbetsbördan blivit oskäligt stor i förhållande
till det fastställda arvodet men ändock kunnat bemästras av befattningshavaren
ensam, har Kungl. Maj:t efter framställning av vederbörande, i regel
auditören, med anlitande av delposten till tillfälliga ersättningar i krigsrätternas
avlöningsstat utanordnat tilläggsersättning i anledning av det ökade
arbetet. I andra fall bär det blivit nödvändigt att fördela tjänstegöromålen,
jämväl här i allmänhet auditörsgöromålen, å flera personer genom att befria
befattningshavaren från en del av arbetet och lägga detta å särskilt förordnad
vikarie, därvid den ordinarie tjänsteinnehavaren fått bibehålla sina avlöningsförmåner
oavkortade och den partille vikarien erhållit ersättning efter
samma grunder som gälla för tjänstgöring i särskild krigsrätt. Beträffande
krigsdomare har dock hittills i intet fall förekommit vare sig tilläggsersättnjng
eller uppdelning av tjänsten.

I fråga om de särskilda krigsrätterna föreligger även en mycket
kraftig stegring i antalet handlagda mål och ärenden sedan den förstärkta
försvarsberedskapen i september 1939 infördes. Någon närmare bearbetning
av det rättsstatistiska materialet från dessa krigsrätter har emellertid icke
ansetts för här ifrågavarande utredning erforderlig, med hänsyn till att den
civila personalen vid desamma åtnjuter ersättning per krigsrättssammanträde
och, i viss mån, efter antalet därvid handlagda mål.

Utredningsmännen.

Genom beslut den 19 december 1941 har Kungl. Maj:t förordna* krigsdomaren,
rådmannen i Stockholm Halvar Lech att biträda inom justitiedepartementet
vid den fortsatta utredningen av frågan örn revision av avlöningsbestämmelserna
för den civila personalen vid krigsdomstolarna. Enligt mitt uppdrag
har inom departementet i utredningsarbetet deltagit t. f. expeditionschefen
C. G. Bruno. Utredningsmännen — till vilka de i ärendet gjorda framställningarna,
de däröver avgivna utlåtandena och det genom departementets försorg
införskaffade statistiska materialet överlämnats — lia i en den 7 april
1942 dagtecknad promemoria avgivit yttrande och förslag i ämnet.

Utredningsmännen lia till en början -— under erinran alt framställningarna
avsåge i första hand att på grund av inträffad ökning i arbetsbördan de
till krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler för närvarande utgående fasta
årliga arvodena måtte höjas med i allmänhet 100 procent och att å
de sålunda förhöjda arvodesbeloppen måtte utgå dyrtidstillägg —
framhållit, att ehuru det statistiska material på vilket utredningsmännen

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

hade att bygga endast omfattade en jämförelsevis kort tidrymd och ifråga om
auditörernas tjänstgöring tede av viss ofullständighet, det dock av materialet
otvetydigt framginge, att sedan år 1939 inträtt en synnerligen avsevärd ökning
av arbetsbördan för regements- och stationskrigsrä hernas civila personal
samt att ökningen, vilken huvudsakligen orsakats av den förstärkta försvarsberedskapen,
under år 1941 stegrats därhän att antalet mål och ärenden
från ordinarie förband sistnämnda år varit flerdubbelt större än medeltalet
mål och ärenden under åren 1935—1938. Arbetsbördan hade, fortsätta
utredningsmännen, ytterligare ökats genom att de onormala förhållanden som
varit rådande i många fall givit upphov till mål av särskild svårhelsgrad
och omfattning. Tyngst hade ökningen drabbat auditörerna, vilka haft att
uppsätta krigsrättens protokoll, men även för krigsdomare och krigsfiskaler
hade den varit synnerligen kännbar.

Utredningsmännen understryka vidare, att som den sålunda inträffade ökningen
av arbetsbördan hittills icke medfört någon ökning av de fasta arvodena
(den senaste arvodesregleringen företogs år 1939), det vore naturligt
att arvodena, med enstaka undantag, icke utgjorde skälig ersättning för det
arbete som befattningshavarna nu hade sig pålagt. Samtliga hörda myndigheter
hade också förordat höjning av arvodena. En sådan vore, uttala utredningsmännen,
så mycket mera påkallad som ökningen av arbetsbördan redan
gjort sig gällande under avsevärd tid utan att personalen, annat än i särskilda
fall och då efter särskild framställning, bereus vederlag därför.

I fråga örn den norm, efter vilken en arvodesreglering borde företagas,
framhålla utredningsmännen, att det icke vore tänkbart att — även frånsett
jämkningar i organisationen som kunde finnas påkallade — genomgående
tillämpa viss procentuell förhöjning eller eljest tillämpa mera schematiska
grunder.

Av statistiken framginge nämligen, att arbetsbördan för olika krigsrätter
ökat i olika grad. Vidare hade vissa av de arvoden som fastställdes år 1939
även med hänsyn till den arbetsbörda som då förelåg och till övriga dåvarande
förhållanden varit mycket knappt utmätta, medan andra icke gåve anledning
till liknande anmärkning Det förra gällde framför allt örn arvodena till
åtskilliga krigsdomare, det senare om arvodena till auditörer och krigsfiskaler
med tjänstgöring allenast vid en flygflottiljs regementskrigsrätt. Utredningsmännen
hade därför sökt, att i varje särskilt fall, med beaktande av
enahanda omständigheter vartill tidigare tagits hänsyn vid arvodesbeloppens
bestämmande, fastställa det belopp som under nuvarande förhållanden kunde
anses skäligt. Främst hade utredningen angående arbetsbördans storlek därvid
fått vara vägledande.

Vid uppgörandet av nya specialstater för den civila krigsrättspersonalen
hade utredningsmännen därjämte, anföres det vidare, haft att taga ställning
till två frågor av mera principiell natur. Den ena vore, huruvida den reglering
som nu skulle företagas skulle gälla endast under nästkommande budgetår
eller om den skulle syfta till att äga bestånd under längre tid. Visserligen
torde det få anses uteslutet, bland annat med hänsyn till den förlängning

Kungl. Maj:ts proposition nr 269

25

av de värnpliktigas utbildningstid som nyligen genomförts, att det efter den
förstärkta försvarsberedskapens upphörande skulle bliva möjligt, annat än
undantagsvis, att återgå till de arvodesbelopp som nu föresloges förhöjda. Men
man måste dock räkna med att när beredskapen en gång inskränktes till
fredsstyrka en större eller mindre del av befattningshavare, vilka nu tillerkändes
ökade arvoden, skulle befinnas skäligen böra vidkännas viss minskning
av arvodesbeloppen. Vidare komme i betraktande, att den omreglering
av arvodesbeloppen som nu borde ske byggde på erfarenheterna under en
jämförelsevis kort tidrymd. Till grund för bestämmandet av de arvoden som
skulle utgå under budgetåret 1943/44 borde därför under alla förhållanden
läggas jämväl erfarenheterna under år 1942. Dessutom borde utredning
föreligga om i vilken omfattning auditörerna tagits i anspråk vid avgörandet
av disciplinmål. Utredningsmännen holle således före, att de arvoden som
nu bestämdes borde fastställas endast för budgetåret 1942/43 och att desamma
före det därpå följande budgetåret borde ånyo underkastas översyn.
— Den andra mera principiella frågan av betydelse vid arvodesbeloppens bestämmande
vore den, huruvida å beloppen, såsom personalföreningarna begärt,
skulle utgå dyrtidstillägg. Att vid bestämmandet av ersättningar till den
civila krigsrättspersonalen hänsyn borde tagas till den hittills inträdda försämringen
av penningvärdet syntes utredningsmännen uppenbart. Valet gällde
då om befattningshavarna skulle tillerkännas dels vissa arvoden och dels
dyrtidstillägg å dessa eller om penningvärdet skulle beaktas redan vid arvodesbeloppens
fastställande. Särskilt med hänsyn till att det vore fråga om
arvoden, som skulle utgöra ersättning för bisysslor, men även med hänsyn till
att dessa arvoden tid efter annan måste omregleras, kunde enligt utredningsmännens
uppfattning endast det senare alternativet komma i fråga. Framställningarna
om dyrtidstillägg kunde således icke tillstyrkas.

I särskilda tabeller, vilka torde få såsom bilagor fogas till protokollet i
detta ärende (Bil. D, E och F), ha utredningsmännen upptagit — förutom
antalet sammanträden under år 1941 samt antalet under nämnda år behandlade
mål och ärenden vid då förefintliga regements- och stationskrigsrätter —-dels nu utgående arvoden oell dels de arvoden som föreslås av utredningsmännen.
I de sålunda uppgjorda specialstaterna lia utredningsmännen — i
anledning av propositionen (nr 210) angående den fortsatta utbyggnaden
och organisationen av landets försvarskrafter — uppfört sex nya regemenlskrigsrälter,
vilka beräknats träda i verksamhet under budgetåret 1942/43,
nämligen en för Kalmar flygflottilj, en för Älvsborgs kustartilleriregemente
samt de återstående för Skånska luftvärnskåren, Göteborgs luftvärnskår,
Sundsvalls luftvärnskår och Luleå luftvärnskår. Fyra nya krigsdomarbefattningar
föreslås inrättade samt fem nya auditörsbefattningar och fyra nya
krigsfiskalsbefattningar. Förutom denna utökning av organisationen lia däri
vidtagits vissa jämkningar.

Vad särskilt beträffar den mycket arbetstyngda auditörstjänsten i Boden
ha utredningsmännen övervägt att föreslå sådan ändrad organisation därav,
alt befattningen bleve en huvudtjänst, men stannat vid ali icke nu framlägga

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

något förslag härom linder uttalande likväl att frågan borde ägnas fortsatt
uppmärksamhet. Härom anföres i promemorian:

Auditören i Boden, som är advokat till yrket, har i den gällande avlöningsstaten
ålagts skyldighet att för det honom tillerkända arvodet av 6,540 kronor
fullgöra, förutom tjänstgöringen vid regementskrigsrätterna vid Norrbottens
regemente, Norrbottens artillerikår, Bodens artilleriregemente och Bodens
ingenjörkår, jämväl all tjänstgöring vid särskilda krigsrätten i Boden.
På grund av den stora ökningen av arbetsbördan har denne befattningshavare
emellertid måst befrias från tjänstgöringen vid två av regementskrigsrätterna
och därjämte från tjänstgöringen vid särskilda krigsrätten. För tjänstgöringen
vid de övriga två regementskrigsrätterna uppbär han arvodet oavkortat.
Enligt vad utredningsmännen inhämtat tager denna hans tjänstgöring så gott
som hela hans tid i anspråk och lämnar honom ej möjlighet att syssla med
advokatuppdrag i annan än mycket obetydlig utsträckning. På grund av nu
nämnda förhållanden har tagits under övervägande att uppdraga auditörsgöromålen
i Boden åt en befattningshavare med heltidstjänstgöring och med
kansli, som för ändamålet skulle ställas till hans förfogande av statsverket.
En sådan anordning har av statskontoret i dess förenämnda yttrande ifrågasatts
såsom en rationell form för koncentrering av arbetet vid krigsrätterna å
de orter, varest flera förband vore förlagda. Något förslag till ändrad organisation
av auditörssysslorna i Boden äro utredningsmännen emellertid icke nu
beredda att framlägga. Frågan därom bör ägnas fortsatt övervägande för att
till budgetåret 1943/44 eventuellt tagas upp till ny behandling.

Sammanfattningsvis må rörande specialstaterna nämnas, att enligt utredningsmännens
förslag krigsdomarnas arvoden skulle sammanlagt uppgå
till 74,400 kronor eller 41,480 kronor mera än den nuvarande arvodessumman,
som — bortsett från de personliga arvodestilläggen — är 32,920 kronor.
Av ökningen kunna emellertid belopp örn tillhopa 3,600 kronor anses
belöpa å utökningen av krigsrättsorganisationen. Den ökning som skulle innebära
förbättring av befattningshavarnas förmåner uppgår således till
37,880 kronor eller i förhållande till nu utgående arvodesbelopp 115 procent.
— Sammanlagda beloppet av arvoden åt auditörer vid regements- och stationskrigsrätter
skulle komma att utgöra 134,100 kronor. För närvarande är
motsvarande summa 90,140 kronor. Denna har således ökats med 43,960 kronor,
varav emellertid 6,180 kronor belöpa å utökningen av krigsrättsorganisationen.
Uttryckt i procent uppgår den återstående ökningen örn 37,780
kronor till nära 42 procent av den nu utgående arvodessumman. — Krigsfiskalernas
arvoden skulle komma att uppgå till sammanlagt 55,260 kronor,
vilket jämfört med den nu utgående arvodessumman, som är 35,160 kronor,
innebär en ökning med 20,100 kronor. Av denna ökning belöpa emellertid
2,760 kronor å utökningen av krigsrättsorganisationen. Den återstående
ökningen, 17,340 kronor, utgör ungefär 49 procent av nu utgående arvodesbelopp.

I övrigt må angående de föreslagna specialstaterna ur utredningsmännens
promemoria anföras följande:

Den för krigsdomarna nu gällande lönestaten upptager för tio befattningshavare,
av vilka nio alltjämt kvarstå i tjänst, förutom visst grundarvode
ett personligt arvodestillägg, ungefärligen motsvarande det dyrtidstillägg,

Kungl. Maj:tf proposition nr 269.

