Kungl. Majda proposition nr 216.

1

Nr 216.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående anslag
till det civila luftskyddet för budgetåret 1942/43;
given Stockholms slott den 1 april 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet
å Stockholms slott den 1 april 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander, Gjöres.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, frågan örn
anvisande av anslag till det civila luftskyddet och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 200—212, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna följande anslag
till det civila luftskyddet:

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 216.

noi is

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Anslag Belopp

Luftskyddsinspektionen: kronor

Avlöningar, förslagsanslag ................................................... 331,000

Omkostnader, förslagsanslag ................................................ 159,000

Civilt luftskydd:

Alarmeringsanordningar, reservationsanslag ........................... 239,000

Gasskyddsutrustning, reservationsanslag ................................. 2,210,000

Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål

m. m., förslagsanslag ......................................................... 435,000

Luftskyddsövningar, förslagsanslag ....................................... 100,000

Försöksverksamhet, förslagsanslag .......................................... 45,000

Statens luftskyddsskola, förslagsanslag.................................... 30,000

Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning av luft skyddspersonal

m. m....................................................... 480,000

Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum, reservationsanslag
.................................................................. 2,000,000

Arvoden till vissa luftskyddschefer m. m., förslagsanslag ......... 100,000

Statens utrymningskommission:

Avlöningar, förslagsanslag ................. 195,000

Omkostnader, förslagsanslag ................................................ 75,000

Anslagen hava — bortsett från luftskyddsinspektionens avlöningsanslag,
samt anslagen till statens utrymningskommission vilka upptagits med samma
belopp som de för innevarande budgetår anvisade — i statsverkspropositionen
beräknats i enlighet med av inspektionen i skrivelse den 10 september 1941
föreslagna eller tillstyrkta belopp.

Anledningen till att nämnda anslag allenast beräknades preliminärt var, att
storleken av anslagen kunde komma att påverkas av de förslag, som komme att
framläggas av 1941 års hemortsförsvarssakkunniga. Vid tiden för avlåtandet
av årets statsverksproposition beräknades nämligen, att de sakkunnigas utredningsuppdrag
skulle kunna slutföras inom sådan tid, att därav föranledda
förslag kunde föreläggas riksdagen till antagande under innevarande budgetår.
Enligt numera erhållna upplysningar torde emellertid utredningsuppdraget
ej kunna slutföras inom den sålunda beräknade tiden. Frågan örn anslag till
det civila luftskyddet torde vid sådant förhållande nu böra underställas riksdagen.

Jag anhaller därför nu att få till närmare prövning upptaga föreliggande
frågor örn anslag till det civila luftskyddet, därvid jag kommer att var för sig
behandla varje särskild anslagsfråga.

I. Luftskyddsinspektionen: Avlöningar.

För budgetaret 1941/42 har till luftskyddsinspektionen: avlöningar anvisats
ett förslagsanslag av 331,000 kronor. Den 28 juni 1941 har Kungl. Maj:t fastställt
följande av riksdagen godkända avlöningsstat för luftskyddsinspektionen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Kungl. May.ts proposition nr 216. 3

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 36,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis ......................................................... » 130,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. » 155,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................. » 10,000

Summa förslagsanslag kronor 331,000

I samband härmed har Kungl. Majit förklarat, att anslagsposten arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, skulle tills vidare från

och med budgetåret 1941/42 disponeras på följande sätt:

Årsarvode till en intendent ............................. kronor 10,800

Årsarvode till en sekreterare ............... » 9,600

Årsarvoden till tre fast anställda sakkunniga å 1,200 kronor,

tillhopa ..................................................................... » 3,600

Arvoden till tillfälligt anlitade sakkunniga, förslagsvis ......... » 106,000

Summa kronor 130,000

Vad angår anställandet av tillfälligt anlitade sakkunniga har Kungl. Majit
genom särskilda beslut bemyndigat luftskyddsinspektionen att anlita sådana
mot av Kungl. Majit antingen för år eller för månad fastställda arvoden. Bemyndigande
att anställa tillfälliga sakkunniga mot månadsarvoden har därvid
som regel meddelats varje gång för en tid av tre månader.

Pe tillfälliga sakkunniga, vilka luftskyddsinspektionen bemyndigats att anställa
mot årsarvoden, äro följande.

1 sakkunnig för brandskyddstekniska frågor...... arvode högst kronor 7,800

1 » » frågor rörande luftskyddets sjukvårdstjänst
........................... » » » 7,200

1 ingenjör ................................................... » » » 10,500

1 » ................................................... » » » 5,900

Luftskyddsinspektionen ägde den 1 mars 1942 anlita mot månadsarvoden
anställda tillfälliga sakkunniga i den omfattning och mot de månadsarvoden
följande sammanställning utvisar:

1 sakkunnig för industriluftskyddet .................. arvode högst kronor 850

1 » » brandskyddstekniska frågor ......... » » » 850

1 » » skogsbrandskyddet ..................... » » » 800

3 sakkunniga för brandskyddstekniska frågor,

envar ....................................... » » » 550

1 sakkunnig för brandskyddstekniska frågor ......... » » » 500

1 » » maskering av industrianläggningar

m. m........................................ » » » 700

1 assistent .................. » » » 700

1 ingenjör ................... » » » 825

1 » » » » 760

4

5 ingenjörer,
1 ingenjör

1

1

1

envar

1 bokhållare

1 » .......

2 » , envar

Kungl. Majda proposition nr 216.

......................................... arvode högst kronor 600

........................................ » » » 550

........................................ » » » 500

........................................ » » » 440

........................................ » » » 425

........................................ » » » 550

........................................ » » » 440

........................................ » » » 400

Härjämte må luftskyddsinspektionen för föredragning av ärenden rörande
statsbidrag till kommuner för anordnande av skyddsrum såsom tillfällig sakkunnig
anlita en tjänsteman hos statskontoret, vilken skall äga uppbära ersättning
med dels i anledning av uppdraget mistade avlöningsförmåner, dels ock
härutöver ett arvode av 180 kronor i månaden.

I förenämnda skrivelse den 10 september 1941 har luftskyddsinspektionen
erinrat örn att inspektionen i sina anslagsberäkningar för innevarande budgetår
föreslagit en fastare organisation för inspektionen med ett flertal ordinarie
och extra ordinarie befattningar. Genom 1941 års riksdags beslut hade emellertid
endast tre tjänster å ordinarie stat inrättats. För det stora flertalet
av inspektionens tjänstemän vore alltså anställningsförhållandena alltjämt
lika lösliga. Då emellertid 1941 års hemortsförsvarssakkunniga hade att bland
annat taga ställning till luftskyddsinspektionens organisation, ville inspektionen
för närvarande icke återkomma med nya krav härutinnan. I avvaktan
på nämnda utredning grundade inspektionen därför sina anslagsberäkningar
för budgetåret 1942/43 på den nu bestående organisationen.

Posten avlöningar till ordinarie tjänstemän har inspektionen i
enlighet härmed upptagit till oförändrat belopp eller 36,000 kronor.

I fråga om posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, framhåller inspektionen, att utgifterna under denna post
för innevarande budgetår kunde beräknas uppgå till i runt tal 238,000 kronor.
Detta innebure dock en viss minskning i förhållande till medelsåtgången
under föregående budgetår, vilken utgjort omkring 255,000 kronor. Beträffande
medelsbehovet för nästa budgetår anför inspektionen, att behovet av personal
av här ifrågavarande kategori icke kunde med säkerhet fastslås men att det
torde bliva ungefär lika stort som under innevarande budgetår. Med hänsyn
till de ofta skiftande arbetsuppgifterna inom inspektionen och svårigheten att
på nuvarande lösa anställningsvillkor behålla personal under längre tidsperioder
vore det icke möjligt att angiva vilka sakkunniga, som erfordrades
för nästa budgetår, eller arvodesbeloppens storlek i varje särskilt fall. Genom
att vissa arbetsuppgifter bleve färdigställda kunde förhållandena utvecklas
så, att viss personalminskning kunde företagas. Med hänsyn därtill och till
önskvärdheten att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna å anslagsposten
torde denna för nästa budgetår böra beräknas till i runt tal 200,000 kronor.

Vad angår posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

5

Kungl. Maj-.ts proposition nr 216.

från vilken post kansli- och förråclspersonalen avlönades, anför inspektionen, att
avlöningarna till den lägre biträdespersonalen undergått vissa mindre förhöjningar
rinder budgetåret, bland annat därigenom att vissa skrivbiträden ansetts
böra uppflyttas från lönegrad 2 till lönegrad 4 i löneplan Ex, varjämte
vissa biträden, som tidigare åtnjutit arvoden av grundavlöningsposten inplacerats
i närmast motsvarande lönegrad av löneplan Ex. Kostnaderna för
kanslipersonalen uppginge under innevarande budgetår till i runt tal 8,000
kronor för månad eller 96,000 kronor örn året. Behovet av sådan personal
kunde beräknas bliva oförändrat under nästa budgetår. Utgifterna för förrådspersonalens
avlönande utgjorde i runt tal 3,100 kronor för månad eller 37,200
kronor för år. Även örn förhållandena under nästkommande budgetår bleve
oförändrade, syntes en minskning komma att inträda i förrådspersonalens
arbetsbörda genom att större delen av den anskaffade''materielen fördelats.
Sålunda räknade inspektionen med en minskning på två personer. Möjligheter
borde dock alltid finnas att från ifrågavarande anslag avlöna tillfälligt
anställd timavlönad personal. Med hänsyn till vad sålunda anförts ansåge
inspektionen, att kostnaderna för förrådspersonalen för nästkommande budgetår
torde kunna avrundas nedåt till 33,000 kronor.

Inspektionen har vidare framhållit, att de lokaler, i vilka inspektionen för
närvarande vore inrymd, för sin skötsel krävde anställandet av en portvakt,
som tillika vore eldare. För innevarande budgetår hade såsom portvakt tillfälligt
anställts en person, som emellertid samtidigt vore anställd hos byggnadsstyrelsen
och därför vore frånvarande från inspektionen örn dagarna. Det
syntes angeläget, att såsom portvakt och eldare anställdes en person, som
därjämte bland annat kunde tjänstgöra såsom vaktmästare i statens luftskyddsskola,
vilken vore inrymd i bottenvåningen av den fastighet, vari inspektionen
hade sina lokaler. Ett belopp av 4,400 kronor torde vara erforderligt
för att en lämplig befattningshavare skulle kunna erhållas.

Slutligen har inspektionen under förevarande post räknat med ett belopp
av 2,600 kronor till övertidsersättningar ävensom för anställande av tillfällig
arbetskraft m. m.

Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har inspektionen
i enlighet med ovanstående beräknat till (96,000 + 33,000 + 4,400 +
2,600) 136,000 kronor.

Posten rörligt tillägg har inspektionen uppskattat till oförändrat belopp
eller 10,000 kronor.

Vid bifall till inspektionens förslag skulle dess avlöningsanslag för nästa
budgetår sålunda upptagas med (36,000 + 200,000 + 136,000 + 10,000) 382,000
kronor.

Departementschefen.

Enligt de för 1941 års hemortsförsvarssakkunniga meddelade direktiven
skola de centrala luftskydds- och utrymningsmyndigheternas organisation
göras till föremål för övervägande av de sakkunniga. Innan förslag i ämnet
föreligger från nämnda sakkunniga torde luftskyddsinspektionens nuvarande

6

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 216.

organisation böra läggas till grund för anslagsberäkningen. Från denna utgångspunkt
är också luftskyddsinspektionens framställning om anslag för nästa
budgetår uppgjord.

I fråga örn posten avlöningar till ordinarie tjänstemän föreslår
jag icke någon förändring, varför posten bör upptagas nied oförändrat belopp
av 36,000 kronor.

Posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, har inspektionen föreslagit höjd med 70,000 kronor till 200,000
kronor. Medelsåtgången å denna anslagspost är till övervägande delen beroende
av antalet hos inspektionen anställda tillfälliga sakkunniga. Det torde
icke behöva särskilt framhållas, att det under de senaste 2—3 åren icke varit
möjligt att någon längre tid i förväg förutse inspektionens totala personalbehov.
Vidare hava de arbetsuppgifter, som för inspektionen tett sig som mest
angelägna, växlat. En följd av nu anförda omständigheter har varit, att en stor
del av inspektionens befattningshavare icke kunnat beredas varaktiga anställningsförhållanden.
De hava därför anställts såsom tillfälliga sakkunniga, i regel
varje gång för ett kvartal, och utgifterna härför hava bestritts av anslagsposten
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

För budgetåret 1940/41 anvisades å denna anslagspost 100,000 kronor.
Medelsåtgången under budgetåret uppgick till 255,208 kronor. I gällande
stat är posten upptagen till 130,000 kronor. Inspektionen beräknar emellertid,
att utgifterna å posten under budgetåret komma att uppgå till 238,000
kronor. I båda fallen är det alltså fråga örn avsevärda merbelastningar.

Inspektionen beräknar vidare, att under nästa budgetår en viss personalminskning
bör kunna företagas, och med hänsyn härtill har inspektionen beräknat
anslagsposten till 200,000 kronor.

