Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

1

Nr 266.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående vissa
avlönings- in. jl. anslag under riksstatens fjärde
huvudtitel för hudgetåret 1942143; given Stockholms
slott den 8 maj 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 8 maj 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bbamstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt,
beträffande frågan om intagning av hästar och fordon m. m., jämväl med
cheferna för social-, kommunikations- och jordbruksdepartementen anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

Vid anmälan i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag av
medelsbehovet under fjärde huvudtiteln framhöll jag, att med hänsyn till att
undersökningen rörande försvarsväsendets utbyggande under den närmaste
femårsperioden — 1941 års försvarsutredning — alltjämt påginge, det icke varit
möjligt grunda beräkningen av de särskilda anslagen under huvudtiteln på

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Kr 266.

8C7 42

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

resultatet av denna undersökning oell att först i samband nied avlåtande
till riksdagen av det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning, en
säkrare beräkning av vissa av ifrågavarande anslag kunde verkställas. Jag
framhöll emellertid bland annat vidare, att det framstått som ett önskemål,
att storleken av medelsanvisningen till försvarsändamål för nästa budgetår
redan vid statsverkspropositionens avlåtande i görligaste mån anpassades
efter den kostnadsram som vid prövningen av frågan örn de närmaste årens
utbyggande oell organisation av försvarskrafterna närmast syntes komma
i fråga. I avbidan på en säkrare uppskattning framdeles av kostnaderna för
försvarsväsendet under budgetåret 1942/43 fann jag det lämpligt, att fjärde''
huvudtitelns slutsumma samt kostnaden för avskrivning av kapitalutgifter
liölles inom en anslagsram av i runt tal 760 miljoner kronor. Jag förutsatte
emellertid att denna anslagsram kunde komma att senare undergå
modifikationer, påkallade av den vidare beredningen av frågan örn försvarsväsendets
anslagsbehov under de närmaste åren. Jag angav som ett önskemål,
att de anslagsäskanden, som i statsverkspropositionen framlades, gjordes
definitiva i den utsträckning så vore möjligt. Det oaktat nödgades jag föreslå,
att ett flertal anslag upptoges i riksstatsförslaget endast beräkningsvis, och
framhöll i anslutning därtill, att det framdeles kunde visa sig nödvändigt att
vid framläggandet av den proposition, som kunde föranledas av försvarsutredningens
förslag, föreslå jämkningar i fråga örn vissa i statsverkspropositionen
såsom definitiva angivna anslagsäskanden.

Jag får vidare erinra örn att vissa av fjärde huvudtitelns anslag i statsverkspropositionen
upptogos med allenast beräknade belopp i avbidan på
resultatet av den numera avslutade utredningen rörande organisationen av
försvarsväsendets förvaltningsverksamhet — 1941 års militära förvaltningsutredning.
Detta gällde främst anslagen till de tre försvarsgrenarnas förvaltningsmyndigheter.

Sedan 1941 års försvarsutredning den 12 januari 1942 överlämnat betänkande
med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet,
avseende budgetåren 1942/43—1946/47, har Kungl. Majit den 27 mars
1942 förelagt riksdagen proposition (nr 210) angående den fortsatta utbyggnaden
och organisationen av landets försvarskrafter, i det följande benämnd
försvarspropositionen. Härmed hava förutsättningar erhållits för ett framläggande
av definitiva medelsäskanden beträffande flertalet i statsverkspropositionen
beräknade anslag. Av det följande framgår, att jag med hänsyn
till försvarsutredningens förslag, sådant det av mig i försvarspropositionen
tillstyrkts till genomförande, även anser mig böra förorda vissa ändringar
beträffande en del av de anslag, som i statsverkspropositionens förslag till
riksstat upptagits med definitiva belopp.

1941 års militära förvaltningsutredning har den 28 mars 1942 avgivit betänkande
med förslag rörande den centrala förvaltningsverksamheten inom
försvarsväsendet. I försvarspropositionen har jag framhållit, att det icke
synes bliva möjligt att förrän tidigast i början av år 1943 underställa riksdagen
på utredningen grundat förslag i ämnet. De personalberäkningar

3

Kungl. May.ts proposition nr 266.

jag i det följande framlägger äro sålunda — utom i ett par specialfall —
uppgjorda utan hänsynstagande till förvaltningsutredningens i olika avseenden
framlagda förslag.

I fråga örn vissa i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln beräknade
anslag — såsom beträffande anslagen till de värnpliktigas avlöning
— torde jag i andra sammanhang få återkomma.

Innan jag övergår till behandlingen av de olika anslagsfrågorna, må här
beröras vissa för de olika försvarsgrenarna gemensamma avlöningsfrågor m. m.
ävensom frågan örn bestridande av vissa av försvarsplanens genomförande
föranledda anskaffningskostnader.

l:o) Vissa för försvarsgrenarna gemensamma avlöningsfrågor m. m.

Yid beräknandet av de tre försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag
för innevarande budgetår tillämpades för första gången ett system med särskilda
försvarsgrensvis uppställda personalförteckningar för huvuddelen av
den inom försvarsväsendet verksamma personalen. Medelsbehovet under de
olika avlöningsan slagen beräknades med ledning av dessa förteckningar, av
vilka en del voro avsedda att underställas riksdagen för godkännande, under
det att andra, som i princip borde fastställas av Kungl. Majit, överlämnades till
riksdagen för att tjäna till underlag vid bedömandet av medelsbehovet under
de olika anslagens delposter. Det av mig i försvarspropositionen tillstyrkta
förslaget till försvarsväsendets fortsatta utbyggnad och organisation förutsätter
icke någon ändring i princip av detta system. Ifrågavarande förteckningar
torde emellertid liksom skedde vid framläggandet av anslagsäskandena
för innevarande budgetår böra såsom avsedda allenast för tjänstebruk i särskild
ordning få överlämnas till riksdagen.

I försvarspropositionen har jag anmält min avsikt vara att i anslutning
till propositionen till riksdagens vederbörande utskott överlämna vissa förslag
till personalförteckningar, av vilka framgå beräkningarna av personalbehovet
för olika förband, staber m. m. i den nya organisationen. Jag framhöll
i anslutning därtill, att förslagen borde tjäna till grundval för de anslagsäskanden
som under hänsynstagande till den pågående omorganisationen
av försvarsväsendet för varje budgetår komme att föreläggas riksdagen. Jag
anförde vidare, att avvikelser från de sålunda framlagda förslagen i många
fall torde komma att visa sig erforderliga men att det givetvis borde iakttagas,
att den i försvarspropositionen beräknade personalorganisationen i
huvudsakliga delar icke skulle frångås samt att en ytterligare prövning av
personalbehovet för varje budgetår skulle komma till stånd.

I fråga örn antalet beställningar (befattningar) för budgetåret 1942/43 för
försvarsväsendets olika förband och staber m. m. må här framhållas, att
förvaltningsmyndigheterna i sina skrivelser rörande medelsbehovet för
nämnda budgetår gjort framställning örn åtskilliga ändringar i personalorganisationen.
I en del fall — exempelvis beträffande arméns avlöningsanslag
— har framställningen begränsats att avse allenast sådana behov,

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

som ansetts kunna bedömas oberoende av 1941 års försvarsutrednings förslag.
Det förtjänar emellertid här framhållas, att försvarsutredningens beräkningar
av personalbehovet, vilka i stort sett upptagits i försvarspropositionen, äro
upprättade jämväl under beaktande av de av förvaltningsmyndigheterna för
budgetåret 1942/43 framställda önskemålen. Vid sådant förhållande har jag
funnit mig böra beräkna detta behov och föreslå därav betingade medelsäskanden
i anslutning till det organisationsförslag, som i försvarspropositionen
förelagts riksdagen, och upptager alltså icke i det följande förvaltningsmyndigheternas
ifrågavarande förslag till särskild behandling.

I försvarspropositionen har framhållits svårigheten att taga slutlig ställning
till antalet beställningar och befattningar i olika lönegrader under
budgetåret 1942/43. 1942 års försvarsberedning har förordat, att de per sonalstater

för nämnda budgetår, som komme att föreläggas riksdagen, borde
betraktas såsom »högst-stater», i fråga örn vilka borde gälla, att Kungl.
Majit skulle äga befogenhet besluta såväl om de nya beställningarna skulle
tillsättas som när detta borde ske. Till detta förslag har jag lämnat min
anslutning. Jag förutsatte emellertid, att Kungl. Majlis prövningsrätt skulle
i fråga örn den icke-ordinarie personalen omfatta jämväl löne- och arvodesställningen
för nya tjänster. Jag får i detta sammanhang tillägga, att åtskilliga
av de tjänster, som upptagits i de av mig i det följande omnämnda
förslagen till personalförteckningar, icke torde komma att tillsättas redan
från och med ingången av budgetåret 1942/43, i det att vissa i försvarspropositionen
föreslagna organisationsförändringar och kaderökningar torde
kunna genomföras först senare under nämnda budgetår. Då det alltså icke
är möjligt att redan nu angiva tidpunkten för de olika tjänsternas tillsättande,
har det synts mig lämpligt att i personalförteckningarna uppföra
samtliga de tjänster, som förväntas komma att erfordras för den nya organisationen
under någon del av budgetåret 1942/43, och att riksdagens medgivande
utverkas för Kungl. Majit att i anslutning till personalförteckningarnas
fastställande eller annorledes meddela de särskilda föreskrifter, som
för övergången till den nya organisationen kunna finnas erforderliga. I den
mån i samband med den nya organisationens genomförande redan befintliga
tjänster under någon del av budgetåret komma att vara hänförda till den
äldre organisationen, torde de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna
i tillämpliga delar av Kungl. Majit förklaras äga fortsatt
giltighet.

I förevarande sammanhang torde till behandling böra upptagas vissa
spörsmål, som sammanhänga med den i försvarspropositionen förordade
övergången till nytt arvodessystem för pensionerad personal i ar v o desbefattning.

Genom 1925 års försvarsbeslut infördes för vissa tjänsteuppgifter ett antal
befattningar vid staber, truppförband o. s. v. för pensionerade officerare och
underofficerare, varigenom antalet officerare och underofficerare på aktiv stat
kunde i motsvarande grad minskas. Liksom tidigare skett för personalen
inom rollföringsväsendet bestämdes förmånerna för dessa arvodestjänsters

5

Kungl. Majda proposition nr 266.

innehavare så, att pensionen jämte arvodet i stort sett kom att motsvara
högsta lönen å medeldyrort för motsvarande beställningshavare på aktiv
stat. För arvodestjänst, som avsågs skola regelmässigt inneliavas av pensionerad
kapten, bestämdes sålunda arvodet till 3,180 kronor för år och för
arvodestjänst, avsedd för pensionerad fanjunkare (motsvarande), fastställdes
arvodet till 2,130 kronor för år. För vissa arvodesbefattningar bestämdes
arvodet med hänsyn till arbetsuppgifternas art till högre belopp än nyss
sagts men med tillämpande av enahanda grunder. Arvodesbeloppen differentierades
icke med hänsyn till tjänstgöringsorternas fördelning å olika
dyrorter.

Förordnande å arvodesbefattning skall enligt av Kungl. Majit i brev den
16 april 1937 meddelade bestämmelser som regel gälla tills vidare, dock
högst till den 1 oktober tredje året efter det år förordnandet tager sin början.
Förordnandet kan sedermera förlängas, varje gång för tre år. För att förordnande
skall få avse tid efter den 1 oktober det kalenderår, befattningshavaren
fyller 60 år, fordras Kungl. Maj:ts medgivande; undantagsvis medgives
befattningshavare kvarstå till den 1 oktober det år, han fyller 65 år.
Sker entledigande från befattning under tid för förordnande av annan anledning
än tjänstefel, skall uppsägningen ske skriftligen såvitt möjligt senast
tre månader före anställningens upphörande.

Antalet arvodesbefattningar för pensionerade officerare och underofficerare
ökades i förhållandevis stor omfattning i samband med 1936 års försvarsbeslut.
Sålunda tillkommo vissa högre arvodesbefattningar, exempelvis
de år 1936 inrättade å arméfördelningsstaberna uppförda befattningarna
för militärområdesbefälhavare, vilka befattningar äro avsedda att tillsättas
med pensionerade regementschefer. Försvarsutredningen har föreslagit en
avsevärd utökning av antalet arvodesbefattningar och bland annat förordat,
att de nya befattningarna såsom försvarsområdesbefälhavare skola upptagas
såsom arvodesbefattningar. Till detta förslag har jag i försvarspropositionen
uttalat min anslutning.

I nämnda proposition har jag, under erinran, att frågan om en reglering
av förmånerna för pensionerad personal i arvodesbefattningar sedan länge
stått på dagordningen, framhållit, att ett av 1942 års försvarsberedning
framlagt förslag till dylik arvodesreglering syntes innebära en god lösning
av frågan. Förslaget, för vilket jag närmare redogjort i försvarspropositionen,
syftar till att, i stället för den nuvarande ordningen med ett visst icke dyrortsgrupperat
arvode utöver vederbörande tillkommande pensionsförmåner,
befattningshavarnas ersättning för tjänstgöringen skall utgå efter vissa
löneklasser i de för försvarsväsendets aktiva personal gällande löneplanerna.
Under tiden för förordnandet i arvodesbefattning skulle till följd härav
vederbörandes tjänstepensionsbelopp icke utbetalas till befattningshavaren
utan i stället jämte förekommande tillägg från anslag under tolfte huvudtiteln
tillgodoföras vederbörligt anslag under fjärde huvudtiteln. Beredningens
förslag innebär vidare, att arvodesbefattning skall tillsättas tills
vidare med 3 månaders uppsägningstid och att innehavare av dylik befatt -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ning i regel skall äga kvarstå i befattningen till 60 års ålder eller, där
fråga är om expeditionstjänst, vilken jämväl vid mobilisering skall fullgöras
under samma förhållanden som i fred, till 63 års ålder.

Jag Ilar i försvarspropositionen biträtt det av 1942 års försvarsberedning
framlagda förslaget till nytt arvodessystem för pensionerad personal i
arvodesbefattningar och därvid förutsatt, att det skulle få ankomma på
Kungl. Majit att efter vidare utredning rörande vissa detaljer meddela närmare
bestämmelser i ämnet. Jag anhåller nu att få till närmare behandling
upptaga vissa med arvodesregleringens genomförande sammanhängande frågor,
varvid jag förutsätter, att de förslag, som i det följande i sådant hänseende
framläggas, skola vara för Kungl. Majit i huvudsak bindande, dock med
rätt för Kungl. Majit att vidtaga de jämkningar, som efter närmare prövning
kunna visa sig erforderliga.

Såsom jag i nyssnämnda sammanhang framhållit, böra å de enligt viss
löneklass utgående arvodena — motsvarande nettolönen i vederbörlig löneklass
och ortsgrupp — utgå rörliga förmåner enligt samma grunder som
för lönegradsplacerade befattningar (på aktiv stat). Rörligt tillägg bör alltså
beräknas å det i löneplanen angivna bruttolönebeloppet jämväl för arvodesinnehavare.
Även i övrigt, såsom i fråga om rätt till semester, sjukvård
m. m., böra gälla samma bestämmelser som för motsvarande beställningshavare
på aktiv stat. Innehavare av arvodesbefattning, som under tjänstgöring
är skyldig att bära uniform, kan möjligen böra medgivas rätt även
till årligt ekiperingsbidrag men frågan härom synes böra bliva föremål för
närmare övervägande, innan slutlig ställning tages till densamma. Jag förutsätter
sålunda, att årligt ekiperingsbidrag tills vidare icke skall utgå till innehavare
av arvodesbefattning. Vidare bör efter övergången till det nya arvodessystemet
äldre arvodesinnehavare bibehållas vid rätt till övergångsvis utgående
barntillägg, därest enligt gällande bestämmelser dylikt tillägg skulle
utbetalats till honom i form av pensionsförmån, örn det hittills tillämpade
arvodessystemet ägt fortsatt giltighet.

I fråga örn övergången till det nya arvodessystemet har jag i försvarspropositionen
uttalat, att de nya bestämmelserna borde omedelbart tillämpas
å de befattningshavare, som förordnas efter den 30 juni 1942, medan det
borde få ankomma på Kungl. Majit att beträffande äldre arvodesinnehavare
meddela beslut rörande tidpunkten för de nya bestämmelsernas ikraftträdande.
För vissa av dessa äldre arvodesinnehavare, vilka i samband med
ikraftträdande den 1 juli 1942 av nytt tjänstepensionsreglemente komma i
åtnjutande av förhöjd tjänstepension, syntes emellertid under alla förhållanden
böra införas särskilda bestämmelser örn maximering av deras förmåner
för tiden från och med den 1 juli 1942 och intill tidpunkten för deras övergång
till det nya arvodessystemet.

I de särskilda personalförteckningar för pensionerad personal i arvodesbefattningar
för budgetåret 1942/43, vilka jag i anslutning till framläggandet
av medelsäskandena under olika avlöningsanslag i det följande förordar, kar
jag upptagit arvodena för ifrågavarande personal i enlighet med försvars -

7

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

beredningens av mig tillstyrkta förslag. Jag förutsätter alltså, att det nya
arvodessystemet skall helt genomföras under nästa budgetår. För befattningshavare,
som tillträda arvodesbefattning vid ingången av budgetåret 1942/43
eller senare, avses givetvis de nya bestämmelserna omedelbart komma i
tillämpning. För äldre arvodesinnehavares del äro emellertid vissa övergångsbestämmelser
erforderliga. Övergången till det nya systemet torde
beträffande dessa böra ske från och med den 1 oktober 1942. Med hänsyn
härtill böra före den 1 juli 1942 samtliga nuvarande innehavare av arvodesbefattningar
uppsägas att avgå från befattningen med utgången av september
månad 1942. Sålunda uppsagd befattningshavare bör, därest han före den
1 augusti 1942 anmäler sig önska kvarstå i befattningen för tid efter den
1 oktober samma år mot åtnjutande av enligt de nya bestämmelserna utgående
förmåner — som i sig inkludera pensionsförmåner, till vilka han
på grund av tidigare innehavd anställning enligt gällande pensionsbestämmelser
är berättigad — omedelbart erhålla nytt förordnande å befattningen,
därest han av vederbörande myndighet befinnes lämplig därför. I sådant fall
bör förordnandet meddelas att gälla tills vidare dock icke längre än till den
1 oktober det kalenderår, varunder befattningshavaren fyller 60 år eller, där
fråga är örn expeditionstjänst av förut angiven karaktär, till den 1 oktober det
år, befattningshavaren fyller 63 år, dock med rätt för vederbörande myndighet
att, örn omständigheterna därtill föranleda, uppsäga befattningshavaren att
avgå från befattningen dessförinnan, därvid en uppsägningstid av tre månader
örn möjligt bör iakttagas.

Därest arvodesinnehavare, som uppsagts, icke inom tid som nyss sagts
anmäler önskan att emottaga nytt förordnande för tid efter den 1 oktober
1942, bör det ankomma på vederbörande myndighet att vidtaga åtgärder
för befattningens tillsättande med ny innehavare.

För tiden den 1 juli—den 30 september 1942 böra de nuvarande
arvodesinneliavarna komma i åtnjutande av samma förmåner som för juni
månad 1942, därvid dock bör iakttagas, att, örn arvodesinnehavare kommer
i åtnjutande av förhöjda pensionsförmåner till följd av att 1941 års allmänna
tjänstepensionsreglemente blir å honom tillämpligt, arvodet bör i motsvarande
man minskas. De sammanlagda förmånerna för månad under tiden den
1 juli—den 30 september 1942 böra dock i förhållande till motsvarande förmåner
för juni månad undergå den förhöjning, som kan bliva en följd av
att kristillägget för tredje kvartalet 1942 kan komma att ökas på grund av
förhöjt levnadskostnadsindex.

I de nya bestämmelser rörande tillsättande av arvodesbefattningar för
pensionerad personal vid försvarsväsendet, som torde böra av Kungl. Majit
meddelas, bör intagas en bestämmelse, att arvodesbefattning liksom hittills
i första hand skall tillsättas med personal å övergångsstat, så länge lämplig
sådan personal finnes att tillgå. Vidare bör i dessa bestämmelser meddelas
föreskrift därom, att arvodesbefattning icke må tillsättas — förutom med
personal å övergångsstat — med annan än den, som i samband med avgång
från beställning på aktiv stat enligt tjänstepensionsreglementets bestämmelser

8

Kungl. May.ts proposition nr 266.

beviljats ålders- eller förtidspension, såvida icke Kungl. Majit för visst fall
medgiver befattningens tillsättande med annan sökande. Genom sistnämnda
stadgande förhindras myndighet att utan Kungl. Majits medgivande tillsätta
arvodesbefattning med exempelvis från reservstat avgången beställningshavare
eller med i reserven utnämnd beställningshavare; därest beställningsliavare
av nyssnämnda kategorier förordnas såsom innehavare av arvodesbefattningar
följer nämligen därav ökade kostnader för statsverket. I bestämmelserna
bör vidare intagas föreskrift rörande avgångsåldern för arvodesinneliavare
i anslutning till vad i det föregående och i försvarspropositionen
anförts, varvid får förutsättas att Kungl. Majit skall äga att beträffande vissa
kategorier befattningshavare ävensom i särskilda fall medgiva högre avgångsålder.

I samband med övergången till det nya arvodessystemet bör enligt min
mening viss ändring vidtagas i det nu tillämpade krigsavlöningsreglementet.

Enligt nuvarande lydelse av 5 § krigsavlöningsreglementet skall månadslön
för reserven tillhörande, från aktiv stat pensionsavgångna officerare och
underofficerare m. fl. utgå efter den löneklass (efter löneklass motsvarande
den), löntagaren omedelbart före inträdet i reserven tillhörde (mom. 1 d).
Därjämte gäller emellertid, att till pensionsavgången beställningshavare i
reserven utgående arvode skall inräknas i månadslönen, i den mån summan
av arvodet och pensionen jämte dyrtids- eller därmed jämförligt tillägg överstiger
den enligt nyssnämnda bestämmelse utgående månadslönen (mom. 5 c).

Ifrågavarande föreskrifter böra så ändras, att månadslön enligt krigsavlöningsreglementet
till pensionerad officer eller underofficer, som bestrider
arvodesbefattning, alltid skall utgå efter den löneklass, enligt vilken arvodet
till honom utgår i fredstid. Arvodet är nämligen bestämt med hänsyn tagen
till de honom åliggande göromålen, och örn han jämväl under tid, då krigsavlöningsreglementet
tillämpas, kvarstår i sin arvodesbefattning, bör månadslönen
enligt detta reglemente utgå efter samma löneklass. Det torde böra
ankomma på Kungl. Majit att, örn riksdagen icke har något att däremot
invända, vidtaga erforderliga ändringar i krigsavlöningsreglementet, och böra
dessa ändringar — örn krigsavlöningsreglementet alltjämt tillämpas vid ingången
av budgetåret 1942/43 — träda i kraft från och med den 1 juli 1942
beträffande innehavare av arvodesbefattningar, som då eller senare tillträda
sina befattningar, samt från och med den 1 oktober 1942 beträffande äldre
innehavare av arvodesbefattningar.

Vad slutligen angår beräkningen av kostnaderna för pensionerad personal
i arvodesbefattningar må följande framhållas. I de avlöningsstater, som av
mig i det följande framläggas för godkännande, beräknas de anslagsposter,
vilka skola tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för pensionerad
personal i arvodesbefattningar, med utgångspunkt från nettolönerna i vederbörliga
löneklasser och med hänsyn till vederbörande tillkommande rörligt
tillägg. Anslagsposterna i fråga upptagas med förslagsvis beräknade belopp.
Kostnaderna för kristillägg och övergångsvis utgående barntillägg böra däremot
för dessa arvodesinnehavare liksom för beställningshavare i allmänhet

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

vid försvarsväsendet bestridas från fjärde huvudtitelns anslag till kristillägg
respektive barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Samtliga
de pensionsförmåner, vilka innehavare av arvodesbefattningar hava att avstå
och som till följd därav från tolfte huvudtiteln såsom inkomster skola tillföras
fjärde huvudtiteln, upptagas i det följande såsom uppbördsmedel a
vederbörliga avlöningsstater. Dessa uppbördsmedel, vilka salunda komma att
utgöras av tjänstepensionsbelopp samt därå belöpande rörligt tillägg (dyrtidstillägg
å äldre pensioner) och kristillägg ävensom barntillägg, betecknas i
avlöningsstaterna »pensionsmedel»; av praktiska skäl lia jämväl å pensionerna
utgående kristillägg och barntillägg tillgodoförts avlöningsanslagen i stället
för att beräknas såsom uppbördsmedel under fjärde huvudtitelns anslag till
kristillägg och barntillägg. För arvodesinnehavarna vid armén, marinen och
flygvapnet beräknas i kostnadskalkylerna arvodesbeloppen utgå enligt ortsgruppen
E; för övriga arvodesinneliavare räknas med den verkliga ortsgruppen.
Vid beräknande av uppbördsmedlen har förutsatts, att arvodesbefattningarna
komma att innehavas av tjänstepensionsberättigade f. d. aktiva beställnings -havare i lönegrad, som närmast svarar mot de arbetsuppgifter, vilka åligga
arvodesinnehavaren. Arvodesbefattning med arvode motsvarande löneklassen
Oa 11 förutsättes sålunda innehavas av pensionsavgången major och med
arvode motsvarande löneklassen UO 8 av pensionsavgången förvaltare eller
fanjunkare o. s. v. Hänsyn har tagits till att arvodesinnehavarna äro hänförliga
till olika pensionsreglementen.

I förevarande sammanhang må framhållas, att enligt nu gällande bestämmelser
vissa innehavare av arvodesbefattningar jämte ett i vederbörlig personalförteckning
upptaget arvodesbelopp åtnjuta vissa förmåner in natura
— i regel fri bostad — därvid det kontanta arvodet i motsvarande man
minskats. I de förslag till personalförteckningar, som i det följande förordas,
hava emellertid utgående arvoden beräknats efter samma regler för
samtliga arvodesbefattningar utan avdrag för eventuella naturaförmåner. Jag
har nämligen förutsatt, att sådana innehavare av arvodesbefattningar, vilka
åtnjuta tjänstebostad eller (och) annan naturaförmån, skola efter sedvanliga
beräkningsgrunder gälda ersättning härför efter övergången till det nya
arvodessystemet.

Därest riksdagen icke har något att erinra mot införandet av ett nytt
arvodessystem för pensionerad personal i arvodesbefattningar enligt i huvudsak
de riktlinjer, som av mig i det föregående angivits, torde Kungl. Maj.t
i sinom tid böra meddela föreskrifter rörande sättet för överföringen från
anslag under tolfte huvudtiteln till fjärde huvudtitelns avlöningsanslag av de
pensionsbelopp m. m., som hänföra sig till innehavare av arvodesbefattning.

2:o) Bestridande av vissa anskaffningskostnader.

I en inom finansdepartementet upprättad promemoria har till behandling
upptagits frågan örn bestridande av engångskostnaderna för av försvarsorganisationens
uppbyggande föranledd materielanskaffning under de i femårsperioden
1942/47 ingående budgetåren. I promemorian har anförts följande:

10

Kungl. Majlis proposition nr 266.

Fördelningen på olika år av kostnaderna för den organisation av försvarsväsendet,
som nu är avsedd att genomföras, är svår att bedöma. Sannolikheten
talar för att den, i vad avser vissa till sin omfattning betydande utgifter för
materielanskaffning, blir mycket ojämn.

Såsom närmare utvecklats i årets stats verks proposition, är finanspolitiken
inriktad på full balansering av driftbudgeten inklusive kostnaderna för den
nya försvarsordningen sådana dessa väntas bli i genomsnitt under organisationsperioden.
Örn nu vissa engångskostnader till övervägande del skulle falla
på periodens första år och anslagen beräknas med hänsyn härtill, bleve följden,
att skattetrycket då skulle få lov att temporärt drivas upp över den nivå,
som i genomsnitt vore erforderlig. En sådan utveckling vore ur olika synpunkter
olämplig. Det är därför önskvärt, att budgettekniska möjligheter
öppnas för en anslagsberäkning under fjärde huvudtiteln, som kan bilda
underlag för en bestämning av skattetrycket i direkt anslutning till den för
organisationsperioden genomsnittliga kostnadsramen, oberoende av utbetalningarnas
tidsfördelning. Till stöd för en sådan anslagsberäkning kan också
åberopas, att den eliminerar infljdandet från eventuella felräkningar.

Det angivna önskemålet synes enklast kunna tillgodoses genom följande
anordning. De i sammanhanget aktuella anslagen anvisas av riksdagen såsom
reservationsanslag med belopp så avpassade, att kostnadsramen för försvarsväsendet
under organisationsperioden hålles vid en jämn nivå. Samtidigt
fattar riksdagen beslut örn totalkostnaderna under perioden för de ändamål,
vilka ifrågavarande anslag avse. I samband därmed inhämtas medgivande för
Kungl. Majit att inom ramen av sistnämnda totalbelopp överskrida de av
riksdagen anvisade reservationsanslagen. Uppkomma överskridanden å dessa,
böra de nied riksdagens tillstånd få föras å särskilt förskottskonto (utjämningsstat)
och på detta utan reglering balanseras över till följande budgetår.
Besparingar å anslagen skola givetvis i analogi härmed gottskrivas förskottskontot,
När anslagen anvisas med genomsnittsbelopp, blir tydligen följden,
att eventuella anslagsöverskridanden i början av perioden — med åtföljande
belastning å förskottskontot — senare automatiskt komma att utjämnas genom
besparingar, vilka tillföras samma konto.

Ehuru alltså anslagsöverskridanden och besparingar tänkas lagda utanför
riksstat och tilläggsstat för inbördes reglering över ett särskilt konto vid sidan
av staterna, är det angeläget, att de belastningssiffror som upptagas i budgetredovisningen
bli korrekta och sålunda taga hänsyn även till de tills vidare
å förskottskonto balanserade posterna. Ställningen å förskottskontot bör likaledes
i lämplig forin komma till synes i budgetredovisningen.

I anledning av nämnda promemoria har riksräkenskapsverket i utlåtande
den 23 april 1942 anfört följande:

Det berörda spörsmålet avser närmast frågan om balansering i driftbudgeten
av vissa engångskostnader, som beräknas skola utgå med ett för den
kommande femårsperioden maximerat belopp men med ojämn fördelning
mellan de olika budgetåren, varvid tyngdpunkten i belastningen väntas bli
förskjuten mot periodens början. Det ligger enligt riksräkenskapsverkets uppfattning
i öppen dag, att den önskade budgetbalanseringen endast kan åstadkommas
därest totalkostnaden för försvarsorganisationen anses belöpa med
en femtedel på vart och ett av de i den närmaste femårsperioden ingående
budgetåren. Den omständigheten att vissa engångskostnader kunna fördela
sig ojämnt mellan nämnda budgetår behöver i och för sig icke rubba den för
samma tidsperiod önskade balansen mellan inkomster och utgifter. Att man
vid sådant förhållande eftersträvar en formellt jämn belastning av engångsut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 11

gifterna i riksstaten för de respektive budgetåren finner riksräkenskapsverket
naturligt.

Riksräkenskapsverket vill härtill framhålla, att även andra skäl tala för ett
dylikt förfaringssätt. De hittills för försvarets engångsutgifter anvisade anslagen
hava nämligen genomgående beräknats med hänsyn till de tidsperioder,
under vilka dispositionsbeslut komma att fattas, oberoende av att utbetalningarna
verkställas först vid senare tidpunkter. Härigenom uppkomma betydande
förskjutningar i tiden för den bokföringsmässiga belastningen av anslagen,
vilket, särskilt under den nuvarande upprustningen, medfört onormalt
höga reservationer för de under fjärde huvudtiteln uppförda reservationsanslagen.
Med den nu föreslagna anvisningstekniken, varigenom beloppen jämnt
fördelas på en femårig anskaffningsperiod, finnas stora utsikter för att den
bokföringsmässiga belastningen kommer att närmare ansluta sig till de i riksstaten
anvisade beloppen. De nya anslagen komma i så fall icke att bidraga
till fortsatt ökning av reservationerna. I den mån de nuvarande mycket betydande
reservationerna förbrukas skulle man alltså kunna emotse en önskvärd
minskning av de under fjärde huvudtiteln redovisade reservationerna.

Det problem, som härvid uppkommer och som riksräkenskapsverket närmast
har att taga ställning till, gäller främst de redovisningstekniska åtgärder
som böra vidtagas, därest även den kontanta belastningen å något eller några
anslag till engångsanskaffning under femårsperiodens början skulle komma
att överstiga de i riksstaten för respektive budgetår angivna beloppen. Riksräkenskapsverket
utgår vid behandlingen av detta spörsmål från förutsättningen,
att riksdagen fastställer det högsta belopp, som för dylika ändamål
skall anvisas under femårsperioden, att detta belopp anvisas å reservationsanslag
med en femtedel för varje budgetår, att förvaltningsmyndigheterna erhålla
befogenhet att fatta beslut» angående disposition av hela eller större
delen av det för femårsperioden anvisade beloppet redan vid samma periods
början samt att de berörda reservationsanslagen för de första budgetåren få
överskridas, varvid överskridandena komma att motsvaras av besparingar å
samma anslag under periodens sista år. De överskridanden, som i så fall uppkomma
vid periodens början, böra då i budgetredovisningen redovisas såsom
merutgifter att regleras mot budgetutjämningsfonden samt å denna fond balanseras
på samma sätt som den å specialbudgeten för automobilskattemedel
nu balanserade bristen. Under senare budgetår uppkommande besparingar
böra i samma ordning tillföras budgetutjämningsfonden till dess den balanserade
bristen blivit täckt.

Vid omvänt förhållande, alltså då besparingar uppkomma vid femårsperiodens
början, uppstå inga motsvarande problem eftersom anslagen böra
hava karaktär av reservationsanslag och alltså reservationerna kvarstå å anslagen
till den del de icke erfordras för täckande av uppkomna brister.

Gentemot vad riksräkenskapsverket sålunda anfört skulle kunna invändas, att
det av riksräkenskapsverket här förordade förfaringssättet skulle kunna tillämpas
på samma eller eventuellt enklare sätt örn anslagen i stället gåvos karaktären
av förslagsanslag, vilkas slutsumma för de fem budgetåren maximerades till
av Kungl. Maj :t och riksdagen bestämt ''belopp. Ett dylikt förfaringssätt harju
även nyligen tillämpats med ett anslag å 20 miljoner kronor, vilket fördelats
på förslagsanslag å 10 miljoner kronor anvisade under två på varandra följande
budgetår (1939/40 IV G1 och 1940/41 IV Gl). Denna anordningbeslutades
med hänsyn till att en högre belastning under första budgetåret
ansågs sannolik. I verkligheten uppstodo under båda budgetåren
avsevärda besparingar, vilka ännu icke äro förbrukade. Dessa besparingar
hava i realiteten karaktären av i budgetredovisningen icke synliga reservationer.
En sådan anordning är enligt riksräkenskapsverkets uppfatt -

partcmenischefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ning icke ändamålsenlig. Även för de nu ifrågavarande anslagen är det
icke uteslutet, dels att den högsta belastningen å anslagen uppkommer
icke under första utan under andra och tredje budgetåren och dels att vissa
utbetalningar icke hinna verkställas förr än efter utgången av femårsperioden.
Vid en sådan utveckling skulle under periodens första och sista budgetår
uppkomma besparingar, som icke balanseras. Användas däremot reservationsanslag,
kan man för varje år ur budgetredovisningen med här ovan föreslaget
system avläsa den exakta ställningen för de ifrågavarande anslagen och bedöma
de för perioden utbetalade respektive kvarstående beloppen.

Riksräkenskapsverket har till slut framhållit, att den metod för överbelastning
av reservationsanslag, som sålunda förordats, endast vore motiverad av
de speciella problem, som uppkomme vid finansieringen av den för den nya
försvarsordningen framlagda femårsplanen, samt att förslaget förutsatte, att
den i propositionen nr 3 till innevarande års riksdag planerade regleringen
av de under förskottsstaten hittills redovisade engångsutgifterna genomföres.
Anordningen borde därför närmast anses såsom en enbart för detta speciella
ändamål avsedd form för övergång från nu tillämpade regler för anvisning av
engångsutgifter till mera normala budgetprinciper. Den föreslagna anordningen
borde därför under inga omständigheter anses analogt tillämplig för
andra huvudtitlar.

För egen del vill jag erinra örn att jag i försvarspropositionen i likhet
med 1942 års försvarsberedning utgått från att en förskjutning av de av den
nya försvarsplanens genomförande föranledda engångsutgifterna till femårsperiodens
första del skall komma till stånd i syfte att möjliggöra ett snabbt
genomförande av nämnda plan. De numera föreliggande kostnadsberäkningarna
utvisa, att en dylik anordning vid tillämpning av hittills gällande
anslagsprinciper icke låter sig förlika med önskemålet att under femårsperioden
hålla fjärde huvudtitelns utgiftssumma vid ett belopp, som ungefärligen
svarar mot de i försvarspropositionen beräknade genomsnittskostnaderna per
budgetår under uppsättningsperioden. Härtill kommer att beräkningarna för
de i femårsperioden ingående budgetåren av anskaffningsanslagens storlek
äro i alltför hög grad beroende av vissa svårbedömbara faktorer — exempelvis
möjligheten att anskaffa erforderlig råmateriel och industriens leveranskapacitet
—- för att en säker uppskattning av de på de olika budgetåren fallande
kostnaderna skall vara möjlig. Med hänsyn härtill synas starka skäl tala
för den i finansdepartementets promemoria förordade anordningen, vilken
dels möjliggör en avjämning av kostnadsfördelningen över uppsättningsperioden,
dels är ägnad att avsevärt förenkla anslagsberäkningarna. Å andra
sidan är det uppenbart, att en anordning av detta slag endast kan tillämpas
i ett fall som det nu föreliggande, då det gäller att över en bestämd tidsperiod
balansera engångsutgifter av osedvanlig storleksordning, avsedda att
till beloppet fixeras genom av statsmakterna fattade beslut. Från denna förutsättning
finner jag mig böra i likhet med riksräkenskapsverket biträda det
i promemorian framförda förslaget och har i huvudsak intet att erinra mot
riksräkenskapsverkets förslag till anordningens utformande i anslagstekniskt
hänseende.

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I det följande kommer jag därför att hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att fastställa de belopp, till vilka ifrågavarande materielanskaffning
högst må uppgå, samt att till bestridande av kostnaderna härför
anvisa reservationsanslag, vilka i princip böra bestämmas till en femtedel av
nämnda belopp, med rätt för Kungl. Majit att medgiva anslagens överskridande
inom ramen för de av riksdagen fastställda kostnadsbeloppen.
Härvid förutsätter jag, dels att materielbeställningarna skola kunna i sin
helhet utläggas sedan riksdagen fattat sitt beslut, dels att anslagen jämkas
till belopp över- eller understigande nämnda genomsnittssiffra örn så befinnes
önskvärt för att ernå en jämn fördelning över femårsperioden av de
sammanlagda försvarskostnaderna. De överskridanden eller besparingar, som
uppkomma på anslagen och som sålunda måste komma att motväga varandra
under femårsperiodens lopp, böra på av riksräkenskapsverket angivet sätt
regleras över särskilt konto under budgetutjämningsfonden.

Den anordning, som av mig förordas, bör icke komma till användning i
andra fall än då fråga är om mer avsevärda anskaffningskostnader, som
kunna antagas komma att ojämnt fördela sig över femårsperioden. I det
följande föreslår jag därför, att anordningen tillämpas endast beträffande
följande anslag, nämligen till anskaffning av tyg- och intendenturmateriel för
armén, till fartygsbyggnader för flottan, till förstärkning av kustartilleriförsvaret,
till anskaffning av flygmateriel samt till engångsanskaffning av
ammunition för armén och flygvapnet.

Anmärkas må, att vid beräkningen i det följande av de belopp, vartill
materielanskaffningen under femårsperioden högst må uppgå, de i försvarspropositionen
angivna kostnaderna lagts till grund. Då dessa kostnader äro
beräknade på grundval av prisläget den 1 juli 1941, kan det förutses, att en
omräkning framdeles med hänsynstagande till efter nämnda tidpunkt inträffande
prisförskjutningar blir erforderlig. Av praktiska skäl bör denna
omräkning ske först vid en tidpunkt, då det sammanlagt erforderliga beloppet
säkert kan bestämmas, d. v. s. som regel först då slutlikviden för materielleveranserna
bestämts. I vad mån härigenom de kostnadsbelopp, som i det
följande underställas riksdagen för godkännande, kunna behöva revideras
kan självfallet icke nu angivas. Emellertid böra vid materielanskaffningens
genomförande beräkningarna rörande dess omfattning grunda sig på det
prisläge, som enligt vad nyss sagts tagits till utgångspunkt vid totalkostnadernas
bestämmande.

Även bör påpekas, att sistnämnda kostnader avse endast de av försvarsplanens
genomförande föranledda utgifterna. Den ytterligare medelsanvisning,
som kan behöva ske för genomförande av redan beslutad materielanskaffning,
faller sålunda utanför nämnda belopp och bör finansieras genom anvisande
av särskilda medel under respektive anslag. Till frågan örn beräkningen av
härför erforderliga belopp återkommer jag under de särskilda anslagspunkterna
i det följande.

14

Kungl. Majlis proposition nr 266.

3:o) Förslagsanslaget till Försvarsdepartementet: Avlöningar.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 1)
föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att

dels ur personalförteckningen för försvarsdepartementet utesluta en förste
kanslisekreterare å övergångsstat i lönegraden A 26 ävensom den vid förteckningen
fogade anmärkningen,

dels höja den i avlöningsstaten för försvarsdepartementet uppförda anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med 17,500
kronor till 65,500 kronor och den i samma avlöningsstat uppförda anslagsposten
till rörligt tillägg med 2,500 kronor till 43,720 kronor ävensom avlöningsstatens
slutsumma till 420,000 kronor,

dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 420,000 kronor.

Den föreslagna höjningen av avlöningsstatens slutsumma föranleddes av
dels erfarenheter rörande belastningen å anslagsposten till övrig icke-ordinarie
personal dels ock uppkommet behov att anställa ytterligare ett extra
ordinarie kontorsbiträde. Den förordade ändringen i personalförteckningen
hänförde sig till det förhållandet, att innehavaren av en på övergångsstat
uppförd befattning för förste kanslisekreterare avgått från befattningen och
att i samband därmed en ditintills vakanthållen befattning som förste kanslisekreterare
å ordinarie stat erhållit innehavare.

I anslutning till försvarspropositionen har det visat sig erforderligt att
vidtaga vissa ändringar i avlöningsstaten för försvarsdepartementet utöver
de i statsverkspropositionen föreslagna.

Sålunda är det redan nu tydligt att det omfattande arbete, som försvarsplanens
genomförande medför, nödvändiggör en förstärkning av antalet
befattningshavare inom försvarsdepartementet. Utöver de befattningshavare,
som delvis med anlitande av fjärde huvudtitelns anslag till kommittéer och
utredningar genom sakkunniga äro inom departementet sysselsatta med lagstiftnings-
och annat författningsarbete samt för speciella utredningsuppdrag
i samband med ärendenas handläggning inom departementet, synes behov
föreligga av ytterligare minst en för sådant ändamål anställd befattningshavare.
Aven en utökning av kanslipersonalen i övrigt synes emellertid,
såvitt nu kan bedömas, vara erforderlig. Den personal, som sålunda
måste anställas, torde lämpligen böra beredas icke-ordinarie anställning. Jag
anser mig med hänsyn härtill böra föreslå en höjning för budgetåret 1942/43
av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för här
avsett ändamål med 25,000 kronor och förutsätter härvid självfallet, att dessa
medel komma att tagas i anspråk endast i den mån så befinnes nödvändigt.

I förenämnda proposition har framlagts förslag örn sammanslagning av
de nuvarande tre kommandoexpeditionerna till en för de tre försvarsgrenarna
gemensam expedition med den organisation, som i propositionen närmare angivits.
Da det icke är möjligt att nu bedöma, när ifrågavarande omorganisation

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

lämpligen kan genomföras, bör för budgetåret 1942/43 beräknas samma personal
för kommandoexpeditionerna som under innevarande budgetår. Sålunda
böra å personalförteckningen för försvarsdepartementet för kommandoexpeditionerna
jämväl för budgetåret 1942/43 upptagas, bland andra, 1 chef för lantförsvarets
kommandoexpedition och 1 chef för sjöförsvarets kommandoexpedition.
Såsom chef för flygvapnets kommandoexpedition bör liksom hittills avses en
regementsofficer vid flygvapnet, vilken placeras å befattningen. Skulle emellertid
möjlighet uppkomma att under budgetåret 1942/43 helt eller delvis genomföra
den i försvarspropositionen föreslagna sammanslagningen av de nuvarande tre
kommandoexpeditionerna, torde Kungl. Majit böra äga att utan hinder av
personalförteckningen genomföra en sådan omorganisation. Kungl. Majit
synes på grund härav böra utverka riksdagens bemyndigande att för sådant
fall vidtaga erforderlig ändring i den för nästa budgetår förordade personalförteckningen
för försvarsdepartementet, innebärande utbyte av de förenämnda
båda befattningarna såsom chefer för lantförsvarets och sjöförsvarets
kommandoexpeditioner mot en befattning såsom chef för en för de tre försvarsgrenarna
gemensam kommandoexpedition i lönegraden Ob 3 eller Ob 2.
En sådan ändring i personalförteckningen medför minskning av avlöningskostnaderna
för försvarsdepartementet. Behovet av personal i övrigt med
lön från försvarsdepartementets avlöningsanslag för en sammanslagen kommandoexpedition
torde under budgetåret 1942/43 bliva i stort sett detsamma
som för de nuvarande kommandoexpeditionerna, enär det knappast torde
vara möjligt att redan under nästa budgetår genomföra det i försvarspropositionen
framlagda förslaget örn inrättande av en för försvarsväsendet gemensam
tryckeriexpedition, i vilken bokdetaljerna skulle ingå. Även om omorganisationen
av kommandoexpeditionerna icke kan komma till stånd under
nästa budgetår, torde på av 1941 års försvarsutredning anförda skäl (jfr
sid. 105 i försvarspropositionen) i den nuvarande organisationen böra från
och med nämnda budgetår vidtagas den ändringen, att för cheferna för lantförsvarets
och sjöförsvarets kommandoexpeditioner uppföras beställningar å
försvarsdepartementets stat i lönegraden Ob 2 i stället för såsom nu lönegraden
C 8.

Vissa ändringar i avlöningsstaten äro vidare erforderliga på grund av
genomförandet av det nya arvodessystemet för pensionerad personal.

Från den i avlöningsstaten för försvarsdepartementet upptagna anslagsposten
till arvoden och siirskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
vilken post för budgetåret 1941/42 är uppförd med 51,780 kronor, utgå
valder innevarande budgetår dels arvode å 1,500 kronor till den nu såsom
chef för flygvapnets kommandoexpedition placerade regementsofficeren vid
flygvapnet, dels ock arvoden till följande pensionerade beställningshavare i
arvodesbefattningar, nämligen till envar av 3 pensionerade officerare arvode
å 3,000 kronor, till envar av 8 pensionerade officerare arvode å 3,180 kronor
och till envar av 0 pensionerade underofficerare arvode å 2,340 kronor. I
enlighet med vad jag i det föregående anfört böra från och med niista
budgetår sistnämnda arvoden beräknas efter löneklasserna Oa 11, Oa 10 oell

16

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

UO 8. Härav följer, att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, för nästa budgetår bör upptagas med ett
från 51,780 kronor till 143,500 kronor förhöjt belopp. I detta belopp ingår
j ämväl förutnämnda till chefen för flygvapnets kommandoexpedition utgående
arvode å 1,500 kronor; huruvida ifrågavarande arvode skall utgå, därest nuvarande
innehavaren av tjänsten avgår, bör, på sätt förutsättes i av Kungl.
Majit meddelade bestämmelser, bliva föremål för prövning av Kungl. Majit.
Anslagsposten i fråga torde böra uppföras förslagsvis. I samband härmed
bör, då rörligt tillägg skall utgå å arvodena till pensionerad personal, anslagsposten
till rörligt tillägg höjas från det i statsverkspropositionen beräknade
beloppet, 43,720 kronor, till 65,000 kronor.

Avlöningsstatens utgiftssumma bör till följd härav för budgetåret 1942/43
upptagas med 558,000 kronor. A andra sidan böra å staten beräknas de
inkomster, som skola tillföras anslaget från tolfte huvudtiteln till följd av
att förutnämnda arvodesinnehavare icke äga under tiden för förordnandet i
arvodesbefattning uppbära dem tillkommande pensionsförmåner. Dessa uppbördsmedel
böra i vad gäller nu förevarande anslag beräknas till 100,000
kronor. Försvarsdepartementets avlöningsanslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår är uppfört med 400,000 kronor, bör sålunda för budgetåret
1942/43 beräknas till 458,000 kronor.

I detta sammanhang får jag anmäla, att i lantförsvarets kommandoexpedition
också tjänstgöra två ur arméns truppförband kommenderade officerare.
På grund av den under arméorganisationens utbyggande rådande knappa
tillgången på officerare vid truppförbanden bör Kungl. Majit under budgetåret
1942/43 äga befogenhet att, örn så befinnes lämpligt, i stället för att
kommendera officerare på aktiv stat ur truppförbanden inrätta ytterligare
högst två arvodesbefattningar för officerare med arvoden motsvarande löneklassen
Oa 10. Vid anslagsberäkningarna har jag emellertid icke ansett mig
böra taga hänsyn till den ändrade belastning av ifrågavarande anslagspost,
som inträder, därest en sådan åtgärd prövas böra vidtagas.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte — med
ändring av Kungl. Majits i statsverkspropositionen till årets riksdag under
fjärde huvudtiteln, punkten 1, framställda förslag — föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för försvarsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Kansli avdelningen.

1 statssekreterare............................................................ C 10

1 expeditionschef ............................................................ C 8

1 byråchef .................................................................... C 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

17

Befattning.

Lönegrad.

4 kansliråd.........................................................

............ A 30

3 förste kanslisekreterare ......................................

............ A 26

4 andre kanslisekreterare..............................,..........

............ A 21

1 registrator...................................................—

............ A15

1 kansliskrivare ..................................................

............ All

2 kanslibiträden...................................................

............ A 7

1 förste expeditionsvakt .........................................

............ A 7

2 expedition svakter...............................................

............ A 5

3 kontorsbiträden................................................

............ A 4

Kommandoexpeditionerna.

1 chef för lantförsvarets kommandoexpedition ...............

........... Ob 2

1 chef för sjöförsvarets kommandoexpedition.................

........... Ob 2

2 expeditionsvakter...............................................

............ A 5

Tjänsteman å övergångsstat.

1 förste expeditionsvakt .........................................

............ A 7;

dels godkänna följande avlöningsstat för

försvarsdeparte-

mentet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöning till departementschefen ..........................

kronor 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..........

» 235,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis..............................................

» 143,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..............

» 90,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................................

» 65,000

Summa kronor 558,000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ......................................

kronor 100,000

Nettoutgift kronor 458,000;

dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för försvarsdepartementet, vilka äro påkallade
vid en omorganisation av kommandoexpeditionerna i
enlighet med vad jag i det föregående angivit;

dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budget- *
året 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 458,000 kronor.

4:o) Förslagsanslaget till Arméförvaltningen: Avlöningar.

Vid anmälan i årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 3)
av frågan örn beräkningen av arméförvaltningens avlöningsanslag för budgetBihang
till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266. 867 4 > 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

året 1942/43 erinrade jag, att anslaget för innevarande budgetår uppförts
med 1,000,000 kronor samt att arméförvaltningen i skrivelse den 11 september
1941 rörande medelsbehovet för nästa budgetår hemställt örn en
medelsanvisning av 2,640,000 kronor. Detta belopp motsvarade enligt ämbetsverkets
beräkningar det personalbehov, som med bibehållande av principerna
för den nuvarande förvaltningsorganisationen icke läte sig avvisas
vid genomförandet av en framtida fredsorganisation. Under anslaget hade
arméförvaltningen beräknat medel, inemot 1,100,000 kronor, för avlöning
av sådan inom ämbetsverket tjänstgörande icke-ordinarie personal, som hittills
avlönats från anskaffnings- eller underhållsanslag men som i fortsättningen
borde avlönas från avlöningsanslaget. — För egen del fann jag mig
icke beredd att, innan uppfattning vunnits om och i vad mån pågående utredningar
rörande organisationen av landets försvarskrafter och av försvarsväsendets
förvaltningsverksamhet kunde påverka beräkningarna för nästa
budgetår av förevarande anslag, till närmare prövning upptaga de av arméförvaltningen
i olika hänseenden framlagda förslagen till personalorganisation
inom ämbetsverket och därav betingade medelsbehov. På grund härav
syntes anslaget, i avbidan på särskild proposition i ämnet, böra i förslaget
till riksstat upptagas med allenast beräknat belopp. Som enligt vad jag på
annat ställe i statsverkspropositionen utvecklade med en överflyttning av
lönekostnaderna för viss icke-ordinarie personal till vederbörliga avlöningsanslag
tills vidare borde anstå, ansåg jag mig icke för det dåvarande böra
räkna med någon mer avsevärd förhöjning av anslaget utan förordade, att
detsamma tills vidare beräknades till 1,050,000 kronor. Min i anslutning till
det anförda gjorda hemställan bifölls av Kungl. Maj:t, och i statsverkspropositionen
är således arméförvaltningens avlöningsanslag i avbidan på särskild
proposition i ämnet upptaget med ett till 1,050,000 kronor beräknat
belopp.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla denna anslagsfråga.

Gällande personalförteckning för den civila personalen vid arméförvaltningen
upptager följande personal:

Befattning.

Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generalkrigskommissarie ..

4 krigsråd ....................

1 ombudsman ................

1 sekreterare..................

2 revisionskommissarier ____

3 sekreterare..................

1 pensionskamrerare ........

1 sekreterare och kamrerare

2 kamrerare ..................

5 notarier ....................

10 revisorer....................

B 3
A 30
A 26
A 26
A 26
A 24
A 24
A 24
A 24
A 21
A 21

Kungl. Majlis proposition nr 266.

19

Befattning. Lönegrad.

2 bokhållare.......................................... A21

1 kassör .............................................. A15

1 kansliskrivare ...................................... All

8 kanslibiträden...................................... A 7

1 förste expeditionsvakt ............................ A 7

8 expeditionsvakter.................................. A 5

16 kontorsbiträden.................................... A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 bokhållare.......................................... A 21

1 registrator.......................................... A 21

3 kansliskrivare ...................................... All

1 kanslibiträde ...................................... A 7

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 förste revisor .................................... Eo 24

1 notarie............................................ Eo 21

1 revisor............................................ Eo 21

Den för arméförvaltningen fastställda avlöningsstaten är av följande lydelse
:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ....____ kronor 480,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t...................................................... » 156,386

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ » 250,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. » 113,614

Summa kronor 1,000,000

Yad först angår den i avlöningsstaten uppförda posten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän, har arméförvaltningen beträffande beräkningen
av denna för nästkommande budgetår erinrat, att enligt 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas
förslag en expeditionsvakt (lönegrad A 5) å civila departementet
borde uppflyttas till befattning såsom förrådsförman i lönegrad
A 7 samt en expeditions vaktsbefattning å intendenturdepartementet
förändras till en kontoristbefattning i lönegrad A 9. Arméförvaltningen har
nu hemställt, att nämnda ändringar i löneställningen för angivna två ordinarie
befattningar måtte genomföras från och med nästa budgetår. Ämbetsverket
har dock framhållit, att denna åtgärd icke under några förhållanden
kunde få medföra en minskning av antalet expeditionsvaktsbefattningar å
departementet.

Vid anmälan i årets statsverksproposition under för flera huvudtitlar
gemensamma frågor av tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande har chefen
för finansdepartementet (sid. 9) ansett bland annat de sakkunnigas förslag
angående ändrad löneställning för befattningshavare vid arméförvaltningen,
med undantag av ifrågavarande expeditionsvakter, icke böra för närvarande
upptagas till prövning i avbidan på resultatet av pågående utredning rö -

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

rande den militära förvaltningsorganisationen. I anslutning härtill förordar
jag, att ifrågavarande befattningar för en förrådsförman och en kontorist
uppföras å personalförteckningen i respektive lönegraden A 7 och A 9 i utbyte
mot två expeditionsvaktsbefattningar i lönegraden A 5. Inom civila
departementet och intendenturdepartementet föreliggande behov av expeditiousvaktspersonal
torde få tillgodoses genom anställande av icke-ordinarie
personal i den mån den ordinarie personalen befinnes otillräcklig. Jag kan
således icke biträda arméförvaltningens förslag örn upptagande av oförändrat
antal expeditionsvakter vid sistnämnda departement efter nämnda
lönereglerings genomförande. Vid de nya befattningarnas tillsättande torde
i enlighet med förslag i ämnet av tjänsteförteckningssakkunniga stadgat ansökningsförfarande
ej böra äga rum.

Med utgångspunkt från den löneklassplacering ifrågavarande befattningshavare
beräknas erhålla vid ingången av nästa budgetår uppskattar jag merbelastningen
å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän till
300 kronor. Denna merbelastning torde icke böra föranleda uppräkning av
anslagsposten, vilken såsom förut är nämnt är uppförd med 480,000 kronor.

Yad angår anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar kar
arméförvaltningen i sin förutnämnda skrivelse anfört följande:

Domänofficeren, vars arbetsuppgifter undergått en högst betydande ökning,
hade under 1940 på grund av tjänsteresor varit frånvarande från sitt
tjänsterum under 241 dagar. På grund av det myckna arbetet i samband
med förvärv av mark hade tillräcklig tid icke kunnat ägnas åt tillsynen av
domänernas skötsel. För närvarande tjänstgjorde såsom biträde åt domänofficeren
en pensionerad officer. Det vore uppenbart att för ifrågavarande
uppgifter även framdeles två kvalificerade officerare bleve erforderliga, av
vilka den ena borde erhålla ett arvode å 3,480 kronor i likhet med den för
vården av Järvafältet avsedde domänofficeren.

För intendenturdepartementet erfordrades en ökning av den pensionerade
personalen med en officer och en underofficer. Kostnaderna härför uppginge
till (3,180 -4- 2,130 =) 5,310 kronor.

Armé förvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse hava i
skrivelse den 16 september 1941 gjort framställning örn arvodesförstärkning
åt styrelsens arkitekt. Under erinran, att] arvodet i fråga för närvarande
utgår med 6,000 kronor för år utan indexreglering samt att arvodet fastställts
så tidigt som 1913, hava civila departementet och styrelsen vidare
anfört följande:

Sedan år 1913 hade förhållandena i väsentliga avseenden förändrats.
Dels hade penningvärdet fallit avsevärt, dels hade de med anställningen
förenade arbetsuppgifterna på grund av bland annat på senare tid den förstärkta
försvarsberedskapen ökat betydligt till såväl antal som omfång. De
arbeten, vilka chefsarkitekten numera hade att planlägga eller beträffande
vilka han hade att handleda yngre, å arméförvaltdingens fortifikationsstyrelses
kasernbyrå anställda arkitekter, hade utökats från att tidigare lia omfattat
en årsomslutning av 4 ä 5 miljoner kronor till för närvarande en årsomslutning
av cirka 100 miljoner.

Sedan arkitektbefattningens innehavare i skrivelse till fortifikationsstyrelsen
hemställt, att styrelsen ville hos Kungl. Maj:t söka utverka någon

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

kompensation för den realminskning i honom sålunda tillkommande löneförmåner,
som numera faktiskt inträffat på grund av de ändrade tidsförlandena,
finge arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse,
som ansåge en höjning av nu utgående arvode rimligen böra ske, hemställa
att Kungl. Majit måtte för innevarande budgetår bereda arkitekten
hos arméförvaltningen ett tilläggsarvode med i ett för allt 150 kronor för
månad, att utgå av vederbörligt förskottsanslag.

Över föreliggande framställning har försvarsväsendets lönenämnd den 13
oktober 1941 avgivit utlåtande och därvid anfört följande:

Med hänsyn till den avsevärda ökningen av ifrågavarande arkitekts arbetsuppgifter
funne försvarsväsendets lönenämnd skäligt, att en höjning av
dennes arvode för innevarande budgetår vidtoges på sätt arméförvaltningen
föreslagit. Lönenämnden förutsatte därvid emellertid, att dyrtidstillägg eller
rörligt tillägg, såsom hittills varit fallet, fortfarande icke skulle utgå till
honom.

Genom beslut den 7 november 1941 fann Kungl. Majit förevarande framställning
icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

I skrivelse den 6 december 1941 hava civila departementet och fortifikationsstyrelsen
återkommit till frågan örn beredande av förhöjt arvode åt
ifrågavarande arkitekt, varvid anförts bland annat följande:

Verkställd utredning hade givit vid handen, att jämväl under nästkommande
budgetår de arbetsuppgifter, som åvilade arkitekten, komme att få
en i jämförelse med vad före nu rådande organisation varit fallet avsevärt
ökad omfattning. Det syntes därför med rättvisa och billighet överensstämmande
att arvodet underginge härav betingad höjning. Med anledning av
det anförda finge civila departementet och fortifikationsstyrelsen hemställa,
att arvodet för arkitekten å fortifikationsstyrelsen måtte för budgetåret
1942/43 utgå med ett från 6,000 kronor till 7,800 kronor för år förhöjt
belopp.

Chefen för arméstaben har i avgivet yttrande, för chefen för armén, tillstyrkt
framställningen.

För egen del biträder jag förslaget om anställande av ytterligare ett
biträde åt domänofficeren. Arvodet torde dock böra bestämmas till sedvanligt
belopp, d. v. s. enligt hittills tillämpat arvodessystem 3,180 kronor för
år. Vidare anser jag mig numera kunna förorda bifall till förslaget örn höjning
av arvodet åt styrelsens arkitekt med 1,800 kronor. Såsom närmare
framgår av vad jag nedan vid behandlingen av förslagsanslaget till uttagning
av hästar oell fordon m. m. anför lia särskilt tillkallade utredningsmän den
19 december 1941 framlagt förslag rörande omläggning av systemet för hästuttagning.
Utredningsmännen förorda i berörda förslag, att uttagningen av
hästar och hästfordon, vilken för närvarande helt liandliaves av lokala organ,
skall förläggas till en central myndighet. Den centrala myndighet, som ansetts
bäst lämpad för hithörande uppgifter, vore arméförvaltningens intendenturdepartement,
inom vars häst- och veterinärbyrå den största sakkunskapen
på området syntes vara för handen. Det föresloges alltså, att intendenturdepartementet
i egenskap av hiistuttagningsmyndighet skulle verkställa

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

intagning av hästar och hästfordon. Enär dylik intagning hittills icke åvilat
intendenturdepartementet erfordrades, enligt utredningsmännen, en utökning
av arbetskraften inom departementets häst- och veterinärbyrå. Med hänsyn
till arbetets sannolika omfattning syntes den erforderliga utökningen kunna
uppskattas till en militärveterinär såsom ledare av arbetet med uttagningen
och såsom biträde åt denne en underofficer i arvodesbefattning. Härtill
komme erforderlig kontorspersonal i övrigt, förslagsvis två kvinnliga biträden.
De årliga utgifterna till avlöning åt ifrågavarande personal beräknades av
utredningsmännen till högst 20,000 kronor.

Sedan numera proposition med förslag till rekvisitionslag samt beredskapsförfogandelag
(1942:201) av Kungl. Majit förelagts riksdagen till antagande,
anser jag mig vid mina kostnadsberäkningar under förevarande anslagspost
böra räkna med anställande av en pensionerad underofficer i
arvodesbefattning vid intendenturdepartementets häst- och veterinärbyrå. Till
frågan örn anställande av militärveterinär och kvinnliga biträden återkommer
jag i det följande.

I övrigt synes mig behovet av ytterligare arvodespersunal å intendenturdepartementet
icke vara styrkt, varför jag icke kän biträda arméförvaltningens
förslag i denna del. I anslutning härtill bör anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, beräknas med hänsyn till
att följande arvoden, enligt hittills tillämpat arvodessystem, för nästa budgetår
skola utgå till pensionerade officerare och underofficerare nämligen 1 arvode å
5,400 kronor till pensionerad officer (domänofficer), 19 arvoden ä 3,180 kronor
till pensionerade officerare, 2 arvoden ä 2,900 kronor till pensionerade underofficerare
(kontrollunderofficerare), 1 arvode å 2,340 kronor till pensionerad
underofficer (föreståndare för intendenturdepartementets modellkammare)
bärnt 18 arvoden ä 2,130 kronor till pensionerade underofficerare. Enligt det
i det föregående förordade nya arvodessystemet böra ifrågavarande arvoden
från och med nästa budgetår beräknas enligt följande nettolöneklasser, nämligen
1 enligt löneklassen Oa 15, 19 Oa 10, 2 EO 9, 1 UO 8 och 18 UO 7.
Anslagsposten bör på grund härav för nästa budgetår upptagas med ett
förslagsvis beräknat belopp av 365,000 kronor.

I samband härmed får jag anmäla, att de särskilda uppbördsmedel,
som böra beräknas å avlöningsanslaget till följd av att angivna pensionerade
officerares och underofficerares pensionsförmåner skola tillgodoföras anslaget,
böra uppföras med ett förslagsvis beräknat belopp av 216,000 kronor.

Jag övergår nu till behandlingen av anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal. Arméförvaltningen har i denna del
framlagt ett synnerligen omfattande förslag till utökning av den civila ickeordinarie
personalen å ämbetsverkets olika departement och styrelser. Ifrågavarande
personalförstärkning har motiverats med hänvisning till den blivande
försvarsorganisationen. Vid beräkningen av personalbehovet har ämbetsverket
utgått från nu gällande grunder för den militära förvaltningsverksamlieten.
Personalökningarna sammanhänga således icke med en ändring
av det militära förvaltningssystemet, örn än i vissa avseenden inom civila

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

departementets kameralbyrå förutsatts tillkomsten av nya organisatoriska
enheter. De föreslagna nya befattningarna för icke-ordinarie personal —
beträffande detaljmotiveringen torde få hänvisas till handlingarna i ärendet
— äro följande, nämligen

Placering

15

e f

a t

t n

i n

S “

r

Eo

Eo

Eo

Eo

Eo

Eo

Eo

Eo

Eo

Eo

Eo

26

24

22

21

18

15

9

7

5

4

2

Tygdepartementet ......

Intendenturdepartementet
Civila departementet ....
Fortifikationsstyrelsen. . . .
Sjukvårdsstyrelsen ......