27

som när arvodena år 1939 reglerades utgick vid då gällande index. De för
ifrågavarande nio krigsdomare föreslagna arvodena inbegripa nämnda arvodestillägg.
Med utredningsmännens ståndpunkt att vid bestämmandet av
sådana arvoden som de förevarande penningvärdet bör beaktas vid själva
arvodesbeloppens fastställande och ej komma till synes i särskilt uträknade
dyrtidstillägg har det nämligen synts oegentligt att fortfarande räkna
med nu ifrågavarande tillägg. Något hinder mot deras borttagande har ej
synts möta vid det förhållande att i vart och ett av dessa fall det föreslagna
nya arvodet överstiger summan av nu utgående grundbelopp och
arvodestillägg.

I det föregående har redan berörts att de arvoden, som år 1939 fastställdes
för krigsdomare, i åtskilliga fall voro mycket knappt tilltagna.
Då ökningen i arbetsbördan nu gjort en höjning av arvodena oundgänglig,
har den därför för åtskilliga krigsdomare måst bliva förhållandevis stor.
Med undantag allenast av krigsdomaren i regementskrigsrätten vid Vaxholms
kustai-tilleriregemente åtnjuta för närvarande alla krigsdomare, som
tjänstgöra endast i en regementskrigsrätt, ett arvode av 600 kronor. För
dessa krigsdomare innebär förslaget att arvodet för olika befattningshavare,
allt efter arbetsbördans omfattning, bestämts till växlande belopp från 900
kronor, vilket arvode ansetts böra tillkomma krigsdomarna i flygflottiljernas
och luftvärnskåremas regementskrigsrätter, till 2,100 kronor, vilket
belopp föreslagits till krigsdomaren i Smålands arméartilleriregementes
krigsrätt. Även arvodena till övriga krigsdomare har föreslagits förhöjda.
Krigsdomaren i regementskrigsrätten vid Vaxholms kustartilleriregemente,
vilken för närvarande uppbär ett arvode av 1,720 kronor, har föreslagits
skola erhålla 2,400 kronor. För tjänstgöring som krigsdomare i regementskrigsrätterna
vid två truppförband, för vilken tjänstgöring arvodet för
närvarande utgör 840—1,200 kronor, lia föreslagits arvoden från 1,200 till
2,100 kronor och för tjänstgöring i tre truppförbands regementskrigsrätter
arvoden från 1,800 till 3,600 kronor. Förutom till krigsdomaren i Smålands
arméartilleriregemente lia även till krigsdomaren i regementskrigsrätterna
vid Gotlands infanteriregemente, Gotlands artillerikår och Gotlands kust"
artillerikår samt krigsdomaren i regementskrigsrätterna vid Norra skånska
infanteriregementet Vendes artilleriregemente och Skånska trängkårens ifrågasatts
arvoden som äro mer än tre gånger större än de som nu utgå, till
den förre 3,300 kronor i stället för nu 900 kronor och till den senare 3,600
kronor i stället för nu 1,140 kronor. Arvoden å 4,200 kronor ha utredningsmännen
ansett sig böra föreslå till den för stationskrigsrätten vid Stockholms
örlogsstation och regementskrigsrätten vid Svea livgarde gemensamme
krigsdomaren samt till krigsdomaren i regementskrigsrätterna vid Norrbottens"
regemente, Norrbottens artillerikår, Bodens artilleriregemente och
Bodens ingenjörkår. Till krigsdomaren i regementskrigsrätterna vid Livregementet
lill häst, Svea artilleriregemente, Svea ingenjörkår och Signalregementet
har beräknats ett arvode av 4,500 kronor. Samma arvodesbelopp
har ansetts böra tillkomma den för stationskrigsrätten vid Karlskrona
örlogsstation och regementskrigsrätten vid Karlskrona kustartilleriregemente
gemensamme krigsdomaren.

Vad härefter angår auditörerna har för auditörer med tjänstgöring^ allenast
vid flygflottilj eller luftvärnskår bibehållits det arvode, sorn nu utgår till
auditör vid flygflottilj, eller 1,680 kronor. Beträffande samtliga övriga auditörer
har föreslagits förhöjning av arvodet, till auditören vid Skånska trängkåren
från 1,680 till 1,800 kronor och till övriga auditörer, som tjänstgöra
vid endast ett truppförband av annat slag än flygflottilj eller luftvärnskår,
från 1,800—1,820 kronor till växlande belopp från 2,100 lill 4,500 kronor.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Även beträffande auditörerna ha således arvodena i större utsträckning än
förut, efter den olika omfattningen av arbetsbördan, utmätts till skiftande
belopp. Det nämnda arvodet å 4,500 kronor har föreslagits till auditören vid
Vaxholms kustartilleriregemente. Enahanda arvodesbelopp har ifrågasatts
till auditörerna vid de båda örlogsstationerna, vilka befattningshavare för
närvarande uppbära arvoden å 3,900 kronor. Vid två eller flera truppförband
tjänstgörande auditörer med undantag av auditören i Boden åtnjuta för närvarande
arvoden från 2,100 till 4,000 kronor. Till auditörer med sådan tjänstgöring,
alltjämt frånsett auditören i Boden, ha utredningsmännen föreslagit
arvoden från 2,100 till 4,800 kronor. Av dessa arvodesbelopp har det lägsta
utmätts åt auditören vid Luleå luftvärnskår och Norrbottens flygbaskår, medan
det högsta avsetts för den vid fyra regementskrjgsrätter anställde auditören
i Linköping. -—- — — Det nu utgående arvodet till auditören i Boden
föreslå utredningsmännen höjt till 7,200 kronor.

Beträffande slutligen krigsfiskalerna har för krigsfiskal med tjänstgöring
endast vid regementskrigsrätten vid en flygflottilj eller luftvärnskår bibehållits
det arvode av 660 kronor, som nu uppbäres av krigsfiskal vid regementskrigsrätten
vid en flygflottilj. För samtliga övriga krigsfiskaler innebär
förslaget viss höjning av nu utgående arvodesbelopp, för krigsfiskalen
vid Skånska trängkåren från 360 till 660 kronor, för övriga krigsfiskaler med
tjänstgöring vid allenast ett truppförband av annat slag än flygflottilj eller
luftvärnskår från 660 kronor till växlande belopp från 900 till 1,800 kronor.
Sistnämnda arvodesbelopp har föreslagits till krigsfiskalen vid Vaxholms
kustartilleriregementes krigsrätt. Även beträffande krigsfiskalerna ha utredningsmännen
således försökt att i större utsträckning än tidigare skett utmäta
arvodena i förhållande till arbetsbördans olika omfattning i olika fall.
Till krigsfiskalerna vid de båda örlogsstationerna, vilka befattningshavare
för närvarande åtnjuta arvoden å vardera 1,980 kronor, ha föreslagits arvodesbelopp
å 2,100 kronor. Frånsett krigsfiskalen vid krigsrätterna i Boden
ha till krigsfiskaler med tjänstgöring vid två eller flera regementskrigsrätter
föreslagits arvoden från 900 kronor, vilket belopp utmätts åt krigsfiskalen vid
regementskrigsrättema vid Luleå luftvärnskår och Norrbottens flygbaskår,
till 2,100 kronor. Krigsfiskaler med sådan tjänstgöring uppbära för närvarande,
med undantag av krigsfiskalen i Boden, arvoden från 780 till 1,680
kronor.

Ifråga om krigsfiskalsbefattningen i Boden ha inom försvarsdepartementet
tillkallade utredningsmän för omorganisation av fästningspolisen i Boden i
avgivet förslag förordat att polischefen i Boden, vilken tillika skulle vara stadsfiskal,
därjämte skulle förordnas till krigsfiskal vid krigsrätterna i Boden
och i sådan egenskap åtnjuta ett årligt arvode av 3,000 kronor. Enligt förslaget
skulle vidare inrättas en polisassistentbefattning i Boden och skulle polisassistenten
tillika förordnas till vice krigsfiskal vid nämnda krigsrätter med
ett årligt arvode av 1,200 kronor.

Mot den föreslagna anordningen att stadsfiskal skulle förordnas till
krigsfiskal ha utredningsmännen intet att erinra utan finna en sådan anordning
välbetänkt. Vad beträffar det föreslagna arvodesbeloppet å 3,000
kronor lämna utredningsmännen detsamma så mycket hellre utan anmärkning
som utredningsmännen, innan de tagit del av förenämnda förslag,
beräknat just detta arvode åt krigsfiskalen i Boden. Beträffande åter förslaget
i vad det avser att vice krigsfiskalen skulle åtnjuta ett fast årligt arvode,
synes det utredningsmännen som om en förutsättning därför borde vara, att
det genomföres en bestämd arbetsfördelning mellan krigsfiskalen och vice
krigsfiskalen. Såvitt av förslaget kan inhämtas är en dylik arbetsfördelning

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

29

ej avsedd att komma till stand. Med hänsyn härtill finna utredningsmännen
förslaget i denna del icke kunna godtagas.

Utredningsmännen ha vidare övervägt, huruvida förhöjning jämväl borde
ske av de fasta arvoden som utgå till auditörerna vid särskilda krigsrätterna
i Stockholm, å Karlsborg och vid kustflottan för arbete, som åligger dem utöver
tjänstgöringen vid krigsrättssamman träden och därmed sammanhängande
göromål, men ansett dessa arvoden böra bibehållas oförändrade. Ej heller
ha utredningsmännen funnit anledning föreslå dylikt fast arvode åt auditören
vid den år 1941 nyinrättade särskilda krigsrätten i Göteborg. I sistnämnda
avseende anföres i promemorian:

Förutom förstnämnda krigsrätter och särskilda krigsrätten i Boden finnes
ytterligare en sådan krigsrätt, nämligen den under år 1941 inrättade särskilda
krigsrätten i Göteborg för där förlagda avdelningar ur marinen. Bland
de nya regementskrigsrätter, som äro avsedda att träda i verksamhet under
budgetåret 1942/43, är som förut nämnts även regementskrigsrätten vid
Älvsborgs kustartilleriregemente, vilket truppförband skall vara förlagt i Göteborg.
Sedan denna krigsrätt trätt i funktion, vilket eventuellt kommer att
ske fr. o. m. den 1 november 1942, synes anledning saknas att bibehålla särskilda
krigsrätten i Göteborg, utan böra de därunder lydande avdelningar ur
marinen, som icke komma att uppgå i kustartilleriregementet, i stället inordnas
under regementskrigsrätten. Vid sådant förhållande ha utredningsmännen
funnit sig icke böra föreslå något arvode åt auditören vid särskilda
krigsrätten i Göteborg, vilken emellertid alltjämt skall äga att efter särskild
framställning hos Kungl. Majit utfå den ersättning för arbetet utöver tjänstgöringen
vid krigsrättssammanträden, vartill han skäligen kan vara berättigad.

I fråga örn rätten till ersättning för expenser ha utredningsmännen
funnit det för auditörerna framförda kravet om ersättning för de
verkliga expensutgifterna i princip riktigt. Utredningsmännen ha emellertid,
med anledning av de invändningar som i de avgivna yttrandena framförts
mot ett frångående av gällande system med fasta årliga expensbidrag, kommit
till det resultat att bidragen borde bibehållas men att auditörerna, i den
mån de visade sig för tjänstens utövning ha fått vidkännas utgifter för renskrivning
av konceptprotokoll, verkställande av protokollsutskrifter, papper
och kuvert samt interurbana telefonsamtal till belopp överstigande expensbidraget,
borde efter räkning, som skulle vara attesterad av krigsdomaren,
äga utfå jämväl det överskjutande beloppet.

I tabellen rörande auditörernas avlöningsförmåner (Bil. E) lia utredningsmännen
upptagit de belopp som ansetts böra utanordnas i expensbidrag. Bidragen
lia utmätts efter arbetsbördans storlek och lia föreslagits till 1,500
kronor för auditören i Boden samt i övrigt till belopp från 75 till 400 kronor.
Sammanlagt utgöra de föreslagna beloppen 11,675 kronor. De flir närvarande
utgående bidragen lia således höjts med i genomsnitt nära 100 procent.
Fasta expensbidrag föreslås av utredningsmännen skola utgå jämväl till auditörerna
vid särskilda krigsrätterna i Stockholm, å Karlsborg och vid kustflottan
med belopp av respektive 150, 50 och 200 kronor. Dylikt bidrag har

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

däremot icke föreslagits till auditören vid särskilda krigsrätten i Göteborg,
vilken krigsrätt, såsom förut nämnts, ansetts kunna inom kort avvecklas.

För att erfarenhet lättare skall kunna vinnas rörande verkningarna av
det nya systemet — vilket enligt utredningsmännen tills vidare torde få betraktas
som ett försök att ordna frågan på ett med billighet mera överensstämmande
sätt än det nu tillämpade — ävensom för ernående av största
möjliga enhetlighet vid prövningen av anspråk på ersättning utöver expensbidragen,
har det synts lämpligast att befattningshavarnas räkningar å expensersättning
prövades av Kungl. Majit.

Rörande krigsfiskalsföreningens begäran om ersättning till krigsfiskalerna
för vissa deras expenskostnader ha utredningsmännen uttalat, att det icke
funnes någon anledning till att dessa i förevarande hänseende skulle vara
sämre ställda än auditörerna. Utredningsmännen föreslå fördenskull att krigsfiskalerna
berättigas till ersättning för styrkta utgifter i tjänsten för renskrivning,
papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal. Liksom i fråga
om auditörerna ha fasta expensbidrag ansetts höra utanordnas även till krigsfiskalerna
med rätt för vederbörande, i den mån han visar sig för tjänstens
utövning ha fått vidkännas utgifter för nyss angivna ändamål till belopp
överstigande bidraget, att efter räkning, som skall vara attesterad av krigsdomaren,
hos Kungl. Majit utfå gottgörelse för överskjutande kostnader.