Vid beräkningen av luftskyddsinspektionens anslagsbehov för innevarande
budgetår anfördes, att man borde räkna med att inspektionens arbetsuppgifter
under nämnda budgetår bomme att bliva mycket omfattande, även örn
man borde kunna utgå från att en viss minskning komme att inträda. Utvecklingen
hittills har utvisat, att någon egentlig minskning icke inträtt. Man torde
emellertid äga anledning förvänta, att — bortsett givetvis från av krig eller
skärpt krigsfara betingade förhållanden — sådan minskning skall inträda så
småningom. Vad särskilt förevarande anslagspost beträffar anlitas densamma
i betydande utsträckning för avlönande av ingenjörer, vilka syssla med byggnadstekniska
ärenden. I den mån det planlagda programmet för byggande av
skyddsrum slutförts, bör antalet dylika ärenden automatiskt nedgå. I trots
härav torde en höjning av anslagsposten vara nödvändig, bland annat för att
möjliggöra vissa av de stegrade levnadskostnaderna motiverade justeringar
av arvodena. Vidare har i ett den 10 december 1941 avgivet förslag till lag örn
särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar föreslagits inrättande av
en särskild nämnd, kallad skiljenämnden för kraftverkens luftskydd för prövning
av vissa i lagen närmare angivna frågor. Ehuru ställning ännu ej hunnit
tagas till frågan, huruvida förslaget bör läggas till grund för proposition till
årets riksdag, utgår jag i detta sammanhang från att så blir fallet. Kostnaderna
för denna nämnd synas för sådan händelse lämpligen böra bestridas från före -

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

varande anslagspost. Grunderna för arvoden till nämndens ledamöter torde
emellertid kunna överlåtas åt Kungl. Majit att efter lagens antagande fastställa.
En höjning av anslagsposten med 45,000 kronor torde kunna antagas vara tillräcklig,
i vilket fall posten bör upptagas med 175,000 kronor.

I fråga örn posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
har inspektionen räknat med ett anslagsbehov av 136,000 kronor eller 19,000
kronor mindre än det för innevarande budgetår beräknade beloppet. Vad angår
det däri ingående beloppet å 4,400 kronor till en portvakt, tillika eldare,
erfordras, enligt vad jag under hand inhämtat, icke någon sådan befattningshavare
å luftskyddsinspektionens stat, enär förvaltningen av den fastighet, i
vilken inspektionens lokaler äro inrymda, övertagits av annan myndighet än
inspektionen. På grund härav och då behovet av vaktmästare i statens luftskyddsskola
liksom hittills torde kunna tillgodoses genom anlitande av den
hos inspektionen anställda vaktmästarpersonalen, bör förevarande post
minskas med 4,400 kronor. Då jag i övrigt ej har något att erinra mot inspektionens
beräkningar, bör posten upptagas till ett till 132,000 kronor avrundat
belopp.

Posten rörligt tillägg slutligen torde i enlighet med inspektionens förslag
böra upptagas med oförändrat belopp eller 10,000 kronor.

Luftskyddsinspektionens avlöningsanslag skulle i enlighet härmed för
nästa budgetår belöpa sig till (36,000 + 175,000 + 132,000 + 10,000) 353,000
kronor.

II. Luftskyddsinspektionen: Omkostnader.

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 161,000 kronor. Den 28 juni 1941 har Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstat
för luftskyddsinspektionen att tillämpas under budgetåret
1941/42:

Omkostnadsstat.

Sjukvård m. m., förslagsvis .
Reseersättningar, förslagsvis .

Expenser, förslagsvis ..........

Publikationstryck, förslagsvis

.......... kronor 1,000

.......... » 40,000

.......... » T0,000

........ » 50,000

Summa kronor 161,000

I skrivelsen den 10 september 1941 har luftskyddsinspektionen gjort framställning
örn anslag för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Inspektionen har därvid räknat med oförändrat belopp till sjukvård m. m.

I fråga örn posten reseersättningar anför inspektionen, att den
inspekterande verksamhet, som instruktionsenligt åvilade luftskyddsinspektionen,
först under innevarande budgetår möjliggjorts i någon större omfattning,
sedan arbetsuppgifterna under de första verksamhetsåren i stor utsträckning
bundit personalen vid tjänsterummet. Under nästkommande budgetår
anser inspektionen behovet av inspektionsresor och dylikt bliva av samma omfattning
som för närvarande. Sålunda bomme luftskyddsövningar att under
inspektionens överinseende avhållas inom ett flertal orter i riket. Vidare torde

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

ett stort antal inspektionsresor komma att företagas bland annat för besiktning
av färdigställda skyddsrum, planering av skyddsrumsbyggen i undervisningsanstalter
samt inspektion av luftskyddsmateriel. Värdet av att kommunerna
erhölle erforderlig handledning genom besök på platsen av luftskyddsinspektionens
tjänstemän torde vara betydande. Anslagsposten till reseersättningar
borde därför under nästkommande budgetår beräknas till oförändrat belopp
eller 40,000 kronor.

Vad angår posten expenser beräknar inspektionen, att delposten bränsle
och lyse kan sänkas med 2,000 kronor till 10,000 kronor, varemot övriga
expenser enligt inspektionens mening böra bibehållas vid oförändrat belopp,

58,000 kronor. Till exjrenser skulle sålunda beräknas sammanlagt 68,000
kronor.

Posten publikationstryck har inspektionen ansett böra upptagas med
oförändrat belopp av 50,000 kronor.

I enlighet härmed har inspektionen beräknat anslaget för nästa budgetår
till (1,000 + 40,000 + 68,000 + 50,000) 159,000 kronor.

Departementschefen.

Emot luftskyddsinspektionens beräkning av inspektionens omkostnadsanslag
har jag intet att erinra. Jag tillstyrker därför, att anslaget för nästa
budgetår upptages till 159,000 kronor.

III. Civilt luftskydd: Alarmevingsanordningar.

I skrivelsen den 10 september 1941 har luftskyddsinspektionen anfört:

För alarmeringens ordnande lia hittills anvisats reservationsanslag till ett
sammanlagt belopp av 3,908,000 kronor. Av sagda belopp ha 3,368,000
kronor avsetts för anskaffande av installation av alarmeringsanläggningar
samt för drift och underhåll av anläggningarna. För vidtagande av erforderliga
anordningar å telefonstationer för telefonalarmering till allmänheten har
vidare avsetts ett belopp av 340,000 kronor. Slutligen hava 200,000 kronor
avsetts för anskaffande och installation av alarmeringscentraler.

Inspektionen omnämner härefter, att alarmeringsanläggningar numera anskaffats
och installerats inom praktiskt taget samtliga luftskyddsorter samt
redogör för i vilken utsträckning telefonalarmering till allmänheten hittills
anordnats eller förberedelser för sådan alarmering vidtagits.

I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår hänvisar inspektionen till
en början till att inspektionen tidigare anmält, att det syntes ändamålsenligt
att inom vissa orter, i vilka inspektionen nödgats installera alarmeringsanläggningar
bestående av enbart tyfonaggregat för högtryck, komplettera dessa
anläggningar med tyfonaggregat för kompressordrift. Erfarenheten hade nämligen
visat, att vissa svårigheter vid utbyte och laddning av tryckluftbehållare
kunde ujrpstå. Samtidigt hade inspektionen emellertid framhållit, att denna
komplettering av lar maggi* egat, vilken kostnadsberäknats till omkring

35,000 kronor, tills vidare kunde anstå. Inspektionen anser det nu önskvärt,
att ifrågavarande komplettering snarast möjligt kommer till stånd samt hemställer
om anvisande av det härför erforderliga beloppet, 35,000 kronor.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

För anskaffande av reservaggregat anser inspektionen ett belopp av

15,000 kronor vara erforderligt. Beloppet är avsett att användas dels till
anskaffning av aggregat för nytillkomna luftskyddsorter, dels ock för att
möjliggöra ersättning av sådana aggregat, som förstörts genom vådahändelse.

Inspektionen hemställer därjämte örn anvisande av medel för inköp av
reservdelar till alarmeringsanläggningar. Inspektionen anför, att
av hittills till alarmeringsanordningar anvisade medel ett mindre belopp
tagits i anspråk för anskaffande av viss reservutrustning. Sålunda hade ett
mindre antal larmaggregat och ventilskåp till tyfonaggregat för högtryck upplagts
i förråd, varjämte viss förbrukningsmateriel (fiberpackningar och
säkringar till manövercentraler och manöverapparater) anskaffats såsom
reserv. För att tillgången å mera betydelsefulla reservdelar skulle kunna
säkerställas, borde sådana anskaffas och uppläggas i förråd redan i fredstid.
Kostnaderna för ett förstahandsförråd av sådana reservdelar beräknade inspektionen
till i runt tal 30,000 kronor.

Vidare har inspektionen ansett medel böra anvisas för översyn av
alarmeringsanläggningar. Inspektionen anför härom följande.

De alarmeringsanläggningar, som installerats, måste med vissa jämna
mellanrum överses och repareras för att icke förstöras i förtid. Det är givetvis
av särskild betydelse, att översynen utföres av fullt kompetent och fackutbildad
personal. Sådan personal finnes emellertid att tillgå endast inom
ett fåtal luftskyddsorter, varför inspektionen funnit det nödvändigt, att
arbetet planeras och ledes direkt av inspektionen.

Inspektionen omnämner, att undersökningar företagits rörande möjligheterna
att få denna översyn utförd genom privat firma. Kostnaderna därför
hade emellertid befunnits bliva alltför höga, varför i stället undersökning
företagits rörande kostnaderna för det fall att arbetet utfördes av personal,
som vore anställd hos inspektionen. Därvid hade räknats med att översyn
skulle företagas å samtliga genom inspektionens försorg installerade
aggregat, d. v. s. 1,475, varjämte laddningsaggregat för tryckluftbehållare
skulle överses. Samtliga aggregat skulle bliva föremål för översyn minst
en gång var fjortonde eller femtonde månad. Emellertid erfordrades,
att en särskild montör anställdes hos inspektionen för att under ledning
av den ingenjör, som inom inspektionen handlade alarmeiingsfrågor,
utföra arbetet. Det vore enligt inspektionen nödvändigt, att först låta
montören genomgå viss specialutbildning under ungefär V/t månads tid.
Kostnaderna för denna utbildning skulle utgöras av lön för montören
samt eventuella rese- och traktamentskostnader. För nedbringande av restiden
mellan och inom de olika luftskyddsorterna och för transport av nödig
verktygs- och reservdelsutrustning syntes det erforderligt, att montören utrustades
med bil. Kostnaderna beräknades av inspektionen på följande sätt:

Engångskostnad.

Skåpbil inklusive gengasgenerator ........................... högst kronor 14,000

Verktygsutrustning ...............................................j.*__2,000

Summa kronor 16,000

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Löpande kostnader under första året.

Lön till montören ..................................

Traktamenten till montören (300 dygn å 15 kronor)

Driftkostnader, underhåll av bilen m. m...........

Reservdelar, tätningsmateriel m. m.................

........... kronor 5,500

........... » 4,500

........... » 3,925

........... » 3,000

Summa kronor 16,925

Under de närmast följande åren skulle enligt inspektionens beräkningar
årskostnaderna komma att belöpa sig till 17,850 kronor.

De gjorda undersökningarna utvisade enligt inspektionen, att kostnaderna
för statsverket skulle bliva betydligt mindre, örn erforderlig service utfördes
i inspektionens regi och enligt ovanstående grunder än örn privat firma anlitades
för ändamålet. Ytterligare den synpunkten framhålles av inspektionen,
att montören även kunde utnyttjas till att utföra kvävgasfyllning och igenlödning
av zinklådor, som användes till förvaring av gasmasker. Även andra
alternativ kunde tänkas för lösande av ifrågavarande spörsmål. Sålunda kunde
en eller flera montörer utbildas länsvis för att inom länen handhava översynen
av alarmeringsanläggningarna. En annan utväg vore, att telegrafverket
genom sina montörer åtoge sig dessa arbetsuppgifter. Inspektionen hade
även för avsikt att undersöka nämnda möjligheter. I avvaktan därpå syntes
emellertid ett belopp av högst 33,000 kronor böra beräknas för nästa budgetår
för bestridande av servicekostnaderna enligt det alternativ, som kunde befinnas
mest ändamålsenligt.

För anskaffande av ett antal alarmeringscentraler eller fjärrlarmfördelare
hemställer inspektionen om anvisande av ett belopp av

40,000 kronor. Inspektionen anför härutinnan följande:

Genom hemvärnets tillkomst hava ytterligare krav uppställts på telefonalarmeringen.
Sålunda skola samtliga hemvärnsområdesbefälhavare erhålla
sadan alarmering. Då dessa larmmottagare äro uppförda på den s k A-förteckningen,
som huvudsakligen upptager militära larmmottagare, ha de förtursrätt
till alarmering före mottagare, som uppförts på den s. k. B-förteckmngen,
vilken huvudsakligen innehåller civila larmmottagare. Dessa förhållanden
ha i en del fall medfört, att viktiga industrier icke kunnat erhålla
teletonalarmermg, då den utrustning, som funnits (alarmeringscentraler) icke
medgivit alarmering till erforderligt antal objekt. På grund härav är det
önskvärt, att ytterligare ett antal alarmeringscentraler eller liknande utrustninS>
^ ®x- s- k. fjärrlarmfördelare anskaffas. Det antal alarmeringscentraler
eller fjärrlarmfördelare, som erfordras, har inspektionen beräknat till 20
Kostnaderna torde uppgå till omkring 40,000 kronor för 20 alarmeringscentraler
och omkring 20,000 kronor för samma antal fjärrlarmfördelare Vilken
utrustning som är att föredraga bör avgöras från fall till fall. Med anledning
härav torde man böra räkna med det högre beloppet.