1

1

1

1

4

1

1

3

1

2

6

1

1

1

4

2

8

i i 50 i i

1

4

2

2

3

16

2

1

Summa

3

5

1

5

9

2

4

10

6

9

22

Vid bedömandet av förevarande förslag har jag låtit mig ledas av följande
synpunkter. Då frågan örn den militära förvaltningens framtida organisation
alltjämt är svävande — ärendet torde först nästa år kunna föras till ett avgörande
— måste helt naturligt den största försiktighet iakttagas vid bedömandet
av förslag till utvidgning eller förändring av den nuvarande förvaltningsorganisationen.
Visserligen innebär arméförvaltningens nu förevavarande
förslag allenast tillskapandet av befattningar i extra ordinarie anställningsform.
I betraktande av osäkerheten huruvida dessa nytillkommande
befattningar låta sig inpassas i en blivande ny organisation, måste jag dock
ställa mig tveksam rörande lämpligheten av att i nuvarande läge i någon
större omfattning tillföra arméförvaltningen befattningar av detta slag. Jag
förbiser icke, att ämbetsverkets arbetsuppgifter sedan stormaktskrigets utbrott
undergått en högst avsevärd utökning, vilken påkallat extraordinära
åtgärder i ändamål att tillgodose härav föranlett behov av arbetskraft. Då
emellertid enligt vad under hand inhämtade uppgifter utvisa arméförvaltningen
genom anlitande av medel under förskottsstaten samt anskaffningsoch
underliållsanslag kunnat anställa erforderlig lägre biträdespersonal samt
ämbetsverkets föreliggande mera tillfälliga behov av högre kvalificerad personal,
framför allt revisionspersonal, kunnat i provisoriska former tillgodoses
inom ramen för av Kungl. Majit den 10 maj 1940 meddelade föreskrifter,
lärer ett alltför trängande behov icke föreligga av att nu inrätta ett avsevärt
antal extra ordinarie befattningar vid ämbetsverkets olika departement och
styrelser. Bifall till ämbetsverkets föreliggande förslag skulle i själva verket
i huvudsak icke innebära annat än en lönereglering för stora delar av den
personal hos arméförvaltningen, som enligt vad i det föregående anförts
vunnit anställning därstädes för mötande av det i rådande krisläge föreliggande
särskilda personalbehovet.

Ehuru en reglering äv ämbetsverkets personalorganisation synes önskvärd,
kan jag med hänsyn till det anförda icke tillstyrka bifall till arméförvaltningens
föreliggande förslag. Härvid utgår jag från att jämväl under nästa
budgetår möjligheter föreligga att vid sidan av den för ämbetsverket gällande

24

Kungl. Majlis proposition nr 266.

avlöningsstaten tillföra ämbetsverket erforderlig personal. Yad särskilt angår
av arméförvaltningen framlagda förslag örn uppfattning av kamrerarbefattningen
å civila departementet från lönegrad A 24 till lönegrad Eo 26 samt örn
inrättande å samma departements kanslibyrå av en sekreterarbefattning i lönegrad
Eo 24, vilka ansluta sig till 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas
förslag, får jag erinra, att enligt vad av det föregående framgår chefen för
finansdepartementet vid behandlingen av för Hera huvudtitlar gemensamma
frågor i årets statsverksproposition ansett de sakkunnigas förslag i denna
del icke böra för närvarande upptagas till prövning i avbidan på resultatet
av pågående utredning rörande den militära förvaltningsorganisationen. Däremot
synes hinder icke böra möta att i syfte att möjliggöra bland annat
en fastare anställning för en del av biträdespersonalen och inrättande av
vissa amanuensbefattningar, av vilka särskilt stort behov synes föreligga,
för nästa budgetår räkna med en i förhållande till arméförvaltningens äskande
relativt måttlig höjning av förevarande anslagspost till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal. Jag begränsar mig till att förorda en höjning
av denna post med 80,000 kronor till 330,000 kronor. Härvid har jag jämväl
räknat med medel för anställande av kvinnlig biträdespersonal vid intendenturdepartementet
i dess egenskap av hästuttagningsmyndighet. Jag
har därjämte beaktat, att den nya försvarsorganisationens genomförande
kommer att medföra en väsentlig ökning av ämbetsverkets arbetsbörda.

Posten till rörligt tillägg torde med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder
och med hänsyn till att jämväl pensionerade officerare och
underofficerare i arvodesbefattningar enligt det nya arvodessystemet skola
erhålla dylikt tillägg böra fixeras till 170,000 kronor.

I detta sammanhang torde för riksdagen böra anmälas vissa beslut innebärande
en av rådande särskilda förhållanden betingad förstärkning av fortifikationsstyrelsens
personal.

Kungl. Majit har sålunda den 30 januari 1942 förordnat, att inom styrelsen
skall tills vidare från och med den 1 februari 1942 finnas inrättat ett
byggnadskontor med uppgift att handhava den praktiska byggnadstekniska
verksamheten inom styrelsen. Till chef för kontoret har Kungl. Majit samtidigt
förordnat byggnadschefen i Jönköping, teknologie doktorn R. H. Lindqvist
mot åtnjutande av ett årsarvode av i ett för allt 23,500 kronor. Denna
åtgärd har förestavats av nödvändigheten att rationalisera ledningen av den
omfattande nybyggnadsverksamhet, som redan nu åvilar och i samband med
den nya försvarsorganisationens genomförande i stegrad omfattning kommer
att åläggas styrelsen. Kostnaderna för byggnadskontorets verksamhet —
framför allt lönekostnaderna — avses skola för nästa budgetår såsom administrationsutgifter
belasta vederbörliga för nybyggnader beviljade anslag.

Vidare har Kungl. Maj:t den 13 februari 1942 fattat beslut rörande organiserandet
av samt fortsatt utredning rörande viss byggnads- och reparationsberedskap.
Härvid hava vissa i en inom försvarsdepartementet utarbetad
promemoria angivna huvudlinjer föreskrivits skola tjäna till ledning,
varjämte förordnats att förenämnde chef för fortifikationsstvrelsens byggnads -

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

kontor skall såsom organisationschef för ifrågavarande beredskap i huvudsaklig
överensstämmelse med berörda huvudlinjer dels direkt under överbefälhavaren
respektive chefen för försvarsstaben, dels i fortifikationsstyrelsen
biträda vid verkställandet av nämnda organisations- och utredningsarbete.
De härav föranledda utgifterna bestridas över krigstitel från vederbörligt
förskottsanslag.

Anmärkas må att frågan örn anvisande över riksstaten av medel för bestridande
av de utgifter, vilka enligt det föregående avsetts skola under
nästa budgetår bestridas från förskottsanslag, torde komma under omprövning
vid den omorganisation av de militära förvaltningarna, vilken enligt
det sagda är förestående.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följ ande ändringar i den i personalförteckningen
för arméförvaltningen intagna förteckningen över tjänstemän å
ordinarie stat:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 kansliskrivare ...........................

................ All

1 kontorist................................

................ A 9

8 kanslibiträden..........................

................ A 7

1 förste expeditionsvakt .................

................ A 7

1 förrådsförman ..........................

................ A 7

6 expeditionsvakter......................

................ A 5

16 kontorsbiträden........................

................ A 4:

dels godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen
för budgetåret 1942/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... kronor 480,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ...... » 365,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
........................................ * 330,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 170,000

Summa kronor 1,345,000;

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 216,000

Nettoutgift kronor 1,129,000;

dels och till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,129,000 kronor.

5:o) Förslagsanslaget till Marinförvaltningen: Avlöningar.

Detta anslag är nu uppfört med ett belopp av 469,000 kronor. Marinförvaltningen
Ilar i sin skrivelse den 29 augusti 1941 med medelsäskanden
för budgetåret 1942/43 beräknat medelsbehovet till 1,199,600 kronor, innebärande
en höjning med 730,600 kronor. En stor del av anslagsökningen
belöper på överflyttning av avlöningskostnader för icke-ordinarie personal
från anskaffnings- och underhållsanslag.

Vid anmälan av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår
i årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 5) anförde
jag, att vad jag i nämnda proposition yttrat beträffande arméförvaltningens
avlöningsanslag ägde motsvarande tillämpning i fråga om nu berörda anslag.
Jag föreslog således, att anslaget i fråga i riksstatsförslaget uppfördes med
allenast beräknat belopp, vilket med hänsyn bland annat till att jag icke
komme att för nästa budgetår ifrågasätta överföring till förevarande anslag
av avlöningsmedel för viss icke-ordinarie personal syntes kunna upptagas till

500,000 kronor. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1942/43 beräkna ett förslagsanslag
av 500,000 kronor.

Jag anhåller nu att få återkomma till frågan örn beräkningen av marinförvaltningens
avlöningsanslag för nästa budgetår.

Såsom nyss anförts är ifrågavarande anslag i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med ett belopp av 469,000 kronor.

Gällande personalförteckning upptager följande civila personal på ordinarie
stat, övergångsstat och extra ordinarie stat:

Befattning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 marinöverkommissarie..................

1 amiralitetsråd............................

1 kemist....................................

1 revisionskommissarie ..................

1 kamrerare................................

1 sekreterare ..............................

1 revisor och bokhållare..................

4 revisorer..................................

2 notarier...............................

Lönegrad.

B 1
A 30
A 27
A 26
A 26
A 24
A 21
A 21
A 21

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

27

1

3

3

1

3

7

Befattning.

marinkassör..............

kansliskrivare............

kanslibiträden............

förste expeditionsvakt ..

expeditionsvakter........

kontorsbiträden..........

Lönegrad.

A 21
A 11
A 7
A 7
A 5
A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 andre kemist...................................... A

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 notarie..............................................

Den för ämbetsverket fastställda avlöningsstaten är av följande lydelse.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 190,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit........................................................... * ?0’500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 154,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................... >? 54,000

Summa kronor 469,000.

Vid beräknandet av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
har jag utgått från den nuvarande personalförteckningen. Jämväl marinförvaltningen
har tagit denna förteckning till utgångspunkt vid sin beräkning
av förevarande anslagspost men förutsatt, att posten skulle minskas
med lönekostnaderna för följande personal, vilken ämbetsverket föreslagit
skola erhålla extra ordinarie befattningar i högre lönegrader, nämligen en
sekreterare (A 24), en marinkassör (A 21), en revisor och bokhållare (A 21)
samt ett kanslibiträde (A 7). Som jag enligt vad av det följande framgåi
icke kommer att förorda inrättande av extra ordinarie befattningar i högre
lönegrader i de nyssnämnda befattningarnas ställe, beräknar jag anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän till oförändrat 190,000 hi onoi.
Härvid har jag utgått från att befattningen som andre kemist i lönegrad
A 22 fortfarande, i avbidan på en omorganisation av försvarsförvaltningen,
skall vara uppförd på övergångsstat och icke — såsom marinförvaltningen
föreslagit — överföras på ordinarie stat.

I fråga örn anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar
förklarade Kungl. Majit i samband med fastställandet av gällande avlöningsstat,
att av denna finge tills vidare från och med budgetåret 1941/42 utgå
följande arvoden, nämligen sju arvoden ä 3,180 kronor till pensionerade
officerare, åtta arvoden ä 2,130 kronor till pensionerade underofficerare, ett
arvode å 4,000 kronor till marinförvaltningens advokatfiskal, ett arvode
å 10,020 kronor till en vid marinförvaltningen anställd bränsle- och bergstekniker,
ett arvode å 6,000 kronor till en vid marinförvaltningen anställd
arkitekt, ett arvode å 468 kronor till portvakt hos marinförvaltningen, ett

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

arvode å 1,200 kronor till en kontrollofficer vid marinen, ett arvode å 600
kronor till en biträdande kontrollofficer vid marinen, ett arvode å 750 kronor
till kontrollbiträde (underofficer) i Bofors, tolv arvoden k 600 kronor till
såsom detaljcliefer vid marinförvaltningen tjänstgörande kompaniofficerare
samt ett arvode å 600 kronor till föreståndaren för ämbetsverkets blankettdetalj.

Vidkommande det för en biträdande kontrollofficer vid marinen till 600
kronor upptagna arvodet har marinförvaltningen i sin skrivelse den 27 augusti
1941 framhållit, att utvecklingen medfört, att ifrågavarande befattningshavares
verksamhet icke stannat vid blott biträde utan att åt honom uppdragits ett
i hög grad självständigt och ansvarsfullt arbete, vid vilket förhållande anledning
saknades att upptaga förevarande arvode till lägre belopp än det
egentliga kontrollofficersarvodet å 1,200 kronor. Nämnda arvode å 600 kronor
borde således höjas till 1,200 kronor för år.

I skrivelsen har marinförvaltningen i detta sammanhang framhållit, att
antalet till ständig kontrolltjänst beordrade underofficerare uppginge till
tre, varför tre arvoden k 750 kronor till kontrollbiträden borde beräknas.

I anslutning till vad sålunda anförts har marinförvaltningen förordat en
höjning av förevarande anslagspost med (600 + 2 X 750 =) 2,100 kronor. Under
hänvisning till vad jag i försvarspropositionen anfört angående återupptagande
av utredningen rörande det militära arvodesväsendet finner jag icke
nu skäl att tillstyrka marinförvaltningens ifrågavarande förslag.

Arvodena till pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningar
böra emellertid under nästa budgetår regleras på sätt i det föregående
anförts. På grund härav har anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda (tv Kungl. Maj:t, för nästa budgetår upptagits till ett
förslagsvis beräknat belopp av 142,700 kronor. Anmärkas må emellertid, att
förutnämnda arvode till en portvakt bör utgå endast så länge marinförvaltningen
kvarbliver i sina nuvarande lokaler.

I detta sammanhang får jag anmäla, att de pensionsmedel, som till följd
av det nya arvodessystemet för pensionerade officerare och underofficerare
böra uppföras såsom särskilda uppbördsmedel under avlöningsanslaget,
böra beräknas till förslagsvis 77,300 kronor.

Jag övergår härefter till beräkningen av anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal. Av skäl som i det föregående anförts
kommer jag härvid icke att upptaga framlagda förslag rörande en överföring
till avlöningsanslaget av sådana lönekostnader för enligt militära ickeordinariereglementet
eller annorledes avlönad personal, vilka för närvarande
utgå av vederbörliga anskaffnings- eller underhållsanslag.

Marinförvaltningen har vid sin behandling av förevarande anslagspost
framlagt förslag örn en mycket avsevärd utökning av den civila arbetskraften
hos ämbetsverket i såväl chefsställning som i mera underordnade befattningar.
Såsom allmän motivering för detta förslag har marinförvaltningen
anfört bland annat följande:

29

Kungl. Majus proposition nr 266.

Under rådande förstärkta försvarsberedskap Ilar den civila personalen
visserligen efter hand kunnat avsevärt utökas genom anställande av extra
och tillfällig personal i lägre befattningar. Arbetet å samtliga högre tjänster
har dock därigenom icke minskats utan arbetsbördan för innehavarna av
dessa tjänster har blivit och förutses förbliva så betungande, att med deras
tjänster förenade göromål böra fördelas på flera personer. Marinförvaltningens
civila personal i högre ställning har hittills under den förstärkta
försvarsberedskapen sökt att utan organisationsändring fullgöra sina uppgifter
men erfarenheten har visat, att med hänsyn till arbetets behöriga
gång och säkerheten i förvaltningens utövande en organisationsändring måste
komma till stånd. Ifrågavarande personal kan icke utan uppdelning av
arbetet på flera befattningshavare i ansvarig ställning vid en fortsatt tornering
eller utökning av arbetet med utsikt till bästa effektivitet fullgöra sina
åligganden. Denna ökning i arbetet är ej allenast hänförlig till nu rådande
förhållanden utan måste förutsättas bliva till avsevärd del bestående jämväl
för framtiden.

Sammanlagt har marinförvaltningen förordat inrättandet av följande ickeordinarie
tjänster i nedannämnda lönegrader, nämligen tre byrådirektörer
(Eo 28), en sekreterare (Eo 26), en biträdande kamrerare (Eo 24), en chef
för kassakontor (Eo 24), två sekreterare (Eo 24), 6 revisorer (Eo 21), en
dispositionsbokförare (Eo 21), 1 amanuens (Eo 18), 8 amanuenser (Eo 15),
1 kontorsskrivare av 2. klass (Ex 13), 3 kansliskrivare (Eo 11), 1 förste kontorist
(Ex 10), 4 kanslibiträden (Eo 7), 1 förrådsförman (Eo 7) samt 9 kontorsbiträden
(Eo 4).

Av handlingarna i ärendet framgår, att de sålunda förtecknade befattningarna
i åtskilliga fall avsetts för innehavare av redan nu förefintliga
ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänster, vadan förslaget liksom arméförvaltningens
i det föregående berörda framställning örn ökning av dess
extra ordinarie personal närmast är att betrakta såsom en lönereglering,
örn än i viss mån av provisorisk karaktär. För egen del finner jag
visserligen starka skäl föreligga för en förstärkning av marinförvaltningens
personal på längre sikt. Av samma skäl som angivits vid behandlingen av
arméförvaltningens framställning i ämnet kan jag emellertid i nuvarande
läge endast förorda en mindre höjning av förevarande anslagspost.

På grund av det anförda beräknar jag anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår till 204,500 kronor, innebärande
en anslagshöjning med 50,000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg beräknar jag enligt nu tillämpade
grunder och med hänsyn till att rörligt tillägg skall beräknas å de nya
arvodena till pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningar
till 76,100 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen
för budgetåret 1942/43:

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 190,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. » 142,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 204,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 76,100

Summa kronor 613,300

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...... kronor 77,300

Nettoutgift kronor 536,000;

dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 536,000 kronor.

6:o) Förslagsanslaget till Flygförvaltningen: Avlöningar.

I sin skrivelse den 30 augusti 1941 rörande medelsbehovet för budgetåret
1942/43 hemställde flygförvaltningen, att ifrågavarande anslag, som för
innevarande budgetår upptagits med 232,000 kronor, måtte höjas till

1,151,000 kronor. Liksom i fråga örn arméförvaltningens och marinförvaltningens
motsvarande anslag föreslog jag vid avlåtandet av årets statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, punkten 8), att flygförvaltningens avlöningsanslag
i förslaget till riksstat uppfördes med allenast beräknat belopp, Då
avlöningskostnaderna för viss icke-ordinarie personal syntes böra även under
budgetåret 1942/43 bestridas från vederbörliga anskaffnings-, omkostnadseller
underhållsanslag, ansåg jag mig icke för det dåvarande böra räkna
med högre medelsanvisning än 240,000 kronor. I anslutning till det anförda
föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Plygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1942/43 beräkna
ett förslagsanslag av 240,000 kronor.

. Jag får nu ånyo anmäla förevarande anslagsfråga.

Den genom beslut den 6 juni 1941 fastställda personalförteckningen för
den civila personalen vid flygförvaltningen upptager följande befattningar:

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 byråchef.............................................. A 30

1 sekreterare och ombudsman ...................... A 26

1 revisionskommissarie .............................. A 26

1 sekreterare .......................................... A 24

1 kamrerare............................................ A 22

2 revisorer ............................................ A 21

1 kassör................................................ Ali

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

31

Befattning. Lönegrad.

3 kanslibiträden ...................................... A 7

1 förste expeditionsvakt .............................. A 7

6 kontorsbiträden...................................... A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 domän tjänsteman.................................. Eo 24

1 revisor.............................................. Eo 21

Flygförvaltningens avlöningsstat, gällande tills vidare från oell med innevarande
budgetår, är av följande lydelse:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis— kronor 104,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj: t........................................................ » 50,042

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 54,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................... »_23,958

Summa kronor 232,000

Vad angår beräkningar av anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän har flygförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehovet
för nästa budgetår — under åberopande av vad ämbetsverket i sådant avseende
framhållit i skrivelse till 1939 års tjänsteförteekningssakkunniga —
föreslagit uppförande å ordinarie stat av ett antal icke-ordinarie kvinnliga
biträden, nämligen 5 kanslibiträden (lönegrad A 7), 21 kontorsbiträden (lönegrad
A 4) samt 10 skrivbiträden (lönegrad A 2).

Allmänna lönenämnden har i avgivet utlåtande förklarat sig icke hava
något att erinra mot förvaltningens förslag örn uppförande å ordinarie stat
av angivna biträden. Lönenämnden ville dock framhålla, att nämnden icke
på grundval av den föreliggande framställningen kunde bedöma huru många
befattningar i de olika lönegraderna, som borde örn bildas till ordinarie.

Med hänsyn till pågående överväganden rörande omorganisationen av den
militära förvaltningen finner jag mig icke kunna förorda tillskapandet av
nya ordinarie befattningar i flygförvaltningen. Jag beräknar fördenskull
förevarande anslagspost till oförändrat belopp, 104,000 kronor.

Beträffande anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar
får jag erinra, att denna för innevarande budgetår enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 6 juni 1941 disponeras på följande sätt, nämligen till souschefen
vid flygförvaltningen 1,892 kronor, till envar av cheferna för materielavdelningen,
militärtekniska byrån och industribyrån 1,800 kronor, till envar av
8 pensionerade officerare 3,180 kronor, till envar av 7 pensionerade underofficerare
2,130 kronor samt till beställningshavare vid försökscentralen 2,400
kronor med fördelning enligt grunder som av flygförvaltningen prövas skäliga.

Flygförvaltningen har beträffande beräkningen av ifrågavarande anslagspost
för nästa budgetår anfört följande:

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Med hänsyn till chefens för materielavdelningen avsevärt ökade ansvar
och arbetsbörda har flygförvaltningen tagit under omprövning nämnde befattningshavares
uppflyttning i högre lönegrad (Ob 1). Med hänsyn till den
ifrågasatta omorganisationen av de centrala förvaltningsmyndigheterna finner
sig flygförvaltningen dock böra föreslå, att det till ifrågavarande befattningshavare
nu utgående årliga arvodet av 1,800 kronor ökas till 3,000 kronor.

I fråga örn de till cheferna för flygförvaltningens militärtekniska byrå och
industribyrå utgående arvodena av 1,800 kronor för år får ämbetsverket
erinra örn sin den 19 innevarande augusti avlåtna underdåniga skrivelse
med förslag till ny provisorisk organisation av materielavdelningen, som påkallar
ändrad disposition av arvodena. Nämnda förhållande torde böra anmälas
för riksdagen.

Genom beslut av 1941 års riksdag upprättades ett centralförråd för intendenturmateriel,
flygvapnets intendenturförråd i Västerås, med en pensionerad
officer som förrådschef. För nämnde chef föreslog flvgförvaltningen
det högre arvodesbeloppet, 3,600 kronor, vilket dock av riksdagen i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag sänktes till 3,180 kronor. Som skäl för det högre
arvodets utgående anförde flygförvaltningen det stora ansvar, som skulle
komma att åvila förrådschefen.

Genom tillkomsten av nya flottiljer kommer emellertid verksamheten vid
förrådet att än ytterligare ökas och därmed följer ökad arbetsbörda och
större ansvar för nämnde förrådschef.

Med anledning härav föreslår flygförvaltningen, att det till chefen för
centralförrådet nu utgående arvodet å 3,180 kronor liöjes till 3,600 kronor.

I anslutning till det anförda har flygförvaltningen beräknat anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar till 51,662 kronor.

Yad angår den av flygförvaltningen ifrågasatta höjningen av arvodet för
chefen för ämbetsverkets inaterielavdelning från nuvarande 1,800 kronor till

3,000 kronor får jag erinra, att jag vid framläggandet av försvarspropositionen
uttalat, att jag icke nu kan biträda förslag örn höjning av avdelningschefens
löneförmåner. En höjning av arvodet till chefen för flygvapnets
intendenturförråd, vilket bestiimts så sent som vid 1941 års riksdag,
kan jag icke nu förorda. Arvodet till souschefen vid flygförvaltningen bör,
till följd av det nya tjänstepensionsreglementets ikraftträdande den 1 juli
1942, bestämmas till 1,895 kronor. Med hänsyn till vad jag sålunda anfört
påkallas ingen annan väsentlig ändring i beräkningen av förevarande anslagspost
än den, som följer av den i det föregående förordade omläggningen
av arvodessystemet för pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningar.
På grund av nu angivna förhållanden bör anslagsposten för
nästa budgetår upptagas med ett förslagsvis beräknat belopp av 124,600
kronor. De pensionsmedel, som i anslutning till det nya arvodessystemet
skola beräknas såsom särskilda uppbördsmedel, böra upptagas med ett
förslagsvis beräknat belopp av 80,000 kronor.

Beträffande beräkningen av anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal har jag såsom i det föregående angivits utgått
från att någon överföring av hittills från anskaffnings- och underhållsanslag
utgående kostnader för avlöning till icke-ordinarie personal icke kommer
till stånd'' under nästa budgetår. Vid sådant förhållande saknar jag anled -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

33

liing att här till behandling upptaga av flygförvaltningen i sådant avseende
framlagda förslag. Jag förutsätter således, att ämbetsverkets utgifter för
ingenjörs- och annan teknisk personal under nästa budgetår liksom hittills
bestridas av anskaffnings-, underhålls- och byggnadsanslag. Av handlingarna
i ärendet har jag emellertid funnit, att behovet av kvinnlig biträdespersonal
å ämbetsverkets olika avdelningar är av så varaktig natur, att skäl tala för
en partiell överföring av lönekostnaderna för sådan personal till förevarande
anslagspost. I anslutning härtill och av skäl, som framgå av vad i motsvarande
hänseende anförts beträffande armé- och marinförvaltningarna, förordar
jag en höjning av denna post med 39,000 kronor till 93,000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde med tillämpning av sedvanliga
beräkningsgrunder och med hänsyn tagen till att de pensionerade officerarna
och underofficerarna i arvodesbefattningar bliva berättigade till rörligt tillägg
böra uppskattas till 41,400 kronor.

Jag kan under nuvarande förhållanden, innan ställning tagits till frågan
örn förvaltningsorganisationens utformning, ej heller förorda att definitiva
åtgärder vidtagas för omorganisation av materielavdelningen. Skulle en
omorganisation av provisorisk karaktär finnas erforderlig, torde det få ankomma
på Kungl. Majit att härutinnan fatta beslut, under förutsättning
dock att förevarande avlöningsanslag icke därigenom röner inverkan. På
grund härav har jag vid anslagsberäkningarna icke tagit hänsyn till de
ändringar i flygförvaltningens avlöningsanslag, som i detta hänseende av
flygförvaltningen föreslagits.

I detta sammanhang vill jag erinra att genomförandet av de byggnadsföretag
för flygvapnet, för vilka anslag i annat sammanhang äskats, torde
nödvändiggöra åtgärder för effektivisering av ämbetsverkets byggnadsavdel
ning på sätt enligt det föregående redan skett vad beträffar fortifikationsstyrelsen.
De härigenom uppstående merkostnaderna torde få bestridas från
vederbörliga nybyggnadsanslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för flygförvaltningen för
budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 104,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ........ >- 124,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.......................................... 93,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.....................41,400

Summa kronor 303,000

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 1 saini. Nr 266.

42

34

Kungl. Majlis proposition nr 266.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 80,000

Nettoutgift kronor 283,000;

dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 283,000 kronor.

7:o) Förslagsanslaget till Försvarsstaben: Avlöningar.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med 484,000 kronor.

Vid anmälan av denna anslagsfråga i årets statsverksproposition (fjärde
huvudtiteln, punkten 10) anförde jag, att det torde vara att förvänta, att
resultatet av utredningen rörande den fortsatta utbyggnaden av landets
försvarskrafter komme att öva inflytande på beräkningen för nästa budgetår
av medelsbehovet under ifrågavarande anslag. Jag funne mig därför
böra föreslå, att anslaget i riksstatsförslaget uppfördes med beräknat
belopp. Härför talade, anförde jag vidare, även den omständigheten, att
till Kungl. Maj:ts prövning förelåge följande förslag, vilka först vid en
senare tidpunkt syntes kunna upptagas till slutligt övervägande, nämligen
dels ett av särskilda sakkunniga avgivet betänkande och förslag
angående soldatvården, i vilket förordats vissa ändringar i dispositionen
av de till försvarsstaben utgående avlönings- och omkostnadsanslagen,
dels ock ett av överbefälhavaren framlagt förslag rörande bestridandet av
vissa med verksamheten vid försvarsväsendets radioanstalt förenade kostnader.
Yad särskilt anginge sistnämnda anslagsfråga erinrade jag, att kostnaderna
för radioanstalten för närvarande bestredes från ett särskilt å fjärde
huvudtiteln uppfört anslag å 80,000 kronor. I nämnda sammanhang ansåg
jag mig böra i avbidan på närmare överväganden räkna med att dessa kostnader
i fortsättningen gäldades från de till försvarsstaben utgående anslagen;
jag funne mig alltså icke böra förorda särskild medelsanvisning för radioanstaltens
del. Medelsbehovet för budgetåret 1942/43 under förevarande anslag
syntes böra i avbidan på särskild proposition i ämnet uppskattas till 1,600,000
kronor. På därom av mig under åberopande av det anförda gjord framställning
föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1942/43 beräkna ett
förslagsanslag av 1,600,000 kronor.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla frågan örn försvarsstabens avlöningsanslag
för nästa budgetår. Beträffande de vid tiden för statsverkspropositionen
framläggande svävande spörsmålen av beskaffenhet att inverka på förevarande
anslag får jag anföra följande.

Vad först beträffar 1941 års försvarsutrednings förslag till omorganisation
av försvarsstaben får jag hänvisa till vad i ämnet anförts i försvarspropositionen.
Det kan icke nu bedömas, i vad män det blir möjligt att
redan under nästa budgetår genomföra den av mig i nämnda proposition

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

35

förordade organisationen av försvarsstaben. Vid anslagskalkylerna för nästa
budgetår anser jag mig emellertid böra utgå från den beräkningsgrunden,
att omorganisationen kan ske från och med den 1 juli 1942.

Angående personalvårdens (soldatvårdens) organisation får
jag likaledes hänvisa till försvarspropositionen. I den mån personalvårdens
omorganisation påkallar särskilda personalanordningar inom försvarsstaben
ha dessa redovisats i nämnda propositions avsnitt rörande försvarsstaben,
varför jag även i denna del kan hänvisa till den i samma proposition lämnade
redogörelsen i ämnet.

Vidkommande slutligen frågan örn bestridandet av de med verksamheten
vid försvarsväsendets radioanstalt förenade kostnaderna får jag
erinra dels att riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att, i avvaktan på statsmakternas
ståndpunktstagande till frågan örn anstaltens organisation, under
vissa förutsättningar vidtaga de åtgärder, som för det ändamålsenliga bedrivandet
av anstaltens verksamhet kunde finnas av omständigheterna påkallade
(propositionen 1941:211, riksdagens skrivelse nr 4, punkten 144), dels
ock att riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor för ordnande av anstaltens förläggning
(propositionen 1941: 305, bilaga 11, punkten 1, riksdagens skrivelse
nr 492, punkten 3) samt att i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bilaga 2, punkten 2) äskats ett reservationsanslag av 1,260,000 kronor för dessa
byggnadsarbetens slutförande.

Vid anmälan i propositionen 1941: 305 av nämnda byggnadsfråga yttrade
jag bland annat, att de skäl, som i förenämnda proposition nr 211 anförts
till stöd för att med ett definitivt beslut rörande radioanstaltens framtida
organisation tills vidare borde anstå, enligt min mening alltjämt förelåge.
Ytterligare någon tids erfarenhet rörande förhållandena under rådande beredskap
syntes böra inhämtas för att läggas till grund för ett blivande beslut
i organisationsfrågan. I denna fråga torde därför tidigast år 1942 förslag
kunna föreläggas riksdagen.

Till bedömande vid avgörandet av frågan om radioanstaltens organisation
föreligger numera såsom inledningsvis framhållits ett förslag av överbefälhavaren.
Örn förslagets närmare innebörd torde riksdagens vederbörande utskott
få erhålla kännedom genom de handlingar, som komma att till utskottet
för sådant ändamål överlämnas. Med vissa modifikationer, vilka framgå av
nyssnämnda handlingar, har jag funnit mig kunna godtaga nämnda förslag.
Då den nya organisationen av i’adioanstalten bör genomföras från och med
budgetåret 1942/43, har vid beräknandet av den i det följande frandagda avlöningsstatens
olika poster hänsyn tagits till de ändringar i avlöningsstaten,
som härigenom föranledas.

Enligt det av mig tillstyrkta organisationsförslaget skola vissa av befattningshavarna
vid anstalten erhålla avlöning enligt någon av löneplanerna A
elior C i civila avlöningsreglementet. Det synes emellertid mindre lämpligt,
att avlöningsreglementet direkt göres tillämpligt å befattningshavarna i fråga.
En för de särskilda förhållandena vid anstalten mera lämplig anordning synes

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

vara att tillämpa den anställningsform, som gäller för befattningshavarna i
bank- och fondinspektionen liksom i sparbanksinspektionen. Civila avlöningsreglement.
et är med vissa modifikationer tillämpligt å dessa befattningshavare
enligt särskilda beslut av Kungl. Majit, som även i personalförteckningar
fastställer tjänsternas antal och lönegradsplacering. Även pensionsrätt är
tillförsäkrad befattningshavarna, för närvarande genom särskilda beslut av
Kungl. Majit. I syfte att erhålla en fullgod rekrytering synes det mig emellertid
nödvändigt att, även om nämnda anställningsform tillämpas, befattningshavarna
beredas i stort sett samma trygghet i anställningen som örn de
direkt inordnades under civila avlöningsreglementet. På grund härav bör
föreskrivas, att skyldighet att avgå från tjänsten skall, såvitt fråga icke är
om tjänsteman med lön enligt löneplan C, inträda allenast i de fall, som för
andra fullmaktstjänstemän än domare stadgas i allmänna tjänstepensionsreglementet,
eller då Kungl. Majit prövar statens intresse så påfordra. I
sistnämnda fall bör befattningshavaren försättas i disponibilitet och vara
berättigad till disponibilitetsarvode enligt av Kungl. Majit fastställda
grunder. Befattningshavarna böra tillerkännas pensionsrätt enligt allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementena.

Vissa befattningshavare vid anstalten skola enligt förslaget erhålla avlöning
enligt någon av löneplanerna Eo eller Ex i civila icke-ordinariereglementet.
Å dessa bör nämnda reglemente direkt bliva tillämpligt. För inrättande
av extra ordinarie tjänst i högre lönegrad än den 20:e torde i förevarande
fall icke böra fordras riksdagens medverkan.

Kungl. Majit torde böra inhämta riksdagens bemyndigande att meddela
erforderliga bestämmelser angående ifrågavarande personals anställningsförhållanden
liksom att fastställa personalförteckning.

Jag övergår härefter till beräkningen av den i avlöningsstaten för försvarsstaben
ingående posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Denna anslagspost är för närvarande uppförd med 129,000 kronor. Den
för innevarande budgetår gällande personalförteckningen upptager följande
militära beställningshavare med löner (arvoden) i nedannämnda lönegrader,
nämligen en chef för försvarsstaben, Ob 4, tre regementsofficerare ur armén,
marinen eller flygvapnet, Oa 5 eller Oa 4, en regementsofficer ur armén eller
marinen, Oa 5 eller Oa 4, en regementsofficer eller kapten ur armén, marinen
eller flygvapnet, Oa 4 eller Oa 3, två kaptener ur armén eller marinen, Oa 3,
samt en kompaniofficer ur armén eller marinen, Oa 3 eller Oa 2.

Enligt försvarspropositionen böra å försvarsstabens personalförteckning
uppföras följande militära personal med löner (arvoden) enligt nedannämnda
lönegrader, nämligen en överbefälhavare (Ob5), en generalsperson (flaggman)
eller överste (kommendör) (arvode Ob 3 eller Ob 2, i senare fallet med tillläggsarvode
av 1,895 kronor för år), två överstar (kommendörer) (Oa 6), 14
regementsofficerare, försvarsattaehéer (arvoden Oa 6, Oa 5 eller Oa 4), en
regementsofficer (Oa 6 eller Oa 5), 10 regementsofficerare, varav två militärassistenter
(Oa 5 eller Oa 4), två majorer, militärassistenter (Oa 4), en major

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

eller kapten (Oa 4 eller Oa 3) (om beställningen innehaves av kapten, utgår
avlöningen i form av arvode), 10 kaptener, militärassistenter (arvoden Oa3)
samt tre kaptener eller löjtnanter, militärassistenter (arvoden Oa 3 eller Oa 2).

Å försvarsstabens personalförteckning bör vidare, såsom av försvarspropositionen
framgår, uppföras följande civila personal i nedannämnda lönegrader,
nämligen två detaljchefer å personalvårdsavdelningen (C 2), en maskinist
(A 12), en förste expeditionsvakt (A 7), ett kanslibiträde (A 7), en eldare
av 1. klassen (A 7), en expeditionsvakt (A 5), åtta kontor sbiträden (A 4) samt
en telefonist (A 4), varjämte under rubriken tjänsteman å övergångsstat bör
uppföras föreståndaren för försvarsstabens fotografiska centrallaboratorium
(A 30).

För avlöning till den personal, som skall avlönas från ifrågavarande anslagspost,
erfordras med tillämpning av de av 1941 års försvarsutredning förordade,
i försvarspropositionen angivna beräkningsgrunderna ett belopp av i
avrundat tal 550,000 kronor.

I överensstämmelse nied vad därom anförts i försvarspropositionen beräknar
jag antalet befattningar för pensionerade officerare och underofficerare
i arvodesbefattningar till en i löneklass Oa 14, fem i löneklass Oa 11, tjugufem
i löneklass Oa 10 och tre i löneklass UO 7. Med tillämpning av vanliga beräkningsgrunder
kunna kostnaderna för avlöning till ifrågavarande arvodestagare
uppskattas till i avrundat tal 315,000 kronor. I likhet med vad hittills varit
fallet i fråga örn armén, marinen och flygvapnet torde här ifrågavarande avlöningsmedel
böra uppföras under en särskild, förslagsvis beräknad post till
arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning. De pensionsförmåner,
som dessa befattningshavare avstå på grund av förordnande i arvodesbefattningar,
skola i avlöningsstaten uppföras såsom särskilda uppbördsmedel
och böra upptagas med ett förslagsvis beräknat belopp av 220,000 kronor.

Då således kostnaderna för avlöning av pensionerad arvodespersonal överflyttas
till en särskild anslagspost, komma under nästa post i avlöningsstaten,
posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
medel att erfordras för följande arvoden, nämligen 28 kompaniofficersarvoden
å (500 kronor, 1,895 kronor såsom fyllnadsarvode till försvarsstabschefen,
därest denne är innehavare av beställning i lönegrad Ob 2, 2,400 kronor till en
arkivarie i krigshistoriska avdelningen, 2,400 kronor till en vicevärd i
militärstabsbyggnaden samt 1,800 kronor till överbefälhavarens juridiska biträde.
Härtill bör emellertid läggas ett belopp för bestridande av sammanträdesarvoden
till den i försvarspropositionen angivna personalvårdsnämnden,
för vilket ändamål torde böra beräknas ett belopp av högst 1,700
kronor. Medelsbehovet under förevarande anslagspost kan med hänsyn härtill
uppskattas till sammanlagt 26,995 kronor. Anmärkas må, att frågan örn
bibehållande av nämnda kompaniofficersarvoden, såsom i försvarspropositionen
framhållits, kommer under övervägande i samband med den tillärnade
utredningen rörande vissa arvoden inom försvarsväsendet.

I särskild proposition framlägges på chefens för finansdepartementet föredragning
förslag till reglering av militär-, marin- och flygattachéernas löne -

38

Kungl. Majlis proposition nr 266.

förhållanden. Vid ett genomförande av detta förslag bör för försvarsattachéer
och — i anslutning till vad därom anförts i försvarspropositionen — även för
biträdande försvarsattachéer under försvarsstabens avlöningsstat uppföras en
ny anslagspost till särskilda löneförmåner för dessa befattningshavare, örn
fattande de förmåner av ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg, bidrag
till automobilresor samt förflyttningsbidrag, som skulle tillkomma tjänstemännen
i kraft av de blivande nya lönebestämmelserna, varjämte även medel
till prisutjämningstillägg, att bestämmas av Kungl. Maj:!, torde böra anvisas.

Innan jag ingår på beräkningen av de i den nya anslagsposten till särskilda
löneförmåner för försvarsattachéer ingående delposterna, vill jag framhålla,
att den av chefen för finansdepartementet avsedda löneregleringen för tjänstemännen
i fråga bygger på det för utrikesförvaltningens tjänstemän gällande
avlöningssystemet. Härvid jämställas vid löneförmånernas fastställande försvarsattaché
med legationsråd och biträdande försvarsattaché med förste,
respektive andre legationssekreterare alltefter innehavande beställning såsom
kapten eller löjtnant. I detta sammanhang vill jag ytterligare framhålla, att
antalet försvarsattachéer i det föregående beräknas till 14, samt att antalet
biträdande försvarsattachéer i avvaktan på närmare erfarenheter tills vidare
torde böra beräknas till 10. Lönerna för dessa sistnämnda tjänstemän beräknas
såsom i försvarspropositionen anförts på vederbörande försvarsgrenars
avlöningsanslag, medan nu ifrågavarande särskilda förmåner böra upptagas i
detta sammanhang.

Yad härefter till en början angår beräkningen av ortstilläggen lia dessa enligt
chefens för finansdepartementet förslag upptagits med belopp i stort sett
motsvarande dem, som enligt fastställd stat gälla för de diplomatiska tjänstemän,
med vilka vederbörande militära befattningshavare ansetts böra närmast
jämställas. De med ledning härav erhållna beloppen hava emellertid uppräknats
med i genomsnitt 10 procent, avseende viss kompensation för representationskostnader.
Sammanlagda kostnaden för ortstillägg beräknar chefen
för finansdepartementet till 291,000 kronor, vilket belopp torde böra avrundas
till förslagsvis 290,000 kronor. Detta belopp torde således böra upptagas såsom
första delpost i nu förevarande anslagspost.

Beträffande barnbidrag —- avsedda att möjliggöra svensk uppfostran av befattningshavarnas
barn — beräknas dessa av chefen för finansdepartementet
enligt den av denne förordade avvägningen till generellt 2,000 kronor för samtliga
försvarsattachéer samt till 750 kronor för biträdande försvarsattachéer.
För ifrågavarande ändamål torde böra beräknas i avrundat tal 36,000 kronor.

För utomeuropeiskt tillägg beräknar chefen för finansdepartementet 5,000
kronor för försvarsattaché och 3,000 kronor för biträdande försvarsattaché,
medförande ett sammanlagt medelsbehov av 23,000 kronor.

Bidrag till automobilresor upptagas av chefen för finansdepartementet till
1,200 kronor för samtliga 14 försvarsattachéer, innebärande en sammanlagd
kostnad av 16,800 kronor, eller avrundat 17,000 kronor.

För förflyttningsbidrag beräknar chefen för finansdepartementet ett belopp
av 30,000 kronor.

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

För prisutjämningstillägg beräknar jag i överensstämmelse med chefens
för finansdepartementet förslag 19,000 kronor.

Med i det föregående angivna beräkningar uppskattar jag medelsbehovet
under anslagsposten till särskilda löneförmåner för försvarsattachéer till sammanlagt
(290,000 + 36,000 + 23,000 + 17,000 + 30,000 + 19,000 =) 415,000
kronor.

För ortstillägg åt diplomatisk och konsulär personal, tjänstgörande utom
riket, är under tredje huvudtitelns anslag till avlöningar vid beskickningar och
konsulat: diplomatisk och konsulär personal m. m. fastställd en särskild, av
riksdagen godkänd stat. Då det under nuvarande förhållanden icke är möjligt
att förutse stationeringsorterna för försvarsattachéerna, torde stat för ortstillägg
åt dessa tjänstemän få fastställas av Kungl. Maj:! Bemyndigande härtill
torde böra utverkas av riksdagen.

I anslutning till vad därom anförts i försvarspropositionen torde posten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal böra beräknas med utgångspunkt
från följande antal extra ordinarie befattningshavare vid försvarsstaben,
nämligen: två stabsredaktörer (MEo23), en ingenjör vid försvarsstabens fotoanstalt
(MEo 21), två stabsfotografer (MEo 15), en kontorsskrivare av 2. klass
(MEo 13), en arbetsförman av 1. klass (MEo 12), en arbetsförman av 2. klass
(MEo 10), en garageförman (MEo 10), två portvakter (MEo 9), en fotograf
(MEo 8), tre kanslibiträden (MEo 7), en expeditionsvakt (MEo 5), en bilförare
(MEo 5), en eldare av 2. klass (MEo 5), elva kontorsbiträden (MEo 4),
två telefonvakter av 1. klass (MEo 4) samt åtta skrivbiträden (MEo 2). I likhet
med försvarsutredningen förutsätter jag, att befattningarna som garageförman
och portvakt hänföras till angivna lönegrader endast så länge de nuvarande
innehavarna av befattningarna kvarstå i desamma och att frågan om befattningarnas
framtida bestridande därefter hänskjutes till Kungl. Maj:ts prövning.

Lönekostnaderna för denna personal beräknar jag med nu tdlämpade beräkningsgrunder
till i runt tal 150,000 kronor. Med hänsyn till de ytterligare
kostnader, som enligt gällande föreskrifter för avlöningskostnaders bestridande
skola belasta förevarande anslagspost, torde denna böra bestämmas till
i avrundat tal 160,000 kronor.

I överensstämmelse med de i det föregående framlagda beräkningarna
skulle för rörligt tillägg erfordras ett belopp av 152,700 kronor, vilket belopp
för erhållande av jämn slutsumma å avlöningsstaten torde böra bestämmas
till 153,005 kronor.

Medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår skulle i anslutning
till vad i det föregående anförts uppgå till (550,000 + 315,000 + 26,995
+ 415,000 + 160,000 + 153,005 =) 1,620,000 kronor. Från detta belopp bör
dragas det i det föregående angivna beloppet av 220,000 kronor, vadan netto
medelsbehovet skulle komma att stanna vid 1,400,000 kronor.

Under förevarande anslag böra, såsom i det föregående framhållits, bestridas
lönekostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt. Dessa kostnader
kunna enligt beräkningar, som komma att överlämnas till vederbörande riks -

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

dagsutskott, beräknas till 1,300,000 kronor. På grund härav beräknar jag det
sammanlagda medelsbehovet under anslaget till (1,400,000 + 1,300,000=)

2,700,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa stat
för den del av anslaget, som avser radioanstalten.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för försvarsstaben,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Personalförteckning.

Ordinarie tjänstemän.

Militär personal.

Befattning. Lönegrad.

1 överbefälhavare .......................................... Ob 5

1 generalsperson (flaggman) eller överste (kommendör)
, arvode .......................................... Ob 3 el. Ob 2

2 överstar (kommendörer) .............................. Oa 6

14 regementsofficerare, försvarsattachéer, arvoden Oa 6 el. Oa 5

el. Oa 4

1 regementsofficer .......................................... Oa 6 el. Oa 5

10 regementsofficerare, varav 2 militärassistenter ... Oa 5 el. Oa 4

2 majorer, militärassistenter .............................. Oa 4

1 major eller kapten ....................................... Oa 4 el. Oa 3

Anni.: Örn beställningen innehaves av kapten, utgår avlöningen i form
av arvode.

10 kaptener, militärassistenter, arvoden ............... Oa 3

3 kaptener eller löjtnanter, militärassistenter,

arvoden ...................................................... Oa 3 el. Oa 2

Civil personal.

2 detaljchefer å personalvårdsavdelningen ............... C 2

1 maskinist ......................................................... A12

1 kanslibiträde ................................................... A 7

1 förste expeditionsvakt .......................................... A 7

1 eldare av 1. klassen ............................................. A 7

1 expeditionsvakt ................................................ A 5

8 kontorsbiträdet! ................................................ A 4

1 telefonist ......................................................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet ...... A 30

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

2 stabsredaktörer ................................................ MEo 23

1 ingenjör vid fotoanstalten ................................. MEo 21;

41

Kungl. Majda proposition nr 266.

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser
angående anställnings- och avlöningsförhållanden för
personalen vid försvarsväsendets radioanstalt, att fastställa personalförteckning
och avlöningsstat för nämnda personal samt att
fastställa stat för ortstillägg åt försvå rsattachéer och biträdande
försvarsattachéer;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å förutnämnda
personalförteckningar meddela de särskilda föreskrifter, som
kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den
i propositionen den 27 mars 1942 förordade fortsatta utbyggnaden
och organisationen av landets försvarskrafter under budgetåren
1942/43—1946/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarsstaben, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagvis
................................................ kronor 550,000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattning,

förslagsvis ........................... » 315,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t*........................... » 26,995

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer:

a. Ortstillägg, förslagsvis ... kronor 290,000

b. Barnbidrag, förslagsvis... » 36,000

c. Utomeuropeiskt tillägg,

förslagsvis .................. » 23,000

d. Bidrag till automobilre sor,

förslagsvis ............ » 17,000

e. Förflyttningsbidrag, förslagsvis
........................ » 30,000

f. Prisutjämningstillägg ...___»_ 19,000 » 415,000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 160,000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. »_153,005

Summa kronor 1,620,000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 220,000

Nettoutgift kronor 1,400,000;

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 2,700,000 kronor.

42

Kungl. Majlis proposition nr 266.

8:0) Förslagsanslaget till Försvarsstaben: Omkostnader.

Av skäl som under nästföregående punkt angivits uppfördes försvarsstabens
omkostnadsanslag i riksstatsförslaget för nästa budgetår (fjärde
huvudtiteln, punkten 10) med allenast beräknat belopp, vilket sattes till

500,000 kronor. Jag anhåller nu att ånyo få anmäla frågan örn beräkningen av
medelsbehovet för nästa budgetår.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 100,000 kronor. Den
för anslaget av Kungl. Majit fastställda staten är av följande lydelse:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................................... kronor 2,000

2. Reseersättningar samt ersättningar åt officerare på aktiv

stat, som inkommenderas till försvarsstaben eller kommenderas
till järnvägarna ................................................... » 40,000

3. Expenser, förslagsvis ................................................... » 54,000

4. Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon ............ » 4,000

Summa kronor 100,000

Anslagsposten till expenser har fördelats på följande sätt:

Bränsle och lyse, förslagsvis ............................................. kronor 4,000

övriga expenser, högst ...................................................... » 50,000

Summa kronor 54,000

Av det för övriga expenser beräknade beloppet avses cirka 6,500 kronor
till inköp av litteratur åt militär-, marin- och flygattachéer.

Vidkommande beräkningen av anslaget för nästa budgetår får jag till en
början erinra, att chefen för försvarsstaben i sina i avvaktan på en eventuell
omorganisation av försvarsväsendet den 8 september 1941 framlagda medelsäskanden
ifrågasatt en höjning av posten till expenser från 54,000 kronor till

60.000 kronor samt av posten till anskaffning m. m. av motorfordon från 4,000
kronor till 5,000 kronor, i följd varav anslaget i dess helhet skulle komma att
höjas till 107,000 kronor. I samband därmed har chefen för försvarsstaben
hemställt örn anvisande av 30,000 kronor till åskådningsmateriel för utbildning
i identifiering av flygplan. I sistnämnda hänseende har anförts, att viss
sådan materiel redan anskaffats samt att materielen måste, i mån som nya
flygplantyper tillkomma, kompletteras och förnyas.

1941 års för sv ar sutredning har (sid. 66 i betänkandet) beräknat de för försvarsstabens
verksamhet erforderliga anslagen utöver avlöningsanslaget —
således icke blott omkostnadsanslaget utan även andra för staben avsedda
anslag — till omkring 165,000 kronor. Till utgångspunkt för denna beräkning
torde ligga chefens för försvarsstaben i det föregående angivna beräkning av
stabens omkostnadsanslag till 107,000 kronor, till vilken summa lagts erforderliga
belopp till vissa arbeten å mobiliseringsverket, till fältövningar m. m.
samt till fotografiska centrallaboratoriet, enligt försvarsstabschefens nyssnämnda
skrivelse beräknade till respektive 30,000 kronor, 10,000 kronor och

20.000 kronor.

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I utlåtande över nämnda betänkande har överbefälhavaren över rikets försvarskrafter
beräknat de för försvarsstabens verksamhet erforderliga anslagen
på följande sätt, nämligen för omkostnader 243,900 kronor (sjukvård m. m. 4,400
kronor, reseersättningar m. m. 80,000 kronor, expenser 65,000 kronor, bränsle,
lyse, tvätt och städning m. m. 79,500 kronor samt underhåll av motorfordon

15.000 kronor), fältövningar m. m. 10,000 kronor, fotografiska centrallaboratoriet
20,000 kronor, åskådningsmateriel för identifiering av flygplan 30,000
kronor, krigshistoriska avdelningens verksamhet 7,500 kronor samt representation
5,000 kronor, eller tillhopa 316,400 kronor.

Vid beräkningen av försvarsstabens omkostnadsanslag för nästa budgetår Departementsbör
hänsyn tagas till den i försvarspropositionen föreslagna utvidgningen av chefen.
stabens personalorganisation samt den i samma proposition ifrågasatta överflyttningen
av militärstabsbyggnadens skötsel och vård till försvarsstaben.

Vid bifall till dessa förslag är en höjning av anslaget ofrånkomlig.

Vad först angår posten till sjukvård m. m. torde denna böra höjas till

3.000 kronor.

Posten till reseersättningar rn. m., vilken för närvarande är uppförd med

40.000 kronor, torde böra höjas dels med hänsyn till den ökade personalstyrkan
och därav följande ökat antal tjänsteresor, dels ock för bestridande
av försvarsattachéernas flyttningskostnader och resor för sådana attachéer,
vilka äro ackrediterade å mer än en ort. I avvaktan på närmare erfarenheter
av anslagsbelastningen synes denna post kunna bestämmas till förslagsvis

100.000 kronor. Av detta belopp böra jämväl bestridas de i försvarspropositionen
angivna resekostnaderna för befattningshavare vid stabens personalvårdsavdelning
och för ledamöter i dess personalvårdsnämnd.

Av i det föregående anförda skäl torde en höjning av posten till expenser
jämväl vara behövlig. För bränsle, lyse och vatten torde icke böra beräknas
lägre belopp än förslagsvis 80,000 kronor. —- Beträffande kostnaderna för
övriga expenser, vilka i samband med blivande dispositionsbeslut torde böra
av Kungl. Majit maximeras, torde en höjning av härför erforderligt belopp
från nuvarande 50,000 kronor till 60,000 kronor vara motiverad, av vilket belopp
omkring 6,500 kronor bör beräknas för litteraturinköp at försvarsattachéer.
Av anslagsbeloppet skola även bestridas expensutgifterna vid stabens
personalvårdsavdelning. — På grund härav torde det sammanlagda medelsbehovet
för expenser böra beräknas till (80,000 + 60,000 ==) 140,000 kronor.

Under en ny post till övriga utgifter torde medel böra beräknas för inköp
av åskådningsmateriel m. m. för identifiering av flygplan. För detta ändamål
synes ett belopp av 20,000 kronor vara tillfyllest.

Såsom vid anmälan av årets statsverksproposition framhållits torde medel
för anskaffning och underhåll av fotografisk materiel böra i annan ordning
ställas till förfogande. För fältövningar och krigshistoriska avdelningens
verksamhet lia anslag redan äskats i statsverkspropositionen. För representation
torde medel icke böra beräknas å omkostnadsstaten.

I anslutning till det anförda skulle sammanlagda medelsbehovet under för -

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

svarsstabens omkostnadsanslag uppgå till (3,000 + 100,000 + 140,000 --

20,000 =) 203,000 kronor. Radioanstaltens omkostnader beräknar jag på
grundval av handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott, till 313,000 kronor, vadan omkostnadsanslaget i dess helhet för
nästa budgetår bör beräknas till (263,000 + 313,000 =) 576,000 kronor. Det
torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa stat för anslaget.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 576,000 kronor.

9:o) Förslagsanslaget till Armén: Avlöningar m. m. till fast anställd

personal m. fl.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,
punkten 15) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till avlöningar till arméns aktiva personal m. fl. beräkna
ett förslagsanslag av 53,000,000 kronor. Under åberopande av vad jag inledningsvis
anfört rörande de allmänna grunderna för anslagsberäkningarna beträffande
vissa av de under huvudtiteln upptagna anslagen för budgetåret
1942/43 anhåller jag att få framlägga definitiva anslagsberäkningar beträffande
förevarande anslag. För innevarande budgetår har för ifrågavarande anslag,
som i riksstaten upptagits med ett belopp av 50,500,000 kronor, fastställts följande
avlöningsstat.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .........

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ............................................................

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar, förslagsvis ......

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:
a) extra ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .................................... kronor 1,700,000

b) bataljonsläkare vid fältläkarkåren,

förslagsvis » 100,000

c) betjäningspersonal m. fl., förslagsvis
.......................................... » 35,000

d) musikelever .............................. » 24,000

e) extra sjuksköterskor m. m.......... » 16,000

f) tillfälligt anställande av tjänstemän
m. m. förslagsvis.................. » 50.000

kronor 38,800,000

1,450,000
» 1,060,000

1,925,000

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie

tjänstemän ............................................................ » 228,772

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .................................................................. » 527,221

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

7. Stipendier för underlättande av officersrekrvteringen

i Boden, förslagsvis .................. kronor 28,000

8. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap,

förslagsvis ......................................—.................. » 100,000

9. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat,

förslagsvis ............................................. » 165,000

10. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................................... » 6,216,007

Summa förslagsanslag kronor 50,500,000

Den med anlitande av anslaget avlönade personalen — utom extra ordinarie
fänrikar, musikelever, extra tjänstemän samt indelt och på civilanställningsstat
anställt manskap — är upptagen på särskilda för de olika personalkategorierna
fastställda personalförteckningar.

Av det följande framgår, att jag beträffande avlöningsstatens uppställning
för nästa budgetår kommer att föreslå vissa avvikelser från den nu gällande
staten. Sålunda föranleder, såsom jag redan inledningsvis framhållit, genomförandet
av det nya arvodessystemet för pensionerade officerare och underofficerare
i arvodesbefattning, bland annat, att de pensionsförmåner, vilka
ifrågavarande arvodesinnehavare komma att avstå under den tid de innehava
sina arvodesbefattningar, böra upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å
avlöningsstaten. Vidare föranleder mina förslag örn anställande av volontärer
över stat, av bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren och av civil handräckningspersonal
uppförande av särskilda anslags-(del-)poster till avlöningar till
dessa personalkategorier. Vidkommande den nuvarande anslagsposten till
avlöningar till extra ordinarie fänrikar torde denna vid bifall till det i försvarspropositionen
framlagda förslaget örn slopande av begreppet ordinarie fänrik
böra benämnas »Avlöningar till fänrikar». Under nästa budgetår vid vissa
truppförband kvarstående ordinarie fänrikars löner förutsättas emellertid
övergångsvis skola belasta anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Slutligen torde den i gällande avlöningsstat upptagna delposten till
extra ordinarie tjänstemän, vilken avses skola användas för avlönande jämväl
av extra tjänstemän, böra erhålla benämningen »Extra ordinarie och extra
tjänstemän».

Antalet beställningar och befattningar, som för nästa budgetår böra avses
för olika staber, truppförband m. lii., framgår av de förslag till personalförteckningar,
vilka i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott. Förteckningarna äro, såsom jag inledningsvis anfört, uppgjorda
under hänsynstagande till vad i försvarspropositionen i olika hänseenden
föreslagits beträffande den nya organisationens genomförande. I förhållande
till innevarande budgetår bör antalet beställningar för officerare, underofficerare
och fast anställt manskap m. fl. på sätt av förteckningarna framgår
icke oväsentligt ökas. Åtskillig personal föreslås vidare skola överflyttas till
nya eller omorganiserade truppslag och -förband (motsvarande).

Det torde kunna förutsättas, att vissa svårigheter komma att möta när det
gäller att besätta samtliga i personalförteckningarna uppförda kaptensbeställ

46

Kungl. Majlis proposition nr 266.

ningar. Jag finner mig därför böra föreslå att, därest ledig kaptensbeställning
icke kan besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot vakanserna
svarande antal löjtnanter i stället må tillsättas utöver det i personalförteckningarna
upptagna. Medgivande härtill bör lämnas i form av anmärkningar
till personalförteckningarna för vederbörliga truppslag och personalkårer.

Såsom jag inledningsvis framhållit bör det få ankomma på Kungl. Majit
att besluta örn och när de i personalförteckningarna för nästa budgetår nyupp
förda beställningarna och befattningarna böra besättas. Jag förutsätter i an
slutning härtill, att det i åtskilliga fall kan visa sig lämpligt att icke tillsätta
ifrågavarande tjänster förrän under loppet av budgetåret 1942/43. Sålunda
torde det bland annat för att undvika onödiga flyttningskostnader vara lämpligt
att uppskjuta tillsättandet av vissa befattningar till den 1 oktober 1942.

Å andra sidan böra i försvarspropositionen föreslagna organisationsändringar
genomföras så snabbt som möjligt i den mån de kunna vidtagas utan
att kravet på en stark försvarsberedskap eftersättes. Snarast möjligt under
budgetåret 1942/43 bör sålunda omorganisationen genomföras i vad avser
arméstaben, arméinspektionen, militärbefälsstaberna, försvarsområdesstabema
samt den nya territoriella indelningen. Det nya truppslaget pansartrupperna
bör vidare komma till stånd under budgetåret 1942/43 i samband varmed Skaraborgs
och Södermanlands regementen böra utgå ur infanteriet samt Skånska
kavalleriregementet ur kavalleriet. Luftvärnet bör ävenledes så snart som
möjligt överföras till särskilt truppslag genom utbrytning av de nu i artilleriet
ingående luftvärnsförbanden; ombildningen av luftvärnsartilleriets bered
skapsdivisioner till luftvärnskårer torde dock böra ske senare under budgetåret.

Beträffande övriga ändringar inom arméorganisationen, som äro avsedda
att komma till stånd eller att förberedas under budgetåret 1942/43, torde riksdagens
vederbörande utskott inhämta uppgifter av de handlingar, som komma
att till utskottet överlämnas.

Jag förutsätter i anslutning till vad i försvarspropositionen anförts, att det
skall få ankomma på Kungl. Majit att med hänsynstagande till föreliggande
omständigheter besluta örn tidpunkterna för organisationsändringarnas genomförande
eller påbörjande ävensom att meddela i samband därmed erforderliga
föreskrifter.

Vid beräkningen av medelsbehovet under de olika anslagsposterna kommer
jag i det följande att lämna en sammanfattande redogörelse för de mera
väsentliga ändringarna i personalförteckningarna i förhållande till inneva
rande budgetår, varjämte jag kommer att beröra vissa specialfrågor, som synts
mig tarva särskilt omnämnande. Under åberopande i övrigt av vad jag inledningsvis
under punkten Ilo) anfört rörande vissa för de olika försvarsgrenarna
gemensamma avlöningsfrågor nr. m. får jag beträffande de olika anslags-(del )
posterna under arméns avlöningsanslag anföra följande.

Kungl. Majlis proposition nr 266.

47

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Generalitetet. I den för armén föreslagna personalförteckningen för ordinarie
tjänstemän lia, i enlighet med vad som föreslagits i försvarspropositionen,
under denna rubrik upptagits chefen för armén, arméinspektören, militärbefälhavarna
för samtliga sju militärområden, generalfälttygmästare!! samt generalintendenten.

Generalstabskåren. Till denna personalkår har i överensstämmelse med
försvarspropositionens förslag hänförts jämväl den personal vid den nuvarande
artilleristabskåren, som icke ansetts böra uppföras på arméinspektionens
stat.

Arméstaben. Under denna rubrik ha upptagits dels vid arméstaben jämte
centrala värnpliktsbyrån placerade officerare och för längre tid i tjänst vid
flygvapnet kommenderade officerare ur armén, dels ock för arméstaben och
arméinspektionen gemensam civil personal, i den omfattning och med den
löneställning, som föreslagits i försvarspropositionen. De i innevarande
budgetårs personalförteckning uppförda befattningarna för maskinist och
eldare liksom också en av befattningarna för förste expeditionsvakt ha överförts
till försvarsstaben. Den i gällande förteckning intagna anmärkningen,
att vid inträffande avgång en av befattningarna såsom förste expeditionsvakt
vid arméstaben skall ersättas med en expeditionsvakt, bör vid angivna förhållande
utgå.

Arméinspektionen. Ifrågavarande rubrik ersätter den i gällande personalförteckning
upptagna rubriken arméns inspektionsmyndigheter samt omfattar
sådan ordinarie personal inom arméinspektionen, som ej ansetts skola redovisas
vid vederbörliga personalkårer. Samtliga truppslagsinspektörer hava i
enlighet med vad i försvarspropositionen föreslagits hänförts till lönegraden
Ob 2. För det fall att innehavarna av de nuvarande befattningarna såsom
inspektörer för infanteriet och för artilleriet för tid efter den 1 juli 1942 komma
att kvarstå såsom truppslagsinspektörer, bör gälla, att de alltjämt skola vara
berättigade att åtnjuta lön enligt lönegraden Ob 3. Då nu i personalförteckningen
uppförd beställning i lönegraden Ob 2 för inspektör för kavalleriet
från och med nästa budgetår kommer att utgå ur förteckningen, torde vidare
övergångsvis böra gälla, att ifrågavarande beställningshavare, örn han icke
förordnas till innehavare av annan beställning i samma eller högre lönegrad,
skall bibehållas vid sina löneförmåner så länge han kvarstår i tjänst. Kostnaderna
för ifrågavarande löneförmåner torde böra belasta nu ifrågavarande
anslagspost; det ankommer på Kungl. Majit att besluta örn beställningshavarens
placering till tjänstgöring.

Hemvärnsstaben. För denna stab förutsättes oförändrad peisonal under
nästa budgetår.

Militärområdena m. m. I överensstämmelse med det framlagda förslaget
till arméorganisation har förevarande rubrik ersatt den i gällande personalförteckning
upptagna rubriken för arméfördelningarnas chefer jämte arméfördelnings-(militärområdes)
staber m. m.

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I stort; sett upptages här för nästa budgetår den ordinarie personal, som
beräknats vara erforderlig vid fullt genomförd organisation. Här må emellertid
framhållas, att å förteckningen övergångsvis upptagits jämväl dels en
maskinist vid förutvarande fästningsbataljonens kasern i Vaxholm dels ock
en eldare av 1. klassen vid förutvarande ingenjörkasernen i Vaxholm. Ifrågavarande
befattningshavare böra emellertid så snart lämpligt tillfälle därtill
uppkommer överföras till andra befattningar vid arméns truppförband. En
i ärendet verkställd utredning har nämligen visat, att befattningshavarna i
fråga icke lämpligen kunna överföras till marin myndighet, som övertagit
eller kommer att övertaga de ifrågavarande kasernerna. Vidare må här framhållas,
att de å för innevarande budgetår gällande personalförteckning upptagna
förrådsvaktmästarna vid Stockholms luftvärn förutsättas skola överföras
till Stockholms luftvärnsregemente, där antalet förrådsvaktmästare beräknats
med hänsyn härtill, samt att fästningspolispersonalen i Boden avförts
från förteckningen, enär, enligt vad jag inhämtat, chefen för socialdepartementet
i anslutning till ett av inom försvarsdepartementet tillkallade
sakkunniga framlagt förslag avser föreslå Kungl. Majit framläggande av
proposition för riksdagen angående ifrågavarande polispersonals inordnande
i den civila polisorganisationen. Däremot bör personalförteckningen för nästa
budgetår alltjämt upptaga polispersonal i Karlsborg, nämligen en överkonstapel
och en konstapel; antalet konstaplar, som för budgetåret 1941/42 övergångsvis
varit upptaget med två, har numera nedbringats genom att den ene
av ifrågavarande konstaplar avgått ur tjänst. Under förevarande rubrik
redovisas vidare de fortmaskinister, som hitintills upptagits under fälttygkåren.

Angivna omorganisation av fästningspolisen i Boden är avsedd att genom
föras från och med den 1 oktober 1942. Intill nämnda dag torde fästningspolispersonalen
i Boden böra kvarstå å personalförteckningarna för armén.
Beslut härom torde Kungl. Majit få meddela, i vilket hänseende riksdagens
bemyndigande torde böra inhämtas.