I tabellen rörande krigsfiskalernas avlöningsförmåner (Bil. F)) har för
varje befattningshavare upptagits det belopp, som ansetts böra tillkomma
honom i expensbidrag. Bidragen, vilka beräknats i förhållande till arbetsbördans
storlek, ha utmätts till belopp från 30 till 150 kronor. Sammanlagt
utgöra de 2,605 kronor.

Till närmare motivering av sitt förslag i fråga om expensersättningama ha
utredningsmännen anfört bland annat:

Att auditörerna i princip böra anses berättigade till ersättning för sina
utgifter i tjänsten har icke från något håll bestritts. Av de hörda myndigheterna
har emellertid endast överbefälhavaren ansett sig kunna tillstyrka att
de verkliga utgifterna ersättas. Krigshovrätten, statskontoret och militieombudsmannen
ha förordat att det nuvarande systemet med fasta expensbidrag
alltjämt bibehölles. Bidraget borde emellertid sättas i relation till antalet
handlagda mål och möjlighet beredas vederbörande att i undantagsfall vid
onormalt stora utgifter efter framställning erhålla gottgörelse för desamma.

Vid bedömandet huruvida ersättning för expenser bör beredas auditörerna
enligt det ena eller andra av nämnda båda alternativ ha utredningsmännen
haft att taga hänsyn bland annat till det förhållandet, att enligt vad utredningsmännen
ha sig bekant ett tillmötesgående av föreningens förevarande
framställning för det stora flertalet bland auditörerna ter sig som ett mycket
väsentligt önskemål. För auditörerna torde det framstå som en självklar
rätt att erhålla icke endast beräknad utan full gottgörelse för sådana med
befattningarnas utövande förenade expeditionskostnader som i händelse
kansli stått till deras förfogande självfallet skolat bestridas av allmänna medel.
Det kan enligt deras mening ej vara överensstämmande med billighet att
underkasta dem äventyret att själva få vidkännas en större eller mindre del
av ifrågavarande kostnader. Den ovissa möjligheten att i undantagsfall vid
onormalt stora utgifter få dessa ersatta ger dem uppenbarligen icke önskad
trygghet i detta avseende.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

31

Det måste också sägas att antalet under ett visst budgetår handlagda mål
i själva verket ger endast ringa ledning vid bestämmandet av expensbidragets
storlek. Den väsentligaste delen av expenskostnaderna belöper nämligen
å utskrivandet av krigsrättens protokoll. Men sannolika antalet fall under
budgetåret då utskrift av protokollet kommer att begäras eller det blivande
omfånget av protokollsutskrifterna låter sig icke i förväg med någon grad av
säkerhet beräknas. För alt principen om auditörernas rätt till ersättning för
expenser skall bliva helt och hållet tillgodosedd måste därför gottgörelse beredas
dem för de verkliga utgifterna eller ock expensbidragen utmätas så,
att de erbjuda en viss säkerhetsmarginal för den händelse kostnaderna skulle
stiga till onormal höjd. Det senare alternativet skulle emellertid innebära att
auditören under normala år skulle komma i åtnjutande av en icke åsyftad
löneförbättring.

Med hänsyn till vad nu anförts ha utredningsmännen tagit under noggrant
övervägande huruvida de betänkligheter, som av de avstyrkande myndigheterna
anförts mot en sådan anordning som den av krigsdomar- och auditörföreningen
föreslagna, med nödvändighet böra anses utgöra hinder för att
övergå till en dylik anordning.

Krigshovrätten har till stöd för sin uppfattning framhållit att svårigheter
med avseende å kontrollen tvivelsutan skulle uppstå med det förslagna nya
systemet.

Statskontoret har för sin del åberopat vad 1918 års sakkunniga för förbättring
i krigsdomares, auditörers och krigsfiskalers avlöningsförhållanden i sitt
betänkande (II ht. 1919 bil. III sid. 202) anfört till förmån för anordningen
med expensbidrag. Beträffande detta betänkande må till en början anmärkas
att två av de tre sakkunniga, åt vilka den gången utredningen rörande
auditörernas avlöningsförhållanden anförtrotts, nämligen krigsdomaren rådmannen
Edw. Ploman och förutvarande krigsdomaren borgmästaren Nils
Berlin, numera äro av den uppfattning, som kommit till uttryck i krigsdomaroch
auditörföreningens framställning. Den tredje sakkunnige är avliden.

Mot det sätt för beredande av ersättning åt auditörerna för deras expeditionskostnader,
som krigsdomar- och auditörföreningen föreslagit, har i
nämnda betänkande anförts — förutom att ersättningen skulle utbetalas först
i efterskott efter varje kalenderårs utgång — att ett icke ringa besvär komme
att beredas icke blott auditörerna utan även den myndighet, som skulle hava
att ombesörja beloppens fastställande, för att ett rättvist och tillfredsställande
resultat skulle ernås, att då det icke kunde undvikas att de av vederbörande
auditörer framställda ersättningsbeloppen i vissa fall torde komma att
grundas på subjektiva antaganden och i följd härav bleve ganska osäkra,
svårigheten att rätt bedöma skäligheten av fordringarna bleve icke ringa,
samt att med ett sådant förfarande det icke kunde sägas ligga i auditörernas
intresse att söka nedbringa kostnaderna till minsta möjliga belopp.

Vad först beträffar svårigheten med avseende å kontrollen synes den kunna
till väsentlig del elimineras dels genom att rätten till ersättning uttryckligen
begränsas till de särskilda slag av utgifter, för vilka krigsdomar- och auditörföreningen
förklarat sig anse ersättning böra utgå, nämligen kostnader för
renskrivning av konceptprotokoll, verkställande av utskrifter av protokoll,
Papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal, dels ock genom meddelande
av föreskrift att företedda räkningar för att kunna vinna beaktande skola
vara försedda med krigsdomarens attest rörande räkningens riktighet.
Det torde kunna förutsättas att krigsdomarna ej skola vara villiga att meddela
sådan attest med mindre möjlighet berens dem alt kontrollera att auditör
en i de hänseenden räkningen anger verkligen fått för befattningens ulövande
vidkännas kostnader till belopp ej understigande det debiterade.

32

Kungl. Majlis proposition nr 269.

Därest rätten till ersättning kringgärdas nied föreskrifter av angivna innehåll,
synes fastställandet av vilket belopp som bör utbetalas endast undantagsvis
kunna bereda vederbörande myndighet besvär eller svårighet av någon
betydenhet.

Att det av krigsdomar- och auditörföreningen föreslagna systemet icke kan
göra auditörerna lika angelägna att söka nedbringa kostnaderna till minsta
möjliga belopp som om de varit hänvisade till ett fast expensbidrag måste givetvis
betraktas som en olägenhet ur det allmännas synpunkt. Men denna olägenhet
gör sig i viss mån gällande inom hela det område där expeditionskostnader
bestridas av statsverket. Därtill kommer, att om rätten till expensersättning
underkastas sådan inskränkning och kontroll som angivits i det föregående,
endast ringa utrymme torde komma att finnas för ett alltför oekonomiskt
handhavande av ifrågavarande förmån. Beträffande önskvärdheten
av att kostnaderna begränsas har statskontoret i sitt yttrande förmenat att
en viss begränsning skulle kunna ernås, därest biträde vid utskrivande av
utslag och protokoll erhölles å vederbörande truppförbands expedition och
kostnaderna härför bestredes med anlitande av medel som stöde expeditionen
till buds. Emellertid torde de erinringar rörande svårigheterna därvidlag som
framförts i förenämnda sakkunnigbetänkande (II ht. bil. III sid. 202—203)
alltjämt äga full giltighet.

Enligt utredningsmännens mening kunna således de betänkligheter som av
de avstyrkande myndigheterna anförts mot att de verkliga utgifterna ersättas
enligt företedda räkningar icke anses utgöra hinder för att låta ersättningen
utgå efter dessa grunder.

Emellertid ha utredningsmännen även haft att taga hänsyn till att ett
mindre antal auditörer, nämligen de som driva advokatrörelse, torde anlita
egen kontorspersonal för renskrivning av konceptprotokoll och för protokollens
utskrivande. För dessa auditörer torde det bliva svårt eller ogörligt att
på ett tillfredsställande sätt styrka hur stor del av deras kostnader för kontorspersonalens
avlönande som belöper å de för auditörstjönsten utförda
skrivgöromålen. Framförallt av denna anledning kan det vara lämpligt att bibehålla
de fasta expensbidragen, ehuru icke som maximala ersättningar, såsom
för närvarande är fallet, utan som de belopp, vilka befattningshavarna
under alla förhållanden äga uppbära i expensersättning.

Utredningsmännen ha vidare funnit skäligt, att, med hänsyn till den försämring
penningvärdet undergått sedan år 1923, de nämnda år fastställda
ersättningarna för tjänstgöring vid särskild krigsrätt och
vid regements- och stationskrigsrätt i det fall som
omför mäles i 5 § tredje stycket lagen om krig sdo m stolar

och rättegången därstädes underginge förhöjning på
sätt i ärendet av krigsdomar- och auditörsföreningen förslagits. Utredningsmännen
ha därvid anfört, att de vid bedömandet av framställningarna i förevarande
hänseende även tagit hänsyn till den av dem beräknade höjningen
av de fasta arvodena. Med anledning av statskontorets uttalande att en ökning
av ifrågavarande ersättningar icke kunde motiveras med penningvärdets fall,
eftersom ersättningarna fastställdes år 1923 under då rådande dyrtid, ha utredningsmännen
påpekat, att verkliga förhållandet tvärtom vöre, alt ersättningarna
nämnda år nedsattes från tidigare högre till nu utgående lägre belopp
under motivering att förut rådande dyrtid icke längre gjorde sig gällande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

33

Framställningarna om rätt till semester för den civila krigsrättspersonalen
lia utredningsmännen funnit, ehuru i och för sig väl grundade, av principiella
skäl svårligen kunna tillmötesgås. Härom anföres i promemorian
följande:

Enligt utredningsmännens mening kunna vägande skäl anföras till stöd för
att ifrågavarande befattningshavare böra tillerkännas kostnadsfri semester.
Särskilt må framhållas att deras åligganden både äro i hög grad ansvarsfulla
och taga en betydande del av befattningshavarnas tid i anspråk. Under nuvarande
förhållanden måste en del av dessa tjänster redan i och för sig anses
verkligt betungande. Att befattningshavarna årligen erhålla möjlighet att utan
ekonomisk uppoffring bereda sig en tids vila är därför även ett allmänt intresse.
Den jämförelsevis varaktiga karaktären hos befattningarna talar även
till förmån för semesterkravet.

Å andra sidan kan ej förnekas att tjänsterna hava en utpräglad karaktär av
bisysslor. Ett beviljande av kostnadsfri semester i dessa fall skulle därför
innebära ett avsteg från en princip, som eljest undantagslöst upprätthålles.
Att i detta hänseende bereda just de befattningshavare, varom nu är fråga,
en gynnad undantagsställning synes icke böra ske med mindre utomordentliga
skäl kunna andragas för en sådan åtgärd, men skäl av sådan styrka ha
knappast förebringats. — Därvid må emellertid framhållas, att örn angivna
förmån ej kan tillerkännas befattningshavarna och dessa således under
sin ledighet måste helt eller delvis avstå från arvodet, de föreslagna arvodesbeloppen
så mycket mera måste framstå som synnerligen måttfullt beräknade.

I anledning av önskemål som personalföreningarna i sina framställningar
uttalat ha utredningsmännen slutligen tillstyrkt, att de bestämmelser i instruktionen
för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler, som reglera ersättningarna
för tjänstgöring vid särskild krigsrätt och vid regements- eller stationskrigsrätt
i det fall, som omförmäles i 5 § tredje stycket lagen örn krigsdomstolar
och rättegången därstädes, erhålla sådan ändrad avfattning att det
blir otvetydigt att ersättning för mål från underställt förband skall utgå även
örn vid sammanträdet handlagts jämväl mål från det förband, vid vilket
krigsrätten inrättats, att i instruktionen uttryckligen stadgas att vid förordnande
å vakant auditörsbefattning vederbörande skall erhålla samtliga med
tjänsten förenade avlöningsförmåner, att bestämmelser i instruktionen örn
krigsfiskal rätt till rese- och traktamentsersättning erhåller sådan ändrad
lydelse, att av bestämmelsen tydligt framgår, att krigsfiskal äger rätt till ersättning
enligt gällande resereglemente för alla resor i tjänsten, samt att den
möjlighet som nu finnes för den civila krigsrättspersonalen att i fall av
särskilt tyngande arbetsbörda komma i åtnjutande av partiell ledighet med
bibehållen avlöning även i fortsättningen hålles öppen.

Yttrande över utredningen.

I anledning av utredningsmännens promemoria har statskontoret, efter remiss,
avgivit yttrande den 27 april 1942.

Häri har statskontoret — under påpekande att utredningsmännens förslag

niliana IM riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 20!).

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

i fråga om krigsdomarna innebure en genomsnittlig förhöjning av arv odena
med 115 procent mot 42 procent för auditörerna och 49 procent för
krigsfiskalerna —■ förklarat sig icke kunna biträda förslaget i vad det rörde
krigsdomarna. Enligt ämbetsverkets mening borde de för dessa föreslagna
arvodesbeloppen nedsättas så att höjningen i förhållande till utgående grundarvoden
genomsnittligt begränsades till högst 50 procent.