Slutligen hemställer inspektionen om anvisande av ett belopp av 86,000 kronoi
för täckande av drift- och underhållskostnader för alarmering saQläggn
ingar na. Inspektionen påpekar, att i det förslag till ny luftskyddslag,
som utarbetats inom inspektionen, föreslagits, att kommunerna själva skulle be
strida ifrågavarande kostnader. I avvaktan på ändrade bestämmelser här -

11

Kungl. Maj-.ts proposition nr 216.

utinnan ansåge inspektionen medel till dessa kostnader böra anvisas under
förevarande anslag. Driftkostnaderna för alarmeringsanläggningar utgjordes
huvudsakligen av kostnader för elektrisk energi, laddning av tryckluftbehållare,
inberäknat transportkostnader, samt årliga abonnemangsavgifter till
telegrafverket för manöverledningar. Genom överenskommelse med vederbörande
kraftleverantör erhölles i regel den elektriska energin kostnadsfritt.
Något särskilt belopp syntes därför icke böra beräknas för elektrisk energi.
Utgifterna för manöverledningarna, som skulle erläggas förskottsvis årligen
i februari månad, beräknades uppgå till 70,000 kronor. Kostnaderna för en
laddning av samtliga tryckluftbehållare till tyfonaggregat för högtryck beräknades
till 10,000 kronor, transportkostnaderna inberäknade. Kostnaderna
för olja till tyfonaggregaten för kompressordrift torde uppgå till 1,000 kronor.
Slutligen syntes ett belopp av 5,000 kronor böra här upptagas för reparation
av larmaggregaten samt målning och underhåll av vissa aggregat.

Sedermera har luftskyddsinspektionen i skrivelse den 28 februari 1942
hemställt örn ytterligare anslag å 150,000 kronor till alarmeringsanordningar
för budgetåret 1942/43.

Inspektionen hänvisar i skrivelsen till ett förslag örn fastställande av ny
förteckning över rikets luftskyddsorter, som för närvarande vore beroende
på Kungl. Maj:ts prövning. Enligt nämnda förslag, vilket i stort sett innebure
ett tillgodoseende av de önskemål, som uttalats av länsstyrelserna, skulle
en ökning ske av antalet luftskyddsorter i riket. Inspektionen anför vidare:

Ett fastställande av ifrågavarande förslag till förteckning över luftskyddsorter
torde medföra att i vissa orter, som tidigare ej utgjort luftskyddsorter,
åtgärder böra vidtagas för varnande av civilbefolkningen i händelse av luftanfall
på samma sätt som skett i de nuvarande luftskyddsorterna. Enligt en av
inspektionen verkställd utredning torde antalet av de för dessa orter erforderliga
aggregaten kunna uppskattas till ungefär 40 stycken. Kostnaderna härför
jämte installation lia beräknats till 128,000 kronor. För centralmanövrering
av anläggningarna erfordras 30 stycken manöverapparater, vilka betinga ett
pris av 460 kronor, eller tillhopa 13,800 kronor. Härtill kommer dels installationskostnaderna
för ifrågavarande apparater, vilka —- beräknade efter 100
kronor per styck — skulle uppgå till 3,000 kronor, dels ock kostnaderna för
erforderliga manöverledningar, 800 kronor. "Vissa av manöverapparaterna
cirka fem stycken — torde icke kunna anslutas till respektive telefonstationsbatterier
på grund av att batterierna icke hålla erforderlig spänning. Särskilda
batterier jämte erforderliga laddningsanordningar måste därför anskaffas
till dessa manöverapparater, vilket kan beräknas kosta 2,500 kronor.
Slutligen anser sig inspektionen böra räkna med ett belopp av cirka 2,000
kronor till bestridande av kostnaderna för aggregatens underhåll och reparation
m. m. Totalsumman av de nu angivna kostnaderna kan sålunda beräknas
till i runt tal 150,000 kronor.

Det i inspektionens tidigare anslagsäskanden för nästa budgetår upptagna
beloppet på 15,000 kronor för anskaffande av reservaggregat torde i sin helhet
böra under nästkommande budgetår reserveras till kostnader för ersättning av
aggregat, som av en eller annan anledning totalt förstörts. Inspektionen anser
sig därför icke böra ifrågasätta någon reducering av det belopp, som beräknats
åtgå för installation av larmaggregat i orter, som i enlighet med inspektionens
förslag skulle upptagas i förteckningen över rikets luftskyddsorter.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Enligt luftskyddsinspektionens beräkningar skulle sålunda under anslaget
till alarmeringsanordningar för nästa budgetår behöva anvisas följande

belopp: •

Komplettering av larmaggregat ....................................... kronor 35,000

Inköp av reservaggregat ...................................-............... » 15,000

Inköp av reservdelar ...................................................... » 30,000

Översyn av alarmeringsanläggningar ................................. » 33,000

Anskaffande av alarmeringscentraler ................................. » 40,000

Drift- och underhållskostnader för alarmeringsanläggningar... » 86,000

Alarmeringsanläggningar å nytillkomna luftskyddsorter ...... » 150,000

Summa kronor 389,000

I detta sammanhang torde böra anmälas en av luftskyddsinspektionen i
skrivelse den 19 juni 1941 gjord framställning örn gottgörelse åt telegrafstyrelsen
för vissa kostnader i anledning av luftskyddstillstånd. Inspektionen
hänvisar till en skrivelse från styrelsen, däri meddelats, att fjärralarmering
utsändes under viss tid år 1940 samt att styrelsen i ersättning till stationspersonal
för tjänstgöring under den tid stationerna på grund av fjärralarmeringen
måste hållas öppna nattetid utbetalat tillhopa 11,064 kronor 75 öre.
Den för telegrafverket fastställda utgiftsstaten inrymde emellertid icke medel
för bestridande av dylika kostnader, varför styrelsen anhöll örn besked rörande
sättet för täckande av nämnda kostnader.

Luftskyddsinspektionen anför i sin framställning'' i ärendet, att telefonalarmering
ej enbart vore ett luftskyddsintresse utan även tjänade rent militära
behov. Yarken inspektionen eller militära myndigheter hade emellertid
medel till sitt förfogande för gäldande av de av alarmeringen föranledda
kostnaderna. Inspektionen hemställde därför, att medel till täckande av den
av telegrafstyrelsen angivna kostnaden måtte ställas till förfogande ävensom
att direktiv måtte meddelas, huru dylika kostnader framdeles skulle bestridas.

Statskontoret, som yttrat sig över framställningen, anser det ligga närmast
till hands, att ifrågavarande gottgörelse gäldas från det å förskottsstaten för
försvarsväsendet uppförda anslaget till förstärkning av den civila administrationen.

Departementschefen.

Luftskyddsinspektionen har hemställt, att under förevarande anslag för
nästa budgetår måtte anvisas medel för dels anskaffande av nya alarmeringsanläggningar
jämte tillbehör till sådana anläggningar, dels ock bestridande av
kostnaderna för drift och underhåll av anläggningarna. Av det för nyanskaffning
beräknade beloppet, 270,000 kronor, är större delen eller 150,000 kronor
avsedd att användas för inköp av alarmeringsanläggningar i nya luftskyddsorter.
Det av inspektionen avlåtna förslaget till ny förteckning över rikets
luftskyddsorter innebär nämligen, att omkring 30 nya luftskyddsorter skulle
tillkomma. Ehuru jag ännu icke varit i tillfälle att taga ställning till förslaget,
torde man böra räkna med att inspektionens och vederbörande länsstyrelses

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

samstämmiga uppfattning örn önskvärdheten av att ett visst samhälle göres
till luftskyddsort såsom regel icke kommer att frångås. Det måste uppenbarligen
tillses, att de nya luftskyddsorterna genom statens försorg förses
med liknande utrustning som genom statlig insats ordnats för de hittillsvarande
luftskyddsorterna. Nyanskaffningen i övrigt avser viss komplettering
av redan installerade larmaggregat för en kostnad av 35,000 kronor,
inköp av larmaggregat att läggas i reserv för 15,000 kronor, inköp av
reservdelar för 30,000 kronor samt anskaffande av alarmeringscentraler för

40.000 kronor. Anskaffningen av ifrågavarande materiel synes mig behövlig,
varför jag tillstyrker densamma. Dock synes mig det beräknade beloppet
till anskaffande av reservaggregat, vilket avsetts bland annat för
aggregat till nytillkomna luftskyddsorter, med hänsyn till det för nämnda
ändamål särskilt upptagna beloppet kunna nedsättas från föreslagna 15,000 till

11.000 kronor.

Till bestridande av kostnaderna för drift, underhåll och översyn av alarmeringsanläggningar
har inspektionen ansett ett belopp av 119,000 kronor erforderligt.
Inspektionen har föreslagit anordnande av en särskild centralt ledd översyn
av ifrågavarande anläggningar. Inspektionens förslag härutinnan anser jag
mig böra biträda. Det synes mig nämligen vara av stor betydelse såväl för
anläggningarnas driftsäkerhet som för deras hållbarhet att de bliva föremål
för fortlöpande översyn av därtill kompetent person. Inspektionen har haft uppe
till övervägande fyra olika sätt till lösning av denna fråga. Enligt vad från inspektionen
under hand uppgivit^ har slutgiltig undersökning numera verkställts
beträffande samtliga dessa alternativ, därvid framgått, att anordningen med
anställande av en montör, som med jämna mellanrum översåge samtliga alaimeringsanläggningar
inom landet, vore den lämpligaste. Jag finner mig däiför
böra förorda detta alternativ. Kostnaderna härför hava av inspektionen för
nästa budgetår beräknats till omkring 33,000 kronor och för följande budgetår
till 17,850 kronor. I enlighet med inspektionens beräkningar torde för ändamålet
böra avses ett belopp av 33,000 kronor för nästa budgetår.

Inspektionens beräkningar, enligt vilka för drift- och underhållskostnader
skulle erfordras sammanlagt 86,000 kronor, synas mig jämväl kunna godtagas.

Inspektionen har slutligen gjort framställning örn ersättning till telegrafstyrelsen
för vissa kostnader för under del av år 1940 anbefalld fjärralarmering.
Dessa kostnader, vilka uppgått till i runt tal 11,065 kronor, torde böra
bestridas från förevarande anslag. Jämväl under år 1941 har viss kortare tid
sådan alarmering varit anordnad. Aven kostnaderna härför böra täckas fiån
anslaget. För täckande av samtliga här avsedda kostnader torde ett belopp
av 20,000 kronor vara tillräckligt. Detta belopp bör därför beräknas för ändamålet''.
Skulle framdeles kostnader av förevarande slag uppkomma till högre
belopp än nu beräknats, torde särskild framställning om deras täckande böra
göras.

I enlighet nied vad jag här föreslagit skulle till alarmeringsanordnmgar for
nästa budgetår behöva anvisas ett belopp av (266,000 + 119,000 + 20,000)

405.000 kronor.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

IV. Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustuing.

I skrivelsen den 10 september 1941 Ilar luftsky ddsins-pehtionen hemställt
om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår samt
därvid anfört i huvudsak följande.

. Till civilt luftskydd: gasskyddsutrustning hava tidigare anvisats reservationsanslag
å tillhopa 38,145,000 kronor. De anvisade medlen hava använts
till anskaffning av dels gasmasker, gasskyddskläder och annan personlig utrustning
för den aktiva luftskyddspersonalen, dels folkgasmasker för den i det
civila luftskyddet icke aktivt deltagande civilbefolkningen, dels ock viss sjukvårdsmateriel
m. m.

Av denna utrustning är viss mindre del utlämnad till den aktiva luftskydds
personalen för att användas vid utbildningskurser och övningar, varemot den
större delen är upplagd i mobiliseringsförråd på landets luftskyddsorter för att
vid krig användas till den aktiva personalens utrustande. Sålunda äro exempelvis
av gasmasker 36,000 utlämnade för övningsändamål och 2,123,000 förvarade
i mobiliseringsförråd. Behovet för övningsändamål av personlig gasskyddsutrustning
torde för några år framåt vara i det närmaste fyllt. Vissa
mindre kompletteringar äro dock alltjämt erforderliga, särskilt av övningsmaterielen
till industrierna, vilkas tilldelning av dylik materiel tidigare måst
starkt begränsas på grund av att den först anskaffade materielen i första hand
måste tagas i anspråk för tillgodoseende av det allmänna luftskyddets behov.
Vidare tillkomma varje år nya luftskyddsorter, vilkas behov av gasskyddsutrustning
måste tillgodoses. Genom att övningsmaterielen ständigt tages i bruk
för utbildningskurser och övningar är en stor del av densamma efter några
års användning förbrukad. En del av den nu befintliga övningsmaterielen har
varit i bruk i närmare tre år. Reparationer av dylik materiel komma årligen
att erfordras i stor utsträckning och på grund av de betydande kvantiteter olika
materielslag, varom här är fråga, medföra avsevärda kostnader.

De gasmasker, vilka upplagts i mobiliseringsförråden, hava för att öka
lagnngsbeständigheten förpackats i hermetiskt tillslutna, kvävgasfyllda
zinklådor. När luftskyddstillstånd inträdde i april månad 1940, beordrades
luftskyddscheferna att utdela gasmasker till den aktiva personalen inom det
allmänna luftskyddet, varvid mobiliseringsförpackningarna skulle brytas i
den utsträckning som var erforderlig. Vidare anbefalldes övningar, vid vilka
personalen skulle vara iförd gasmask. Detta har medfört en ökad förbrukning
av gasmasker, särskilt av maskernas filterbehållare, då det i desamma ingående
aktiva kolets upptagningsförmåga genom luftfuktighetens inverkan
minskar.

Med hänsyn till vad här anförts uppskattar inspektionen att till materiel
för den aktiva, luftskyddspersonalens utbildning och övning
samt för bestridande av reparationskostnader under nästkommande
budgetår kommer att erfordras 500,000 kronor.