Truppförband m. m. Den av mig framlagda förteckningen för ordinarie
beställningshavare vid truppförband lii. m. upptager, såsom jag i det föregående
anfört, de beställningar, som beräknats kunna besättas under loppet
av nästa budgetår. I anslutning till vad jag uttalat i försvarspropositionen har
jag dock begränsat utökningen av fälttyg-, fortifikations- och intendenturkårernas
personal, enär personalbehovet vid dessa kårer sammanhänger med den centrala
förvaltningstjänstens ordnande och behovet alltså bör bedömas i samband
med prövningen av förvaltningsutredningens förslag rörande den
centrala förvaltningsverksamheten inom försvarsväsendet. Av skäl, som jag
anfört i försvarspropositionen, torde vidare i motsats till försvarsutredningens
förslag tygofficerare och tygunderofficerare för truppförbanden icke
böra nu beräknas å fälttygkårens stat. För tjänstgöring såsom tygofficerare
har jag alltså jämväl för nästa budgetår beräknat en kapten (ryttmästare)
per regemente och kår, och för tjänstgöring såsom tygunderofficer vid truppförband
avses likaså skola kommenderas en underofficer vid respektive för -

49

Kungl. Marits proposition nr 266.

band. För varje infanteriregemente och för Södermanlands och Skaraborgs
pansarregementen beräknas en särskild beställningshavare i lönegraden Oa 5
eller Oa 4 med hänsyn till att, på sätt jag i försvarspropositionen föreslagit,
en av regementsofficerarna vid vart och ett av dessa regementen avses skola
av Kungl. Majit förordnas såsom inskrivningschef. Förordnas undantagsvis
pensionerad regementsofficer såsom inskrivningschef, skall i stället en regementsofficersbeställning
vid samma truppförband hållas vakant under tiden
för förordnandet. Härom har intagits föreskrift i vederbörliga personalförteckningar.
Vissa för regementskassörstjänst avsedda underofficerare ha
uppförts å personalförteckningen för intendenturkåren. För regemente avsedd
regementskassör upptages i lönegraden UO 3, medan för kår avsedd
kassör skall upptagas såsom fanjunkare i lönegraden UO 2. Så länge de nuvarande
regementskassörerna i lönegraden UO 3 vid Norrbottens och Gotlands
artillerikårer äro placerade vid dessa kårer, böra de likväl kvarstå i
lönegraden UO 3. För tjänstgöring såsom köksföreståndare vid truppförbanden
beräknas icke underofficerare på aktiv stat utan därför avses i enlighet
med försvarsutredningens av mig i försvarspropositionen tillstyrkta förslag
pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar. Ej heller avses
aktiva underofficerare för tjänstgöring såsom furageuppbördsmän. Militär sjukvårdspersonal
vid truppförbanden avses skola tillhandahållas av trängen, vars
personalbehov därigenom ökas. Beträffande överföring av underofficerare och
fast anställt manskap i sjukvårdstjänst vid arméns övriga truppförband till
trängen respektive trängkårerna torde jag få framlägga förslag till bestämmelser,
sedan riksdagen godkänt de framlagda förslagen tili personalförteckningar.
Vidare får jag här anmäla, att den i försvarspropositionen föreslagna
nya musikorganisationen vid armén förutsättes skola delvis genomföras
under loppet av nästa budgetår. Vid var och en av musikkårerna av typ lil,
vilka skola utökas till kårer av typ II, beräknas sålunda skola tillkomma en
fanjunkare, en furir samt två vicekorpraler och meniga. För Svea artilleriregemente,
där en ny musikkår skall uppsättas, beräknas viss musikpersonal.
Antalet musikdirektörer i lönegraden Oa 3 beräknas till 8 inberäknat musikdirektören
vid Svea livgarde. I fråga örn civilmilitär personal må särskilt framhållas,
att antalet förrådsvaktmästare ökas till i stort sett det antal, som beräknats
erforderligt vid fullt genomförd omorganisation av nu befintliga truppförband.
Beträffande de olika truppslagen får jag anföra följande.

Infanteriet kommer att omfatta 19 regementen. Av dessa förutsättes
ett komma att vara motorinfanteriregemente och sex cykelinfanteriregementen.
Värmlands regemente förutsättes skola i huvudsak organiseras som normalregemente.
Vidare har jag räknat med att Norrbottens regementes jägarbataljon
förlägges till Kiruna. Med hänsyn till rekryteringsmöjligheterna beräknar jag
antalet kaptens- och furirsbeställningar vid normalregemente till 20 respektive
70 mot vid genomförd organisation 24 respektive 86. I övrigt beräknas i stort
sett antalet beställningshavare med hänsyn till behovet vid fullt genomförd
organisation.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266.

SG7 4 2 4

50

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 266.

Vid kavalleriet, fördelat på tre regementen, överföras officerare ock
underofficerare från truppförbandens stater till gemensam stat för truppslaget.
Med hänsyn till manskapsstatens sammansättning vid genomförd organisation
minskas under nästa budgetår antalet beställningar i lönegraden Ma 1,
och i enlighet med förslaget i försvarspropositionen att införa vicekorprals(vicekonstapel-)
graden vid de truppslag, där denna grad hittills saknats,
upptagas ifrågavarande beställningar för vicekorpraler och meniga. Däremot
föreslås ökning av antalet furirer och korpraler.

I fråga om pansartrupperna förutsätter jag vid personalberäkningarna,
att Skånska pansarregementet samt Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen
skola under nästa budgetår kunna i huvudsak färdiguppsättas
i enlighet med den i försvarspropositionen föreslagna organisationen. Organiserandet
av Göta pansarlivgarde torde under nästa budgetår komma att
förberedas men regementet beräknas icke kunna uppsättas förrän under
budgetåret 1943/44. Rekryteringsmöjligheterna ha varit bestämmande vid
beräknandet för nästa budgetår av antalet kompaniofficerare, underofficerare
och manskap samt vid fördelningen av antalet beställningar inom dessa personalgrupper
på olika lönegrader.

Officers- och underofficerskårerna förutsättas skola vid införandet av
detta truppslag rekryteras genom transporter från andra truppslag, främst
infanteriet och kavalleriet.

Officerare och underofficerare vid vapnet uppföras å pansartruppernas
gemensamma stat, medan övriga beställningshavare hänföras till pansartruppförbanden.

Vid de åtta artillerit r uppförband, som under nästa budgetår
komma att finnas i arméorganisationen, genomföras de i försvarspropositionen
förutsatta mindre organisationsförändringarna. Motoriseringen av
Wendes artilleriregemente och uppsättandet av det nya artilleriregementet
förberedas under budgetåret. För att det nya artilleriregementets befälskadrar
så snabbt som möjligt skola kunna fyllas, då regementet senare organiseras,
har jag för nästa budgetår på personalförteckningen för övriga
artilleritruppförband, huvudsakligast vid Smålands artilleriregemente, upptagit
ett antal beställningar inom olika grader, avsedda för detta nya artilleriregemente,
varigenom personalförteckningen kommer att i vissa fall för befintliga
truppförband upptaga ett större antal beställningar av olika slag än
jag vid framläggandet av försvarspropositionen räknat med vid fullt genomförd
organisation.

Luftvärnets personal har beräknats skola under nästa budgetår utökas
i så stor utsträckning en god rekrytering det medgiver. Officerare och underofficerare
uppföras på luftvärnets gemensamma stat och övrig personal hänföres
till truppförbanden. Bland regementsofficerarna tillkommer 1 överstebeställning
i lönegraden Oa 6, avsedd för chefsbefattningen vid luftvärnsskjutskolan,
och antalet regementsofficerare i övrigt ökas med 4. Antalet beställningar
för manskap i vissa lönegrader ökas avsevärt och främst i
fråga om antalet vicekonstaplar och meniga, vilket antal för nästa budgetår

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

kommer att överstiga det för fullt genomförd organisation beräknade. Under
kommande år torde antalet böra nedbringas genom befordringar till de underbefälsställningar,
vilka då skola tillkomma. För civilmilitär personal beräknas
redan under nästa budgetår alla för den genomförda organisationen
avsedda beställningar.

Personalförteckningen för ingenjör trupperna upptager i förhållande
till personalförteckningen för innevarande budgetår ytterligare 1 överstelöjtnant,
17 furirer och 2 korpraler. Ingenjörförrådsförvaltarbeställningarna
i lönegraden Ca 18 böra eventuellt vid de nuvarande beställningshavarnas
avgång ersättas med underofficerare på fälttygkårens stat. På grund härav
har genom en anmärkning i personalförteckningen föreskrivits, att vid nuvarande
befattningshavares avgång frågan örn befattningarnas bestridande
skall prövas av Kungl. Majit. Övergångsvis kvarstår å förteckningen en eldare
av 1. klassen vid förutvarande kustingenjörkompaniets i Karlskrona etablissement.

För signaltruppernas del upptager personalförteckningen något lägre
antal kompaniofficerare, underofficerare och furirer än som vid fullt genomförd
organisation beräknats, beroende därpå att kompanierna i Skövde och
Kristianstad beräknas kunna uppsättas tidigast under budgetåret 1943/44.
Antalet beställningar för manskap har beräknats under hänsynstagande till
jämväl försvarsväsendets radioanstalts behov.

Trängen skall enligt den föreslagna nya organisationen erhålla en betydligt
utökad befälskader, i vad avser underofficerare och manskap närmast
till följd av att trängen skall tillgodose övriga truppslags behov av militär
sjukvårdspersonal. För nästa budgetår räknar jag med att följande nya
officersbeställningar skola tillkomma, nämligen 1 överstebeställning i lönegraden
Oa 6, avsedd för avdelningschefen vid arméinspektionens trängavdelning,
vilken samtidigt skall vara chef för trängens officers- och underofficerskårer,
samt 1 överstelöjtnantsbeställning avsedd för chefsbefattningen
vid arméns underhållsskola. Vidare bör ett antal underofficersbeställningar
tillkomma, nämligen 4 förvaltare i lönegraden UO 3 för de fyra
sjukvårdsmaterielförråd, vilka enligt vad jag framhållit i försvarspropositionen
böra upprättas redan i fredstid, samt 19 fanjunkare och 22 sergeanter,
vilka främst avses för tjänstgöring såsom sjukvårdsunderofficerare vid arméns
övriga truppförband. Antalet furirer ökas med 220, antalet korpraler med
160 och antalet vicekorpraler och meniga med 280, av vilka flertalet avses
för sjukvårdstjänst utom trängen. Flertalet av de nya underofficers- och
manskapsbeställningarna vid trängen avses skola fyllas genom transport av
lämplig sjukvårdspersonal från andra truppförband.

Fälttygkåren. Tygstaten. I personalförteckningen för innevarande budgetår
upptages under fälttygkåren all militär och civilmilitär personal, som är
avsedd för mera permanent tjänstgöring vid arméförvaltningens tygdepartement,
under samma departement lydande fabriker och anstalter och vissa
truppförbands verkstäder. Försvarsutredningen har föreslagit, att denna
personal, som borde väsentligt utökas, skulle uppdelas på tre olika personal -

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

kårer, nämligen fälttygkåren, arméingenjörkåren och tygstaten. Till förstnämnda
kår skulle, enligt försvarsutredningen, hänföras militär personal, till
arméingenjörkåren vissa angivna ingenjörer i civilmilitära befattningar och
till tygstaten övrig civilmilitär personal. Jag har i försvarspropositionen i
jirincip anslutit mig till detta förslag men ansett ytterligare utredning erforderlig,
innan ställning kunde tagas till frågan örn sammansättning m. m. av
en arméingenjörkår. För nästa budgetår bör därför behovet av ingenjörspersonal
— utöver de nuvarande ordinarie tygingenjörema — inom nu ifrågavarande
område tillgodoses genom anställande, liksom hittills, av tillfälliga
befattningshavare. Nämnda utredning torde kunna så bedrivas, att redan vid
1943 års riksdag kan bedömas frågan om den utökning av antalet ingenjörer,
som synes ofrånkomlig.

För nästa budgetår föreslår jag, att den militära personal, som avses för
ovan angivna tjänsteuppgifter och för tjänstgöring såsom befäl vid de tygtrupper,
som skola uppsättas, upptages under fälttygkåren och att till denna
kår hänföras jämväl de nuvarande ordinarie tygingenjörerna. Övrig civilmilitär
personal bör upptagas under tygstaten.

Vad angår det antal beställningar, som för nästa budgetår bör ujDpföras å
personalförteckningarna för fälttygkåren och tygstaten, må ytterligare anföras
följande. På framställning av arméförvaltningen medgav Kungl. Majit genom
beslut i augusti 1941, att för materielvård vid det territoriella luftvärnet och
för skötsel av centralförråd av ammunition finge för tiden den 1 oktober
1941—den 30 juni 1942 finnas anställda visst antal extra befattningshavare.
Ifrågavarande befattningshavare böra nu, i den mån det gäller personal som
är hänförlig till fälttygkåren och tygstaten, upptagas å personalförteckningarna
för dessa personalkårer; övriga av de ifrågavarande extra befattningshavarna
upptagas i allmänhet å personalförteckningarna för icke-ordinarie
personal.

I försvarspropositionen har jag anslutit mig till ett av försvarsutredningen
framställt förslag, att personal vid sådana fabriker, som äro underställda
annan än militär myndighet, principiellt icke bör uppföras på militär eller
civilmilitär stat. I avvaktan på beslut i fråga örn den framtida driftsformen
m. lii. för fabrikerna — förslag därutinnan syntes vara att förvänta från 1941
års militära förvaltningsutredning — borde, anförde jag, vid fabrikerna tjänstgörande
militär och civilmilitär personal övergångsvis hänföras till fälttygkåren
respektive tygstaten. Därest de nuvarande innehavarna av ifrågavarande
befattningar icke disponerades för fabrikernas räkning, borde de i
stället tagas i anspråk för andra arbetsuppgifter, vilka i allmänhet ankomme
på sådan personal. Vid ledighet å tjänsterna borde dessa icke uppehållas
medelst förordnande. Den personal, som i stället för den nu nämnda erfordrades
för fabrikernas räkning, borde tills vidare avlönas från fabrikernas driftmedel
och alltså icke uppföras på stat, som underställdes riksdagens prövning.

1941 års militära förvaltningsutredning har i sitt den 28 mars 1942 avgivna
betänkande angående den centrala förvaltningen inom försvarsväsendet i fråga
om chefsbefattningarna vid ifrågavarande fabriker föreslagit, att innehavarna

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

av dessa borde förordnas av Kungl. Maj:t på viss tid med inplacering i löneplan
C av civila avlöningsreglementet. Lönekostnaderna borde debiteras fabrikernas
driftmedel. Den nu vid fabrikerna anställda, fälttygkåren tillhörande chefspersonalen
borde i överensstämmelse härmed omplaceras till annan tjänst inom
kåren eller ock övergå till civil anställning vid vederbörande fabrik. Styresmannabefattningarna
vid tygdepartementets fabriker borde sålunda snarast
indragas.

I den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen finnas
under fälttygkåren uppförda tre beställningar i lönegraden Oa 6, avsedda för
befattningarna såsom styresmän vid tygdepartementets tre fabriker — ammunitionsfabriken,
Karl Gustafs stads gevärsfaktori och Åkers krutbruk. I anmärkning
har emellertid utsagts, att ifrågavarande beställningshavare enligt
Kungl. Majits bestämmande må placeras till tjänstgöring som byråchef i tvgdepartementet
eller avdelningschef i artilleriinspektionen.

Sedan innehavaren av befattningen såsom styresman vid Åkers krutbruk
beviljats avsked med pension utnämnde och förordnade Kungl. Majit en beställningshavare
vid fälttygkåren att vara styresman vid tygdepartementets
fabriker, varjämte Kungl. Majit förordnade, att ifrågavarande beställningshavare
skulle tills vidare vara placerad som byråchef i tygdepartementet.

Genom beslut den 26 september 1941 har Kungl. Majit sedermera, på framställning
av försvarsväsendets verkstadsnämnd, förordnat, att vid Åkers krutbruk
skall efter utgången av september 1941 tills vidare finnas anställd en
överingenjör och chef, med skyldighet att jämväl utöva styresmans förvaltningsbefogenheter,
och skulle till överingenjören utgå ett årligt arvode av
högst 15,000 kronor, ökat med belopp svarande mot rörligt tillägg och kristilllägg
enligt för ordinarie befattningshavare gällande bestämmelser. Kostnaderna
för avlönandet av befattningshavaren skulle bestridas av medel som
stöde till verkstadsnämndens förfogande för driften vid krutbruket.

Sedan verkstadsnämnden inkommit med förslag i ämnet, har Kungl. Majit
den 5 december 1941 tillsatt befattningen såsom överingenjör och chef med
person utanför fälttygkårens stat och i anslutning därtill medgivit, att till befattningshavaren
finge, utöver i förenämnda brev angivna förmåner, utgå en
personlig avlöningsförmån av 2,000 kronor för år, att jämväl bestridas av
driftsmedel.

För närvarande äro sålunda av fälttygkårens beställningshavare i löne
graden Oa 6 endast två tagna i anspråk för fabrikernas del. Av vad härovan
anförts framgår, att förvaltningsutredningen beträffande dessa chefsbefattningar
förordat att de skola tillsättas med personal utanför fälttygkårens stat. Jag
är för närvarande icke beredd att taga ställning till denna fråga. Emellertid
torde det vara lämpligt att möjliggöra en övergång till ett nytt system beträffande
anställningen av ifrågavarande personal genom att uppföra de tre
å nuvarande personalförteckning upptagna styresmannabefattningarna såsom
överstebeställningar vid fälttygkåren och lägga i Kungl. Majits hand att, när
fråga uppkommer att vid ledighet å de för ammunitionsfabriken och Karl
Gustafs stads gevärsfaktori avsedda beställningarna återbesätta desamma,

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

besluta huruvida beställningarna skola återbesättas eller vakanssättas. Vidare
bör föreskrift meddelas, att innehavare av ifrågavarande befattningar skola
vara skyldiga att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande tjänstgöra i annan befattning.
Någon motsvarande övergångsbestämmelse torde icke erfordras beträffande
den beställning i lönegraden Oa 6, som ursprungligen avsetts för
Åkers krutbruk, enär under budgetåret 1942/43 ytterligare en överstebeställning
i varje fall torde erfordras.

I övrigt beräknas för fälttygkåren för nästa budgetår nya beställningar
för 2 majorer, 9 kaptener och 3 löjtnanter. Majorsbeställningarna äro beräknade
för tygavdelningen i arméinspektionen och för tygförvaltningsskolans chef,
kaptensbeställningarna för tygtrupperna och för vissa staber och skolor samt
löjtnantsbeställningarna för tygtrupperna. Vidare nyuppföras å personalförteckningen
för fälttygkåren 34 underofficersbeställningar, avsedda för försvarsområdenas
förvaltare ur denna kår och för tjänstgöring vid tygtrupperna. För
tjänstgöring såsom instruktörer vid tygtrupperna beräknas vidare 9 furirer
skola tillföras fälttygkåren.

A tygstaten upptages i enlighet med vad ovan anförts den civilmilitära
personal, som hittills upptagits under fälttygkåren, dock med undantag av
tygingenjörerna, vilka som ovan framhållits övergångsvis böra kvarstå å fälttygkåren,
och vissa fortmaskinister, vilka uppförts under rubriken Militärbefälsstaberna
m. m. Till tygstaten hava vidare överförts 34 hittills å truppförbandens
stater upptagna vapenhantverkare, vilka sammanförts med tygstatens
tyghantverkare. Härutöver ökas antalet beställningshavare i vissa
lönegrader för tillgodoseende av behovet av tygstatspersonal vid ovan nämnda
förråd, försvarsområdesstaber och vissa förband på sätt närmare framgår av
personalförteckningen. För tjänstgöring vid tygdepartementets fabriker avsedda
tygförvaltare av 1. och 2. klassen ävensom tygverkmästare av 2. klassen,
vilka hittills varit uppförda å fälttygkåren, upptagas för nästa budgetår övergångsvis
å tygstatens personalförteckning. Vid uppkommande ledighet å
sistnämnda befattningar bör frågan örn deras återbesättande underställas
Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn till vad nyss anförts rörande en eventuell
omorganisation av dessa fabriker synes det lämpligt, att ifrågavarande
befattningar tills vidare icke återbesättas.

Fortifikationskåren. För denna kår beräknar jag för budgetåret 1942/43
den personal, som angivits i försvarspropositionen. Beställningarna för övermaskinist,
förste montör och montör hava överförts till VI. militärbefälsstaben.

Intendenturkåren. Till intendenturkåren överföras, såsom jag förut anmält,
samtliga nuvarande regementskassörer. I övrigt ökas intendenturkårens
personal med .2 majorer, 9 kaptener, 8 förvaltare och 1 sergeant samt 5 furirer.
I fråga örn skälen för denna personalökning får jag hänvisa till försvarspropo
sitionen.

Å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen finnes
under intendenturkåren uppförd en beställning i lönegraden Oa 5, avsedd för
befattningen såsom styresman vid arméns centrala beklädnadsverkstad. I

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

försvarspropositionen framhöll jag, att frågan om bibehållande av omförmälda
styresmannabefattning, vilken fråga vore föremål för Kungl. Majis prövning
i anledning av ett av statens krisrevision i skrivelse den 12 januari
1942 framfört förslag i ämnet, borde upptagas till bedömning i samband
med frågan om den centrala förvaltningstjänsten inom försvarsväsendet
och att jag tills vidare ansett mig böra räkna med att beställningen redovisades
å intendenturkårens stat.

I förevarande sammanhang får jag anmäla, att statens krisrevision i nämnda
skrivelse framställt vissa erinringar i avseende å effektiviteten av den vid
beklädnadsverkstaden drivna rörelsen. Krisrevisionen har förordat, att verksamheten
vid verkstaden omlägges och organiseras på ett mer effektivt och
ekonomiskt tillfredsställande sätt. Till förverkligande av detta syfte borde
— i avvaktan på en blivande omorganisation av den militära förvaltningstjänsten
— åtgärder i första hand vidtagas för att tillföra beklädnadsverkstaden
en fullt fackkunnig ledning.

I anledning av förenämnda skrivelse har arméförvaltningens intendenturdepartement
den 14 februari 1942 ingått på ett bemötande av de av krisrevisionen
framställda erinringarna. Sedermera har krisrevisionen den 24 mars
1942 ånyo yttrat sig i ärendet.

En närmare redogörelse för vad i ärendet förekommit torde icke i detta
sammanhang vara erforderlig. Här må dock framhållas, att delade meningar
mellan å ena sidan krisrevisionen och å andra sidan intendenturdepartementet
kommit till uttryck. För egen del är jag icke beredd att taga ställning till
frågan huruvida de av krisrevisionen framställda erinringarna böra nu föranleda
åtgärder från Kungl. Majlis sida. Frågan härom torde, såsom jag förut
anfört, i vart fall komma under bedömande i samband med en eventuell
framtida omorganisation av den centrala förvaltningstjänsten inom försvarsväsendet.
Därest det emellertid skulle visa sig ändamålsenligt, att, på sätt
krisrevisionen ifrågasatt, redan dessförinnan för den omedelbara ledningen
av verkstaden anlita en person utom intendenturkårens stat, torde det få ankomma
på Kungl. Majit att meddela beslut härutinnan. Avlöningen till dylik
civil verkstadsledare torde få bestridas från verkstadens driftsmedel. Därest
civil verkstadschef tillsättes för verkstaden, minskas av denna anledning
antalet överstelöjtnantsbeställningar vid intendenturkåren med en. Med
hänsyn härtill torde det vara lämpligt att den för beklädnadsverkstaden avsedde,
nu å personalförteckningen särskilt redovisade styresmannabeställningen
sammanföres med övriga beställningar i lönegraden Oa 5 samt att i
anmärkning föreskrives, dels att innehavaren av befattningen såsom chef
för arméns centrala beklädnadsverkstad skall vara skyldig att enligt Kungl.
Majits bestämmande tjänstgöra i annan befattning, dels ock att vid inträffande
ledighet å överstelöjtnantsbeställnmg frågan örn beställningens återbesättande
skall bero på Kungl. Majits prövning.

Fältläkarkåren. För fältläkarkårens del Ira uppförts beställningar för ytterligare
2 fältläkare, 5 regementsläkare och 5 bataljonsläkare.

Fältveterinärkåren. I det föregående har jag i anslutning till ett av särskilda

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

utredningsmän avgivet förslag till förordning om uttagning under fredstid av
vissa förnödenheter för krigsmaktens behov utgått från att i förslaget avsedd
uttagning av hästar, vilken för närvarande helt handhaves av lokala organ, skall
förläggas till arméförvaltningens intendenturdepartement.

Nämnda utredningsmän ha vid sin uppskattning av den personalökning,
som i anledning av de nytillkommande arbetsuppgifterna inom intendentur
departementet erfordrades, räknat med en militärveterinär såsom ledare av
arbetet med uttagningarna.

I avgivet utlåtande har arméförvaltningen framhållit, att den för befatt
ningen avsedde militärveterinären måste dels hava fullgjort mångårig trupptjänstgöring
dels vara väl förtrogen med landets hästavel och hithörande
frågor. För att till tjänsten skulle kunna erhållas kvalificerad veterinär, borde
den nyinrättade beställningen vara en fältveterinärbeställning. Då hästbesiktningarna
syntes kunna taga sin början under år 1943 borde med hänsyn till
det omfattande förberedelsearbetet fältveterinären tillsättas från och med den
1 juli 1942.

För egen del finner jag mig böra biträda förslaget om uppförande å personalförteckningen
i vad avser fältveterinärkåren av en beställning för fältveterinär,
avsedd såsom ledare inom intendenturdepartementet av arbetet med
uttagning av hästar och hästfordon.

Å personalförteckningen ha härutöver uppförts ytterligare 1 fältveterinär
och 1 bataljonsveterinär.

Arméns fasta undervisningsverk. För undervisningsverkens del föreslår
jag tillsättande redan under nästa budgetår av i huvudsak den ordinarie personal,
som i försvarspropositionen angivits. Vid infanteriskjutskolan har
jag dock ansett det böra anstå med inrättandet av dels en majorsbeställning
och två beställningar för alternativt kaptener, ryttmästare eller löjtnanter,
avsedda för arméns gasskyddsskola, vilken skola torde kunna börja sin verksamhet
tidigast under budgetåret 1943/44, dels ytterligare tre för lärare vid
skolan avsedda beställningar för kaptener, ryttmästare eller löjtnanter, vilka
torde kunna tills vidare ersättas med kommenderad personal. Jämväl med inrättandet
av en för lärare vid ridskolan avsedd beställning i lönegraden Oa 3
eller Oa 2 synes kunna anstå. Yid krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan
kvarstå liksom för närvarande två befattningar såsom förste expeditionsvakter,
vilka vid nuvarande innehavares avgång skola indragas samt er
sättas med befattningar såsom icke-ordinarie kontorsbiträden.

I försvarspropositionen har jag framhållit, att en rektorsbefattning vid försvarsväsendets
läroverk, placerad i lönegraden E 13, bör inrättas under nästa
budgetår för att läroverket skall kunna börja sin verksamhet under budgetåret
1943/44. Denna befattning torde böra uppföras å personalförteckningen under
nu förevarande rubrik. Efter befattningens tillsättande bör studierektorsbe
fattningen vid arméns underofficersskola överföras å övergångsstat.

Sjukvårdsväsendet. I personalförteckningen för innevarande budgetår
finnes under rubriken sjukvårdsväsendet uppförd en befattning för sjukvårdsförrådsförvaltare
i lönegraden Ca 15. Denna befattning, som är vakant, synes

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 57

böra utgå ur personalförteckningen för nästa budgetår, enär densamma icke
längre erfordras.

Arméhundväsendet. Beträffande den för arméns hundväsende avsedda
personalen ifrågasättes för nästa budgetår ingen ändring.

Till löner enligt löneplan för den av mig föreslagna ordinarie personalen
skulle, därest samtliga å förteckningen uppförda beställningar bomme att
vara besatta under hela budgetåret 1942/43, med tillämpning av i försvarspropositionen
förordade beräkningsgrunder erfordras ett belopp av 40,740,000
kronor. Emellertid torde åtskilliga nytillkommande beställningar icke komma
att tillsättas redan från budgetårets början. Vidare torde man kunna räkna
med att en del beställningar med hänsyn till rekryteringssvårigheter komma
att under någon del av året vara vakanta. Slutligen torde de verkliga lönekostnaderna
för personalen bliva lägre än de beräknade av den anledningen,
att åtskilliga nytillkommande beställningshavare under budgétåret komma
att åtnjuta lön enligt lägsta löneklassen i vederbörlig lönegrad. Med hänsyn
till vad sålunda anförts torde anslagsbelastningen för löner enligt löneplan
komma att icke oväsentligt understiga enligt förstnämnda grunder beräknade
belopp. Jag uppskattar de verkliga lönekostnaderna till ett belopp av
39,400,000 kronor.

Erån anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå förutom
lön enligt löneplan vissa i lönereglementena omförmälda fasta lönetillägg
och särskilda ersättningar. Dessa förmåner kunna beräknas draga en kostnad
av omkring 825,000 kronor.

För den i personalförteckningen upptagna ordinarie personalen erfordras
i enlighet härmed (39,400,000 + 825,000 =) 40,225,000 kronor.

Här må emellertid erinras, att Kungl. Majit i propositionen nr 74 till innevarande
års riksdag föreslagit riksdagen besluta att en avgångsstat och en
disponibilitetsstat för vissa beställningshavare vid försvarsväsendet, som enligt
i propositionen angivna grunder avskiljas från aktiv stat, skola inrättas
ävensom att medgiva, att avlöningar och disponibilitetsarvoden till å dessa
stater överförda beställningshavare må intill budgetåret 1943/44 bestridas
från de i respektive avlöningsstater ingående anslagsposterna till avlöningar
till ordinarie tjänstemän. Medelsbehovet för ifrågavarande avlöningar och
arvoden hava i propositionen beräknats till 220,000 kronor per budgetår för
försvarsväsendet i dess helhet. Vid bifall till ifrågavarande förslag torde en
uppräkning av anslagsposten till ordinarie tjänstemän vid armén böra ske
med 175,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslagspost för budgetåret
1942/43 kan sålunda beräknas utgöra (40,225,000 + 175,000 =) 40,400,000
kronor.

Av vad jag vid behandlingen av förevarande anslagspost anfört framgår,
att avsevärda utökningar av arméns kadrar av officerare och underofficerare
på aktiv stat av mig förordats till genomförande under det kommande budget -

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

året. Det torde vara att förvänta att ett fyllande av personalkadrarna blir
förenat med svårigheter. I den mån så oundgängligen erfordras torde få tillgripas
i huvudsak samma utvägar i fråga om rekryteringen, som tillämpats vid
genomförandet av de i propositionerna 1940 L: 275 och 1941:155 föreslagna
och av riksdagen beslutade kaderökningarna. För dessa åtgärder har lämnats
en sammanfattande redogörelse i förstnämnda proposition.

I samband med genomförandet av de år 1940 och 1941 beslutade kaderökningarna
uppkommo vissa spörsmål, berörande såväl armén som marinen
och flygvapnet, rörande löneställningen för den personal, som vid kadrarnas
fyllande avsågs att överflyttas till beställning på aktiv stat. I propositionerna
1941:33 och 155 underställdes frågan riksdagens prövning, därvid Kungl.
Maj:t begärde riksdagens bemyndigande att i enlighet med vissa i propositionerna
angivna grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och
beräknande av tid för uppflyttning i högre löneklass för personal, som i anslutning
till 1940 och 1941 års lagtima riksdagars beslut örn befälskadrarnas
utökning överförts från övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och
underofficersbeställningar på aktiv stat vid försvarsväsendet. Förslaget innebar,
att generella bestämmelser skulle kunna av Kungl. Maj:t utfärdas,
syftande till att sålunda överflyttad beställningshavare — där han icke erhållit
lägsta tjänsteställningen bland lönegraden tillhörande beställningshavare
vid samma förband, personalkår etc. — i fråga om löneklass och beräknande
av tid för uppflyttning i högre löneklass likställdes med närmast
efter honom i tjänsteställning stående, förut aktiv stat tillhörande beställningshavare
inom lönegraden. Riksdagen lämnade (skrivelser nr 4 och 89)
de begärda bemyndigandena.

Enahanda bemyndigande torde böra utverkas i fråga örn den personal vid
de tre försvarsgrenarna, som kan komma att överflyttas till aktiv stat i samband
med tillsättandet av de under budgetåret 1942/43 nytillkommande officers-
och underofficersbeställningarna.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för pensionerad
personal i arvodesbefattning vid armén upptager

tillhopa 170 befattningar för officerare, därav
5 med arvode å 5,820 kronor

1 »

» » 5,100

»

1 »

» » 3,790

»

4 »

» » 3,600

1 »

» » 3,480

»

153 »

» » 3,180

»

1 »

» » 2,790

» och

4 »

» » 2,760

» samt

tillhopa

408 befattningar

för underofficerare, därav

16 med

arvode å 2,340 kronor

t—

C-

co

» » 2,130

»

59

Kungl. Majds proposition nr 266.

I med arvode å 2,070 kronor

6 » » » 1,980 »

4 » » » 1,740 » och

4 » » » 1,710 »

För arvodespersonalens avlöning upptages i avlöningsstaten ett belopp
av förslagsvis 1,450,000 kronor.

Beträffande det sålunda för innevarande budgetår fastställda antalet befattningar
för pensionerade officerare och underofficerare vid armén har
emellertid en väsentlig förändring ägt rum i och med genomförandet av den
nya organisationen för värnpliktigas inskrivning och redovisning. Sedan
riksdagen i skrivelse 1941: 516 anmält sina beslut i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition 1941: 340 angående med genomförandet av nämnda organisation
sammanhängande frågor, har nämligen Kungl. Maj:t den 30 december
1941 föreskrivit bland annat, att vid centrala vämpliktsbyrån samt inskrivningsområdenas
inskrivningsexpeditioner och truppförbandens mobiliseringsavdelningar
finge förordnas sammanlagt 54 expeditionsofficerare, därav en
med arvode av 3,600 kronor och övriga med arvode av 3,180 kronor samt 96
expeditionsunderofficerare med arvode av 2,130 kronor. I samband härmed
har Kungl. Majit föreskrivit att vissa å gällande personalförteckning för pensionerad
personal upptagna befattningar, nämligen 102 avsedda för officerare
och 141 avsedda för underofficerare, vilka befattningar bleve överflödiga efter
genomförandet av den nya organisationen, vid inträffande ledighet icke finge
återbesättas. I kommandoväg har förordnats, att vid besättandet av de nyinrättade
arvodesbefattningarna i första hand skulle ifrågakomma innehavare
av befattning, som enligt vad ovan sagts icke finge återbesättas.

Den för nästa budgetår upprättade personalförteckningen för pensionerad
personal i arvodesbefattning upptager nämnda av det nya inskrivnings- och
redovisningssystemet betingade befattningar ävensom i huvudsak de befattningar
i övrigt, som enligt försvarspropositionen skola finnas inrättade vid
fullt genomförd organisation, dock med undantag av de befattningar, som avsetts
för truppförband och skolor, vilka icke komma att upprättas förrän
senare under femårsperioden. För samtliga dessa arvodesbefattningar torde
arvoden böra utgå enligt det nya arvodessystem, som jag i försvarspropositionen
förordat och för vilket jag tidigare denna dag närmare redogjort. Jag
föreslår sålunda, att för budgetåret 1942/43 skola finnas
tillhopa 244 befattningar för officerare, därav

6 med arvode motsvarande nettolön i löneklass Ob 1

1 » » » » » » Oa 15

24 » » » » » » Oa 14

1 » » » » » » Oa 12

II » » » » » » Oa 11 och

201 » » » » » » Oa 10 samt

tillhopa 661 befattningar för underofficerare, därav

27 med arvode motsvarande nettolön i löneklass UO 8 och
634 » » » » » » UO 7.

60

Kungl. Majlis proposition nr 266.

Därest det icke skulle visa sig möjligt att tillsätta alla dessa befattningar
med från aktiv stat pensionsavgångna beställningshavare, förutsätter jag, att
Kungl. Maj:t skall äga befogenhet att besluta att befattningarna må uppehållas
av annan personal i reserven eller av civila extra befattningshavare, vilkas löneförmåner
bestämmas med hänsyn till tjänsteuppgifterna i varje särskilt fall.

Vid anmälan av propositionen 1941:155 angående vissa avlönings- m. fl.
anslag under riksstatens fjärde huvudtitel framhöll jag, att det förslag till
omläggning av systemet för de värnpliktigas rullföring och redovisning, som
genom propositionen 1941: 39 förelagts riksdagen, kunde komma att i viss
man inverka på personalbehovet vid armén. I anslutning därtill begärde
och erhöll Kungl. Maj:t riksdagens bemyndigande att för innevarande budgetår
besluta örn anställandet av den personal — pensionerad personal i
arvodesbefattning och kvinnlig biträdespersonal — som erfordrades för handhavandet
av det nya redovisningssystemet ävensom att låta avlöningskostnaderna
utgå från vederbörliga anslagsposter under arméns avlöningsanslag.
Jag framhöll i propositionen, att kostnaderna för den äldre rullförings- och
landstormsområdesorganisationen syntes i och med genomförandet av det nya
redovisningssystemet kunna successivt nedbringas för att eventuellt framdeles
helt försvinna. För budgetåret 1941/42 borde emellertid kostnaderna för det
äldre systemet beräknas enligt dittills tillämpade grunder.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1941: 318 förelagt riksdagen förslag
till ny värnpliktslag, grundat bland annat på ett i förhållande till det i propositionen
1941: 39 framlagda delvis ändrat förslag till organisation av inskrivningsväsendet
och värnpliktsredovisningen, anmälde jag i den förutnämnda propositionen
1941:340 vissa personalfrågor, som sammanhängde med genomförandet
av det nya systemet. I fråga örn den närmare innebörden av den föreslagna
personalorganisationen får jag hänvisa till nämnda proposition. Här
må emellertid framhållas, att jag på i propositionen närmare angivna skäl
ansåg mig böra förorda en i vissa hänseenden interimistisk lösning av personalfrågorna,
dock att jag ansåg det möjligt att taga ställning till frågan örn
inrättande av vissa arvodesbefattningar, avsedda för de i det nya systemet
ingående inskrivningsexpeditionerna och mobiliseringsavdelningarna. Jag
anslöt mig därvid till ett av försvarsväsendets rullföringsnämnd utarbetat
förslag beträffande erforderlig arvodespersonal. Jag framhöll i anslutning
därtill, att den inom det äldre rullföringsväsendet verksamma arvodespersonalen
icke längre erfordrades för avsedda uppgifter, sedan den nya organisationen
genomförts. Jag förutsatte emellertid, att sistnämnda personal,
i den mån den icke överflyttades å de för den nya organisationen avsedda
arvodesbefattningarna, tills vidare intill den 1 oktober 1942 borde få kvarstå
i sina innehavande befattningar och därvid tagas i anspråk antingen för
underlättande av övergången till det nya redovisningssystemet eller ock i
annan lämplig verksamhet inom försvarsväsendet. Yad sålunda föreslagits i
fråga örn den inom rullföringsväsendet verksamma personalen borde få gälla
jämväl de vid truppförbanden redovisade mobiliseringsoffieerarna och vissa

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 266. 61

expeditionsunderofficerare, som icke erhölle nytt förordnande. Riksdagen
(skrivelse nr 516) framställde icke någon erinran mot vad sålunda anförts.

I det förslag till personalförteckning för arméns arvodespersonal, som
kommer att till riksdagens vederbörande utskott överlämnas, bär, såsom jag
förut framhållit, upptagits den arvodespersonal, som erfordrades för det nya
inskrivnings- och redovisningssystemet. De rullföringsbefälhavare med biträden,
som upptagits å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen,
hava i samband härmed uteslutits från personalförteckningen. I
överensstämmelse med vad jag i förenämnda proposition 1941:340 anfört
torde emellertid de av dessa befattningshavare, som icke erhålla någon av de
i personalförteckningen för budgetåret 1942/43 upptagna arvodesbefattningarna,
intill den 1 oktober 1942 övergångsvis få bibehållas i sina innehavande
befattningar. Yad sålunda föreslagits torde böra gälla även förut
omnämnda mobiliseringsofficerare och expeditionsunderofficerare. Medgivande
av denna innebörd torde lämpligen böra meddelas i samband med
de särskilda föreskrifter, som må komma att av Kungl. Maj:t meddelas för
tillämpning av lantförsvarets stater under budgetåret 1942/43. Till dessa
övergångsvis kvarstående befattningshavare torde arvodesförmånerna böra
utgå enligt hittills tillämpade grunder. Kostnaden för personalen i fråga
torde böra bestridas från förevarande anslagspost. Med hänsyn till den ovannämnda
utökningen av antalet arvodesbefattningar inom försvarsväsendet är
det föga troligt, att detta medgivande i någon större utsträckning skall
behöva tagas i anspråk, därest nämnda utökning kan genomföras redan i
början av budgetåret 1942/43.

Yad härovan sagts örn bibehållande övergångsvis av personal, verksam
inom det äldre rullföringsväsendet vid armén, bör äga motsvarande tillämpning
jämväl beträffande marinen.

Avlöningskostnaderna för den i förslaget till personalförteckning för nästa
budgetår upptagna personalen beräknas uppgå till i runt tal 5,490,000 kronor,
oavsett kostnader för rörligt tillägg, barntillägg och kristillägg. Beträffande
kostnaden för den ytterligare personal, som enligt vad jag ovan anfört bör få
kvarstå i innehavande befattning intill den 1 oktober 1942, föreligga svårigheter
att mera exakt beräkna medelsbehovet. Då jag emellertid förutsätter, att ifrågavarande
personal i största möjliga utsträckning beredes anställning å nytillkommande
eller redan ledigförklarade arvodestjänster, beräknar jag, att kostnaderna
för den övergångsvis kvarstående personalen skola bliva förhållanderus
små. Försiktigheten torde emellertid bjuda att för ändamålet beräkna ett
belopp av förslagsvis 50,000 kronor. Å andra sidan torde ett flertal av de för
nästa budgetår till nyinrättande föreslagna arvodesbefattningarna icke behöva
tillsättas redan den 1 juli 1942. Den besparing, som härigenom uppkommer
torde förslå för täckande av kostnaderna för den övergångsvis
kvarstående personalen.

Jag beräknar därför medelsbehovet under ifrågavarande anslagspost för
nästa budgetår till i avrundat tal 5,500,000 kronor.

62

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

I detta sammanhang får jag anmäla, att de pensionsmedel, som arvodesinnehavarna
hava att avstå och som alltså skola upptagas såsom särskilda
uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna beräknas uppgå till ett belopp av
i runt tal 4,200,000 kronor för helt budgetår.

3. Avlöningar till fänrikar.

För avlöningar till extra ordinarie fänrikar är för innevarande budgetår
beräknat ett belopp av förslagsvis 1,060,000 kronor. I fråga örn medelsbehovet
i förevarande avseende för budgetåret 1942/43 har arméförvaltningen i sina
medelsäskanden anfört följande:

Från arméstaben hade inhämtats, att vid ingången av nästkommande
budgetår omkring 250 extra ordinarie fänrikar komme att finnas vid armén.
Av dessa kunde ungefär 100 väntas bliva befordrade under budgetårets lopp.
Tidpunkten därför läte sig emellertid icke för det dåvarande bestämmas.
Under budgetåret kunde omkring 250 extra ordinarie fänrikar väntas tillkomma.

Under åberopande av det sålunda anförda beräknade arméförvaltningen
att under nästkommande budgetår avlöningsmedel erfordrades för omkring
450 extra ordinarie fänrikar med i runt tal 1,360,000 kronor.

Ehuru arméförvaltningen vid sina kostnadsberäkningar synes hava utgått
från att vissa extra ordinarie fänrikar skulle kunna beredas anställning såsom
ordinarie fänrikar — en möjlighet, som vid en omläggning av anställningsvillkoren
på sätt i det föregående anförts icke kommer att stå till buds — torde
likväl det av ämbetsverket beräknade antalet fänrikar, 450, kunna läggas
till grund för anslagsberäkningen.

Jag uppskattar med hänsyn till angivna förhållanden medelsbehovet under
förevarande anslagspost för nästa budgetår till i runt tal 1,350,000 kronor.

4. Avlöningar till volontärer över stat.

Vid framläggandet av försvarspropositionen har jag föreslagit, att nyanställning
av volontärer i fortsättningen skall varje år ske från och med den
1 oktober, varvid första anställningstiden skall omfatta fyra och ett halvt
år. Under första halvårets anställning skola volontärerna meddelas allmänbildande
undervisning. För den, som avlagt realexamen eller förvärvat motsvarande
kunskapsmått, är dylik undervisning under första vinterhalvåret
icke behövlig. För denna kategori bör sålunda den första anställningen taga
sin början den 1 april och begränsas till fyra år. Jag har utgått från att på
personalförteckningen för ordinarie tjänstemän uppföras löner för manskapet
med utgångspunkt från att både nyanställning och avgång äger rum den 1
april. På sådan lön skulle volontär med realexamen eller motsvarande kompetens
inträda direkt, under det att övriga skulle tillträda sådan lön först efter
ett halvårs anställning. Under detta halvår, då lön enligt lönegraden Mal
i lägsta löneklassen borde uppbäras, bör volontären — såsom i försvarspropositionen
förutsatts — upptagas över stat vid vederbörligt truppförband.

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Den nya anordningen för manskapsrekryteringen torde böra om möjligt
genomföras från och med den 1 oktober 1942. I försvarspropositionen har
antalet volontärer över stat vid fullt genomförd organisation beräknats till
2,405. För nästa budgetår torde antalet kunna beräknas till omkring 2,300.
Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Majit att fastställa antalet
volontärsbeställningar över stat samt fördela beställningarna på truppförbanden.

För avlöningar till volontärer över stat, för vilket ändamål medel synas
böra anvisas under en särskild förslagsvis betecknad anslagspost, torde för
nästa budgetår böra beräknas ett belopp av i runt tal 800,000 kronor.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

a. Extra ordinarie och extra tjänstemän.

I fråga örn de allmänna grunderna för beräknandet av medelsbehovet under
nästa budgetår för den extra ordinarie personalen vid försvarsväsendet må
följande framhållas.

De beräkningar rörande behovet av icke-ordinarie personal inom den nya
försvarsorganisationen, som försvarsutredningen framlagt och som såvitt avser
förhållandena vid fullt genomförd organisation sammanfattats i de till betänkandet
hörande personalförteckningarna, äro uppgjorda under den förutsättningen
att personal, som finnes mera stadigvarande anställd vid försvarsväsendet,
i princip skall avlönas från avlöningsanslag och icke från sakanslag.
Utredningen har därvid i stort sett följt de principer rörande en dylik överflyttning,
som kommit till uttryck i förvaltningsmyndigheternas framställningar
rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43. Såsom jag vid anmälan
i statsverkspropositionen av medelsbehovet under fjärde huvudtiteln för nästkommande
budgetår framhållit torde emellertid med den överflyttning av avlöningsmedel
från sakanslag till avlöningsanslag, varom förvaltningsmyndigheterna
framlagt förslag, tills vidare böra anstå.

De förslag till personalförteckningar för den icke-ordinarie personal, som
i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagen, upptaga sålunda allenast
sådan personal, som med tillämpning av hittills gällande principer för
bestridandet av avlöningskostnaderna ansetts erforderlig under nästa budgetår.
Vid förteckningarnas upprättande ha försvarsutredningens personalbehovsberäkningar
legat till grund. Av vad i försvarspropositionen i olika hänseenden
anförts i fråga örn behovet av extra ordinarie personal framgår
emellertid, att vissa ändringar i förhållande till detta förslag ansetts erforderliga.
I de delar, som icke närmare berörts i försvarspropositionen, har
jag—därest i det följande icke annorledes anmärkes—ansett mig böra såväl
i vad avser antalet befattningshavare som i fråga örn dessas löneställning följa
de förslag i ämnet, som av 1942 års försvarsberedning framlagts i beredningens i
anledning av försvarsutredningens betänkande avgivna promemorior. I vissa
fall ha därigenom avsteg från försvarsutredningens behovsberäkningar och
lönegradsplaceringar ägt rum. Jag vill emellertid framhålla, att anledning
kan föreligga att framdeles anställa ytterligare extra ordinarie (extra) be -

64

Kungl. Majits proposition nr 266.

fattningshavare eller att fastställa en i förhållande till beredningens förslag
ändrad löneställning för vissa nytillkommande tjänster. Det torde härvid
ankomma på Kungl. Majit att på särskild framställning träffa avgörande
från fall till fall. Jag räknar emellertid med att medelsbehovet under de
för de olika försvarsgrenarna uppförda delposterna för avlönande av extra
ordinarie personal icke skall av denna anledning komma att mera väsentligt
ökas.

Försvarsutredningen har i sitt betänkande framhållit, att den under de
olika försvarsgrenarnas avlöningsanslag uppförda delposten till tillfälligt anställande
av tjänstemän m. m. finge anses vara avsedd att tagas i anspråk
allenast vid oförutsedda behov av extra arbetskraft. Utredningen har därför
utgått från att för tillgodoseende av behov av extra personal, som på förhand
kunde beräknas bliva erforderlig med hänsyn till periodiskt återkommande
anhopning av arbetsuppgifter, i de för den icke-ordinarie personalen
avsedda delposterna skulle inräknas belopp, som kunde ställas till vederbörande
myndigheters förfogande för ändamålet. I anslutning härtill har utredningen
föreslagit, att benämningen å delposten till avlöning till extra
ordinarie tjänsteman ändras på sådant sätt, att posten omfattar jämväl avlöning
till extra tjänstemän. Yad sålunda föreslagits finner jag ändamålsenligt
och förordar förty, att de ifrågavarande delposterna beräknas under
hänsynstagande härtill. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att vid dispositionsbeslut
rörande avlöningsanslagen meddela föreskrifter om maximering
av de belopp, som böra för ändamålet stå till myndigheternas förfogande.

Jag övergår härefter till vissa specialfrågor rörande nyinrättande av extra
ordinarie tjänster eller ändrad lönegradsplacering för sådana tjänster m. m.,
varvid jag följer den i personalförteckningen tillämpade rubrikindelningen.

Arméstaben och arméinspektionen. Den för närvarande under rubriken
arméstaben uppförda, för militärstabsbyggnadens förvaltning, bevakning och
vård samt för kassaförvaltningen avsedda personalen har, på sätt framgår
av min tidigare vid behandlingen av försvarsstaben lämnade redogörelse, i
överensstämmelse med försvarsutredningens förslag överförts till försvarsstaben.

Under arméstaben och arméinspektionen böra från och med nästa budgetår
uppföras för centrala värnpliktsbyrån erforderliga extra ordinarie befattningshavare.
I försvarspropositionen har jag erinrat om ett av 1942 års försvarsberedning
framlagt förslag rörande dessa befattningshavares antal och löneställning,
vilket förslag innebär, att, förutom ett antal skrivbiträdesbefattningar,
följande befattningar skulle inrättas, nämligen för en förste aktuarie
i lönegraden MEo 26, en byråinspektör i lönegraden MEo 22 och en förste
amanuens i lönegraden MEo 18. Mot detta förslag har jag intet annat att erinra
än att förste aktuarien — av vilken icke fordras s. k. aktuariekompetens — icke
bör erhålla högre löneställning än lönegraden MEo 24. Det å personalförteckningen
för arméstaben uppförda antalet skrivbiträden i lönegraden MEo 2
beräknar jag med hänsyn jämväl till värnpliktsbyråns behov av dylik personal.

Den i gällande personalförteckning vid arméstaben uppförda befattningen

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

såsom stallföreståndare i lönegraden MEo 13 — om vilken i förteckningen
anmärkts, att, så länge den nuvarande innehavaren av befattningen kvarstår
i densamma, befattningen skall hänföras till nämnda lönegrad samt att frågan
örn befattningens framtida bestridande därefter skall hänskjutas till Kungl.
Maj:ts prövning — upptages för nästa budgetår på i försvarspropositionen
anförda skäl i lönegraden MEo 16. I samband härmed har nyssnämnda anmärkning
ansetts böra utgå. Jämväl den hittillsvarande anmärkningen därom,
att befattningen såsom fodermarsk vid arméstabens stall i lönegraden MEo 6
vid nuvarande befattningshavares avgång skall ersättas med en befattning i
lönegraden MEo 5, föreslås skola utgå, enär — såsom i försvarspropositionen
framhållits — ökningen av antalet hästar i arméstabens stall i samband med
omorganisationen av arméledningen motiverar, att befattningen för framtiden
bibehålies i lönegraden MEo 6.

I övrigt upptager den föreslagna personalförteckningen för arméstabens
och arméinspektionens del en ny befattning för kansliskrivare i lönegraden
MEo 11, 2 kanslibiträden i MEo 7, 11 vaktmästare i MEo 5, 12 kontorsbiträden
i MEo 4 och 15 skrivbiträden i MEo 2. I personalförteckningen för innevarande
budgetår finnas under rubrikerna Arméstaben och Arméns inspektionsmyndigheter
uppförda tillsammans 2 kanslibiträdes-, 7 kontorsbiträdes- och 6 skrivbiträdesbefattningar.
Den för nästa budgetår föreslagna ökningen av antalet
befattningshavare av dessa kategorier sammanhänger främst med värnpliktsbyråns
behov av skrivbiträden.

Militärområdena m. m. Under denna rubrik uppföres i första hand den
personal, som under innevarande budgetår upptagits under rubriken Arméfördelningsstaberna
m. m., med undantag för två förrådsman inom nuvarande
östra militärområdet, vilka överföras till Stockholms luftvärnsregemente.
Därutöver uppföres, av skäl som anförts i försvarspropositionen, å förteckningen
en befattning för ritare av 2. klass i lönegraden MEo 11 för varje
militärbefälsstab ävensom ett ökat antal befattningar för kontors- och skrivbiträden
i lönegraden MEo 4 respektive MEo 2 för att tillgodose det behov
av skrivhjälp, som visat sig förefinnas vid dessa staber. En befattning som
skogvaktare vid Yl. militärbefälsstaben bör såsom i försvarspropositionen
framhållits uppflyttas från lönegraden MEo 8 till MEo 9 i enlighet med förslag
av arméförvaltningen och 1942 års försvarsberedning. Två befattningar
för förrådsman vid fortifikationsförvaltningen i Boden böra, i anslutning
till en i ämnet av fortifikationsbefälhavaren i Boden gjord framställning,
ersätta två i den nuvarande förteckningen upptagna förrådshandräckningskarlar,
vilka åtnjuta ersättning från anslagsposten till betjäningspersonal
m. m.

Vidare uppföras i anslutning till försvarsutredningens av mig i försvarspropositionen
i huvudsak tillstyrkta förslag till försvarsområdesorganisation
144 förrådsmän och 51 skrivbiträden med den fördelning på försvarsområdesstaber,
kommendantsstaben i Stockholm och infanteribefälhavarstaberna
i Vaxholm och Karlskrona, som närmare framgår av personalförteckningen.
I förenämnda antal förrådsmän ingå dels 14 av de nu till arméfördelnings Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266. 807 a 5

66

Kungl. Majlis proposition nr 266.

staberna hänförda i gällande personalförteckning upptagna befattningarna för
förrådsman vid luftvärnsmaterielförråd, dels ock de extra befattningar för
förrådsman, vilka inrättats genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 augusti 1941
angående provisorisk jJersonalorganisation för vård av luftvärnsmateriel m. m.

Truppförbanden m. m. Vid beräknandet av behovet av extra ordinarie personal
vid truppförbanden har jag i stort sett följt försvarsutredningens förslag,
vilket i sin tur i huvudsak ansluter sig till arméförvaltningens förslag
i dess skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår. Såsom
jag i det föregående framhållit har jag emellertid icke ansett mig böra för
närvarande föreslå överflyttning av avlöningsmedel från sakanslag till avlöningsanslaget,
varför några befattningar för mästare, arbetsförmän och
tvättföreståndare icke återfinnas i mitt förslag till personalförteckning för
budgetåret 1942/43. I fråga örn behovet av eldarpersonal har försvarsutredningen
föreslagit bland annat att vid Wendes artilleriregemente skulle finnas
en eldare av 2. klass mot för närvarande tre. Då regementets förläggningsförhållanden
icke torde komma att förändras under det närmaste året, beläknar
jag, att tre eldare av 2. klass skola bliva erforderliga vid regementet
jämväl under nästa budgetår. Av samma orsak beräknar jag i överensstämmelse
med arméförvaltningens förslag behovet av biträdande husmödrar vid
regementet till tre. Den utökning av antalet förrådsmän och skrivbiträden,
som jag för nästa budgetår föreslår, har till stor del redan provisoriskt genomförts
unde! innevarande budgetår i det att Kungl. Maj :t och arméförvaltningen
i olika sammanhang medgivit anställande av extra tjänstemän för
materielvård och skrivgöromål.

Arméns fasta undervisningsverk. För arméns underofficersskolas del beläknas
i huvudsak samma extra ordinarie personal som under innevarande
budgetår, enär skolans organisation beräknas bliva oförändrad under nästa
budgetår. I samband med tillkomsten av försvarsväsendets läroverk under
budgetåret 1943/44 kommer antalet extra ordinarie befattningshavare vid
underofficersskolan att minskas till det antal, som beräknats i försvarspropositionen.

Vid krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, infanteriskjutskolan,
ridskolan och artilleriskjutskolan tillkomma under nästa budgetår
vissa befattningar för kontors- och skrivbiträden och vid några av dessa skolor
tillkomma vidare befattningar för eldare, husmoder av 2. klass och biträdande
husmoder. För artilleriskjutskolan beräknas därjämte en befattning för förrådsman
i lönegraden MEo 5.

Sjukvårdsväsendet. Under denna rubrik nyuppföres dels en befattning för
förste kontorist, dels ock två befattningar för kontorister, avsedda för de
centrala sjukvardsförråden. Antalet förrådsmän, som under innevarande år
är upptaget med 9, föreslås för nästa budgetår skola bestämmas till 7.
Ändringen i antalet föranledes av att ytterligare två förrådsmän beräknas
erforderliga vid vissa av de sjukvårdsstyrelsen underställda förråden, medan
4 av de nuvarande förrådsmännen överföras till trängkårerna i samband med
att sjukvårdsförråd uppläggas i anslutning till dessa kårer. Behovet av extra.

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ordinarie sjuksköterskor beräknas under nästa budgetår till 60 mot i försvarspropositionen
beräknade 63. De under innevarande budgetår å staterna
för vissa skolor uppförda sjuksköterskebefattningarna äro inräknade i nyssnämnda
antal.

Remonteringsväsendet. För remonteringsstyrelsen nyuppföres i förteckningen
en skrivbiträdesbefattning. Vid ''värdera av Herrevadsklosters och
Gudhems remontdepåer beräknas antalet vaktmästarbefattningar till 19 mot
15 under innevarande år. Den nu för Utnäslöts remontdepå beräknade extra
ordinarie personalen, 1 stallföreståndare i lönegraden MEo 7 och 4 vaktmästare
i lönegraden MEo 5, utgår ur nästa års förteckning, enär Utnäslöts
remontdepå enligt det i försvarspropositionen framlagda förslaget avses skola
avvecklas.

Kostnaderna för avlöningar m. m. till de i personalförteckningen upptagna
extra ordinarie tjänstemännen beräknas komma att uppgå till omkring

3.500.000 kronor.

Delposten torde härutöver under nästa budgetår böra tagas i anspråk för
bestridande av avlöningskostnaderna, på sätt försvarsutredningen föreslagit,
icke endast för sådana extra befattningshavare, vilka anställas med hänsvn
till periodiskt återkommande anhopning av arbetsuppgifter, beräknade till

50.000 kronor, utan även för vissa extra befattningshavare, vilka under nästa
budgetår komma att finnas anställda i avvaktan på en slutlig lösning av vissa
personalkårers organisation. Sålunda böra även avlöningarna till, bland andra,
den ingenjör, som i enlighet med vad jag anfört i försvarspropositionen bör
anställas vid arméinspektionen, byggnadsingenjörer i militärbefälsstaberna,
luftvärnsingenjörer och övriga ingenjörer hos tygdepartementet belasta
denna delpost. För dessa ändamål torde böra beräknas ett belopp av 450,000
kronor.

På grund av vad sålunda anförts bör delposten till extra ordinarie och
extra tjänstemän för nästa budgetår uppföras med förslagsvis (3,500,000 +

450.000 =) 3,950,000 kronor. Då det emellertid icke torde vara möjligt att
redan från och med budgetårets början besätta samtliga ifrågavarande tjänster
och även av andra skäl anslagsbelastningen torde komma att under nästa
budgetår understiga nämnda belopp, föreslår jag, att posten uppföres med
förslagsvis 3,750,000 kronor.

b. Bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

För innevarande budgetår ha under förevarande delpost beräknats medel
för arvoden till 30 bataljonsläkare vid fältläkarkåren med förslagsvis 100,000
kronor. I försvarspropositionen har jag beräknat antalet till 38 vid fullt
genomförd organisation. Av de nya befattningarna torde högst fem komma
att tillsättas redan under nästa budgetår, varför antalet sådana befattningar
i personalförteckningen bör upptagas till 35. För arvoden inklusive ålderstillägg
torde böra räknas med ett belopp av förslagsvis 115,000 kronor.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

c. Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

I försvarspropositionen bär Kungl. Majit föreslagit tillskapandet av en ny
kategori militärveterinärer, nämligen bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren,
vilka inom nämnda kår borde erhålla ställning motsvarande bataljonsläkarnas
vid fältläkarkåren. Antalet sådana bataljonsveterinärer, vilka torde
böra åtnjuta arvoden i likhet med bataljonsläkare vid fältläkarkåren, har i
försvarspropositionen föreslagits till 10 vid fullt genomförd organisation. För
nästa budgetår torde med hänsyn till rekryteringsmöjligheterna böra inrättas
högst tre dylika befattningar. För arvoden till innehavarna av dessa befattningar
torde under en särskild delpost böra upptagas ett belopp av förslagsvis
7,500 kronor.

d. Betjäningspersonal m. fl.

Under förevarande rubrik ha i nu gällande personalförteckning för ickeordinarie
personal m. fl. uppförts befattningar för kokerskor vid vissa truppförband
och skolor, viss personal vid fortifikationsförvaltningen i Boden samt
viss ekonomipersonal vid krigsskolan.

Det av mig tidigare vid behandlingen av behovet av extra ordinarie personal
vid armén framlagda förslaget örn utökning av antalet biträdande husmödrar
innebär bland annat ett utbytande av å personalförteckningen uppförda
kokerskebefattningar mot befattningar såsom biträdande husmödrar.
Förslaget grundar sig på en av arméförvaltningen i dess skrivelse rörande
lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1942/43 framlagd utredning i
ämnet, vilken jämväl tagits till utgångspunkt för försvarsutredningens beräkningar
av personalbehovet i detta hänseende.

På sätt jag vid framläggandet av årets statsverksproposition i samband
med beräkningen av medelsbehovet under garnisonssjukhusens avlöningsanslag
närmare utvecklat (fjärde huvudtiteln, sid. 172 och 173) ha inom
försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga den 12 december 1941 avgivit
betänkande och förslag rörande regleringen av löne- och anställningsförhållanden
för bland annat betjäningspersonalen vid försvarsväsendet. Jag
uttalade därvid, att förslaget, som för det dåvarande vore föremål för remissbehandling,
med hänsyn härtill kunde först framdeles av Kungl. Majit upptagas
till övervägande. I likhet med vad jag föreslagit beträffande betjäningspersonalen
vid garnisonssjukhusen torde därför — oavsett vilken lösning vid
ett närmare övervägande ian befinnas vara den lämpligaste för ordnandet av
betjäningspersonalens anställningsförhållanden —- för nästa budgetår medel
för personalens avlönande få beräknas under en särskild för avlöningar till
betjäningspersonal m. fl. förslagsvis beräknad delpost under förevarande!
anslag.

Med hänsyn till att kokerskebefattningar torde komma att bibehållas
under viss övergångstid, bör medelsbehovet under delposten beräknas till
förslagsvis 30,000 kronor mot nu 35,000 kronor. Posten bör disponeras i
enlighet med av Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

69

e- Musikelever.

För innevarande budgetår är under arméns avlöningsstat upptagen en delpost
på 24,000 kronor, avsedd för avlönande av 133 musikelever.

Enligt den av mig i försvarspropositionen tillstyrkta organisationen av
armémusiken skall antalet musikelever ökas med 16. Av sistnämnda antal
beräknar jag, att 8 tillkomma redan under nästa budgetår.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juni 1937 angående organisation oell
tillsättande m. m. av arméns musikpersonal äger musikelev, utöver vissa förmåner
in natura, åtnjuta kontant ersättning, beräknad efter 180 kronor om
året. Den kontanta ersättningen har bestämts med hänsyn till det värnpliktiga
då tillkommande penningbidraget om 50 öre för dag.

I skrivelse den 15 augusti 1941 har chefen för armén hemställt, att sedan
de värnpliktigas penningbidrag på grund av den allmänna prisstegringen
m. m. genom beslut av 1941 års riksdag höjts till 1 krona för dag, musikeleverna
måtte för innevarande budgetår tillerkännas en förbättring av den
kontanta ersättningen om 180 kronor.

Armé- och marinförvaltningarna ha i avgivna yttranden tillstyrkt framställningen,
varvid tillika framhållits, att för bestridande av kostnaderna särskild
medelsanvisning icke syntes erforderlig utan borde, efter riksdagens
därom inhämtade medgivande, medel härför kunna anlitas under avlöningsanslagen.
Förstnämnda ämbetsverk har jämväl i sin skrivelse med medelsäskanden
för nästa budgetår föreslagit, att den kontanta ersättningen till
musikelev därunder skulle utgå med 360 kronor.

Försvarsutredningen har för sin del räknat med att ersättningen till musikelev
skall utgå med 360 kronor. Yad sålunda föreslagits anser jag mig böra
biträda. Ersättningen synes från och med den 1 juli 1942 böra utgå med
det. förhöjda beloppet.

För nästa budgetår beräknar jag på grund av det ovan anförda medelsbehovet
under förevarande delpost till (141 X 360=) i runt tal 51,000
kronor.

f. Extra sjuksköterskor m. m.

För innevarande budgetår har under en obetecknad delpost »Extra sjuksköterskor
m. m.» upptagits ett belopp av 16,000 kronor. På sätt jag anfört
vid framläggandet av propositionen 1941: 155 (sid. 60) lia under denna delpost
uppförts de tidigare å staten för arméns sjuksköterskekår upptagna beloppen
av 10,500 kronor för anställande av extra sjuksköterskor och 5,400 kronor för
bestridande av ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med bränsle
och lyse.

Uppskattningen av beloppet för anställande av extra sjuksköterskor till
10,500 kronor har sitt ursprung i kostnadsberäkningen för 1925 års härordning.
Från och med budgetåret 1927/28 till och med budgetåret 1940/41 har
ifrågavarande belopp oförändrat funnits uppfört å staten för arméns sjuksköterskekår.
Enligt en vid staten fogad anmärkning har beloppet disponerats
av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor
dels såsom vikarier för i staten upptagna sköterskor under

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

semester och sjukdom, dels och för att stå till förfogande vid tillfällen, då
sjukligheten krävde ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av
trupp till ett annat truppförbands etablissement m. m.