Till stöd för denna sin uppfattning har statskontoret anfört:

Då den ökade arbetsbördan vid krigsdomstolarna torde hava i stort sett i
samma grad påverkat de civila befattningshavarnas arbetsuppgifter — enligt
de sakkunnigas uppfattning har ökningen till och med hårdast drabbat
auditörerna — måste det framlagda förslaget avse ändring i fråga om den avvägning
av ersättningsgrunderna för de skilda befattningshavaregrupperna,
vilken godtogs av 1939 års riksdag. Medan vid den då genomförda arvodesregleringen
arvodena till auditörer och krigsfiskal^- — vilka samtliga varit i
åtnjutande av dyrtidstillägg — uppräknades med belopp, som motsvarade
dyrtidstillägget vid gällande index (162), ansågos krigsdomararvodena böra
bibehållas oförändrade i betraktande av att till vissa krigsdomare dyrtidstillägg
icke utgick, beroende på att dessa befattningshavare uppburo maximalt
dyrtidstillägg redan å andra dem tillkommande avlöningsförmåner. I
de fall, där så icke var förhållandet, tillerkändes vederbörande ett personligt
arvodestillägg, motsvarande då utgående dyrtidstillägg. Ett bifall till de
sakkunnigas förslag i fråga om arvoden till krigsdomarna skulle således bland
annat innebära, att dessa tjänstemän nu skulle komma i åtnjutande av en
dyrtidskompensation, som statsmakterna år 1939 icke funno påkallad.

Statskontoret har vidare anfört, att därest efter en sådan justering utredningsmännens
förslag i fråga om de fasta arvodena godtoges -— vilket syntes
ämbetsverket kunna ske —, krigsrätternas civila personal erhållit en så betydande
avlöningsförbättring, att tillräckliga skäl icke förelåge att jämväl
medgiva förhöjning av ersättningarna för tjänstgöring vid
särskild krigsrätt och vid regements- och stationskrigsrätt i det
fall som omförmäles i 5 § tredje stycket lagen om krigsdomstolar och rättegången
därstädes.

I fråga om expensersättningen har statskontoret vidhållit sin i
förenämnda yttrande den 13 december 1941 (jfr sid. 20) uttalade uppfattning,
att nuvarande system med bestämda årliga expensbidrag alltjämt borde
bibehållas. Härom har statskontoret närmare anfört:

De sakkunnigas förslag, att, i den mån de verkliga utgifterna överstege
anvisade expensbelopp, tilläggsersättning enligt räkning skulle utgå efter
prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, måste ämbetsverket finna alltför
omständligt och i praktiken svårgenomförbart. Statskontoret kan ej heller
finna, att berättigade principiella invändningar kunna resas mot att ersättningen
för expensutgifter fixeras på grundval av beräknade kostnader, helst
som denna ersättning torde kunna betraktas som ett komplement till arvodet,
vilket fastställts med hänsyn till en uppskattad arbetsbörda. Expensbidra^en
till auditörerna föreslås höjda med i genomsnitt 100 procent. Statskontoret
måste för sin del ifrågasätta, örn anledning kan föreligga att öka dessa bidrag
i annan proportion än arvodena eller med i runt tal 50 procent.

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

35

I övrigt har vad i utredningen anförts icke föranlett annat uttalande från
statskontorets sida än att statskontoret ville fästa uppmärksamheten vid att
ämbesverket i utlåtande den 26 mars 1942 angående omorganisation av fästningspolisen
i Boden förutsatt, att uppdraget såsom krigsfiskal vid krigsrätterna
i Boden skulle ingå i stadsfiskalens tjänsteuppgifter och således icke
berättiga till särskilt arvode ävensom att uppdraget såsom vice krigsfiskal
vid samma krigsrätter skulle tillhöra polisassistentens tjänsteåligganden, örn
en dylik befattningshavare skulle komma att anställas.

Efter det de fasta arvoden, som utgå till den civila personalen vid regements-
och stationskrigsrätterna, vid 1939 års lagtima riksdag — med anledning
av borttagandet av det tidigare å arvodena utgående dyrtidstillägget —
senast voro föremål för översyn, har på grund av allmänt kända förhållanden
inträtt en högst väsentlig ökning i nämnda personals arbetsbörda, en ökning
som, enligt vad jag inhämtat, alltjämt gör sig med oförminskad styrka gällande.
Med hänsyn härtill och till arbetets ofta synnerligen ansvarsfulla natur
framstå de åt sagda personal för närvarande utmätta arvodena såsom alltför
låga. En förbättring av avlöningsförmånerna för ifrågavarande befattningshavare
finner jag därför, i likhet med de förslagsställande föreningarna, de
hörda myndigheterna och utredningsmännen, i nuvarande läge ofrånkomlig,
detta desto hellre som på sätt i ärendet påpekats dessa befattningshavare
redan under mera än två år utan arvodesförbättring haft att bära en från år
till år stegrad arbetsbörda.

Det förslag till arvodesreglering, som framlagts av de särskilda utredningsmännen
och som i huvudsak uppgjorts med hänsyn till det sistförflutna
årets arbetsbörda, finner jag i och för sig väl avvägt och ägnat att läggas till
grund för en beräkning av det erforderliga anslagsbehovet under nästkommande
budgetår. Med anledning av statskontorets erinringar mot förslaget i
vad det avser krigsdomararvodena, föranlåtes jag särskilt framhålla, att den
år 1939 skedda arvodesregleringen endast avsåg att hålla befattningshavarna
skadeslösa för bortfallandet av dyrtidstillägg, i den mån de tidigare varit i
åtnjutande av sådant tillägg. Någon avvägning av arvodenas inbördes storlek
med hänsyn till befattningshavarnas dåvarande arbetsbörda skedde sålunda
icke. Den nu föreslagna arvodesregleringen är däremot väsentligen föranledd
av de förskjutningar i arbetsbördan som inträtt under de senaste åren. Vid
sådant förhållande finner jag vad statskontoret i denna del av ärendet anfört
icke innefatta bärande skäl att i den utsträckning statskontoret ifrågasatt
frångå utredningsmännens förslag. En viss jämkning nedåt i de av utredningsmännen
ifrågasatta krigsdomararvodena torde dock böra företagas. Arvodena
till dessa befattningshavare synas mig skäligen böra bestämmas till
sammanlagt tre fjärdedelar av vad utredningsmännen föreslagit, varvid kostnaden
för samtliga arvoden för krigsdömarna skulle komma att rymmas
inom ett belopp av 55,800 kronor mot av utredningsmännen föreslagna 74,400
kronor. Det av statskontoret framförda förslaget, att — därest en omorganisation
av fästningspolisen i Boden genomföres i överensstämmelse med av

Departe ments chefen.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

tillkallade sakkunniga avgivet förslag •— särskilda arvoden ej skulle utgå
för uppdragen som krigsfiskal och vice krigsfiskal vid krigsrätterna därstädes,
finner jag efter samråd med cheferna för försvars- och socialdepartementen
icke böra genomföras.

Då arbetsbördan vid krigsdomstolarna sedan hösten 1939 mångdubblats,
får den föreslagna arvodesförbättringen — låt vara att tjänsterna äro att anse
såsom bisysslor — ändock anses såsom måttfull. Väl kan, vad krigsdomarna
beträffar, ökningen, som för dem uppgår till icke fullt 70 procent, förefalla
hög, men härvid bör till en början beaktas, att dessa befattningshavare hittills
varit i arvodeshänseende särskilt missgynnade. Därutöver motiveras den jämförelsevis
stora arvodeshöjningen av det allmännas intresse att för de betydelsefulla
krigsdomartjänsterna alltjämt kunna påräkna sådana väl kvalificerade
krafter från de allmänna underdomstolarna, vilka hittills stått till
förfogande, men vilka, därest arvodena alltjämt skulle stå i uppenbart missförhållande
till ansvar och arbetsbörda, kunna befaras draga sig tillbaka.

1 vad mån de sålunda föreslagna arvodena böra utgå jämväl under efterföljande
budgetår kan ej nu avgöras, utan arvodesfrågan måste, såsom utredningsmännen
framhållit, bedömas efter de växlande förhållandena. Till
nästkommande års riksdag torde sålunda en omprövning av arvodena böra
företagas, grundad på ytterligare ett års erfarenheter och på fullständigare
statistiskt material än det som nu kunnat förebringas. Därjämte bör, såsom
av utredningsmännen jämväl framhållits, frågan om förändrad organisation
av auditörstjänsten i Boden bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet.

Den utbyggnad av krigsrättsorganisationen, som utredningsmännen föreslagit
och som i huvudsak betingas av motsvarande förstärkning av försvarsorganisationen,
föranleder från min sida ingen erinran.

Å ifrågavarande arvoden bör, på sätt i ärendet enstämmigt framhållits,
dyrtidstillägg alltjämt icke utgå, särskilt som utredningsmännen i sitt av
mig tillstyrkta förslag tagit hänsyn till penningvärdets försämring, vilket
bland annat kommit till uttryck däri att i arvodena åt krigsdomarna inarbetats
de till vissa av dem nu såsom kompensation för mistat dyrtidstillägg
utgående personliga arvodestilläggen.

Den av mig förordade arvodesregleringen skulle, såsom av det nyss sagda
och förberörda Bil. D—F framgår, draga en kostnad av sammanlagt omkring
(55,800 + 134,100 + 55,260 —) 245,200 kronor mot, med bortseende från de
personliga arvodestilläggen, omkring (32,920 + 90,140 + 35,160 —) 158,200
kronor för närvarande. Ökningen utgör 87,000 kronor eller 55 °/o, därvid
emellertid bortsetts från den merkostnad som tillkommit i anledning av
erforderlig utbyggnad av organisationen. Tages hänsyn till sistnämnda förhållande,
stannar ökningen vid 74,400 kronor eller 47 %.

Framhållas må slutligen, att samtliga de nu ifrågasatta arvodesförhöjningarna
icke få betraktas annat än som förslagsvis angivna. Därest riksdagen
beviljar den ökning i anslaget, som betingas av dessa förhöjningar, lärer
det tillkomma Kungl. Maj:t att vid fastställande av nya specialstater för
krigsdomare, anditörer och krigsfiskaler inom ramen för anslaget vidtaga

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

37

de jämkningar som av organisatoriska eller andra skäl kunna finnas påkallade.
Därvid bör givetvis särskilt beaktas vad då kan gälla i fråga örn
den förstärkta försvarsberedskapen.

I fråga om rätten till ersättning för expenser ställer jag mig tveksam lill
utredningsmännens förslag, enligt vilket gottgörelse skulle utgå icke såsom
lör närvarande i form av visst bidrag utan för de verkliga utgifterna. Jag vill
emellertid icke motsätta mig att en sådan anordning tillämpas under nästa
budgetår. Av praktiska skäl lärer det därvid, såsom utredningsmännen föreslagit,
vara lämpligt, att i fråga om auditörcrna ordna ersättningsfrågan
så, att de fasta expensbidragen bibehållas men att befattningshavarna
berättigas att därutöver erhålla gottgörelse för styrkta merutgifter.
En följd härav blir att de fasta bidragen, såsom även framgår av utredningsmännens
förslag, måste sättas jämförelsevis låga. Beträffande krigsfiskalerna,
vilka jämväl böra erhålla full gottgörelse för sina utgifter i tjänsten, synes
med hänsyn till de obetydliga belopp, som här i allmänhet kunna ifrågakomma,
icke erforderligt att upprätta någon särskild expensbidragsstat, utan
synas dessa befattningshavare böra hänvisas att direkt efter räkningar bekomma
gottgörelse för sina expenskostnader. Jag tillstyrker alltså, att auditör
skall vara berättigad att, i den mån han visar sig för tjänstens utövning hava
fått vidkännas utgifter för renskrivning av protokoll, utskrift av protokoll,
papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal till belopp överstigande
expensbidraget, efter räkning som skall vara attesterad av krigsdomaren utfå
gottgörelse för överskjutande kostnader. Beträffande krigsfiskal förordar jag,
att han erhåller motsvarande förmån i fråga om på enahanda sätt styrkta
utgifter för renskrivning, papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal.

I motsats till utredningsmännen håller jag före, att Kungl. Majit icke behöver
betungas med prövningen av de inkomna räkningarna utan att densamma
kan anförtros åt den myndighet som har att utbetala vederbörandes arvode,
eller sålunda, i fråga om befattningshavare med stationeringsort i Stockholm,
statskontoret och, beträffande övriga befattningshavare, vederbörande länsstyrelse.
Vad sålunda föreslagits gäller närmast regements- och stationskrigsrätterna,
men detsamma bör äga motsvarande tillämpning å auditör och
krigsfiskal vid särskild krigsrätt.

Kostnaderna för expensbidrag bestridas för närvarande från arvodesposten
till auditörerna i krigsdomstolamas avlöningsstat. Då expensutgifterna för
framtiden skola helt täckas av statsmedel, böra från och med nästa budgetår
dessa utgifter överföras till anslaget för bestridande av krigsrätternas omkostnader.
Jag återkommer därför under följande anslagspunkt till frågan
örn den för ändamålet erforderliga medelsanvisningen.

Mot den av personalföreningarna ifrågasatta, av flertalet myndigheter och
utredningsmännen tillstyrkta ökningen i ersättningsbeloppen lill krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler för tjänstgöring vid sammanträde med särskild
krigsrätt ävensom vid sammanträde med regements- och stationskrigsrätt
i det lall, som omförmäles i 5 § tredje stycket lagen örn krigsdomstolar

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

och rättegången därstädes, synes mig icke förefinnas anledning till erinran.
Oavsett att här ifrågavarande arvoden alltid ansetts böra stå i viss relation
till de fasta arvodena, kräver nämligen billigheten, att med hänsyn till penningvärdets
fall sedan år 1923, då arvodesbeloppen senast fastställdes, den
ganska måttliga höjning av desamma som nn föreslagits kommer till stånd.
Härvid synes mig beträffande krigsfiskalerna det högre sammanträdesarvodet
liksom hittills böra utgå, så snart antalet mål överstiger fem och då med det
av utredningsmännen föreslagna beloppet av 25 kronor oberoende av antalet
överskjutande mål. I instruktionen för krigsdömare, auditörer och krigsfiskaler
bör vidtagas sådan ändring, att nu förefintlig tvekan örn rätt till sammanträdesarvode
jämväl för det fall att vid regements- eller stationskrigsrätt
handlagts mål från såväl det ordinarie som det underställda förbandet undan -röjes. Den föreslagna arvodeshöjningen medför vidare, därest den godtages,
vissa jämkningar i instruktionens bestämmelser om avdrag vid tjänstledighet
och ersättning för vikariat.

