Kungl. Majlis proposition nr 220.
1
Nr 220.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till länsstyrelserna för budgetåret 1942 43; given
Stockholms slott den 10 april 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegeuten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 april 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorf, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:
För budgetåret 1941/1942 hava för länsstyrelsernas del anvisats de anslag,
som angivas i följande sammanställning.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 220.
769 42
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 220.
Anslag Belopp, kronor.
Länsstyrelserna: avlöningar, förslagsanslag........................ 7,465,000
Länsstyrelserna: sjukvård m. m., förslagsanslag .................. 35,000
Länsstyrelserna: reseersättningar, förslagsanslag.................. 105,000
Länsstyrelserna: expenser, förslagsanslag.......................... 1,100,000
Länsstyrelserna: publikationstryck, förslagsanslag ................ 110,000
I särskilda framställningar hava länsstyrelserna avgivit förslag till beräknande
av utgifterna under nästa budgetår för ifrågavarande ändamål.
Yid anmälan i 1942 års statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkten
172, av frågan örn anslag till länsstyrelserna: avlöningar för nästa budgetår
anförde jag, att jag inhämtat, att inom den närmaste tiden vore att förvänta
ett förslag från beskattningsorganisationssakkunniga rörande omläggning
av beskattningsväsendets organisation. Med hänsyn till de konsekvenser
för anslagsberäkningen, bland annat för länsstyrelsernas del, som kunde
följa av den nya organisationens genomförande, syntes det mig icke möjligt
att vid tidpunkten för statsverkspropositionens avlåtande taga definitiv
ställning till spörsmålet örn medelsbehovet för avlöningar till personalen
vid länsstyrelserna. Ifrågavarande anslag borde därför tills vidare upptagas
med beräknat belopp. Av samma anledning förordade jag under punkterna
173—176 i femte huvudtiteln, att övriga omförmälda anslag måtte tills
vidare allenast till beloppet beräknas.
På min hemställan beräknades i statsverkspropositionen förenämnda
anslag på sätt framgår av följande tablå.
Anslag Beräknade belopp, kronor
Länsstyrelserna: avlöningar, förslagsanslag.................... 8,000,000
Länsstyrelserna: sjukvård m. m., förslagsanslag.............. 35,000
Länsstyrelserna: reseersättningar, förslagsanslag ............ 110,000
Länsstyrelserna: expenser, förslagsanslag .................... 1,400,000
Länsstyrelserna: publikationstryck, förslagsanslag .......... 110,000
I skrivelse den 19 mars 1942 hava beskattningsorganisationssakkunniga
anmält, att de sakkunnigas utredning, i vad densamma anginge beskattningsnämndernas
och länsstyrelsernas organisation, icke kunde beräknas bliva avslutad
förr än under sommaren 1942.
I betraktande härav torde omförmälda anslag böra för närvarande beräknas
med utgångspunkt från nu rådande förhållanden. Jag får därför
till fortsatt behandling upptaga spörsmålen örn anslag för ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår.
l:o) Länsstyrelserna: Avlöningar, förslagsanslag.
Budgetår Anslag Netto utgifter
194041 .......................... 6,791,500 7,803,067
1941/42 .......................... 7,465,000 —
1942/43 [förslag) ................ 8,637,000 —
Den 2 juni 1939 har Kungl. Maj:t fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning
för länsstyrelserna, att tillämpas tills vidare från och med
Kungl. Maj:ts proposition nr 220. 3
budgetåret 1939/40. Förteckningen finnes intagen å s. 272 och 273 i statsliggaren
för löpande budgetår.
Vidare har Kungl. Majit den 2 maj 1941 fastställt följande av riksdagen
godkända avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1941/42:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Avlöningsstat.
Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis............ kronor
Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän, förslagsvis »
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit:
a. Ersättning till sakkunniga för biträde
vid utredningar m. m................... kronor 10,000
b. Ersättning till försvarsassistenter, förslagsvis
................................ » 87,000 »
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal............ »
Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän (repre
sentationsbidrag
till landshövdingarna) förslagsvis...... »
Körligt tillägg, förslagsvis......... »
500,000
3,777,000
97.000
2,075,000
86.000
930,000
Summa förslagsanslag kronor 7,465,000
I särskilda framställningar hava länsstyrelserna avgivit förslag till beräknande
av utgifterna under nästa budgetår för ifrågavarande ändamål.
En sammanställning av dessa förslag ger vid handen, att anslagsposten
till avlöningar till landshövdingarna av länsstyrelserna beräknats till
503,614 kronor.
Medelsbehovet under posten till avlöningar till övriga tjänstemän
å ordinarie stat hava länsstyrelserna uppskattat till sammanlagt
3,804,817 kronor. Härvid har icke räknats med någon förändring i gällande
personalförteckning.
Posten till arvoden och särskilda ersättningar bestämda av
Kungl Majit, har upptagits till 95,563 kronor, därvid beräknats åtgå 8,650
kronor till ersättning åt sakkunniga för biträde vid utredningar m. m. samt
86,913 kronor till ersättning åt försvarsassistenterna.
Vidkommande posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
innebär länsstyrelsernas förslag att densamma skulle höjas från 2,075,000
kronor till 2,732,953 eller med ej mindre än omkring 658,000 kronor. Till en del
sammanhänger denna stegring med vissa automatiska utgiftsökningar beroende
på uppflyttningar av tjänstemän i högre lönegrad eller löneklass samt
överflyttning av befattningshavare från extra till extra ordinarie anställning.
Vidare hava några länsstyrelser hemställt örn inrättande av nya befattningar
såsom extra länsnotarier eller extra länsbokhållare eller därmed jämförliga
tjänster, varjämte åtskilliga länsstyrelser gjort framställningar örn
anvisande av medel för nyanställande av annan extra eller extra ordinarie
personal, avsedd för fullgörande av mera stadigvarande uppgifter. Slutligen
Departements
chefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 220.
hava länsstyrelserna i mycket betydande utsträckning beräknat medel för
avlönande av tillfällig personal, delvis avsedd för uppgifter direkt sammanhängande
med den s. k. administrativa försvarsberedskapen.
Utgifterna under posten till särskilda löneförmåner till ordinarie
tjänstemän hava uppskattats till 91,000 kronor.
Slutligen har för rörligt tillägg beräknats ett belopp av 927,634kronor.
Enligt dessa beräkningar skulle alltså det sammanlagda medelsbehovet
för nästa budgetår utgöra (503,614 + 3,804,817 4- 95,563 4- 2,732,953 + 91,000
+ 927,634) 8,155,581 kronor.
I detta sammanhang torde jag få anmäla en av föreningen Sveriges landskanslister
och landskontorister gjord, den 21 januari 1942 dagtecknad framställning,
däri föreningen hemställt, att landskanslister och landskontorister,
som under minst tio år tjänstgjort i landsstaten, måtte, i avbidan på kommande
lönereglering för landskanslister och landskontorister, tillerkännas en
tillfällig löneförstärkning med belopp ungefär motsvarande skillnaden mellan
två på varandra följande löneklasser i den lönegrad dessa befattningshavare
tillhörde.
Över sistnämnda framställning har statskontoret den 30 januari 1942 avgivit
utlåtande, däri ämbetsverket i huvudsak anfört följande.
I sitt den 21 maj 1941 avgivna betänkande angående revision av tjänsteförteckningen
i vad avsåge allmänna civilförvaltningen del I lönegraderna
A 1—A 29 hade 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga föreslagit inrättande vid
länsstyrelserna dels av kontoristbefattningar i lönegraden A 9 och kansliskri
vartjänster i lönegraden A 11, dels ock av förste kanslisttjänster i lönegraden
A 17. De sakkunniga hade därvid förutsatt, att ett införande av angivna
tjänster i lönegraderna A 9 och All skulle medföra en minskning i
fråga om behovet av landskanslist- och landskontoristbefattningar ävensom
att förste kanslisttjänsterna skulle ersätta de landskanslist- och landskontoristbefattningar,
med vilka de mest kvalificerade arbetsuppgifterna vore
förenade.