Under erinran härom har arméförvaltningen i sin skrivelse rörande lantförsvarets
medelsbehov för nästa budgetår i övrigt anfört följande:

Med hänsyn till de ändrade grunder för beräkning av avlöningsanslag, som
numera tillämpades, torde kostnaderna för anställande av semester- och sjukvikarier
för sköterskor tillhörande arméns sjuksköterskekår böra inräknas
under delposten a) Extra ordinarie tjänstemän. På grund härav torde medelsbehovet
under delposten Extra sjuksköterskor m. m. böra tagas under omprövning.
Detta nödvändiggjordes även av följande omständigheter.

Frågan örn tillgodoseende av det ökade sjukvårdspersonalbehovet vid infanteritruppförbanden
borde lösas därigenom, att extra sjuksköterskor anställdes
i betydligt ökad omfattning. Enligt inom sjukvårdsstyrelsen verkställda
beräkningar borde extra sjuksköterskor finnas anställda vid samtliga
infanteriregementen under cirka halva året. Dessa sjuksköterskor torde därvid
böra äga åtnjuta den lön och de övriga förmåner som skulle tillkomma
dem, därest de vore innehavare av befattning i lönegraden MEo 7. Med utgångspunkt
härifrån kunde kostnaderna beräknas till cirka 34,000 kronor.

Förmånen av en ledig dag per vecka borde tillkomma medlemmarna av
arméns sjuksköterskekår, vilken omständighet medförde, att extra sjuksköterskor
i viss omfattning tillfälligt måste anställas. Detta behov hade av
sjukvårdsstyrelsen beräknats omfatta cirka 1,400 tjänstgöringsdagar under
budgetåret 1942/43. Ersättning till ifrågavarande extra sjuksköterskor med
tjänstgöring en dag i veckan borde beräknas till 11 kronor per tjänstgöringsdag.
Kostnaderna för anställande av desamma kunde alltså beräknas
till cirka 16,000 kronor.

Möjlighet att vid tillfällen, då sjukligheten krävde ökad sjukvårdspersonal,
epidemier etc., anställa extra sjuksköterskor borde givetvis även för framtiden
föreligga. På grund av utbildningstidens förlängning m. fl. omständigheter
kunde det antagas, att behovet av extra sjuksköterskor i dylika fall
komme att bliva större än förut. Att verkställa en rättvisande beräkning av
detta behov vore emellertid icke möjligt, då fasta bedömningsgrunder
saknades. För ändamålet syntes böra anslås ett till 5,000 kronor uppskattat
belopp. Enär detta, som nämnts, byggde på mycket osäkra beräkningar, och
då ett överskridande av beloppet kunde komma ifråga endast i klart avgränsade
fall, syntes det kunna ifrågasättas, örn icke ifrågavarande belopp
och därmed hela delposten borde upptagas förslagsvis.

Vidkommande beloppet för ersättning till sjuksköterskeelev^!'' för bostad
med bränsle och lyse, 5,400 kronor, syntes för budgetåret 1942/43 icke någon
ändring böra ifrågasättas.

Under åberopande av det sålunda anförda har arméförvaltningen ansett
delposten Extra sjuksköterskor m. m. för budgetåret 1942/43 böra beräknas
till ett belopp av (34,000 + 16,000 + 5,000 + 5,400 =) 60,400 kronor, eller i
runt tal förslagsvis 60,000 kronor.

Försvarsutredningen har — under erinran örn arméförvaltningens förslag
och med förmälan att generalfältläkaren i skrivelse till chefen för armén den
19 april 1941 anmält, att ett genomförande av den föreslagna nya freds- och
krigsorganisationen syntes kräva, att vid vissa truppförband ytterligare en
sjuksköterska anställdes — icke ansett sig för närvarande kunna förorda

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

någon permanent ökning av antalet sjuksköterskor vid truppförbanden. Utredningen
har därför föreslagit, att medelsbehovet för anställande av extra
sjuksköterskor uppfördes till av arméförvaltningen föreslaget belopp, 60,000
kronor.

Med den av Kungl. Majit i försvarspropositionen föreslagna organisationen
av arméns sjuksköterskekår blir det för upprätthållandet av en tillfredsställande
sjukvård vid truppförbanden nödvändigt att i förhållandevis stor omfattning anlita
extra sjuksköterskor. De av arméförvaltningen verkställda beräkningarna
av behovet av sådan extra personal torde få anses godtagbara. Jämväl i
övrigt anser jag mig böra biträda dessa beräkningar. Beträffande de under
förevarande delpost för innevarande budgetår beräknade kostnaderna för
bestridande av ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med bränsle och
lyse har jag emellertid vid framläggandet av årets statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, sid. 173) föreslagit, att desamma skola överföras till
garnisonssjukhusens avlöningsanslag. På grund av det anförda beräknar jag
medelsbehovet under ifrågavarande delpost för nästa budgetår till (60,400 —
5,400 =) 55,000 kronor. På av arméförvaltningen anfört skäl torde posten
böra upptagas förslagsvis. Erforderliga maximeringsbestämmelser torde böra
i sinom tid fastställas av Kungl. Majit.

g. Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Ifrågavarande delpost har för innevarande budgetår upptagits med ett
belopp av förslagsvis 50,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår beräknat
posten till 357,000 kronor. Därvid har ämbetsverket utgått från att från delposten
skulle bestridas avlöningar till ett antal extra tjänstemän, avsedda för
vård av territoriell luftvärnsmateriel, vilka avlöningar beräknats till 245,000
kronor. Sagda personal har jag emellertid i det föregående föreslagit skola
anställas såsom ordinarie och extra ordinarie tjänstemän. Vid beräknandet
av medelsbehovet för extra ordinarie personal har jag vidare inräknat ett
belopp av 50,000 kronor, avsett för avlöning åt sådana extra tjänstemän m. m.,
vilka regelbundet beräknas komma att anställas under vissa bestämda perioder.

Det återstående medelsbehovet under förevarande delpost torde kunna beräknas
till samma belopp, som för innevarande budgetår, eller 50,000 kronor,
vilket belopp dock för avrundning av anslagspostens slutsumma bör höjas
till 51,500 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal utgör sålunda (3,750,000 + 115,000 + 7,500 -f 30,

000 + 51,000 + 55,000 + 51,500=) 4,060,000 kronor.

6. Avlöningar till civil handräckningspersonal.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1942/43 hemställt, att för utförande av sådant handräckningsarbete,
som tidigare fullgjorts av värnpliktiga, måtte få vid truppförbanden
och vissa anstalter anställas civil handräckningspersonal. Chefen för arméstaben
hade i skrivelse till ämbetsverket härom anfört bland annat följande:

72

Kungl. Majds proposition nr 266.

Behovet av handräckning vid armén kan med nuvarande tillgång på personal
för handräckningstjänst icke fyllas. Enligt för budgetåret 1938/39 infordrade
uppgifter uppgick antalet förbrukade handräckningsdagar till i runt
tal 780,000. Av dessa dagar fullgjorde till handräckningstjänst uttagna värnpliktiga
omkring 365,000 dagar, vilket sålunda innebär, att omkring 400,000
handräckningstjänstdagar måste utföras av annan personal — till linjetjänst
uttagna m. fl. Enligt uppgifter, som infordrats angående beräknat behov
under budgetåret 1941/42, är handräckningsbehovet mångdubbelt större än
under föregående budgetår. På grund av de förhållanden, som nu äro rådande,
kunna emellertid dessa behovssiffror icke läggas till grund för beräkningar
avseende fredsbehovet av handräckningspersonal. Man torde dock under
alla förhållanden kunna utgå ifrån, att handräckningsbehovet icke kommer att
understiga det under budgetåret 1938/39 förbrukade dagantalet.

Genom kategoriklyvningens upphävande och i samband därmed linjekontingenternas
ökning, kommer framgent det för handräckningstjänst
disponibla antalet värnpliktiga att nedgå högst avsevärt, varför bristen icke
kommer att understiga 400,000 dagar.

Såväl med hänsyn till vården av den nu avsevärt ökade materielen vid
truppförbanden och den i övrigt på grund av med tjänstgöringstidens förlängning
sammanhängande förhållanden, erforderliga rationaliseringen av den inre
tjänsten och vården av kasernetablissementen, som även önskvärdheten av
att till linjetjänst uttaga värnpliktiga i minsta möjliga utsträckning användes
för handräckningstjänst, synes en anställning av civil personal vid truppförbanden
erforderlig.

Av infordrade uppgifter å ständigt utgående handräckning vid truppförbanden
framgår, att de största arbetsbehoven föreligga vid förråd, matinrättningar,
värmeanläggning samt för kasernvården. Då inom dessa verksamhetsområden
i regel jämväl erfordras en viss grad av yrkeskunskap och arbetsmängden
här är i stort konstant under hela året, synes den civila arbetskraften
i första hand böra komma till användning för ersättning av den värnpliktiga
personalen därstädes.

Med hänsyn till medeltalet disponerade handräckningstjänstdagar vid
truppförbanden, har nedanstående tabell uppgjorts, angivande det antal
civila arbetare, som erfordras för ett huvudsakligt ersättande av den värnpliktiga
personalen vid angivna arbetsställen. Varje civil arbetare har därvid
beräknats ersätta två värnpliktiga på grund av större yrkesskicklighet, rutin,
anställningsförhållanden m. m. Handräckningsbehovet är beräknat för normala
förhållanden och icke för nu rådande beredskap.

A

r b e t a

re v

d

Per

förband

lrupprorband

förråd

värme-

inåt-

kasern-

Summa

anläggn.

inrättn.

vård

Infanteriregemente (21)............

6

2

2

2

12

252

K avalleriregemente

(4)............

3

2

1

2

8

32

Artilleriregemente

dl)............

6

2

2

2

12

132

Luftvärnsdivision

(4)............

2

1

1

1

5

20

Ingenjörkår

(3)............

4

2

1

2

9

27

Signal regementet

(1)............

4

2

1

2

9

9

Trängkår

(4)............

3

1

1

2

7

28

Intendenturkompani ("3)............

2

1

—

1

4

12

Summa

_

512''

Dessutom bör tillkomma:

Arméstabens stall

8

8

Ridskolan, Strömsholm.............

20

20

Herrevadsklosters r

emontdepå .....

8

8

Summa

—

548

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Med angiven beräkningsgrund innebär ovanstående civilanställning en ersättning
för omkring 350,000 arbetsdagar per år.

Med hänsyn till arbetsförhållandena vid olika truppförband, synes det
dock icke lämpligt att fastställa den civila personalens arbetsuppgifter. Detta
bör vederbörande truppförbändschef allt efter rådande förhållanden vid förbandet
äga reglera, varje truppförband bör därför tilldelas ett visst antal
civila arbetare enligt vad i ovanstående tabell angives såsom summa för truppförband.

Den civila personalen bör anställas såsom arbetare och lönen för dessa bör
fastställas efter samråd med vederbörande länsarbetsnämnder. Såsom medellön
torde kunna beräknas 300 kronor per månad. Med ovanstående antal arbetare
skulle erfordras ett belopp av omkring 1,980,000 kronor per år eller i runt tal
2,000,000 kronor.

Då med hänsyn till arbetsförhållandena vid truppförbanden en arbetare
icke kunde sysselsättas med enbart sådana uppgifter, för vilka kostnaderna
borde bestridas av allenast ett av de för närvarande i riksstaten uppförda
anslagen, ansåge arméförvaltningen den lämpligaste anordningen vara, att för
ändamålet erforderliga medel beräknades under ett särskilt obetecknat anslag,
för vars disponerande av olika myndigheter Kungl. Majit fastställde stat.
Arméförvaltningen hemställde därför, att för budgetåret 1942/43 av riksdagen
måtte utverkas ett anslag till avlöningar till civil handräckningspersonal &
2,000,000 kronor.

Försvarsutredningen har vitsordat att genom kategoriklyvningens avskaffande
antalet till handräckningstjänst uttagna eller överförda värnpliktiga
icke komme att täcka truppförbandens behov av handräckningspersonal. En
förstärkning av denna personal med civil arbetskraft vore enligt utredningens
uppfattning därför erforderlig. Mot det av arméförvaltningen beräknade
minimibehovet av sådan arbetskraft hade utredningen intet att erinra, dock
att på grund av de fredsorganisatoriska förändringar, som utredningen föresloge,
en revidering av ämbetsverkets beräkningar borde ske i enlighet med

följande tablå.

Truppförband m. fl.

A

r b e t a r c

Antal förband

Per förband

Summa

19

12

228

3

8

24

4

12

48

7

12

84

2

S

16

3

12

36

4

5

20

3

9

27

1

9

9

3

3

9

4

7

28

1

3

3

3

3

9

3

3

9

26

5

130

10

10

—

8

8

■Ridskolan och dressyraustalter..................

—

40

40

Summa

—

—

738

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I fråga örn kostnadsberäkningarna har försvarsutredningen, vid jämförelse
med bland annat avlöningen till personal i lönegraden MEo 5, funnit det av
arméförvaltningen beräknade beloppet för högt och räknat med en medelavlöning
av 3,000 kronor per man och år, vilket skulle vid fullt genomförd
organisation göra en årlig kostnad av i runt tal 2,200,000 kronor.

I likhet med försvarsutredningen anser jag det för framtiden erforderligt, att
civil arbetskraft tages i anspråk för utförandet av sådant handräckningsarbete,
som tidigare fullgjorts av värnpliktiga men'' för vars utförande genom kategoriklyvningens
avskaffande tillräcklig värnpliktig personal ej längre står till förfogande.
.För nästa budgetår torde vid de förband, som därunder beräknas
vara organiserade, samt vid försvarsområdena erfordras tillhopa omkring
700 arbetare. Kostnaderna för avlönande av dessa böra i enlighet med i försvarspropositionen
angiven beräkningsgrund — 3,600 kronor per man och år
— beräknas till i runt tal 2,500,000 kronor. Medel härför synas lämpligen böra
anvisas å en särskild anslagspost under anslaget till avlöningar till aktiv
personal m. fl. Körande postens disposition torde det få ankomma på Kungl.
Majit att meddela närmare bestämmelser.

7. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Enligt den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen
utgå arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän
med tillhopa 228,772 kronor.

Försvarsutredningen har i sina kostnadsberäkningar beräknat kostnaderna
för sådana arvoden vid fullt genomförd organisation till 251,820 kronor för
arméns del. 1942 års försvarsberedning har erinrat, att, sedan 1936 års lönekommitte
funnit önskvärt att frågan örn en rationalisering av arvodessystemet
underkastades granskning, en särskild utredning angående reglering av arvodesväsendet
påbörjats sommaren 1939, vilken dock på grund av rådande förhållanden
icke fullföljts. Beredningen har ansett den ytterligare utvidgning
av arvodesväsendet, varmed försvarsutredningen räknat, vara betänklig och
förordat, att hithörande frågor utan dröjsmål upptagas till särskild utredning.
I avvaktan på genomförandet av en sådan undersökning borde några nya
arvoden — med undantag av lärararvoden — icke tillskapas. Någon höjning
av nu utgående arvoden borde ej heller medgivas. Vid sådant förhållande
borde förteckningarna å arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie
tjänstemän för nästa budgetår i stort sett ansluta sig till nu gällande
arvodesförteckningar. Storleken av lärararvoden borde göras till föremål för
särskild granskning i samband med utarbetandet av förslag till arvodesförteckningar
för nästa budgetår.

I försvarspropositionen anslöt jag mig till vad försvarsberedningen sålunda
föreslagit och förordade, att förenämnda hösten 1939 avbrutna utredning
skulle med det snaraste åter igångsättas, varvid utredningsarbetet borde
bedrivas med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet kunde föreläggas 1943
års riksdag. I avvaktan på resultatet av denna utredning borde på sätt försvarsberedningen
förordat några nya arvoden som regel icke inrättas i sam -

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

band med beslut om det fortsatta organisationsarbetet inom försvarsväsendet.
Undantag borde emellertid göras för sådana arvoden, som av försvarsberedningen
föreslagits till inrättande, exempelvis fyllnadsarvode i visst fall
till chefen för försvarsstaben. Beträffande nyinrättade lärarbefattningar borde
gälla, att i den mån sådana befattningar tillkomme under budgetåret 1942/43,
deras innehavare borde komma i åtnjutande av arvoden enligt de för nuvarande
lärarbefattningar gällande grunderna, Jag förutsatte, att beställningshavare,
som komme i åtnjutande av lärararvode, skulle vara underkastad
de förändringar med avseende å detsamma, som framdeles kunde bliva bestämda.

Med tillämpning av dessa principer ha för de olika försvarsgrenarna förslagen
till personalförteckningar över arvoden och särskilda ersättningar utöver
lön upprättats i nära överensstämmelse med de för innevarande budgetår
fastställda. I förhållande till innevarande budgetår har emellertid den
ändringen vidtagits, att för de fasta undervisningsverken i förteckningarna
upptagits endast vissa maximerade, icke specificerade summor. En dylik ordning
har synts mig nödvändig med hänsyn till svårigheten att nu beräkna
omfattningen av kursverksamheten vid skolorna under det kommande budgetåret.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med tillämpning av nu
gällande grunder för bestämmandet av arvodenas storlek besluta örn arvodesposternas
disposition.

För nästa budgetår räknar jag för arméns del med ett medelsbehov av
188,700 kronor under förevarande anslagsrubrik. Beträffande ändringarna i
förhållande till innevarande budgetår må följande framhållas.

Arméstaben och arméinspektionen. Det för ortstillägg m. m. till militärattachéer
avsedda beloppet har i enlighet med vad jag tidigare anfört överflyttats
till försvarsstabens avlöningsanslag. För kompaniofficerare, tjänstgörande
vid arméstaben och arméinspektionen, beräknar jag tillhopa 22 arvoden
å 600 kronor, eller samma antal som för innevarande budgetår upptagits
för arméns inspektionsmyndigheter.

I anslutning till förslaget om att kassaförvaltningen vid arméstaben från
och med nästa budgetår skall ingå i försvarsstaben bör det hittills å försvarsstabens
stat beräknade arvodet till kanslibiträdet vid kassaförvaltningen,
660 kronor, upptagas under denna rubrik.

Militärområdena m. m. Under denna rubrik ha upptagits arvodena till de
å den för innevarande budgetår fastställda förteckningen under rubriken
Tredje arméfördelningen och Övre Norrlands trupper angivna brandcheferna.

Tygdepartementets anstalter. Under denna rubrik ha uppförts samma arvoden
(representationstil lägg) som å förteckningen för innevarande budgetår.

Intendenturkåren. Under denna rubrik redovisas det nu utgående arvodet
till besiktningsmannen vid intendenturförrådet i Boden.

Fältläkarkåren. Å den för innevarande budgetår fastställda förteckningen
finnas upptagna fyra arvoden å 1,170 kronor till vardera av två regementsläkare
och två bataljonsläkare i Boden ävensom ett belopp av 150 kronor såsom
ersättning till bataljonsläkaren vid Signalregementet för resor till och

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

från N. Frösunda. Arvodena till den i Boden tjänstgörande läkarpersonalen
utgå endast till befattningshavare, som före den 1 juli 1939 åtnjutit arvode,
och få endast bibehållas, så länge vederbörande kvarstår i den befattning, för
vilken han före nämnda tidpunkt åtnjutit arvodet i fråga. Av förenämnda fyra
läkare kvarstår endast en regementsläkare i dylik befattning. Det för bataljonsläkaren
vid Signalregementet avsedda beloppet kan, sedan regementets
förläggning till Mariebergsetablissementet med ingången av budgetåret 1942/43
kan förväntas vara avvecklad, avföras från förteckningen. Personalförteckningen
har jämkats med hänsyn härtill.

Fältveterinärkåren. Under förevarande rubrik torde böra upptagas endast
ett belopp av 1,100 kronor, avsett såsom bidrag till resor till och från Gudhems
remontdepå för batalj onsveterinären vid Göta trängkår.

Arméns fasta undervisningsverk. Såsom jag tidigare framhållit föreligger
för närvarande icke möjlighet att i detalj överblicka medelsbehovet för till
lärarpersonalen Aud de fasta undervisningsverken utgående arvoden. I personalförteckningen
upptagna belopp överensstämma med de av försvarsutredningen
för fullt genomförd organisation beräknade, dock med undantag för
infanteriskjutskolan, för vilken skola medelsbehovet upptagits med ett 3,000
kronor lägre belopp.

Övriga skolor. Ej heller beträffande de under denna rubrik redovisade
skolorna föreligger nu möjlighet att verkställa detaljerade beräkningar. För
samtliga skolor har upptagits ett belopp av 26,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition. Arméhundväsendet. Under
dessa rubriker ha upptagits samma arvoden som för innevarande budgetår.
Ett av arméförvaltningen framställt förslag om beredande av särskilt arvode
åt bataljonsveterinären vid Norrlands trängkår för undervisningsskyldighet
vid arméhundskolan anser jag mig med hänsyn till vad ovan anförts rörande
grunderna för beräkningen av arvoden icke nu beredd att tillstyrka.

Vissa övriga arvoden. I den för innevarande budgetår fastställda förteckningen
finnas under rubriken Truppförbanden uppförda ett flertal arvoden för
köksföreståndare och furageupphördsmän. I försvarspropositionen har jag
förordat, att de uppgifter, som hittills fullgjorts av personal å aktiv stat och
för vilka ifrågavarande arvoden utgjort ersättning, skola övertagas av pensionerad
personal i arvodesbefattning. Emellertid torde en övergång till det
nya systemet icke kunna genomföras från och med budgetårets ingång, varför
de nu utgående arvodena övergångsvis torde böra bibehållas enligt hittills
gällande grunder. Detta synes också böra gälla för den för försvarsstabens
kassaförvaltning beräknade officeren i arvodesbefattning för tiden intill den
1 oktober 1942, då han avses skola tillträda arvode enligt löneklassen Oa 11.
För närvarande är han berättigad till arvode från försvarsstaben, beräknat
efter 660 kronor för år. För dessa ändamål beräknar jag ett belopp av 6,000
kronor, vilket dock för avlöningspostens avjämning torde böra bestämmas till
5,979 kronor. På Kungl. Majit torde få ankomma att meddela beslut rörande
beloppets användning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

77

8. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För innevarande budgetår fastställd förteckning å arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, slutar å ett belopp av 527,221 kronor,
varav 182,400 kronor belöpa å arvoden till landstormsområdesbefälhavare och
landstormsförrådsförvaltare. I försvarspropositionen har jag beräknat medelsbehovet
under anslagsposten vid fullt genomförd organisation till 785,000
kronor. För nästa budgetår måste medelsbehovet under posten beräknas med
hänsyn till vissa övergångsvis utgående arvoden och ersättningar, varför
posten bör upptagas med ett belopp av 811,000 kronor.

I förteckningen å arvoden och särskilda ersättningar för nästa budgetår
upptagas i första hand å samma förteckning under innevarande budgetår uppförda
arvoden och ersättningar dock med undantag för följande. Arvodet
under rubriken Arméstaben till vicevärd vid militärstabsbyggnaden har av
i det föregående angivna skäl överförts till försvarsstaben. Arvodena till
garnisonspastorerna i Boden och Karlsborg bortfalla till följd av att arvodeskostnaderna
för, bland andra, dessa befattningshavare i enlighet med Kungl.
Majits i propositionen nr 144 till innevarande års riksdag framlagda förslag
avses att överföras från fjärde huvudtiteln till kyrkofonden. Arvodet å 800
kronor till tillsynsman för Tofta skjutfält bortfaller på grund av att en pensionerad
underofficer, anställd i arvodesbefattning vid Gotlands artillerikår för
tjänstgöring som skjutfältsunderofficer, kommer att övertaga ifrågavarande tillsynsmans
uppgifter. Vidare utgå ur förteckningen dels de arvodesbelopp,
som hittills beräknats till lärare vid militärförvaltnings- och förvaltarkurserna,
enär intendenturförvaltningsskolan beräknas skola inrättas under nästa
budgetår och ifrågavarande särskilda kurser därvid komma att ingå i denna
skola, dels ock arvodet till skrivlijälp vid Gudhems remontdepå, enär behovet
av förvaltningspersonal vid remontdepåerna tillgodoses genom att pensionerad
personal anställes i arvodesbefattningar vid depåerna. Vad vidare angår de i
innevarande års förteckning upptagna arvodena till landstormsområdesbefälhavare
och landstormsförrådsförvaltare, får jag erinra därom att enligt den i
försvarspropositionen föreslagna nya territoriella arméorganisationen den
nuvarande indelningen av riket i landstormsområden skall upphöra samt att
på grund härav och vid genomförandet av det nya inskrivnings- och redovisningssystemet
för värnpliktiga landstormsområdesbefälet icke längre erfordras.
Samtliga landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare
kunna sålunda utgå ur organisationen, varvid landstormsförråden inrangeras
bland övriga territoriella förråd. På grund härav böra ur arvodesförteckningen
avföras samtliga arvoden till landstormsområdesbefälhavare och
landstormsförrådsförvaltare. Emellertid torde den nya organisationen icke
kunna helt genomföras förrän omkring den 1 oktober 1942. I den mån till
följd härav arvoden till vissa landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare
böra övergångsvis utgå jämväl under budgetåret 1942/43
torde Kungl. Majit få utfärda föreskrifter härom. För bestridande av sådana
övergångsvis utgående arvoden har jag ansett mig böra beräkna ett belopp

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 2(>tj.

av 57,000 kronor under nu förevarande anslagspost, vilket belopp dock för
avrundning av förevarande anslagspost torde böra höjas till 57,499 kronor.

De från innevarande ars till nästa budgetårs förteckning överförda arvodena
och ersättningarna hava i stor utsträckning upptagits under nya rubriker,
vilket främst är en följd av den nya arméorganisationen. Vissa nya arvoden
tillkomma emellertid, såsom arvoden till juridiskt biträde vid den nytillkommande
militärbefälsstaben samt till det utökade antalet vakter vid förråd
m. m. Antalet arvoden örn 150 kronor för år till dylika vakter ökas sålunda
från 88 under innevarande budgetår till 730 under nästa budgetår.
Det har vid denna överföring av äldre arvoden och deras sammanförande med
nya sådana icke synts mig vara erforderligt att såsom hittills specificera desamma
utan hava de sammanförts till grupper inom varje militärområde för
sig. Det bör ankomma på Kungl. Majit att i samband med faställande av
stater för de olika anslagsposterna under avlöningsanslaget meddela bestämmelser
rörande de olika beloppens disponerande. I detta sammanhang får
jag anmäla, att Kungl. Majit genom beslut den 7 november 1941 på framställning
av chefen för Wendes artilleriregemente medgivit, att det i förteckningen
för innevarande budgetår för tillsynsmannen vid Rinkaby skjutfält upptagna
arvodet, 582 kronor, finge från och med den 1 oktober 1941 utgå efter
ett till 800 kronor för år förhöjt belopp, och att jag för nästa budgetår beräknat,
att detta högre arvode alltjämt skall komma att utgå. En av nyssnämnde
chef senare gjord framställning örn ytterligare förhöjning av arvodet
har jag däremot icke ansett mig böra tillmötesgå, då behovet av förhöjt arvode
utöver ovannämnda 800 kronor närmast måste anses sammanhänga med nu
lådande organisationsförhallanden, vilka tidigare motiverat ett tilläggsarvode
och möjligen kunna föranleda att ifrågavarande tilläggsarvode höjes för den
tid, varunder nu anbefalld organisation äger bestånd.

För arméns fasta undervisningsverk har under förevarande anslagspost
beräknats medel för arvoden till civila lärare vid krigsskolan, krigshögskolan
samt artilleri- och ingenjörhögskolan med i stort sett samma belopp som
under innevarande budgetår men utan närmare angiven specifikation, enär
jag förutsatt att det skall ankomma på Kungl. Majit att meddela föreskrifter
angående beloppens disponerande vid de olika skolorna. Vidare har räknats
med oförändrat medelsbehov, 133,500 kronor, för timlärare vid arméns underofficersskola,
enär den allmänbildande undervisningen vid nämnda skola förutsattes
skola fortgå jämväl under nästa budgetår i avvaktan på tillkomsten
av försvarsväsendets läroverk.

Såsom av försvarspropositionen framgår har försvarsutredningen framlagt
förslag att för undervisningen av det fast anställda manskapet i allmänbildande
ämnen civila timlärare skulle tagas i anspråk vid truppförbanden. Kostnaderna
för dessa timlärararvoden lia vid fullt genomförd organisation beräknats till
330,000 kronor. I nämnda proposition har jag i huvudsak anslutit mig till utredningens
förslag i denna del, ehuru jag förutsatt, att vissa detalj överväganden
skola komma till stånd. Då det är önskvärt, att denna undervisning om
möjligt kan taga sin början hösten 1942, anser jag mig böra beräkna medel

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266. 79

för ändamålet och upptager därvid samma belopp som beräknas komma att
erfordras vid fullt genomförd organisation.

Till arvoden till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare är i nu
gällande förteckning upptaget ett belopp av 83,000 kronor, beräknat efter
arvode av 100 respektive 50 kronor per befattningshavare.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1942/43
har arméförvaltningen anmält, att hemvärnschefen i skrivelse till ämbetsverket
hemställt, att de till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare utgående
arvodena måtte höjas samt att hemvärnsområdesbefälhavare måtte
beredas visst bidrag för anskaffande av expedition och förrådslokaler. Arméförvaltningen
ansåge sig icke, intill dess frågan härom närmare utretts, böra
föreslå någon ändring i till sagda befattningshavare nu utgående förmåner.

Vidare har chefen för armén i skrivelse till Kungl. Majit den 4 september
1941 inkommit med förslag örn förbättring av de till hemvärnsområdesbefälhavarna
utgående förmånerna och därvid anfört bland annat följande.

Enligt hemvärnskungörelsen (Sv. förf.-sami. nr 408/1940) 12 §, åtnjuter
hemvärnsområdesbefälhavare ett årligt arvode av 50 kronor under fredstid
och 100 kronor under förstärkt försvarsberedskap, mobilisering eller krig.

Erfarenheten har redan givit vid handen att dessa arvodens storlek med
hänsyn till omfattningen av de tjänsteåligganden, som numera påvila nämnda
befattningshavare, och den avsevärda tid, som till förfång för det egna förvärvsarbetet
måste disponeras för hemvärnstjänsten, kunna betecknas såsom
icke lämpligt avvägda. Härtill kommer, att det ur hushållnings- och sparsamhetssynpunkt
måste anses nödvändigt att den princip, som bland annat fastslagits
för landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare,
nämligen att befattningshavare skola vara skyldiga att på egen bekostnad
anskaffa viss skrivmateriel, tillämpas även beträffande hemvärnsområdesbefälhavare.
Ytterligare måste självfallet befattningshavarna även tillhandahålla
erforderliga expeditionslokaler.

På grund av bland annat ovan angivna skäl hava vissa svårigheter att
rekrytera de för närvarande till 1,173 uppgående befattningarna med lämpliga
och önskvärda hemvärnsmän kunnat konstateras, varjämte åtskilliga av de
för närvarande förordnade områdesbefälhavarna uttryckt tvivelsmål, huruvida
de framdeles kunna kvarstå i sina befattningar.

Då det för hemvärnsorganisationen måste anses som ett livsvillkor, att den
har tillgång till lämpliga, intresserade och energiska hemvärnsområdesbefälhavare
torde det därför vara ofrånkomligt att desammas ekonomiska villkor
snarast möjligt förbättras oell omregleras.

I detta sammanhang synes även en annan sedan länge aktuell fråga lämpligen
böra få sin lösning, nämligen behovet av en förrådslokal inom varje
hemvärnsområde. Det kan icke rimligtvis begäras att områdesbefälhavaren
skall utan ersättning av förhållandena bliva tvingad att i sin bostadslägenhet
avstå erforderligt utrymme för förvaring ay bland annat automatvapen, handvapen,
ammunition, övnings- och målskjutningsmateriel samt i viss omfattning
utrustningspersedlar.

Enär det ur kostnadssynpunkt icke kan ifrågasättas att för varje område av
statsmedel förhyres expeditions- och förrådslokaler, torde den bland annat
beträffande rullföringsbefälhavarna redan tillämpade principen, att befattningshavaren
själv anskaffar erforderliga lokaler och härför av statsmedel
åtnjuter ett årligt kontant hyresbidrag, innebära en lämplig lösning.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Det förhållandet, att storleken av områdesbefälhavarnas arbetsbördor samt
behoven av expeditions- och förrådslokaler äro i hög grad växlande inom olika
områden, medför, att en viss differentiering av arvodes- och hyresersättningsbeloppen
rättvisligen synes böra fastställas. Då härvidlag antalet hemvärnsmän
inom området måste anses vara den avgörande faktorn, har med denna
indelningsgrund en uppdelning av områdena i tre grupper verkställts med
följande resultat:

grupp 1, innefattande områden med högst 100 hemvärnsmän, 933 stycken,
grupp 2, innefattande områden med över 100 och högst 300 hemvärnsmän,
224 stycken, samt

grupp 3, innefattande områden med över 300 hemvärnsmän, 16 stycken.
För närvarande utgår, som ovan nämnts, till hemvärnsområdesbefälhavare
under fredstid ett årligt arvode örn 50 kronor.

På ovan anförda skäl synes en uppräkning av berörda arvoden till följande
belopp önskvärd, nämligen:
för grupp 1 till 100 kronor,
för grupp 2 till 150 kronor och
för grupp 3 till 200 kronor.

Dessa arvodesbelopp synas böra utgå oförändrade såväl under fredstid,
som under förstärkt försvarsberedskap, mobilisering och krig.

Såsom årlig hyr eser sättning till områdesbefälhavare varmed avses följa
skyldighet att tillhandahålla erforderliga och lämpliga lokaler, dels för expedition
och dels för förråd torde följande årsbelopp få anses såsom minimum,
nämligen:

för grupp 1 200 kronor,

för grupp 2 250 kronor och

för grupp 3 350 kronor.

Med hänsyn till redan nu framträdande svårigheter att rekrytera befatt ningarna

som hemvärnsområdesbefälhavare har chefen för armén hemställt
att de sålunda föreslagna förmånerna måtte få utgå redan för innevarande
budgetår.

I ärendet hava yttranden avgivits av arméförvaltningen, statskontoret och
hemvärnsrådet, vilka myndigheter — statskontoret dock med nedan angiven
modifikation — i huvudsak tillstyrkt bifall till framställningen. Beträffande
det ifrågasatta bidraget för bestridande av kostnaderna för anskaffande
av expeditions- och förrådslokaler ha de hörda myndigheterna dock
ansett, att dylikt bidrag bör ifrågakomma allenast i sådana fall, där vederbörande
för ändamålet måst vidkännas en direkt utgift, som prövats vara av
behovet påkallad, samt utgå efter prövning av vederbörande inskrivningsbefälhavare
med högst de i framställningen angivna beloppen. I fråga örn
sättet för hyresbidragens bestridande har arméförvaltningen föreslagit att
medel härför beräknas å försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens
delfond, under det att statskontoret ansett att kostnaderna borde bestridas av
arméns anslag till övriga expenser m. m. Statskontoret, som icke velat motsätta
sig en höjning på föreslaget sätt av de arvodesbelopp, som utgå under
förstärkt försvarsberedskap, mobilisering eller krig, har däremot ansett anledning
icke föreligga att nu upptaga frågan örn en förhöjning jämväl av det för
fredstid föreskrivna arvodet. Vidare har statskontoret anfört, att den nya
anordningen borde genomföras först från och med den 1 januari 1942.

Försvarsutredningen har (sid. 320) ansett en höjning av de till hemvärns -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 81

områdesbefälhavarna utgående arvodena erforderlig samt räknat med följande
anslagsbelopp:

för hemvärnsområdesbefälhavare i hemvärnsområde med högst 100 hemvärnsmän
100 kronor,

för hemvärnsområdesbefälhavare i hemvärnsområde med över 100 hemvärnsmän
200 kronor.

För hyresbidrag till hemvärnsområdesbefälhavare har utredningen icke
beräknat något belopp.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att förslag framställts örn förhöjning
av det till hemvärnsområdesbefälhavare utgående arvodet såväl under
fredstid som under förstärkt försvarsberedskap, mobilisering eller krig.
Vidare har föreslagits att ifrågavarande befälhavare skola tillerkännas hyresbidrag
för de lokaler, som befälhavarna upplåta för hemvärnets del.

Vad först angår höjningen av det till hemvärnsområdesbefälhavarna utgående
arvodesbeloppet ansluter jag mig till statskontorets uppfattning och
begränsar mig följaktligen för närvarande till att föreslå, att arvodena under
förstärkt försvarsberedskap, mobilisering eller krig utgå i enlighet med chefens
för armén förslag. Härav föranledda merkostnader böra bestridas i samma
ordning som övriga beredskapsutgifter.

I likhet med de hörda myndigheterna finner jag det motiverat, att hemvämsområdesbefälhavarna
tillerkännas visst årligt bidrag för bestridande av kostnaderna
för expeditions- och förrådslokaler i den omfattning och efter den
närmare prövning, som av myndigheterna förordats. På sätt statskontoret föreslagit
torde detta bidrag böra utgå från arméns anslag till övriga expenser m. m.

Jag utgår från att de sålunda föreslagna ändrade ersättningsgrundema
komma att i vad avser höjningen av hemvärnsområdesbefälhavarnas arvoden
tillämpas från och med den 1 januari 1942 och i övrigt från och med den 1 juli
1942. Vid bifall till mitt förslag påverkas icke beräkningen av nu förevarande
anslagspost.

9. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Under förevarande anslagspost är för innevarande budgetår uppfört ett
belopp av förslagsvis 28,000 kronor.

Arméförvaltningen har meddelat, att under budgetåret 1942/43 20 fänrikar,
tillhörande i Boden förlagda truppförband, bomme att utexamineras från krigsskolan.
I enlighet med ämbetsverkets förslag torde ifrågavarande anslagspost
böra för nästa budgetår upptagas med ett belopp av förslagsvis 40,000 kronor.

10. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

Under denna anslagspost har för budgetåret 1941/42 beräknats ett belopp
av förslagsvis 100,000 kronor.

För närvarande utgår, enligt övergångsbestämmelserna till avlöningsreglementet
den 29 juni 1921 för fast anställt manskap vid armén och marinen, till
de indelta viss årslön samt därutöver under all tjänstgöring särskild dagavlöning
ävensom till indelt manskap, som inkallats till tjänstgöring i egenskap av

Bihang till riksdagens protokoll. 1 sami. Nr 266. 8C7 42 6

82

Kungl. Majlis proposition nr 266.

underbefäl, instruktörer eller beställningsmän vid skolor och övningar utom
vanliga repetitionsövningar, ett särskilt tillägg till dagavlöningen. Årslönen
utgör 144 kronor för korpral och 72 kronor för vicekorpral, dagavlöningen 90
öre för dag för korpral och 60 öre för dag för övrigt manskap samt det särskilda
tillägget till dagavlöningen 2 kronor 50 öre. Härjämte utgå dyrtidstillägg
och kristillägg å de löneförmåner, som indelt manskap sålunda äger
uppbära.

Hos chefen för armén har Sveriges indelta soldatförbund gjort framställning
örn höjning av den indelta personalens avlöningsförmåner.

Framställningen syftar till en höjning av löneförmånerna så att dagavlöningen
skulle fastställas för korpral till 1 krona 80 öre för dag samt för övrig
indelt personal till 1 krona 20 öre för dag. Till stöd härför har bland annat
åberopats, att de värnpliktigas penningbidrag numera undergått en höjning
från 50 öre till 1 krona.

Chefen för armén har ansett en höjning av de indeltas löneförmåner påkallad
och till stöd därför framhållit, att de indelta som regel — trots högre
grad — endast åtnjöte menigs avlöning men fullgjorde tjänst som befäl. Det
syntes med hänsyn därtill icke vara mer än rättvist, att de indelta kompenserades
härför och tillerkändes den föreslagna ökningen av dagavlöningen.
Chefen för armén har i anslutning därtill meddelat, att totala antalet kvarstående
indelta för närvarande utgjorde omkring 240, av vilka ungefär en tredjedel
befunne sig i ständig tjänstgöring, att den årliga avgången av indelta uppginge
till omkring 50 samt att en höjning av dagavlöningen enligt föreliggande
förslag skulle med för år 1941 fastställt antal tjänstgöringsdagar innebära
en merkostnad av sammanlagt omkring 30,000 kronor.

Arméförvaltningens civila departement har i yttrande den 29 augusti 1941
framhållit bland annat följande:

Vid bedömande av det indelta manskapets sammanlagda inkomster syntes
icke böra bortses från de förmåner, manskapet åtnjöte på grund av med vederbörande
rust- och rotehållare träffade avtal. I fråga örn indelta, vilka icke
fullgjorde s. k. ständig tjänstgöring, syntes det rimligt att även taga viss hänsyn
till vad de genom eget arbete kunde förvärva å tid, då militärtjänstgöring
icke fullgjordes.

I den remitterade framställningen syntes emellertid närmast avses de ständigt
tjänstgörande indelta, för vilka alltså sistnämnda förvärvsmöjlighet icke
förelåge. För denna kategori utgjorde den från staten härflytande inkomsten
med inräknande av dagavlöningstillägget för månad räknat följande belopp,
nämligen för korpral 153 kronor, för vicekorpral 132 kronor 65 öre och för
menig 125 kronor 13 öre.

Med bortseende från hyres- och ortstillägg vore avlöningen till indelt vicekorpral
praktiskt taget lika med avlöningen till fast anställd vicekorpral,
medan den fast anställde korpralen hade cirka 20 kronor och fast anställd
menig cirka 7 kronor mer per månad än en indelt korpral respektive menig.
De indeltas löneställning kunde således knappast i och för sig anses orimlig,
särskilt i betraktande av vad inledningsvis anförts. Visserligen kunde mot den
här gjorda jämförelsen invändas, att de indelta befunne sig i väsentligt högre
ålderslägen än det fast anställda manskapet, men därtill syntes hänsyn näppeligen
kunna tagas vid lönesättningen.

83

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

I framställningen hade till stöd för kravet på förbättrade avlöningsförhål
landen för det indelta manskapet åberopats, att enligt beslut vid 1941 års
riksdag de värnpliktigas penningbidrag höjts från 50 öre till en krona för dag.
I anslutning därtill hade sökandeförbundet ifrågasatt, att jämväl de indeltas
dagavlöning skulle höjas i samma proportion eller alltså med 100 procent. Det
finge emellertid erinras, att penningbidrag till värnpliktig utginge utan sådana
tillägg — dyrtidstillägg och kristillägg — som, enligt vad ovan påvisats,
beräknades å bland annat den i de indeltas avlöningsförmåner ingående dagavlöningen.

Bedömt efter vanliga normer syntes alltså anledning till Antagande av
någon åtgärd i framställningens syfte ej föreligga. Annorlunda kunde frågan
måhända te sig, om man ansåge hänsyn böra tagas till de speciella förhållanden,
som kunde anses vara för handen beträffande det indelta manskapet.
Aven med denna utgångspunkt ville det dock förefalla departementet, som örn
tillräckliga skäl till någon åtgärd icke skulle föreligga. I detta sammanhang
finge framhållas, att det stora flertalet i tjänst kvarstående indelta, örn de ej
redan uppnått den ålder av 60 år, då avgång med pension kan erhållas, inom
en mycket nära tid komme att befinna sig i nämnda åldersläge.

Sedermera har departementet i utlåtande den 6 mars 1942 anfört, att, därest
en förhöjning av det indelta manskapets förmåner ansåges böra komma till
stånd, det kunde ifrågasättas, örn icke förhöjningen borde begränsas att gälla
vid annan tjänstgöring än den obligatoriska. För att icke erhålla alltför invecklade
avlöningsbestämmelser, borde emellertid en sådan begränsning icke
ske utan eventuellt förhöjda förmåner få åtnjutas vid all slags tjänstgöring.
Yid utfärdande av ändrade bestämmelser i ämnet borde uttryckligen angivas,
huruvida dyrtidstillägg och kristillägg skulle utgå enligt oförändrade grunder
även å de förhöjda förmånerna.

Försvarsväsendets lönenämnd har framhållit, att de sammanlagda löneförmåner,
vilka tillkomme den indelta personalen under tjänstgöring enligt
nu gällande bestämmelser, vore synnerligen blygsamma och att billighetsskäl
talade för att denna personalgrupp, som för övrigt vore den enda militära
personalkategori, å vilken krigsavlöningsreglementet ej gjorts tillämpligt,
under nu rådande förhållanden tillerkändes en förbättring av sina löneförmåner.
Med hänsyn såväl till den återstående indelta personalens jämförelsevis
höga levnadsålder och långvariga anställningstid i försvarets tjänst som
ock till de arbetsuppgifter, vilka utfördes av denna personal, funne lönenämnden
sig kunna tillstyrka att åtgärd vidtoges i framställningens syfte. Beträffande
sättet för åvägabringandet av en löneförbättring hade lönenämnden
ej något att erinra mot att denna genomfördes, på sätt soldatförbundet hemställt,
eller genom höjning med 100 procent av den utgående dagavlöningen.

Slutligen har statskontoret anfört följande:

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att det indelta manskapet
A id armén, så länge det kvarstår i tjänst, såväl uppbär avlöning av statsmedel
som ock åtnjuter vissa förmåner enligt med rust- och rotehållarna träffade
kontrakt. Utredningen ger ock vid handen, att de löneförmåner av statsmedel,
som tillkomma till ständig tjänstgöring inkallad indelt personal, nära
motsvara avlöningen till det fast anställda manskapet. Å de löneförmåner,
som utgöras av statsmedel utgår såväl dyrtidstillägg som kristillägg, varför
löneförmånerna äro rörliga i förhållande till levnadskostnadernas växlingar.

84

Kungl. Majlis proposition nr 266.

Även värdet av de förmåner, som det indelta manskapet — i regel i form av
kontant ersättning — åtnjuter på grund av kontrakten med rust- och rotehållarna,
torde anpassa sig efter förändringarna i levnadskostnaderna. Det
till ständig tjänstgöring inkallade indelta manskapet, å vilken kategori föreliggande
framställning närmast torde hava avseende, synes således i lönehänseende
icke befinna sig i en så oförmånlig ställning, att en lönereglering
för sagda personal av denna anledning bör komma till stånd. Därtill kommer
att enligt vad som uppgives i ärendet totala antalet i tjänst kvarstående indelta
soldater för närvarande utgör endast omkring 240 med en årlig avgång
av omkring 50 indelta. Frågan gäller alltså en på avskrivning ställd organisation.
Ytterligare tillkommer den av arméförvaltningens civila departement anförda
omständigheten, att det stora flertalet i tjänst kvarstående indelta, örn de
ej redan uppnått den ålder av 60 år, då avgång med pension kan erhållas,
inom mycket nära tid kommer att befinna sig i nämnda åldersläge. Med
hänsyn till samtliga dessa omständigheter anser sig statskontoret icke kunna
tillstyrka den gjorda framställningen örn förbättrade avlöningsförmåner för
ifrågavarande personal.

Därest emellertid Kungl. Majit skulle finna skäl föreligga för en förhöjning
av löneförmånerna åt det indelta manskapet, synes övervägande skäl
tala för att löneförbättringen åstadkommes genom en höjning av dagavlöningstillägget
med 50 öre till 3 kronor för dag. Härtill torde dock erfordras riksdagens
samtycke.

För egen del får jag framhålla, att den jämförelse mellan löneförmånerna
för det indelta manskapet och det fast anställda manskapet, som i vissa
yttranden åberopats till stöd för ett bibehållande av förstnämnda personalkategori
vid nu utgående förmåner, icke synes mig böra tillmätas avgörande
betydelse. En dylik jämförelse synes mig nämligen med hänsyn till åldersskillnaden
mellan berörda personalkategorier icke ägnad att läggas till grund
för ett ställningstagande i frågan. Frågan örn en eventuell löneförbättring
torde böra bedömas för sig. Jag finner mig därvid i likhet med försvarsväsendets
lönenämnd böra tillstyrka, att ifrågavarande personalkategori beredes
en förbättring i sina avlöningsförmåner. Till stöd för en dylik höjning
torde jämväl kunna åberopas det förhållandet, att bestämmelserna i krigsavlöningsreglementet
icke äro tillämpliga å personalen i fråga, i det fall att
densamma inkallats till ständig tjänstgöring.

I enlighet med vad statskontoret anfört torde denna förbättring åstadkommas
på så sätt, att det till de indelta utgående dagavlöningstillägget höjes
från 2 kronor 50 öre per dag till 3 kronor per dag. Å det sålunda förhöjda
dagavlöningstillägget torde vederbörliga tillägg böra utgå enligt hittills tilllämpade
grunder.

Vid bifall till den av mig förordade förbättringen av löneförmånerna torde
förevarande anslagspost böra höjas med 14,000 kronor och sålunda för budgetåret
1942/43 upptagas med ett belopp av förslagsvis 114,000 kronor.

II. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

I det från den 1 juli 1940 gällande avlöningsreglementet för fast anställt
manskap vid försvarsväsendet (Sv. förf.-saml. 1940:652) äro bestämmelser
intagna örn rätt för vissa beställningshavare av manskapet att efter anställ -

85

Kunni. Maj:ts proposition nr 2H6.

ningskontraktets utlöpande åtnjuta avlöning å civilanställningsstat. I sådant
hänseende stadgas (2 § 2 morn. 2 st.), att till löneplan Ma hörande
beställningshavare, som kan räkna en anställningstid av minst sex år och som
genomgått furirs- eller motsvarande utbildning, under en tid av högst sex
månader efter anställningskontraktets utlöpande må åtnjuta avlöning å civilanställningsstat
under de villkor och enligt de närmare bestämmelser, som
meddelas av Kungl. Majit. Kompletterande bestämmelser i ämnet äro meddelade
i tilläggsbestämmelserna till samma reglemente (Sv. fö rf.-sami. 1940:
653). Enligt av försvarsutredningen framlagt förslag skall med genomförandet
av den nya försvarsorganisationen institutet anställning å civilanställningsstat
avskaffas för arméns manskap och i stället möjlighet beredas underbefäl med
den utbildning och anställningstid, som nu erfordras för anställning å sådan
stat, att med kvarstående å aktiv stat under ett halvår erhålla tjänstledighet för
utbildning i civilanställningssyfte. Utredningen, som grundat sina beräkningar
av behovet av fast anställt manskap främst på personalbehovet under
sommarhalvåret, har beträffande vinterhalvåret räknat med att tjänstledighet
i civilanställningssyfte under sistnämnda halvår skall kunna beredas därtill
berättigat underbefäl.

Vid anmälan av denna fråga i försvarspropositionen har jag förklarat mig
icke kunna taga ställning till densamma, vilken i stället syntes böra upptagas
till behandling inom finansdepartementet.

En förutsättning för den föreslagna anordningens genomförande är under
alla förhållanden, att manskapskadrerna uppnått den storlek och den fördelning
på olika manskapsgrader, som utredningen förutsatt vid fullt genomförd
organisation. Intill dess så blivit fallet, måste möjlighet till anställande
av personal på civilanställningsstat alltjämt förefinnas. Med hänsyn härtill
föreslår jag, att -— oaktat förut berörda fråga icke kan i detta sammanhang
upptagas till prövning — jämväl för nästa budgetår medel under en särskild
anslagspost beräknas för avgånget manskaps anställning på sådan stat.

Till följd av med den förstärkta försvarsberedskapen sammanhängande förhållanden
uppkommo redan under slutet av år 1939 vissa svårigheter, när det
gällde att bereda manskapet anställning å civilanställningsstat (respektive enligt
tidigare gällande bestämmelser anställning över stat i civilanställningssyfte).
Med anledning härav begärde och erhöll Kungl. Majit (propositioner
1940 L: 197 och 1941: 155) riksdagens medgivande att anställning å civilanställningsstat
enligt av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser finge under
budgetåren 1940/41 och 1941/42 medgivas manskap, som avgått från beställning
på aktiv stat med utgången av anställningsåren 1938/39 och 1939/40 och
därvid varit berättigat till anställning å civilanställningsstat men som på
grund av rådande förhållanden måst i särskild ordning tagas i anspråk för
militärtjänstgöring och därför icke kunnat beredas anställning å dylik stat.

Motsvarande svårigheter föreligga alltjämt; endast i undantagsfall har anställning
å civilanställningsstat kunnat beredas manskap, som avgått med utgången
av anställningsåren 1938/39, 1939/40 eller 1940/41 och i anslutning till
avgången varit berättigade till ifrågavarande förmån.

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I skrivelse den 9 september 1941 har försvarsväsendets underbefälsförbund
— under framhållande av att enligt de av riksdagen givna bemyndigandena
förmånen av anställning å civilanställningsstat endast tillkomme beställningshavare,
som vid avgång från beställning på aktiv stat uppfyllt fordringarna
för sådan anställning — hemställt, att samma förmån måtte komma sådant
manskap till del, som i en följd innehaft anställning på aktiv stat och över
stat under en tid av minst sex år.

Nämnda framställning har tillstyrkts av såväl armé-, marin- och flygförvaltningarna
som försvarsväsendets lönenämnd.

Även jag finner det skäligt att den som kvarstått i anställning över stat i
omedelbar anslutning till anställningen på aktiv stat under samma förutsättningar
som gälla för beställningshavare, vilken hela tiden varit anställd på
aktiv stat, medgives rätt till anställning å civilanställningsstat.

Med åberopande härav finner jag mig böra förorda, att riksdagens medgivande
inhämtas till anställande av ifrågavarande kategorier av manskap vid
armén, marinen och flygvapnet å civilanställningsstat under budgetåret
1942/43, enligt av Kungl. Majit meddelade närmare föreskrifter.

För bestridandet av kostnaderna för det avgångna manskapets anställning
å civilanställningsstat har, såvitt angår lantförsvaret, för innevarande budgetår
beräknats ett belopp av förslagsvis 165,000 kronor. För nästa budgetår
torde förevarande anslagspost med hänsyn till det ökade antal civilanställningar,
som komma att stå till förfogande i samband med försvarsområdesstabernas
inrättande och arméorganisationens ökning i övrigt, kunna minskas
till förslagsvis 100,000 kronor.

12. Rörligt tillägg.

Med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder och med hänsyn tagen
till att rörligt tillägg skall enligt det nya arvodessystemet tillkomma jämväl
pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningar skulle för rörligt
tillägg för budgetåret 1942/43 erfordras ett belopp av i runt tal 7,785,000
kronor. Anslagsposten i fråga torde emellertid för avjämnande av avlöningsstatens
slutsumma böra beräknas till 7,786,300 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer sammanlagda medelsbehovet
under arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att uppgå
till 59,450,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda yttrats får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av mig angivna
grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och
beräknande av tid för uppfattning till högre löneklass för personal,
som i anslutning till föreliggande förslag örn befälskadrernas
utökning må komma att överflyttas från övergångsstat, reservstat
och reserv till officers- och underofficersbeställningar på
aktiv stat vid försvarsväsendet;

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

dels medgiva, att anställning å civilanställningsstat enligt av
Kungl. Maj :t meddelade närmare bestämmelser må under budgetåret
1942/43 medgivas manskap, som avgått från beställning på
aktiv stat med utgången av anställningsåren 1938/39—1940/41
och därvid varit berättigade till anställning å civilanställningsstat
men som på grund av rådande förhållanden måst i särskild
ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring och till följd
därav icke kunnat beredas anställning å dylik stat, ävensom manskap,
som i omedelbar anslutning till anställning på aktiv stat
innehaft anställning över stut och som i övrigt uppfylla fordringarna
för anställning på civilanställningsstat;

dels för budgetåret 1942/43 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning
vid armén ävensom den förteckning å arvoden och
övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid
armén, vilka komma att i särskild ordning till riksdagen överlämnas; dels

bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela ej mindre
särskilda föreskrifter av i huvudsak samma innehåll som innefattas
i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Majlis beslut
den 6 juni 1941 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen
av arméns personalförteckningar budgetåret 1941/42,
än även de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga
i samband med genomförandet av den i propositionen den 27
mars 1942 förordade fortsatta utbyggnaden och organisationen av
landets försvarskrafter under budgetåren 1942/43—1946/47 ävensom
av förutnämnda omorganisation av fästningspolisen i Boden;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget -

året 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................................. kronor 40,400,000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattning,

förslagsvis ..................... » 5,500,000

3. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ......... » 1,350,000

4. Avlöningar till volontärer över stat, förslagsvis
............................................. » 800,000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis:

a) extra ordinarie och
extra tjänstemän, förslagsvis
.................. kronor 3,750,000

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

b) bataljonsläkare vid fält läkarkåren,

förslagsvis » 115,000

c) bataljons veterinärer
vid fältveterinärkåren,

förslagsvis ............ » 7,500

d) betjäningspersonal

m. fl., förslagsvis ... » 30,000

e) musikelever ............ » 51,000

f) extra sjuksköterskor

m. m., förslagsvis ...... » 55,000

g) tillfälligt anställande
av tjänstemän m. m.,

förslagsvis .......... »_51,500 kronor

6. Avlöningar till civil handräckningsperso nal

................................................... j>

7. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän .................. »

8. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ........................ »

9. Stipendier för underlättande av officers rekryteringen

i Boden, förslagsvis ......... »

10. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt

indelt manskap, förslagsvis .................. »

11. Avgånget manskaps anställning å civil anställningsstat,

förslagsvis .................. »

12. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... »

4.060.000

2.500.000
188,700
811,000

40,000

114.000

100.000
7,786,300

Summa kronor 63,650,000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 4,200,000

Nettoutgift kronor 59,450,000;

dels ock för armén till Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 59,450,000 kronor.

10;o) Förslagsanslaget till Armén. Avlöningar till personal i arméns reserver.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 18) har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till avlöningar
till personal i arméns reserver för budgetåret 1942/43 beräkna ett förslagsanslag
av 1,000,000 kronor.

För innevarande budgetår är detta anslag uppfört med 660,000 kronor.

I sin skrivelse den 11 september 1941 rörande medelsbehovet för budgetåret
1942/43 framhöll arméförvaltningen, att ämbetsverket icke för det dåvarande
ansåge sig böra föreslå någon ändring i anslagsbeloppet för nästa budgetår,
enär den pågående utredningen rörande försvarsorganisationen bland annat

89

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

kunde komma att omfatta frågorna örn reservpersonalens ställning inom för
svarsmakten. Väsentliga ändringar i härutinnan nu gällande bestämmelser
syntes enligt arméförvaltningen vara att förvänta och någon ledning i fråga örn
anslagsbelastningen stöde icke att vinna på grund av de nu tillämpade krigsbokföringsföreskrifterna.
I anslutning till vad arméförvaltningen anfört fann
jag mig böra förorda, att ifrågavarande anslag uppfördes med nämnda förslagsvis
beräknade belopp.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla denna anslagsfråga.

I försvarspropositionen har jag biträtt ett av försvarsutredningen framlagt
förslag att viss del av minimibehovet av befäl vid truppförbanden, i syfte att
åstadkomma elasticitet i personalorganisationen, skall tillgodoses genom att
reservofficerare och reservunderofficerare efter frivilligt åtagande inkallas till
ständig tjänstgöring. Jag har därvid förutsatt, att för ständig tjänstgöring
skola ifrågakomma icke endast officerare och underofficerare, vilka utnämnts
i reserven, utan jämväl från aktiv stat pensionsavgångna officerare och underofficerare.
Dylik ständig tjänstgöring torde redan under nästa budgetår
komma att visa sig erforderlig. Det är dock icke möjligt att för närvarande
bedöma omfattningen av denna tjänstgöring. Kostnaderna för densamma —
personalen i fråga bör äga åtnjuta lön enligt i reservbefälsförordningen angivna
grunder samt förmåner i övrigt enligt de bestämmelser, som gälla för
motsvarande beställningshavare på aktiv stat — böra belasta anslaget till avlöningar
till personal i arméns reserver och medelsbehovet beräknas med
hänsyn härtill.

Beräkningen av medelsbehovet under anslaget påverkas jämväl av den
tjänstgöringsskyldighet, som kommer att åvila i arméns reserver anställd personal.
I försvarspropositionen har jag erinrat, att försvarsutredningen dels
förutsatt att tjänstgöringsskyldigheten skall ökas för förtidsavgångna och
reservutnämnda beställningshavare, dels ock föreslagit att viss tjänstgöringsskyldighet
skall åligga pensionsavgången personal under tid, som denna personal
är skyldig att kvarstå i reserven. Försvarsutredningen beräknade, att
bestämmelser härom skulle komma att intagas i det förslag till ny reservbefälsförordning
för armén, som vore under utarbetande inom arméstaben. I anslutning
härtill har jag i försvarspropositionen uttalat, att, för vinnande av största
möjliga enhetlighet på förevarande område, frågan örn reservpersonalens ställning
jämväl inom de andra försvarsgrenarna borde upptagas till prövning,
sedan omförmälda utredningsarbete inom arméstaben avslutats. Emellertid
syntes det mig vara av vikt, att frågan örn den förtidsavgångna och reservanställda
personalens anställnings- och tjänstgöringsförhållanden utan onödigt
uppskov avgjordes, och borde det därför få ankomma på Kungl. Majit att —
örn så befunnes möjligt — utan frångående av nu gällande bestämmelser
rörande denna personals avlöningsförhållanden i ämnet utfärda erforderliga
föreskrifter, vilka i huvudsak borde ansluta sig till de i försvarsutredningens
betänkande skisserade principerna. Frågan om tjänstgöringsskyldighet för
pensionsavgången personal syntes mig däremot tarva ytterligare överväganden,
innan förslag i ämnet kunde framläggas.

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Av det anförda framgår, att det icke är möjligt att nu bedöma omfattningen
av den tjänstgöringsskyldighet, som kan komma att åläggas den förtidsavgångna
och i reserven utnämnda personalen. Jag finner likväl skäl att räkna
med en ökning av tjänstgöringsskyldigheten och alltså även med ökade avlöningskostnader
till reservpersonal.

Slutligen påverkas medelsbehovet av storleken av reservens nyrekrytering
med officerare och underofficerare. Yid genomförd organisation har beräknats
en normal nyrekrytering av 220 officerare och 120 underofficerare för år. Under
de närmaste åren bör man emellertid, såsom försvarsutredningen förutsatt,
räkna med större årskontingenter för att mobiliseringsbehovet av reservofficerare
och reservunderofficerare skall kunna inom rimlig tid fyllas. Jag får i
detta sammanhang anmäla, att med hänsyn till rådande förhållanden i betydande
omfattning såsom extra ordinarie fänrikar i reserven antagits reservofficersaspiranter,
vilka med godkända vitsord genomgått reservofficersutbildning,
ävensom vissa värnpliktiga.

I försvarspropositionen har jag beräknat förslagsanslaget till avlöningar
till personal i arméns reserver till 2,200,000 kronor vid fullt genomförd organisation
och till i genomsnitt 1,720,000 kronor per år under uppsättningsperioden.
För nästa budgetår torde medelsbehovet dock kunna begränsas till
det i statsverkspropositionen beräknade beloppet, 1,000,000 kronor, enär den
förhållandevis stora ökningen under nästa budgetår av den aktiva personalen
kommer att begränsa möjligheterna att nyrekrytera arméns reserver, särskilt
i vad gäller underofficerare.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att för armén till Avlöningar till personal i arméns reserver för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor.

ll:o) Reservationsanslag till Armén: Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel.

I försvarspropositionen ha kostnaderna under femårsperioden för vissa
engångsanskaffningar av för den nya försvarsplanens genomförande erforderlig
sjukvårdsmateriel för arméns del beräknats till 1,430,000 kronor. Då medel
för detta ändamål torde böra anvisas redan för nästa budgetår, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för armén till Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 1,430,000
kronor.

12:0) Förslagsanslag till Armén: Intagning av hästar och fordon m. m. ^

I. intagning av hästar och hästfordon.

I riksstaten för innevarande budgetår finnes uppfört ett förslagsanslag till
rese- och traktameirtskostnader m. m. för hästuttagningsmyndigheterna med
ett belopp av 35,000 kronor.

91

Kungl. Maj.ts proposition nr 26(i.

Vid anmälan av denna anslagsfråga i årets statsverksproposition anförde
jag, att då särskilt tillkallade utredningsmän den 19 december 1941 framlagt
förslag rörande omläggning av systemet för hästuttagning och det vore att
förvänta, att proposition i ämnet skulle kunna föreläggas 1942 års riksdag,
syntes i avbidan härpå anslaget böra i riksstatsförslaget upptagas med beräknat
belopp, 35,000 kronor.

På därom av mig under åberopande av det anförda gjord framställning föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till Rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttagningsmyndighetema
för budgetåret 1942/43 beräkna ett förslagsanslag av 35,000 kronor. Sedan
numera proposition med förslag till rekvisitionslag samt beredskapsförfogandelag
(1942:201) av Kungl. Majit förelagts riksdagen, anhåller jag att få
återkomma till anslagsfrågan.

Innan jag ingår på den definitiva beräkningen av förevarande anslag, vill
jag något uppehålla mig vid de av utredningsmännen föreslagna principerna
för uttagning under fredstid av hästar och hästfordon samt därav föranledda
kostnader.

De nu gällande grundläggande bestämmelserna örn uttagningen i fredstid
av hästar och hästfordon finnas i häst- och fordonsanskaffningslagen den
27 april 1934 (nr 84). Enligt denna lag, för vilken redogörelse lämnats i
nyssnämnda proposition 1942:201, verkställes uttagningen av lokal uttagningsmyndighet.
Såsom uttagningsmyndighet fungerar en av länsstyrelsen
förordnad hästuttagningsman eller, enligt Konungens bestämmande, militär
myndighet. Den geografiska enheten för uttagningen är hästmönstringsområdet.
Antalet sådana områden i riket utgör för närvarande 318. Uttagning
skall i regel ske vart fjärde år. För att tjäna som grundval för uttagningen
skall, då Konungen därom förordnar, inom varje kommun upprättas en hästägareförteckning
genom polismyndighetens försorg. Uttagning av hästar skall
ske efter besiktning; dock må Konungen, där så ur krigsberedskapssynpunkt
prövas kunna ske utan olägenhet, förordna att uttagning må äga rum utan besiktning.
Ägare av uttagna hästar och fordon skola tillställas mönstringsbesked,
angivande vad de på grund av uttagningen ha att iakttaga. I syfte
att sätta uttagningsmyndigheten i tillfälle att verkställa erforderlig kompletteringsuttagning
har ägare av uttagen häst ålagts skyldighet att göra anmälan
hos uttagningsmyndigheten, därest hästen dör, avyttras eller av annan
anledning ej längre kan tagas i anspråk för det avsedda ändamålet.

Till grund för det förslag till rekvisitionslag, som förelagts årets riksdag,
ligger det av särskilda inom departementet tillkallade utredningsmän avgivna
betänkandet (statens off. utredn. 1941: 37). Enligt förslaget skall det ankomma
på Kungl. Majit att meddela de erforderliga bestämmelserna om uttagning i
fredstid av de hästar, fordon och fartyg m. m., vilka vid mobilisering erfordras
för krigsmaktens ställande på krigsfot. Förslag till sådana bestämmelser föreligger
i form av ett av utredningsmännen upprättat förslag till uttagningsförordning
(se Bil. F till propositionen 1942:201), vari uttagningen av hästar
och hästfordon upptagits under ett särskilt kapitel.

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Jag får nu lämna en redogörelse för utredningsmännens förslag i nämnda
hänseende.