Vad angår frågan om rätt till semester åt krigsrätternas civila personal,
finner jag mig, då tjänsterna i fråga hava karaktär av bisysslor, av principiella
skäl förhindrad tillstyrka att dylik förmån tillerkännes vederbörande.
Frånvaron av rätt till semester torde emellertid böra beaktas, då det
gäller att bedöma skäligheten av de tidigare av mig förordade arvodesförhöjningarna.

Vad i övrigt föreslagits beträffande bestämmelser i instruktionen för krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler, eller att vid förordnande å vakant audilörsbefattning
den förordnade skall erhålla samtliga med tjänsten förenade
avlöningsförmåner, att krigsfiskal tillägges rätt lill rese- och traktamentsersättning
för alla resor i tjänsten, samt att nu förefintlig möjlighet till partiell
ledighet med bibehållen avlöning alltjämt hålles öppen, föranleder från
min sida i princip ingen erinran.

Jag övergår härefter till anslagsberäkningen för nästkommande budgetår.

Den för disponerandet av anslaget till Krigsrätterna: Avlöningar gällande
avlöningsstaten är av följande lydelse:

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t:

a)

b)

c)

d)

e)

f)

Arvoden åt krigsdömare, förslagsvis.................. kronor

Arvoden m. m. åt auditörer, förslagsvis .............. »

Arvoden åt krigsfiskaler, förslagsvis.................. »

Vikariatsersättningar, förslagsvis .................... »

Tillfälliga ersättningar åt civil personal vid regements och

stationskrigsrätterna, förslagsvis .............. »

Ersättning till personal vid särskilda krigsrätter m. m.,

förslagsvis .............................. *__

Summa kronor

36,160

89,365

33,360

2,500

800

10,315

172,500.

Kungl. Maj.ts proposition nr 269. 39

Avlöningsstaten synes alltjämt böra upptaga de delposter, som nu ingå i
densamma.

I enlighet med vad förut anförts (jfr sid. 26 o. 35) skulle delposten till
arvoden åt krigsdomare uppföras med 55,800 kronor, delposten till
arvoden åt auditörer, varunder ej vidare skall beräknas medel till
expensbidrag, med 134,100 kronor och delposten till arvoden åt krigsås
k a 1 e r med i runt tal 55,300 kronor. Med hänsyn till möjligheten av att
ytterligare nya fredsförband utöver de i specialstaterna beräknade kunna
komma att under budgetåret uppsättas, böra delposterna, såsom för närvarande
är fallet, bestämmas förslagsvis. Härvid förutéättes, att posternas nyss angivna
belopp skola överskridas endast av nämnda anledning, därvid samma
ersättningsgrunder skola tillämpas som vid redan befintliga motsvarande förband.

Av övriga delposter har posten till vikariatsersättningar under
de två senast förflutna budgetåren visat sig mer än tillräcklig för bestridande
av de utgifter som belastat densamma och synes därför, oaktat ökad belastning
torde kunna väntas, kunna bibehållas vid oförändrat belopp, 2,500 kronor.
Delposten till tillfälliga ersättningar åt civil personal
vid regements- och station skrigsrätterna har däremot
under nämnda båda budgetår belastats med utgifter till belopp överstigande
postens summa. Budgetåret 1940/41 utgjorde belastningen sålunda
4,100 kronor. Med hänsyn härtill och då, även om förhöjningen av de
fasta arvodena är ägnad att minska anspråken på posten, dess nuvarande
belopp av 800 kronor får anses för sitt ändamål otillräckligt, torde detsamma
böra höjas till förslagsvis 3,200 kronor. Vad slutligen beträffar delposten å
förslagsvis 10,315 kronor till ersättning till personal vid särskilda
krigsrätter m. m., föranleder den föreslagna ökningen med
omkring 25 procent av de sammanträdesarvoden som skola bestridas från
posten, att densamma bör undergå motsvarande uppräkning. Då posten emellertid
redan med nuvarande ersättningsgrunder under de två sistförflutna
budgetåren väsentligt överskridits — budgetåret 1939/40 utgjorde belastningen
25,500 kronor och budgetåret 1940/41 22,900 kronor —- synes dess belopp
med utgångspunkt från sistnämnda belastningssiffra icke böra bestämmas

lägre än till j 22,900 -f- — =j 28,625 kronor eller, för erhållande av av rundning

i anslagets slutsumma, till 28,600 kronor.

Anslaget i dess helhet skulle enligt det nu sagda för budgetåret 1942/43
bestämmas till (55,800 + 134,100 + 55,300 + 2,500 + 3,200 + 28,600 =)
279,500 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna, all
tillämpas under budgetåret 1942/43:

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t:

a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis .... kronor 55,800

b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis ...... » 134,100

c) Arvoden åt krigsfiskaler, förslagsvis .... » 55,300

d) Vikariatsersättningar, förslagsvis ...... » 2,500

e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal

vid regements- och stationskrigsrätter na,

förslagsvis .................... » 3,200

f) Ersättning till personal vid särskilda

krigsrätter m. m., förslagsvis ........ » 28,600

Summa kronor 279,500;

dels ock till Krigsrätterna: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 279,500.

2. Krigsrätterna: Omkostnader, förslagsanslag.

Detta nu föreslagna anslag motsvaras i innevarande budgetårs riksstat av
anslaget till Krigsrätterna: Reseersättningar. Sistnämnda anslag, som för innevarande
budgetår utgår med ett belopp av 5,000 kronor, har, såsom av
benämningen framgår, uteslutande avsetts för bestridande av de resekostnads-
och traktamentsersättningar, som enligt instruktionen för krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler (§§ 11, 26 och 44) må utgå till den civila personalen
vid fredskrigsrätterna. Medelsåtgången i nyssnämnda hänseende har
under senare tid varit synnerligen skiftande. Budgetåren 1937/38—1939/40
utgjorde den respektive 5,200, 5,100 och 9,000 kronor, men nedgick under
budgetåret 1940/41 till omkring 3,800 kronor. Sistnämnda låga belastningssiffra
torde lia sin förklaring däri, att fältkrigsrätter under sagda år i synnerligen
stor utsträckning avlöst fredskrigsrätterna. Under tiden 1 juli 1941—-28 februari 1942 ha i reseersättningar utbetalts icke mindre än 13,500 kronor.
Anledning finnes till antagande att, så länge den förstärkta försvarsberedskapen
måste upprätthållas, rict för reseersättningar nu avsedda beloppet
kommer att visa sig högst otillräckligt. Med hänsyn härtill bör samma belopp
avsevärt höjas, detta desto mera som, enligt vad av mig under föregående
anslagspunkt tillstyrkts, vidgad rätt till resegottgörelse skulle tillkomma
krigsfiskalerna. Lägre belopp än 10,000 kronor anser jag icke böra beräknas
för reseersättningar.

Från förevarande anslag skola enligt mitt förslag från och med nästa
budgetår bestridas jämväl ersättningar för auditörernas och krigsfiskalernas
expenser. Såsom av det föregående framgår (jfr sid. 29), hava de fasta expensbidragen
till auditörerna beräknats till omkring 12,100 kronor, vartill

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

41

eventuellt skulle komma ytterligare gottgörelse enligt räkningar. För krigsfiskalernas
del hade utredningsmännen kalkylerat med fasta expensbidrag
å tillhopa omkring 2,600 kronor (jfr sid. 30). Enligt mitt förslag böra krigsfiskalerna
emellertid erhålla gottgörelse uteslutande enligt räkningar, vilket
emellertid icke torde i högre grad påverka det för dem beräknade ersättningsbeloppet.
För auditörernas vidkommande däremot bör räknas med betydligt
högre totalkostnad för expenser än summan av de fasta bidragen. I
avbidan på närmare erfarenhet härutinnan föreslår jag att för expenser vid
krigsrätterna beräknas 20,000 kronor.

Förevarande anslag synes alltså för nästkommande budgetår böra upptagas
med ett belopp av (10,000 + 20,000=) 30,000 kronor.

Jag får i enlighet härmed hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Krigsrätterna: Omkostnader för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av............... kronor 30,000.

3. Krigsrätterna: Ersättningar till civila ledamöter i fältkrigsrätter m. m.,

förslagsanslag.

Detta anslag, som första gången anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1939/40 och då med ett belopp av 2$,000 kronor, har från och
med budgetåret 1940/41 utgått med 100,000 kronor årligen.

Bestämmelser angående grunderna för ifrågavarande ersättningar samt sättet
för deras gäldande ha, såsom tidigare nämnts, meddelats av Kungl. Majit
i brev lill statskontoret den 26 april och den 29 november 1940. Rörande innebörden
av dessa bestämmelse! hänvisas till vad därom anförts under punkten
1. ovan (jfr sid. 8 o. 9).

För nästa budgetår torde böra äskas fortsatt anslag för nu ifrågavarande
ändamål. Visserligen kan för närvarande icke bedömas, i vilken utsträckning
fältkrigsrätter komma att vara inrättade efter den 1 juli 1942, samt på grund
härav ej heller tillförlitligen beräknas det belopp, varmed anslaget bör för
nästkommande budgetår uppföras å riksstaten. Då emellertid belastningen å
anslaget, som under budgetåret 1940/41 utgjorde 144,100 kronor, för tiden 1
juli 1941—28 februari 1942 nedgått till 50,700 kronor, motsvarande en medelsåtgång
för år räknat av omkring 76,000 kronor, synes någon sänkning
av anslaget kunna företagas. Till lägre belopp än 70,000 kronor synes det
emellertid icke böra uppföras, detta desto mindre som den föreslagna höjningen
av sammanträdesersättningen i särskild krigsrätt torde böra draga
med sig en motsvarande förhöjning av ersättningen för tjänstgöring vid sammanträde
med fältkrigsrätl.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

alt till Krigsrätterna: Ersättningar till civila ledamöter i
fältkrigsrätter m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 70,000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Vad föredragande departementschefen under förenämnda
punkter, med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen
bifalla samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Thore Wisén.

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

43

Bilaga A.
(Hr sid. 10.)

Bilaga till Föreningen Sveriges Krigsdomare och Auditörers
underdåniga framställning av den 25 oktober 1941.

1) Antal mål vid krigsrätterna och antal krigsruttssammantråden.

Av härvid fogad Bil. 1 framgår, att vid de 42 regements- och stationskrigsrätter,
varifrån fullständiga statistiska uppgifter stått att erhålla, handlagts år

1939 1,708 mål, därav 767 undersökningsmål, samt
år 1941 1h—3% 4,506 mål, därav 1,901 undersökningsmål.

Anm. Efter år 1938 tillkomna krigsrätter ha ej medräknats och ej heller
särskilda krigsrätter (i den underdåniga skrivelsen har vid angivandet av
siffror en sådan krigsrätt medräknats, varför nu en viss förändring inträder).
Vid de särskilda krigsrätterna utgår ju ersättningen per mål och förty
hava antalet mål vid dessa krigsrätter icke rent statistiskt samma betydelse
för det nu ifrågavarande ändamålet.

Fullständig statistik från regementskrigsrätterna vid Jönköpings-Kalmar
regemente, Göta ingenjörkår, Flygkrigsskolan, Västernorrlands regemente
och Norrlands trängkår har trots upprepade anmaningar icke inkommit och
ej heller stått att erhålla hos Statistiska Centralbyrån.

Enahanda är förhållandet med de i Boden förlagda truppförbanden, men
siffrorna är här icke av samma avgörande betydelse, då ersättningen utgår
efter andra grunder än vid övriga förband.

Vid Karlskrona kustartilleriregementes krigsrätt handlades under 1939
förutom de i första kolumnen i Bil. 1 upptagna 98 målen ej mindre än 245
exakt lika åtalsmål, vilka samtliga ogillades. Det var här fråga om misstolkning
av inkallelsekungörelsen sagda år. Dessa mål hava, för att statistiken
ej skall förryckas, borträknats.

Krigsrättssammanträdena vid nämnda 42 krigsrätter voro
1939 688

Vi—36/9 1941 1,444.

Såsom ett exempel på ökningen i antal krigsrättssammanträden har av
vederbörande särskilt framhållits, att Hälsinge regementes krigsrätts sammanträden
under åren 1936—1938 utgjorde respektive 5, 5 och 6. 1939
voro de 19 och under tiden 7i—3% 1941 ej mindre än 34, alltså mer än 7
gånger så många som under det senaste normala året 1938.

Vid Norra Skånska infanteriregementet har sammanträdenas antal enligt
Bil. 1 mer än tiodubblats sedan 1939.

Ytterligare exempel av ungefär samma innebörd kunna bämtas ur Bil. 1.

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

2) Disciplinmålen.

På i den underdåniga framställningen angivna skäl har statistik beträffande
disciplinmålen icke i allmänhet kunnat införskaffas. Uppenbart är
emellertid av hela utredningen att det skett en oerhörd ökning i målens
antal.

Såsom exempel kan nämnas att vid Svea livgarde de handlagda
disciplinmålen utgjorde
år 1938 233

år 1939 342

Vi—3% 1941 425 + 95 från Stockholms försvarsområde + målen från
övriga hänskjutna förband, vilkas antal icke kan uppgivas men säkert uppgår
till något hundratal. •

Enligt en vid den infordrade statistiken fogad uppgift från väbeln vid
Livgrenadjärregementet avtjänades därstädes under åren 1939 och
1940 samt under tiden Vi—3% 1941 respektive 61, 153 och 188 disciplinstraff.