Vidare vore att märka, att chefen för finansdepartementet i 1942 års statsverksproposition
under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma frågor vid
behandling av frågan örn revision av den vid civila avlöningsreglementet fogade
tjänsteförteckningen anfört, att tjänsteförteckningssakkunnigas förslag rörande
länsstyrelserna ansetts icke böra för närvarande upptagas till prövning
utan skulle vila i avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande
åtgärder för uppnående av största möjliga enhetlighet och rationalisering i
fråga örn länsstyrelsernas verksamhet och arbetssätt.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit kunde statskontoret för sin del
icke tillstyrka, att i anledning av föreliggande framställning åtgärder vidtoges
för en lönereglering — låt vara av provisorisk natur — vilken skulle
innebära en allmän löneklassuppflyttning för äldre landskanslister och landskontorister
utan att därvid beaktades örn löneförbättringen vore motiverad
av arbetsuppgifternas art och omfattning.
'' Vad först beträffar den av föreningen Sveriges landskanslister och landskontorister
gjorda framställningen är jag i likhet med statskontoret av den
uppfattningen att densamma icke nu bör föranleda någon åtgärd. Såsom
chefen för finansdepartementet vid behandling av för flera huvudtitlar
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 220.
gemensamma frågor i årets statsverksproposition anfört, bör ej heller någon
prövning för närvarande komma till stånd av 1939 års tjällsteförteckningssakkunnigas
förslag rörande vissa ändringar i tjänsteförteckningen i den del,
som rör länsstyrelserna. Vid sådant förhållande utgår jag från att den för
länsstyrelserna gällande personalförteckningen nu skall lämnas orubbad.
Vidkommande härefter frågan örn beräkning av de särskilda anslagsposterna
i avlöningsstaten för länsstyrelserna synes anledning icke föreligga
att höja anslagsposten till avlöningar till landshövdingarna. Jag förordar
därför, att posten även för nästa budgetår beräknas till 500,000 kronor.
Med avseende å posten till avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän
synes däremot en höjning påkallad. Posten torde lämpligen kunna
upptagas till 3,800,000 kronor.
Utgifterna för arvoden och särskilda ersättningar uppskattar jag
på samma sätt som för löpande budgetår, alltså till 97,000 kronor, varav 10,000
kronor till ersättning till sakkunniga för biträde vid utredningar m. m. och
87,000 kronor till ersättning till försvarsassistcnter.
Det belopp, som beräknats av länsstyrelserna för avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal innefattar såsom nämnts bland annat utgifter för
avlönande av en del personal, avsedd för den administrativa försvarsberedskapen.
De av länsstyrelserna beräknade utgifterna för dylik personal torde
enligt vad under hand inhämtade uppgifter utvisa sammanlagt uppgå till
omkring 175,000 kronor. Då dessa avlöningskostnader lämpligen böra ersättas
i särskild ordning, synas desamma i detta sammanhang böra frånräknas.
Även bortsett härifrån bör det av länsstyrelserna upptagna beloppet avsevärt
reduceras, enär ett flertal länsstyrelser torde hava beräknat medelsbehovet
alltför högt. Å andra sidan är det emellertid på grund av den stegring, som
inträtt i länsstyrelsernas, särskilt landskontorens, arbetsbörda, tydligt, att
— även örn största möjliga sparsamhet iakttages — det avlöningsbelopp, som
beräknats i gällande avlöningsstat, icke för nästa budgetår kan komma att
förslå för avlönande av den för mera stadigvarande uppgifter avsedda ickeordinarie
personalen. Efter övervägande av olika på frågan inverkande omständigheter
har jag kommit till den uppfattningen, att posten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal, därest densamma beräknades allenast för de
ändamål, för vilka den hittills varit avsedd, borde upptagas till 2,475,000
kronor.