Utredningsmännen ha inledningsvis framhållit, att uttagningen av hästar
i fredstid icke fungerat tillfredsställande enligt vad erfarenheterna från inmönstringarna
under beredskapstiden givit vid handen. Sålunda hade från
sakkunnigt håll påtalats, att de uttagna hästarna i ej ringa utsträckning visat
sig vara olämpliga för krigsbruk överhuvudtaget eller för det särskilda
ändamål, för vilket de avsetts. Vidare hade anmärkts, att uttagningen i många
fall skett ojämnt, vilket medfört olägenheter för de enskilda och för näringslivet.
De antydda bristerna kunde enligt utredningsmännens mening åtminstone
till en del tillskrivas det nuvarande systemet. Efter övervägande
av olika möjligheter att ernå en mera effektiv organisation hade utredningsmännen
kommit till den uppfattningen, att uttagningen, vilken för närvarande
helt handhades av lokala organ, borde förläggas till en central myndighet.
Uttagningen kunde härigenom ske efter mera enhetliga principer och under
större anpassning till folkförsörjningens behov i de olika delarna av landet.
Genom den överblick myndigheten erhölle över hästbeståndet skulle den bli
i stånd att i samarbete med lantbruksstyrelsen taga ur försvarssynpunkt värdefulla
initiativ på hästavelns område. Överhuvud syntes en centralisering vara
ägnad att bringa ordning och stadga i systemet. Slutligen skulle en sådan
åtgärd medföra arbetsbesparing särskilt beträffande registreringen av de
uttagna hästarna och den betydelsefulla uppgiften att hålla registret å jour.
Den centrala myndighet, som ansetts bäst lämpad för hithörande uppgifter,
vore arméförvaltningens intendenturdepartement, inom vars häst- och veterinärbyrå
den största sakkunskapen på området funnes samlad.

Utredningsmännen förordade alltså, att intendenturdepartementet i egenskap
av liästuttagningsmyndighet skulle verkställa uttagning av hästar
och hästfordon. På myndigheten skulle ankomma uttagningen för ej blott
arméns utan även de båda andra försvarsgrenarnas behov. Förslaget byggde
på den grundsatsen, att det med uttagningen förbundna expeditionella arbetet
skulle förrättas hos uttagningsmyndigheten.

För uttagningen borde riket indelas i hästuttagningsområden, vilka
avsåges skola motsvara de nuvarande hästmönstringsområdena. Hästuttagningsområdet
komme att utgöra den teirritoriella enheten för uttagningen i
fredstid. Indelningen i uttagningsområden borde liksom den hittillsvarande
indelningen omfatta hela riket, oaktat en del områden på grund av sin avlägsenhet
i förhållande till mobiliseringsorterna ej syntes kunna komma i
fråga för uttagning under fredstid. Sistnämnda områden borde i främsta
rummet utnyttjas för täckande av ersättningsbehovet under pågående krig.

För varje hästuttagningsområde, inom vilket uttagning i fredstid skulle
äga rum, borde finnas en hästbesiktningsman med åliggande att förrätta
besiktning av hästar och upprätta förslag till uttagning inom området.
Såsom en garanti för att dessa uppgifter bleve handlagda med erforderlig
sakkunskap föresloge utredningsmännen, att endast veterinär skulle få ifrågakomma
för uppdraget såsom hästbesiktningsman. Uppdraget borde endast

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 26H.

meddelas veterinär, som vore särskilt kvalificerad på hithörande område.
Även icke militärveterinär syntes härvid kunna komma i fråga. Det förutsattes,
att varje besiktningsman i regel komrne att tilldelas flera uttagningsområden.

I syfte att i högre grad än hittills tillgodose näringslivets berättigade krav
ha utredningsmännen föreslagit, att uttagningen skulle ske under medverkan
av särskilda för ändamålet tillskapade kommunala organ. Härom ha utredningsmännen
anfört följande:

Att rättvist fördela uttagningsbördan inom ett område efter hästägarnas
tillgång och behov har ej sällan mött svårigheter. Detta sammanhänger därmed
att urvalet måste begränsas till de hästar, som äro lämpliga för krigsbruk,
och dessa äro ofta ojämnt fördelade. En tendens att använda draghästar
av tyngre och för krigsbruk i allmänhet olämplig typ har sålunda gjort
sig märkbar inom de större jordbruken, medan de lättare hästarna av lämplig
typ ha varit relativt talrika inom småbruken. De angivna svårigheterna bli
uppenbarligen mera kännbara ju högre uttagningsprocenten är inom ett område.
Ehuru den militära lämplighetssynpunkten principiellt måst äga företräde
vid avgörandet av ifrågavarande spörsmål, kunna likväl ofta gränsfall
inträffa, då en avvägning mellan de olika intressena blir erforderlig. För att
härvid tillvarataga näringslivets — varunder tydligen ingå jämväl de enskilda
hästägarnas — intressen har det ansetts erforderligt att tillskapa särskilda
kommunala organ, vilka erhållit benämningen hästuttagningsnämnder.

Utredningsmännen ha funnit de nuvarande hästägareförteckningarna
mindre lämpliga såsom underlag för uttagningen. Förteckningarna hade allmänt
ansetts mindre tillförlitliga, varjämte de förorsakat polismyndigheterna
åtskilligt besvär. I stället ha utredningsmännen föreslagit införande av uppgiftsplikt
för hästägarna. Uppgifterna avsåges skola avgivas till hästuttagningsmyndigheten.

En förutsättning för ett effektivt uttagningsförfarande syntes utredningsmännen
vara, att obligatorisk besiktning av hästar föreskreves. Fördenskull
syntes böra stadgas, att uttagning av hästar skulle ske efter besiktning;
dock att kompletteringsuttagning av mindre omfattning borde kunna äga
rum utan besiktning enligt uttagningsmyndighetens bestämmande. Däremot
hade besiktning av hästfordon icke ansetts böra föreskrivas. Besiktning
skulle enligt förslaget förrättas i närvaro av vederbörande hästuttagningsnämnd.

I fråga örn uttagningsperiodens längd innehåller förslaget ej någon
bestämmelse. Det skall enligt förslaget ankomma på Kungl. Majit att i kommandoväg
besluta härom.

Enligt utredningsmännens förslag skulle proceduren vid uttagningen bli
i huvudsak följande:

På grundval av uppgifterna från hästägarna skulle uttagningsmyndigheten
för varje kommun upprätta förteckning å de hästar, som ansåges kunna ifrågakomma
för uttagning (hästförteckning). Förteckningen skulle tillställas den
kommunala hästuttagningsnämnden för yttrande. Med ledning av hästuttagningsnämndernas
yttranden skulle uttagningsmyndigheten därefter bestämma,
vilka hästar som skulle besiktigas inom varje uttagningsområde och uppföra
dessa i en besiktningslista. — Utredningsmännen ha i detta sammanhang

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

anmärkt, att det i allmänhet syntes vara såväl tidsbesparande som ändamålsenligt
i övrigt, att besiktningen bleve förlagd till gemensam samlingsplats
inom kommunen. I vidsträckta kommuner kunde det av hänsyn till hästägama
vara befogat att fördela besiktningen till flera samlingsplatser. Besiktning
skulle förrättas av besiktningsmannen i närvaro av vederbörande kommunala
hästuttagningsnämnd. Sedan besiktning verkställts, skulle besiktningsmannen
i samråd med nämnden upprätta förslag till uttagning av hästar till
fastställt antal. Med ledning av besiktningsmännens förslag hade uttagningsmyndigheten
att verkställa uttagning och däröver upprätta ett centralt uttagningsregister.

I de över utredningsmännens förslag avgivna utlåtandena har det föreslagna
uttagningsförfarandet allmänt tillstyrkts eller lämnats utan erinran.
I ett utlåtande har dock ifrågasatts, huruvida icke uttagningen lämpligen
borde fullgöras av kommunala, för ändamålet utsedda organ.

I sina kostnadsberäkningar ha utredningsmännen räknat med en uttagningsperiod
av fyra år i överensstämmelse med vad nu i regel gäller enligt
3 § häst- och fordonsanskaffningslagen. Vidare har förutsatts, att uttagningen,
sedan denna blivit fullt genomförd, skall ske i fyra omgångar, så att varje år
besiktning och uttagning verkställas inom en fjärdedel av de uttagningsområden,
inom vilka uttagning skall äga rum. Härigenom komme, framhålla utredningsmännen
vidare, arbetet för uttagningsmyndigheten och besiktningsmännen
att kunna fördelas jämnt inom en fyraårsperiod.

Utredningsmännen lia emellertid ansett, att ett annat förfaringssätt borde
tillämpas i samband med övergången till det nya systemet. Sålunda syntes
uttagningen under första uttagningsåret böra omfatta samtliga uttagningsområden.
En annan fråga vore om även besiktning skulle äga rum i
samma omfattning. I detta avseende lia utredningsmännen diskuterat två
alternativ. Enligt det ena alternativet, alternativ I, skulle uttagningen under
första uttagningsåret — vilket här antages vara år 1943 — omfatta samtliga
områden, men besiktning skulle detta år ske endast inom en grupp utgörande
en fjärdedel av uttagningsområdena. Alternativ II åter förutsatte, att 1943
års hela uttagning skulle ske efter besiktning. Alternativ I innebure, att besiktningskostnaderna
under första uttagningsåret icke behövde överstiga den
normala nivån. Å andra sidan bomme det enligt detta alternativ att dröja
flera år, innan det uttagna beståndet i dess helhet undergått besiktning. Enligt
alternativ II komme besiktningskostnaderna under det första uttagningsåret
att högst betydligt överstiga de normala. Vilket förfaringssätt, som
borde tillämpas, ansågo utredningsmännen sig icke kunna bedöma. Avgörande
hänsyn syntes böra tillmätas det allmänna läget vid tiden för övergången.
Storleken av det hästbestånd, som på grund av redan verkställd anskaffning
komme att stå till krigsmaktens förfogande, syntes även böra inverka på
frågans avgörande.

Utredningsmännen lia i sina beräkningar upptagit kostnaderna under tre
rubriker allteftersom de hänföra sig till uttagningsmyndighetens, hästbesiktningsmännens
eller hästuttagningsnämndernas verksamhet. Beräkningarna
avse de årliga kostnaderna efter genomförd organisation.

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

1) Uttagningsmyndiglieten.

Under denna rubrik ha utredningsmännen beräknat dels 20,000 kronor till

avlöning åt personal vid uttagningsny-ndigheten dels ock 3,000 kronor till
resor i samband med kontroll- och inspektionsverksamhet. Beträffande förstnämnda
belopp anhåller jag att få hänvisa till vad jag därom anfört vid behandlingen
av arméförvaltningens och arméns avlöningsanslag.

2) Hästbesiktningsmännen.

Beräkningarna under förevarande rubrik äro gjorda under den ovan angivna
förutsättningen att besiktning och uttagning varje år verkställes inom en fjärdedel
av uttagningsområdena.

Utredningsmännen ha på grundval av till dem lämnade uppgifter beräknat
att den årliga besiktningen komme att omfatta i medeltal 40,000 hästar. För
uppgiften skulle enligt vad utredningsmännen även inhämtat komma att
anlitas omkring 40 veterinärer. Yarje besiktningsmans årliga verksamhet
skulle alltså omfatta besiktning av i genomsnitt 1,000 hästar jämte upprättande
av förslag till uttagning. Under antagande, att i medeltal 50 hästar
skulle kunna besiktigas varje dag ha utredningsmännen räknat med att varje
besiktningsman skulle bli sysselsatt omkring en månad varje år; häri inräknat
erforderlig tid för resor, upprättande av uttagningsförslag m. m.

Såsom skälig ersättning för ifrågavarande arbetsuppgift ha utredningsmännen
beräknat ett årsarvode å 1,000 kronor samt ett särskilt dagarvode å
15 kronor för varje förrättningsdag ävensom traktaments- och resekostnadsersättning
enligt klass II C.

Under de förut angivna förutsättningarna, att varje besiktningsman skulle
ha att besiktiga 1,000 hästar örn året och att i medeltal 50 hästar per dag
komme att besiktigas, uppgå antalet förrättningsdagar för varje besiktningsman
till 20; antalet dagar, under vilka traktamentsersättning komme att utgå,
ha utredningsmännen skattat till 25. Slutligen lia utredningsmännen funnit
den årliga resekostnadsersättningen till samtliga besiktningmän böra beräknas
till 15,000 kronor.

De årliga ersättningsbeloppen till samtliga besiktningsmän efter första uttagningsåret
skulle alltså enligt utredningsmännen uppgå till följande belopp:

Årsarvoden (40 X 1,000) ........... kronor 40,000

Dagarvoden (40 X 20 X 15) ............................................ » 12,000

Traktamenten (40 X 25 X 19) ............................................. » 19,000

Resekostnader .................................................................. » 15,000

Summa kronor 86,000

I avgivet utlåtande har arméförvaltningen funnit den sålunda föreslagna
ersättningen till hästbesiktningsmännen vara skälig. Flertalet besiktningsmän
komme nämligen att utgöras av civilanställda veterinärer. Till dem utgående
arvoden borde vara så avvägda, att de beredde besiktningsmännen
ersättning för i den civila tjänsteutövningen förlorad arbetsförtjänst. Med
hänsyn till att i en del fall en veterinär kunde komma att under ett år besiktiga

96

Kungl. Majlis proposition nr 266.

mer än 1,000 hästar, borde årsarvodet utgå med förutom 1,000 kronor ytterligare
50 kronor för varje påbörjat 100-tal besiktigade hästar, med vilket
antalet överstege 1,000. De årliga ersättningsbeloppen torde härigenom
komma att något ökas nämligen ifrån beräknade 86,000 kronor till i runt tal

90,000 kronor.

Statskontoret har i avgivet utlåtande förklarat sig icke kunna dela utredningsmännens
uppfattning rörande storleken av den ersättning, som borde
utgå till hästbesiktningsman. Den gottgörelse, som utredningsmännen i sina
kalkyler ansett skälig, måste statskontoret finna alltför frikostig. Ämbetsverket
ville erinra örn att hästuttagningsman för närvarande — förutom resekostnads-
och traktamentsersättning — för bestyret med uttagning åtnjöte en
ersättning av 40 öre per häst. Statskontoret kunde för sin del icke finna anledning
föreligga att frångå denna form för ersättningens bestämmande.

3) Hästuttagningsnämnderna.

Enligt utredningsmännens förslag skall i envar av rikets kommuner, vilkas
antal utgör omkring 2,500, finnas en hästuttagningsnämnd, bestående av tre
eller i vissa fall fem valda ledamöter. Nämnden skall ha till åliggande att närvara
vid besiktning och att yttra sig över besiktningsmannens förslag till uttagning,
varjämte nämnden erhållit vissa åligganden i samband med förberedelserna
till besiktningen.

Vid kostnadsberäkningarna under förevarande rubrik ha utredningsmännen
utgått från att uttagningen i fredstid bomme att omfatta 2,400 kommuner.
Efter första uttagningsåret skulle alltså besiktning årligen förrättas i omkring
600 kommuner. Antalet ledamöter i varje nämnd har antagits utgöra tre, därvid
bortsetts från de undantagsfall, då fem ledamöter komme att väljas.

Utredningsmännen ha ansett, att ledamot i hästuttagningsnämnd för inställelse
vid besiktning bör åtnjuta traktaments- och resekostnadsersättning
enligt klass IIE, varemot ersättning för i övrigt erforderliga sammanträden
ej funnits böra ifrågakomma. För inställelse vid besiktning har beräknats åtgå
i medeltal en dag. Resekostnadsersättningen för varje ledamots inställelse
ha utredningsmännen skattat till i genomsnitt 5 kronor.

De sammanlagda ersättningsbeloppen årligen till ledamöterna i hästuttagningsnämndema
ha i enlighet härmed av utredningsmännen beräkats till:

Traktamentsersättning (3 X 8 X 600) ................................. kronor 14,400

Resekostnadsersättning (3 X 5 X 600) ................................. » 9,000

Summa kronor 23,400

Chefen för armén och arméförvaltningen ha i avgivna utlåtanden ifrågasatt,
huruvida icke det avsedda syftet med hästuttagningsnämndens medverkan
kunde ernås, även om endast en ledamot av hästuttagningsnämnd vore närvarande
vid besiktning. Härigenom skulle en icke oväsentlig besparing kunna
vinnas. Emellertid talade å andra sidan enligt arméförvaltningens mening
vissa skäl för den föreslagna ordningen, varför ämbetsverket icke ansåge sig
böra påyrka en ändring av densamma.

97

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

Östergötlands läns hushållningssällskap Ilar ifrågasatt, huruvida icke ledamot
i hästuttagningsnämnd borde erhålla ersättning efter klass IID.

Gävleborgs läns hushållningssällskap har föreslagit, att ledamot i hästuttagningsnämnd
tillerkännes skäligt dagarvode vid förrättning jämte traktamentsersättning
enligt klass IIE. För i övrigt erforderliga sammanträden
syntes böra utgå traktamentsersättning enligt samma grund.

Arméförvaltningen har framhållit, att de med hästuttagningen förbundna
kostnaderna — utom löner till personalen vid hästuttagningsmyndigheten
— lämpligen borde sammanföras till ett anslag för »uttagning av hästar och
hästfordon» av förslagsanslags natur under huvudrubriken »Anskaffning och
vård av hästar m. m.».

Enligt det för riksdagen framlagda förslaget till ny rekvisitionslag skall Departementsdet
ankomma på Kungl. Majit att utfärda bestämmelser örn uttagning i freds- c ie e”''
tid av bland annat de hästar och hästfordon, vilka vid mobilisering erfordras
för krigsmaktens ställande på krigsfot. Förslag till bestämmelser i sådant
avseende har upprättats av de för revision av rekvisitionslagstiftningen tillkallade
utredningsmännen, vilket förslag innebär en genomgripande omläggning
av det nu gällande systemet för uttagningen.

Såsom utredningsmännen framhållit, ha erfarenheterna från beredskapstiden
givit vid handen, att uttagningen av hästar i fredstid icke fungerat tillfredsställande.
De uttagna hästarna ha sålunda i ej ringa utsträckning visat
sig olämpliga för avsett ändamål och uttagningen torde ej sällan ha skett
ojämnt, till förfång för de enskilda och näringslivet. En annan olägenhet
har legat däri, att registreringen av de uttagna hästarna varit otillförlitlig
och ej återspeglat de aktuella förhållandena.

I likhet med utredningsmännen är jag av den uppfattningen, att tillfredsställande
effektivitet på detta område ej kan ernås, med mindre genomgripande
organisatoriska ändringar vidtagas. Främst gäller det härvid att skapa
en central och sakkunnig ledning för uttagningen. Endast härigenom torde
ordning och stadga i systemet kunna upprätthållas. Genom att uttagningen
centraliseras, möjliggöres även användandet av arbetsbesparande anordningar
för registrering av det uttagna hästbeståndet. Slutligen kan uttagningen
enligt ett centraliserat system ske efter mera enhetliga principer och under
större anpassning till folkförsörjningens behov i de olika delarna av landet.

Jag anser i likhet med utredningsmännen, att den för ifrågavarande uppgift
bäst lämpade myndigheten är arméförvaltningens intendenturdepartement,
vars häst- och veterinärbyrå torde inrymma den största erfarenheten på
området.

Under intendenturdepartementet i dess egenskap av hästuttagningsmyndighet
böra finnas hästbesiktningsmän med uppgift att verkställa besiktning
av hästar och upprätta förslag till uttagning. Jag delar utredningsmännens
uppfattning, att endast veterinär bör ifrågakomma för uppdraget såsom hästbesiktningsman.
Vidare ha utredningsmännen föreslagit inrättandet av särskilda
kommunala organ, hästuttagningsnämnder, med uppgift att vid uttag Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266. 8C7 42 7

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ningen tillvarataga näringslivets och de enskilda hästägarnas intressen. Även
detta förslag, vilket vunnit allmänt tillstyrkande, finner jag mig böra biträda,

Såsom av det föregående framgår ankommer det vid bifall till det i propositionen
1942: 201 framställda förslaget på Kungl. Majit att meddela i dessa
hänseenden erforderliga bestämmelser.

Vid beräkningen av behovet av anslag för nästa budgetår till förevarande
ändamål anser jag mig på grund av vad sålunda anförts böra utgå från att
det av utredningsmännen framlagda förslaget till uttagningsförordning i allt
väsentligt lägges till grund för de bestämmelser i ämnet som böra meddelas
vid bifall till det i propositionen 1942: 201 framlagda förslaget till rekvisitionslag.

Vidkommande arméförvaltningens förslag att erforderliga medel för bestridande
av de med hästuttagningen förbundna kostnaderna — utom
löner till personalen vid hästuttagningsmyndigheten —- borde sammanföras
till ett anslag för uttagning av hästar och hästfordon av förslagsanslags natur
under samlingsrubriken »Anskaffning och vård av hästar m. m.» finner jag
detsamma vara värt beaktande. Jag förutsätter, att arméförvaltningen i sina
anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 framlägger de förslag, som i sådant
syfte äro påkallade. För budgetåret 1942/43 torde här avsedda medel böra
bibehållas under den nuvarande samlingsrubriken. De medel, som enligt
det följande erfordras för uttagning av motorfordon och motorredskap, torde
böra upptagas under samma anslag som de nu ifrågavarande medlen. I anledning
härav synes anslaget höra benämnas Uttagning av hästar och fordon
m. m.

Jag övergår härefter till beräkningen av medelsbehovet i vad avser uttagning
av hästar och hästfordon.

Vad först beträffar det av utredningsmännen föreslagna beloppet av 3,000
kronor till resor i samband med uttagningsmyndighetens kontroll- och inspektionsverksamhet
anser jag, att detsamma, med hänsyn till att uttagning
enligt det förordade systemet icke lärer kunna komma till stånd förrän år
1943, bör upptagas med ett till 1,000 kronor beräknat belopp.

Kostnaderna för hästbesiktningsmännen och hästuttagningsnämnderna
torde böra beräknas från den förutsättningen att hela uttagningen under första
uttagningsåret — såsom av utredningsmännen enligt alternativ II föreslagits
— äger rum efter besiktning. Emellertid har redan anskaffning av hästar för
krigsmaktens behov ägt rum i relativt stor omfattning och behovet av uttagning
kan därför för närvarande väntas bli mindre än under vanliga förhållanden.
Med hänsyn härtill och då det nya systemet icke kan beräknas träda i
kraft förrän från och med år 1943, finner jag mig med nedan angivna jämkningar
kunna lägga det av utredningsmännen uppskattade normala årliga
medelsbehovet till grund för beräkningen av kostnaderna för budgetåret
1942/43. Jag finner mig därvid böra beräkna medel jämväl för bestridande
av de med nu gällande bestämmelser förenade kostnaderna. Dessa kostnader,
avseende tiden intill år 1943, då det nya systemet träder i kraft, beräknar jag
till 15,000 kronor. Vad härefter angår kostnaderna för hästbesiktningsmännen

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

enligt de nya bestämmelserna finner jag ej anledning till erinran mot storleken
av det av utredningsmännen beräknade beloppet till resekostnader, 15,000
kronor. Beträffande ersättningen i övrigt till hästbesiktningsmännen får jag
i anledning av statskontorets yttrande framhålla, att på de blivande hästbesiktningsmännen
måste ställas höga anspråk, varför ersättningen icke kan
bestämmas i anslutning till de nu till civila hästuttagningsmän utgående
ersättningsbeloppen. Ersättningen för besiktningsmannauppdraget bör bestämmas
med hänsyn till detta förhållande. Jag anser mig därför böra biträda
utredningsmännens förslag, i vad avser beräkningen av årsarvoden, tillhopa

40.000 kronor. Däremot synes mig det föreslagna beloppet 15 kronor till
dagarvode böra jämkas till 10 kronor. I anledning härav beräknar jag posten
till dagarvoden till 8,000 kronor. Beträffande posten till traktamenten finner
jag densamma med hänsyn till det nyligen framlagda förslaget angående
ändring i vissa delar av allmänna resereglemente! (propositionen 1942:130)
böra höjas till ett belopp av 21,000 kronor. Jag beräknar sålunda de med
hästuttagnings- och hästbesiktningsmännens verksamhet under nästkommande
budgetår förenade kostnaderna till förslagsvis (15,000 + 15,000 + 40,000 +

8.000 + 21,000 =) 99,000 kronor.

Yad slutligen beträffar de av utredningsmännen till ledamöterna i hästuttagningsnämnderna
beräknade årliga ersättningsbeloppen ha de i princip
icke givit mig anledning till erinran. Ett under remissbehandlingen framkommet
förslag, att endast en ledamot av nämnden skulle närvara vid besiktning,
har jag, trots den besparing som därmed skulle vinnas, ej ansett
mig böra biträda Jag finner mig på ovan angivna skäl i huvudsak kunna
lägga utredningsmännens kalkyler, vilka avse kostnaderna under normalt
verksamhetsår, till grund jämväl för beräknande av kostnaderna för nästkommande
budgetår. Med hänsyn till de beslutade ändringarna i allmänna
resereglemente! beräknar jag dock posten till traktamentsersättningar till

18.000 kronor. För nästkommande budgetår uppskattar jag alltså medelsbehovet
för hästuttagningsnämndemas verksamhet till förslagsvis (18,000 +

9.000 =) 27,000 kronor.

På grund av det anförda torde de för uttagning av hästar och hästfordon
erforderliga medlen böra för nästa budgetår uppskattas till förslagsvis
(1,000 + 99,000 + 27,000=) 127,000 kronor. Det bör dock anmärkas, att
beräkningarna av medelsbehovet, såsom av det sagda framgår, äro approximativa,
varför belastningen kan komma att avvika från den nu beräknade.

II. Uttagning av motorfordon och motorredskap.

Uttagningen i fredstid av de motorfordon och motorredskap, som vid
mobilisering erfordras för truppförbandens ställande på krigsfot, regleras
för närvarande genom häst- och fordonsanskaffningslagen. Enligt denna sker
uttagningen genom länsstyrelsernas försorg. Motorfordonen uttagas därvid
med ledning av de hos länsstyrelserna förda automobilregistren, medan
motorredskapen uttagas på grundval av uppgifter från ägarn ji.

I det förslag till uttagningsförordning, som upprättats av utrednings -

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

männen för revision av gällande rekvisitionslagstiftning, förordas ett helt
nytt system för uttagning av motorfordon och motorredskap.

Utredningsmännen ha framhållit, att den nuvarande ordningen utan tvivel
vore behäftad med brister, vilka till väsentlig del sammanhängde därmed,
att automobilregistret på grund av sin uppställning knappast kunde anses
möjliggöra en rationell uttagning. I detta avseende finge framhållas, att
varje inventering av fordon utav t. ex. visst slag eller fabrikat krävde en
ytterst tidsödande genomgång av registret blad för blad. Härtill komme, att
registret ej medgåve en överblick av hela landets fordonsbestånd och dess
fördelning på olika typer. Enligt utredningsmännens mening vore det med
hänsyn till det anförda oundgängligen nödvändigt, att uttagningen verkställdes
med ledning av ett centralt register enligt maskinellt system.

Utredningsmännen ha uppgivit, att ett centralt uttagningsförfarande i
praktiken redan börjat tillämpas. Härom har anförts följande:

Inom arméförvaltningens tygdepartement föres från och med den 1 april
1941 ett centralt fordonregister, det s. k. militärregistret, över krigsmakten
tillhöriga motorfordon. Registret är upplagt enligt s. k. Hollerithsystem med
hålkortsblanketter.

Med anlitande av samma system föres därjämte hos tygdepartementet ett
register över motorfordon, vilka med ledning av infordrade uppgifter från
länsstyrelserna utvalts för att i händelse av behov inlösas av armén. Härigenom
har i själva verket ett centralt uttagningsförfarande redan börjat tilllämpas
under hand, och registret i fråga kan betraktas såsom ett »uttagningsregister».

Utredningsmännen ha funnit det ur alla synpunkter ändamålsenligt att anknyta
bestämmelserna örn uttagning till det system, som sålunda redan vunnit
tillämpning i praktiken.

Det föreslås alltså, att uttagningen av motorfordon och motorredskap skall
verkställas av arméförvaltningens tygdepartement i egenskap av biluttagningsmyndighet
samt att hos denna myndighet skall föras ett biluttagningsregister
över uttagna motorfordon och motorredskap med uppgift tillika örn deras
ägare. Biluttagningsmyndigheten avses skola handhava uttagningen för samtliga
försvarsgrenars behov.

Det av utredningsmännen föreslagna förfarandet har följande innebörd.

Uttagningen av motorfordon och motorredskap skall i motsats till uttagningen
av hästar och fartyg icke ske periodiskt.

En första allmän uttagning skall således äga rum, då de nya bestämmelserna
trätt i kraft. Denna uttagning skall omfatta krigsmaktens hela
mobiliseringsbehov jämte mobiliseringsreserv. Samtidigt upplägges uttagningsregistret.
Ifrågavarande uttagning torde, framhålla utredningsmännen,
till stor del komma att innefatta en stadfästelse av det förberedande arbete,
som enligt vad ovan nämnts redan verkställts av tygdepartementet. Den första
uttagningen skall, såvitt den avser motorfordon, ske med ledning av uppgifter,
som uttagningsmyndigheten infordrar från vederbörande länsstyrelser. Uppgifter
örn motorredskap avses skola överlämnas till uttagningsmyndigheten
jämlikt kungörelsen den 12 november 1926 angående uppgiftsskyldighet beträffande
motorredskap.

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Sedan den första uttagningen verkställts och uttagningsregistret upplagts,
åligger det enligt förslaget uttagningsmyndigheten att genom successiv
kompletteringsuttagning vidmakthålla det uttagna beståndet vid föreskriven
storlek och beskaffenhet. Kompletteringsuttagning erfordras således
då uttaget fordon eller redskap övergått till ny ägare eller örn det förstörts
eller skadats, så att det ej längre kan användas för avsett ändamål. Vidare
bör kompletteringsuttagning äga rum, då uttaget fordon eller redskap faller
för uppställd åldersgräns eller eljest ej längre uppfyller de fastställda fordringarna.

Kompletteringsuttagning av motorredskap avses skola ske i samma ordning
som den första uttagningen av sådana redskap, d. v. s. med ledning av uppgifter
enligt ovannämnda kungörelse.

För vidmakthållandet av det uttagna beståndet av motorfordon skall finnas
en kompletterings reserv, ur vilken uttagning i mån av behov kan ske.
Kompletteringsreserven utgöres av nyregistrerade motorfordon, varom uttagningsmyndigheten
erhåller fortlöpande uppgifter från länsstyrelserna.

Endast motorfordon, vilka i särskild ordning besiktigats och därvid befunnits
lämpliga för krigsbruk, skola enligt förslaget ingå i kompletteringsreserven.
Bestämmelserna härom innehålla följande. Varje motorfordon,
som enligt av chefen för armén utfärdade anvisningar kan ifrågakomma för
uttagning, skall i samband med ordinarie första besiktning eller typbesiktning
enligt motorfordonsförordningen tillika undergå särskild s. k. militär besiktning
för utrönande av dess lämplighet för krigsbruk. Denna besiktning,
som bör avse cylindervolym, bromssystem, frigångshöjd, lastutrymmets bredd,
hyttkonstruktion, gengasverks placering m. m., förrättas av vederbörande bilbesiktningsman
enligt de föreskrifter, som uttagningsmyndigheten utfärdar,
över den militära besiktningen skall upprättas särskilt militärt besiktningsintyg,
vilket skall fogas vid ansökan örn fordonets registrering hos vederbörande
länsstyrelse. Av det militära besiktningsintyget skall framgå, huruvida
fordonet är lämpligt för krigsbruk eller ej. I förra fallet åligger det länsstyrelsen
att hos biluttagningsmyndigheten göra anmälan örn fordonets registrering.
De fordon, örn vilka anmälan inkommit till uttagningsmyndigheten,
skola särskilt förtecknas och bilda omförmälda kompletteringsreserv.

Jag övergår härefter till frågan örn de kostnader, som det föreslagna systemet
kommer att medföra.

Utredningsmännen lia i sina kostnadsberäkningar förutsatt, att vederbörande
bilbesiktningsman borde åtnjuta ersättning för militär besiktning i
form av visst arvode för varje besiktigat fordon. Utredningsmännen ha därvid
funnit lämpligt, att arvodet, vilket skall gäldas av statsmedel, oavkortat tillfaller
besiktningsmannen och således icke redovisas till statsverket enligt
bestämmelserna i instruktionen den 23 oktober 1936 (nr 564) för besiktningsmän
för motorfordon.

En kort redogörelse för dessa bestämmelser torde i detta sammanhang
vara erforderlig. Bilbesiktningsman är skyldig att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
avgiva redovisning beträffande de förrättningsavgifter, som

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

tillfallit honom i tjänsten. Av den sammanlagda uppbörden av dylika avgifter
äger bilbesiktningsmannen tillgodogöra sig arvode med, för år räknat, hela
den del av avgifternas summa, som icke överstiger visst belopp (5,000 kronor,

6,000 kronor eller 7,000 kronor alltefter stationsorten), hälften av den del av
avgifternas summa, som med ett belopp av intill 7,000 kronor överstiger vad
besiktningsmannen enligt vad nyss sagts äger odelat tillgodoräkna sig, samt
en fjärdedel av överskjutande del av avgifternas summa. Den del av uppbörden,
som besiktningsmannen sålunda icke äger tillgodoräkna sig såsom
arvode, skall han inleverera till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Utredningsmännen ha med hänsyn till att arvodena avses skola oavkortat
tillfalla besiktningsmannen och med stöd av de uppgifter de erhållit angående
besiktningens ungefärliga omfattning och innebörd funnit sig böra räkna med
följande arvodesbelopp, nämligen: vid besiktning i samband med första
besiktning för personbil 3 kronor, för motorcykel och släpfordon 2
kronor, för buss och lastbil 5 kronor samt vid besiktning i samband med
typbesiktning för bilar (däri inbegripna bussar, lastbilar och personbilar)
35 kronor, för släpfordon 20 kronor och för motorcyklar 10 kronor.

Med utgångspunkt från dessa arvodesbelopp och på grundval av uppgifter,
som lämnats utredningsmännnen beträffande den sannolika omfattningen av
besiktningen, ha utredningsmännen uppskattat de årliga kostnaderna för besiktningsmännens
verksamhet till omkring 45,000 kronor.

Statskontoret har i yttrande över utredningsmännens förslag anfört, att
det förefölle ämbetsverket som om skillnaden mellan vanlig besiktning och
den militära besiktningen icke vore större än att den senare borde kunna utföras
utan särskild ersättning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framställt erinringar mot förslaget
att besiktningsarvodet skulle oavkortat tillfalla besiktningsmannen samt därvid
framhållit, att den föreslagna ordningen för arvodets utbetalning helt
folie utom ramen för de principer rörande redovisning och inleverering till
statsverket av uppburna förrättningsavgifter, som fastställts i instruktionen
för besiktningsmän för motorfordon. De avgifter, som utginge för den militära
besiktningen, borde därför i likhet med andra motsvarande avgifter redovisas
till styrelsen i vanlig ordning.

Departements- Såsom tidigare nämnts, tillämpas redan nu inom arméförvaltningens tygchefen.
departement ett förfarande, som kan anses motsvara det föreslagna uttagningsförfarandet.
Departementet är sålunda, ehuru provisoriskt, redan organiserat
för arbetsuppgiften. Vid sådant förhållande saknar jag anledning att
för närvarande ingå på frågan örn de organisatoriska ändringar inom departementet,
vartill förslagets genomförande i en framtid kan komma att giva anledning.
Utredningsmännens förslag att kombinera den ur militär synpunkt
erforderliga besiktningen av motorfordon med sådan första besiktning respektive
typbesiktning, som äger rum enligt motorfordonsförordningen, finner
jag innebära en praktisk lösning.

De av utredningsmännen föreslagna besiktningsarvodena avses skola utgöra

103

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

ersättning för det ökade besvär, som föranledes av den militära besiktningen.
Av de uppgifter, som från militärt håll lämnats angående besiktningens ändamål,
framgår emellertid ej fullt klart, vilken extra arbetsbörda besiktningen
kan medföra i de olika fallen. Därest arvodena, på sätt utredningsmännen
förutsatt, oavkortat skola tillfalla besiktningsmännen och således icke till
någon del inlevereras till statsverket, förefalla dock de föreslagna arvodena
väl höga.

Emellertid anser jag i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att
ifrågavarande arvoden på samma sätt som övriga förrättningsavgifter böra
redovisas till statsverket. Därest så sker, torde enligt vad jag inhämtat minst
hälften av arvodenas summa kunna beräknas återgå till statsverket. Med
denna utgångspunkt torde emellertid en viss höjning av arvodenas belopp få
anses skälig. Det lärer få ankomma på Kungl. Maj:t att i detta hänseende
efter närmare prövning meddela föreskrifter. Tills vidare anser jag mig böra
beräkna kostnaderna för uttagning av motorfordon och motorredskap till
förslagsvis 60,000 kronor.

På grund av vad jag nyss anfört örn redovisningen av arvodena torde det
sålunda beräknade medelsbehovet i verkligheten innebära en ej oväsentlig
kostnadsminskning i förhållande till utredningsmännens förslag.

III. Uttagning av fartyg.

I detta sammanhang torde få beröras vissa med utredningsmännens förslag
till uttagningsförordning sammanhängande spörsmål rörande kostnaderna
för det av dem förordade systemet för uttagning av fartyg.

I fartygsuttagningslagen den 9 april 1926 (nr 66) och kungörelsen den 18
juni 1927 (nr 274) rörande tillämpning av fartygsuttagningslagen ha bestämmelser
meddelats angående de förberedelser, som i fredstid äro erforderliga
för till godoseende av behovet av fartyg ur handelsflottan eller eljest i enskild
ägo vid mobilisering av krigsmakten. Enligt dessa bestämmelser uttages erforderligt
antal fartyg av Kungl. Majit redan under fredstid. Förslag till uttagningen
upprättas av en fartygsuttagningskommission, bestående av sex av
Kungl. Majit utsedda ledamöter. Kommissionen äger där så finnes nödigt
förrätta besiktning å såväl till uttagning ifrågasatt som ock uttaget fartyg.

Samtliga kostnader för fartygsuttagningskommissionens verksamhet —
utom arvode till kommissionens sekreterare, vilket utgår från marinens avlöningsanslag
— bestridas från anslaget till flottans övningar. Kommissionens
ledamöter äro enligt nu gällande bestämmelser icke berättigade till någon
ersättning för sitt uppdrag.

Enligt de sakkunnigas förslag till uttagningsförordning skola de förberedande
åtgärderna i fredstid med avseende å uttagningen alltjämt omhänderhavas
av en fartygsuttagningskommission. En nyhet i förslaget är emellertid,
att den besiktning av till uttagning ifrågasatt eller uttaget fartyg, som
hittills ålegat kommissionen, skall ombesörjas av militär myndighet — chefen
för marinen underställd myndighet i fråga örn fartyg, avsedda för marinen,
samt chefen för försvarsstaben underställd myndighet beträffande fartyg, av -

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

sedda för armén. Vid besiktningen skall dock ledamot eller annan befattningshavare
i kommissionen ävensom vederbörande förste fartygsinspektör äga
vara närvarande. Enligt förslaget skall vidare fartygsägare, som genom besiktning
tillskyndas förlust, vara berättigad till ersättning av allmänna medel
med belopp, som bestämmes genom överenskommelse mellan vederbörande
myndighet och fartygsägaren eller, därest enighet ej kan vinnas, enligt föreskrifterna
i lagen örn skiljemän. Enligt förslaget bör vidare ledamot och
sekreterare i fartygsuttagningskommissionen av statsmedel åtnjuta ersättning
enligt vad därom särskilt stadgas.

Departements- Av den lämnade redogörelsen framgår, att, därest Kungl. Majit i anslutchefen.
ning till utfärdande av den rekvisitionslag, som må komma att av riksdagen
antagas, skulle finna sig böra utfärda bestämmelser om uttagning av fartyg i
enlighet med utredningsmännens förslag, ökade kostnader komma att uppstå
för det förberedande uttagningsförfarandet i två hänseenden, nämligen beträffande
ersättning till fartygsägare för förlust, som tillskyndas honom vid
besiktning, samt i fråga örn ersättning till ledamot av fartygsuttagningskommissionen.
Ökade kostnader torde även kunna förväntas uppstå för besiktningsförfarandet
i form av rese- och traktamentskostnader. Samtliga nu utgående
kostnader liksom även de, som tillkomma i händelse Kungl. Majit
framdeles utfärdar uttagningsförordning i överensstämmelse med utredningens
förslag, böra enligt min mening bestridas från ett särskilt å riksstaten
uppfört anslag. Svårigheter föreligga emellertid, såsom även utredningsmännen
framhållit, att för närvarande överblicka storleken av de kostnader,
som enligt utredningsmännens förslag kunna komma att bestridas från ett
dylikt anslag. Särskilt gäller detta frågan i vilken utsträckning ersättning
till fartygsägare för förlust vid besiktning kan komma att utgå. Med hänsyn
härtill har jag icke ansett mig böra för budgetåret 1942/43 föreslå någon ändring
i fråga örn sättet för bestridandet av förekommande kostnader för uttagning
av fartyg utan torde dessa — bortsett från arvodet till sekreteraren
— jämväl för nästa budgetår böra utgå från anslaget till flottans övningar.
Jag förutsätter emellertid, att, sedan bestämmelser rörande ifrågakommande
ersättningsgrunder utformats och någon erfarenhet vunnits i fråga örn anslagsbelastningen
för ifrågavarande ändamål, förslag av myndigheterna framlägges
om uppförande av ett särskilt anslag å riksstaten för bestridandet av kostnader
av ifrågavarande art.

I enlighet med vad sålunda anförts under I. Uttagning av hästar och hästfordon
samt II. Uttagning av motorfordon och motorredskap torde anslaget
till uttagning av hästar och fordon m. m., vilket anslag bör uppföras med ett
förslagsvis anvisat belopp, böra beräknas till (127,000 + 60,000 =) 187,000
kronor, vilket belopp dock synes böra avjämnas till 190,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att för armén till Uttagning av hästar och fordon m. m. för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 190,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

105

l3:o) Reservationsanslaget till Armén: Övriga expenser m. m.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 30)
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för armén till övriga expenser m. m.
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 960,000 kronor.

I statsverkspropositionen har jag lämnat en redogörelse för beräkningen
av ifrågavarande anslag, vilken beräkning i huvudsak ansluter sig till arméförvaltningens
i skrivelsen rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret
1942/43 framlagda förslag. I förhållande till det för innevarande budgetår
för ändamålet anvisade anslaget innebär det i statsverkspropositionen framlagda
förslaget en minskning av anslaget med 5,000 kronor till följd av att
medelsbehovet för telefonabonnemangsavgifter till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare
beräknats lägre än som skett för innevarande
budgetår.

I försvarspropositionen har anslaget till övriga expenser beräknats till ett
belopp av 1,200,000 kronor för år såväl under övergångsperioden som efter
genomförd organisation.

Med hänsyn till att redan under nästa budgetår nya staber och truppförband
beräknas skola tillkomma inom arméorganisationen torde en höjning av
expensanslaget för budgetåret 1942/43 i förhållande till vad i statsverkspropositionen
föreslagits vara erforderlig. Jag får därför föreslå, att medelsbehovet
beräknas till 1,350,000 kronor, varvid jag dock — såsom tidigare vid behandlingen
av arméns avlöningsanslag anförts — förutsätter, att från förevarande
anslag bestridas kostnaderna för förekommande årliga bidrag till hemvärnsområdesbefälhavarna
för av dem upplåtna expeditions- och förrådslokaler. På
Kungl. Maj:t synes böra ankomma att fastställa stat för anslaget.

Under åberopande av det sålunda anförda får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte — med ändring av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
fjärde huvudtiteln, punkten 30, framställda förslag — föreslå riksdagen

att för armén till övriga expenser m. m. för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 1,350,000 kronor.

I4:o) Reservationsanslag till Armén: Anskaffning av intendenturmateriel.

Försvarsutredningen har för vissa engångsanskaffningar av intendenturmateriel,
innefattande utrustnings- och ersättningsbehov samt behov för nytillkommande
kaserner, beräknat kostnaderna under femårsperioden 1942/47
till 46,340,000 kronor. För samma ändamål har jag i försvarspropositionen
räknat med kostnader örn tillhopa 48,500,000 kronor.

Av sistnämnda belopp belöpa 33,480,000 kronor å sådan materiel, som
erfordras för fyllandet av behovet av mobiliseringsutrustning. Medel för
denna anskaffnings genomförande lia emellertid av Kungl. Majit ställts till
förfogande från vederbörligt för innevarande budgetår upptaget förskottsanslag.
Den ytterligare medelsanvisningen för genomförandet av den i försvarspropositionen
angivna materielanskaffningen kan i motsvarande mån

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

minskas, varför under den kommande femårsperioden beräknas komma att
érfordras endast (48,500,000 — 33,480,000=) i runt tal 15,000,000 kronor,
motsvarande en medelkostnad per år under femårsperioden av 3,000,000
kronor.

Under åberopande av vad jag inledningsvis anfört i fråga örn grunderna
för finansieringen av engångskostnader av ifrågavarande art får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut örn anskaffning
av intendenturmateriel för armén intill ett belopp av

15,000,000 kronor;

dels för armén till Anskaffning av intendenturmateriel för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000
kronor;

dels ock medgiva, att anslaget må enligt Kungl. Majits bestämmande
överskridas inom ramen av angivna belopp av

15,000,000 kronor.

I5:o) Reservationsanslaget till Armén: Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken,
särskilda utbildningskurser m. m.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 40) har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen, att för armén till vissa kostnader för de fasta undervisningsverken,
särskilda utbildningskurser m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor.

Vid statsverkspropositionens framläggande framhöll jag, att det vore svårt
att överblicka medelsbehovet under förevarande anslag, enär den militära
undervisningen och kursverksamheten kunde förväntas röna inverkan av resultatet
av den då pågående försvarsutredningen. Arméförvaltningen hade emellertid,
framhöll jag, vid en preliminär uppskattning av medelsbehovet funnit,
att detta i stort sett kunde för nästa budgetår beräknas till samma belopp som
för innevarande budgetår, eller 1,300,000 kronor. Häremot syntes mig intet
vara att erinra, och jag föreslog alltså, att anslaget måtte upptagas i riksstaten
med oförändrat belopp. Jag framhöll i anslutning därtill, att det borde få tillkomma
Kungl. Majit att verkställa den fördelning av anslaget mellan dess
båda undertitlar — de fasta undervisningsverken respektive särskilda skolor
och utbildningskurser m. nr. — som kunde finnas lämplig, ävensom att i övrigt
meddela närmare bestämmelser rörande anslagsmedlens disposition.

Det torde emellertid kunna förväntas, att medelsbehovet under detta anslag
kommer att för nästa budgetår överstiga det i statsverkspropositionen äskade
beloppet. I likhet med försvarsutredningen har jag nämligen, såsom framgår
av försvarspropositionen, funnit mig böra förorda att dels vissa befintliga
skolor omorganiseras dels ock vissa nya skolor inrättas i syfte att skapa fasthet
och stadga i utbildningsorganisationen. Då en del av dessa förändringar i fråga
örn undervisningsanstalternas organisation m. m. enligt vad jag i det föregående
anfört avses skola genomföras redan under nästa budgetår följer härav

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ett ökat medelsbehov. Vid fullt genomförd organisation har anslagsbehovet
beräknats till 1,850,000 kronor och under uppsättningsperioden till i genomsnitt
1,750,000 kronor per år. För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet
under anslaget till 1,500,000 kronor eller till ett belopp, som med 200,000 kronor
överstiger det för innevarande budgetår anvisade och det i statsverkspropositionen
för nästa budgetår äskade. Fördelningen av anslaget mellan de
båda undertitlarna kan icke nu angivas, utan torde denna, såsom jag redan i
statsverkspropositionen förordat, böra få verkställas av Kungl. Majit. Under
erinran att arméförvaltningen i sin petita för innevarande budgetår hemställt
örn särskilt anslag med 25,000 kronor till bidrag till föreningen Försvarsfilm
får jag hemställa, att denna förening liksom hittills bör understödjas
från nu förevarande anslag med belopp som prövas skäligt.

Med hänsyn till angivna förhållande får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte — med ändring av Kungl. Majits i statsverkspropositionen under fjärde
huvudtiteln, punkten 40, framställda förslag — föreslå riksdagen

att för armén till Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken,
särskilda utbildningskurser m. m. för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

I6:o) Reservationsanslaget tili Armén: Truppförbandens övningar.

Kungl. Majit har i statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten
41) föreslagit riksdagen, att för armén till truppförbandens övningar för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 6,800,000 kronor.

Vid framläggandet av statsverkspropositionen beräknade jag i enlighet med
arméförvaltningens förslag medelsbehovet under nedan angivna titlar sålunda:

Titel I Befälsövningar ............................................. kronor 150,000

» II Truppförbandens vanliga övningar .................. » 2,270,000

» III Målflygning och målbogsering ........................ » 1,250,000

» IV Drivmedel ...................................................... » 2,700,000

Y Hemvärnets övningar ....................................... » 420,000

Summa kronor 6,790,000

I anslutning till försvarsutredningens förslag har jag i försvarspropositionen
beräknat medelsbehovet under detta anslag till 11,000,000 kronor efter genomförd
organisation och till i genomsnitt 9,800,000 kronor per år under uppsättningsperioden.

Med hänvisning härtill får jag nu på nytt upptaga frågan örn beräkningen
av medelsbehovet under detta anslag för budgetåret 1942/43.

Yad först angår medelsbehovet under titel I, befälsövningar, synes på grund
av befälskaderns ökning under nästa budgetår en höjning med 50,000 kronor
i förhållande till det i statsverkspropositionen beräknade beloppet vara erforderlig.
Titelns belopp kommer därigenom att uppgå till 200,000 kronor.

I fråga örn titlarna II och V —■ truppförbandens vanliga övningar respektive
hemvärnets övningar — ifrågasätter jag icke ändring i förhållande till do
i statsverkspropositionen verkställda beräkningarna.

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Under titel III, målflygning och målbogs ering, bör enligt de av försvarsutredningen
i dess betänkande (sid. 332) angivna beräkningsgrunderna, upptagas
ett belopp av 1,150,000 kronor, eller 100,000 kronor mindre än det i
statsverkspropositionen beräknade beloppet.

Anslagsposten under titel IY, drivmedel, vilket i statsverkspropositionen
upptogs med 2,700,000 kronor, måste höjas med ett betydande belopp med
hänsyn till dels den stora ökning av drivmedelsåtgången, som blir en följd
av den ökade motoriseringen inom armén, dels ock inträffade prishöjningar
på drivmedel. Vid fullt genomförd organisation har under denna titel beräknats
skola upptagas ett belopp av 7,000,000 kronor. För nästa budgetår
torde medelsbehovet böra beräknas till 4,500,000 kronor.

Jag uppskattar sålunda medelsbehovet under detta anslag för budgetåret
1942/43 till (200,000 + 2,270,000 + 1,150,000 + 4,500,000 + 420,000 —)

8,540,000 kronor eller avrundat 8,500,000 kronor. På Kungl. Majit torde få
ankomma att fördela anslaget å de olika titlarna samt att meddela erforderliga
bestämmelser rörande medlens disponerande m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte — med återkallande av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln, punkten 41, framställda förslag -—- föreslå riksdagen

att för armén till Truppförbandens övningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 8,500,000 kronor.

I7:o) Reservationsanslaget till Armén: Vapen och ammunition m. m.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (bilagan fjärde huvudtiteln,
punkten 47) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för armén till
vapen och ammunition m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 32,000,000 kronor. Rörande de närmare grunderna för beräkningen av
medelsbehovet under anslaget torde jag få hänvisa till det propositionen
bilagda utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden.

Försvarsutredningen har i sitt betänkande med förslag till plan för organisationsarbetet
inom försvarsväsendet under den närmaste femårsperioden
beräknat kostnaderna under arméns anslag till vapen och ammunition såväl
i vad avser uppsättningsperioden som ock efter fullt genomförd organisation
till samma belopp som i statsverkspropositionen angivits såsom erforderligt
under nästkommande budgetår. Emellertid har jag i försvarspropositionen
räknat med att kostnaderna under förevarande anslag under femårsperioden
skola kunna begränsas till 19,400,000 kronor per budgetår. Beträffande minskningen
i förhållande till försvarsutredningens beräkningar torde jag få hänvisa
till de handlingar, som överlämnats till riksdagens vederbörande utskott.

I anslutning till vad sålunda i försvarspropositionen förordats torde förevarande
anslag för nästa budgetår böra upptagas med ett belopp av 19,400,000
kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte — med ändring av Kungl.
Majits i statsverkspropositionen framställda förslag — föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 109

att för armén till Vapen och ammunition m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 19,400,000 kronor.

I8:o) Reservationsanslag till Armén: Engångsanskaffning av ammunition.

Försvarsutred ningen har beräknat engångskostnaderna under femårsperioden
1942/47 för anskaffning av den för försvarsplanens genomförande
erforderliga ammunitionen för utrustnings- och ersättningsändamål till

36,000,000 kronor för arméns del. I försvarspropositionen har jag räknat med
ett medelsbehov under femårsperioden för ifrågavarande ändamål av 71,500,000
kronor. Eörande de närmare beräkningsgrunderna torde jag få hänvisa till
de handlingar, som överlämnats till riksdagens vederbörande utskott.

Medelkostnaden per budgetår under femårsperioden för den i försvarspropositionen
förordade anskaffningen utgör 14,300,000 kronor. Under
åberopande av vad jag inledningsvis anfört rörande grunderna för finansieringen
av kostnader för ifrågavarande engångsanskaffning får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut örn anskaffning
av ammunition för armén intill ett belopp av 71,500,000
kronor;

dels för armén till Engångsanskaffning av ammunition för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 14,300,000
kronor;

dels ock medgiva, att anslaget må enligt Kungl. Majlis bestämmande
överskridas inom ramen av angivna belopp av

71,500,000 kronor.

I9:o) Reservationsanslaget till Armén: Motor- och anspannsfordon m. m.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten
49) upptogs med beräknat belopp, 7,000,000 kronor, ett reservationsanslag för
armén till motor- och anspannsfordon. I anförande till statsrådsprotokollet
framhöll jag, att den slutliga anslagsberäkningen borde ske i samband med
prövningen av 1941 års försvarsutrednings förslag.

Jag återkommer nu till beräkningen av medelsbehovet under detta anslag
för budgetåret 1942/43.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 3,300,000 kronor. Från detsamma bestridas kostnaderna för motorfordon
och motormateriel, hästfordonsmateriel och cykelmateriel.

I försvarspropositionen har beräknats ett anslagsbehov för nu ifrågavarande
ändamål av 8,150,000 kronor per budgetår vid fullt genomförd organisation
samt en medelkostnad för år av 7,670,000 kronor under uppsättningsperioden.
Kostnaderna ha därvid beräknats efter i huvudsak de grunder, som
angivits av försvarsutredningen.

För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 4,000,000
kronor, vilket i förhållande till det för innevarande budgetår för ändamålet

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

anvisade anslaget innebär en ökning nied 700,000 kronor. Ökningen betingas
av att antalet motorfordon och cyklar vid armén redan under nästa budgetår
beräknas komma att ökas men dock icke i den omfattning, som beräknades
vid statsverkspropositionens framläggande.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de bestämmelser för
anslagets disposition, som kunna komma att visa sig erforderliga.

Med åberopande av det sålunda anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att för armén till Motor- och anspannsfordon m. m. för budgetåret
1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

20:o) Reservationsanslaget till Armén: Anskaffning av tygmateriel.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har ifrågavarande
anslag upptagits med ett till 110,000,000 kronor beräknat belopp.

Av mitt anförande till statsrådsprotokollet framgår, att av nämnda belopp
tillhopa 99,000,000 kronor avsågo å budgetåret 1942/43 belöpande kostnader
för den materielanskaffning örn tillhopa (35,000,000 + 104,000,000 +

109,000,000 =) 248,000,000 kronor, varom riksdagen på förslag av Kungl.
Majit (propositionerna 1940 U: 60, punkten 1, 1941: 2, bilaga 4, punkten 2
och 1941:319, punkten 1) fattat beslut. Frågan örn och i vad mån ytterligare
medel under budgetåret bomme att erfordras under anslaget vore, framhöll
jag, beroende av resultatet av försvarsutredningen. Tills vidare ansåg jag
mig böra räkna med ett medelsbehov av 110,000,000 kronor. Jag anhåller
nu att få återkomma till denna anslagsfråga.

Jag får därvid till en början erinra, att för den materielanskaffning örn
tillhopa 248,000,000 kronor, varom ovan förmälts, riksdagen hittills anvisat
delbelopp örn 13,000,000 kronor (skrivelse 1940 U: 73), 44,000,000 kronor,
(skrivelse 1941:57), 47,000,000 kronor (skrivelse 1941:4) och 36,000,000
kronor (skrivelse 1941: 493), eller tillhopa 140,000,000 kronor. För slutlikvider
för denna materiel erfordras sålunda anvisningar å ytterligare 108,000,000
kronor, därav såsom förut framhållits 99,000,000 kronor för budgetåret
1942/43.

Försvarsutredningen har beräknat engångsanskaffning av tygmateriel
erforderlig under femårsperioden för en kostnad av tillhopa 495,470,000
kronor. Utre_dningen har därvid enligt uppgift utgått från materielläget
den 1 november 1941. I försvarspropositionen har jag räknat med en
kostnadsökning för ifrågavarande materielanskaffning i förhållande till försvarsutredningens
förslag med tillhopa 25,340,000 kronor till 520,810,000
kronor. I fråga örn anledningen till denna ökning får jag hänvisa till de
handlingar, som i särskild ordning överlämnats till riksdagens vederbörande
utskott.

Här må emellertid framhållas, att viss del av den materielanskaffning,
varmed sålunda räknats för den nya organisationen, kan anses tillgodosedd
i och med den anskaffning, som med stöd av riksdagens förenämnda beslut

lil

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

är under genomförande. Enligt vad jag inhämtat kunna, därest den sålunda
beslutade materielanskaffningen fullföljes i planerad omfattning, kostnaderna
för den av försvarsutredningen angivna anskaffningen minskas med omkring

38,000,000 kronor.

Av vad sålunda anförts framgår, att för slutförande av redan beslutad anskaffning
samt för genomförande av den i försvarspropositionen avsedda
anskaffningen av tygmateriel erfordras (108,000,000 + 520,810,000 —

38,000,000 =) 590,810,000 kronor. I det anslagsbelopp å omkring 109,000,000
kronor, som för tygmaterielanskaffning beräknats i den förutnämnda propositionen
1941: 319 och varav ett belopp av 36,000,000 kronor som nämnts redan
anvisats av riksdagen, ingår emellertid ett belopp å 28,000,000 kronor, vilket
belöper på materielanskaffning för av beredskapen föranledd förslitning. Vid
anmälan av denna anslagsfråga utgick jag från att sistnämnda kostnader, ehuru
av natur att bestridas från vederbörligt anslag å förskottsstaten, av praktiska
skäl borde anvisas å riksst-aten. Vid ett genomförande av den anslagstekniska
anordning för bestridande av kostnader för engångsanskaffning av materiel,
för vilken inledningsvis redogjorts och vilken bör tillämpas vid medelsanvisning
för anskaffning av tygmateriel för armén, böra de anslag, som upptagas
på riksstaten, icke inbegripa utgifter, vilka böra bestridas med anlitande av
förskottsanslag. På grund härav synes nämnda belopp av 590,810,000 kronor
böra minskas med 28,000,000 kronor till 562,810,000 kronor och Kungl. Majit
i vanlig ordning taga vederbörligt förskottsanslag i anspråk för bestridande
av nämnda av beredskapen föranledda kostnader.

Under hänvisning till vad sålunda yttrats föreslår jag, att riksdagens bemyndigande
utverkas till beställning av tygmateriel intill ett belopp av
sammanlagt högst (520,810,000 — 38,000,000 =) i avrundat tal 482,800,000
kronor, d. v. s. det belopp, som erfordras för genomförandet av den i försvarspropositionen
förordade tygmaterielanskaffningen med avdrag för den
materiel till ett värde av omkring 38,000,000 kronor, vars anskaffning enligt
vad jag i det föregående anfört redan beslutats.

I fråga örn arméns tygmateriel är det särskilt angeläget att anskaffningsprogrammet
om möjligt påbörjas redan under innevarande budgetår, icke
minst av den anledningen att därigenom tillfälle beredes att utlägga beställningar
i omedelbar anslutning till nu pågående. Enligt vad jag under hand
inhämtat beräknas ett belopp av minst 60,000,000 kronor komma att erfordras
under nämnda budgetår för bestridandet av dellikvider för sådana beställningar,
som med fördel kunna utplaceras före den 1 juli 1942. I annat sammanhang
föreslår jag Kungl. Majit att förelägga riksdagen medelsäskande å
den löpande riksstaten till angivna belopp.

Under förutsättning att ett anslag av 60,000,000 kronor anvisas för budgetåret
1941/42, skulle under femårsperioden 1942/47 för slutförande av hittills beslutad
anskaffning och för genomförandet av den av försvarsväsendets omorganisation
betingade anskaffningen erfordras (562,810,000 — 60,000,000 =) i avrundat
tal 503,000,000 kronor, motsvarande en medelkostnad per budgetår
under femårsperioden av 100,600,000 kronor. Under erinran örn vad inled -

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ningsvis yttrats föreslår jag dock att för nästa budgetår förevarande anslag
uppföres med i avrundat tal 120,000,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut örn anskaffning
av ifrågavarande tygmateriel för armén intill ett belopp av

482,800,000 kronor;

dels för armén till Anskaffning av tygmateriel för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 120,000,000 kronor;

dels ock medgiva, att anslaget må enligt Kungl. Majits bestämmande
överskridas inom ramen av angivna belopp av 482,800,000
kronor.

2l:o) Reservationsanslag till Armén: Anskaffning av båtmateriel.

I försvarspropositionen har bland engångskostnaderna för materielanskaffning
under femårsperioden för arméns del upptagits ett belopp av 760,000
kronor, avsett för båtmateriel för sjötransporter av trupp inom vissa fästningsområden.
Denna anskaffning synes böra genomföras i sin helhet redan under
nästkommande budgetår. Jag hemställer förty, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen,

att för armén till Anskaffning av båtmateriel för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 760,000 kronor.

22:0) Anskaffning av maskiner och utrustning för försvarsväsendets verkstads nämnd

underställda fabriker.

I skrivelse den 30 december 1941 har försvarsväsendets verkstadsnämnd
bland annat äskat ett belopp örn 500,000 kronor för örn- och tillbyggnader samt
löpande anskaffningar vid de nämnden underställda fabrikerna under budgetåret
1942/43. Nämnden hade vid beräkningen av anslagets storlek utgått från
att antalet och storleken av de fabriker, som nämnden nu dreve, icke under
budgetåret nämnvärt ökades. Det vore nämndens avsikt att från fall till fall
hos Kungl. Majit hemställa att medel ur anslaget måtte ställas till förfogande
för bestämt ändamål.

Av ett av riksräkenskapsverket den 27 februari 1942 avgivet utlåtande framgår,
att riksräkenskapsverket under hand inhämtat, att det begärda anslaget
vore avsett att täcka kostnaderna för vissa maskinanskaffningar samt anordnande
av fundament för maskinerna. Anslaget syntes icke böra hänföras till
fastighetsredovisningen utan uppföras under fjärde huvudtiteln. Riksräkenskapsverket
förutsatte, att anslaget icke finge användas för tillbyggnader, ombyggnader
eller reparationer av fabriksfastigheterna. Frågan örn medelsbehovets
storlek undandroge sig riksräkenskapsverkets bedömande.

Såsom av riksräkenskapsverkets yttrande framgår avser det begärda anslaget
motsvarande ändamål som det anslag å 1,634,000 kronor, som Kungl.
Majit i proposition nr 249 föreslagit årets riksdag att anvisa å tilläggsstat II

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

för innevarande budgetår. Jämväl ifrågavarande framställning ingår såsom
ett led i strävandena från nämndens sida att bringa omkostnadsberäkningarna
vid nämnden underställda fabriker i så nära överensstämmelse som möjligt
med den civila industriens. För de grunder verkstadsnämnden funnit böra
tillämpas för erhållande av en rättvisande kalkylering har redogörelse lämnats
i samband med förenämnda proposition.

Jag har intet att erinra mot att särskilt anslag jämväl för nästkommande
budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål, d. v. s. för nyanskaffning och
utrustning och för sådan ersättningsanskaffning, som icke kan ske genom
ianspråktagande av medel, som i särskild ordning avsatts för maskinparkens
förnyelse m. m. I enlighet med verkstadsnämndens förslag förordar jag, att
ett anslag av 500,000 kronor ställes till förfogande för ändamålet. Såsom riksräkenskapsverket
anfört, bör detta anslag icke få användas för till- eller ombyggnad
av fabriksfastigheterna eller för reparation av desamma. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser angående
anslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att för Anskaffning av maskiner och utrustning för försvarsväsendets
verkstadsnämnd underställda fabriker för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

23:o) Förslagsanslaget till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 61) har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till avlöningar
till marinens aktiva personal m. fl. för budgetåret 1942/43 beräkna ett
förslagsanslag av 27,000,000 kronor.

Marinens avlöningsanslag upptogs i riksstaten för innevarande budgetår
med ett belopp av 23,800,000 kronor. För anslaget har fastställts följande av -

löningsstat:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......... kronor 18,650,000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ............................................................... » 245,000

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar, förslagsvis ...... » 210,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................. kronor 280,000

b) viss icke-ordinarie personal vid marin -

ingenjörkåren, förslagsvis ............... » 78,000

c) viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren,
förslagsvis..................... » 125,000

d) betjäningspersonal m. fl., förslagsvis » 65,000

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266.

867 42 8

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

e) musikelever ................................. kronor 5,400

f) tillfälligt anställande av tjänstemän

m. m., förslagsvis ........................... » 12,000

5. Arvoden ock övriga ersättningar utöver lön till ordinarie

tjänstemän ............................................................

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t .....................................................................

7. Sjötillägg m. m., förslagsvis .......................................

8. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat,

förslagsvis ...............................................................

9. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................

kronor

»

»

»

»

»

565,400

177,329

203.000

700.000

80,000

2,969,271

Summa förslagsanslag kronor 23,800,000

För nästa budgetår torde medelsbehovet under anslaget böra beräknas under
samma anslagsposter som för innevarande budgetår, dock med den förändringen,
att den för fänrikars avlöningar avsedda anslagsposten bör benämnas
»avlöningar till fänrikar» samt delposten till extra ordinarie tjänstemän »extra
ordinarie och extra tjänstemän». Härjämte erfordras ändring i avlöningsstatens
uppställning med hänsyn till det nya systemet för arvodespersonalens
avlöning.

Anslagsberäkningen för nästa budgetår ansluter sig till det förslag till
organisationsändringar, som jag i försvarspropositionen förordat och som beräknas
komma att genomföras under budgetåret. Å de förslag till personalförteckningar,
som i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott, har upptagits den personal, som beräknas bliva erforderlig för
den nya organisationen under det kommande budgetåret.

Under åberopande av vad jag inledningsvis under punkten l:o) anfört
rörande vissa gemensamma frågor får jag beträffande medelsbehovet under
de olika avlöningsposterna och personalbehovet för marinen i övrigt anföra
följande:

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Amiralitetet. Under denna rubrik ha upptagits de beställningar, vilka jag i
försvarspropositionen ansett böra hänföras till amiralitetet.

Marinstaben. För nästa budgetår ifrågasättes ingen ändring i förhållande
till innevarande budgetår.