Ett flertal auditörer hava i sina infordrade uppgifter angivit, att handläggningen
av disciplinmålen dagligen täger ett par timmar i anspråk, därvid
är att märka, att så gott som samtliga åtalsmål, som hänskjutits till
krigsrätterna, först varit föremål för auditörens yttrande.

Anmärkas bör även i detta sammanhang, att antalet rådfrågningar i olika
avseenden från förbandscheferna stigit högst betydligt och detta gäller i särskilt
hög grad beträffande de hänskjutna tillfälliga förbanden, där såväl cheferna
som den övriga personalen äro mindre vana vid handläggning av ärenden
av juridisk natur.

Ifrågasättas kan i anslutning härtill, om inte i detta sammanhang frågan
om särskilda juridiska rådgivare åt försvarsområdesbefälhavarna borde tagas
i övervägande. Så har t. ex. t. f. auditören vid I 1 utan någon som helst ersättning
i stor utsträckning biträtt befälhavaren för Stockholms fo med råd
i diverse angelägenheter, hållit förhör och företagit tjänsteresor.

3) Expenskostnaderna.

Enligt härvid fogade uppställning Bil. 2 äro expensanslagen för budgetåret
1941/42 bestämda till sammanlagt 5,875 kronor, under det att de verkliga
expenskostnaderna enligt ingivna uppgifter för tiden Vi—3% 1941 utgöra
sammanlagt ej mindre än 13,780 kronor. Detta belopp är då ändå taget
i underkant, enär för samtliga auditörer, från vilka uppgifter ej inkommit
eller ej infordrats, beräknats samma kostnader som det anslagna beloppet.

Exempel. Auditören vid Svea livgarde har ett årligt expensbidrag av
150 kronor. Under tiden 1U—31/io 1941 utgjorde antalet i domboken inskrivna
protokollssidor 669. I Stockholm betalas enligt vedertagen såväl statlig
som kommunal taxa för dylik inskrift 40 öre per sida (2-kugg). För inskriften
av dessa protokoll har alltså auditören utgivit 267 kronor 60 öre
eller på tre kvartal alltså 117 kronor 60 öre mera än hela expensanslaget.
Härtill kommer sedan alla utskrifter, som vid denna krigsrätt under samma
tid dragit en kostnad av synnerligen lågt räknat minst 300 kronor. Alltså
för auditören en ren utgift ur lönen på över 400 kronor.

Vid Livgrenadjärregementet har enligt uppgift från auditören i ett enda
mål antalet utskriftssidor hittills uppgått till 778 och detta protokoll har
han nödgats låta utskriva i fyra exemplar, Sedan kan man lätt räkna ut,
huru mycket som blir kvar av expensanslaget till övriga utgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

45

Ytterligare exempel kunde naturligen framdragas, men utredningen torde
klart giva vid handen, att den enda sunda principen kan vara att auditörens
verkliga kostnader ersättas.

Stockholm den 15 oktober 1941.

För Föreningen Sveriges Krigsdomare och Auditörer.

ALLAN WIRGIN

sekreterare.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 269,

Krigsrätten vid

Antal mål från

Åtalsmål

ordinarie förband

Undersökningsmål

1939

Vi—s7«
1941

1939

Vi—150 A>

1941

1

Svea Livgarde ..........................

37

40

10

36

2

Livregementet till häst..................

15

30

14

40

i 3

Svea artilleriregemente..................

47

77

43

134

4

Svea ingenjörkår........................

6

20

6

44

5

Signalregementet........................

11

15

11

3

6

Stockholms örlogsstation ................

19

103

21

99

7

Vaxholms kustartilleriregemente..........

141

176

122

106

8

Upplands regemente ....................

2

62

79

65

9

Livgrenadjärregementet..................

11

12

4

7

! 10

Svea trängkår ..........................

8

18

5

11

U

(Östgöta luftvärnsregemente) ..........

—

13

—

9

12

(Östgöta flygflottilj) ..................

—

7

—

5

13

Smålands arméartilleriregemente ........

21

30

44

136

14

(Jönköpings-Kalmar regemente)........

3

*)8

—

*)2

! 15

(Göta ingenjörkår) ....................

2

*)5

—

*)8

16

Kronobergs regemente ..................

5

16

2

17

17

Gotlands infanteriregemente..............

26

56

9

42

18

Gotlands artillerikår ....................

10

44

5

35

19

Gotlands kustartillerikår ................

14

50

13

37

1 20

Karlskrona kustartilleriregemente ........

*)98

172

2

20

! 21

Karlskrona örlogsstation ................

81

246

8

19

I 22

Norra skånska infanteriregementet ......

—

24

8

63

! 23

Vendes artilleriregemente................

1

26

9

69

24

Skånska trängkåren ....................

1

38

1 2

21

25

Södra skånska infanteriregementet........

11

74

! 34

35

! 26

Skånska kavalleriregementet ............

15

28

35

71

i 27

Hallands regemente ....................

33

23

10

6

28

Göta artilleriregemente..................

16

88

29

45

29

Älvsborgs regemente ....................

4

33

4

10

30

Bohusläns regemente....................

11

42

1

9

31

Skaraborgs regemente....................

5

49

7

37

j 32

Livregementets husarer..................

13

32

31

7

33

Göta trängkår ..........................

6

31

—

28

34

Karlsborgs luftvärnsregemente............

2

29

3

35

35

(Västgöta flygflottilj) ..................

—

5

—

7

36

Värmlands regemente....................

8

29

2

23

37

Livregementets grenadjärer ..............

16

52

11

57

38

Södermanlands regemente................

4

13

3

11

39

Hälsinge regemente......................

16

28

35

26

40

Dalregementet ..........................

42

24

40

9

41

(Västernorrlands regemente)............

24

—

74

42

(Norrlands trängkår)..................

15

—

4

—

43

.Jämtlands fältjägarregemente............

30

61

32

12

44

Norrlands artilleriregemente..............

14

26

12

14

45

Jämtlands flygflottilj....................

5

21

4

6

46

Västerbottens regemente ................

11

42

18

22

47

Norrlands dragonregemente..............

19

31

5

21

Summa

840

2011

733

1495

Kungl. Maj:ts proposition nr 269,

47

Bilaga 1.

Antal

mål från hänvisade förband

Antal sammanträden
med krigsrätten

Åtalsmål

U ndersökningsmål

Anmärkningar

1939

Vi-8%>

1941

1939

Vi-30/»

1941

1939

Vi-30/»

1941

9

39

66

37

61

7

15

(Ingår \

6

idstående)

17

23

36

30

62

Hänskjutna mål beräknas

1

5

1

15

9

27

till 35 å 40 *

_

—

—

—

12

15

22

80

4

25

39

52

4

37

2

8

43

50

2

20

1

6

17

49

16

31

7

20

51

54

—

24

—

13

12

42

—

2

—

4

—

23

_

_

—

—

—

10

_

_

—

—

23

41

—

—

—

—

—

—

Enligt Statistiska Central-byrån. * T. o. m. s%s

—

—

—

—

——

—

D:o

_

12

—

4

4

30

—

—

—

—

18

46

—

—

—

—

11

34

Särskild auditör förordnad
fr. o. m. Vs 1941

—

—

—

—

11

22

D:o

—

2

—

—

49

47

*) 245 mål borträknade se

(Ingår i de andra siffrorna)

40

47

P. M.

—

9

—

20

3

32

_

7

—

20

6

38

_

3

—

—

3

20

17

57

2

48

25

72

_

26

—

36

18

58

_

24

1

39

7

33

20

65

4

20

26

46

_

_

—

—

5

24

_

45

—

16

12

48

_

4

—

—

8

29

_

_

—

—

11

14

_

1

—

—

5

23

1

—

—

—

3

13

_

_

—

—

—

7

_

16

—

2

6

22

_

22

1

3

20

54

_

11

1

17

7

34

_

10

—

4

19

34

6

1

15

23

Fältkrigsrätt fortf. för de-lar av förb. som ej här
inräknats

—

—

—

—

—

Enligt Statistiska Central-byrån. 1941 saknas

_

_

—

—

—

—

D:o

_

20

—

1

15

42

5

_

1

3

12

13

_

_

_

—

3

9

_

11

_

2

12

29

—

—

—

—

17

25

104

604

31

406

OSS

1444

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 269-

Bilaga 2.

Krigsrätten vid

Expensbidrag

budgetåret

1941/42

Expensutgifter

1939

Expensutgifter
7i-s%» 1941

150

200

700

l 200

300

1000

300

200

450

100

l 150

*100

*150

100

_

150

100

*100

250

Södermanlands flygflottilj..............

75

|

*75

| 200

*200

1000

j

100

| 150

400

450

*150

*150

100

)

30

230

Gotlands artillerikår..................

l 100

*100

300

150

*150

*150

300

500

550

Norra skånska infanteriregementet ----

]• 200

75

800

100

_

330

100

210

400

100

| 175

*100

225

175

Flygkrigsskolan ......................

100

| 150

30

130

75

710

Göta flygflottilj ......................

100

100

400

100

*100

680

100

*100

| 175

600

800

| 200

200

Västgöta flygflottilj....................

—

100

*100

275

Livregementets grenadjärer ............

100

100

800

Västmanlands flygflottilj ..............

100

*100

100

50

200

Hälsinge regemente....................

100

100

220

100

J. 175

*100

*100

*175

*175

Jämtlands fältjägarregemente..........

t

Norrlands artilleriregemente............

^ 175

150

200

Jämtlands flygflottilj..................

Västerbottens regemente ..............

| 175

320

310

Norrlands dragonregemente............

Norrbottens artillerikår................

| 800

*800

*800

Bodens artilleriregemente..............

Bodens ingenjörkår....................

Norrbottens flygbaskår................

75

—

*75

Summa kronor

5 875

13 780

* Utmärker att uppgift icke lämnats av vederbörande auditör och förty har räknats med
samma belopp som det för budgetåret 1941/42 beviljade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

49

Bilaga B.

(Jfr sid. 22.)

Utdrag ur krigsrätternas arbetsredogörelser åren 1935—

1939 samt år 1941.

Krigsrätter vid

År

Antal

krigsrätts-

samman-

träden

Anta

inkomna

1 mål

slutligt

hand-

lagda

Antal

ärenden,

slutligt

hand-

lagda

1

1935—1938

19

19

1

Svea livgarde........................1

1939

37

19

17

28

1

1911

84

116

107

119

Livregementet till häst..............j

Svea artilleriregemente..............1

Svea ingenjörkår....................[

19o0—1938
1939

80

49

115

49

102

22

51

Signalregementet....................)

1941

136

213

203

329

I

1935—1938

48

48

5

Stockholms örlogsstation ............{

1939

39

60

59

5

1

1941

48

352

345

52

f

1935—1938

_

Stockholms luftvärnsregemente1......f

1939

._

1

1941

2

9

9

9

Koslagens flygflottilj2................1

1935-1938

—

—

—

Svea flygflottilj2....................i

lydy

1941

25

59

59

_

(

1935—1938

21

21

6

Vaxholms kustartilleriregemente......1

1939

43

175

174

97

1

1941

54

308

306

196

1

1935—1938

4

4

33

Upplands regemente ................{

1939

17

4

4

79

1

1941

59

90

88

78

f

1935—1938

Södermanlands flygflottilj1...........{

1939

—

_

_

\

1941

1

1

1

1

Livgrenadjärregementet..............t

Svea trängkår ......................1

19o0~”1938

20

19

9

Östgöta luftvärnsregemente*..........f

1939

63

44

40

7

Östgöta flygflottilj2..................J

1941

161

156

147

58

t . 1

1935—1938

5

5

20

Smalands arméartilleriregemente......1

1939

23

22

19

48

1

1941

45

32

32

169

Jönköpings-Kalmar regemente........1

1935-1938

16

16

2

Göta ingenjörkår................ 1

1939

—

5

5

—

l

1941

51

53

48

14

,, 1

1935—1938

6

6

2

Kronobergs regemente................1

1939

4

5

5

2

1

1941

52

51

51

9

Gotlands infanteriregemente......... (

1935—1938

6

6

4

» artillerikår............. 1

1939

40

46

44

27

» kustartillerikår3............

1941

134

228

225

141

Bihang tili riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 269.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 269

Krigsrätter vid

Antal

Anta!

mål

Antal

ärenden,

slutligt

hand-

lagda

Ar

krigsrätts-

samman-

träden

inkomna

slutligt

hand-

lagda

I

1935-1938

21

20

6

Karlskrona kustartilleriregemente . . . . •)

1939

49

297

295

55

1

1941

46

188

186

20

1

1935—1938

55

55

3

Karlskrona örlogsstation ............•!