Den avsevärda ökning av posten, som jag sålunda förordar, motsvarar i
huvudsak det belopp, varmed samma post kan förutses bliva överskriden
för löpande budgetår, örn man bortser från kostnaderna för krisadministrationen.
Jag hänvisar härutinnan till propositionen den 20 mars 1942, nr 219,
angående överskridande av viss anslagspost i den för länsstyrelserna fastställda
avlöningsstaten. Orsaken till den kraftigt ökade belastningen får
främst sökas i den personalökning, som blivit nödvändig på grund av det
synnerligen omfattande arbete, vilket efter omsättningsskattens införande
förorsakas länsstyrelserna av denna skatt.
Av särskild anledning får jag emellertid föreslå, att anslagsposten ytter -
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 220.
ligare höjes. Jag ber att få erinra, hurusom på hemställan av chefen för
finansdepartementet Kungl. Majit i proposition den 28 november 1941,
nr 351, för riksdagen framlade förslag angående förstärkning av taxeringsorganisationen.
I denna proposition föreslogs till en början, att vid varje
landskontor skulle från och med den 1 januari 1942 anställas en eller, i
några fall, två extra befattningshavare. Syftet härmed skulle vara att möjliggöra,
att lämpliga befattningshavare å landskontoren till motsvarande antal
skulle kunna avdelas för att ägna sig helt åt taxeringsarbetet. Kostnaderna
för denna anordning, vilka beräknades till 150,000 kronor för år, skulle bestridas
från det under sjunde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till kostnader
för årlig taxering. I propositionen föreslogs vidare, att ett femtiotal
bokföringsgranskare skulle anställas för kontroll å deklarationer avgivna av
rörelseidkare och utövare av fria yrken, därvid det förutsattes, att granskarna
skulle utplaceras vid länsstyrelserna. Avlöningskostnaderna för granskarna
uppskattades till 550,000 kronor för år. Därutöver räknades i detta sammanhang
med vissa kostnader dels för instruktionskurser för anställd personal,
dels för skrivhjälp och annat arbetsbiträde, dels ock för resor och expenser.
Den sammanlagda årskostnaden för anordningen med bokföringsgranskare
uppskattades till 600,000 kronor. Även denna anordning förutsattes skola
träda i tillämpning från och med 1942 års ingång. För bestridande av de
med anordningen förenade kostnaderna under första halvåret 1942 äskades
i propositionen under rubriken särskilda taxeringsundersökningar å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1941/42 under sjunde huvudtiteln ett
reservationsanslag av 300,000 kronor. Riksdagen biföll propositionen. Jag
får därjämte erinra, att, på förslag av chefen för finansdepartementet, i 1942
års statsverksproposition under sjunde huvudtiteln för fortsatt utvidgad bokföringsgranskning
i samband med taxeringarna, i avbidan på blivande proposition
i ämnet, till särskilda taxeringsundersökningar för budgetåret 1942/43
beräknats ett reservationsanslag av 600,000 kronor.
Nu berörda, med förstärkningen av arbetskrafterna för taxeringsarbetet
sammanhängande kostnader torde — till den del desamma utgöras av avlöningskostnader
— lämpligen böra från och med budgetåret 1942/43 bestridas
från länsstyrelsernas avlöningsanslag, anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal, medan kostnaderna för resor och expenser
torde få gäldas från länsstyrelsernas anslag till reseersättningar respektive
expenser. Med några mera betydande utgifter för instruktionskurser torde
i fortsättningen icke vara att räkna. Avlöningskostnaderna torde för nästa
budgetår kunna uppskattas till omkring 725,000 kronor, därav 150,000 kronor
för nyssnämnda extra befattningshavare å landskontoren samt 575,000 kronor
för bokföringsgranskarna. Då förstärkningen av landskontorens arbetskrafter
är avsedd att gälla åtminstone under hela nästa budgetår, torde hinder icke
böra möta för länsstyrelserna att utbetala vikariatsersättning till de befattningshavare,
som i succession fullgöra de åligganden, som eljest skulle åvila
de för taxeringsgöromålen särskilt avdelade befattningshavarna. Beträffande
organisationen av den verksamhet, för vilken nu angivna kostnader beräk
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 220.