Luftskyddsinspektionen har vidare hemställt om anvisande av medel för
inköp av ett antal förvaringsväskor för gasmasker. Inspektionen anför
härom följande.

Till skydd för den del av civilbefolkningen inom landets luftskyddsorter,
vilken icke aktivt deltager i det civila luftskyddet, har anskaffats s. k. folkgasmasker.
Dessa folkgasmasker, vilka förvaras i pappfodral av enklaste slag,
voro ursprungligen avsedda enbart för ovannämnda civilbefolkning. På grund
av att det totala antalet aktiv luftskyddspersonal i landet numera är mer än

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

15

dubbelt så stort som vad ursprungligen beräknades har det antal gasmasker
av kvalitativt bättre typer, som anskaffats, blivit otillräckligt. Sedan verkställda
undersökningar givit vid handen, att folkgasmasken kunde i viss utsträckning
användas även av den aktiva personalen, har emellertid befunnits
lämpligt, att den aktiva hemskyddspersonalen — med undantag av personalen
inom hemskyddets brandtjänst ■—- utrustas med folkgasmasker (gasmask,
typ C). De folkgasmasker, som komma att användas av denna personal, måste
emellertid förvaras i fodral eller väska, som kan motstå vissa påfrestningar.
För dessa gasmasker böra därför anskaffas väskor av smärtingtyg till
ett antal av 240,000. Inspektionen har vid denna beräkning utgått från, att
det totala antalet aktiv luftskyddspersonal uppgår till 750,000 personer. Lämpliga
tygväskor torde kunna erhållas till ett pris av 1 krona 50 öre stycket.
Den sammanlagda kostnaden för ifrågavarande anskaffning skulle följaktligen
uppgå till 360,000 kronor, vilket belopp bör anvisas för budgetåret 1942/43.

Slutligen har luftskyddsinspektionen hemställt, att under förevarande anslag
måtte anvisas medel för anskaffande av ytterligare ett antal stålhjälmar
för den aktiva luftskyddspersonalen. Inspektionen uppger, att hittills anskaffats
600,000 stålhjälmar för utrustning av sagda personal. Då den aktiva
personalen beräknades uppgå till 750,000 personer, skulle sålunda ytterligare

150.000 stålhjälmar behöva anskaffas. Emellertid har inspektionen icke ansett
erforderligt, att all aktiv personal utrustas med stålhjälmar. Sålunda borde
en del av personalen inom sjukvårdstjänsten kunna undvara stålhjälmar. I
betraktande av önskvärdheten av att en viss mindre reserv av hjälmar upplades,
syntes emellertid nyanskaffningen ändock böra uppgå till 150,000 hjälmar.
Inspektionen beräknade, att därigenom en reserv på 25,000 stålhjälmar skulle
erhållas. Priset för hjälm torde vid en kommande anskaffning böra beräknas
till 9 kronor stycket, varför för ändamålet skulle erfordras ett belopp av

1.350.000 kronor.

Under reservationsanslaget civilt luftskydd: gasskyddsutrustning skulle sålunda
enligt inspektionens nyssnämnda beräkningar för budgetåret 1942/43
erfordras (500,000 + 360,000 + 1,350,000) 2,210,000 kronor.

I fråga örn inspektionens beslut att hemställa örn medel för inköp av väskor
för folkgasmasker samt stålhjälmar hava tre av inspektionens sakkunniga
(polisintendenten Zetterquist, statskommissarien Johnsson och civilingenjören
Gustafsson) anmält avvikande mening. Nämnda sakkunniga anse, med
hänsyn jämväl till rådande statsfinansiella förhållanden, de anordningar, som
redan vidtagits i berörda avseenden, innebära en tillräcklig beredskap.

I skrivelse den 28 februari 1942 har luftskyddsinspektionen därjämte hemställt
örn anvisande av ytterligare medel för gasskyddsutrustning. I skrivelsen
hänvisar inspektionen till det under punkten rörande alarmeringsanordningar
omnämnda förslaget till ny förteckning över rikets luftskyddsorter. De nya
luftskyddsorterna borde tilldelas luftskyddsmateriel efter samma grunder,
som iakttagits vid tilldelningen av dylik materiel till de nuvarande luftskyddsorterna.
Ifrågavarande utrustning utgjordes av dels gasmasker, gasskyddskläder
och annan personlig utrustning för den aktiva luftskyddspersonalen,
dels folkgasmasker för den i det civila luftskyddet icke aktivt deltagande

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

civilbefolkningen, dels ock viss sjukvårdsmateriel m. m. Innan omfattningen
av den aktiva luftskyddspersonalens storlek inom de nya luftskyddsorterna
vöre närmare klarlagd, kunde en mera exakt beräkning av ifrågavarande kostnader
icke ske. Efter jämförelse med kostnaderna för den materiel, som
ansetts erforderlig för en tillfredsställande utrustning av nuvarande luftskyddsorter
ansåge sig emellertid inspektionen böra uppskatta kostnaderna
för utrustningen av de nya luftskyddsorterna till i runt tal 700,000 kronor.

Enligt luftskyddsinspektionens beräkningar skulle således till gasskyddsutrustning
erfordras tillhopa (2,210,000 + 700,000) 2,910,000 kronor.

Departementschefen.

Jag bär intet att erinra mot luftskyddsinspektionens framställning örn
anslag å 500,000 kronor till anskaffande av övningsmateriel för den aktiva
luftskydclspersonalen och för bestridande av reparationskostnader för dylik
materiel. Det torde även vara nödvändigt att anskaffa fodral av viss hållbarhet
till de folkgasmasker, som äro avsedda att användas av aktiv luftskyddspersonal,
för vilket ändamål jag beräknar ett belopp av 360,000 kronor.

Inspektionens framställning örn medel för anskaffande av stålhjälmar avser
inköp av 150,000 sådana hjälmar utöver de till ett antal av 600,000 förut inköpta.
Hjälmarna äro avsedda att — bortsett från 25,000 hjälmar, som skulle
uppläggas i reserv — tillhandahållas aktiv luftskyddspersonal. Sammanlagt
beräknas den aktiva personalen inom det allmänna luftskyddet, industriluftskyddet
och det enskilda luftskyddet uppgå till 750,000 personer. De hittills
anskaffade stålhjälmarna äro sålunda ej tillräckliga för att förse all aktiv
personal med dylika hjälmar. Fråga är emellertid, örn man bör ställa sig ett
sådant mål före. Det är omöjligt att för närvarande med säkerhet förutse, hur
hemskyddsorganisationen slutligen kommer att gestaltas. Tänkbart är dock att
varje arbetsför man och kvinna får vara beredd att rycka in, och det är därför
knappast möjligt att nu angiva en någorlunda slutgiltig siffra på antalet i det
enskilda luftskyddet enrollerade personer. Nödvändigheten av att samtliga
inom det ''enskilda luftskyddet äro försedda med stålhjälmar kan icke betraktas
som så given, att man kan lämna kostnadssynpunkterna ur räkningen. På
grund därav torde man tills vidare böra åtnöjas med den anskaffning av stålhjälmar,
som hittills ägt rum.

Vad slutligen beträffar frågan örn anskaffande av viss gasskyddsutrustning
m. m. avsedd för nytillkomna luftskyddsorter innebär luftskyddsinspektionens
förslag till ny förteckning över rikets luftskyddsorter, såsom jag redan vid
behandlingen av nästföregående punkt anfört, att omkring 30 nya luftskyddsorter
skulle tillkomma. De nya luftskyddsorterna böra förses med liknande
utrustning, som genom statlig insats ordnats för de hittillsvarande. Emot
luftskyddsinspektionens uppskattning av kostnaderna härför till 700,000 kronor
anser jag icke något vara att erinra.

I enlighet med vad jag här förordat skulle till gasskyddsutrustning för
nästa budgetår behöva anvisas (500,000 + 360,000 + 700,000) 1,560,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

17

Y. Civilt luftskydd: Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för
förbrukningsändamål ni. ni.

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 495,000 kronor, vilket anslag är avsett att disponeras sålunda:

Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål
........................................................................... kronor 450,000

Undervisningsmateriel vid statens luftskyddsskola............... » 15,000

Transport av luftskyddsmateriel ....................................... » 25,000

Utbildning och övning vid gasskyddslaboratorier ..... »_5,000

Summa kronor 495,000

Luftskyddsinspektionen har i sin skrivelse den 10 september 1941 beträffande
förevarande anslag anfört i huvudsak följande.

En av de viktigaste uppgifterna inom luftskyddet är luftskyddspersonalens
utbildning. Utbildningsverksamheten har under det senaste året i möjligaste
mån forcerats. Yarje år medför emellertid nya årsklasser, vilka måste utbildas.
Vidare är det angeläget, att färdigheten och kunskaperna hos den
personal, som erhållit utbildning, genom övningar vidmakthållas. Erfarenheterna
från större luftskyddsövningar hava givit vid handen, att en intensifierad
övningsverksamhet är ofrånkomligen nödvändig för att luftskyddets
organisationer skola kunna utföra sina uppgifter. Behovet av den förbrukningsmateriel,
som erfordras för denna utbildnings- och övningsverksamhet,
synes därför under nästkommande budgetår icke komma att avsevärt minska.
Inspektionen finner, att för detta ändamål ett belopp av 400,000 kronor bör
beräknas för budgetåret 1942/43.

För den materiel, som förbrukas vid undervisningen vid statens luftskyddsskola,
har under innevarande budgetår anvisats 15,000 kronor. För
nästkommande budgetår synes inspektionen detta belopp kunna nedsättas
till 5,000 kronor.

Kostnaderna för transporter av luftskyddsmateriel hava under innevarande
budgetår beräknats till 25,000 kronor. I betraktande av att utbildnings- och
övningsverksamheten under budgetåret 1942/43 torde komma att bedrivas i
ungefärligen samma omfattning som under innevarande budgetår anser
inspektionen medelsbehovet jämväl under nästkommande budgetår böra beräknas
till 25,000 kronor.

För bedrivande av erforderlig utbildning och övning vid de 15 gasskyddslaboratorier,
som numera äro inrättade, bör för nästkommande budgetar
beräknas samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår, eller högst

5,000 kronor.

Enligt luftskyddsinspektionens beräkningar skulle sålunda till anskaffande
av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål m. m. för budgetåret
1942/43 erfordras ett anslag av (400,000 + 5,000 + 25,000 + 5,000) 435,000
kronor.

Departementschefen.

Luftskyddsinspektionens beräkningar av anslaget till anskaffande av viss
gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål anser jag mig böra godtaga. För
ändamålet bör alltså anvisas ett förslagsanslag av 435,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sand. Nr 216.

(i01 42

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

VI. Civilt luftskydd: Luftskyddsövningar.

Anslaget är avsett att användas för bekostande av sådana luftskyddsövningar,
som anordnas på luftskyddsinspektionens initiativ i avsikt att dels
pröva luftskyddstjänstens organisation, dels och utröna luftskyddets funktionsduglighet
inom olika delar av landet.

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 50,000 kronor, av vilket belopp ungefär hälften är avsett att
fördelas på länsstyrelserna att användas för sådana övningar, som dessa
anordna på anmodan av luftskyddsinspektionen. I propositionen nr 305 till
1941 års riksdag anmäldes, att inspektionen föreslagit intensifiering under
budgetåret av ifrågavarande övningsverksamhet. Anslaget beräknades i anledning
härav komma att överskridas med 25,000 kronor. I propositionen
förordades, att inspektionen finge taga förevarande anslag i anspråk i nämnda
omfattning. Riksdagen framställde ej erinran däremot.

I enlighet med förslag i nyssnämnda proposition har medgivits, att örn det
befinnes oundgängligen nödvändigt att för luftskyddsövning såsom övningsledare
tillfälligt anlita sakkunnig person från annat luftskyddsområde och att
tillerkänna denne särskild ersättning därför, förevarande anslag får tagas i
anspråk för ändamålet. Enligt gjorda uttalanden förutsattes, att dylik ersättning
hölles inom snäva gränser.

I skrivelsen den 10 september 1941 har luftskyddsinspektionen anfört, att
de luftskyddsövningar, som avhållits under sistförflutna och innevarande
budgetår utvisat, att behovet av övningar vore synnerligen stort, och att
genom dylika övningar de brister, som förefunnes i fråga örn den personella
beredskapen, bäst kunde avhjälpas. Inspektionens verksamhet borde sålunda
i fortsättningen särskilt inrikta sig på detta område. Av denna anledning
ansåge inspektionen, att kostnaderna för luftskyddsövningar för nästa budgetår
borde beräknas till i runt tal 100,000 kronor. Då de tjänstemän, som för
närvarande vore anställda inom inspektionen, i stor utsträckning vore bundna
av andra arbetsuppgifter, syntes det erforderligt att tillfälligt anlita viss
sakkunnig personal såsom övningsledare. Inspektionen borde därför erhålla
bemyndigande att utnyttja här ifrågavarande anslag jämväl för tillfälligt
anlitande av dylika övningsledare ävensom för bestridande av kostnaderna
för resor och traktamenten åt dessa.

Departementschefen.

En nödvändig förutsättning för att de betydande belopp, som av stat och
kommun anslås till det civila luftskyddet, skola komma till avsedd nytta klätt
personalen i händelse av luftanfall på förhand genom i möjligaste mån
verklighetsbetonade övningar gjorts förtrogen med sin uppgift. Stor betydelse
härvid hava de övningar, som anordnas på initiativ av luftskyddsinspektionen
och för vilka kostnaderna bestridas med anlitande av förevarande
anslag. En höjning av anslaget på den grund att övningsverksamheten är
avsedd att ytterligare intensifieras kan därför icke rimligen möta gensaga.