1939

40

77

79

8

1

1941

56

301

297

18

... 1

1935—1938

11

11

14

Norra skånska infanteriregementet.... 1

1939

9

5

5

9

Vendes artilleriregemente............|

1941

91

197

182

137

1

1935—1938

2

2

1

Skånska trängkåren..................<

1939

3

3

3

—

1

1941

21

38

35

16

1

1935—1938

8

8

2

Södra skånska infanteriregementet.... <

1939

25

47

45

15

1

1941

85

177

172

65

f

1935—1938

—

—

—

Tionde flygflottiljen1................<

1939

—

—

—

—

(

1941

12

14

14

9

„ . (

1935—1938

9

9

3

Skånska kavalleriregementei..........1

1939

18

22

20

35

Flygkrigsskolan4....................1

1941

96

150

144

74

|

1935—1938

5

5

11

Hallands regemente..................<

1939

7

15

15

14

1

1941

37

65

65

35

|

1935—1938

16

16

5

Göta artilleriregemente..............1

1939

26

48

48

14

» flygflottilj1....................j

1941

74

266

261

103

(

1935—1938

6

6

6

Älvsborgs regemente ................f

1939

5

7

6

3

[

1941

28

45

40

12

(

1935—1938

8

8

1

Bohusläns regemente................<

1939

12

11

11

1

\

1941

56

113

107

49

1

1935—1938

—

—

—

Skaraborgs flygflottilj1..............<

1939

—

—

—

—

l

1941

7

17

16

7

Skaraborgs regemente................j

1935—1938

12

12

29

Livregementets husarer..............<

1939

24

17

17

34

Göta trängkår......................[

1941

49

93

92

95

Karlsborgs luftvärnsregemente........I

1935—1938
1939

3

4

1

4

1

13

4

Västgöta flvgflottilj2................|

1941

16

21

21

44

1

1935—1938

6

6

4

Värmlands regemente................<

1939

6

10

10

2

t

1941

33

58

52

40

(

1935—1938

10

10

10 1

Livregementets grenadjärer..........<

1939

20

15

15

17

l

1941

59

183

177

14

i

1935—1938

—

—

- '' 1

Västmanlands flygflottilj4............<

1939

—

6

6

1

1

1941

13

I 44

43

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

51

1

Antal

Antal mål

Antal

Krigsrätter vid

Ar

krigsrätts-

inkomna

slutligt

ärenden,

slutligt

träden

hand-

lagda

hand-

lagda

|

1936-1938

1939

4

4

7

Södermanlands regemente............{

7

4

3

(

1941

32

26

25

18

f

1935-1938

12

13

12

Hälsinge regemente..................<*

1939

19

32

32

21

1

1941

41

66

66

21

f

1935-1938

51

52

3

Dalregementet......................-j

1939

1941

15

82

82

5

l

18

33

32

4

Västernorrlands regemente ..........1

Norrlands trängkår..................]

1935-1938

1939

1941

64

58

86

214

58

85

214

4

33

36

Jämtlands fältjägarregemente ........1

1935—1938

30

30

18

Norrlands artilleriregemente..........^

1939

30

54

54

59

Jämtlands flygflottilj* ..............|

1941

73

178

43

53

154

177

43

53

149

80

5

4

18

Västerbottens regemente..............1

Norrlands dragonregemente..........|

1935-1938

1939

1941

29

51

Norrbottens regemente ..............|

1935-1938

89

89

40

Bodens artilleriregemente............■)

» ingenjörkår..................[

1939

19416

118

92

254

91

235

26

152

f

1935-1938

_

_

___

Norrbottens flygbaskår1..............

1939

—

—

_

_

\

1941

3

4

4

f

1935-1938

653

653

302

Summa f

1939

693

1,484

1,455

707

1

19415

2 031

4,491

4,348

2,269

1 Egen krigsrätt först 1941.

2 » » > 1940.

3 > > » 1939.

4 » » » 1938.

6 Bodens artilleriregementes krigsrätt ingår ej i summan.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Bilaga C.

(Jfr sid. 22.)

Krigsrätternas1 verksamhet år 1941.

1

2

3

4 1

6 1

6

1

Krigsrätter vid

:

Antal

samman-

träden

Därav med
endast mål
och ären-den från
underställ-da förband

Antal mål och ärenden

från
ordina-rie för-band

från

under-

ställda

förband

Summa

Svea livgarde ............................

84

6

142

93

235

Livregementet till häst....................

28

3

115

13

128

Svea artilleriregemente....................

64

—

150

126

276

Svea ingenjörkår ........................

27

—

92

15

107

Signalregementet..........................

17

—

29

2

31

'' Summa

136

3

386

156

542

Stockholms örlogsstation ..................

48

4

252

117

369 /

Stockholms luftvärnsregemente2............

2

—

17

1

18

Roslagens flygflottilj .......i..............

18

—

35

—

35

Svea » ......................

7

—

24

—

24

Summa

25

—

69

— #

59

Vaxholms kustartilleriregemente............

54

—

450

55

505

Upplands regemente ..................;. ..

59

4

129

39

168

Södermanlands flygflottilj3 ................

1

—

2

—

2

Livgrenadjärregementet....................

65

34

34

47

81

Sved trängkår ............................

55

32

23

36

59

Östgöta luftvärnsregemente................

> 28

8

26

13

39

> flygflottilj.........................

13

—

17

1

18

Summa

161

74

100

97

197

Smålands arméartilleriregemente............

45

—

201

—

201

Jönköping-Kalmar regemente..............

25

9

21

19

40

Göta ingenjörskår..........................

26

17

9

18

27

Summa

51

26

30

37

67

Kronobergs regemente ....................

52

31

26

34

60

Gotlands infanteriregemente................

52

35

51

84

135

> artillerikår ......................

49

11

46

52

98

> kustartillerikår ..................

33

—

122

14

136

Summa

134

46

219

150

369

Karlskrona kustartilleriregemente..........

46

—

207

1

208

Karlskrona örlogsstation ..................

56

1

300

19

319

Norra skånska infanteriregementet ........

41

18

158

41

199

Vendes artilleriregemente..................

50

14

100

35

135

Summa

91

82

258

76

334

Skånska trängkåren........................

21

7

| 27

27

54

Södra skånska infanteriregementet..........

85

18

136

107

243

Tionde flygflottiljen2......................

12

1

19

4

23

Skånska kavalleriregementet................

87

25

115

88

203

Flygkrigsskolan ..........................

9

3

12

9

21

Summa

96

28

127

97

224

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

53

1

2

3

1

6

6

Krigsrätter vid

Antal

samman-

träden

Därav med
endast mål
och ären-den från
underställ-da förband

Antal

mål och

ärenden

från
ordina-rie för-band

från

under-

ställda

förband

Summa

Hallands regemente ......................

<87

'' 1

8

;

61

36

100

63

12

219

108

327

> flygflottilj2 *..........................

11

42

42

Summa

74

12

261

108

369

Älvsborgs regemente ......................

28

1

47

10

57

Bohusläns > ......................

56

19

91

71

162

Skaraborgs flygflottilj2....................

7

—

24

—

24

Skaraborgs regemente......................

20

2

70

19

89

Livregementets husarer....................

13

—

58

1

57

Göta trängkår ............................

16

—

40

■ o 2

42

Summa

49

2

166

22

188

Karlsborgs luftvärnsregemente..............

9

—

41

1

42

Västgöta flygflottilj........................

7

—

23

—

23

Summa

16

—

64

1

65

Värmlands regemente......................

33

1

72

26

98

Livregementets grenadjärer ................

59

5

148

49

197

Västmanlands flygflottilj ..................

13

—

49

49

Södermanlands regemente..................

32

14

24

20

44

Hälsinge regemente........................

41

5

72

15

87

Dalregementet ............................

18

1

31

6

37

Västernorrlands regemente ................

40

4

143

23

166

Norrlands trängkår........................

24

6

54

29

83

Summa

64

10

197

52

249

Jämtlands fältjägarregemente ..............

42

14

52

81

133

Norlands artilleriregemente................

22

1

37

■ 49

86

Jämtlands flygflottilj......................

9

—

39

39

Summa

73

15

128

130

258

Västerbottens regemente....................

37

5

83

20

103

Norrlands dragonregemente................

14

3

56

13

69

Summa

51

8

139

33

172

Norrbottens regemente ....................

64

4

125

23

148

» artillerikår....................

18

1

67

2

69

Bodens artilleriregemente 4 * ................

—

—

— •

■'' —

—

> ingenjörkår........................

36

—

81

9

90

Summa6

118

5

273

34

307

1 Norrbottens flygbaskår8....................

3

—

4

4

1 Särskilda krigsrätter och fältkrigsrätter ej medräknade.

2 Krigsrätten började sin verksamhet ’/» 1941.

8 • » > > Vio 1941.

* Uppgifter för denna krigsrätt ha ej kunnat erhållas.

6 Bodens artillcriregites krigsrätt ingår ci i summan.

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Utlaga D.

(Jfr sid. 25.)

Förslag till krigsdomareindelning under budgetåret

1942/43.

Antal
sam-man tr.
19411

Antal mål
och åren-

Nuva-

rande

Per-

sonligt

arvo-

Föresla-get ar-

den 19411

arvode

destil-

lägg

vode

25 + 3

115 + 13

\

64

27

150+126
92 + 15

ll 600

500

4 500

17

29 + 2

1

78 + 6

44 + 4

142 + 93
252 + 117

|2 400

780

4200

2

17 + 1

|

18

35

|l 600

—

1800

7

24

1

54

450 + 55

1400

320

2 400

55 + 4

129 + 39

600

--

1800

18+14

24+20

600

_

1200

1

2

600

—

900

31+34

34 + 47

23 + 32

23 + 36

1600

340

5000

20 + 8

26 + 13

13

17 + 1

45

201

600

—

2 100

16 + 9

21 + 19

1 840

_

1500

9 + 17

9 + 18

1

21 + 31

26 + 34

600

—

1200

—

—

—

—

900

17 + 35
38 + 11

51 + 84

46 + 52

1 700

200

• 3 300

33

122 + 14

1

55 + 1

300 + 19

>2 000

640

4 500

46

207 + 1

1

23 + 18
36 + 14

158 + 41
100 + 35

il 140

—

3 600

14 + 7

27 + 27

1

Krigsrätten vid

Bostad

1 krigsdomare 1

>

1 >

1 >
1 »

1 »
1 »
1 >

1 »

1 »

Livregementet till häst .
Svea artilleriregemente ,

Svea ingenjörkår.......

Signalregementet.......

Svea livgarde .........

Stockholms örlogsstation

Stockholms luftvämsrege-j

mente................

Roslagens flygflottilj ....
Svea flygflottilj..........

Vaxholms kustartilleriregemente
............

Upplands regemente ...

Södermanlands pansarregemente
.............

Södermanlands flygflottilj

Livgrenadjärregementet..

Svea trängkår ..........

Östgöta luftvämsregemen te.

...................

Östgöta flygflottilj......

Smålands arméartilleriregemente.
.............

Jönköpings-Kalmar regemente
................

Göta ingenjörkår........

Kronobergs regemente ..
Kalmar flygflottilj®......

Gotlands infanteriregemente
................

Gotlands artillerikår____

Gotlands kustartillerikår .

Karlskrona örlogsstation
Karlskrona kustartilleriregemente
............

Norra skånska infanteriregementet.
...........

Vendes artilleriregemente
Skånska trängkåren......

istockholm

Istockholm

j-Stockholm

Vaxholm el.
Stockholm

Uppsala

Strängnäs

Nyköping

Linköping

Jönköping

Eksjö

Växjö

Kalmar

[Visby

j-Karlskrona

^Kristianstad

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

55

Krigsrätten vid

Antal

sam-

mantr.

19411

Antal mål

Nuva-

Per-

sonligt

Föreslå-

Bostad

och ären-den 19411

rande

arvode

arvo-

destil-

get ar-vode

lagg

(Malmö eller
(Ystad

67+18

11 + 1

136 +107
19+4

|l 200

180

| 3 300

jHälsingborg

62 + 25

115 + 88

ll 200

2100

6 + 8

12 + 9

1

Halmstad

29 + 8

64 + 36

600

—

1500

51 + 12

219 + 108

1500»

| 320

i

11

42

1500*

''Göteborg

“—

l 3 900

Borås

27 + 1

47 + 10

1500*

_

1200

^Uddevalla

37 + 19

7

91 + 71

24

ll 200

2100

18+2

70 + 19

Skövde

13

56+1

16

40 + 2

ll 900

—

3 600

9

41+1

7

23

Karlstad

32 + 1

72 + 26

600

—

1500

örebro

54 + 5

148 + 49

600

—

1800

Västerås

13

49

600

—

900

Falun

18+1

31 + 6

ll 100

1500

Gävle

36 + 5

72 + 15

1

1500

Sundsvall

—

—

—

—

900

^Sollefteå

36 + 4

24 + 6

143 + 23

54 + 29

ll 020

1

—

2100

28 + 14

52 + 81

I

P"”-

21 + 1

37 + 49

ll 500

—

2100

1

9

39

)

1

32 + 5

83 + 20

1

(Umeå

11 + 3

56+13

ll 020

—

2 100

]

60 + 4

125 + 23

i

(Boden eller
(Luleå

17 + 1

4

67 + 2

4

booo

640

4 200

1

36

81 + 9

1

(Luleå

3

4

600

}-

1200

Sta

32 920

3920

74 400

1 krigs-1 Södra skånska infanteriregementet
............

Tionde flygflottiljen ...
Skånska luftvärnskåren2

dorna- !
re

pansarregemen -

Skånska
tet .,

Flygkrigsskolan ........

Hallands regemente

Göta artilleriregemente ..

Göta flygflottilj ........

Göteborgs luftvärnskår2..
Älvsborgs kustartilleriregemente2.
.............

Älvsborgs regemente

Bohusläns regemente

Skaraborgs flygflottilj ..

Skaraborgs pansarregemente
................

Livregementets husarer..

Göta trängkår ..........

Karlsborgs luftvärnsregemente.
...............

Västgöta flygflottilj......

Värmlands regemente....

Livregementets grenadjärer
..................

Västmanlands flygflottilj

Dalregementet..........

Hälsinge regemente......

Sundsvalls luftvärnskår2

Västernorrlands regemente
Norrlands trängkår......

fältjägarrege artillerirege -

Jämtlands
mente ..

Norrlands
melite ..

Jämtlands flygflottilj....