Marindistrikten. Under marindistrikten ha upptagits de båda marindistriktscheferna
för Västkustens och Öresunds marindistrikt. Såsom i försvarspropositionen
framhållits torde befattningen såsom chef för Norrlandskustens
marindistrikt böra under nästa budgetår uppehållas av en regementsofficer i
reserven.

Flottan. För cheferna för Karlskrona och Stockholms örlogsvarv äro för
närvarande uppförda särskilda beställningar i lönegraderna Ob 2 respektive
Ob 1. Försvarsutredningen har i avvaktan å resultatet av särskild utredning
rörande örlogsvarvens ställning och organisation icke ifrågasatt någon för -

115

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 266.

ändring i löneställningen. För egen del förordade jag i försvarspropositionen
i anslutning till ett av försvarsberedningen väckt förslag, att därest varvschefsbefattningarna
bleve lediga innan nyssnämnda utredning avslutats befattningarna
icke borde tillsättas annorledes än på förordnande. I överensstämmelse
härmed har i förslaget till personalförteckning intagits en anmärkning
av denna innebörd.

Antalet kommendörer ökas, såsom av personalförteckningen framgår, med
tre. Dessa tre beställningar äro avsedda för inspektören för sjöartilleriet, inspektören
för torped- och undervattensbåtvapnen samt inspektören för minväsendet,
vilka beställningar — såsom i försvarspropositionen av mig framhållits
— böra tillkomma under budgetåret 1942/43, därest detta med hänsyn
till personaltillgången befinnes möjligt.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av medelsbehovet under sjökarteverkets
avlöningsanslag (fjärde huvudtiteln, punkten 124) förordade jag, att
till en särskild sjömätningsavdelning skulle sammanföras den militära och
den allmänna sjömätningsverksamheten. Avdelningen skulle bildas genom
sammanslagning av nuvarande sjömätningssektionen och militärdetaljen. Jag
förklarade mig intet hava att erinra mot att den nya avdelningen ställdes under
ledning av en officer vid flottan i lönegraden Oa 4 eller Oa 5. Ett genomförande
av förslaget skulle, framhöll jag, i personellt hänseende innebära att en befattningshavare
i lönegraden Oa 3, som nu vore föreståndare för sjömätningssektionen,
utbyttes mot nämnde befattningshavare av regementsofficers grad.
1941 års försvarsutredning har vid uppgörandet av sina personalberäkningar
för flottans del för befattningen såsom chef för sjömätningsavdelningen upptagit
en regementsofficersbeställning i lönegraden Oa 4. Utredningen har
emellertid förutsatt, att hinder icke skall möta att, därest så befinnes lämpligare,
i befattningen placera en officer av den högre regementsofficersgraden
(Oa 5). Vad sålunda av utredningen föreslagits föranleder icke någon erinran
från min sida. I personalförteckningen har därför nämnda befattningshavare
inräknats i antalet regementsofficerare i lönegraden Oa 4.

Tidigare har jag vid behandlingen av försvarsstabens avlöningsanslag föreslagit,
att lönekostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt skola bestridas
från nämnda anslag. Med hänsyn härtill lia för anstaltens behov avsedda,
hittills på marinens personalförteckning upptagna beställningar för officerare
— liksom även vissa beställningar för underofficerare — avförts från förteckningen.

Såsom jag tidigare framhållit har försvarsutredningen föreslagit, att begreppet
ordinarie fänrik slopas och att fänrik skall vara icke-ordinarie beställ
ningshavare. I begreppet fänrik skulle sålunda i och för sig ligga att befattningshavaren
i fråga vore att anse som icke-ordinarie, varför bestämningen
»extra ordinarie» i fortsättningen icke skulle erfordras. Vad sålunda föreslagits
har jag vid framläggandet av försvarspropositionen biträtt.

För innevarande budgetår finnes i marinens personalförteckning för den
ordinarie personalen uppfört ett antal fänriksbeställningar i lönegraden Oa 1
för de olika personalkårcrna. Innehavarna av samtliga dessa beställningar be -

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

räknas emellertid före den 1 juli 1942 hava befordrats till löjtnantsbeställning.
Med hänsyn härtill erfordras för budgetåret 1942/43 icke några fänriksbeställningar
å aktiv stat. Till fråga om avlöningsmedel för fänrikar av den nya
kategorien återkommer jag i det följande.

1941 års försvarsutredning har föreslagit, att den nuvarande flaggkorpralsgraden
slopas och att de nuvarande flaggkorpralsbeställningarna överflyttas till
underofficerskåren. Utredningen, som vidare verkställt en omprövning av fördelningen
av beställningarna inom dessa kårer, har räknat med ett bibehållande
a-v beställningarna i de tre nuvarande lönegraderna UO 3—UO 1. Till lönegraden
UO 3 ha därvid hänförts de nuvarande förrådsförvaltarna ävensom vissa
andra mer ansvarsfulla befattningar, som hittills hänförts till lägre lönegrad.
De till lönegraden hänförda befattningarna föreslås skola benämnas förvaltningsunderofficerare.
I lönegraden UO 2 ha bibehållits de nuvarande flaggunderofficerarna.
Underoffcerarna av 2. graden föreslås skola kvarstå i lönegraden
UO 1; till denna lönegrad föreslås skola överföras jämväl de nu bland
manskapet, lönegrad Mb 2, upptagna flaggkorpralerna. Antalet beställningar
på aktiv stat i de olika för underofficerare avsedda lönegraderna föreslås för
flottans del vid fullt genomförd organisation utgöra 69 förvaltningsunderofficerare,
435 flaggunderofficerare och 1,176 underofficerare av 2. graden. För
budgetåret 1942/43 föreslås å stat skola upptagas 29 förvaltningsunderofficerare
(ökning med 8 i förhållande till budgetåret 1941/42), 316 flaggunderofficerare
och 810 underofficerare av 2. graden.

I försvarspropositionen har jag biträtt förslaget örn slopande av den nuvarande
flaggkorpralsgraden för personal på aktiv stat. Vidare har jag i princip
biträtt utredningens förslag i fråga örn fördelningen av underofficersbeställningarna
å olika lönegrader, dock att jag på anförda skäl icke funnit mig kunna
taga slutlig ställning i fråga örn antalet beställningar i lönegraden UO 3 utan
ansett det böra ankomma på prövning för varje budgetår, huruvida nya beställningar
inom denna lönegrad borde inrättas.

Försvarsutredningen, som räknat med att 224 av de nuvarande till ett antal
av 424 uppgående flaggkorpralerna skola kunna överföras till underofficersbeställning
från och med ingången av budgetåret 1942/43, har i antalet underofficerare
av 2. graden inräknat förutnämnda antal flaggkorpraler. Återstående
200 flaggkorpraler åter ha beräknats först under loppet av budgetåret
kunna befordras till underofficersbeställning. Det synes mig emellertid lämpligast
att antalet i personalförteckningen för budgetåret 1942/43 upptagna
underofficerare av 2. graden så bestämmes, att utrymme för befordran jämväl
för dessa 200 flaggkorpraler vinnes. I anmärkning till personalförteckningen
torde emellertid i anslutning härtill böra föreskrivas, att ett mot de kvarstående
flaggkorpralerna svarande antal underofficersbeställningar av 2. graden
skola hållas vakanta.

I fråga örn manskapet har försvarsutredningen — bortsett från överflyttningen
av flaggkorpralerna — föreslagit, att den nuvarande benämningen furir
å beställningshavare i lönegraden Ma 3 skall utbytas mot benämningen flaggkorpral.
Vid anmälan av försvarspropositionen har jag framhållit, att, enär

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

tjänstegraden flaggkorpral, i varje fall under en viss övergångstid, syntes böra
bibehållas för viss värnpliktig personal och jämväl för stampersonal, det av
försvarsutredningen förordade utbytet icke borde ske. I personalförteckningen
för 1942/43 hava i enlighet härmed upptagits beställningar för flaggkorpraler
— de kvarstående 200 — högbåtsmän, furirer, korpraler och meniga. Med
hänsyn till av myndigheterna beräknat personalbehov under nästa budgetår
har antalet furirer, korpraler och meniga upptagits med något större antal än
det av försvarsutredningen för detta övergångsår angivna. Däremot har antalet
högbåtsman något minskats i förhållande till försvarsutredningens förslag
till personalfördelning för budgetåret 1942/43.

På sätt försvarsutredningen föreslagit torde, i den män vakanser komma att
förefinnas inom underofficersgraderna (flaggkorpralerna däri inbegripna), ett
mot antalet vakanta löner svarande antal furirsbeställningar få tillsättas, såvida
icke underofficersbeställningarna kunna uppehållas genom inkallande av
personal å övergångsstat eller i reserven.

I anslutning till mitt i försvarspropositionen framförda förslag ha de två
musikdirektörerna vid flottan — av vilka den ene är hänföi’d till lönegraden
Oa 3 och den andre till lönegraden Oa 2 eller Oa 3 -—-i personalförteckningen
uppförts i lönegraden Oa 2 eller Oa 3.

Kustartilleriet. Här må framhållas, att av de nu å personalförteckningarna
uppförda beställningarna för inspektör för kustartilleriet och kommendant i
Vaxholms fästning den förre såsom tidigare nämnts upptagits under amiralitetet
under det att den senare beställningen utbytts mot en beställning såsom
chef för Stockholms kustartilleriförsvar. I personalförteckningen har vidare
upptagits chef för Göteborgs kustartilleriförsvar, tillika chef för Älvsborgs
kustartilleriregemente. Denna beställning, som på sätt i försvarspropositionen
framhållits bör normalt hänföras till lönegraden Ob 1, torde i enlighet med
försvarsutredningens förslag böra under budgetåret 1942/43 hänföras till lönegraden
Oa 6, detta med hänsyn till att sagda regemente under sistnämnda budgetår
torde komma att endast i begränsad omfattning kunna vara i verksamhet.
Den i personalförteckningen uppförda nya beställningen för en överste i lönegraden
Oa 6 är avsedd för den av mig i försvarspropositionen förordade souschefsbefattningen
i marinstaben. I personalförteckningen har vidare uppförts
ytterligare en musikdirektör, avsedd för den nya musikkåren vid Gotlands kustartillerikår.

I övrigt får jag i tillämpliga delar hänvisa till vad jag anfört under rubriken
flottan. Här må dock anmärkas, att huvuddelen av flaggkorpralerna å stat beräknas
kunna befordras till underofficerare av 2. graden redan från och med
ingången av budgetåret 1942/43.

Mariningenjörlcåren. Försvarsutredningen har föreslagit, att den nuvarande
uppdelningen av mariningenjörkåren i två grupper, egentliga mariningenjörer
och specialingenjörer, av rekryteringshänsyn skall upphöra och att ett enhetligt
system för antagning och utbildning av all personal vid kåren skall tilllämpas.
I anslutning härtill har bland annat föreslagits, att huvuddelen av de
nuvarande specialingenjörerna bör överföras till att bliva egentliga mariningen -

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

jörer med inplacering i de tjänstegrader, som motsvarade specialingenjörernas
nuvarande lönegradsplacering, och att återstoden -—• verkstadsingenjörerna,
stationsingenjörerna och en kemist —• borde överflyttas å övergångsstat och
efter hand avföras från kåren för att ersättas med civil personal, avlönad från
sakanslag. Vidare har föreslagits upp flyttning av marinöverdirektören tili
lönegraden Cb 3 och införandet av en ny tjänstegrad, förste marindirektör,
med placering i lönegraden Cb 1.

I försvarspropositionen har jag framhållit, att frågan örn utnyttjandet inom
den militära organisationen av ingenjörtekniskt utbildad personal borde göras
till föremål för särskild utredning, som borde omfatta jämväl mariningenjörkårens
ställning och arbetsuppgifter. I avvaktan på resultatet av denna utredning
och 1941 års militära förvaltningsutredning ansåg jag mig icke böra taga
slutlig ståndpunkt till frågan örn mariningenjörkårens organisation. Jag förklarade
mig vilja i annat sammanhang återkomma till frågan, huruvida för
budgetåret 1942/43 en mindre ökning av mariningen jörkårens personal borde
komma till stånd. I avbidan på resultatet av förvaltningsutredningen ansåg
jag mig emellertid icke kunna förorda ändrad löneställning för marinöverdirektören
eller tillskapande av en ny tjänstegrad inom mariningenjörkåren.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43 har marinförvaltningen
föreslagit en utökning av mariningenjörkåren med tio egentliga
mariningenjörer och nio specialingenjörer. I samband härmed har marinförvaltningen
föreslagit, att en del av de nytillkommande beställningarna i likhet
med vad som medgivits för budgetåret 1941/42 måtte få tillsättas genom direktanställning
av därför lämpade ingenjörer.

Vad först angår de egentliga mariningenjörerna finner jag mig i anslutning
till vad jag anfört i försvarspropositionen böra förorda en ökning av kåren
med inalles fem beställningar, därav 1 marindirektör av 2. graden, 1 förste
mariningenjör, 1 mariningenjör av 1. graden och 2 mariningenjörer av 2. graden.
För att genomföra denna av mig förordade utökning av mariningenjörkåren
synes, såvitt nu kan bedömas, behov av direktanställning i och för sig
icke föreligga. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Majit att, därest
dylik direktanställning framdeles skulle visa sig erforderlig, undantagsvis tilllämpa
en dylik anordning.

Vad härefter angår specialingenjörerna ifrågasätter jag för nästa budgetår
ingen ändring i förhållande till innevarande budgetår. Här må emellertid
framhållas, att Kungl. Majit genom beslut den 18 april 1941 berett innehavarna
av två beställningar såsom specialingenjörer av 2. graden tjänstledighet,
med avstående av samtliga löneförmåner, under den tid de av försvarsväsendets
verkstadsnämnd förordnats i befattningar vid centrala torpedverkstaden,
därvid Kungl. Majit föreskrivit, att vikarie för dem icke må förordnas. Jag
förutsätter, att ifrågavarande beställningar för specialingenjörer av 2. graden
hållas vakanta under tiden för förordnandet och att i händelse av nuvarande
innehavarnas avgång beställningarna icke återbesättas.

I förevarande sammanhang får jag anmäla ett av marinöverdirektören i
skrivelse den 11 november 1941 väckt av chefen för marinen tillstyrkt förslag

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

i fråga om dispens från gällande föreskrifter för utnämning av personal i
mariningenjörkårens reserv. I skrivelsen har marinöverdirektören anfört bland
annat följande:

Under den tid, som förflutit sedan den förstärkta försvarsberedskapen anbefalldes,
har mariningenjörkårens reserv varit tagen i bruk i full utsträckning
med undantag endast för sådana medlemmar, vilkas civila befattningar varit
av sådan vikt för försvaret eller staten, att de icke kunnat inkallas till tjänstgöring.
Kårens reserv har därvid visat sig alltför fåtalig, så att för fyllande
av det oundgängligaste behovet av ingenjörspersonal i ej obetydlig grad måst
tillgripas konstituering av värnpliktiga civila ingenjörer, vilka på grund av
speciell utbildning varit lämpliga för fyllande av olika uppgifter. Sådana
ingenjörer ha i dylika fall under sin inkallelsetid varit konstituerade till
mariningenjörer eller specialingenjörer av olika grader i reserven.

I några fall hava dessa värnpliktiga konstituerade ingenjörer genom den
erfarenhet de förvärvat under sin tjänstgöring eller på grund av speciell utbildning
och duglighet visat sig i hög grad önskliga att kunna disponera i den
större utsträckning, som vore möjlig, örn de tillhörde mariningenjörkårens
reserv.

Enligt förordningen den 19 november 1937 (nr 896) örn vissa ändringar i
förordningen den 9 juni 1933 (nr 360) angående mariningenjörkåren i flottans
reserv, § 1, skall mariningenjörkårens reserv utgöras av dels a) pensionsavgången
personal, dels b) förtidsavgången personal och dels c) personal, som
efter genomgången utbildning såsom extra mariningenjör eller marinunderingenjör
vunnit sin första anställning i reserven (i reserven utnämnd personal).

Den ifrågavarande förordningen är given i överensstämmelse med riksdagens
beslut (riksdagens skrivelse 1936 nr 327).

Det torde således för närvarande icke föreligga möjlighet att i mariningenjörkårens
reserv upptaga sådana ingenjörer, vilka det enligt vad ovan anförts
vore önskligt att där kunna upptaga.

För att möjliggöra ett dylikt upptagande vill det synas som örn riksdagens
bifall behövde utverkas till att även andra lämpliga ingenjörer än de, som
genomgått utbildning såsom extra mariningenjörer eller marinunderingenjörer
i undantagsfall efter Kungl. Majlis prövning kunde utnämnas i reserven.

Marinförvaltningen har framhållit, att det hittills tillämpade förfaringssättet
att konstituera värnpliktiga civila ingenjörer till mariningenjörer eller
specialingenjörer icke visat sig tillfyllest, varför marinförvaltningen icke hade
något att erinra mot framställningen. De sålunda i mariningenjörkårens reserv
utnämnda syntes i såväl avlönings- som pensionshänseende böra jämställas
med övrig reservpersonal.

För egen del får jag erinra, att i försvarspropositionen anmälts ett av 1941
års försvarsutredning framlagt förslag om införandet av en ny kategori mariningenjörer
i reserven. Detta förslag fann jag emellertid böra upptagas till
granskning först i samband med den utredning rörande utnyttjandet av den
ingenjörtekniskt utbildade personalen inom försvarsväsendet, som av mig förordats.
Jämväl det i förenämnda skrivelse av marinöverdirektören framförda
förslaget rörande tillförande av personal till mariningenjörkårens reserv synes
böra upptagas till prövning i samband med förenämnda utredning. Detta
synes emellertid icke böra utgöra hinder för Kungl. Majit att undantagsvis,

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

då speciella skäl äro för handen, efter framställning från marinöverdirektören
meddela beslut på sätt marinförvaltningen ifrågasatt om upptagande i mariningen
jörkårens reserv av ingenjörer, som prövas särskilt lämpliga.

Marinintendenturkåren. I försvarspropositionen har jag förklarat mig icke
kunna fatta slutlig ståndpunkt till ett av 1941 års försvarsutredning framlagt
förslag, innebärande en omfattande utökning av marinintendenturkåren, utan
ansett att frågan om kårens omfattning borde göras till föremål för särskild
utredning. Jag framhöll emellertid, att en viss utökning av kåren under
budgetåret 1942/43 syntes bliva erforderlig.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa
budgetår föreslagit utbyte av en beställning för kommendörkapten av 2. graden
mot en beställning för kommendörkapten av 1. graden, nyinrättande av
två kaptensbeställningar samt utbyte av en beställning för löjtnant mot en beställning
för kapten. Intill den 1 oktober 1942 borde dock å personalförteckningen
upptagas ytterligare en kaptensbeställning, avsedd för en nu såsom
kassör vid kameralförvaltningen inom Ostkustens marindistrikt placerad beställningshavare,
vilken vid nämnda tidpunkt avgår med pension.

1941 års försvarsutredning åter har förordat en utökning för budgetåret
1942/43 med beställningar för en kommendör, en kommendörkapten av 1. graden,
en kapten och tre löjtnanter.

För egen del har jag funnit mig böra för nästa budgetår räkna med en utökning
av marinintendenturkåren med en kommendör, en kapten och två löjtnanter.
Jag förutsätter därvid att för förenämnda kassörtjänst vid kameralförvaltningen
inom Ostkustens marindistrikt från och med elen 1 oktober 1942
skall avses civil befattningshavare. På sätt i försvarspropositionen förutsatts
har i personalförteckningen — i stället för en kommendör, chef för marinintendenturkåren,
tillika chef för marinförvaltningens intendenturavdelning i
lönegraden Ob 1 —- uppförts en marinöverintendent, chef för marinintendenturkåren
i samma lönegrad.

I detta sammanhang får jag till behandling upptaga frågan örn chefskapet
för marinens centrala beklädnadsverkstad. För denna befattning finnes i nuvarande
personalförteckning uppförd en särskild beställning i lönegraden Oa 5.
1941 års försvarsutredning har föreslagit, att beställningen i fråga skall utgå
och ersättas med en beställning för kommendörkapten av 1. graden. Försvarsberedningen
har i sitt yttrande över försvarsutredningens förslag erinrat
om att frågan örn marinens centrala beklädnadsverkstads ställning vore föremål
för utredning och att det kunde anses sannolikt, att för verkstaden korn me
att avses annan chef än beställningshavare å marinintendenturkårens stat.

I försvarspropositionen har jag anslutit mig till försvarsutredningens förslag
att beställningen såsom chef för marinens centrala beklädnadsverkstad
tills vidare utbytes mot en beställning såsom kommendörkapten av 1. graden.
Härigenom kan avkommendering från befattningen äga rum när så erfordras.
I överensstämmelse härmed har å personalförteckningen för marinens ordinarie
personal för nästa budgetår ett sådant utbyte skett. I syfte att
möjliggöra att i framtiden för verkstadschefsbefattningen avse person utan -

Kungl. Majlis proposition nr 266.

121

för marinintendenturkårens stat torde i anmärkning till förteckningen
böra föreskrivas, att vid uppkommande ledighet å beställning för kommendörkapten
av 1. graden det må ankomma på Kungl. Majit att besluta, huruvida beställningen
skall återbesättas på förordnande eller vakanssättas.

MarinläkarJcåren. I överensstämmelse med vad i försvarspropositionen
förordats har en uppdelning skett av beställningarna för marinläkare av 1.
graden på två lönegrader, Ca 24 och Ca 22. För budgetåret 1942/43 förordar
jag uppförande å personalförteckningen av 3 beställningar i sistnämnda lönegrad.
I övrigt förutsätter jag för nästa budgetår icke någon ändring i antalet
å personalförteckningen nu upptagen personal. Jag har därvid alltjämt räknat
med behov av läkartjänster för marinens sjukhus i Karlskrona. Att jag
emellertid förutsätter en viss omplacering av å staten upptagna beställningshavare
framgår av försvarspropositionen.

Marinens sjukhus i Karlskrona. De för sjukhuset avsedda maskinist- och
eldarbefattningarna torde i avbidan på resultatet av pågående utredning
rörande den ifrågasatta sammanslagningen av marinens sjukhus med länslasarettet
alltjämt böra bibehållas å förteckningen. Jag förutsätter emellertid,
att — då nuvarande innehavare av befattningarna avgå — frågan örn befattningarnas
återbesättande skall underställas Kungl. Majlis prövning.

Marinens poliskår. Beträffande marinens polispersonal ifrågasätter jag
för nästa budgetår ingen ändring.

Marinens fasta undervisningsverk. För närvarande finnas å personalförteckningen
för marinens ordinarie personal uppförda beställningar för
chefen för sjökrigshögskolan, lönegrad Oa 6, och chefen för sjökrigsskolan,
lönegrad Oa 5, ävensom för en expeditionsvakt vid förstnämnda skola samt
en vaktmästare och en expeditionsvakt vid sjökrigsskolan. Befattningen såsom
expeditionsvakt vid sjökrigshögskolan uppehälles emellertid tills vidare av
militär beställningshavare å övergångsstat.

Försvarsutredningen har vid behandlingen av marinens undervisningsanstalter
föreslagit vissa ändringar i bland annat sjökrigshögskolans och sjökrigsskolans
organisation och verksamhet. I anslutning därtill har föreslagits
dels uppfattning av chefen för sjökrigsskolan till lönegrad Oa 6, inrättande
av en ny beställning såsom souschef vid sjökrigsskolan i lönegraden Oa 4,
uppförande å sjökrigshögskolans stat av tre beställningar i alternativt lönegraderna
Oa 4 eller Oa 3 samt å sjökrigsskolans stat av två beställningar i
alternativt lönegraderna Oa 3 eller Oa 2, avsedda för militära lärare, dels
anställande av civil personal, utom erforderlig lärarpersonal, såsom extra
ordinarie tjänstemän. Därvid har förutsatts, att förenämnda nu vid skolorna
såsom ordinarie anställd vaktmästarpersonal skall, därest den icke övergår
till extra ordinarie anställning, övergångsvis kvarstå i den ordinarie anställningen.
Mot dessa utredningens förslag har jag i försvarspropositionen i
huvudsak intet haft att erinra. Det förslag till personalförteckning för
marinens ordinarie personal, som nu förelägges riksdagen, har upprättats i
överensstämmelse härmed. Befattningar för vaktmästarpersonalen vid sjökrigsskolan
ha därvid upptagits å såväl personalförteckningen för den ordi -

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

liane som förteckningen för den icke-ordinarie personalen. Å personalförteckningen
för den ordinarie personalen ha befattningarna uppförts å övergångsstat.
Expeditionsvaktsbefattningen vid sjökrigshögskolan, som nu uppehälles
av befattningshavare å övergångsstat, har icke medtagits å förteckningen
över ordinarie tjänstemän. Givetvis böra de icke-ordinarie befattningarna
icke besättas förrän i samband med den ordinarie personalens avgång.

Löneutgifterna enligt vederbörliga löneplaner för de å personalförteckningen
upptagna ordinarie tjänstemännen beräknas för helt budgetår utgöra

21,150,000 kronor. Från anslagsposten till avlöningar till nämnda personalkategori
utgå emellertid förutom löner enligt löneplan vissa i lönereglementena
omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar. Dessa förmåner
kunna beräknas draga en kostnad av omkring 360,000 kronor. Dessutom
bör enligt vad jag under arméns avlöningsanslag framhållit, därest
riksdagen bifaller propositionen 1942:74, avlöningar och disponibilitetsarvoden
till å avgångsstat respektive disponibilitetsstat överförda befattningshavare
bestridas från förevarande anslagspost, vilken emellertid av
denna anledning icke torde behöva uppräknas. Slutsumman under anslagsposten
skulle sålunda utgöra (21,150,000 -!- 360,000 =) 21,510,000 kronor.
Detta belopp lärer emellertid, på sätt föreslagits beträffande arméns avlöningsanslag,
böra minskas med förslagsvis 440,000 kronor på grund därav,
att belastningen å posten under nästa budgetår torde komma att understiga
det belopp, som vid de föregående beräkningarna framkommit. Jag hänvisar
till vad i motsvarande hänseende yttrats beträffande arméns avlöningsanslag.
Posten bör alltså upptagas med 21,070,000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid marinen upptar tillhopa 24 befattningar
för officerare, därav två med ett arvode av 3,600 kronor och 22
med ett arvode av 3,180 kronor, samt tillhopa 79 befattningar för underofficerare,
därav en med ett arvode av 2,340 kronor och 78 med ett arvode av
2,130 kronor. Av befattningarna äro enligt personalförteckningen flertalet
fördelade å marinstaben, flottan, kustartilleriet, marinens sjukhus i Karlskrona
och sjökrigsskolan, varjämte tillhopa nio befattningar äro avsedda för
sjörullföringsbefälhavare med biträden. För personalens avlöning har i avlöningsstaten
upptagits ett belopp av 245,000 kronor.

1941 års försvarsutredning har beräknat behovet av pensionerad personal
i arvodesbefattning vid fullt genomförd organisation till 39 officerare och
136 underofficerare. För budgetåret 1942/43 beräknar jag behovet av ifrågavarande
personal till 32 officerare och 93 underofficerare, innebärande en
ökning i förhållande till innevarande budgetår med 8 officerare och 14 underofficerare.
Körande den närmare fördelningen av dessa befattningar torde
jag få hänvisa till förslaget till personalförteckning för arvodespersonalen. I
förslaget har jämväl i avbidan på beslut örn en eventuell sammanslagning av
marinens sjukhus i Karlskrona med länslasarettet därstädes uppförts en å

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 123

den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen upptagen för
sjukhuset avsedd befattning för pensionerad underofficer.

I fråga om arvodespersonalens förmåner får jag hänvisa till vad inledningsvis
under punkten l:o) anförts.

Kostnaderna för lön enligt vederbörlig löneklass för ifrågavarande personal
ha uppskattats till omkring 740,000 kronor. Å avlöningsstatens inkomsttitel
beräknas från pensionshuvudtiteln komma att inflyta 570,000
kronor.

I förevarande sammanhang får jag i tillämpliga delar åberopa vad under
arméns avlöningsanslag anförts rörande den för innevarande budgetår å
arvodesförteckningarna uppförda, för rullföringsväsendet avsedda arvodespersonalen.

3. Avlöningar till fänrikar.

För avlöningar till extra ordinarie fänrikar är för innevarande budgetår
beräknat ett belopp av 210,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse angående sjöförsvarets medelsbehov
beräknat medelsbehovet i förevarande avseende för budgetåret 1942/43 till

300,000 kronor.

Enligt vad jag under hand inhämtat torde det av marinförvaltningen för
ifrågavarande ändamål beräknade beloppet komma att motsvara behovet av
medel för avlöningar till fänrikar även med tillämpning av det nya anställningssystemet
för fänrik. Jag beräknar sålunda medelsbehovet under förevarande
anslagspost till 300,000 kronor.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

a. Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Försvarsutredningens förslag förutsätter en avsevärd utökning av den ickeordinarie
personalen. Såsom av handlingarna i ärendet framgår, har 1942
års försvarsberedning underkastat förslaget en detalj granskning och förordat
väsentliga beskärningar i den av utredningen föreslagna personalorganisationen.
För egen del har jag funnit mig böra i huvudsak ansluta mig till
beredningens uppfattning och har följaktligen, såsom av personalförteckningen
framgår, vidtagit reduktioner i utredningens förslag vad angår såväl
befattningshavarnas löneställning som deras antal. Rörande grunderna för
beräknandet av medelsbehovet får jag i övrigt hänvisa till vad i motsvarande
hänseende anförts under arméns avlöningsanslag.

För grundlön och avlöningsförhöjningar m. m. till den extra ordinarie
personal, som vid bifall till mitt förslag bör under nästa budgetår finnas
anställd, beräknar jag ett belopp av 600,000 kronor.

Försvarsutredningen har förutsatt, att i förevarande anslagspost skall inräknas
ett belopp för tillgodoseende av behovet av extra personal, som på
förhand kan beräknas bliva erforderlig med hänsyn till periodiskt återkommande
anhopning av arbetsuppgifter. Inom ramen för detta belopp borde

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

maximerade belopp ställas till vederbörande myndigheters förfogande. Jag
föreslår, att i sådant hänseende 35,000 kronor beräknas för budgetåret 1942/43.
Medelsbehovet skulle härigenom komma att uppgå till (600,000 + 35,000 =)

635,000 kronor. Jag vill emellertid här framhålla, att vissa ytterligare behov
av stadigvarande anställd icke-ordinarie personal — exempelvis personal för
skötsel av den nya marinbyggnaden m. m. — kan förväntas behöva efter
beslut av Kungl. Maj:t tillgodoses genom anställande av extra tjänstemän.
Med hänsyn härtill synes försiktigheten bjuda att för avlöning till extra
ordinarie och extra tjänstemän för nästa budgetår beräkna ett belopp av tillhopa
650,000 kronor.

b. Viss icke-ordinarie personal vid mariningenjörkåren.

Kostnaden för den i personalförteckningen upptagna icke-ordinarie personalen
vid mariningenjörkåren beräknas till i avrundat tal 48,000 kronor.

c. Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

Vid uppgörandet av sina beräkningar rörande erforderligt antal marinläkare
av 2. graden vid marinläkarkåren och marinläkarstipendiater har försvarsutredningen
icke räknat med något behov av dylika läkarkrafter för
marinens sjukhus i Karlskrona, som förutsatts skola sammanslås med länslasarettet
därstädes. Såsom jag tidigare framhållit torde en dylik sammanslagning
icke komma till stånd under budgetåret 1942/43. Jag ifrågasätter
emellertid icke någon ökning av antalet läkare för nämnda budgetår utöver
vad utredningen föreslagit, eller 29 marinläkare av 2. graden och 12 stipendiater,
vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en ökning med
fem marinläkare.

Kostnaden för avlönande av ifrågavarande personal samt för dagarvoden
under tjänstgöring i land torde kunna skattas till 145,000 kronor.

d. Betjäningspersonal m. fl.

Under denna delpost torde liksom hittills få upptagas medel för avlönande
av viss betjäningspersonal, vars sammansättning närmare framgår av personalförteckningen.
För ändamålet beräknas liksom för innevarande budgetår ett
belopp av 65,000 kronor komma att erfordras.

e. Musikelever.

För innevarande budgetår är för detta ändamål uppfört ett belopp av 5,400
kronor därav 3,600 kronor för flottan och 1,800 kronor för kustartilleriet.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret
1942/43 räknat med uppsättandet av en musikorganisation för Gotlands
kustartillerikår. För kåren skulle avses fyra musikelever. Därest förslaget
örn inrättande av en musikkår vunne bifall, borde med nu till musikeleverna
utgående avlöningsförmåner — 50 öre per dag — räknas med ett ökat medelsbehov
av (4 X 180 =) 720 kronor till (5,400 + 720 =) 6,120 kronor.

I försvarspropositionen har jag tillstyrkt ett av försvarsutredningen framlagt
förslag örn inrättande av musikorganisation vid Gotlands kustartillerikår.
För kårens del torde fem musikelever erfordras, medförande en kostnads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 125

ökning i förhållande till marinförvaltningens förslag av 180 kronor till (6,120
+ 180 =) 6,300 kronor.

Tidigare har jag vid anmälan av medelsbehovet för arméns musikelever
förordat en förhöjning av de till musikeleverna utgående löneförmånerna till
en krona per dag. Med hänsyn härtill synes medelsbehovet under förevarande
delpost böra beräknas till (6,300 + 6,300=) 12,600 kronor.

f. Tillfälligt anställande av tjänstemän.

Denna delpost torde för nästa budgetår kunna i överensstämmelse med
marinförvaltningens förslag upptagas oförändrad med 12,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till övrig icke-ordinaiie
personal utgör sålunda (650,000 + 48,000 + 145,000 + 65,000 + 12,600
+ 12,000 =) 932,600 kronor.

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän
utgå enligt den för innevarande budgetår fastställda förteckningen med tillhopa
177,329 kronor.

I fråga örn utgångspunkterna för beräknandet av arvoden av ifrågavarande
slag för nästa budgetår får jag hänvisa till vad jag anfört under arméns motsvarande
anslag.

För nästa budgetår räknar jag för marinens del med ett medelsbehov av
151,041 kronor för bestridande av arvoden och ersättningar utöver lön. I
fråga örn fördelningen av arvodena å olika beställnings-(befattnings-) ha vare
tillåter jag mig hänvisa till den särskilda förteckning, som kommer att i särskild
ordning överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Beträffande
ändringarna i förhållande till innevarande budgetår må emellertid följande
framhållas.

Marinstaben. Från förteckningen hava avförts de för marinattachéerna avsedda
ortstilläggen m. m., vilka såsom jag tidigare framhållit böra upptagas
under försvarsstabens stat.

Flottan. Vissa till uppbördsmän inom marindistrikten nu utgående smärre
arvoden avses så småningom avvecklas i samband med att uppbörderna i fråga
övertagas av förvaltningsunderofficerare.

Marinens fasta undervisningsverk. För sjökrigshögskolans del räknar
jag för nästa budgetår i enlighet med marinförvaltningens förslag med ett
medelsbehov för arvoden till lärare och repetitörer av högst 27,500 kronor.
Beloppet har beräknats förslå till arvoden till lärare för ett till 25 veckor beräknat
arbetsår med 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet per
vecka och med 125 kronor för varje veckotimmes praktiska övningar i stabstjänst,
varjämte för repetitörer beräknats högst 116 kronor per månad.

I fråga örn sjökrigsskolan har marinförvaltningen i sin skrivelse rörande
medelsbehovet för nästa budgetår beräknat ett belopp av 58,071 kronor

126

Kungl. May.ts proposition nr 266.

bliva erforderligt. Ämbetsverket har därvid utgått från att nu gällande organisation
skall vara gällande under budgetåret 1942/43. Sedermera har emellertid
marinförvaltningen i sitt yttrande över 1941 års försvarsutrednings betänkande
framhållit, att, sedan beslut fattats av 1941 års riksdag angående
skolans förläggning till Näsby och det nya etablissementet därstädes beräknas
kunna tagas i anspråk under kommande budgetår, det blivit nödvändigt att i
viss omfattning och i anslutning till försvarsutredningens förslag verkställa
en omräkning av skolans anslagsbehov i förevarande hänseende. Detta borde
enligt marinförvaltningen för budgetåret 1942/43 beräknas till i runt tal 75,000
kronor. Därvid har ämbetsverket utgått från att aspirantskolan sommaren
1942 förlägges till Karlskrona och från och med år 1943 till Näsby. Vidare hav
förutsatts att två kurser å sjöofficerslinjen skola anordnas, varav den högre
uppdelad i två parallellavdelningar och den lägre i tre parallellavdelningar,
samt vidare två kurser å marinintendentslinjen, två kurser, varav en örn två
parallellavdelningar, å reservofficerslinjen, flottan, en kurs å reservofficerslinjen,
kustartilleriet, uppdelad på en artilleri- och en minkurs, samt en kurs
å reservintendentslinjen. Arvodena till lärare hava beräknats för ett läsår
örn cirka 25 veckor till 75 kronor per veckotimme för lärare som tillika äro
kaderofficerare samt med 175 kronor per veckotimme för lärare i övriga militära
ämnen.

För egen del får jag framhålla, att frågan örn undervisningens omfattning
och organiserande vid sjökrigsskolan under budgetåret 1942/43 för närvarande
icke kan i detalj överblickas. Jag har emellertid under åberopande av vad jag
under arméns avlöningsanslag anfört rörande bestämmandet av lärararvoden
funnit mig böra förorda att för bestridandet av kostnaderna för lärararvoden
vid sjökrigsskolan under budgetåret beräknas högst nyssnämnda av marinförvaltningen
angivna belopp av 75,000 kronor.

Yad angår marinens underofficersskolor ifrågasätter jag för budgetåret
1942/43 icke annan ändring än att i enlighet med marinförvaltningens
i skrivelsen rörande medelsbehovet framställda förslag med hänsyn till det
ökade antalet elever vid flottans underofficersskola antalet arvoden till instruktionsofficerare
ökas med fyra och att för arvoden till instruktionsunderofficerare
beräknas högst 3,600 kronor (ökning med 600 kronor).

Särskilda utbildningskur ser m. m. Kostnaden för särskilda utbildningskurser
m. m. beräknar jag i enlighet med marinförvaltningens förslag i
dess medelsäskanden för budgetåret 1942/43 till 3,300 kronor, innebärande en
ökning med ett arvode å 300 kronor till en lärare i stridssjukvårdstjänst vid
kustartilleriet.

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För innevarande år fastställd förteckning å arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, slutar å ett belopp av 203,000 kronor. Försvarsutredningen
har beräknat medelsbehovet under anslagsposten vid fullt
genomförd organisation till 387,756 kronor.

I den för innevarande år fastställda förteckningen över här ifrågavarande

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

arvoden ha till ögonläkare vid Ostkustens och Sydkustens marindistrikt
upptagits arvoden å 3,500 kronor respektive 4,500 kronor. Sedan marinförvaltningen
i skrivelse den 26 augusti 1941 under framhållande att arbetsbördan
för dessa läkare blivit avsevärt större än vad som förutsatts vid utmätande av
förenämnda arvodesbelopp hemställt örn en höjning av dessa, medgav Kungl.
Maj :t genom beslut den 21 november 1941 att till vardera av ögonläkarna finge
för innevarande budgetår utgå en särskild ersättning av i ett för allt 500 kronor.
Av marinförvaltningen gjord framställning örn meddelande av bestämmelser
om rätt till semester och sjukledighet ävensom till kristillägg å arvodena
föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Då utvidgningen av
läkarnas arbetsuppgifter icke kan anses vara av tillfällig natur, har jag för
deras avlönande under budgetåret 1942/43 räknat med de sålunda förhöjda
arvodena, 4,000 kronor respektive 5,000 kronor.

Å den för innevarande budgetår fastställda förteckningen finnas vidare uppförda
arvoden, tillhopa 9,310 kronor, till vissa befattningshavare tillhörande
marinens ecklesiastikstat. I propositionen nr 144 till innevarande års
riksdag (ecklesiastikdepartementet) har föreslagits, att arvodeskostnaderna för
vissa av dessa befattningshavare, nämligen för amiralitetspastorerna, amiralitetspredikanterna
och en extra amiralitetspredikant, skola överföras från
fjärde huvudtiteln till kyrkofonden. Med hänsyn härtill har jag under förevarande
anslagspost icke beräknat några medel för ifrågavarande personal.
För kyrkvaktaren i Karlskrona amiralitetsförsamling har i enlighet med
marinförvaltningens och försvarsutredningens förslag ersättningen för mistad
bostadsförmån höjts från 350 till 800 kronor.

För sjökrigshögskolans del har jag i enlighet med marinförvaltningens
förslag beräknat medelsbehovet för arvoden till lärare till 13,075 kronor. I enlighet
med marinförvaltningens förslag har jag därvid räknat med en höjning
av arvodet till läraren i internationell rätt från 350 till 625 kronor per veckotimmes
undervisningsskyldighet. En dylik höjning är enligt marinförvaltningen
nödvändig för erhållande av kompetent lärarkraft.

Medelsbehovet för sjökrigsskolans del för budgetåret 1942/43 har beräknats
till 47,900 kronor. Jag har därvid i enlighet med marinförvaltningens
förslag räknat med en höjning av arvodena till lärarna i engelska och franska
språken från nuvarande 250 till 350 kronor per veckotimmes undervisningsskyldighet,
motsvarande arvode för lärare med lektorskompetens.

För marinens underofficersskolor samt för särskilda utbildningskurser
m. m. torde med hänsyn till ökat antal elever och därav följande
utökat antal parallellavdelningar böra räknas med en ökning av medelsbehovet
för timlärare m. m. med omkring 27,000 kronor.

Försvarsutredningen har förordat en centralisering av manskapsutbildningen
till en för flottan gemensam sjömansskola. Detta förslag har jag
vid anmälan av försvarspropositionen i huvudsak biträtt. För undervisningen
i vissa allmänbildande ämnen avses skola utnyttjas arvodesanställda civila
lärare. Utredningen har vid fullt genomförd organisation räknat med ett
medelsbehov för arvoden till dessa timlärare av 167,000 kronor. Ehuru verk -

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

samheten vid skolan icke torde kunna taga sin början under budgetåret 1942/43
har jag under ifrågavarande anslagspost för ifrågakommande timlärararvoden
beräknat ett belopp av omkring 100,000 kronor, avsett för ersättningar åt civila
lärare vid de å örlogsstationerna anordnade rekrytskolorna. Redan under innevarande
budgetår har, med hänsyn till bristen på militär personal i landtjänst,
dylik civil personal måst utnyttjas.

För tillgodoseendet av behovet av timlärarpersonal vid kustartilleriets
rekrytskolor har jag för budgetåret 1942/43 beräknat ett belopp av 40,000
kronor. Vid fullt genomförd organisation har medelsbehovet för ändamålet
av utredningen beräknats till 66,000 kronor.

I fråga om beräkningen i övrigt av denna anslagspost, vid vilken av 1942
års försvarsberedning framställda erinringar mot försvarsutredningens förslag
beaktats, får jag hänvisa till den förteckning, som kommer att överlämnas
till riksdagens vederbörande utskott och vilken utvisar ett anslagsbehov av

380,000 kronor. Av anslagshöjningen, (380,000 — 203,000=) 177,000 kronor,
faller större delen eller omkring 140,000 kronor på lärararvoden vid rekrytskolor.
Då det emellertid är tveksamt, örn dessa skolor kunna i nu avsedd
omfattning vara i verksamhet under nästa budgetår, är det icke uteslutet, att
dessa medel komma att delvis inbesparas.

Avslutningsvis må anföras, att vissa av de arvoden, som skola utgå ur denna
post, synas böra i stället bestridas från posten till avlöningar till icke-ordinarie
personal. Med en sådan överflyttning synes emellertid böra anstå i avbidan
på den översvn av det militära arvodesväsendet, som i försvarspropositionen
förutsatts skola komma till stånd och vid vilken behovet och storleken av de
ur denna post utgående arvodena synas böra upptagas till noggrant övervägande.

7. Sjötillägg m. m.

För sjötillägg, förekommande flygtillägg, representationspenningar under
sjötjänstgöring samt dykeriersättning för ordinarie personal har för innevarande
budgetår beräknats ett belopp av 700,000 kronor. Med hänsyn till den
personalökning, som föreslagits för nästa budgetår, synes ifrågavarande anslagspost
böra ökas till förslagsvis <50,000 kronor.

8. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår beräknat ett belopp
av 80,000 kronor. För budgetåret 1942/43 torde anslagsposten i enlighet med
marinförvaltningens förslag böra upptagas med oförändrat belopp.

Jag får i övrigt hänvisa till vad jag under arméns avlöningsanslag anfört i
fråga örn rätt för visst manskap att erhålla anställning å civilanställningsstat.

9. Rörligt tillägg.

Med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder och under iakttagande,
att rörligt tillägg kommer att utgå jämväl till pensionerade officerare och
underofficerare i arvodesbefattning, erfordras för rörligt tillägg för budgetåret
1942/43 ett belopp av omkring 3,330,000 kronor. För avjämnande av av -

Kungl. Maj.ts proposition nr 266. 129

löningsstatens slutsumma torde anslagsposten böra sättas till 3,326,359
kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda
medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.
att uppgå till 27,160,000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 3,360,000
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1942/43 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning
vid marinen ävensom den förteckning å arvoden och
övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid
marinen, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas; dels

bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda
föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med
genomförandet av den i propositionen den 27 mars 1942 förordade
fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/43—1946/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................................. kronor 21,070,000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattning,

förslagsvis ..................... » 740,000

3. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ......... » 300,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis:

a) extra ordinarie och extra
tjänstemän, förslagsvis kronor 650,000

b) viss icke-ordinarie personal
vid mariningenjör kåren,

förslagsvis ...... » 48,000

c) viss icke-ordinarie per sonal

vid marinläkarkåren,
förslagsvis ...... » 145,000

d) betjäningspersonal m. fl.,

förslagsvis ............... » 65,000

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266.

807 42 9

130

Kungl. May.ts proposition nr 266.

e) musikelever ............... kronor 12,600

f) tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., förslagsvis
................... ''> 12,000 kronor 932,600

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän .................. » 151,041

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ........................ » 380,000

7. Sjötillägg m. m., förslagsvis .................. » 750,000

8. Avgånget manskaps anställning å civilan ställningsstat,

förslagsvis ..................... » 80,000

9. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 3,326,359

Summa kronor 27,730,000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........ »_570,000

Nettoutgift kronor 27,160,000;

dels ock för marinen till Avlöningar till aktiv personal m. fl.
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 27,160,000
kronor.

24:0) Förslagsanslaget till Marinen: Avlöningar till personal
i marinens reserver.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 64) har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till avlöningar till personal i marinens reserver beräkna ett förslagsanslag
av 225,000 kronor. Jag anhåller nu att få framlägga definitiva beräkningar
rörande medelsbehovet under ifrågavarande anslag för nästa budgetår.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa
budgetår hemställt, att anslaget måtte i riksstaten uppföras med samma
belopp som för innevarande budgetår, eller 225,000 kronor. Medelsbehovet
har därvid beräknats med utgångspunkt från den tjänstgöringsskyldighet,
som hittills tagits i anspråk under fredstid.

Av försvarspropositionen framgår, att jag intet haft att erinra mot att
marinens befälsbehov till en del tillgodoses medelst ständigt tjänstgörande
officerare och underofficerare i reserven. Jag har därvid räknat med att
pensionsavgången, förtidsavgången eller i reserven utnämnd personal enligt
eget åtagande skall kunna inkallas till ständig tjänstgöring. Pörsvarsutredningen
har beräknat behovet av dylik ständigt tjänstgörande reservpersonal
till 10 officerare och 50 underofficerare för flottan samt till 14 officerare och
24 underofficerare för kustartilleriet.

Jag räknar med att redan för nästa budgetår en dylik ständig tjänstgöring
för reservpersonal skall visa sig erforderlig. Omfattningen av tjänstgöringen
låter sig för närvarande icke bedömas. Det torde böra ankomma på Kungl.
Majit att, såsom jag tidigare föreslagit i fråga örn arméns reservpersonal,

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 131

inom ramen för försvarsutredningens beräkningar meddela beslut härutinnan.
I fråga örn ersättningen till sålunda inkallad reservpersonal torde jag få
hänvisa till vad härom anförts under arméns motsvarande anslag. Med
tjänstgöringen förenade kostnader torde för nästkommande budgetår icke
behöva överstiga ett belopp av 250,000 kronor. Medelsbehovet under förevarande
anslag skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till (225 000
+ 250,000 =) 475,000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att för marinen till Avlöningar till personal i marinens reserver
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 475,000 kronor.

25:0) Reservationsanslag till Marinen: Anskaffning av viss musikmateriel.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 78) anmälde jag,
att frågan örn anvisande av medel för musikinstrument m. m. för Gotlands
kustartillerikår torde böra upptagas till prövning först i samband med
ställningstagandet till spörsmålet om inrättande av en musikkår vid förbandet
ifråga.

Sedan jag i annat sammanhang föreslagit inrättandet av ifrågavarande
musikkår, torde erforderliga medel för anskaffning av musikinstrument —

14,000 kronor — nu böra äskas av riksdagen.

Jag far salunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för marinen till A riska,/]ning av viss musikmateriel för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 14,000 kronor.

26:o) Reservationsanslaget till Marinen: Fartygsbyggnader för flottan.
Reservationsanslaget till Marinen: Ersättningsbyggnad av jagare.

lid anmälan av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 84)
framhöll jag, att beräkningen av medelsbehovet under anslaget till fartygsbyggnader
för flottan uppenbarligen komme att påverkas av det resultat,
vartill pågående utredning rörande den fortsatta utbyggnaden av land ets
försvarskrafter kunde komma. Jag fann det därför lämpligast, att med prövningen
av denna anslagsfråga skulle tills vidare anstå. På min hemställan
föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag
av 50,000,000 kronor.

Jag anlialler nu att få återkomma till denna anslagsfråga. Ärendet är av
den natur, att en fullständig redogörelse för dess innebörd icke torde böra
ske till statsrådsprotokollet. Närmare informationer rörande förslagens innebörd
torde böra inhämtas genom de handlingar, som komma att överlämnas
till riksdagens vederbörande utskott.

I riksstaten för innevarande budgetår har till fartygsbyggnader för flottan
anvisats ett anslag av 73,320,000 kronor i enlighet med av Kungl. Majit i
statsverkspropositionen till 1941 års riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 84)

132

Kungl. Maj:t.s proposition nr 266.

framlagt förslag. Därefter lia på tilläggsstat för innevarande budgetår i anledning
av Kungl. Majda i propositionen 1941: 305 framlagda förslag anvisats
1,300,000 kronor till modernisering av Sverige-skeppen m. m. och

40.000 kronor till kommunikationsbåt för marinens anläggningar å Fjäderliolmarna.
Vidare bär i enlighet med Kungl. Majda i propositionen 1941:
336 framlagda förslag å tilläggsstat för innevarande budgetår till ersättningsbyggnad
av jagare anvisats ett anslag av 16,000,000 kronor. Slutligen ha
i enlighet med av Kungl. Majd i propositionen 1942: 2 (fjärde huvudtiteln,
punkterna 6—9) framlagda förslag, likaledes å tilläggsstat för detta budgetår,
anvisats dels ytterligare 6,760,000 kronor till fartygsbyggnader för flottan,
dels 650,000 kronor till vattenbåt för kustflottan, dels 900,000 kronor till
bogserbåtar vid Karlskrona och Stockholms örlogsvarv, dels och 90,000
kronor till kylanläggningar i undervattensbåtar.

Sammanlagt ha alltså till fartygsbyggnader för flottan för innevarande
budgetår beviljats anslag till ett belopp av 99,060,000 kronor, därav för
modernisering av äldre fartyg 1,300,000 kronor.

I försvarspropositionen har jag — med hänsyn till att moderniseringar å
äldre fartyg uppenbarligen icke skulle komma till stånd, därest de ej framtvingades
av de nuvarande förhållandena — utgått från att kostnader för
sådana moderniseringsarbeten i regel skola bestridas i samma ordning som
andra utgifter för stärkande av vår nuvarande försvarsberedskap. Under
förevarande anslag böra sålunda icke beräknas anslagsmedel för detta ändamål.

Den i statsverkspropositionen till 1941 års riksdag upptagna anslagsposten
till fartygsbyggnader för flottan avsåg bland annat fullföljande av
nybyggnad av två kryssare samt ett antal jagare och undervattensbåtar, för
vilkas påbörjande medel anvisats av 1940 års urtima riksdag i anledning av
propositionen nr 61.

Marinförvaltningen har i en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter
jämte eget yttrande och utlåtande av chefen för marinen överlämnad, den
17 mars 1942 dagtecknad skrivelse anfört, att för ytterligare fullföljande av
nyssnämnda fartygsnybyggnader under nästkommande budgetår erfordras

3.400.000 kronor. Anmärkas må, att marinförvaltningen i berörda skrivelse
vid beräkningen av erforderliga anslagsbelopp utgått från prisläget den 1
juli 1941. Jag återkommer i det följande till frågan, vilken betydelse som
vid anslagsberäkningarna bör tilläggas denna omständighet. I försvarspropositionen
har jag förutsatt, att här avsedda fartygsnybyggnader, därest icke
materielläget till annat föranleder, skola utan avbrott fullföljas. Då det icke
synes föreligga anledning till erinran mot den av marinförvaltningen verkställda
beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår, torde alltså för
berörda nybyggnader böra beräknas 3,400,000 kronor.

Vid framläggandet av propositionen 1941:336 angående anslag till ersättningsbyggnad
för de tre hösten 1941 förlorade jagarna Göteborg, Klas Horn

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

och Klas Uggla förutsatte jag fullständig nybyggnad av tre jagare av modifierad
Göteborgstyp till en sammanlagd beräknad kostnad av 36,000,000
kronor. Emellertid framhölls, att kostnadernas storlek vore beroende av i
vilken utsträckning material från de förolyckade jagarna kunde komma till
användning, i vilket hänseende någon säker uppfattning icke stöde att vinna
förrän bärgningsarbetet avslutats. Av största intresse därvidlag vore jagaren
Göteborg, vars konstruktion närmast överensstämde med de av mig förordade
jagarna. Det för ersättningsbyggnaden angivna kostnadsbeloppet vore
därför att betrakta som den övre gränsen för de vid byggnadsprogrammets
genomförande uppstående kostnaderna. Jag uttalade en förhoppning, att det
skulle bliva möjligt att för 1942 års riksdag framlägga slutligt förslag till
reglerandet av kostnaderna för ersättningsbyggnaden.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1941 dels ställt det av
riksdagen i anledning av propositionen 1941:336 anvisade reservationsanslaget
å 16,000,000 kronor till marinförvaltningens förfogande att disponeras för ersättningsbyggnad
av två jagare, dels ock anbefallt marinförvaltningen att skyndsammast
inkomma med utredning rörande möjligheterna att iståndsätta numera
bärgade jagaren Göteborg, inkom marinförvaltningen i en av överbefälhavaren,
jämte eget yttrande, överlämnad, den 6 februari 1942 dagtecknad skrivelse
med den begärda utredningen. Denna innefattade två alternativ, det ena innebärande
ombyggnad av fartyget i enlighet med den för de övriga jagarna fastställda
ritningen och det andra innebärande iståndsättande av jagaren till ursprungligt
skick, dock med vissa mindre ändringar beträffande jagarens luftvärnsartilleri.
Det senare alternativet förordades av överbefälhavaren och chefen
för marinen, främst med hänsyn till att leveranstiden beriiknades bliva kortare
enligt detta alternativ. Genom beslut den 20 februari 1942 biföll Kungl.
Majit marinförvaltningens hemställan att jagaren Göteborg skulle med anlitande
av reservationsanslaget av 16,000,000 kronor iståndsättas enligt det
sålunda förordade alternativet.

I förenämnda skrivelse den 6 februari 1942 hemställde marinförvaltningen
därjämte —• med förmälan, att det av ämbetsverket förordade iståndsättandet
av jagaren Göteborg beräknades draga en kostnad av 9,100,000 kronor
— att för slutförande av arbetet å de två under byggnad varande jagarna
av modifierad Göteborgstyp samt av reparationen å jagaren Göteborg måtte
för budgetåret 1942/43 anvisas ett reservationsanslag av 17,100,000 kronor.
Mot det sålunda angivna beloppet har jag intet att erinra.

Jag vill emellertid anmärka, att kostnaderna för ersättningsbyggnaden, vilka
nu enligt vad av det föregående framgår beräknas till sammanlagt 33,100,000
kronor, fortfarande icke kunna exakt beräknas vid det förhållande, att jagarna
Klas Horn och Klas Uggla ännu icke bärgats och möjlighet sålunda icke
föreligger till bedömande, i vad mån material från dessa jagare kan komma
till användning vid ersättningsbyggnaden. Jag förutsätter emellertid, att
beloppet å 17,100,000 kronor tages i anspråk endast i den män så är oundgängligen
erforderligt.

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Vid framläggandet av försvarspropositionen anförde jag, att planen för
nybyggnad av örlogsfartyg under den i propositionen avsedda femårsperioden
borde omfatta — förutom färdigställande av under byggnad varande och
beslutade fartyg — större jagare, kustubåtar och torpedbåtar till det antal
och av de typer, som framginge av handlingar, som i särskild ordning finge
överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Vidare borde byggas ett
övningsfartyg och för sjövärnskåren sex motorbåtar. Slutligen förutsatte
jag, att snarast möjligt skulle, utöver den i det föregående berörda ersätta!
ngsbyggnaden för de förolyckade jagarna, igångsättas nybyggnad av
ytterligare två jagare av modifierad Göteborgstyp. Vad angår de större
jagarna förklarade jag, att dessa, såvida icke materielläget framtvingade en
omkastning, borde färdigställas efter de båda i det föregående omnämnda
kryssarna.

I sin förutnämnda skrivelse den 17 mars 1942 har marinförvaltningen —
med utgångspunkt från det sålunda angivna byggnadsprogrammet och under
förutsättning, att övningsfartyget och de för sjövärnskåren avsedda motorbåtarna
icke påbörjas under nästa budgetår — beräknat, att för nybyggnad
av nu avsedda två jagare av modifierad Göteborgstyp ävensom kustubåtar
och torpedbåtar komma att erfordras anslagsmedel under nästa budgetår å
tillhopa 29,250,000 kronor. Jag tillstyrker, att för ifrågavarande fartygsbyggna(Jer
för nästa budgetår anvisas det av marinförvaltningen sålunda angivna
beloppet.

I försvarspropositionen har förutsatts, att för vart och ett av de fem
budgetår, som den i propositionen framlagda planen omfattar, skall avses
ett belopp av 200,000 kronor till konstruktionsarbeten för nya fartyg. I enlighet
därmed bör för nästkommande budgetår för berörda ändamål anvisas
nämnda belopp. I detta sammanhang må erinras örn att 1941 års riksdag
(skrivelse nr 493), i enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen 1941: 319
(punkten 3) framställda förslag, å tilläggsstat för innevarande budgetår för
vissa speciella konstruktionsarbeten anvisat ett reservationsanslag av 250,000
kronor, utgörande en del av ett till 600,000 kronor beräknat medelsbehov
för berörda ändamål, ävensom att Kungl. Majit i statsverkspropositionen till
innevarande års riksdag (punkten 91) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1942/43 för ändamålet anvisa återstoden av det sålunda beräknade medelsbehovet,
350,000 kronor. Det av mig nu beräknade beloppet för konstruktionsarbeten
avser tillgodoseende av ett mera normalt medelsbehov för
angivet ändamål.

Jag har i det föregående anmärkt, att de av marinförvaltningen angivna
kostnadsbeloppen avse prisläget den 1 juli 1941. Sedan dess har viss prisstegring
inträtt, vilken rätteligen borde föranleda uppräkning av de av
marinförvaltningen föreslagna och av mig tillstyrkta anslagsbeloppen. Emellertid
torde vid innevarande budgetårs slut förefinnas så stora reservationer
å förevarande anslag, att det av mig förutsatta nybyggnadsprogrammet synes

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 135

kunna i avsedd omfattning fullföljas med redan anvisade eller av mig Ilar
föreslagna anslagsmedel.

I enlighet med det anförda skulle sålunda medelsbehovet för fartygsbyggnader
för flottan för nästkommande budgetår beräknas till (3,400,000
+ 17,100,000 + 29,250,000 + 200,000 =) 49,950,000 kronor. Det för ersättningsbyggnad
av jagare avsedda beloppet, 17,100,000 kronor, torde dock liksom
för innevarande budgetår böra anvisas såsom särskilt anslag och på
grund härav anslaget till fartygsbyggnader för flottan beräknas till 32,850,000
kronor.

I förevarande sammanhang torde jag få erinra örn vad jag inledningsvis
anfört rörande grunderna för den budgetmässiga fördelningen av vissa kostnader
under femårsperioden för försvarsorganisationens utbyggnad. Det
därvid förordade systemet för åstadkommande av en jämn fördelning av
kostnaderna för försvarsväsendet under organisationsperioden bör som nämnts
tillämpas jämväl beträffande anslaget till fartygsbyggnader för flottan.

För genomförande av det av mig i försvarspropositionen förordade programmet
för nybyggnad av örlogsfartyg har jag i nämnda proposition funnit
mig böra räkna med en totalkostnad under femårsperioden 1942—47 av

180.000. 000 kronor, däri dock, såsom jag redan framhållit, icke ingår kostnaden
för ersättningsbyggnad för de tre hösten 1941 förlorade jagarna Göteborg,
Klas Horn och Klas Uggla. Medelkostnaden per budgetår för genomförandet
av i propositionen förordat nybyggnadsprogram uppgår till

36.000. 000 kronor. Av det för nästkommande budgetår enligt förestående
beräkningar erforderliga medelsbehovet belöpa på nämnda nybyggnadsprogram
32,850,000 kronor, d. v. s. något mindre än årskvoten. För den
händelse möjligheter skulle föreligga att genomföra nybyggnadsprogrammet
i hastigare tempo än vad jag ovan räknat med torde Kungl. Majit böra äga
träffa härav betingade dispositioner. Jag föreslår därför, att Kungl. Majit
måtte utverka riksdagens bemyndigande att inom ramen för i försvarspropositionen
angiven totalkostnad meddela beslut om igångsättande av erforderliga
fartygsbyggnader. I samband därmed torde riksdagens medgivande
böra inhämtas att det för budgetåret 1942/43 anvisade anslaget till fartygsbyggnader
för flottan må överskridas inom nyssnämnda anslagsram av

180.000. 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag få till behandling upptaga frågan örn dispositionen
av fonden för krigsfartygs byggande. Denna år 1862 tillkomna
fond utgör en slopningsfond, till vilken såsom inkomster ingår värdet av
materialier vid slopandet av äldre fartyg, antingen detta värde ersättes
fonden av flottans materielförråd eller tillföres fonden genom försäljning.
Utgifterna från fonden ha tidigare i regel utgjorts av de kostnader, som uppkommit
vid slopningsarbetet. På senare år har dock tillämpats en i viss
mån annan ordning beträffande tillförandet av medel till fonden. Genom
beslut den 27 november 1936 har sålunda Kungl. Majit i samband med utrangering
av vissa örlogsfartyg föreskrivit, att eventuellt inflytande försälj -

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ningsmedel eller ersättning för till vederbörande materielförråd inlevererade
fallna materialier skulle tillgodoföras fonden allenast i den män de översköte
slopningskostnaderna och den värdeminskning, som utrangeringen
kunde förorsaka å i materielförråd liggande, för de utrangerade fartygen
särskilt avsedd materiel. I enlighet med uttalande i propositionen 1913: 129
har frågan örn förfogande över fondens medel ansetts böra underställas
riksdagens prövning. Efter framställningar från Kungl. Majit har riksdagen
från och med år 1913 i sju fall, senast år 1935, medgivit, att medel från
fonden finge disponeras för flottans behov, huvudsakligen för fartygsreparationer
och fartygsanskaffning.

I skrivelse den 10 december 1941 har marinförvaltningen anfört, att i
materielförråd kvarlåge en del materiel, som varit avsedd för fartyg, som
slopats eller moderniserats före beslutet den 27 november 1936. Denna
materiel vore alltjämt åsatt sitt ursprungliga värde. Ämbetsverket föresloge,
att den värdeminskning, som sådan tidigare verkställd utrangering eller
modernisering av marinens fartyg förorsakat å i materielförråd kvarliggande
för utrangerade fartyg eller moderniserade delar särskilt avsedd materiel,
hnge, i den mån densamma icke redan betalats, intill ett belopp icke överstigande
50,000 kronor täckas av fonden för krigsfartygs byggande, å vilken
behållningen uppginge till 58,240 kronor 87 öre.

Riksräkenskapsverket har i infordrat yttrande anfört, att ämbetsverket
med hänsyn till de regler, som numera tillämpades för finansiering av kostnader
för försvarsväsendet, icke kunnat finna anledning tillstyrka marinförvaltningens
framställning. Av en av riksräkenskapsverket i samband med
ärendets handläggning verkställd ixtredning framginge emellertid, att fonden
numera saknade praktisk betydelse. Ämbetsverket hemställde därför, att
behållningen å fonden måtte få överföras till den i riksstaten uppförda
inkomsttiteln »Övriga diverse inkomster».

Såsom riksräkenskapsverket framhållit torde fonden för krigsfartygs byggande
numera sakna praktisk betydelse. Jag förordar därför, att fonden
slopas. Lämpligen bör dess behållning tillgodoföras förevarande anslag till
fartygsbyggnader för flottan. Jag föreslår vidare, att för framtiden de
medel, som enligt hittills gällande regler skulle lia tillförts fonden i samband
med utrangering av fartyg, i stället tillgodoföras förevarande anslag
på nyss berört sätt. Vid bifall till vad sålunda av mig föreslås bör marinförvaltningens
föreliggande framställning icke föranleda särskild åtgärd.

Med den sålunda förordade dispositionen av fonden för krigsfartygs byggande
kan anslaget till fartygsbyggnader för flottan för nästkommande budgetår
minskas med ett avrundat belopp av 50,000 kronor och bör sålunda bestämmas
till (32,850,000 — 50,000 =) 32,800,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att inom ramen av förenämnda
belopp av 180,000,000 kronor meddela beslut örn genomförande

Kungl. Majlis proposition nr 266.

137

av den i propositionen den 27 mars 1941 angående den fortsatta
utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter
av mig förordade planen för nybyggnad av örlogsfartyg;

dels till Fartyg sbyggnader för flottan för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 32,800,000 kronor;

dels medgiva, att anslaget må enligt Kungl. Majits bestämmande
överskridas inom ramen av angivna belopp av 180,000,000
kronor;

dels och till Ersättningsbyggnad av jagare för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 17,100,000 kronor.

27:o) Reservationsanslaget till Marinen: Anskaffning av artilleri- och
annan teknisk materiel.

Vid behandlingen av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa
budgetår i 1942 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 89)
hemställde jag med hänsyn till att beräkningen av anslaget för nästa budgetår
syntes komma att påverkas av den då pågående försvarsutredningens
arbetsresultat, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till anskaffning av artilleri- och annan teknisk
materiel för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 8,000,000
kronor.

Jag får nu återkomma till denna anslagsfråga.