19

Kungl. .1 Iaj:ts proposition nr 216.

Jag har därför ej något att invända mot inspektionens förslag om att för
ifrågavarande övningar anvisa ett anslag för nästa budgetår å 100,000 kronor.

Under samma förutsättningar som för närvarande gälla torde jämväl i
fortsättningen få bestridas ersättningar till sakkunniga, vilka tillfälligt anlitas
såsom övningsledare inom annat luftskyddsområde än det, i vilket de må
innehava befattning inom luftskyddet.

TII. Civilt luftskydd: Försöksverksamhet.

Till försöksverksamhet har för budgetåret 1941/42 anvisats ett förslagsanslag
av 65,000 kronor. Av detta belopp äro 40,000 kronor avsedda för luftskyddsinspektionens
egen försöksverksamhet, under det att 25,000 kronor
beräknats för bestridande av kostnaderna för den försöksverksamhet, som
av försvarsväsendets kemiska anstalt utföres för inspektionens räkning.

Rörande detta anslag har luftskyddsinspektionen i sin skrivelse den 10 september
1941 anfört i huvudsak följande.

Den försöksverksamhet, som här avses, omfattar snart sagt alla inspektionens
arbetsområden av mer eller mindre teknisk karaktär. Vad medelsbehovet
för nästkommande budgetår beträffar föreligger för närvarande
brist på lämpliga råvaror för åstadkommande av för maskering och camouflering
ändamålsenliga färger. Försök att åstadkomma dylika färger måste
därför bedrivas jämväl i fortsättningen. Ytterligare försök erfordras jämväl
ifråga örn övriga orienteringsförsvårande åtgärder, särskilt mörkläggning. För
nu nämnda ändamål bör beräknas ett belopp av 5,000 kronor.

Försöken å det byggnadstekniska området hava hittills i huvudsak bestått
av vissa skjutförsök mot granitkonstruktioner m. m. ävensom vissa prov beträffande
skyddsrum. Nyssnämnda försöksverksamhet bedrives numera av
statens industrikommission i samråd med luftskyddsinspektionen. Provning
av materiel och viss försöksverksamhet inom röjnings- och räddningstjänsten
samt reparationstjänsten erfordras alltjämt. För sistnämnda försök bör beräknas
ett belopp av 5,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts instruktion den 28 juni 1941 för luftskyddsinspektionen
åligger det inspektionen bland annat att göra sig underrättad örn förhållandena
inom brandväsendet i riket, däri inbegripet skogsbrandskyddet,
samt, örn därvid ådagalägges, att särskilda åtgärder erfordras för att brandväsendet
skall kunna tillfredsställande fylla sin uppgift jämväl i händelse av
luftanfall, giva länsstyrelser eller andra brandmyndigheter nödiga anvisningar.
Inspektionen har även bemyndigats att anskaffa ett större antal motorsprutor
och annan brandarmatur. Då inspektionens arbete i anledning härav i viss utsträckning
inriktats på det brandskyddstekniska området, bedrivas inom inspektionen
vissa försök på detta område. Sålunda pågår för närvarande en omfattande
undersökning av värdet av olika släckningsmetoder vid vattenbrist. Det
synes vidare angeläget att utprova olika släckningsmedel för att största möjliga
enhetlighet må kunna ernås vid nyuppsättning av brandkårer. Särskilt
studium bör även ägnas de moderna angreppsmedlen, som i vissa betydelsefulla
avseenden framtvinga andra släckningsmetoder än de hittills brukliga.
Det torde närmast ankomma på statens brandskola att leda denna försöksverksamhet,
men då inspektionen erfarit, att sagda myndighet i sina anslagsberäkningar
för nästa budgetår icke upptagit något belopp för detta ändamål,
anser inspektionen det lämpligt, att försöken utföras av inspektionen. För
de brandtekniska försöken synes ett belopp av 10,000 kronor vara tillfyllest.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Vidare bör i likhet med vad tidigare skett ett belopp av 25,000 kronor
beräknas för bestridande av kostnaderna för den försöksverksamhet, som av
försvarsväsendets kemiska anstalt utföres för inspektionens räkning.

Enligt ovanstående beräkningar skulle alltså till försöksverksamhet erfordras
ett anslag av (5,000 + 5,000 + 10,000 + 25,000) 45,000 kronor.

Departementschefen.

Emot luftskyddsinspektionens beräkningar av medelsbehovet under förevarande
anslag har jag intet att erinra. Ett belopp av 45,000 kronor bör därför
anvisas för här avsedda ändamål.

VIII. Civilt luftskydd: Statens luftskyddsskola.

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 40,000 kronor, av vilket belopp 25,000 kronor äro avsedda för
kurser anordnade av luftskyddsinspektionen och 15,000 kronor såsom bidrag
till den av länsstyrelserna anordnade utbildningsverksamheten.

Luftskyddsinspektionen har i skrivelsen den 10 september 1941 anfört, att
den utbildningsverksamhet, som dittills bedrivits, varit av sådan omfattning,
att utbildningen i fortsättningen torde kunna inskränkas till i huvudsak
kortare repetitionskurser, ehuru alltjämt en viss grundläggande utbildning
måste äga rum. Med hänsyn därtill kunde icke dåmera en definitiv plan för
utbildningsverksamheten under nästkommande budgetår uppgöras. Medelsbehovet
torde dock bliva väsentligt mindre än tidigare, och inspektionen
beräknade, att för den centralt bedrivna utbildningsverksamheten ett belopp
av 18,000 kronor skulle visa sig tillräckligt. Sagda belopp hade inspektionen

preliminärt för avsikt att disponera på följande sätt:

1 kurs för luftskyddschefer i A- och B örter örn 6 dagar ......... kronor 800

1 kurs för luftskyddschefer i C- och D-orter örn 6 dagar ...... » 800

2 kurser för luftskyddsledare vid industrier o. dyl. örn 6 dagar » 1,600

2 kurser för instruktörer örn 6 dagar .................................... » 1,600

1 kurs för gasskyddsinstruktörer örn 6 dagar ........................ » 800

2 kurser i hanterande och vård av luftskyddsmaterielen örn

3 dagar ........................................................................ » 800

2 kurser i orienteringsförsvårande åtgärder örn 3 dagar ......... » 800

1 kurs för polisskolan örn 10 dagar ................................. » 1,500

6 repetitionskurser för olika kategorier örn 3 dagar ............... » 2,400

Expenser, materiel m. m.................................................... » 4,500

Oförutsedda utgifter ......................................................... » 2,400

Summa kronor 18,000

(Den för de särskilda kurserna angivna kostnaden avser kostnad för lärararvoden.
)

Den utbildningsverksamhet, som bedrives av länsstyrelserna anser inspektionen
böra jämväl i fortsättningen erhålla understöd av medel, som anvisas
under förevarande anslag. För nästa budgetår kunde dock enligt inspek -

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 21

tionens förmenande det härför avsedda beloppet minskas med 3,000 kronor
till 12,000 kronor.

Till statens luftskyddsskola beräknar inspektionen sålunda ett anslag av
(18,000 + 12,000) 30,000 kronor.

Departementschefen.

Luftskyddsinspektionen har räknat med att den utbildningsverksamhet,
som bedrives vid statens luftskyddsskola, i fortsättningen skall kunna inskränkas
till att omfatta i huvudsak kortare repetitionskurser. På grund härav
och då utgifterna för den av länsstyrelserna anordnade utbildningsverksamheten
beräknats nedgå i förhållande till det därför under innevarande budgetår
beräknade beloppet har anslaget av inspektionen föreslagits sänkt från

40,000 kronor till 30,000 kronor. Beloppet är avsett att fördelas med 18,000
kronor på den centralt bedrivna utbildningsverksamheten och 12,000 kronor
på den genom länsstyrelserna bedrivna verksamheten.

Inspektionens uppskattning av medelsbehovet under anslaget till statens
luftskyddsskola under nästa budgetår föranleder icke erinran från min sida.

I detta sammanhang vill jag erinra örn att innevarande års riksdag med
bifall till Kungl. Majis förslag i propositionen nr 2 (bil. 4, punkt 13) under
rubriken Civilt luftskydd: Resekostnads- och traktamentsersättning till vissa
deltagare i kurser vid statens luftskyddsskola å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 17,000 kronor. Anslaget
är avsett att användas för utbetalande av resekostnads- och traktamentsersättning
till vissa högre befattningshavare inom det allmänna luftskyddet, vilka
icke tillika äro befattningshavare vid polisväsendet, för deltagande i kurser
vid statens luftskyddsskola. Ersättningen beräknas enligt rese- och traktamentsklassen
II D. Vid anmälan av förevarande anslag anförde jag till statsrådsprotokollet,
att det enligt gällande lagstiftning ej förelåge skyldighet för
kommun att bestrida här avsedd resekostnads- och traktamentsersättning,
men att kommunerna i åtskilliga fall utbetalat sådan ersättning. Med hänsyn
till att det för effektiviteten inom luftskyddet vore av stor vikt, att vederbörande
luftskyddsbefäl erhölle utbildning, vore det, enligt vad jag vidare
framhöll, otillfredsställande, att det berodde av kommuns frivilliga beslut,
huruvida det skulle vara ekonomiskt möjligt för vederbörande att förskaffa
sig den erforderliga utbildningen.

Det för ändamålet anvisade anslaget är avsett att täcka kostnaderna för
ifrågavarande ersättningar under första halvåret 1942. Luftskyddsinspektionens
framställning i ärendet avsåg emellertid anslag för helt budgetår.

Jämväl för nästa budgetår böra medel anvisas för bestridande av här avsedda
resekostnads- och traktamentsersättningar. Då för nästa budgetår en
inskränkning i utbildningsverksamheten är avsedd att äga rum, torde ett belopp
av 20,000 kronor kunna beräknas förslå för hela budgetåret. Jag vill
emellertid föreslå, att för nästa budgetår särskilt anslag för ändamålet icke
anvisas utan att i stället medel härför beräknas under anslaget till statens
luftskyddsskola. Nämnda anslag bör i enlighet härmed för nästa budgetår
upptagas med (30,000 + 20,000) 50,000 kronor.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

IX. Civilt luftskydd: Bidrag till enskilda sammanslutningar för
utbildning av luftskyddspersonal m. lii.

För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 477,600 kronor, varav ett belopp av 427,600 kronor avsetts såsom bidrag
till riksluftskyddsförbundet och 50,000 kronor såsom bidrag till svenska
röda korset.

Luftskyddsinspektionen har med skrivelsen den 10 september 1941 i
avskrift överlämnat en av överstyrelsen för svenska röda korset till inspektionen
ställd skrivelse, däri överstyrelsen hemställt, att inspektionen måtte
utverka, att ett statsanslag å 50,000 kronor ställdes till överstyrelsens förfogande
i och för utbildning av luftskyddssamariter under budgetåret 1942/43.
Överstyrelsen har i samband härmed anfört i huvudsak följande:

Under sistförflutna budgetår hade luftskyddssamariter huvudsakligen utbildats
å luftskyddsorter tillhörande klassen D. Därmed torde åtminstone
en första uppsättning av luftskyddssamariter finnas å samtliga luftskyddsorter.
Den fortsatta utbildningen syntes därför i första hand böra avse att
ordna repetitionsutbildning för redan utbildade samariter å luftskyddsorterna.
Denna utbildning, vilken beräknades kunna genomföras under en tid av tre
år, droge för nästa budgetår en kostnad av 20,000 kronor. Kurser för utbildning
av luftskyddssamariter å luftskyddsplatserna beräknades komma att för
samma budgetår draga en kostnad av 25,000 kronor. Härutöver ansågos nyutbildningskurser
vara erforderliga å luftskyddsorterna i och för ersättande
av avgång bland redan utbildade luftskyddssamariter. Kostnaderna för sistnämnda
kurser komme att belöpa sig till 15,000 kronor. Sammanlagda kostnaderna
för anordnandet av ovannämnda kurser utgjorde sålunda 60,000
kronor. Till täckande av denna summa ansåge sig överstyrelsen kunna bidraga
med ett belopp av omkring 10,000 kronor.

Luftskyddsinspektionen framhåller, att den av svenska röda korset bedrivna
kursverksamheten, vilken stöde under inspektionens inseende, alltjämt måste
anses vara förtjänt av statsmakternas stöd. Inspektionen hemställer därför, att
ett belopp av 50,000 kronor beräknas som bidrag till ifrågavarande verksamhet.

Vidare har riksluftskyddsförbundet i skrivelse den 9 september 1941 hemställt
örn anvisande av medel för förbundets verksamhet under budgetåret
1942/43. I skrivelsen anföres, bland annat, att förbundets medlemsantal den
1 september 1941 beräknades till omkring 250,000. Förbundet bedreve i
enlighet med statsmakternas direktiv upplysnings- och utbildningsverksamhet
i främsta rummet angående hemskyddet. Utbildningsverksamheten bedreves
dels genom en central utbildning av instruktörer, dels ock genom utbildningskurser,
anordnade av länsförbund och lokalföreningar. Intill den 1
januari 1941 hade omkring 320,000 personer genom luftskyddsföreningarna
erhållit utbildning i hemskyddst.jänst. Kostnaderna för den av förbundet bedrivna
frivilliga verksamheten utgjordes dels av utgifter för den centrala organisationen,
dels ock av kostnader, som betingades av länsförbundens och luftskyddsföreningarnas
verksamhet.