näts, får jag hänvisa till vad chefen för finansdepartementet anför vid anmälan
av förslag örn anslag för nästa budgetår till kostnader för årlig taxering.
Med hänsyn till det anförda lärer anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal för nästa budgetår böra uppskattas till (2,475,000 -f
725.000) 3,200,000 kronor.
För särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän torde böra
beräknas 90,000 kronor.
Slutligen torde posten till rörligt tillägg böra höjas till 950,000 kronor.
Enligt dessa kalkyler bör länsstyrelsernas avlöningsanslag för nästa
budgetår beräknas till (500,000 + 3,800,000 + 97,000 + 3,200,000 + 90,000 +
950.000) 8,637,000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis
............................................ kronor 500,000
2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .................................... » 3,800,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Ersättning till sakkun
niga
för biträde vid utredningar
m. m................. kronor 10,000
b. Ersättning till försvars
assistenter,
förslagsvis — » 87,000 » 97,000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Bokföringsgranskare.. kronor 575,000
b. Annan personal ...... » 2,625,000 » 3,200,000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjäns
temän
(representationsbidrag till landshövdingarna)
förslagsvis .................... » 90,000
6. Eörligt tillägg, förslagsvis.................. »_950,000
Summa förslagsanslag kronor 8,637,000;
dels ock till Länsstyrelserna: Avlöningar förbudgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av.................... kronor 8,637,000.
2:o) Länsstyrelserna: Sjukvård m. m., förslagsanslag. Såsom förut nämnts
har för budgetåret 1941/42 under nämnda rubrik anvisats ett förslagsanslag
av 35,000 kronor. Från anslaget bestridas de utgifter, vilka beträffande de
Departements
chefen.
Departements
chefen.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 220.
flesta ämbetsverken gäldas från de i ämbetsverkens omkostnadsstater upptagna
anslagsposterna för dylik vård. Hithörande utgifter bestredos före
sagda budgetår från ett flertal olika anslag.
I sina förut omförmälda framställningar hava länsstyrelserna beräknat utgifterna
för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår till sammanlagt 40,100
kronor.
Först efter den 1 juli 1942 komma att föreligga fullständiga uppgifter
rörande belastningen å det för länsstyrelsernas kostnader av hithörande slag
avsedda anslaget. I avbidan på närmare erfarenhet rörande utgiftsbehovet
synes mig anslaget därför böra för nästa budgetår bibehållas vid oförändrat
belopp.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Länsstyrelserna: Sjukvård m. rn. för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av ...................... kronor 35,000.
3:o) Länsstyrelserna: Reseersättningar, förslagsanslag.
Budgetår |
Anslag |
Nettoutgifter |
1939/40..................... |
......... 125,000 |
128,361 |
1940/41..................... |
......... 105,000 |
112,154 |
1941/42..................... |
......... 105,000 |
_ |
1942/43 {förslag) ......... |
......... 110,000 |
— |
Länsstyrelserna hava i sina avgivna förslag beräknat de sammanlagda utgifterna
för reseersättningar vid länsstyrelserna under nästa'' budgetår till
124,700 kronor.