A riksstaten för innevarande budgetår är detta anslag uppfört med ett belopp
av 6,507,000 kronor. A tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1941/42
har vidare 1941 års riksdag (skrivelser nr 493 och 512) efter därom av Kungl.
Majit i propositionerna nr 319 (punkten 2) och nr 344 (punkten 2) framställda
förslag under förevarande anslagsrubrik beviljat dels 1,455,000 kronor
för bärgningsmateriel för undervattensbåtar, transportvagnar för vissa kanoner,
strålkastare och luftlyssningsapparater, telefonapparater lii. m., dels
ock 1,000,000 kronor för radiomateriel för marinen. Vidare har innevarande
års riksdag (skrivelse nr 23) efter därom av Kungl. Majit i propositionen
nr 2 (punkten 10) framställt förslag, likaledes å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår under förevarande anslagsrubrik anvisat ett belopp
av 11,135,000 kronor för tillverkning av periskop, transportabla fördelningsställverk,
modernisering av sjöfrontspjäser, viss luftvärnsmateriel, eldhandvapen
m. m. för kustartilleriet, teodolitutrustning m. m. för kontroll av
luftvärnsskjutning, minsvepningsmateriel, bottenliydrofonanläggningar samt
spaningsapparater för kustartilleriet.

Sammanlagt lia alltså för innevarande budgetår för ifrågavarande ändamål
anvisats 20,097,000 kronor.

Efter att hava prövat de av maxånförvaltningen för nästa budgetår framställda
medelsäskandena, av vilka flei-talet avser ändamål av sådan natur,
att närmare redogörelse för desamma icke lämpligen bör ske till statsrådsprotokollet
utan ytterligare upplysningar därom av riksdagens vederbörande
utskott erhållas genom de handlingar, som komma att till utskottet över -

138

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

lämnas, Ilar jag funnit mig böra i detta sammanhang tillstyrka äskande av
medel för följande ändamål:

Reservbatterier för undervattensbåtar. För ifrågavarande ändamål Ilar under
förevarande anslag för innevarande budgetår upptagits ett belopp av 420,000
kronor av ett till sammanlagt 800,000 kronor beräknat medelsbehov. Det
förutsattes, att återstående belopp, 380,000 kronor, skulle anvisas för nästa
budgetår. — Marinförvaltningen har framhållit, att det sålunda till 380,000
kronor beräknade medelsbehovet för budgetåret 1942/43 på grund av inträffade
prisfördyringar måste uppräknas till 400,000 kronor. Därjämte erfordrades
ytterligare 250,000 kronor för vissa nytillkommande undervattensbåtar,
vadan det sammanlagda medelsbehovet i denna del för nästa budgetår
skulle utgöra 650,000 kronor. Med biträdande av denna framställning
beräknar jag under nu ifrågavarande anslag ett belopp av 650,000
kronor för ändamålet. Anmärkas må, att Kungl. Majit genom beslut den
17 april 1942 bemyndigat marinförvaltningen att beställa visst antal av de
batterier, för vilka medel nu äskas.

Viss artillerimateriel för flottan. Till viss artillerimateriel för flottan är
under förevarande anslag för innevarande budgetår uppfört ett belopp av

155,000 kronor, utgörande hälften av ett till 310,000 kronor beräknat medelsbehov,
vars återstående hälft avsetts skola anvisas för budgetåret 1942/43.
Vid ärendets anmälan i samband med framläggandet av 1941 års statsverksproposition
utgick jag från att det skulle stå i Kungl. Majits skön att i
förekommande fall bemyndiga marinförvaltningen att redan under nästa
budgetår gå i författning örn beställande av materiel av nu ifrågavarande slag
till belopp motsvarande återstående del av det beräknade sammanlagda anslagsbehovet.
Dylikt bemyndigande har ock genom Kungl. Maj:ts beslut
den 24 oktober 1941 lämnats marinförvaltningen. I enlighet med ämbetsverkets
förslag i ämnet torde det återstående beloppet för här ifrågavarande
ändamål, 155,000 kronor, böra anvisas för nästa budgetår.

Rya kärnrör m. m. för marinens artilleripjäser. I likhet med vad under
en följd av budgetår varit fallet har för budgetåret 1941/42 för ifrågavarande
ändamål anvisats ett belopp av 50,000 kronor. För nästkommande budgetår
har marinförvaltningen räknat med ett medelsbehov i denna del av 100,000
kronor med hänsyn till den avsevärda ökningen av antalet eldrör och härav
föranledd ökad förslitning. Med biträdande härav beräknar jag under förevarande
anslag ett belopp av 100,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Riktövningsmateriel för flottan. För innevarande budgetår lia för detta
ändamål anvisats 150,000 kronor, utgörande hälften av ett till 300,000 kronor
beräknat medelsbehov för riktövningsmateriel, varjämte -— i anslutning till
vad som förutsatts i 1941 års statsverksproposition — Kungl. Majit den 24
oktober 1941 bemyndigat marinförvaltningen att redan under innevarande
budgetår företaga beställning av nu avsedd materiel jämväl för kostnad motsvarande
det återstående medelsbehovet. I enlighet med marinförvaltningens
förslag torde återstående 150,000 kronor böra anvisas för nästa budgetår.

Viss torpedanskaffning. För ändamålet har marinförvaltningen hemställt

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

om anvisande av ett belopp av 1,173,000 kronor, utgörande första delen av
ett de fyra närmaste budgetåren omfattande an skaff ningspr ogram för torpeder.
Ehuru den i annat sammanhang föreslagna nybyggnaden av två
jagare av modifierad Göteborgstyp torde medföra viss ändring i anskaffningsprogrammet,
synas för nästkommande budgetår i anslutning till marinförvaltningens
förslag böra anvisas i avrundat tal 1,170,000 kronor för ändamålet.

Fotografist materiel. För ifrågavarande ändamål lia för innevarande
budgetår anvisats 40,000 kronor. I marinförvaltningens till grund härför
liggande framställning räknades med ett sammanlagt medelsbehov av 200,000
kronor, avsett att fördelas på två budgetår. Med förmälan att behov av
ifrågavarande materiel alltjämt förelåge, har marinförvaltningen nu ifrågasatt,
att återstående belopp av det sålunda till 200,000 kronor beräknade totala
medelsbehovet för fotografisk materiel eller 160,000 kronor skulle anvisas
att utgå med hälften under vartdera av budgetåren 1942/43 och 1943/44. För
egen del biträder jag marinförvaltningens förslag.

Reserveldrör till luftvärns- och automatkanoner får flottan. Marinförvaltningen
har i förevarande hänseende anmält ett medelsbehov av sammanlagt

450,000 kronor, avsett att fördelas med hälften å ettvart av budgetåren
1942/43 och 1943/44. Med godkännande av denna beräkning förordar jag,
att 225,000 kronor för ändamålet upptagas under ifrågavarande anslag, varvid
jag dock utgår från att Kungl. Majit skall äga bemyndiga marinförvaltningen
att redan under nästa budgetår gå i författning örn beställande av materiel
av nu ifrågavarande slag till belopp motsvarande återstående del av det beräknade
sammanlagda anslagsbehovet.

Laddövningsapparater för flottan. För anskaffning av dylika apparater för
exercisskolor, riktarskolan vid Hårsfjärden samt vissa fartyg har marinförvaltningen
räknat med ett medelsbehov av 80,000 kronor. Ifrågavarande
apparater lia ansetts erforderliga för bibringandet av den för automatkanoners
betjänande erforderliga färdigheten i laddning och för att skona den
förefintliga pjäsmaterielen. Under erinran att för innevarande budgetår
under förevarande anslag beräknats 68,000 kronor för laddövningsapparater
för kustartilleriet biträder jag marinförvaltningens nu gjorda hemställan örn
anvisande av medel för anskaffning av motsvarande apparater för flottans
behov.

Automatkanoner jämte ammunition för vissa fartyg. Under denna rubrik
bär marinförvaltningen anmält ett till sammanlagt 2,350,000 kronor beräknat
medelsbehov, avsett att fördelas på två budgetår med hälften eller 1,175,000
kronor på varje. För egen del beräknar jag för detta ändamål endast ett
belopp av 950,000 kronor för nästa budgetår. I den mån så skulle visa sig
erforderligt torde Kungl. Majit få bemyndiga marinförvaltningen att inom
ramen för det av marinförvaltningen beräknade sammanlagda anslagsbehovet
beställa jämväl den materiel av ifrågavarande slag, för vilken medel komma
att erfordras först senare.

Ammunition för jagare. Marinförvaltningen har i denna del anmält ett

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

medelsbehov av sammanlagt 3,432,000 kronor, avsett att fördelas på de två
närmaste budgetåren med hälften å vartdera budgetåret. Jag biträder detta
förslag, som salunda för budgetåret 1942/43 medför ett anslagsbehov av i
avrundat tal 1,715,000 kronor. Marinförvaltningen torde emellertid böra erhålla
bemyndigande att på en gång beställa ammunition till hela det avsedda
beloppet, 3,432,000 kronor.

Eldhandvapen m. m. för flottan. Efter därom av Kungl. Majit i propositionen
1941: 2 (bilaga 4, punkten 6) framlagt förslag har riksdagen till viss
ytterligare anskaffning av artilleri- oell teknisk materiel m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag
av 5,660,000 kronor. Under detta anslag har bland annat beräknats ett belopp
av 1,475,000 kronor till eldhandvapen m. m. för flottan, av vilket belopp
200,000 kronor avsetts för tillverkning av pistoler. — Med förmälan
att behov av visst ytterligare antal pistoler förelåge på grund av anbefalld
pistolbeväpning för vissa personalkategorier har marinförvaltningen hemställt,
att för ytterligare pistolanskaffning ett belopp av 160,000 kronor måtte
ställas till förfogande. Jag biträder denna framställning.

Viss ar tiller materiel för kustartilleriet. För ifrågavarande ändamål har
marinförvaltningen för nästa budgetår beräknat ett belopp av 485,000 kronor,
utgörande hälften av ett till 970,000 kronor beräknat totalt medelsbehov.

Vid bifall till av mig i försvarspropositionen framlagt förslag örn överflyttning
av viss pjäsmateriel mellan kustartilleriet och armén kan medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål beräknas till 370,000 kronor, varav hälften,
eller 185,000 kronor, bör anvisas för nästa budgetår. Jag förutsätter även
här att marinförvaltningen må erhålla bemyndigande att redan under budgetaret
1942/43 beställa här avsedd materiel till hela det belopp, vartill medelsbehovet
beräknats*

Tubkanoner för kustartilleriets pjäser. För ifrågavarande särskilda ändamål
lia för innevarande budgetår anvisats 58,000 kronor. För nästa budgetår
har marinförvaltningen hemställt örn ett belopp av 175,000 kronor. Jag beräknar
medelsbehovet för ändamålet för budgetåret 1942/43 i enlighet med
marinförvaltningens förslag.

Anskaffning av reserveldrör m. m. för kustartilleriet. För detta ändamål
har marinförvaltningen äskat ett belopp av 1,600,000 kronor, varav 800,000
kronor för nästa budgetår. Därest ovan antydd överflyttning av pjäsmateriel
mellan kustartilleriet och armén kommer till stånd, bliver återstående
medelsbehov för ifrågavarande ändamål 1,030,000 kronor, varav hälften, eller

515,000 kronor, bör anvisas för nästa budgetår. Jag förutsätter i likhet med
marinförvaltningen, att ämbetsverket bemyndigas träffa överenskommelse
jämväl beträffande den del av materielen, för vilken anslag framdeles avses
skola anvisas.

Komplettering av eldledningsmateriel m. rn. vid kustartilleriet. För detta
ändamål har marinförvaltningen äskat ett belopp av 500,000 kronor. Medelsäskandet
synes böra för nästa budgetår begränsas till 250,000 kronor. Jämväl
här förutsätter jag att marinförvaltningen må erhålla bemyndigande att

Kungl. Maj.ts proposition nr 266. 141

redan under budgetåret 1942/43 beställa bär avsedd materiel till liela det
belopp, vartill medelsbeliovet av ämbetsverket beräknats.

Biktövning smat eriel för kustartilleriet. I anslutning till ett av inspektören
för kustartilleriet framställt och av marinförvaltningen biträtt äskande örn
medel för ett antal riktövningsapparater, avsedda att inmonteras i pjäsexercishus,
beräknar jag för ifrågavarande ändamål ett belopp av 70,000
kronor.

Övning skatter i för kustartilleriet. Jag beräknar i anslutning till förslag i
ämnet av marinförvaltningen för här ifrågavarande ändamål ett belopp av

25.000 kronor.

Badiomateriel'' för marinen. Efter därom av Kungl. Majit i propositionen
1941: 344 (punkten 2) framlagt förslag har riksdagen, såsom förut anmärkts,
till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor. Av den till statsrådsprotokollet i ärendet lämnade redogörelsen
framgår, att ifrågavarande anslag utgör första delen av ett till sammanlagt

2.955.000 kronor beräknat medelsbehov för anskaffning av radiomateriel för
marinen. Vid ärendets anmälan till statsrådsprotokollet uttalade jag, att
jag torde framdeles få återkomma till frågan örn anvisande av de för nästa
budgetår erforderliga medlen.

Av det återstående medelsbehovet för ifrågavarande radiomateriel torde
ett belopp av 1,200,000 kronor nu böra anvisas.

Viss strålkastarmateriel för flottan. I sin skrivelse den 11 oktober 1940
angående sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 hemställde marinförvaltningen
bland annat om anvisande av ett belopp av 465,000 kronor
för komplettering av strålkastarmaterielen å vissa flottans fartyg. För innevarande
budgetår har marinförvaltningen ifrågasatt anskaffning av ifrågavarande
materiel efter en i vissa stycken något modifierad plan för en totalkostnad
av 455,000 kronor. Av nämnda belopp skulle 230,000 kronor erfordras
för budgetåret 1942/43 och återstoden, 225,000 kronor, under budgetåret
1943/44. Jag har intet att erinra mot att medel äskas för det angivna
ändamålet. Marinförvaltningen torde i likhet med vad i det föregående i
vissa fall förutsatts böra erhålla bemyndigande att i ett sammanhang kontraktera
hela denna materielanskaffning. Medelsbehovet för nästa budgetår
uppgår i enlighet med det anförda till 230,000 kronor.

Kikare för sjökrigsskolan. Marinförvaltningen har framhållit, att sjökrigsskolans
tillgång på kikare för kadetternas praktiska övningar ombord med
hänsyn till nuvarande kadettantal vid skolan är alldeles otillräckligt. I anslutning
härtill har marinförvaltningen hemställt, att medel för anskaffning
av ytterligare 50 kikare för sjökrigsskolans behov måtte ställas till förfogande.
Då jag förutsätter att medel för detta ändamål, i den mån behov
därav föreligger, ställas till förfogande ur de anslag till inventarier för sjökrigsskolan,
som vid bifall till Kungl. Maj:ts proposition 1942: 161 anvisas,
finner jag mig icke böra förorda bifall till ämbetsverket nu föreliggande
framställning.

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Sammanfattning. I enlighet med vad jag nu anfört bör medelsbehovet

under anslaget beräknas sålunda:

Keservbatterier för undervattensbåtar ........................ kronor 050,000

Viss artillerimateriel för flottan .............................. » 155,000

Nya kararör m. m. för marinens artilleripjäser.............. » 100,000

Riktövningsmateriel för flottan................................ » 150,000

Viss torpedanskaffning ........................................ » 1,170,000

Fotografisk materiel............................................ » 80,000

Reserveldrör till luftvärns- och automatkanoner för flottan » 225,000

Laddövningsapparater för flottan.............................. » 80,000

Automatkanoner jämte ammunition för vissa fartyg........ » 950,000

Ammunition för jagare ........................................ » 1,715,000

Eldhandvapen m. m. för flottan .............................. » 160,000

Viss artillerimateriel för kustartilleriet ...................... » 185,000

Tubkanoner för kustartilleriets pjäser........................ » 175,000

Anskaffning av reserveldrör m. m. för kustartilleriet ...... » 515,000

Komplettering av eldledningsmateriel m. m. vid kustartilleriet
.......................................................... » 250,000

Riktövningsmateriel för kustartilleriet........................ » 70,000

Övningsbatteri för kustartilleriet.............................. » 25,000

Radiomateriel för marinen .................................... » 1,200,000

Viss strålkastarmateriel för flottan............................ » 230,000

Summa kronor 8,085,000

Under erinran, att i försvarspropositionen för anskaffning av artilleri- och
annan teknisk materiel beräknats en totalkostnad under femårsperioden av
35,000,000 kronor, motsvarande en medelkostnad av 7,000,000 kronor per
budgetår, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för marinen till Anskaffning av artilleri- och annan teknisk
materiel för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

8,085,000 kronor.

28:0) Reservationsanslaget till Marinen; Förstärkning av kustartilleriförsvaret.

Vid anmälan av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 92)
framhöll jag, att beräkningen av medelsbehovet för förstärkning av kustartilleriförsvaret
nära sammanhängde med spörsmålet örn avvägningen av
marinstridskrafternas framtida omfattning, vilket spörsmål syntes komma
under bedömande senare under 1942 års riksdag. På min hemställan föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag
av 10,000,000 kronor.

Jag anhåller nu att få återkomma till denna anslagsfråga. Ärendet är av
den natur, att en fullständig redogörelse för dess innebörd icke torde böra
ske till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar rörande förslagens inne -

Kungl. Mcij:ts proposition nr 266. 143

börd torde i stället böra lämnas genom de handlingar, som komma att överlämnas
till riksdagens vederbörande utskott.

För förstärkning av kustartilleriförsvaret bar i riksstaten för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 10,824,000 kronor.

I försvarspropositionen bär föreslagits ytterligare förstärkning av kustartilleriförsvaret,
varvid förutsatts, dels att viss nyanskaffning av materiel
skall äga rum och dels att ett antal 15 cm kanoner, vilka äro under anskaffning
genom arméförvaltningens tygdepartements försorg, skola tillföras
kustartilleriet, varemot vissa vid kustartilleriet nu befintliga haubitsbatterier
och 10.5 cm kanonbatterier ävensom visst luftvärnsartilleri förutsatts skola
överföras till armén. I propositionen har räknats med en engångskostnad
under femårsperioden för ifrågavarande ändamål av 29,000,000 kronor.

I det föregående har under anslaget till anskaffning av artilleri- och annan
teknisk materiel beräknats vissa medel för komplettering av kustartillerimaterielen.
De sålunda beräknade beloppen avse i stort sett komplettering av
materielen för kustartilleriets nuvarande organisation, medan jag under förevarande
anslag ämnar upptaga vissa belopp av engångsnatur, som erfordras,
därest den i försvarspropositionen föreslagna utbyggnaden av kustartilleriförsvaret
kommer till stånd.

Marinförvaltningen har i en av överbefälhavaren jämte eget yttrande
överlämnad, den 17 i samma månad dagtecknad skrivelse — med utgångspunkt
från de i försvarspropositionen framlagda förslagen —- beräknat medelsbehovet
för nästa budgetår för anskaffning av kustartillerikanoner m. m. till

9,752,000 kronor. Ämbetsverket har i skrivelsen meddelat, att totalkostnaderna
för ifrågavarande materielanskaffning beräknades komma att i viss
mån överstiga de av försvarsutredningen beräknade. Kostnadsökningen vore
bland annat betingad av den sedan den 1 juli 1941 inträdda allmänna prisstegringen
men föranleddes jämväl av vissa andra i skrivelsen angivna omständigheter.

Ehuru sålunda de i försvarspropositionen förutsatta kostnaderna för ifrågavarande
ändamål torde komma att överskridas, anser jag dock, att det i
propositionen föreslagna anskaffningsprogrammet för ifrågavarande materiel
bör fullföljas. Anmärkas må, att viss till nyanskaffning föreslagen materiel
redan blivit beställd. Med hänsyn till vissa i marinförvaltningens skrivelse
lämnade uppgifter torde emellertid medelsbehovet för nästa budgetår för
anskaffning av kustartillerikanoner m. m. icke böra beräknas till högre belopp
än 2,952,000 kronor.

Därutöver torde — i överensstämmelse med vad som förutsatts av 1941
års försvarsutredning — böra beräknas ett belopp av 200,000 kronor till viss
eldlednings- och signalmateriel.

Vidare torde böra för nästa budgetår beräknas ett belopj) av 280,000
kronor för viss strålkastarmateriel, för vars anskaffning försvarsutredningen
räknat med ett totalt medelsbehov av 560,000 kronor.

För anskaffning av eldhandvapen m. m. för kustartilleriet har i propositionen
1942: 2 beräknats ett belopp av 660,000 kronor, ingående i det an -

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

slag å 11,135,000 kronor, som äskats å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel.
I anslutning till en av marinförvaltningen i ämnet gjord hemställan beräknar
jag för nästa budgetår 660,000 kronor för ändamålet eller samma belopp,
varmed försvarsutredningen räknat.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa
medelsäskanden å tilläggsstat för innevarande budgetår hemställt, att anslag
å tillhopa 510,000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår
till viss komplettering av kustartilleriets trådsignalmateriel m. m., därav för
trådförbindelser till planerade men ej utbyggda mätstationer m. m. beräknats
omkring 295,000 kronor. I propositionen 1941: 319 angående anskaffning
av tygmateriel m. m. biträdde jag så till vida marinförvaltningens hemställan,
att jag för angivet ändamål beräknade 215,000 kronor under anslaget
å 1,455,000 kronor till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel.

I en av överbefälhavaren tillstyrkt, den 24 februari 1942 dagtecknad framställning
har marinförvaltningen, med förmälan att det återstående medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål numera beräknades till 313,000 kronor,
hemställt örn anvisande av berörda belopp. Försvarsutredningen har i sina
kostnadsberäkningar upptagit medel för ifrågavarande ändamål i enlighet
med marinförvaltningens ursprungliga beräkningar. Jag har emellertid efter
den utredning, som numera verkställts, intet att erinra mot att för nästa
budgetår under förevarande anslagspost för ändamålet beräknas ett belopp
av 313,000 kronor.

Det sammanlagda belopp, som i enlighet med det anförda skulle krävas
för förstärkning av kustartilleriförsvaret under budgetåret 1942/43, uppgår
sålunda till (2,952,000 + 200,000 + 280,000 -f- 660,000 + 313,000 =) i avrundat
tal 4,400,000 kronor.

Såsom ovan framhållits har jag i försvarspropositionen räknat med en
engångskostnad under femårsperioden för förstärkning av kustartilleriet av
29,000,000 kronor, motsvarande en genomsnittskostnad per budgetår av

5,800,000 kronor. Enligt förestående beräkningar skulle allenast 4,400,000
kronor erfordras för budgetåret 1942/43. Under hänvisning till vad jag inledningsvis
anfört i fråga örn finansieringen av med femårsplanens genomförande
förenade engångskostnader torde jämväl beträffande detta anslag
Kungl. Majit böra äga att, därest så skulle befinnas ändamålsenligt, meddela
beslut om anskaffning av all den i försvarspropositionen avsedda materielen.
Riksdagens bemyndigande härtill torde böra utverkas liksom även medgivande
att inom ramen för det i försvarspropositionen angivna totala kostnadsbeloppet,
29,000,000 kronor, överskrida det för ifrågavarande ändamål för
nästa budgetår å riksstaten uppförda anslaget, vilket i enlighet med förestående
beräkningar torde böra bestämmas till 4,400,000 kronor. Beträffande
frågan örn ytterligare medelsanvisning för mötande av merkostnader till följd
av prisstegring hänvisar jag till vad inledningsvis yttrats.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. ''

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela beslut örn anskaffning
av ifrågavarande artillerimateriel m. m. för kustartilleriet
intill ett belopp av 29,000,000 kronor;

dels för marinen till Förstärlcning av Jcustartilleriförsvaret för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 4,400,000
kronor;

dels oclc medgiva, att ifrågavarande reservationsanslag må
överskridas inom ramen av förenämnda belopp av 29,000,000
kronor.

29:o) Förslagsanslaget till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 98) har Kungl. Maj:t
hemställt, att ifrågavarande anslag i avbidan på särskild proposition måtte i
riksstatsförslaget för budgetåret 1942/43 upptagas med allenast beräknat belopp,
16,300,000 kronor. Jag avser nu att framlägga definitiva beräkningar
rörande medelsbehovet.

Flygvapnets avlöningsanslag upptogs i riksstaten för budgetåret 1941/42
med 12,700,000 kronor. För anslaget har fastställts följande avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ............................................................ »

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar, förslagsvis ... »

4. Löner till viss kontraktsanställd civil personal, förslagsvis
............................................................... »

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................ kronor 650,000

b) betjäningspersonal, förslagsvis ...... » 3,000

c) tillfälligt anställande av tjänstemän

m. m., förslagsvis .............................. » 14,000 »

6. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie

tjänstemän ......................................................... »

7. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t .................................................................. »

8. Flygtillägg m. m., förslagsvis ................................. »

9. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat,

förslagsvis ..................................................-......... »

10. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... »

6.450.000

133.000

170.000

1.155.000

667,000

84,648

90,344

2,865,000

5,000

1,080.008

Summa förslagsanslag kronor 12,700,000

Särskilda personalförteckningar för flygvapnets personal under budgetåret
1941/42 ha fastställts den 6 juni 1941.

Avlöningsstaten för budgetåret 1942/43 torde böra upptaga samma anslagsposter
som för innevarande budgetår; benämningen av den för avlöning av
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266. 867 42 10

146

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

fänrikar avsedda posten torde emellertid av skäl, som tidigare angivits vid
behandlingen av arméns och marinens motsvarande anslag, böra ändras till
»avlöningar till fänrikar». Under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal tillkommer enligt vad av det följande framgår ett par
delposter. Härjämte erfordras vissa ändringar i avlöningsstatens uppställning
med hänsyn till det nya arvodessystemet för pensionerad personal i
arvodesbefattning.

I sin skrivelse den 30 augusti 1941 rörande flygvapnets medelsbehov för
budgetåret 1942/43 har flygförvaltningen hemställt örn anvisande under ifrågavarande
anslag av 17,100,000 kronor. Anslagsberäkningen är uppgjord under
förutsättning att under budgetåret flygvapnet skall utökas med en bombflottilj
(F 12, Kalmar flygflottilj) samt att organiserandet av en eskaderstab
helt genomföres och att organiserandet av ytterligare en eskaderstab påbörjas.
Flygförvaltningen har emellertid framhållit, att den verkställda beräkningen
av medelsbehovet med hänsyn till pågående utredning rörande
försvarsväsendets fortsatta utbyggande måste anses såsom preliminär.

1941 års försvarsutredning har i sitt betänkande med förslag till plan för
organisationsarbetet inom försvarsväsendet förordat en väsentlig utökning
av flygvapenorganisationen inom den närmaste femårsperioden utöver hittills
redan beslutad. Dessutom har föreslagits, att flygvapnets beredskap och
krigsduglighet höjes genom utökning av den aktiva personalen och flygplanbeståndet
samt en omorganisation av vissa staber och förband. Härjämte
föreslås, att vissa skolor skola organiseras och att vissa av flygvapnets
förband tillföras musikkårer. Körande den närmare innebörden av förslaget
får jag hänvisa till försvarspropositionen. Här må framhållas, att utredningen
-—- bortsett från vissa flygfälts- och byggnadsarbeten —• räknat med följande
utvidgningar i organisatoriskt hänseende under budgetåret 1942/43, nämligen
uppsättning av

en flygeskader med stab (första flygeskadern),
ytterligare en flygeskaderstab (andra eskaderstaben) (delvis),
en flygbasområdesstab (för Övre Norrlands flygbasområde),
ytterligare en flygbasområdesstab (för östra flygbasområdet) (helt eller
delvis),

bomb- och skjutskolan,
signalskolan samt
fyra musikkårer.

Härjämte skulle omorganisationen av flygstaben påbörjas, Kalmar flygflottiljs
uppsättning påbörjas ävensom redan påbörjad uppsättning av Södermanlands
flygflottilj (Fil) och Norrbottens flygbaskår (F 21) fullföljas.

I avseende å personalbehovet för den av försvarsutredningen förordade
flygvapenorganisationen har utredningen framhållit, att flygvapnets personalkadrar
i vissa avseenden icke kunde utökas i den takt, som påkallades av
nyuppsättningen av förband. Det vore ett framträdande önskemål, framhåller
utredningen, att bland annat genom forcerad utbildning snarast fylla flygvapnets
kadrar. Den uppsättningstakt med avseende å flertalet personal -

147

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

kategorier, som försvarsutredningen bedömt möjlig, framgår av en av utredningen
utarbetad tablå (jfr betänkandet, sid. 673 oell 674).

I försvarspropositionen har jag funnit försvarsutredningens förslag rörande
flygvapenorganisationens genomförande kunna i huvudsak läggas till grund
för det fortsatta arbetet, dock att jag funnit vissa avvikelser erforderliga med
hänsyn till att jag i en del avseenden frångått utredningens förslag. Jag
framhöll, att det syntes böra ankomma på Kungl. Maj.t att inom ramen för
de anslag och personalkadrar, som för varje budgetår bleve fastställda, besluta
i vilken ordning och vid vilka tidpunkter de olika organisationsändringarna
skulle genomföras.

De anslagsberäkningar jag i det följande framlägger liksom de förslag till
personalförteckningar, som i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagens
vederbörande utskott, äro uppgjorda från den utgångspunkten att under
budgetåret 1942/43 förenämnda organisationsändringar genomföras eller påbörjas
i av mig i försvarspropositionen förordad omfattning.

Under åberopande av vad jag inledningsvis under punkten l:o) anfört
rörande vissa gemensamma frågor får jag beträffande medelsbehovet under
de olika anslagsposterna och personalbehovet för flygvapnets del anföra
följande:

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Flygstaben. För nästa budgetår ifrågasätter jag icke någon ändring beträffande
den för flygstaben avsedda ordinarie civila personalen.

Personal vid flygvapnet. Officerare (utom i intendenturbefattil
ing). Antalet överstebeställningar har upptagits till tre, eller samma antal
som för innevarande budgetår, och antalet överstelöjtnanter till sju. Det förhållandet
att antalet överste- och överstelöjtnantsbeställningar icke överensstämmer
med det av försvarsutredningen för budgetåret 1942/43 föreslagna
sammanhänger med dels förslaget i försvarspropositionen beträffande flygbasområdeschefernas
ställning dels ock befordringsläget vid flygvapnet. I
övrigt överensstämmer antalet beställningar med de av försvarsutredningen
för budgetåret 1942/43 beräknade.

I den för innevarande budgetår för den ordinarie personalen fastställda
personalförteckningen finnas uppförda tillhopa 23 fänriksbeställningar.
Såsom jag tidigare framhållit, är meningen att i fortsättningen slopa begreppet
ordinarie fänrik och att låta samtliga fänrikar kvarstå såsom ickeordinarie
intill dess de erhålla löjtnantsbeställning vid flygvapnet. Samtliga
de å innevarande års personalförteckningar uppförda ordinarie fänriksbeställningarna
beräknas vara vakanta den 1 juli 1942. Vid sådant förhållande torde
några ordinarie fänriksbeställningar icke erfordras under budgetåret 1942/43.

Officerare i int enden.turbef attil in g. Utöver vad försvarsutredningen
föreslagit ha upptagits ytterligare en kapten och två löjtnanter.
Kaptensbeställningen erfordras för andra eskaderstaben, vars uppsättning
avses skola påbörjas under budgetåret 1942/43. Löjtnantsbeställningarna er -

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

fordras för biträdande intendenter vid krigsflygskolan oell Södermanlands
flygflottilj.

Underofficerare. Försvarsutredningen har för nästa budgetår icke
räknat med ett bibehållande av de två förrådsförvaltarbeställningarna vid de
centrala flygverkstäderna. Såsom framgår av försvarspropositionen har jag
emellertid förutsatt, att dessa beställningar tills vidare bibehållas. Försvarsutredningen
har vidare föreslagit inrättandet av flottiljkassörer i lönegraden
U0 3. För egen del har jag i försvarspropositionen förordat, att flottiljkassörsbefattningarna
fördelas på lönegraderna UO 3 (flottiljkassörer) och
UO 2 (fanjunkare). För budgetåret 1942/43 beräknar jag, att för ifrågavarande
ändamål erfordras sju flottiljkassörer och sex fanjunkare.

Manskap. I enlighet med försvarsutredningens av mig i försvarspropositionen
tillstyrkta förslag har jag i personalförteckningen upptagit beställningar
för en ny manskapskategori, överfurirer, i lönegraden Mb 1. För
budgetåret 1942/43 torde böra upptagas 40 dylika beställningar.

Musik personal avses för organiserande av musikkårer vid Västmanlands,
Skaraborgs och Svea flygflottiljer samt vid krigsflygskolan. Av musikdirektörerna
hava i enlighet med vad jag förordat i försvarspropositionen två
hänförts till lönegraden Oa 3 eller Oa 2 och de båda övriga till lönegraden
Oa 2.

Civilmilitär personal. Vad först angår flygingenjörerna har forsvarsutredningen
i sin plan för utökningen av flygvapnets personalkadrar
räknat med tillkomsten under budgetåret 1942/43 av en beställning för en
flygöverdirektör i lönegraden Cb 2. Med ett tillsättande av denne beställningshavare
synes emellertid böra anstå i avvaktan på ställningstagande till
förvaltningsutredningens förslag. I övrigt får jag här hänvisa till vad jag
beträffande flygingenjörerna anfört i försvarspropositionen. Jag framhöll
bland annat, att jag utan att fatta ståndpunkt till det slutliga antalet flygingenjörer
för budgetåret 1942/43 förutsatte en av flygvapnets utbyggnad
betingad ökning av antalet flygingenjörer. Jag föreslår nu, att denna ökning
bestämmes till nio, därav en flygdirektör av 1. graden, en flygdirektor av

2. graden, en flygingenjör av 1. graden och sex flygingenjörer av 2. graden.

I fråga örn läkarpersonalen må här framhållas, att försvarsutredningen
beräknat behovet av flygläkare vid fullt genomförd organisation till en flygöverläkare,
en förste flygläkare, 18 flygläkare av 1. graden och sex ickeordinarie
läkarbefattningar (flygläkare av 2. graden). För budgetåret 1942/43
åter har utredningen räknat med ett behov av följande ordinarie läkarbeställningar,
nämligen en flygöverläkare, en förste flygläkare, 13 flygläkare
av 1. graden och två flygläkare av 2. graden. Utredningen har ansett en omprövning
av flygläkarnas löneställning motiverad men icke framlagt något
slutligt förslag i ämnet. Utredningen har emellertid vid sina kostnadsberäkningar
utgått ifrån, att löneställningen för flygöverläkaren framdeles komme
att höjas från nuvarande Ca 28 till Ca 30, att den nytillkommande förste flygläkaren
placerades i Ca 28 och att löneställningen för flygläkare av 1. graden
komme att höjas från nuvarande Ca 22 till Ca 24.

149

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Jag får erinra om att jag i försvarspropositionen biträtt försvarsutredningens
förslag om inrättande av en beställning såsom förste flygläkare,
vilken i avbidan å en kommande översyn av tjänsteförteckningen för civilmilitära
beställningshavare syntes böra placeras i lönegraden Ca 26. Beställningen
i fråga bör upptagas å personalförteckningen för nästa budgetår.

Jag får i detta sammanhang vidare erinra örn att frågan örn en förbättrad
löneställning för flygläkarna av 1. graden var föremål för övervägande i samband
med framläggandet av medelsäskandena för budgetåret 1941/42. Ett av
flygförvaltningen framfört och av försvarsväsendets lönenämnd tillstyrkt
förslag örn uppflyttning av nämnda beställningshavare från lönegraden Ca 22
till Ca 24 fann jag mig emellertid icke, i vart fall ej för det dåvarande, kunna
biträda, då frågan snarare syntes mig böra tagas under övervägande i samband
med en blivande översyn av lönegradsplaceringarna för den civilmilitära
personalen i gemen. I försvarspropositionen har jag även framhållit, att
frågan örn löneställningen för de befintliga ordinarie flygläkarna syntes böra
prövas i annat sammanhang, därvid överensstämmelse såvitt möjligt borde
åvägabringas mellan de olika försvarsgrenarna.

För närvarande är jag icke beredd tillstyrka en förbättrad löneställning
för flygöverläkaren eller flygläkarna av 1. graden utan föreslår, att dessa beställningshavare
alltjämt upptagas i lönegraderna Ca 28 respektive Ca 22. Till
frågan örn inrättande av icke-ordinarie befattningar för flygläkare av 2. graden
återkommer jag i det följande.

Beträffande verkmästarna må här framhållas, att bland de å förteckningen
upptagna beställningarna en del äro avsedda för de centrala flygverkstäderna.
Såsom jag i försvarspropositionen framhållit böra dessa verkmästare
efter hand som nuvarande beställningshavare avgå ersättas med
civil personal. I personalförteckningen upptagna beställningar erfordras
likväl, för det fall dylik avgång skulle äga rum under budgetåret 1942/43,
för flygvapnet i övrigt.

Personal vid flygförbanden. Den civilmilitära personalen vid flygförbanden
har utökats med den personal, som erfordras för Kalmar flygflottilj.

Kostnaden för lön enligt löneplanerna för den i personalförteckningen
upptagna ordinarie personalen beräknas för helt budgetår utgöra i runt tal
8,000,000 kronor. Kostnaden för de andra löneförmåner, som bestridas från
anslagsposten till ordinarie tjänstemän — felräkningspenningar, ansvarsarvoden
i intendenturtjänst, hyres- och ortstillägg åt visst manskap samt
begravningshjälp — torde i enlighet med flygförvaltningens förslag böra beräknas
till 46,700 kronor. Härjämte böra, på sätt jag tidigare förordat, från
förevarande anslagspost bestridas kostnaderna för personal, som överförts
å disponibilitetsstat. Av denna anledning torde emellertid någon uppräkning
av anslagsposten för nästa budgetår icke behöva ske. Anslagsposten
skulle sålunda kunna beräknas till (8,000,000 + 46,700=) 8,046,700
kronor eller i runt tal 8,050,000 kronor. Av skäl, som framgå av vad under
arméns avlöningsanslag yttrats, torde emellertid detta belopp böra för nästa
budgetår minskas med 150,000 kronor till 7,900,000 kronor.

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattnlng.

Flygstaben. I den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen
för pensionerad personal i arvodesbefattning finnas för flygstaben
uppförda sju befattningar för pensionerade officerare och feni befattningar
för pensionerade underofficerare.

Genom beslut den 1 augusti 1941 bär Kungl. Maj:t medgivit, att för tiden
från och med den 1 oktober 1941 tills vidare intill den 1 juli 1942 finge
såsom extra expeditionsofficer vid den inom flygstaben provisoriskt inrättade
signal- och väderleksdetaljen tjänstgöra en pensionerad officer mot
åtnjutande av ett arvode av 3,180 kronor för år. Härav föranledda kostnader
-— utom för dyrtidstillägg och kristillägg, som utginge av därför avsedda
medel — skulle bestridas av den under flygvapnets avlöningsanslag uppförda
delposten till tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. Enligt försvarsutredningens
av mig tillstyrkta förslag till flygstabens omorganisation
bör ifrågavarande detalj omändras till en särskild avdelning, för vilken utredningen
beräknat bland annat en expeditionsofficer. Denne synes böra
upptagas å personalförteckningen för budgetåret 1942/43.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle chefen för flygstabens expedition
vara pensionerad officer. Försvarsutredningen har framhållit, att detta med
hänsyn till det starkt ökade antalet ärenden i expeditionen samt därmed följande
ökat ansvar icke längre vore lämpligt. Utredningen har föreslagit, att
expeditionen inrättas såsom särskild avdelning inom flygstaben och att såsom
chef för densamma avses en regementsofficer å aktiv stat. Då tillgången på
regementsofficerare vid flygvapnet icke tillåter en dylik anordning under de
närmaste åren, bör chefsbefattningen liksom hittills tills vidare bestridas av
en pensionerad officer. Med hänsyn till det ökade arbete och ansvar som
genom flygvapnets utökning kommer att åvila ifrågavarande pensionerade
officer, bör, på sätt flygförvaltningen i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
föreslagit, det för denne avsedda arvodet beräknas efter 3,600 kronor
för år.

Då jag i försvarspropositionen förordat, att personalen på personalsektionen
bör utökas med en pensionerad officer utöver vad försvarsutredningen
beräknat, skulle antalet pensionerade officerare för budgetåret 1942/43 komma
att uppgå till (7 + 1 + 1 =) 9. Beträffande antalet underofficerare i arvodesbefattning
ifrågasätter jag ingen ändring för nästa budgetår.

I enlighet med det nya lönesystem för arvodespersonalen, för vilket jag
inledningsvis redogjort, torde för flygstabens del böra räknas med ett arvode
motsvarande nettolönen i löneklass Oa 11 till den officer, som förestår
stabens expedition, med åtta motsvarande nettolönen i löneklass Oa 10 samt
med fem motsvarande lönen i löneklass UO 7.

Eskaderstaberna. För eskaderstaberna beräknar jag under budgetåret
1942/43 komma att erfordras en pensionerad officer och två pensionerade
underofficerare.

Östra flygbasområdesstaben. Försvarsutredningen har föreslagit, att såsom
chef för denna stab skulle placeras en överste i lönegraden Oa 6. I för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

151

svarspropositionen har jag emellertid förordat, att för befattningen skall avses
generalsperson eller regementsofficer ur flygvapnet, som avgått ur aktiv
tjänst, samt att till befattningshavaren i fråga skall utgå arvode motsvarande
nettolönen i löneklass Oa 15. I överensstämmelse härmed bör ett sådant arvode
uppföras i personalförteckningen. I övrigt torde för flygbasområdesstabens
del för budgetåret 1942/43 beräknas två pensionerade officerare
och två pensionerade underofficerare.

Flygförbanden. För flygförbanden lia i den för innevarande budgetår fastställda
personalförteckningen upptagits dels 11 mobiliseringsofficerare, dels
ock 28 expeditionsunderofficerare, därav tre vid vardera Roslagens och Jämtlands
flygflottiljer, flygkrigsskolan och Norrbottens flygbaskår samt två vid
vardera Västmanlands, Östgöta, Västgöta, Skaraborgs, Svea och Göta flygflottiljer,
Tionde flygflottiljen och Södermanlands flygflottilj.

För budgetåret 1942/43 torde antalet mobiliseringsofficerare böra beräknas
till en vid varje förband, eller tillhopa 13.

Genom beslut den 30 december 1941 har Kungl. Majit i anslutning till riksdagens
beslut i ämnet (proposition 1941:340, riksdagens skrivelse nr 516)
utfärdat vissa bestämmelser i samband med övergången till nytt inskrivningsoch
redovisningssystem för värnpliktiga. Därvid har medgivits, att för tjänstgöring
vid truppförbands mobiliseringsavdelning vederbörande försvarsgrenschef
må förordna bland annat vissa expeditionsunderofficerare. För flygvapnets
del.innebär detta en utökning i förhållande till de fastställda personalförteckningarna
av antalet underofficerare i arvodesbefattning med en per
förband, eller sammanlagt 12 för Fl—Fil och F21.

Inalles tjänstgöra sålunda vid flygförbanden för närvarande (28 + 12 =)
40 expeditionsunderofficerare i arvodesbefattning.

Försvarsutredningen har beräknat behovet av pensionerade underofficerare
till två per flottilj eller 36 vid fullt genomförd organisation. Befattningarna
hava avsetts, den ena för flottiljstabs intendenturavdelning och den andra
för mobiliseringsavdelningen.

Flygförvaltningen har i sina äskanden för nästa budgetår förutsatt, att i
arvodesförteckningen uppföras ytterligare tre för Kalmar flygflottilj avsedda
befattningar för pensionerade underofficerare, varjämte flygförvaltningen föreslagit,
att en av de för Jämtlands flygflottilj upptagna arvodesbefattningarna
— avsedd för Bodens flygplats — överflyttas till flygbaskåren. Vidare har
ämbetsverket i sitt yttrande över försvarsutredningens förslag framhållit, att
en minskning av antalet underofficerare i arvodesbefattning till två per flottilj
icke vore möjlig att genomföra under flygvapnets uppsättningsperiod
utan först sedan den beräknade staten för stamunderofficerare blivit fylld.

Under hänsynstagande till vad sålunda förekommit finner jag mig böra för
budgetåret 1942/43 föreslå, att de nu till förbanden knutna underofficerarna i
arvodesbefattning bibehållas under budgetåret 1942/43, dock med undantag
dels av den befattning, som av flygförvaltningen föreslagits överflyttad från
Jämtlands flygflottilj till Norrbottens flygbaskår, dels ock av en av de till
Roslagens flygflottilj knutna befattningarna, avsedd för Fårösunds flygplats.

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

För nämnda båda flygplatser är det min avsikt att föreslå särskilda tillsynsmannaarvoden,
att utgå från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit. Behovet av underofficerare för förbanden
— inklusive tre för Kalmar flvgflottilj — skulle sålunda utgöra (40 — 2 + 3
=) 41.

Centrala flygverkstäderna. I överensstämmelse med vad jag förordat i försvarspropositionen
torde för envar av dessa verkstäder böra beräknas en pensionerad
officer såsom mobiliseringsofficer.

Under officersskolan och signalskolan. För vardera av dessa skolor torde
under budgetåret 1942/43 böra avses en pensionerad underofficer.

Bomb- och skjutskolan. Denna skola torde komma att organiseras under
budgetåret 1942/43. För skolan bör i enlighet med försvarsutredningens förslag
beräknas en expeditionsofficer.

Flygkrigshögskolan. För flygkrigshögskolans del ifrågasättes för nästa
budgetår ingen annan ändring än som föranledes av de nya arvodesgrunderna
för pensionerad personal.

För arvoden motsvarande nettolönen i respektive lönegrader till den i
förteckningen upptagna personalen beräknar jag ett belopp av förslagsvis
525,000 kronor. Å avlöningsstatens inkomsttitel beräknas inflyta 400,000 kronor
i form av mot dessa utgifter svarande pensionsmedel.

3. Avlöningar till fänrikar.

Under denna anslagspost torde böra beräknas avlöning dels till 25 fänrikar,
som år 1941 antagits i extra ordinarie beställning, dels ock till sammanlagt
95 fänrikar, som beräknas komma att antagas under innevarande och nästkommande
år. Lön bör beräknas för 65 fänrikar under hela budgetåret 1942/43
och för ytterligare 30 under en tid av omkring tre månader. Medelsbehovet
beräknas uppgå till, i runt tal, förslagsvis 215,000 kronor.

4. Löner till viss kontraktsanställd civil personal.

För budgetåren 1940/41 och 1941/42 ha under flygvapnets avlöningsanslag
funnits upptagna särskilda anslagsposter för bestridande av avlöningskostnaderna
för viss kontraktsanställd civil personal. Syftet med anställandet av
denna personal har varit att med hänsyn till rådande knapphet under den pågående
utbyggnaden av flygvapenorganisationen på militärt utbildad personal
frigöra dylik personal från sådana sysslor och befattningar, som icke nödvändigt
kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. För budgetåret
1941/42 beräknades för ändamålet ett belopp av 1,155,000 kronor, avsett dels
för följande expeditionspersonal, nämligen 36 befattningshavare i MEx 13,
30 i MEx 10, 17 i MEx 8 och 16 i MEx 5, dels ock för följande mekanikerpersonal,
nämligen 51 flygplanmontörer, 51 motormontörer, 11 elektriker, 11
radiomontörer, 29 elektriker (tillika radiomontörer), 24 instrumentmekaniker
och 20 vapensmeder.

1941 års försvarsutredning har funnit systemet med kontraktsanställd civil

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

personal i expeditionstjänst böra avvecklas allteftersom flygvapnets kadrar
bleve fyllda men ansett detsamma böra såvitt avser mekanikerpersonalen
bibehållas; den kontraktsanställda mekanikerpersonalen borde ingå i respektive
markstyrkors verkstadssektioner, för vilka utredningen icke beräknat
stampersonal.

För nästa budgetår föreligger sålunda alltjämt behov av kontraktsanställd
civil personal vid flygflottiljerna, vid krigsflygskolan och vid Norrbottens
flygbaskår. Flygförvaltningen har i sina äskanden för budgetåret 1942/43 beräknat
medelsbehovet för ifrågavarande personal på grundval av ett antal befattningshavare
av 110 i expeditionstjänst och 224 i mekanikertjänst. Emellertid
torde antalet befattningar i expeditionstjänst böra ökas med två, avsedda
såsom köks- och kasernföreståndare vid Norrbottens flygbaskår. För avlöningar
till den kontraktsanställda personalen torde böra beräknas ett belopp
av i runt tal förslagsvis 1,350,000 kronor.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

a. Extra ordinarie och extra tjänstemän.

I fråga örn grunderna för beräknandet av medelsbehovet för budgetåret
1942/43 under denna delpost får jag åberopa vad jag anfört under arméns avlöningsanslag.
Här må emellertid — under hänvisning till försvarspropositionen
sid. 616 och sid. 678—683 ävensom till försvarsutredningens betänkande
och handlingarna i övrigt —- framhållas följande.

I försvarspropositionen har jag funnit mig böra tillstyrka, att en befattning
som studierektor inrättas i flygstabens utbildningsavdelning i lönegraden
MEo 23. Denna befattning bör från och med nästa budgetår upptagas i personalförteckningen
för icke-ordinarie personal m. fl.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår har flygförvaltningen
hemställt, att en del av de nu i lönegraden MEo 12 placerade väderleks
assistent er na vid flygflottiljerna måtte uppflyttas i lönegraden MEo 15.
Jämväl försvarsutredningen har räknat med en uppdelning av väderleksassistenterna
så, att befattningar för förste väderleksassistenter hänföras
till lönegraden MEo 15 och för andre väderleksassistenter till lönegraden
MEo 12.

Förslag om förbättring av väderleksassistenternas löneställning framfördes
av flygförvaltningen redan vid anmälan av medelsbehovet för budgetåret
1941/42. Sedan försvarsväsendets lönenämnd framhållit, att frågan örn
väderleksassistenternas löneställning vid såväl försvarsväsendet som övriga
statliga institutioner vore föremål för övervägande och att assistenternas
löneförhållanden borde lösas i ett sammanhang för hela statsförvaltningen,
fann jag mig vid anmälan av medelsbehovet under flygvapnets avlöningsanslag
för nämnda budgetår (proposition 155) icke böra förorda högre lönegradsplacering
än MEo 12 för samtliga assistenter. Försvarsväsendets lönenämnd
har nu i yttrande över flygförvaltningens föreliggande medelsäskanden
framhållit, att de vid statens metcorologisk-hydrografiska anstalt anställda
väderleksassistenterna för närvarande samtliga vore placerade i lönegraden

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Eo 12, vid vilket förhållande lönenämnden ansåge anledning ej föreligga att
för flygvapnets vidkommande vidtaga någon differentiering av väderleksassistenternas
löneförmåner.

För egen del är jag alltjämt av den uppfattningen, att med en reglering av
väderleksassistenternas löneställning i avbidan på ytterligare utredning tills
vidare bör anstå. Samtliga dessa assistenter böra sålunda för nästa budgetår
bibehållas i lönegraden MEo 12.

I enlighet med av försvarsutredningen framställt förslag torde å personalförteckningen
böra uppföras en meteorolog vid varje förband, vilka befattningshavare
—- på sätt jämväl 1942 års försvarsberedning förordat — torde
böra hänföras till lönegraden MEo 18. Härvid förutsätter jag i likhet med
beredningen, att de kompetenskrav, som ställas på innehavarna av dessa
tjänster, sättas relativt högt.

Jag förordar i likhet med utredningen, att de radiotelegrafister, som anställts
vid förbanden jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 1 augusti 1941, erhålla
fastare anställningsform på så sätt, att vid varje flottilj beräknas en förste
och två andre extra ordinarie signalister. Frågan örn löneställningen för dessa
befattningshavare torde böra underkastas närmare övervägande genom Kungl.
Maj:ts försorg. I personalförteckningen ha befattningshavarna tills vidare
uppförts med placering i lönegraden MEo 12 respektive lönegraden MEo 10.

För varje förband torde i enlighet med av försvarsutredningen framlagt,
av 1942 års försvarsberedning förordat förslag böra inrättas befattningar som
trafikledare, nämligen en som förste trafikledare i lönegraden MEo 18 och en
som andre trafikledare i lönegraden MEo 15.

Jag har intet att erinra mot av utredningen framställt förslag att för varje
förband inrättas en befattning som sjukvårdsförman, avsedd att tillgodose
behovet av uppbördsmän för sjukvårdsmaterielen. Dock böra dessa, på sätt
1942 års försvarsberedning föreslagit, hänföras till lönegraden MEo 7 i stället
för, såsom försvarsutredningen föreslagit, till lönegraden MEo 10. Likaledes
förordar jag, att varje förband tillföres ett kvinnligt sjukvårdsbiträde, vilket i
enlighet med av försvarsväsendets lönenämnd och försvarsberedningen framställda
förslag torde böra placeras i lönegraden MEo 3 i stället för -— såsom
utredningen föreslagit — lönegraden MEo 4.

I övrigt hänvisar jag till personalförteckningen, vid vars upprättande jämväl
i vissa andra hänseenden än nu angivits beaktats av 1942 års försvarsberedning
anförda erinringar.

Medelsbehovet för avlöningar under budgetåret 1942/43 av de extra ordinarie
befattningshavare, som upptagits å personalförteckningen för den ickeordinarie
personalen, uppskattar jag till 1,300,000 kronor.

I enlighet med försvarsutredningens av mig tillstyrkta förslag torde därjämte
under förevarande delpost böra beräknas ett belopp av högst 20,000
kronor för tillfälligt anställande av extra tjänstemän. Medelsbehovet under
delposten skulle sålunda komma att uppgå till (1,300,000 + 20,000 —) 1,320,000
kronor, vilket belopp bör betecknas förslagsvis.

Kungl. Majlis proposition nr 266.

155

b. Viss icke-ordinarie läkarpersonal.

1941 års försvarsutredning har föreslagit inrättandet av särskilda ickeordinarie
flygläkarbeställningar av samma kategori som bataljonsläkare av
2. graden vid fältläkarkåren och marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren.
Befattningarna, som föreslås skola benämnas flygläkare av 2. graden
vid flygvapnet, ha av utredningen förutsatts skola förenas med följande förmåner,
nämligen dels ett årligt arvode av 2,700 kronor jämte förhöjning av
arvodet med 300 kronor efter en tjänstetid av tre år, dels ock under tjänstgöring
ett dagarvode av tolv kronor. Detta förslag har icke givit 1942 års försvarsberedning
anledning till erinran.

Förslaget örn inrättande av flygläkare av 2. graden bär av mig biträtts vid
anmälan av försvarspropositionen. Jag framhöll emellertid, att frågan örn
löneställningen för dessa läkare borde prövas i annan ordning. Därvid borde
iakttagas, att överensstämmelse såvitt möjligt erhölles mellan de olika försvarsgrenarna.

Anmärkas må, att bataljonsläkarna vid fältläkarkåren äga åtnjuta arvode
med 2,400 kronor per år, två ålderstillägg, det ena efter 3 års och det andra
efter 6 års väl vitsordad tjänstgöring, samt dessutom under föreskriven årlig
tjänstgöring dagarvode med 6 kronor vid tjänstgöring inom och 12 kronor vid
tjänstgöring utom egen bostadsort. Marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren
äger åtnjuta arvode med 2,700 kronor om året, förhöjning av arvodet
med 300 kronor efter en tjänstetid av 3 år samt dagarvode med 12 kronor
under tjänstgöring i land.

För budgetåret 1942/43 beräknar jag behovet av icke-ordinarie flygläkare
till två. Deras avlöningsförmåner torde böra bestämmas i enlighet med försvarsutredningens
förslag med den ändringen att dagarvodet på sätt gäller
för bataljonsläkare vid fältläkarkåren fixeras till 6 kronor vid tjänstgöring
inom och 12 kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort.

För ändamålet erfordras för budgetåret 1942/43 i runt tal 8,000 kronor.
Dessa medel, vilka böra betecknas förslagsvis, torde böra beräknas under en
särskild delpost.

c. Betjäningspersonal.

Under denna delpost torde böra i avlöningsstaten i likhet nied vad som
skett för innevarande budgetår upptagas ett belopp av förslagsvis 3,000 kronor.

d. Musikelever.

För nästkommande budgetår beräknas i flygvapnets musikorganisation
komma att ingå 17 musikelever. Då, såsom jag förordat under arméns avlöningsanslag,
avlöningen till musikelev bör utgå med en krona för dag utgör
medelsbehovet för avlönandet av flygvapnets musikelever i runt tal 6,100
kronor.

e. Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Ifrågavarande delpost torde i enlighet med flygförvaltningens förslag böra
upptagas med ett belopp av förslagsvis 14,000 kronor.

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör i
enlighet med det anförda för budgetåret 1942/43 upptagas med tillhopa
(1,320,000 + 8,000 + 3,000 + 6,100 + 14,000=) 1,351,100 kronor.

6. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän utgå
enligt den för innevarande budgetår fastställda förteckningen med tillhopa
84,648 kronor.

Försvarsutredningen har förordat inrättandet av ytterligare arvoden av
detta slag i samband med genomförandet av dess förslag.

I fråga örn principerna för beräknandet av ifrågavarande arvoden och ersättningar
för nästa budgetår får jag hänvisa till vad jag anfört under motsvarande
anslagspost under arméns avlöningsanslag.

För nästa budgetår räknar jag med ett medelsbehov för ifrågavarande
ändamål av tillhopa 71,755 kronor enligt fördelning som framgår av den förteckning,
som i särskild ordning kommer att tillställas riksdagen.

Beträffande ändringarna i förhållande till innevarande budgetår må följande
framhållas.

Flygstaben. Ortstillägg m. m. för flygattachéer (försvarsattachéer) ha
icke beräknats under förevarande anslagspost utan, som jag tidigare framhållit,
under försvarsstabens avlöningsanslag.

Flygförbanden. I den för innevarande budgetår fastställda förteckningen
finnas för flygförbandens del uppförda 12 arvoden ä 210 kronor för köksföreståndare.
Då emellertid befattningarna såsom köksföreståndare tills vidare
i likhet med vad nu är fallet förutsättas skola bestridas med civil kontraktsanställd
personal (jfr försvarspropositionen, sid. 678), kunna dessa arvoden
avföras från förteckningen.

Flygkrigshögskolan. För flygkrigshögskolans del har i den för innevarande
budgetår fastställda förteckningen upptagits ett belopp av 10,896
kronor. Flygförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för
nästa budgetår beräknat ett belopp av 7,728 kronor komma att erfordras för
arvoden till lärare i en allmän kurs. Försvarsutredningen har för lärararvoden
vid skolan vid fullt genomförd organisation beräknat 15,000 kronor. För
nästa budgetår torde med hänsyn till den beräknade omfattningen av undervisningen
vid skolan böra upptagas ett belopp av 10,000 kronor för arvoden
till lärare vid skolan. Inom ramen av detta belopp torde det få ankomma på
Kungl. Majit att fastställa de särskilda arvodena.

Kadettskolan. Aspirantskolan. Arvodeskostnaden för dessa skolor hava
beräknats i överensstämmelse med flygförvaltningens förslag, dock att en
mindre höjning i det av flygförvaltningen för kadettskolan beräknade beloppet
ansetts erforderlig för beredande av arvode till en lärare i luftkrigskonst,
varjämte medel beräknats för möjliggörande av en ökning av antalet
andre flyglärare vid aspirantskolan med två. Det synes få ankomma på Kungl.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 266. 157

Majit att fastställa de särskilda arvodena inom ramen för de beräknade anslagsbeloppen.

Under officersskolan. Å förteckningen upptaget belopp överensstämmer
med vad flygförvaltningen ansett erforderligt för nästkommande budgetår.
Arvodenas storlek har beräknats efter enahanda grunder som tillämpats för
innevarande budgetår.

Flygreservskolan. I förhållande till flygförvaltningens förslag har jag
ansett mig böra räkna med ett något större antal andre flyglärare. Det för
ändamålet beräknade beloppet torde Kungl. Majit äga fördela.

7. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För innevarande budgetår har i avlöningsstaten upptagits ett belopp av
90,344 kronor för sådana arvoden och ersättningar, som utgå efter Kungl.
Majits bestämmande. För budgetåret 1942/43 beräknar jag ett belopp av
199,278 kronor bliva erforderligt för ifrågavarande ändamål. Rörande beräkningsgrunden
får jag hänvisa till i särskild ordning överlämnad förteckning.
Här må emellertid framhållas följande.

Flygstaben. För närvarande utgår ett arvode av 5,000 kronor för juridiskt
biträde åt chefen för flygstaben, tillika sekreterare hos flygvapnets haverikommission.
Försvarsutredningen har föreslagit, att i samband med organiserandet
av en särskild flygsäkerhets- och haveriavdelning inom flygstaben en
befattning i lönegraden MEo 24 skall inrättas, avsedd för en inom sektionen
tjänstgörande sekreterare, med skyldighet för denne att göra tjänst jämväl
såsom chefens för flygstaben juridiske rådgivare. I försvarspropositionen
har jag emellertid förordat, att sekreteraren å avdelningen i fråga bör vara en
mot ett årligt arvode av 5,000 kronor anställd jurist, vilken jämväl bör vara
skyldig fungera såsom juridisk rådgivare åt chefen för flygstaben. Arvodet
har upptagits å förteckningen i enlighet härmed.

Flygförbanden. Den undervisning i allmänbildande ämnen i samband
med flygvapnets manskapsutbildning, som i försvarspropositionen förutsatts
skola obligatoriskt äga rum, beräknas bliva av större omfattning under flygvapnets
uppsättningsperiod än efter fullt genomförd organisation, då kostnaderna
uppskattas till 72,000 kronor för år. För budgetåret 1942/43 har jag
räknat med ett medelsbehov för ifrågavarande ändamål av 7,500 kronor per
flottilj (motsvarande) eller tillhopa 97,500 kronor, avsett för civila lärare
vid manskapsskolorna. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fördela detta
belopp. Under förbanden redovisas i övrigt å personalförteckningen liksom
för innevarande budgetår vissa arvoden för tillsynsmän vid flygfält och stationer
m. m. I enlighet med flygförvaltningens förslag ha arvoden till tillsynsmänncn
vid Roma kungsgård, Rinkaby flygstation och flygfältet vid
Mohed på grund av ökade arbetsuppgifter höjts med respektive 600 kronor,
600 kronor och 200 kronor.

Flygvapnets skolor. Vid beräknandet av medelsbehovet för flygvapnets
olika skolor har jag utgått från att undervisningen kommer att bedrivas, vid

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

flygkrigshögskolan å en allmän kurs, vid kadettskolan på två parallellavdelningar
och vid aspirantskolan på tre parallellavdelningar samt att en särskild
studentkurs för underbefäl kommer att anordnas under nästa budgetår.

För kadettskolans del har jag i överensstämmelse med förslag av försvarsutredningen
beräknat medel för anställande av en lärare i gymnastik och
idrott.

Arvodena för underofficersskolan och för studentkursen för underbefäl äro
beräknade efter enahanda grunder som för innevarande budgetår.

Under förevarande anslagspost torde böra beräknas ett särskilt belopp för
arvoden för uppehållande av läkarvården under semester m. m. Beloppet
synes med hänsyn till förslaget örn inrättande av två befattningar för flygläkare
av 2. graden kunna minskas från för innevarande budgetår beräknade
17,600 kronor till 14,000 kronor.

8. Flygtillägg m. m.

För bestridande av kostnader för flygtillägg m. m. beräknades för innevarande
budgetår ett belopp av 2,865,000 kronor vara erforderligt. För
budgetåret 1942/43 beräknas kostnaderna för ifrågavarande ändamål till förslagsvis
3,270,000 kronor.

9. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Under förevarande anslagspost torde för budgetåret 1942/43 böra upptagas
ett belopp av förslagsvis 5,000 kronor eller samma belopp, som beräknats
erforderligt för innevarande budgetår.

10. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg torde enligt sedvanliga beräkningsgrunder och med
beaktande, att dylikt tillägg jämväl skall utgå till pensionerade officerare och
underofficerare i arvodesbefattning, för nästkommande budgetår böra beräknas
ett belopp av i runt tal 1,520,000 kronor, vilket dock, för avlöningsstatens
avjämnande, torde böra bestämmas till förslagsvis 1,512,867 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts beräknas utgifterna under flygvapnets
avlöningsanslag för budgetåret 1942/43 komma att uppgå till 16,400,000 kronor.
Då inkomsterna enligt det föregående uppskattats till 400,000 kronor, bör alltså
anslaget uppföras med (16,400,000 — 400,000 =) 16,000,000 kronor.

Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1942/43 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning
vid flygvapnet ävensom den förteckning å arvoden
och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid
flygvapnet, vilka komma att i särskild ordning till riksdagen
överlämnas;

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda
föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med
genomförandet av den i propositionen den 27 mars 1942 förordade
fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/43—1946/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................. kronor

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattning,

förslagsvis .......... »

3. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ...... »

4. Löner till viss kontraktsanställd civil

personal, förslagsvis ...........................

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis:

a) extra ordinarie och

extra tjänstemän, förslagvis
.................. kronor 1,320,000

b) viss icke-ordinarie lä -

karpersonal, förslagsvis
........................ » 8,000

c) betjäningspersonal,

förslagsvis ............ » 3,000

d) musikelever ............ » 6,100

e) tillfälligt anställande
av tjänstemän m. m.,

förslagvis ............ » 14,000

»

»

6. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän .................. »

7. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ........................ »

8. Flygtillägg m. m., förslagsvis ............... »

9. Avgånget manskaps anställning å civil anställningsstat,

förslagsvis .................. »

10. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »

7.900.000

525.000

215.000

1.350.000

1,351,100

71,755

199,278

3,270,000

5,000

1,512,867

Summa kronor 16,400,000

160

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 266.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 400,000

Nettoutgift kronor 16,000,000;

dels ock för flygvapnet till Avlöningar till aktiv personal ra. fl.
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 16,000,000
kronor.

30:o) Förslagsanslaget till Flygvapnet: Avlöningar till personal i
flygvapnets reserv.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 99) har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till avlöningar till personal i flygvapnets reserv för budgetåret 1942/43 beräkna
ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Flygförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår
beräknat medelsbehovet under förevarande anslag till 751,000 kronor, därav
för löner 739,000 kronor och för tjänstgöringstraktamenten 12,000 kronor.

För egen del har jag på grundval av den av mig förordade nya organisationen
av flygvapnet beräknat medelsbehovet under budgetåret 1942/43 till 600,000
kronor, därav för löner 588,000 kronor och för tjänstgöringstraktamenten

12,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för flygvapnet till Avlöningar till personal i flygvapnets
reserv för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

600,000 kronor.

31:0) Reservationsanslaget till Flygvapnet: Engångskostnader för anskaffning
av intendenturmateriel m. m.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten
114) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel
m. m. för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 2,800,000
kronor.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43 har flygförvaltningen
hemställt örn anvisande av ett belopp av omkring 2,875,000
kronor för bestridande av kostnader för engångsanskaffning av intendenturmateriel.
Beloppet har beräknats för intendenturmateriel för Kalmar flygflottilj,
för ökning av intendenturmaterielutrustningen för Norrbottens flygbaskår
samt för utrustning av vissa nytillkommande förläggnings-, förrådsoch
verkstadsbyggnader m. m. Härutöver har ämbetsverket hemställt örn
anvisande av 350,000 kronor till inredning av ämbetsbyggnad för flygledningen,
att disponeras med 75,000 kronor för telefonanläggningar, 240,000
kronor för möbler, gardiner, mattor, armatur m. m. samt med 35,000 kronor
för flyttning och oförutsedda utgifter.