För den centrala organisationen och för stödjande av länsförbunden räknade
riksluftskyddsförbundet för budgetåret 1942/43 med följande utgifter:

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Organisationskostnader (hyra, löner m. m.)

Upplysning och propaganda ....................

Utbildning m. m....................................

Bidrag till länsförbunden .......................

Oförutsedda utgifter .............................

........... kronor 51,000

.......... » 46,500

.......... » 49,700

.......... » 350,000

.......... » 2,800

Summa kronor 500,000

Förbundets inkomster (bidrag av enskilda givare, förlagsverksamhet, försäljning
av brevmärken, nålar m. m. samt lotterimedel) hade för samma tid
beräknats till 70,000 kronor, varför sålunda skulle återstå att täcka ett belopp
av 430,000 kronor. Förbundet anhåller, att sistnämnda belopp måtte anvisas av
statsmedel.

Luftskyddsinspektionen, som yttrat sig över förbundets framställning, har
i utlåtande den 14 oktober 1941 erinrat örn att inspektionen i anledning av
förbundets framställning om anslag för löpande budgetår, vilken framställning
avsåg ungefär samma belopp som det nu begärda, framhöll, att förbundets
verksamhet måste anses vara av stor betydelse för det civila luftskyddet.
Det vore nämligen av stort värde för myndigheterna att genom den
frivilliga luftskyddsorganisationen kunna bibringa den stora allmänheten
erforderliga insikter i luftskydd. Det syntes under rådande kritiska förhållanden
erforderligt, att vad som bruste i frivilliga ekonomiska bidrag i största
möjliga utsträckning ersattes av statsmedel. Under åberopande av dessa
uttalanden tillstyrker inspektionen förbundets framställning örn anslag för
nästa budgetår. Inspektionen påpekar emellertid samtidigt, att det enligt
inspektionens mening vore nödvändigt, att kontroll anordnades över sådana
sammanslutningar för luftskyddets främjande, vilka åtnjöte bidrag av statsmedel.
Enligt 1 § i den för inspektionen gällande instruktionen ålåge det
inspektionen särskilt, bland annat, att utöva dylik kontroll. Då inspektionen
emellertid genom sina tjänstemän för närvarande icke ägde möjligheter att
mera i detalj kontrollera den ekonomiska förvaltningen av riksluftskyddsförbundets
medel, ifrågasätter inspektionen, huruvida icke en av riksluftskyddsförbundets
revisorer borde utses av Kungl. Majit.

Departementschefen.

Den av riksluftskyddsförbundet och dess underorganisationer — länsförbund
och luftskyddsföreningar — bedrivna utbildnings- och upplysningsverksamheten
är av stor omfattning. Till största delen täckas kostnaderna
för denna verksamhet genom på frivillighetens väg anskaffade medel. Det
bidrag å 350,000 kronor till länsförbunden, som upptagits i förut återgivna
sammanställning av förbundets medelsbehov, motsvarar sålunda endast en
ringa del av länsförbundens och lokalföreningarnas sammanlagda kostnader.
Med hänsyn till att svårigheterna att bibehålla de frivilliga bidragen vid
oförändrad nivå med åren ökas, synes någon nedsättning av det statliga
bidraget icke nu kunna ifrågakomma. Det är nämligen obestridligt, att det
under nu rådande förhållanden är ett starkt allmänt intresse, att förbundets

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

verksamhet icke avmattas. Jag har fördenskull icke något att erinra mot att
förbundet för nästa budgetår beviljas bidrag med begärt belopp, 430,000
kronor.

Med hänsyn till storleken av de bidrag av statsmedel, som numera utgå
till förbundet, finner jag, i likhet med luftskyddsinspektionen, befogat, att
Kungl. Majit utser en av de revisorer, som hava att granska förbundets
räkenskaper och förvaltning.

Även svenska röda korsets verksamhet för utbildning av luftskyddssamariter
torde allt fortfarande vara förtjänt av ekonomiskt stöd från statens
sida, varför jämväl nämnda förenings framställning om ett statsbidrag å

50.000 kronor tillstyrkes.

Till bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning av luftskyddspersonal
m. m. skulle alltså för nästa budgetår erfordras (430,000 + 50,000)

480.000 kronor.

X. Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande av

vissa skyddsrum.

I skrivelsen den 10 september 1941 bär luftskyddsinspektionen anfört, bland
annat, följande:

Hittills har såsom bidrag till kommuner för anordnande av skyddsrum
anvisats tillhopa 17,800,000 kronor, därav 1,500,000 kronor avsetts för skyddsrum
i hamnar och 4,000,000 kronor — vilket belopp anvisats för innevarande
budgetår — för anordnande av skyddsrum i undervisningsanstalter.

Efter en redogörelse för storleken av de statsbidrag, som beviljats vid
tidpunkten för avlåtandet av inspektionens framställning fortsätter inspektionen
:

Het är synnerligen svårt att överblicka det slutliga medelsbehovet för
här ifrågavarande ändamål. Nya medelsbehov kunna emellertid uppstå på
grund av utvecklingen å ifrågavarande område. Sålunda har — sedan de
tidigare beräkningarna angående anslagsbehovet verkställts — i vissa fall
ansetts erforderligt att utrusta bergskyddsrummen med avfuktningsaggregat.
Sådana åtgärder måste i många fall anses oundgängligen nödvändiga för att
de klimatiska förhållandena skola bliva sådana, att en längre vistelse i bergskyddsrum
möjliggöres. Kostnaderna synas visserligen avsevärda, approximativt
kunna de uppskattas till ungefärligen 1,500,000 kronor, varav sålunda
1,000,000 kronor skulle bestridas av statsmedel — men detta förhållande
bör icke förhindra att statsbidrag utgår. Försök pågå för närvarande för
utrönande av de billigaste och effektivaste åtgärderna i berörda avseende.

I de större luftskyddsorterna ha önskemål anförts, att förläggningsplatser
måtte anordnas för den aktiva personalen i skyddsrummen. Ett genomförande
av dessa önskemål, som måste anses fullt berättigade, torde medföra
en ökning av de beräknade kostnaderna för ifrågavarande skyddsrum.
Jämväl den av erfarenheten föranledda utökningen av antalet skyddsrumsplatser
i de offentliga skyddsrummen kommer att föranleda en stegring av
de kostnader, som beräknats för dylika skyddsrum. Vidare vill inspektionen
framhålla, att de alltjämt stegrade material- och arbetskostnaderna torde
komma att rubba de tidigare verkställda kostnadsberäkningarna.

Erfarenheterna från de krigförande länderna lia visat, att de sociala och

25

Kungl. Maj-.ts proposition nr 216.

sanitära förhållandena bland civilbefolkningen måste ägnas särskild uppmärksamhet
från bland annat luftskyddsmyndigheternas sida. Sålunda har ansetts
erforderligt att förse de offentliga skyddsrummen med sängplatser för
barn, åldringar och sjuka, vilka äro i behov av särskild omvårdnad. Inspektionen
har ännu icke tagit ställning till i vilken utsträckning här ifrågavarande
anordningar böra vidtagas och är därför icke beredd att framlägga
något kostnadsförslag i denna del. De kostnader, som kunna uppstå för
detta ändamål, synas emellertid böra bestridas av förevarande anslag och
torde därför kunna medföra en ökning av de tidigare beräknade kostnaderna.

Med hänsyn till vad ovan anförts synes det som örn återstoden av de
medel, som hittills anvisats för allmänna skyddsrum — i runt tal 4,200,000
kronor — icke äro tilli’äckliga för att behovet av allmänna skyddsrum inom
landets luftskyddsorter skall kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Under sådana förhållanden synas ytterligare medel böra äskas för ändamålet.
Inspektionen kan visserligen icke beräkna, i vilken takt framställningar
örn statsbidrag för uppförande av skyddsrum kunna inkomma, men
försiktigheten bjuder att det för nästa budgetår erforderliga beloppet beräknas
till 2,000,000 kronor.

I skrivelse den 28 februari 1042 har luftskyddsinspektionen anmält, att
luftskyddets rapportställen numera i många fall förlagts till allmänna eller
enskilda skyddsrum för att tryggare uppehållsplatser därigenom skulle beredas
rapporttjänstens personal. Såsom följd därav utginge för den del av
utrymmena, som bomme att utnyttjas av nämnda personal, statsbidrag enligt
samma grunder som för allmänna skyddsrum. Tillgängliga medel torde vara
tillräckliga för täckande av de krav på bidrag för anordnande av rapportställen,
som inom den närmaste tiden kunde komma att riktas mot staten.
Men det vore enligt inspektionen att förvänta, att de för statsbidrag tillgängliga
medlen på grund av den skedda ytterligare utvidgningen av statsbidragsobjekten
bomme att utnyttjas i högre grad än förut beräknats.

Departementschefen.

Såsom av luftskyddsinspektionens skrivelse framgår har i bidrag till
kommuner för anordnande av skyddsrum anvisats tillhopa 17,800,000 kronor,
därav 1,500,000 kronor avsetts för skyddsrum i hamnar och 4,000,000 kronor
för anordnande av skyddsrum i undervisningsanstalter.

Enligt vad jag inhämtat har intill den 1 mars 1042 i statsbidrag till
skyddsrum beviljats sammanlagt 10,535,713 kronor. Sammanlagda statsbidragsbeloppet
i fråga om dels inneliggande ansökningar, dels ock de skyddsrumsbyggen,
som för närvarande ur teknisk synpunkt för! lands gran skås inom
inspektionen, uppgår till omkring 4,000,000 kronor. Från landets fyra största
städer hava ytterligare statsbidragsansökningar uppgivits vara att förvänta.
Nu avsedda skyddsrum sbyggen torde endast i ringa utsträckning gälla undervisningsanstalter.
Det är därför sannolikt, att man under det närmaste
året har att motse ett stort antal ansökningar örn statsbidrag till skyddsrum
i dylika anstalter.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden tillstyrker jag luftskyddsinspektionens
förslag om anslag för nifsta budgetår till förevarande ändamål a
2,000,000 kronor.

26

Kungl. Majlis proposition nr 216.

XI. Civilt luftskydd: Anordnande av observationsplatser.

I skrivelse den 28 februari 1942 Ilar luft-skydds inspektionen gjort framställning
om medel för anordnande av observationsplatser å högt
belägna ställen i luftskyddsorterna (tornobservation).

Inspektionen framhåller, att tornobservationstjänsten prövats i Finland
och Tyskland, där den visat sig vara av stort värde för luftskyddsledningen. På
grundval av erfarenheterna från nämnda länder hade på ett flertal platser i
Sverige en sådan tornobservationstjänst organiserats och prövats under så
verklighetstrogna övningar som möjligt. Genom tornobservationstjänsten
kunde erhållas snabba rapporter rörande bombnedslag och eldsvådor, störtande
flygplan och luftlandsättningar m. m. Dessutom kunde ledningen i
varje ögonblick hållas underrättad örn läget i största allmänhet, örn flygföretagens
vägar och sannolika mål samt om skadornas fördelning inom
ortens olika områden. Därigenom kunde de aktiva avdelningarna disponeras
på ändamålsenligaste sätt. Utrymmen för tornobservationstjänstens personal
borde anordnas pä högt belägna punkter med fri sikt, såsom å dominerande
byggnader. Utrymmena borde förses med väder- och splitterskydd i sådan
utsträckning att personalen skyddades utan att därför observationsmöjligheterna
försämrades. För ändamålet särskilt uppförda torn borde däremot
som regel icke förekomma. Platsen borde förses med telefonförbindelse till
luftskydds- eller distriktscentral. Örn de lokala förhållandena det påkallade,
kunde karta och syftinstrument vara erforderliga, möjligen också kikare.

Rörande sättet för gäldande av ifrågavarande kostnader anför inspektionen:

Med hänsyn till att ifrågavarande uppehållsplatser uteslutande äro avsedda
att bemannas av sådan personal, som tillhör det allmänna luftskyddets aktiva
personal, och sålunda torde kunna betraktas såsom ett slags skyddsrum för
aktiv personal, synes skäligt att kostnaderna för de åtgärder, som erfordras
för att på ett tillfredsställande sätt skydda personalen, böra bestridas av
statsmedel efter samma grunder, som gälla beträffande statsbidrag till anordnande
av allmänna skyddsrum. I överensstämmelse med dessa grunder
torde bidrag böra utgå till kostnaderna för dels rent byggnadstekniska åtgärder
för observationsposternas ordnande, dels ock sådana åtgärder, som
kunna anses nödvändiga för att platsen skall kunna användas på ett ändamålsenligt
sätt, exempelvis telefonförbindelser, kartor, syftinstrument och
kikare.

Beträffande storleken av kostnaderna för ändamålet yttrar inspektionen:

Att göra några mera exakta beräkningar angående de totala kostnaderna
för anordnande inom landets luftskyddsorter av uppehållsplatser för personal
tillhörande tornobservationstjänsten i en ur luftskyddssynpunkt tillfredsställande
omfattning erbjuder stora svårigheter. Kostnaderna kunna variera
på olika orter beroende på lokala förhållanden och beskaffenheten av de
platser, dit observationsposterna avsetts att förläggas. En inom inspektionen
verkställd preliminär uppskattning har givit till resultat att kostnaderna för
dessa platser i A- och B-orter (88 stycken) kunna uppskattas till cirka 500,000
kronor. För C- och D-orter torde med hänsyn till orternas bebyggelse och
omfattning behov av dylika poster föreligga i endast ringa utsträckning.
Aven örn i undantagsfall för dessa orter behov skulle befinnas vara för -

27

Kungl. Maj-.ts proposition nr 216.

handen torde några särskilda medel härför icke behöva beräknas, utan inga
i det nyss angivna beräknade beloppet. Med utgångspunkt från ett bidragsbelopp
av 2/s av dessa kostnader skulle medelsbehovet för ändamålet kunna
beräknas till cirka 335,000 kronor. Med hänsyn till de medel, som för närvarande
finnas tillgängliga, anser sig inspektionen emellertid för budgetåret
1942/43 icke böra räkna med högre anslagsbehov än 200,000 kronor.