Västerbottens regemente

Norrlands dragonregemente
................

Norrbottens regemente ..

Norrbottens artillerikår..!

Bodens artilleriregemente! i

Bodens ingenjörkår.....

Luleå luftvärnskår*.....

Norrbottens flygbaskår ,

1 Åhöra siffran
Nytillkommande
Uppgifter saknas.

avser sammantr. resp.
förband. — 8 Arvodet

mål och ärenden från >
är gemensamt för ifrågav

understi

arandc

"dida förband),
tre krigsrätter.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Bilaga E.

(Jfr sid. 25.)

Förslag till auditörsindelning linder budgetåret 1942/43.

Antal

Nuvarande

Föreslaget

Krigsrätten vid

Bostad

sam-

mål och

arvode

ex-

arvode

ex-

träden

19411

ärenden

(lön +

pens- ]

(lön +

pens-

19411

tj-pgr.)

bidrag

tj-pgr.)

bidrag

1 aud.

Svea livgarde...........

Stockholm

78+ 6

142+ 93

1820

150

3300

300

1

>

Livregementet till häst ..
Stockholms luftvärnsrege-

^Stockholm

25+ 3

115+ 13

2

2

1 3 300

300

mente................

1

2

17+ 1

1800

100

1

1

>

Svea artilleriregemente ..

Stockholm

64

150 + 126

I

3 600

300

1

>

Svea ingenjörkår........

Signalregementet........

j-Stockholm

27

17

92+ 15
29+ 2

V 3 3 420

3 200

| 3 000

250

1

>

Stockholms örlogsstation.

Stockholm

44+ 4

252 + 117

3 900

300

4 500

400

1

»

Roslagens flygflottilj.....

Svea flygflottilj.........

^Stockholm

18

7

35

24

| 2 350

150

2 700

150

1

)

Vaxholms kustartillerire-

Vaxholm

54

450 + 55

1800

100

4 500

400

1

>

Upplands regemente.....

Uppsala

55+ 4

129+ 39

1800

100

3000

250

1

>

Södermanlands pansarre-

gemente..............

Strängnäs

18 + 14

24 + 20

1800

100

2100

150

1

»

Södermanlands flygflottilj

Nyköping

1

2

1680

100

1680

75

1

>

Livgrenadjärregementet..

|

31 + 34

34+ 47

i

Svea trängkår...........

Östgöta luftvärnsrege-

^Linköping

23 + 32

23+ 36

l 4000

200

4 800

400

20+8

26+ 13

1

13

17+ 1

1

>

Smålands arméartillerire-

Jönköping

45

201

1800

100

3 600

300

1

>

Jönköpings-Kalmar rege-

1

16+ 9

21+ 19

>Eksjö

| 2 340

150

2 700

200

9 + 17

9+ 18

|

1

>

Kronobergs regemente ...

Växjö

21 + 31

26+ 34

1800

100

2100

150

1

>

Kalmar flygflottilj4.....

Kalmar

—

—

—

—

1680

75

1

>

Gotlands infanterirege-

1

51+ 84

|Visby

17 + 35

|

j. 2 700

200

Gotlands artillerikår.....

38 + 11

46+ 52

\ 2100

100

1

>

Gotlands kustartillerikår.

Visby

33

122+ 14

1

2 700

200

1

»

Karlskrona örlogsstation .

Karlskrona

55+ 1

300+ 19

3 900

300

4 500

400

1

>

Karlskrona kustartilleri-

Karlskrona

1

46

207+ 1

1800

150

3 600

300

1

>

Norra skånska infanteri-

regementet............

j Kristianstad

23 + 18

158+ 41

| 3 420

200

4500

400

Vendes artilleriregemente

36 + 14

100+ 35

1

>

Skånska trängkåren.....

Hässleholm

14+ 7

27+ 27

1680

100

1800

100

1

>

Södra skånska infanteri-

regementet............

Ystad

67 + 18

136 + 107

1800

100

3300

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

57

Antal

Nuvarande

Föreslaget

Krigsrätten vid

Bostad

sam-

man-

träden

19411

mål och
ärenden
1941»

arvode
(lön +
tj-pgr.)

ex-

pens-

bidrag

arvode
(lön +
tjpgr)

ex-

pens-

bidrag

1 aud.

Tionde flygflottiljen.....

Skånska luftvärnskåren4.

jMalmö

n+1

19+ 4

1680

100

| 2 700

200

1

>

Skånska pansarregementet
Flygkrigsskolan.........

^Hälsingborg

62 + 25
6+ 3

115+ 88
12+ 9

| 2 340

175

3 600

300

1

1

Hallands regemente.....

Halmstad

29+ 8

64+ 36

1800

100

2 700

200

1

>

Göta artilleriregemente ..
Göta flygflottilj.........

jGöteborg

51 + 12
11

219 + 108
42

J. 2350

150

4 200

400

1

>

Göteborgs luftvärnskår4..
Älvsborgs kustartillerire-gemente4..............

jcöteborg

:

:

:

j 2 400

200

1

>

Bohusläns regemente ....

Uddevalla

37+19

91+ 17

1800

100

2 700

250

1

>

Älvsborgs regemente.....

Borås

27+ 1

47+ 10

1800

100

2100

150

1

Skaraborgs flygflottilj ...

Vänersborg

7

24

1680

100

1680

75

1

>

Skaraborgs pansarrege-mente ................

Livregementets husarer ..
Göta trängkår...........

jskövde

18+ 2
13

16

70+ 19
56+ 1

40+ 2

| 3 000

175

3 900

350

1

>

Karlsborgs luftvärnsrege-

mente................

Västgöta flygflottilj......

[Karlsborg
[eller Skövde

9

7

41+ 1

23

J. 2 400

200

2 700

200

1

>

Värmlands regemente....

Karlstad

32+ 1

72+ 26

1800

100

2 700

200

1

>

Livregementets grenadjä-

54+5

148+ 49

49

1 800

100

100

3 300

1680

300

75

1

>

Västmanlands flygflottilj.

Västerås

13

1680

1

>

Dalregementet..........

Falun

18+ 1

31+ 6

1800

100

2 700

200

l

>

Hälsinge regemente......

Gävle

36+ 5

72+ 15

1800

100

2 700

200

1

>

Sundsvalls luftvärnskår 4.

Sundsvall

—

—

—

—

1680

75

1

>

Västernorrlands regemente
Norrlands trängkår......

^Sollefteå

36+ 4
24+ 6

143+ 23
54+ 29

| 2 880

175

3 900

350

1

>

Jämtlands fältjägarrege-mente ................

28 + 14

52+ 81

Norrlands artillerirege-mente ................

Jämtlands flygflottilj ....

jöstersund

21+ 1
9

37+ 49
39

1 3 420

175

3 900

350

1

>

Västerbottens regemente..
Norrlands dragonrege-

[■Umeå

32+ 5

11+3

60+ 4
17+ 1
6

36

83+ 20

56+ 13

125+ 23
67+ 2
6

81+ 9

1 2 880

175

3 900

350

1

>

Norrbottens regemente ..
Norrbottens artillerikår..
Bodens artilleriregemente
Bodens ingenjörkår.

jfioden

J

i 6 540

800

7 200

1500

1

*

Luleå luftvärnskår4......

Juuleå

} 2100

150

Norrbottens flygbaskår ..

3

4

1680

100

''

8:o

»0140

5 02&! 134 100

11675

1 Andra siffran avser saramantr. resp. mål och ärenden från »underställda förband». —
2 Ingår f. n. i annan indelning. — 8 Inbegriper f. n. även Livregementet till häst. — * Nytillkommande
förband. — 6 Uppgifter saknas.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 269. 5

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Bilaga F.

(Jfr sid. 25.)

Förslag till krigsfiskalsindelning under budgetåret 1942/43.

Krigsrätten vid

Bostad

Antal

sam-

manträ-

den

19411

Antal
mål och
ärenden
19411

1 krigs-

Svea livgarde ..........

78 + 6

142 + 93

fiskal

Livregementet till häst ..

28 + 3

115 + 13

Stockholms luftvärnsrege-

mente................

1

2

17 + 1

1

>

Svea artilleriregemente ..

]

64

150 + 126

Svea ingenjörkår........

[■Stockholm

27

92 + 15

Signalregementet........

1

17

29 + 2

1

>

Roslagens flygflottilj____

18

35

Svea flygflottilj ........

7

24

1

>

Stockholms örlogsstation

Stockholm

44 + 4

252 + 117

1

>

Vaxholms kustartillerire-

gemente..............

Vaxholm

54

450+55

1

i

Upplands regemente ....

Uppsala

55 + 4

129 + 39

1

>

Södermanlands pansarre-

gemente..............

Strängnäs

18 + 14

24 + 20

1

»

Södermanlands flygflottilj

Nyköping

1

2

1

>

Livgrenadjärregementet..

|

31 + 34

34 + 47

Svea trängkår ..........

23+32

23+36

Östgöta luftvärnsrege-

''Linköping

mente................

20 + 8

26 + 13

Östgöta flygflottilj ......

J

13

17 + 1

11

>

Smålands arméartillerire-

gemente..............

Jönköping

45

201

i

>

Jönköpings-Kalmar Tege-

]

mente................

[Eksjö

16 + 9

21 + 19

Göta ingenjörkår........

f

9 + 17

9 + 18

i

>

Kronobergs regemente ..

Växjö

21 + 31

26 + 34

i

>

Kalmar flygflottilj3......

Kalmar

—

—

i

>

Gotlands infanterirege-

|

mente................

[Visby

17 + 35

51 + 84

Gotlands artillerikår ....

1

38+11

i 46 + 52

i

>

Gotlands kustartillerikår

Visby

33

122 + 14

i

>

Karlskrona örlogsstation

Karlskrona

55+1

300 + 19

<

>

Karlskrona kustartilleri-

regemente ............

Karlskrona

46

207+1

i

>

Norra skånska infanteri-

regementet............

[Kristianstad

23 + 18

158 + 41

Vendes artillerigemente..

1

36 + 14

100+35

i

■f t

Skånska trängkåren......

Hässleholm

14 + 7

27 + 27

i

>

Södra skånska infanteri-

>:

regementet............

Ystad

67 + 18

136 + 107

Nuva rande arvode -

>1 680

|l 680

| 900
1980

660

660

660

660

^1500

660

900

660

'' 780

1980

660

1080

360

660

Föreslaget

arvo de -

expens bldrag -

2100

2100

1200

2100

1800

1200

900

660

2100

1500

1200

900

660

[•1 200

1200

2100

1500

2 100
660

1200

100

100

50

100

100

50

50

30

100

75

50

50

30

50

50 i

100 i

l

75

100

30

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

59

Antal

sam-

manträ

den

19411

Antal
mål och
ärenden
19411

Nuva-

rande

arvode

Föreslaget

arvo-

de

expens-

bidrag

11 + 1

19 + 4

660

}l 200

50

62 + 25

115+88

1

6 + 3

12 + 9

f 960

1 500

75

29 + 8

64 + 36

660

1200

50

51 + 12

219+108

\

11

42

[■ 960

1800

100

}-

1200

50

37 + 19

91 + 71

660

1200

50

27 + 1

47 + 10

660

900

50

7

24

660

660

30

18 + 2

70 + 19

1

13

56 + 1

> 1080

1500

75

16

40 + 2

J

9

41 + 1

)

\ 960

1200

50

7

23

I

32 + 1

72 + 26

660

1200

50

54 + 5

148+49

660

1200

50

13

49

660

660

30

18 + 1

31 + 6

660

1200

50

36 + 5

72 + 15

660

1200

50

—

—

—

660

30

36 + 4

143 + 23

[ 1080

1500

75

24 + 6

54 + 29

1

28+14

52 + 81

|

> 1320

1500

75

21 + 1

37 + 49

1

9

39

32 + 5

83 + 20

1080

1500

75

11+3

56 + 13

60 + 4

125 + 23

17 + 1

67 + 2

3

3

2 340

3 000

150

36

81 + 9

3

r !

660

900

50

1 Sa |

35160 |s

5260

2005 I

1 krigsfiskal -

Krigsrätten vid

Skånska luftvämskåren8..
Tionde flygflottiljen

Skånska pansarregementet
..................

Flygkrigsskolan ........

Hallands regemente ....

Göta artilleriregemente ..
Göta flygflottilj ........

Göteborgs luftvärn skår2..
Älvsborgs kustartilleriregemente8
..............

Bohusläns regemente____

Älvsborgs regemente____

Skaraborgs flygflottilj ..

Skaraborgs pansarregemente
................

Livregementets husarer ..
Göta trängkår ..........

Karlsborgs luftvämsrege mente.

...............

Västgöta flygflottilj......

Värmlands regemente....

Livregementets grenadjärer
..................

Västmanlands flygflottilj

Dalregementet..........

Hälsinge regemente......

Sundsvalls luftvärnskår8..

Västernorrlands regemente
....................

Norrlands trängkår......

Jämtlands fältjägarregemente
................

Norrlands artilleriregemente
................

Jämtlands flygflottilj ....

Västerbottens regemente
Norrlands dragonregemente
................

Norrbottens regemente ..
Norrbottens artillerikår..
Bodens artilleriregemente
Bodens ingenjörkår......

Luleå luftvärnskår8......

Norrbottens flygbaskår ..

Bostad

Malmö

jHälsingborg

Halmstad
| Göteborg

| Göteborg

Uddevalla

Borås

Vänersborg

jskövde

| Karlsborg

Karlstad

Örebro

Västerås

Falun

Gävle

Sundsvall

jsollefteå

jöstersund

[umeå

1 Andra siffran avser sammanträde resp mål
Nytillkommande förband. — » Uppgifter saknas.

och ärenden fr. »underställda förband». —