161

Kungl. Majlis proposition nr 266.

*

1941 års försvarsutredning bär vid uppgörandet av sina kostnadsberäkningar
för flygvapnets utbyggnad under femårsperioden 1942/43—1946/47 räknat
med en engångskostnad för intendenturmateriel m. m. av 17,140,000 kronor,
därav för munderingsutrustning 9,737,000 kronor, speciell flygarbeklädnad

687.000 kronor, kasernutredning 5,307,000 kronor, förplägnadsutredning

1.266.000 kronor oell musikmateriel 143,000 kronor. Rörande de närmare
beräkningsgrunderna torde jag få hänvisa till det av försvarsutredningen
avgivna betänkandet.

För nästa budgetår torde under förevarande anslag böra anvisas medel
för påbörjande av den av försvarsutredningen förutsatta intendenturmaterielanskaffningen.
Medelsbeliovet för ändamålet bär jag beräknat till 3,800,000
kronor enligt fördelning, som framgår av följande tablå:

För

b a

n cl

Materiel

F 1 —

F 11

F 12

F 21

Eskader-

staberna

Östra

flygbas-

områdes-

staben

Bomb-

och

skjut-

skolan

Signal-

skolan

Summa |

Munderingsutrustning . .

500.000

1,006,000

663,000

2,169,000

Speciel] flygarbeklädnad

125,000

120,000

—

—

—

—

—

245,000

Kasernutredning........

150,000

465,000

192.000

31,500

16,500

—

—

855,000

Förplägnadsutredning . .

170,000

116,500

40,000

—

—

—

—

326,500

Övrig intendenturmate-liel..................

50.000

43,500

10,500

5.900

3,500

4,300

3,800

121,500

Musikmateriel..........

—

—

—

—

—

83,000;

Summa kronor

3,800,000

Den i tablån upptagna materielen avser att tillgodose behovet av intendenturmateriel
för de förband och skolor, som böra tillkomma under budgetåret
1942/43, ävensom en utökning av intendenturmaterielen för redan organiserade
förband. Härutöver torde böra anvisas medel för inredning av
ämbetsbyggnad för flygvapnets myndigheter, vilken vid bifall till det i årets
statsverksproposition framställda förslaget örn anvisande av erforderligt kapitalinvesteringsanslag
synes kunna färdigställas till hösten 1943. Jag har
intet att erinra mot det av flygförvaltningen för detta ändamål begärda beloppet
av 350,000 kronor. Förevarande anslag bör alltså bestämmas till
(3,800,000 + 350,000 =) 4,150,000 kronor.

Jag förutsätter, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att inom ramen
av för ändamålet anvisade medel i nämnda anslagsfördelning vidtaga sådana
jämkningar, som kunna visa sig erforderliga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att för flygvapnet till Engångskostnader för anskaffning av intendentur
materiel m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 4,150,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266.

807 42 1 1

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

*

32:o) Reservationsanslaget till Flygvapnet: Undervisningsmateriel m. m.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten
115) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till undervisningsmateriel för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 135,000 kronor.

Medelsbehovet beräknades med utgångspunkt från vid framläggandet av
medelsäskandena förefintlig organisation av flygvapnets skolor. 1941 års
försvarsutredning har emellertid förutsatt, att en flygvapnets signalskola
skall träda i verksamhet. Härtill har jag vid anmälan av försvarspropositionen
lämnat min anslutning. För denna skola har utredningen beräknat
inredningskostnaden till i sin helhet 400,000 kronor. Enligt vad jag underhand
inhämtat från flygförvaltningen beräknas under budgetåret 1942/43
ett belopp av 155,000 kronor erfordras för anskaffning av undervisningsmateriel
för signalskolan (utrustning av radiolektionssal, demonstrationsrum,
stationsrum m. m.). Ifrågavarande belopp, mot vars storlek jag intet har
att erinra, torde böra anvisas under anslaget till undervisningsmateriel,
varför anslaget bör upptagas å riksstaten för budgetåret 1942/43 med
(135,000 + 155,000=) 290,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte — med ändring av sitt under punkten 115 av fjärde huvudtiteln
i statsverkspropositionen framlagda förslag — föreslå riksdagen

att för flygvapnet till Undervisningsmateriel m. rn. för budgetåret
1942/43 anvisa ett reserv ationsanslag av 290,000 kronor.

33:o) Anslag till Flygvapnet: Utbildningskurs i verkstadstjänst.

I proposition den 17 april 1942 angående anvisande av anslag å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 för anskaffning av vissa uppvärmningsapparater
m. m. har Kungl. Maj:t (punkten 6) föreslagit riksdagen att till utbildningskurs
i verkstadstjänst å nämnda tilläggsstat anvisa ett anslag av

18.000 kronor.

Anslagsäskandet grundade sig på en av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen
gjord framställning örn tillstånd att anordna en utbildningskurs i
verkstadstjänst vid flygvapnets flottiljverkstäder för blivande volontären I
nämnda proposition har jag lämnat en närmare redogörelse i ärendet. Här må
endast framhållas, att kostnaderna enligt ett av flygmyndigheterna förordat
alternativ för avlönings- och naturaförmåner åt i kursen deltagande elever beräknades
komma att uppgå till 189,000 kronor, därav för avlöningar erfordrades

54.000 kronor, med fördelning av 18,000 kronor å budgetåret 1941/42 och

36.000 kronor å budgetåret 1942/43.

För bestridandet av de med verkstadskursen förenade, å budgetåret 1942/43
belöpande kostnaderna för avlöningar till eleverna torde särskilt anslag böra
uppföras å riksstaten.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för flygvapnet till Utbildningskurs i verkstadstjänst för
budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 36,000 kronor.

Kungl. May.ts proposition nr 266. 163

34:o) Reservationsanslaget till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel.

Vid anmälan av medelsbeliovet under förevarande anslag i statsverkspropositionen
(fjärde huvudtiteln, punkten 117) framhöll jag, att flygförvaltningen
i sin skrivelse rörande flygvapnets behov för nästa budgetår hemställt
örn anvisande av ett belopp av 112,600,000 kronor för anskaffning
av flygmateriel samt att ämbetsverket i särskilda skrivelser hemställt örn
anvisande för samma budgetår av 11,850,000 kronor för tillverkning av
vissa jaktflygplan samt 300,000 kronor för bestridande av vissa licenskostnader.
Dessa anslagsfrågor sammanhängde, anförde jag, så nära med
det under utredning varande spörsmålet örn försvarskrafternas fortsatta
utbyggnad under den närmaste femårsperioden, att ett bedömande av storleken
av under budgetåret 1942/43 för flygmaterielanskaffning erforderligt belopp
borde ske i berörda sammanhang. I riksstatsförslaget syntes för ändamålet
böra beräknas ett belopp av 134,000,000 kronor. Vid anslagsberäkningen
förutsatte jag, att medelsanvisning över förskottsstat för ifrågavarande
ändamål skulle kunna i görligaste mån undvikas, därest anslaget uppfördes
med det av mig angivna beloppet. På min hemställan föreslog Kungl. Maj :t
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till anskaffning
av flygmateriel för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av
134,000,000 kronor.

Jag får i förevarande sammanhang erinra örn att flygförvaltningen den 5
december 1940 lämnat en närmare redogörelse för beräknandet av kostnaderna
för planerad materielanskaffning under budgetåren 1940/41—1945/46.
Nämnda plan ävensom en den 28 februari 1941 dagtecknad detaljplan för
anskaffningen under budgetåret 1941/42 lågo till grund för de anslagsäskan -den, som för budgetåret 1941/42 framlades i propositionen 1941:155 (punkten 7).

Beträffande användningen av förenämnda belopp å 112,600,000 kronor,
som avses för ett fullföljande av den i det föregående omförmälda anskaffningsplanen,
har flygförvaltningen framlagt en närmare redogörelse i särskild
skrivelse den 30 augusti 1941.

Vad åter angår beloppet å 11,850,000 kronor må här framhållas att, sedan
Kungl. Majit genom beslut den 22 augusti 1941 medgivit, att flygförvaltningen
linge för förberedelser för serietillverkning av viss flygplan typ disponera
högst 3,500,000 kronor från vederbörligt förskottsanslag, flygförvaltningen
i en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter tillstyrkt, den
24 november 1941 dagtecknad skrivelse anmält behovet av ett igångsättande
av ifrågavarande serietillverkning. Kostnaderna för tillverkningen angåvos
av flygförvaltningen till, inberäknat kostnaderna för förberedelserna, 25,250,000
kronor. Då flygförvaltningen disponerade, förutom nyssnämnda 3,500,000
kronor, ytterligare 3,150,000 kronor, erfordrades för tillverkningens genomförande
18,600,000 kronor, därav för budgetåret 1941/42 erfordrades 6,750,000
kronor. På förslag av Kungl. Maj:t (propositionen nr 2, bilaga 3, punkten
14) har riksdagen beviljat de å sistnämnda budgetår belöpande kostnaderna
för serietillverkningen (skrivelse nr 23). Återstående kostnad för tillverkningen,
11,850,000 kronor, motsvarar det belopp, som flygförvaltningen enligt

164 Kungl. Maj. ts proposition nr 266.

vad jag tidigare framhållit äskat för tillverkning av jaktflygplan för budgetåret
1942/43

I fråga om av flygförvaltningen begärd medelsanvisning för bestridande
av vissa licenskostnader, 300,000 kronor, torde jag få hänvisa till flygförvaltningens
särskilda skrivelse den 9 december 1941.

Flygförvaltningens äskanden för flygmaterielanskaffning, sådana de förelågo
vid anmälan av medelsbehovet i årets statsverksproposition, uppgingo
således till (112,600,000+11,850,000+ 300,000=) 124,750,000 kronor.

1941 års försvarsutredning har i fråga örn kostnaderna för flygmaterielanskaffning
räknat med en totalkostnad under uppsättningsperioden av

506,500,000 kronor, motsvarande en medelkostnad per budgetår av 101,300,000
kronor. För budgetåret 1942/43 har emellertid utredningen med hänsyn till
anskaffningsläget räknat med ett medelsbehov av 134,000,000 kronor. Förande
de närmare beräkningsgrunderna får jag hänvisa till särskild del av utredningens
betänkande och till denna fogad materielplan ävensom till en av flygförvaltningen
under hand till försvarsdepartementet överlämnad promemoria
rörande bland annat anskaffningen av flygmateriel för budgetåret 1942/43. Av
dessa handlingar framgår, att utöver förenämnda för tillverkning av jaktplan
avsedda belopp, 11,850,000 kronor, och det för bestridande av licenskostnader
äskade beloppet, 300,000 kronor, ett belopp av ytterligare 122,580,000
kronor angivits såsom erforderligt under budgetåret 1942/43. Däri ingå
jämväl kostnaden för avlöningar till viss icke-ordinarie personal, som ifrågasatts
skola överflyttas till avlöningsanslag men enligt vad jag tidigare anfört
alltjämt bör bestridas från sakanslag.

Det sammanlagda medelsbehovet för flygmaterielanskaffning under budgetåret
1942/43 skulle sålunda enligt förestående beräkningar utgöra (11,850,000+
300,000+122,580,000=) 134,730,000 kronor.

Inledningsvis har jag lämnat en närmare redogörelse för de principer,
enligt vilka kostnaderna för försvarsväsendets utbyggnad under femårsperioden
budgettekniskt böra bestridas. I överensstämmelse med vad därvid
anförts torde i förevarande sammanhang bemyndigande böra utverkas för
Kungl. Maj:t att meddela beslut örn flygmaterielanskaffning under femårsperioden
inom ramen av det i försvarspropositionen angivna totala kostnadsbeloppet,
506,500,000 kronor.

För budgetåret 1942/43 torde förevarande anslag böra i riksstaten upptagas
med ett belopp av 100,000,000 kronor. Detta anslagsbelopp torde,
enligt vad jag inhämtat, kunna — sådant anskaffningsläget numera kan
bedömas — beräknas motsvara den väntade belastningen å anslaget under
det kommande budgetåret. Jag föreslår vidare att, på sätt inledningsvis
framhållits, Kungl. Majit skall äga medgiva överskridande av ifrågavarande
anslag inom ramen av nyssnämnda totala kostnadsram av 506,500,000
kronor. J;ig utgår härvid från att Kungl. Majit skall vara oförhindrad att
därutöver — i enlighet med vad som i försvarspropositionen förutsatts —
meddela erforderliga beslut för att trygga leveransen av den flygmateriel,
som skulle krävas, därest beslut sedermera fattas örn uppsättande av ytterligare
en jaktflottilj utöver de i försvarspropositionen föreslagna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

165

I förenämnda sammanhang torde vidare böra framhållas, att de beräkningar,
på vilka medelsäskandena till riksdagen grunda sig, naturligen måste
i viss mån anses såsom preliminära och huvudsakligen äro avsedda att utgöra
en ram för anskaffningsprogrammet, sådant det nu synes kunna fullföljas.
Förhållandena kunna uppenbarligen undergå ändringar i olika hänseenden
och betinga en delvis ändrad disposition av anskaffningarna i förhållande
till dessa grundläggande beräkningar. Jag förutsätter, att Kungl.
Maj:t skall äga vidtaga de ändrade dispositioner i förhållande till de grundläggande
beräkningarna, som kunna finnas erforderliga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl Majit att meddela beslut örn anskaffning
av ifrågavarande flygmateriel intill ett belopp av 506,500,000
kronor;

dels för flygvapnet till Anskaffning av flygmateriel för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 100,000,000 kronor ;

dels ock medgiva, att anslaget må enligt Kungl. Majits bestämmande
överskridas inom ramen av angivna belopp av

506,500,000 kronor.

35:0) Reservationsanslaget till Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten
118) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till underhåll av flygmateriel
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 13,500,000 kronor.
Anslagsberäkningen grundade sig å flygförvaltningens i skrivelsen rörande
flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1942/43 framlagda beräkningar, utmynnande
i ett medelsbehov av 13,520,000 kronor.

Emellertid har 1941 års försvarsutredning förordat, att vissa kostnader
för reservdelar, vilka hitintills plägat bestridas från förenämnda anslag, i
fortsättningen skola tagas i beräkning under anslaget till flygmaterielanskaffning.

Försvarsutredningen har sålunda vid uppgörandet av sina kostnadskalkyler
räknat med att ett belopp av 2,379,000 kronor, som ingick i flygförvaltningens
i statsverkspropositionen återgivna kostnadsberäkningar för underhåll
av flygmateriel, i stället anvisas under flygmaterielanslaget. Härtill
har jag tagit hänsyn vid beräknandet av medelsbehovet för budgetåret
1942/43 under sistnämnda anslag. I övrigt Ilar försvarsutredningen icke
ifrågasatt någon ändring beträffande de av flygförvaltningen framlagda medelsbehovsberäkningarna
för nästa budgetår. Utredningens förslag slutar
sålunda å (13,520,000 — 2,379,000=) 11,141,000 kronor. Dessa försvarsutredningens
beräkningar, mot vilka jag icke har något att erinra, äro emellertid
uppgjorda under den förutsättningen, att viss extra ordinarie personal
skulle avlönas med anlitande av avlöningsanslag. Då jag såsom tidigare
framhållits förordar, att ifrågavarande personal alltjämt skall avlönas från
vederbörligt sakanslag, torde förevarande anslag böra uppräknas mod hän -

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

syn härtill. Enligt vad jag under hand inhämtat kunna dessa avlöningskostnader
uppskattas till omkring 1,000,000 kronor. Medelsbehovet skulle
sålunda komma att utgöra 12,141.000 kronor eller i runt tal 12,140,000
kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte — med
ändring av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda äskande — föreslå
riksdagen

att för flygvapnet till Underhåll av flygmateriel för budget
året 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 12,140,000 kronor.

36:o) Reservationsanslaget till Flygvapnet: Vapen och ammunition.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 119) har Kungl.
Majit i huvudsaklig överensstämmelse med flygförvaltningens förslag hemställt,
att riksdagen måtte till vapen och ammunition för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 7,400,000 kronor, därav 2,932,800 kronor
avsetts för ombeväpning av flygvapnets markpersonal. Vid anslagsberäkningen
hade flygförvaltningen utgått från att för anskaffning av viss vapenmateriel
erforderligt belopp å 1,960,000 kronor skulle anvisas under anslaget
till anskaffning av flygmateriel.

1941 års försvarsutredning har vid sina beräkningar för budgetåret 1942/43
förordat, att kostnaden för anskaffningen av nyssnämnda vapenmateriel skall
bestridas från förevarande anslag. Utredningen har i övrigt beräknat å
budgetåret 1942/43 belöpande kostnader för ifrågavarande anskaffning och
för underhåll av vapenmaterielen till högre belopp än flygförvaltningen.
Av viss i flygförvaltningens förenämnda under hand överlämnade promemoria
angiven anledning torde emellertid flygförvaltningens beräkningar
kunna läggas till grund för utmätandet av anslagsbehovet för budgetåret
1942/43. Jag ifrågasätter sålunda ingen annan ändring i förhållande till den i
årets statsverksproposition framlagda anslagsberäkningen än ett överflyttande
av förenämnda anskaffningskostnad för vapenmateriel. Anslagsbehovet skulle
sålunda komma att uppgå till (7,400.000 + 1,960,000=) 9,360,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte — med ändring av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
äskande — föreslå riksdagen

att för flygvapnet till Vapen och ammunition för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 9,360,000 kronor.

37:o) Reservationsanslag till Flygvapnet: Engångsanskaffning av mobiliserings ammunition.

Försvarsutredningen har för anskaffning av mobiliseringsammunition för
flygvapnets del räknat med ett medelsbehov under femårsperioden 1942/47 av

75,007,000 kronor. Enahanda belopp har av mig beräknats i försvarsproposit.
i enen för samma ändamål. Då emellertid till nämnda belopp lämpligen bör
läggas visst för torpedanskaffning avsett belopp, som hittills beräknats skola

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

167

gäldas med anlitande av förskottsansläg, torde för anskaffning av ifrågavarande
ammunition böra avses tillhopa i runt tal 76,550,000 kronor. I fråga örn beräkningsgrunderna
torde jag få hänvisa till de handlingar, som överlämnats
till riksdagens vederbörande utskott.

Under åberopande av vad jag inledningsvis anfört rörande grunderna för
bestridandet av kostnaderna för materielanskaffning av här ifrågavarande art
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela beslut örn anskaffning
av mobiliseringsammunition för flygvapnet intill ett belopp
av 76,550,000 kronor;

dels för flygvapnet till Engångsanskaffning av mobiliseringsammunition
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000,000 kronor;

dels ock medgiva, att anslaget må enligt Kungl. Majits bestämmande
överskridas inom ramen av angivna belopp av

76,550,000 kronor.

38:o) Förslagsanslaget till Krigsarkivet: Avlöningar.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten
128) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga vissa i propositionen angivna
ändringar i personalförteckningen för krigsarkivet;

dels godkänna följande avlöningsstat för krigsarkivet, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 22,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ........................................................ » 11,670

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ » 8,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... » 4,830

Summa kronor 47,500;

dels ock till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 47,500 kronor.

I anslutning till försvarspropositionen torde vissa ändringar i avlöningsstaten
för krigsarkivet utöver de i statsverkspropositionen föreslagna böra
vidtagas. Dessa ändringar betingas av genomförandet av det nya arvodessystemet
för pensionerad personal.

Från den i avlöningsstaten för krigsarkivet upptagna anslagsposten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, vilken post
för budgetåret 1941/42 är uppförd med 11,670 kronor, utgå under inneva -

168

Kungl. Majus proposition nr 266.

rande budgetår dels arvoden å 3,180 kronor till envar av tre pensionerade
officerare, tjänstgörande såsom arkivofficerare, dels ock arvode å 2,130 kronor
till en pensionerad underofficer, tjänstgörande såsom expeditionsunderofficer.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört böra från och med
nästa budgetår nämnda arvoden beräknas efter löneklasserna Oa 10 och
UO 7. Härav följer, att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, för nästa budgetår bör upptagas med från 11,670
kronor till 34,900 kronor förhöjt belopp. Anslagsposten torde böra upptagas
förslagsvis. Anslagsposten till rörligt tillägg bör av samma skäl höjas från
det i statsverkspropositionen beräknade beloppet, 4,830 kronor, till 10,000
kronor.

Avlöningsstatens utgiftssumma bör till följd härav för budgetåret 1942/43
upptagas med 75,900 kronor. A andra sidan böra å staten beräknas de in -komster, som skola tillföras anslaget från tolfte huvudtiteln till följd av att
förutnämnda arvodesinnehavare icke äga under tiden för förordnandet i arvodesbefattning
uppbära dem tillkommande pensionsförmåner. Dessa uppbördsmedel
böra, i vad gäller nu förevarande anslag, beräknas till 23,000
kronor. Krigsarkivets avlöningsanslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår är uppfört med 44,700 kronor, bör sålunda för budgetåret 1942/43
beräknas till 52,900 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte — med
ändring av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln,
punkten 128, framställda förslag — föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för krigsarkivet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

1 krigsarkivarie .......................................... A 29

1 expeditionsvakt.......................................... A 6

1 expeditionsvakt.......................................... A 5

1 kontorsbiträde ........................................... A 4;

dels godkänna följande avlöningsstat för krigsarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................................... kronor 22,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................. » 34,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 8,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 10,000

Summa kronor 75,900,

169

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 23,000

Nettoutgift kronor 52,900;

dels och till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 52,900 kronor.

39;o) Förslagsanslaget till Försvarsväsendets kemiska anstalt; Avlöningar.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten
132) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels fastställa i propositionen angiven personalförteckning för försvarsväsendets
kemiska anstalt;

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarsväsendets kemiska anstalt,
att tillämpas tills vadare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............ kronor 80,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit........................................................ » 29,730

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 7,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... » 12,270

Summa kronor 129,000;

dels ock till Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 129,000 kronor!

Jämväl i fråga örn försvarsväsendets kemiska anstalt äro vissa ändringar
i avlöningsstaten erforderliga med hänsyn till genomförandet av det nya
arvodessystemet för pensionerad personal.

Från den i avlöningsstaten för försvarsväsendets kemiska anstalt upptagna
särskilda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, vilken post för budgetåret 1941/42 är uppförd med 5,730 kronor,
utgår under innevarande budgetår bland annat ett arvode å 2,130 kronor till
en pensionerad underofficer. I enlighet med vad jag i det föregående anfört
bör från och med nästa budgetår sistnämnda arvode beräknas efter löne
klassen UO 7. Härav följer att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, för nästa budgetår bör upptagas med
från 29,730 kronor till 33,340 kronor förhöjt belopp. Anslagsposten i fråga
torde böra uppföras förslagsvis. I samband härmed bör, då rörligt tillägg
skall utgå å arvodet, anslagsposten till rörligt tillägg höjas från det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet, 12,270 kronor, till 13,130 kronor.

Avlöningsstatens utgiftssumma bör till följd härav för budgetåret 1942/43
upptagas med 133,470 kronor. Den inkomst, som skall tillföras anslaget
från tolfte huvudtiteln, beräknas till 3,670 kronor. Försvarsväsendets kemiska
anstalts avlöningsanslag, som i riksstaten för innevarande budgetår är upp -

170 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

fört med 86,000 kronor, bör sålunda för budgetåret 1942/43 beräknas till
129,800 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte — med
ändring av Kungl. Majis i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln,
punkten 132, framställda förslag — föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för försvarsväsendets
kemiska anstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1942/43:

Personalförteckning.

Beställning (befattning).

Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Militär personal.

1 överstelöjtnant eller major, styresman, arvode Oa 5 eller Oa 4
1 kapten, arbetsofficer, arvode.......................... Oa 3

Givilmilitär personal.

1 tygförvaltare av 1. eller 2. klassen.......... Ca 18 eller Ca 15

1 tygförvaltare av 2. klassen............................ Ca 15

Civil personal.

1 professor................................................ A 30

1 ingenjör .......................•......................... A 27

1 laborator................................................ A 26

1 kemisk assistent ...................................... A 22

1 kanslibiträde .......................................... A 7

1 expeditionsvakt ........................................ A 5

Anm. Innehavare av beställning såsom tygförvaltare är skyldig
underkasta sig transport till motsvarande beställning vid fälttygkåren.

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarsväsendets
kemiska anstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

..............................''........ kronor 80,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis................ » 33,340

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal * 7,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 13,130

Summa kronor 133,470

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 171

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 3,670

Nettoutgift kronor 129,800;

dels ock till Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av*129,800 kronor.

40:o) Förslagsanslaget till karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten
138) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

dels fastställa i propositionen angiven personalförteckning för karolinska
sjukhusets garnisonsavdelningar;

dels godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............kronor 22,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis................................................ » 19,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ » 30,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. ........................ » 7,500

Summa kronor 79,000;

dels ock till karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 79,000 kronor.

Den i förslaget till avlöningsstat för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar
upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, avses bland annat för bestridandet av ett arvode
å 2,440 kronor till en sjukhusväbel, pensionerad underofficer. Beträffande
detta arvode gäller för närvarande, att därest sjukhusväbeln åtnjuter förmån
av fri bostad, arvodet skall utgå med allenast 1,740 kronor. Arvodet torde
i enlighet med av mig förordade principer för avlöning till pensionerad
personal i arvodesbefattning böra från och med nästa budgetår beräknas
efter löneklass UO 8. Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, torde med hänsyn härtill för nästa budgetår
böra upptagas med från 19,500 kronor till förslagsvis 23,200 kronor förhöjt
belopp. Därest befattningshavaren tilldelas tjänstebostad, torde han böra
härför utgiva ersättning enligt sedvanliga grunder. Anslagsposten till rörligt
tillägg bör i samband med denna arvodesreglering höjas från det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet 7,500 kronor till 8,400 kronor.

Avlöningsstatens utgiftssumma bör till följd härav för budgetåret 1942/43
upptagas med 83,600 kronor. Den inkomst, som skall tillföras anslaget fran

172

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

tolfte huvudtiteln, bör beräknas till 3,600 kronor. Förevarande förslagsanslag
bör sålunda för budgetåret 1942/43 beräknas till 80,000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte — med
ändring av Kungl. Majda i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln,
punkten 138, framställda förslag — föreslå riksdagen att

*déls fastställa följande personalförteckning för karolinska
sjukhusets garnisonsavdelningar, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1942/43:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

Ordinarie beställningshavare.

2 regementsläkare.......................................... Ca 26;

dels godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhusets
garnisonsavdelningar, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................ kronor 22,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... » 23,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 30,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... » 8.400

Summa kronor 83,600

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 3,600

Nettoutgift kronor 80,000;

dels ock till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

4l:o) Förslagsanslaget till Garnisonssjukhusen; Avlöningar.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 139)
föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att

dels fastställa i propositionen angiven personalförteckning för garnisonssjukhusen
;

dels godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Kungl. Majlis proposition nr 266.

173

Avlöningsstat.

1.

2

3.

4.

5.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..........

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ..........................................

Avlöningar till betjäningspersonal, förslagsvis ............

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
Rörligt tillägg, förslagsvis....................................

kronor 120,000

» 148,000

» 150,000

» 380,000
> 72,000

Summa kronor 870,000;

dels och till Garnisonssjukliusen: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 870,000 kronor.

I försvarspropositionen förordat system för avlönandet av pensionerad
personal i arvodesbefattning påkallar vissa ändringar i avlöningsstaten för
garnisonssjukhusen utöver de i statsverkspropositionen föreslagna.

Från den nu i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden till personal
med arvoden utgå följande arvoden, nämligen å 1,740 kronor (förutom fri
bostad med bränsle och lyse) till en sjukhusväbel vid garnisonssjukhuset i
Karlsborg, å 2,240 kronor (därav 500 kronor i ersättning för bostad med bränsle
och lyse) till en sjukhusväbel, tillika förvaltare, vid ettvart av garnisonssjukhusen
i Skövde, Eksjö, Linköping och Sollefteå, å 3,180 kronor (förutom fri
bostad med bränsle och lyse) till en sjukhusintendent vid garnisonssjukhuset
i Boden samt å 2,440 kronor till en förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten,
till en sjukhusväbel och till en sjukhuskassör vid sistnämnda garnisonssjukhus.
Från och med nästa budgetår torde nämnda arvoden böra
beräknas till belopp motsvarande nettolönen, för befattningshavarna vid
garnisonssjukhusen i Karlsborg, Skövde, Eksjö, Linköping och Sollefteå i
löneklass UO 7 samt för befattningshavarna vid garnisonssjukhuset i Boden
i löneklasserna Oa 11 och UO 8. Härav följer att anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit — vid bifall i övrigt
till omförmälda i statsverkspropositionen framställda förslag — för nästa
budgetår bör upptagas med från 148,000 kronor till förslagsvis 178,500 kronor
förhöjt belopp. I samband härmed bör, då rörligt tillägg skall utgå å arvodena,
anslagsposten till rörligt tillägg höjas från det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet, 72,000 kronor, till 80,000 kronor.

Avlöningsstatens utgiftssumma bör till följd härav för budgetåret 1942/43
upptagas med 908,500 kronor. De inkomster, som skola tillföras anslaget
från tolfte huvudtiteln, kunna beräknas till 37,000 kronor. Garnisonssjukhusens
avlöningsanslag, bör sålunda för budgetåret 1942/43 beräknas till
871,500 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte — med
ändring av Kungl. Majits i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln,
punkten 139, framställda förslag — föreslå riksdagen att

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

dels fastställa följande personalförteckning för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Ordinarie tjänstemän.

2 regementsläkare ...................................... Ca 26

1 bataljonsläkare ........................................ Ca 22

1 maskinist .............................................. Ca 12

25 sjuksköterskor ........................................ A 7

1 eldare av 1. klassen .................................. Ca 7;

dels godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis.......................... kronor 120,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis...... » 178,500

3. Avlöningar till betjäningspersonal, för slagsvis.

..................................... » 150,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................. » 380,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 80,000

Summa kronor 908,500

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 37,000

Nettoutgift kronor 871,500;

dels och till Garnisons sjukhus en: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 871,500 kronor.

42:o) Förslagsanslaget till Militärapoteket: Avlöningar.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten
142) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa personalförteckning för militärapoteket
i enlighet med vad i propositionen anförts;

dels godkänna följande avlöningsstat för militärapoteket, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1942/43:

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 266.

175

Avlöningsstat.

1. Arvoden motsvarande lön till den i personalförteckning

upptagna personalen, förslagsvis ............................ kronor 71,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit............................................................ » 4,260

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 26,500

4. Avlöningar till betjäningspersonal.......................... » 6,650

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ » 14,590

Summa kronor 123,000;

dels och till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 123,000 kronor.

Genomförandet av det nya arvodessystemet för pensionerad personal
betingar vissa ändringar i förenämnda förslag till avlöningsstat.

Från den å avlöningsstaten för militärapoteket upptagna anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, vilken
post för budgetåret 1941/42 är uppförd med 4,260 kronor, utgå nämligen
arvoden å 2,130 kronor till envar av två pensionerade underofficerare, tjänstgörande
såsom respektive kassaförvaltare och expeditionsunderofficer. I
enlighet med vad jag i det föregående anfört böra från och med nästa
budgetår nämnda arvoden beräknas efter löneklassen UO 7. Härav följer
att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, för nästa budgetår bör upptagas med från 4,260 kronor till förslagsvis
11,450 kronor förhöjt belopp. Anslagsposten till rörligt tillägg bör härjämte
höjas från det i statsverkspropositionen beräknade beloppet, 14,590
kronor, till 16,400 kronor.

Avlöningsstatens utgiftssumma bör till följd härav för budgetåret 1942/43
upptagas med 132,000 kronor. De inkomster, som skola tillföras anslaget
från tolfte huvudtiteln, böra beräknas till 7,000 kronor. Militärapotekets
avlöningsanslag, som i riksstaten för innevarande budgetår är uppfört med

97,000 kronor, bör sålunda för budgetåret 1942/43 beräknas till 125,000
kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte — med
ändring av Kungl. Majits i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln,
punkten 142, framställda förslag — föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa personalförteckning
för militärapoteket i enlighet med vad av mig i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln, bilaga 4, punkten
142 anförts;

dels godkänna följande avlöningsstat för militärapoteket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Arvoden motsvarande lön till den i per sonalförteckning

upptagna personalen, förslagsvis.
......................................... kronor 71,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .................. 11,450

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 26,500

4. Avlöningar till betjäningspersonal .......... » 6,650

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 16,400

Summa kronor 132,000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 7,000

Nettoutgift kronor 125,000;

dels ock till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor.

43:0) Förslagsanslag till statens krigsmaterielnämnd.

För ammunitionsnämndens verksamhet under budgetåret 1941/42 har
riksdagen efter av Kungl. Majit i propositionen 1941:155 framlagt förslag
anvisat ett förslagsanslag av 850,000 kronor.

I innevarande års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 145)
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till nämnden för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor.

Sedermera har 1941 års militära förvaltningsutrednmg i sitt den 28 mars 1942
avgivna betänkande rörande den centrala förvaltningsverksamheten inom för
svarsväsendet (statens offentliga utredningar 1942:16) föreslagit inrättande
av ett försvarsväsendets industriverk med uppgift att under Kungl. Majit
utöva ledningen av den verksamhet, som åsyftar ett effektivt utnyttjande av
landets industriella kapacitet i försvarsväsendets tjänst och förberedelserna
därför. Enligt utredningens förslag skulle statens industrikommissions krigsindustriavdelning,
uppskovsavdelning och prisbyrå, statens ammunitionsnämnd
och försvarsväsendets verkstadsnämnd uppgå i det tilltänkta verket.
Därjämte skulle icke oväsentliga arbetsuppgifter överföras från de nuvarande
centrala militära förvaltningsorganen till verket. Utredningen har föreslagit,
att industriverket, som borde ställas under chefskap av en generaldirektör,
skulle uppdelas på fyra avdelningar och en byrå, nämligen en industriavdelning,
en standardiseringsavdelning, en forskningsavdelning, en fabriksavdelning
samt en kanslibyrå. Vid sidan av generaldirektören borde ställas ett
rådgivande organ, industriverkets råd. Därjämte borde chefen för forskningsavdelningen
äga stöd i ett försvarsväsendets forskningsråd. Utredningen har

JLungl. Maj:ts proposition nr 266. 177

för sin del ansett, att uppsättningen av industriverket borde taga sin början
snarast möjligt.

Genom beslut den 31 mars 1942 har ett flertal myndigheter anbefallts att
före den 20 juni 1942 inkomma med utlåtande över utredningens förslag,
varjämte vissa personalsammanslutningar beretts tillfälle att inom samma
tid avgiva yttrande däröver.

Enligt uppdrag av mig hava statens ammunitionsnämnd samt verkställande
ledamoten i försvarsväsendets verkstadsnämnd, professorn vid tekniska högskolan
R. Woxén i skrivelse den 17 april 1942 framlagt förslag till organisation
av ammunitionsnämnden för det fall, att till densamma skulle provisoriskt
överlämnas vissa uppgifter, som enligt förvaltningsutredningens
förslag borde omhänderhavas av industriverket. I dessa uppgifter skulle ej
ingå ledningen av de nytillverkande statliga fabrikerna och ej heller forskningsverksamheten
för försvarsväsendets räkning. Vid förslaget fanns fogat
ett instruktionsutkast. Enligt förslaget borde nämnden under angivna förutsättning
organiseras på en industriavdelning, omfattande anskaffningsbyrå,
planeringsbyrå, krigsindustribyrå och prisbyrå, en standardiseringsavdelning,
omfattande standardiseringsbyrå och verktygsbyrå, en leverans- och förrådsavdelning,
en byggnadsbyrå samt en kanslibyrå, omfattande administrativtjuridisk
sektion och ekonomisektion. Beträffande detta förslag torde ytterligare
följande uppgifter få lämnas.

Den i industriavdelningen ingående anskaffningsbyrån skulle till en
början utgöras av nämndens nuvarande anskaffningsorgan för ammunitionseffekter.
Allteftersom nya anskaffningsuppgifter på förslag av nämnden eller
eljest efter nämndens hörande genom särskilt beslut av Kungl. Majit framdeles
ålades nämnden, skulle erforderlig successiv utbyggnad av anskaffningsbyrån
äga rum, där icke de nya anskaffningsuppgifterna kunde omhänderhavas
av redan förefintliga sektioner inom denna byrå. De nya anskaffningsuppgifterna
skulle avse materiel, som vore av mass- eller standardkaraktär
eller som kunde anses fixerad i tekniskt hänseende eller vars anskaffande
borde handhavas centralt för att möjliggöra fullt effektiv krigsindustriplanering.

Planeringsbyrån skulle bestå av nämndens nuvarande planeringsbyrå, som
sedan nya anskaffningsuppgifter tillförts nämnden skulle i erforderlig utsträckning
utbyggas. Planeringsbyrån skulle omliänderhava de uppgifter,
som föreslagits åvila planeringssektionen inom industriverkets anskaffningsbyrå,
nämligen att utöva den med anskaffningen sammanhängande planeringsverksamheten,
att utlägga order på de olika anskaffningssektionerna, att hålla
sig underrättad örn anskaffningsläget samt att svara för att anskaffningssektionernas
leveranser framkomme programenligt.

Krigsindustribyrån skulle utgöras av statens industrikommissions nuvarande
krigsindustriavdelning med tillhörande uppskovsavdelning, vilken
föreslogs överflyttad till nämnden. Krigsindustribyrån skulle omhänderhava
de uppgifter, som föreslagits skola åvila krigsindustiabyrån inom industriverkets
industriavdelning, nämligen krigsindustriplaneringen jämte därmed

Bihang Ull riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266. »ni .12 12

178 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

sammanhängande frågor angående tillgång på och disponerande av arbetskraft
samt handhavande av vissa uppskovs- och krigsplaceringsfrågor. Därjämte
skulle den omhänderhava vissa uppgifter, som nu åvilade industrikommissionens
verkstadsavdelning.

Prisbyrån skulle utgöras av statens industrikommissions nuvarande prisbyrå,
vilken skulle överflyttas till nämnden. Prisbyrån skulle utföra granskning
ur merkantil synpunkt såväl av nämndens anskaffningsärenden som av
de anskaffningsärenden av någon betydelse, som handlades av de militära
förvaltningarna.

Yad angår standardiseringsavdelningen skulle dess standardiseringsbyrå
organiseras genom ombildning av nämndens nuvarande standardiseringskommitté.
Verktygsbyrån komme att motsvara nämndens nuvarande lör
ammunitionsanskaffningen utbyggda verktygsavdelning, vilken utöver nuvarande
uppgifter rörande konstruktion och inköp av mätverktyg även vore
avsedd att omhänderhava fortlöpande verktygskontroll och utbildning av kontrollanter.
Sedan nya anskaffningsuppgifter tillförts nämnden, kunde denna
byrå ytterligare utvidgas i erforderlig utsträckning.

Leverans- och förrådsavdelningen skulle vara identisk med nämndens
nuvarande leveransavdelning och transportbyrå. Enligt förslaget vore det
med hänsyn till den av förvaltningsutredningen föreslagna organisationen av
förrådsverksamheten icke lämpligt, att ytterligare förrådsuppgifter ålades
nämnden. Leverans- och förrådsavdelningens verksamhet skulle således tills
vidare omfatta upplagring av ammunitionseffekter samt omhänderhavande av
de centrala ammunitionsförråden jämte därtill anknuten apteringsverksamhet.

Byggnadsbyrån skulle vara identisk med nämndens nuvarande byggnadsbyrå.

Inom kanslibyrån skulle den administra ti vt-juridiska sektionen mot
motsvara nämndens nuvarande kansli. Sektionen skulle även åligga att biträda
industriavdelningen vid granskning ur juridisk synpunkt av de anskaffningsärenden,
som underställdes nämnden av försvarsgrensförvaltningarna. Ekonomisektionen
skulle utgöras av nämndens nuvarande ekonomibyrå, vilken
vid behov komme att utbyggas. Sektionen skulle omhänderhava bland annat
den av förvaltningsutredningen föreslagna centrala lagerbokföringen.

Över det av ammunitionsnämnden och professorn Woxén uppgjorda förslaget
hava utlåtanden avgivits av ställföreträdaren för chefen för försvarsstaben,
arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen samt
statens industrikommission. Samtliga hörda myndigheter ha i princip tillstyrkt
eller i värjo fall icke haft något att erinra mot en provisorisk omorganisation
av nämnden i föreslagen riktning. Beträffande förslagets närmare
utformning ha emellertid vissa påpekanden gjorts.

Genom beslut den 24 april 1942 har Kungl. Majit fastställt tillägg till instruktionen
för ammunitionsnämnden i huvudsaklig överensstämmelse med
nyssnämnda förslag. I samband därmed har Kungl. Majit uppdragit åt ammunitionsnämnden
att i samråd med statens industrikommission och statens
arbetsmarknadskommission uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med för -

179

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

slag till bland annat de organisationsbestämmelser, som därutöver kunde
vara erforderliga för nämndens fortsatta verksamhet, särskilt beträffande
handläggningen av frågor örn prisgranskning och örn uppskov med inställelse
till värnpliktstjänstgöring för personal vid industriföretag, som beröras
av krigsindustriplaneringen. Vidare har åt nämnden uppdragits att inkomma
med utredning och förslag rörande den ytterligare personal, som kunde bliva
erforderlig i anledning av omorganisationen, samt med framställning rörande
de anslagsmedel, som — utöver vad redan anvisats eller äskats för nämndens
räkning — komme att erfordras för dess verksamhet såväl under innevarande
budgetår som under budgetåret 1942/43.

De senaste årens krigserfarenheter ha på ett sätt, som icke lämnar rum för
tvekan, ådagalagt att det för åstadkommande av största möjliga försvarseffekt
är nödvändigt, att ett lands alla resurser tagas i anspråk och sinsemellan
samordnas. Den starkt ökade betydelse de tekniska hjälpmedlen fått inom
försvarsväsendet gör det till en angelägenhet av största vikt, att landets
tekniska, ekonomiska och produktiva krafter så långt det låter sig göra effektivt
utnyttjas. För att vinna detta mål har 1941 års militära förvaltningsutredning
föreslagit tillskapandet av ett centralt organ med uppgift att för försvarsväsendet
i dess helhet handhava hithörande frågor. Utredningen, som för
sådant ändamål föreslagit inrättande av ett försvarsväsendets industriverk,
har för sin del ansett, att uppsättningen av detta verk borde taga sin början
snarast möjligt.

Även jag hyser den uppfattningen, att åtgärder av denna art böra vidtagas
utan onödigt uppskov. Ett tungt vägande skäl härför är den betydande
materielanskaffning, som utgör ett viktigt led i den plan för
den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter,
vilken för närvarande ligger under riksdagens behandling. Jag är dock
icke beredd att, utan avbidan å resultatet av den pågående remissbehandlingen
av förvaltningsutredningens betänkande, redan nu framlägga slutligt
förslag i berörda hänseende. Det synes mig dock, som örn åtskilligt vore
att vinna genom att snarast möjligt successivt utbygga den sedan någon tid
fungerande statens ammunitionsnämnd i den av förvaltningsutredningen anvisade
riktningen. Med hänsyn härtill har också Kungl. Majit på min hemställan
genom förutnämnda beslut den 24 april 1942 vidtagit åtgärder i sådant
syfte. Givet är, att de beslutade organisationsändringarna komma att medföra
vissa ökade kostnader. Åt ammunitionsnämnden har uppdragits att inkomma
med framställning rörande de ytterligare medel, som i anledning av omorganisationen
kunna bliva erforderliga. För innevarande budgetår torde kostnadsökningen
bliva förhållandevis begränsad och kunna bestridas från anslaget
till ammunitionsnämnden. Att redan nu beräkna storleken av den kostnadsökning,
som vid ett genomförande av nämndens tilltänkta utbyggnad uppkommer
under budgetåret 1942/43, är mig icke möjligt. Därest riksdagen icke
har något att däremot erinra, torde jämväl på nästkommande budgetår belöpande
utgifter för ifrågavarande ändamål få bestridas från nämnda anslag.

Departements chefen.

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Jag förutser emellertid, att för sådant fall belastningen å anslaget vid budgetårets
slut kommer att överstiga det i årets statsverksproposition för ändamålet
beräknade beloppet. En redogörelse för sålunda uppkommande merkostnader
torde längre fram få lämnas riksdagen. Anmärkas må att samtidigt en viss
minskning av belastningen å andra anslag är att emotse, såsom å anslagen till
de centrala militära förvaltningarna och till industrikommissionen.

Med hänsyn till de utvidgade arbetsuppgifter, som i enlighet med det anförda
skulle komma att åvila ammunitionsnämnden, synes mig nämnden med
ingången av nästa budgetår böra erhålla annan benämning, lämpligen statens
krigsmaterielnämnd. I anslutning härtill torde det i årets statsverksproposition
för ammunitionsnämndens verksamhet äskade anslagets beteckning böra
ändras.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte — med ändring av Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition
framställda förslag om anvisande för budgetåret 1942/43 av ett anslag av

1,100,000 kronor till statens ammunitionsnämnd — föreslå riksdagen

att till Statens krigsmaterielnämnd för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor.

44:o) Förslagsanslaget till försvarsväsendets rullföringsnämnd m. m.

Genom beslut den 21 februari 1941 tillsatte Kungl. Majd en särskild nämnd,
försvarsväsendets rullföringsnämnd, med uppdrag att handhava ledningen av
arbetet med genomförandet av ett nytt system för de värnpliktigas rullföring
och redovisning. Instruktion för nämnden fastställdes den 21 mars 1941.

För rullföringsnämndens verksamhet hava särskilda anslagsmedel anvisats
Sålunda anvisade riksdagen på förslag av Kungl. Majd i propositionen 1941:
202 till bestridande av kostnaderna för rullföringsnämnden dels å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1940/41 52,000 kronor, dels ock för budgetåret
1941/42 142,000 kronor.

Sedan rullföringsnämnden avgivit vederbörliga förslag i ämnet, har Kungl.
Majd i propositionen 1941: 340 framlagt förslag bland annat rörande personalorganisation
för det nya inskrivnings- och redovisningssystemet. I anledning
av nämnda proposition beslöt riksdagen (skrivelse nr 516) bemyndiga
Kungl. Majd att vidtaga de åtgärder med avseende å övergången till det
nya systemet som kunde finnas erforderliga.

Försvarsväsendets rullföringsnämnd är alltjämt verksam för att enligt
fastställd instruktion biträda vid genomförandet av det nya inskrivningsoch
redovisningssystemet.

I skrivelse den 13 april 1942 har rullföringsnämnden — under framhållande
att av de medel, som anvisats för budgetåren 1940/41 och 1941/42, besparingar
uppstått eller väntades uppstå med omkring 25,000 kronor — angivit kostnaden
för den begränsade verksamhet, som beräknades komma att äga rum
under tiden den 1 juli — den 30 september 1942 för fullföljandet av det
nämnden givna uppdraget, till 25,000 kronor. Nämnden har emellertid sam -

Kungl. Majus proposition nr 266.

181

tidigt framhållit, att det för närvarande icke kunde bestämt avgöras, huruvida
nämndens arbete den 1 oktober 1942 kunde beräknas vara i sin helhet slutfört.
Nämnden har hemställt, att sistnämnda belopp måtte ställas till förfogande
för bestridande av med nämndens verksamhet förenade kostnader under
budgetåret 1942/43.

Vidare har nämnden i skrivelse den 13 april 1942 hemställt, att medel,

16,000 kronor, måtte anvisas för möjliggörande av vissa undersökningar
rörande ändamålsenligheten av den personalorganisation, som av Kungl. Majit
i föreuämnda proposition förordats för inskrivnings- och redovisningsväsendet.
Nämnden har i detta hänseende anfört i huvudsak följande:

Den personalorganisation, som skulle omliänderhava verksamheten vid
inskrivningsexpeditioner och mobiliseringsavdelningar, vore grundad på
särskilda inom nämnden verkställda arbetsberäkningar. Dessa vore emellertid
icke grundade på praktiska försök och studier. Det kunde därför icke
bortses ifrån, att det i tillämpningen kunde visa sig erforderligt att på en
eller annan punkt vidtaga rättelser. Särskilt syntes därvid böra undersökas,
huruvida tillgången på kvinnliga biträden vore tillräcklig för tryckmaskiners
betjänande vid tillfällen, då dessas kapacitet helt måste uttagas. Vidare
borde undersökas, huruvida icke arbetet vore av den art, att pensionerade
underofficerare framdeles i vissa avseenden kunde ersättas med kvinnlig
personal. Det vore därför av vikt, att rullföringsnämnden bereddes tillfälle
att under viss tid följa arbetet vid de olika expeditionerna. Därigenom
kunde säkerhet vinnas för att arbetet på alla poster komme att bedrivas
enligt riktiga metoder. För ändamålet borde ett antal konsulenter tillsättas
genom rullföringsnämndens försorg med befogenhet att under viss tid granska
och kontrollera arbetet.

Den av rullföringsnämnden ifrågasatta undersökningen borde äga rum så
snart ske kunde efter övergångens utförande. Enligt rullföringsnämndens
uppfattning borde undersökningen ordnas efter följande riktlinjer.

Undersökningen borde främst hava till syfte att fastställa, huruvida den
fastställda personalorganisationen vore riktigt anpassad till omfattningen
och beskaffenheten av det arbete, som påvilade densamma. En på verkligheten
grundad ärende- och arbetsstatistik borde därför upprättas. Denna
statistik borde med hänsyn till de stora variationer i avseende på arbetets
omfattning, som förefunnes under olika delar av året, omfatta ett helt arbetsår,
lämpligen tiden från och med den 1 juli 1942 till och med den 30 juni
1943. Statistiken borde omfatta all den personal, som vore sysselsatt inom
vederbörliga inskrivningsexpeditioner och mobiliseringsavdelningar. Undersökningen
borde vidare hava till ändamål att klargöra det lämpliga sättet
för arbetets bedrivande i tekniskt avseende vid vederbörliga expeditioner
och avdelningar. Härvid syntes undersökningen främst böra inriktas på vissa
typförband. För kostnadernas nedbringande borde dessa utses bland förband,
som vore förlagda i Stockholm. Det kunde dock bliva erforderligt att
förlägga undersökningen under kortare tid till förband utom Stockholm.

Den ifrågasatta undersökningen syntes med nödvändighet böra utföras
under ledning av och med användning av personal, som vore synnerligen
väl förtrogen med den nya organisationen och dess verksamhet. Undersökningen
borde därför ledas av rullföringsnämnden, så länge denna vore i verksamhet,
samt därefter av centrala värnpliktsbyrån, med vilken organisation
ett ingående samarbete för närvarande ägde rum. För undersökningens utförande
erfordrades tre med arbetet väl förtrogna personer.

Departementschefen■ -

182 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

De för undersökningen erforderliga kostnaderna beräknades uppgå till

16.000 kronor. Under innevarande budgetår erforderliga medel stöde till
rullföringsnämndens förfogande.

För egen del tinner jag det önskvärt, att den av rullföringsnämnden bedrivna
verksamheten icke avslutas, förrän det nya inskrivnings- ooh redovisningssystemet
blivit helt genomfört. Jag anser mig därför böra föreslå, att
medel i av rullföringsnämnden beräknad omfattning, 25,000 kronor, äskas
för verksamhetens bedrivande även under en del av budgetåret 1942/43.
Nämnda belopp har beräknats förslå för bestridandet av kostnaderna intill
den 1 oktober 1942. Det är min förhoppning, att det nya systemet då skall
vara i sin helhet genomfört och att rullföringsnämndens arbetsuppgifter
därmed skola vara fullgjorda. Skulle emellertid mot förmodan nämndens
biträde erfordras ännu någon tid efter den 1 oktober 1942, torde förevarande
anslag, vilket i likhet med det för innevarande budgetår anvisade bör betecknas
såsom förslagsanslag, böra anlitas för bestridande av med den fortsatta
verksamheten förenade kostnader.

I den förutnämnda propositionen 1941: 340 framhöll jag, att det mötte
betydande svårigheter att vid den föreslagna genomgripande omläggningen
av inskrivnings- och redovisningsorganisationen i förväg fastställa den i alla
hänseenden lämpligaste personalorganisationen. De personalberäkningar, som
i propositionen framlades och av riksdagen godtogos, äro sålunda att betrakta
som preliminära. Med hänsyn härtill har jag icke något att erinra
mot att medel äskas för bestridandet av kostnaderna för den av nämnden
förordade undersökningen rörande ändamålsenligheten av personalorganisationen.
På sätt nämnden framhållit torde denna undersökning så länge
nämnden är i verksamhet böra ombesörjas av nämnden för att därefter övertagas
av centrala värnpliktsbyrån. Jag utgår från att undersökningen skall
vara slutförd senast den 30 juni 1943 och att undersökningsresultatet skall
kunna ligga till grund för beräkningen av organisationens anslagsbehov
under budgetåret 1944/45.

Kostnaderna för rullföringsnämndens verksamhet under budgetåret 1942/43
samt för förenämnda undersökning, tillhopa (25,000 + 16,000=) 41,000 kronor,
torde lämpligen böra bestridas från ett för dessa ändamål avsett
gemensamt anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsväsendets rullföringsnärnnd m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 41,000 kronor.

45:o) Reservationsanslag till fritidsundervisning m. m.

Reservationsanslaget till befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet
är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av

120.000 kronor. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1941: 305 (Bil. 10,
punkten 7) har riksdagen (skrivelse nr 486, punkten 6) å tilläggsstat II till
riksstaten för innevarande budgetår anvisat ett ytterligare belopp av 41,700

Kungl. Maj:ts proposition nr 26(1. 183

kronor. Den sammanlagda medelsanvisningen för här ifrågavarande ändamål
uppgår således till 161,700 kronor.

I riksstatsförslaget för nästa budgetår har förevarande anslag upptagits med
ett till 250,000 kronor beräknat belopp i avvaktan på den blivande utform
ningen av personalvårdsorganisationen inom försvarsväsendet. Vid beloppets
beräkning har hänsyn även tagits till framlagt förslag om överflyttande av kost
naderna för militärpastorernas arvoden till kyrkofonden. Sedan numera i försvarspropositionen
definitivt förslag framlagts i fråga örn personalvårdens
organisation, anhåller jag att ånyo få anmäla föreliggande anslagsfråga.

Det för innevarande budgetår å riksstat och tilläggsstat anvisade beloppet
av 161,700 kronor avses för följande ändamål, nämligen till omkostnader för
centralrådet för religiös och kulturell verksamhet inom försvarsväsendet 21,000
kronor, till arvoden åt militärpastorer 37,000 kronor, till bidrag för soldathemsverksamhet
45,000 kronor, till bidrag till bildningsrådens verksamhet vid
truppförband (motsvarande) 33,000 kronor, till arvoden åt professionella lärarkrafter
vid studiecirkel- och annan liknande verksamhet 10,000 kronor, till anskaffning
av studiemateriel 10,000 kronor samt slutligen till Kungl. Maj:ts
disposition 5,700 kronor.

Med utgångspunkt från angivna fördelning av anslaget till befrämjande
av den andliga vården vid försvarsväsendet har centralrådet i skrivelse den
18 augusti 1941 hemställt, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår måtte
beräknas på följande sätt:

För centralrådets omkostnader borde upptagas 21,000 kronor. Arvoden till
militärpastorer och bidrag till soldathemsverksamhet kunde beräknas till oförändrade
belopp av respektive 37,000 kronor och 45,000 kronor. Bidragen till
bildningsrådens verksamhet uppskattades till ett belopp av 43,000 kronor, inberäknat
ett belopp av 10,000 kronor för arvoden till professionella lärarkrafter.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag skulle sålunda
uppgå till (21,000 + 37,000 + 45,000 + 43,000 =) 146,000 kronor.

Härutöver föreligger förslag örn anvisande av 9,000 kronor såsom bidrag
till bestridande av driftkostnader för marinhemmet i Stockholm. Till bedömande
härutinnan föreligger en av marinförvaltningen i skrivelse den 14 oktober
1941 gjord framställning, varöver centralrådet den 3 november 1941 avgivit
utlåtande. Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Marinhemmet är upprättat av föreningen Stockholms marinlottakår, som
räknar omkring 2,000 medlemmar. Hemmet är förlagt till den Stockholms stad
tillhöriga fastigheten med adressnummer 55 vid Linnégatan, vilken är omodern
och illa underhållen, avsedd att i sinom tid rivas för gaturegleringsändamål.
Stockholms stad har ställt fastigheten till verksamhetens förfogande utan
hyresavgift. Upplåtelsen gäller tills vidare. Någon utrymning av fastigheten
under de närmaste åren anses emellertid icke behöva äga runi.

Marinhemmet har till uppgift att bereda nattlogi för sådana permittenter
från flottan och kustartilleriet, som icke lia sina hem i Stockholm. 65 permittenter
kunna på en gång beredas nattlogi. Avgiften härför är 50 öre per natt.
Dessutom äro i fastigheten, som helt disponeras av marinhemmet, inrymda

184

Kungl. May.ts proposition nr 266.

Departements chefen.

lokaler för frukostservering, tillika dagrum, samt för slöjd, varjämte å nedre
botten lokal för vakt anordnats. Drottning Victorias örlogshem vid Kungsträdgården
väntas fylla uppgiften som plats för tillflykt under dagen. Alldeles
intill marinbemmet är ett soldathem beläget. Bestämda föreskrifter i fråga
örn marinhemmets gäster finnas uppgjorda, och vaktpersonal ställes av Stock
holms örlogsstation till förfogande.

Det begärda anslaget är avsett för bestridande av kostnader för uppvärmning,
telefon, lyse m. m., rengöringsmedel, lön till husmor (3,710 kronor) och
oförutsedda utgifter.

Centralrådet har i sitt utlåtande anfört följande:

Hemmet är redan i stort sett iordningställt. Målning har verkställts och
tillfredsställande toalettanordningar utförts. Å de flesta golven ha lagts lino
leummattor. Sängar ha erhållits av svenska röda korset, varjämte kooperativa
förbundet och aktiebolaget Nordiska kompaniet skänkt diverse nya möbler.
Det hela gör ett mycket gott intryck, särskilt som förläggningen uppdelats å
ett flertal smärre rum, varigenom i varje sovsal högst fyra å fem personer
behöva inlogeras. Stockholms stads hälsovårdsnämnd har inspekterat anlägg
ningen och godkänt densamma.

En institution av detta slag är uppenbarligen nödvändig för Stockholms
vidkommande. Flottans och kustartilleriets permittenter, som ofta komma
från förläggningarna ute vid kusten, utgöra dagligen ett stort antal. Endast
antalet fartygspermittenter, som av kasernofficeren å Skeppsholmen redo
visades veckan den 6—den 12 oktober 1941, utgjorde 1,250. Det lägsta antalet
någon av nämnda dagar redovisade utgjorde 104, det högsta 263. En stor del
av dessa ha kunnat mottagas i den s. k. Sievertska kasernen, som icke kan
anses vara så särskilt lämplig för ändamålet, och som dessutom i allt större
utsträckning lärer tagas i anspråk för kommunala ändamål. Marinhemmet
måste därför sägas motsvara ett mycket angeläget ändamål. Det begärda statsanslaget
kan följaktligen tillstyrkas.

Lämpligen torde ett eventuellt bidrag av statsmedel böra inräknas i de
medel, som under reservationsanslaget till befrämjande av den andliga vården
vid försvarsväsendet beräknats för understöd åt soldathemsverksamhet och
följaktligen det för nästkommande budgetår av centralrådet äskade anslaget
för ändamålet uppräknas med 9,000 kronor.

Centralrådet har såsom av den lämnade redogörelsen framgår vid sin beräkning
av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår utgått
från den nuvarande organisationen av den andliga vården vid försvarsväsendet.
Med hänsyn till den av mig i försvarspropositionen förordade nya organi
sationen av personalvården torde vissa ändrade grunder för anslagets beräk
ning böra tillämpas. I sådant avseende får jag anföra följande.

Då det nuvarande centralrådet avses skola upphöra, erfordras icke någon
medelsanvisning för omkostnader åt rådet. Då vidare bildningsrådens verksamhet
avses skola finansieras av truppförbandens lägerkassor, i den mån sär
skilda kostnader uppstå, påkallas ej heller för nämnda ändamål några särskilda
medel.

Det i statsverkspropositionen omnämnda förslaget rörande bestridande ur
kyrkofonden av militärpastorernas arvoden har numera i proposition nr 144

185

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

underställts riksdagens prövning. I följd härav räknar jag icke med några
särskilda medel för ändamålet under fjärde huvudtiteln.

Däremot tillstyrker jag i likhet med centralrådet, att medel även för nästa
budgetår anvisas till soldathemsverksamhet. Mot det härför beräknade beloppet,

45,000 kronor, har jag intet att erinra. Likaledes förordar jag, att marinhemmet
i Stockholm, vars verksamhet synes vara väl värd understöd från statens sida,
kommer i åtnjutande av bidrag ur detta anslag med 9,000 kronor. Det torde
fa ankomma på Kungl. Majit att fastställa de villkor, som böra gälla för
bidragets utgående.

Ur förevarande anslag bör vidare utgå det belopp av 200,000 kronor, vilket
i försvarspropositionen beräknats för fritidsundervisning för värnpliktiga och
fast anställt manskap. Nämnda belopp är avsett för bestridande av samtliga
de av denna undervisning föranledda kostnader, vilka böra gäldas ur riksstatsanslag,
alltså — förutom lärararvoden — jämväl kostnader för anskaffning av
undervisningsmateriel och dylikt. De anslagsmedel å tillhopa 20,000 kronor,
som för innevarande budgetår upptagits under förevarande anslag till bestridande
av arvoden till lärare och till anskaffning av studiemateriel, behöva
alltså icke i fortsättningen särskilt upptagas. De för undervisningen inflytande
avgifterna ha i nämnda proposition förutsatts skola tagas till uppbörd å vederbörligt
riksstatsanslag, vilket förhållande emellertid, i avvaktan på närmare
erfarenheter, icke torde böra inverka på anslagsberäkningen.

I överensstämmelse med det anförda kan förevarande anslag för nästa
budgetår beräknas till (45,000 + 9,000 + 200,000 =) 254.000 kronor. Härtill
torde emellertid böra läggas ett belopp av 6,000 kronor att stå till Kungl.
Majits förfogande för oförutsedda behov, varför anslaget bör upptagas med
ett belopp av 260,000 kronor.

Stat för anslaget, vilket bör erhålla en mot dess nya ändamål svarande
benämning, torde få fastställas av Kungl. Majit.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fritidsundervisning m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av 260,000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga vid
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sigurd Lind.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266.

807 48 13

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Bilaga.

Tablå

utvisande departementschefens beräkning av anslagen i denna proposition,
jämförd med beräkningen av samma anslag dels i försvarspropositionen
dels ock i statsverkspropositionen, fjärde huvudtiteln,
till 1942 års riksdag.

Anslag

I försvars-propositionen
för femårs-perioden be-räknat genom-snittsbelopp

Kronor

I statsverks-propositionen
beräknat
belopp för
budgetåret
1942/43

Kronor

Av departe-mentschefen
i denna pro-position för-ordat belopp
för budgetåret
1942/43

Kronor

Försvarsdepartementet: Avlöningar..............

•)

420,000

458,000

Arméförvaltningen: Avlöningar ................

*)

1,050,000

1,129,000

| Marinförvaltningen: Avlöningar ................

'')

500,000

53b,000

Flygförvaltningen: Avlöningar ..................

*)

240,000

283,000

Försvarsstaben:

2,700,000

Avlöningar ..................................

1)

1,600,000

Omkostnader ................................

'')

500,000

576,000

Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl...........

64,610,800

53,000,000

59,450,000

Avlöningar till personal i arméns reserver ....

1,720,000

1,000,000

1,000,000

Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel......

Uttagning av hästar och fordon m. m. (Bese-

286,000

,

1,430,000

och traktamentskostnader m. m. för hästut-

190,000

tagningsmyndigheterna) ....................

35,000

35.000

Övriga expenser m. m.........................

1,200,000

960,000

1,350,000

Anskaffning av intendenturmateriel............

9,700,000

—

3,000,000

Vissa kostnader för de fasta undervisningsver-

1,500,000

ken, särskilda utbildningskurser m. m.......

1,750,000

1,300,000

Truppförbandens övningar....................

9,800.000

6,800,000

8,500,000

Vapen och ammunition m. m.................

19,400,000

32,000,000

19,400,000

Engångsanskaffning av ammunition ..........

14,300,000

—

14,300,000

Motor- och ansparmsfordon m. m.............

7,670,000

7,000,000

4,000,000

Anskaffning av tygmateriel ..................

104,162,000

110,000,000

120,000,000

Anskaffning av båtmateriel....................

152,000

—

760,000

Anskaffning av maskiner och utrustning för
försvarsväsendets verkstadsnämnd underställ-

da fabriker ................................

—

—

500,000

Marinen:

27,160,000

Avlöningar till aktiv personal m. fl...........

32,220,000

27,000,000

Avlöningar till personal i marinens reserver . .

512,000

225,000

475,000

Anskaffning av viss musikmateriel............

2,800

—

14,000

Kartygsbyggnader för flottan..................

36,000,000

50,000,000

32,800,000

Ersättningsbyggnad av jagare ................

—

—

i ZjiuUjOuO

Anskaffning av artilleri- och annan teknisk

materiel....................................

7,000,000

8,000.000

8,085,000

Förstärkning av kustartilleriförsvaret..........

5,800,000

10,000,000

4,400,000

Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl...........

21,360,400

16,300,000

16,000,000

Avlöningar till personal i flygvapnets reserv .

655,600

600,000

600,000

x) Kostnaderna för ifrågavarande ändamål ingå i det i försvarspropositionen beräknade
beloppet, som avser kostnader av för försvarsväsendet gemensam natur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

187

Anslag

I försvars-propositionen
för femårs-perioden be-räknat gemon-snittsbelopp

Kronor

I statsverks-propositionen
beräknat
belopp för
budgetåret
1942/43 4

Kronor

Av departe-mentschefen
i denna pro-position för-ordat belopp
för budgetåret
1942/43

Kronor

Engångskostnader för anskaffning av intenden-

8,428,000

2,800,000

4,150,000

turmateriel m. m...........................

Undervisningsmateriel m. m...................

188,000

135,000

290,000

Utbildningskurs i verkstadstjänst..............

—

—

36,000

Anskaffning av flygmateriel ..................

101,300,000

134,000,000

100,000,000

Underhåll av flygmateriel ....................

13,363,600

13,500,000

12,140,000

Vapen och ammunition ......................

10,628,200

7,400,000

9,360,000

Engångsanskaffning av mobiliseringsammunition

15,001,400

—

15,000,000

Krigsarkivet: Avlöningar........................

l)

47,500

52,900

Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar ..

l)

129,000

129,800

Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar......

*)

79,000

80,000

Garnisonssjukhusen: Avlöningar ................

l)

870,000

871,500

Militärapoteket: Avlöningar ....................

*)

123,000

125,000

Statens krigsmaterielnämnd (statens ammunitions-

1,100,000

1,100,000

nämnd) ......................................

‘)

Försvarsväsendets rullföringsnämnd m. m.......

—

—

41,000

Fritidsundervisning m. m. (Befrämjande av den

250,000

260,000

andliga vården vid försvarsväsendet) ..........

*)

Summa kronor

—

488,963,000

491,332,200

'') Kostnaderna för ifrågavarande ändamål ingå i det i försvarspropositionen beräknade
beloppet, som avser kostnader av för försvarsväsendet gemensam natur.