Det bör här framhållas, att som förutsättning för erhållande av statsbidrag
skall gälla, att observationspostens läge ur luftskyddssynpunkt är
lämplig samt att ritningar och kostnadsberäkningar godkänts av inspektionen.

Departementschefen.

En förutsättning för att det allmänna luftskyddet genom sina olika tjänstegrenar
skall med tillräcklig snabbhet kunna ingripa i anledning av inträffade
skador är, att luftskyddets ledning genom observations- och rapporttjänsten
omedelbart erhåller meddelande om fientliga flygplans färdvägar och örn
inträffade skadefall. För att underlätta för observationstjänstens personal
att göra nödiga iakttagelser har luftskyddsinspektionen föreslagit, att inom
luftskyddsorterna särskilda observationsplatser (tornobservationsplatser) skulle
anordnas å högt belägna ställen med fri sikt. Dessa skulle förses med väderoch
splitterskydd, telefonförbindelse samt viss utrustning (karta, syftinstrument,
kikare). Dylika observationsplatser skulle såsom regel anordnas endast
i luftskyddsorter av A- och B-klass. Kostnaderna härför beräknas av luftskyddsinspektionen
till 500,000 kronor. Två tredjedelar härav skulle gäldas
av statsmedel och återstoden av vederbörande kommun. Enligt luftskyddsinspektionen
torde nämligen observationsplatserna med hänsyn till att de
uteslutande vore avsedda att bemannas av personal, som tillhörde det allmänna
luftskyddets aktiva personal, kunna betraktas såsom ett slags skyddsrum
för aktiv personal. Bestämmelsen i 11 § 1 mom. luftskyddslagen örn
skyldighet för kommun att anordna allmänna skyddsrum anses sålunda av
inspektionen vara tillämplig å tornobservationsplatserna.

Jag delar luftskyddsinspektionens uppfattning örn angelägenheten av att
tornobservationsplatser anordnas å de större luftskyddsorterna. Däremot
kan man enligt min mening knappast hävda, att nämnda platser vore att
betrakta såsom skyddsrum, och laglig möjlighet att ålägga kommunerna
att, på sätt som gäller för allmänna skyddsrum, anordna de avsedda observationsplatserna
synes mig därför icke föreligga. Då man icke heller lärer
kunna åtnöjas med att observationsplatsernas anordnande blir beroende av
frivilligt åtagande från kommunens sida att svara därför mot statsbidrag
med två tredjedelar av kostnaderna, torde hela kostnaden böra bestridas av
statsmedel. Merkostnaden i anledning härav för statsverket — beräknad till
omkring 165,000 kronor — synes mig nämligen icke vara av den storleksordning,
att den bör vara avgörande för frågan örn förslagets förverkligande.
Det torde emellertid i allmänhet visa sig fördelaktigt och även låta sig göra
att så till vida erhålla kommunens medverkan, att erforderliga byggnadstekniska
åtgärder ske i kommunal regi. Till begränsning av kostnaderna
bör därvid på förhand överenskommelse träffas med kommunen örn viss

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

skälig maximikostnacl för det av kommunen utförda arbetet. Jag föreställer
mig, att kommunerna icke komma att ställa sig avvisande härtill.

Mot storleken av det belopp, som beräknats bliva erforderligt för ändamålet,
500,000 kronor, har jag icke något att erinra. Beloppet bör anvisas
såsom reservationsanslag å riksstaten för nästa budgetår under rubriken
Civilt luftskydd: Anordnande av observationsplatser.

XII. Civilt luftskydd: Arvoden till vissa luftskyddschefer lii. ni.

För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 100,000 kronor. Anslaget disponeras i enlighet med föreskrifterna
i kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 556) med bestämmelser örn arvode
m. m. åt vissa luftskyddschefer och ställföreträdande luftskyddschefer. Kungörelsen
äger tillämpning å tjänstgöring såsom luftskyddschef eller ställföreträdande
(vice) luftskyddschef under tiden den 1 juli 1940-- den 30 juni
1942.

I sin skrivelse den 10 september 1941 har luftskyddsinspektionen framhållit,
att föredragande departementschefen i propositionen den 9 maj 1941, nr 272,
anfört, bland annat, att det då framlagda förslaget till arvode m. m. åt luftskyddschefer
och ställföreträdande luftskyddschefer närmast vore betingat
av de speciella förhållanden, som varit rådande under det då förflutna året,
och därför vore att betrakta som ett provisorium utan bindande verkningar
för framtiden. Enligt inspektionen torde frågan på vad sätt luftskyddschefernas
och ställföreträdande luftskyddschefernas avlöningsförhållanden borde
i fortsättningen regleras bliva beroende av det förslag, som 1941 års liemortsförsvarssakkunniga
kunde komma att framlägga i frågan. I avvaktan på
sagda utredning och med hänsyn till att arbetsförhållandena under nästkommande
budgetår för ifrågavarande personalkategori kunde beräknas bliva
lika betungande som för närvarande, syntes medel böra beräknas för ändamålet
jämväl för budgetåret 1942/43. Vad medelsbehovet beträffade torde
detta icke kunna fastställas med hänsyn till den ringa erfarenhet, som förelåge
i fråga örn den dittillsvarande åtgången å anslaget, men inspektionen
ville föreslå, att jämväl för nästa budgetår ett belopp av 100,000 kronor
beräknades å förevarande anslag.

Departementschefen.

Det föreligger icke anledning antaga, att arvodesfrågan beträffande luftskyddschefer
och ställföreträdande luftskyddschefer under nästa budgetår så
till vida kommer i ändrat läge, att omfattningen av deras arbetsuppgifter
kommer att nedgå i förhållande till innevarande budgetår. Arvode m. m.
till nu nämnda luftskyddschefer och ställföreträdande luftskyddschefer torde
därför tillsvidare under nästa budgetår böra utgå efter samma grunder som
för närvarande. Anledning att taga frågan under omprövning kommer att
föreligga då 1941 års hemortsförsvarssakkunniga slutfört sitt uppdrag och
frågan örn ny luftskyddslagstiftning i anledning därav upptages till helland -

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 29

ling. Skulle det nu rådande luftskyddstillståndet dessförinnan upphöra, torde
nu ifrågavarande arvoden böra upphöra att utgå.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 100,000 kronor är avsett
att anlitas för bestridande av arvoden under tiden den 1 juli 1940—den 30 juni
1942. Då några hållpunkter för beräkning av anslaget för nästa budgetår
icke föreligga, torde nämnda anslag böra upptagas till 50,000 kronor.

Beträffande grunderna för arvodenas utgående vill jag föreslå den ändringen,
att rätten att på särskild framställning förordna örn arvode åt ställföreträdande
(vice) luftskyddschef överflyttas från Kungl. Majit till luftskyddsinspektionen.

XIII. Civilt luftskydd: Övertagande av egendom i annan
ordning än genom rekvisition.

Å tilläggsstat I till riksstaten för löpande budgetår har under rubriken
Civilt luftskydd: Övertagande av egendom i annan ordning än genom rekvisition
anvisats ett förslagsanslag av 300,000 kronor. Med anlitande av
nämnda anslag lämnas ersättning av statsmedel i sådana fall då rekvisitionsförfarande
antingen icke kunnat eller av praktiska skäl icke lämpligen bort
anlitas vid anskaffande av egendom för luftskyddets behov. Ersättning utgår
icke, då kommun eller enskild har att svara för de kostnader varom är fråga.
Ersättningsfrågan prövas i varje särskilt fall av Kungl. Majit

Behov av dylikt anslag föreligger även för nästa budgetår. Då närmare
erfarenhet rörande medelsåtgången ännu saknas, torde anslaget böra även
för nästa budgetår upptagas till 300,000 kronor.

Det är antagligt att genom Kungl. Majits prövning av olika uppkommande
ersättningsfrågor fasta riktlinjer för anslagets användande så småningom
kunna bliva uppdragna. I så fall torde Kungl. Majit böra äga möjlighet
att uppdraga åt luftskyddsinspektionen att — åtminstone i viss omfattning
— pröva därefter uppkommande ersättningsfrågor. Erfarenheten har visat,
att det i vissa fall kan vara lämpligt att hänskjuta avgörandet av ersättningsfrågan
till lokal värderingsnämnd. Möjlighet härtill bör. därför jämväl
stå öppen.

Jag föreslår sålunda, att ett förslagsanslag av 300,000 kronor anvisas å
riksstaten för nästa budgetår under rubriken Civilt luftskydd: Övertagande
av egendom i annan ordning än genom rekvisition.

XIV. Statens utrymningskommission: Avlöningar.

Till ifrågavarande ändamål bär för budgetåret 1940/41 anvisats ett förslagsanslag
av 150,000 kronor. Belastningen å anslaget för samma budgetår
utgjorde 236,201 kronor. För innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag
av 195,000 kronor.

I skrivelse den 1 oktober 1941 har statens utrymningskommission beräknat
medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1942/43 till 215,000
kronor. Kommissionen framhåller härvid, att det syntes svårt att för det

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

dåvarande med någon säkerhet angiva, vilken omfattning kommissionens
organisation behövde äga under nästa budgetår. Kommissionen ansåge sig
emellertid kunna räkna med att vissa inskränkningar i organisationen skulle
kunna företagas i jämförelse med omfattningen under den vid tidpunkten
för skrivelsens avlåtande förflutna delen av budgetåret 1941/42.

I skrivelse den 3 mars 1942 har utrymningskommissionen framlagt ny
beräkning rörande medelsbehovet för nästa budgetår. I skrivelsen framhålles,
att det för att möjliggöra ett bedömande av kommissionens anslagsbehov
syntes nödvändigt att lämna en översikt över kommissionens nuvarande
arbetsuppgifter. I detta hänseende anför kommissionen i huvudsak följande: Luftskyddsutrymning

planlägges för närvarande i ett 80-tal utrymningsorter.
Sedan kommissionen tidigare utfärdat anvisningar för planläggningsarbetet
och erfarenheterna från detta arbete varit föremål för behandling
vid en i Stockholm den 26—27 september 1941 avhållen konferens med utrymningscheferna,
har det ålegat utrvmningsorterna att till kommissionen
insända sådan utrymningsplan, som avses i 5 § utrymningskungörelsen.
Vid granskning av de insända planerna har det i åtskilliga fall visat sig
nödvändigt att föreskriva ändringar och kompletteringar i planläggningen.
I samband härmed har inspektion företagits i utrymningsorterna i den
omfattning, som befunnits lämplig.

I stort sett torde kunna sägas, att planläggningen i utrymningsorterna
är färdigställd. För planläggningens upprätthållande torde emellertid även
i framtiden ett icke obetydligt arbete behöva nedläggas från kommissionens
och de lokala utrymningsmyndigheternas sida. Sålunda kan nämnas, att ett
upprätthållande av den nödvändigtvis relativt omfattande personalorganisationen
i utrymningsorterna torde komma att påkalla myndigheternas arbete
i icke ringa omfattning. Den allmänna utvecklingen inom riket till följd av
avspärrningen föranleder även till att planläggningen, särskilt i vad den
avser transportförhållandena, måste underkastas en oavlåtlig anpassning
efter rådande betingelser.

Kommissionen har vidare sett sig nödsakad till övervägande upptaga
frågan om verkställande av en kompletterande planläggning för luftskyddsutrymning,
avsedd att sättas i verket för den händelse en utrymning av
Dittills planlagd beskaffenhet med hänsyn till omständigheterna icke kan
verkställas. I förevarande hänseende vill kommissionen framhålla, att den
hittills planlagda luftskyddsutrymningen åsyftar att möjliggöra en inkvartering
under så ordnade förhållanden som möjligt. Med hänsyn härtill innefattar
planläggningen en uppdelning av klientelet, så att envar får den omvårdnad,
varav han är i behov. Hänsyn tages sålunda till huruvida möjlighet
föreligger för vederbörande att själv ordna sin inkvartering eller icke. De
som behöva omhändertagas av utrymningsmyndigheterna förläggas alltefter
vårdnadsbehovet antingen i internatförläggningar eller ock hos enskilda familjer.
En utrymning av denna beskaffenhet kräver emellertid ett relativt
stort behov av transportmedel, enär inkvarteringen ofta måste äga rum på
ganska stort avstånd från utrymningsorten. Behovet av vårdpersonal är vidare
betydande. För att ej riskera att en luftskyddsutrymning på grund av
transportsvårigheter eller brist på vårdpersonal måste helt inhiberas synes
det därför erforderligt att den nu befintliga planläggningen å vissa orter
kompletteras med en annan planläggning, åsyftande allenast att möjliggöra
en spridning av befolkningen från en utsatt utrymningsort till dess närmaste

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

omgivningar, utan att därvid någon egentlig uppdelning av klientelet efter
vårdnadsbehovet företages. Beliovet av en sådan kompletterande planläggning
framstår som desto mera angeläget, som med nuvarande krigföring
stridshandlingar av stor omfattning kunna komma till stånd även i trakter
med ett till synes relativt skyddat läge. Uppenbart är emellertid att en utrymning
efter de förenklade linjer, varför ovan redogjorts, icke kan anses
som annat än en reservutväg.