Hå statens resekostnader måste i möjligaste mån begränsas och länsstyrelsernas
utgifter för ändamålet under sistförfluten budgetår nedgått, anser
jag mig icke kunna förorda, att anslaget upptages till så högt belopp som
det av länsstyrelserna ifrågasatta. En höjning av anslaget till 110,000 kronor
torde emellertid vara påkallad. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Länsstyrelserna: Beseersättningar tor budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av...................... kronor 110,000.
4:o) Länsstyrelserna: Expenser, förslagsanslag.
Budgetår Anslag Nettoutgifter
1939/40 .......................... 1,100,000 1,829,075
1940/41 .......................... 1,000,000 1,798,336
1941/42 .......................... 1,100,000 —
1942/43 (,förslag)................ 1,400,000 —
Såsom omnämnts hava länsstyrelserna avgivit förslag till beräknande av
utgifterna under nästa budgetår för expenser. Enligt förslagen skulle medelsbehovet
komma att utgöra tillhopa 1,574,800 kronor.
9
Kungl. Maj-.ts proposition nr 220.
De senaste budgetårens höga belastningssiffror sammanhänga delvis med
den anskaffning av möbler och inventarier, som flerstädes måst äga rum,
ej minst med hänsyn till den starka ansvällningen av den extra personalen
vid länsstyrelserna för handläggning av beredskapsärenden av olika slag.
Såsom även av länsstyrelsernas förslag framgår torde man kunna räkna med
en nedgång i utgifterna för nästa budgetår. Emellertid är det nuvarande
anslagsbeloppet utan tvivel för lågt. En höjning är påkallad såväl på grund
av den ökning, som inträtt i länsstyrelsernas arbetsuppgifter, som ock till
följd av de prisstegringar, som ägt rum. En ökning kräves ock med hänsyn
därtill, att — enligt vad jag inhämtat — länsstyrelsernas bestånd av skrivoch
räknemaskiner flerstädes är mycket otillräckligt och därför i starkt behov
av komplettering, därest kravet på rationella arbetsmetoder skall kunna
i erforderlig mån tillgodoses. Jag förordar, att anslaget höjes med 300,000
kronor och alltså upptages till 1,400,000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av ...................... kronor 1,400,000.
5:o) Länsstyrelserna: Publikationstryck, förslagsanslag.
Budgetår Anslag Nettoutgifter
1939/40............................,. 100,000 144,426
1940/41 .............................. 100,000 131.090
1941/42.............................. 110,000 —
1942/43 (förslag).................... 110,000 —
Medelsbehovet för publikationstryck har av länsstyrelserna för nästa budgetår
uppskattats till sammanlagt 134,200 kronor.
Vid behandlingen i fjolårets statsverksproposition av frågan om anslag
för ifrågavarande ändamål för löpande budgetår framhöll jag, att hithörande
utgifter borde kunna på sina håll begränsas genom att likartade meddelanden
i ökad omfattning sammanfördes i samma länskungörelse, genom att
kungörelsernas innehåll i möjligaste mån begränsades samt genom att länsstyrelserna
i vissa fall ersatte kungörandet med utsändande av stenciler.
Åtgärder av angiven art hava ock sedermera vidtagits och torde delvis vara
anledningen till att belastningen på sistone visat sjunkande tendens. Besparingsarbetet
på området torde emellertid kunna ytterligare fullföljas. I
detta sammanhang må framhållas, att inom justitie- och socialdepartementen
upprättats förslag till ändring i bland annat besparingssyfte av vissa delar av
kungörelsen den 23 oktober 1915 angående länskungörelser. Vid sådant förhållande
anser jag anledning icke föreligga att förorda höjning av det för
löpande budgetår upptagna anslagsbeloppet, oaktat detsamma icke oväsentligt
understiger de verkliga nettoutgifterna för sistförflutna budgetår.
På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Länsstyrelserna: Publikationstryck för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 110,000.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 220. 769 42 2
Departements
chefen.
Departements
chefen.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 220.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda underpunkterna 1 :o)—5:o) med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Anders Lundstedt.
Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.