Kommissionen har för närvarande under arbete även planläggning, för
omflyttning inom vissa luftskyddsorter (bland annat vissa av de ovan omnämnda
ungefär 80 utrymningsorterna, där bortflyttning planlägges) av civilbefolkning,
som är bosatt i omedelbar närhet av anläggningar, som kunna
befaras under krig bliva särskilt utsatta för luftangrepp. Aven i fråga om
detta planläggningsarbete, som ännu icke är slutfört, gäller att detsamma
även i fortsättningen torde komma att erfordra ständig översyn.

Den kommissionen underställda organisationen i inkvarteringsorterna utgöres
för närvarande av 41 inkvarteringscliefer samt omkring 2,350 inkvarteringsnämnder.
Det arbete dessa organ tidigare haft att utföra har huvudsakligen
avsett inventering av tillgängliga förläggningsutrymmen. Detta inventeringsarbete
är numera i stort sett avslutat. Endast kompletterande inventeringar
i ett par tidigare undantagna områden pågå för närvarande. Inkvarteringsutry
ramen ha också anvisats åt utrymningsorterna, som härvid
tilldelats internatförläggningar och platser i enskild inkvartering i enligt
kommissionens uppfattning betryggande utsträckning. Härjämte lia lokaler
för förlossningshem uttagits.

Kommissionen framhåller, att genom det sålunda i stort sett slutförda
inventeringsarbetet hade en av kommissionens grundläggande arbetsuppgifter
fullgjorts. Den minskning i kommissionens arbetsbörda, som därigenom
uppkomme, begränsades emellertid därav, att så länge inkvarteringsplanläggningen
behövde uppehållas i sin nuvarande omfattning den måste bliva
föremål för en oavlåtlig översyn och anpassning till ändrade förhållanden.
Undan för undan måste sålunda för förläggningsändamål uttagna lokaler
utbytas mot andra pä grund av att förändringar inträffade i fråga om lokalernas
fredsanvändning, vilka gjorde desamma olämpliga för förläggning vid utrymning
o. s. v. Mycket betydande förändringar i inkvarteringsplanläggningen
nödvändiggjordes också av ändringar i den militära planläggningen. Sådana
omläggningar måste även företagas i fråga örn hela kommuner eller andra
större områden, då det inträffade, att de militära myndigheterna, i samband
med ändringar i sin planläggning, önskade friläggande av vissa sådana områden
från inkvartering. Med anledning av dylika militära önskemål hade
med giltighet från den 1 februari 1942 betydande omläggningar ägt rum
inom inkvarteringsplanläggningen, varvid kommissionen också sökt i möjligaste
mån koncentrera inkvarteringen från varje utrymningsort och förlägga densamma
till de ur kommunikationssynpunkt lämpligaste kommunerna. Dessa
anpassningar och omläggningar medförde ett mycket omfattande arbete, då
de föranledde ändringar även i de upprättade transportplanerna och inom
andra delar av planläggningen.

Kommissionen anmärker, att dess arbete med inkvarteringsplanläggningen
nödviindigtvis måste bliva relativt betydande med hänsyn till den tillfälliga

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

karaktären ock den ringa fastheten lios den kommissionen underställda inkvarteringsorganisationen.
Kommissionen fortsätter:

Inkvarteringsclieferna nedlägga över lag ett synnerligen förtjänstfullt arbete
i kommissionens tjänst. Deras uppdrag lia emellertid karaktären av en bisyssla.
De med denna följande arbetsuppgifterna lia numera erhållit en sådan
omfattning, att det icke rimligen kan begäras, att de för till dem utgående
arvode örn högst 150 kronor i månaden skola kunna ägna mera arbete åt
denna syssla.

De kommunala inkvarteringsnämnderna sakna den kontinuitet och fasthet,
som kunde vara önskvärd. Ehuru ett stort antal av de omkring
2,350 nämnderna utföra sina uppgifter med stort intresse och gott omdöme,
finnas även talrika exempel på tröghet och brist på intresse. Då kommissionen
med hänsyn till vad ovan anförts icke ansett sig kunna lägga alltför stor
del av arbetet på inkvarteringscheferna, har härigenom en omfattande verksamhet
från kommissionens egen sida nödvändiggjorts. En omständighet,
som ytterligare ökat detta arbete, utgör de talrika ombytena av ordförande
i inkvarteringsnämnderna, Till dessa ombyten torde flera omständigheter
samverka. Inkvarteringsarbetet, som syftar till omhändertagande av okända
personer från främmande kommuner, kan sålunda icke uppväcka samma
intresse som uppgifter, vilka avse omvårdnad örn den egna kommunens medlemmar.
Den ersättning för utfört arbete, som utgår till ordförande och ledamöter
i inkvarteringsnämnd, har också av kommissionen av sparsamlietsskäl
måst begränsas, så att ledamotskapet i nämnderna icke framstår som ekonomiskt
lukrativt. Härutinnan kommer inkvarteringsnämnden att i den allmänna
omfattningen stå tillbaka för andra kommunala kristidsorgan.

Kommissionen påpekar vidare det omfattande registreringsarbete kommissionen
hade att utföra dels jämlikt kungörelsen den 26 maj 1939 (nr 414) med
vissa bestämmelser örn företrädesrätt med avseende å planläggning av rekvisition
och förfogande m. m. (ändrad genom kung. 923/1939, 426/1940 och
931/1940), dels ock i anledning av den under sommaren 1941 igångsatta
registreringen hos länsarbetsnämnderna av beredskapspersonal. Kommissionen
erinrar om att — ehuru det grundläggande planläggningsarbetet i inkvarteringsorterna
numera vore avslutat — fortfarande angelägna planläggningsuppgifter
funnes, som kommissionen hade för avsikt att upptaga. Såsom
exempel härpå anför kommissionen frågan om sjukvård i inkvarteringsorterna
samt den andliga vården örn dem, som blivit föremål för utrymning.

För att sätta inkvarteringsnämnderna in i de uppgifter, som kunde komma
att åvila dem, och för att stimulera nämndernas intresse för arbetet hade
det visat sig synnerligen värdefullt att sammankalla ordförandena i inkvarteringsnämnderna
inom ett inkvarteringsområde eller en del av sådant område
till en konferens under en eller två dagar. Sådana sammanträden hade
hittills hållits i den omfattning tiden och förhållandena i övrigt medgivit.
Kommissionen vore av den uppfattningen, att liknande konferenser borde
äga rum även i fortsättningen. Därigenom uppkomme visserligen icke obetydliga
kostnader, men dessa torde väl motsvaras av ökad klarhet hos
nämnderna örn dem åvilande uppgifter. Enligt vad kommissionen funnit
vore konferenser av detta slag det enda tillförlitliga sättet att bibiånga
nämnderna önskvärd kunskap örn deras uppgifter.

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Kommissionen ingår därefter på frågan örn militärutrymning oell omnämner,
att planläggning därför för närvarande bedreves i intim kontakt
med de militära myndigheterna. Kommissionen säger sig därvid eftersträva
ett samordnande av de militära oell civila myndigheternas åtgärder i fråga
örn civilbefolkningen, så att å ena sidan civilbefolkningen erhölle bästa
möjliga skydd mot krigshandlingar men å andra sidan befolkningsförflyttningar,
som kunde verka försvårande på de militära operationerna, förhindrades.
De arbetsuppgifter, som betingades av denna planläggning, torde
enligt kommissionen komma att kvarstå en viss tid framåt.

En väsentlig del av kommissionens planläggningsarbete hade, fortsätter
kommissionen, sedan försommaren 1941 avsett anskaffning av utrustning för
förläggningar i inkvarteringsorterna. Anskaffningen hade huvudsakligen omfattat
koks, virke för tillverkning av sängar, träull för madrassfyllning, kokspisar,
köksutrustning, brandskyddsmateriel, mörkläggningsmateriel, materiel
för förlossningshem samt madrassvar och täcken av papper. Den anskaffade
materielen hade upplagts i förråd i inkvarteringsorterna, varvid upprättats
dels kommunförråd, som handhades av vederbörande inkvarteringsnämnd
och vore avsedda för en eller några få förläggningar inom samma kommun
eller närbelägna kommuner, dels och centralförråd, som stöde under inkvarteringschefens
omedelbara tillsyn och vore avsedda för ett helt inkvarteringsområde
eller en större del av ett inkvarteringsområde. För närvarande funnes
omkring 2,000 förråd i ett tusental kommuner. Uppdelningen å ett stort
antal olika förråd hade befunnits nödvändig på grund av svårigheten att
anskaffa lämpliga förrådslokaler till rimlig kostnad och nödvändigheten att
på grund av bristen på transportmedel vid en utrymning starkt begränsa
transporterna av utrustning.

Omhänderhavandet av den anskaffade materielen förorsakade ett betydande
och personalkrävande arbete med lagerbokföring och övervakning för kommissionen.
Detta arbete vore oundgängligt för att tillvarataga statsverkets
intressen i fråga örn materielen och kunde icke beräknas komma att i någon
större omfattning minska under den närmaste framtiden. I den mån anskaffningen
fortginge vore tvärtom en ökning av arbetet ofrånkomlig.

Slutligen erinrar kommissionen örn att Kungl. Majit genom beslut den
13 februari 1942 uppdragit åt kommissionen att inom vissa kommuner handhava
planläggningen av samt utöva den centrala ledningen över att förberedelser
vidtoges för omhändertagande av dem, vilkas bostäder blivit obeboeliga
på grund av krigsåtgärder. Genom samma beslut hade Kungl. Majit
även anbefallt kommissionen att i samråd med socialstyrelsen utarbeta anvisningar
rörande omhändertagande av ungdom, som vid utrymning kvarstannade
å utrymningsorten. Ifrågavarande uppdrag vore enligt kommissionens
uppfattning av synnerlig angelägenhet. För fullgörande av hithörande
arbetsuppgifter torde under avsevärd tid framåt uppkomma relativt betydande
avlöningskostnader.

Sammanfattningsvis anför kommissionen, att det icke vore möjligt att för
närvarande med bestämdhet avgöra, huruvida några inskränkningar ifråga

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 216. 001 4i 3

34

Kungl. Majlis proposition nr 216.

om personalen skulle kunna företagas under nästa budgetår. Vissa utsikter
därtill syntes föreligga, men försiktigheten bjöde, att man icke räknade alltför
mycket därpå. Kommissionen beräknade för sin del medelsbehovet för
avlöningar under nästa budgetår till 28,000 kronor för månad eller för hela
budgetåret 336,000 kronor.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla en av kommissionen den 30 december
1941 avlåten framställning örn bemyndigande att höja cte för närvarande
utgående arvodena till inkvarteringscheferna.

Genom beslut den 7 juni 1940 har Kungl. Majit bemyndigat utrymningskommissionen
att besluta örn arvoden till inkvarteringschefer för tid, varunder
dessa i angiven egenskap varit eller komme att vara sysselsatta
med åtgärder, enbart sammanhängande med planläggning för utrymning;
dock att ifrågavarande arvoden icke i något fall finge av kommissionen bestämmas
till belopp, överstigande 150 kronor för månad räknat. Samtidigt
anbefalldes utrymningskommissionen att inkomma med förslag till föreskrifter
rörande arvoden till inkvarteringschefer i sådana fall, där inkvarteringscheferna
i större omfattning än nyss nämnts tagits eller komme att tagas
i anspråk för av kommissionen bedriven verksamhet. Utrymningskommissionen
har för närvarande 41 inkvarteringschefer förordnade med arvoden,
som varierade mellan 50 och 150 kronor i månaden.

Genom beslut den 24 januari 1941 har Kungl. Majit vidare medgivit, att
inkvarteringschef under tiden för fullgörande av vissa inventeringsarbeten
finge uppbära ett arvode av högst 250 kronor för månad jämte ersättning
för mistade avlöningsförmåner eller annan arbetsförtjänst; dock att inkvarteringschef
sålunda tillkommande gottgörelse för uppdragets fullgörande
finge uppgå till sammanlagt högst 600 kronor för månad. Genom samma
beslut har Kungl. Majit bemyndigat kommissionen att i den mån så prövades
erforderligt efter samråd med vederbörande länsstyrelse anställa särskilda
biträden åt inkvarteringscheferna vid ifrågavarande inventeringsarbete
ävensom att besluta örn arvode till dessa biträden; dock att sådant arvode
icke i något fall finge av kommissionen bestämmas till belopp, överstigande
300 kronor för månad. Berörda biträden skulle för av uppdraget föranledda
resor äga åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt klass III
E i allmänna resereglementet.

Arvoden och ersättningar för mistad inkomst bestridas från utrymningskommissionens
avlöningsanslag, varemot förekommande reseersättningar bestridas
från kommissionens omkostnadsanslag.

De i beslutet den 24 januari 1941 avsedda inventeringsarbetena äro numera
i huvudsak avslutade, och maximiarvodet för inkvarteringschef utgör
därför för närvarande 150 kronor i månaden.

I sin framställning den 30 december 1941 har kommissionen hemställt
dels örn höjning av inkvarteringschefernas arvoden, dels örn rätt att anställa
särskilda biträden åt inkvarteringscheferna samt tillerkänna nämnda biträden
arvoden, dels ock örn rätt för inkvarteringscheferna att anställa skrivhjälp.

Kungl. Majlis proposition nr 216.

35

Yad angår den första frågan — höjning av inkvarteringschefernas
arvoden — framhåller kommissionen, att nuvarande maximigräns för arvodena
vore alltför låg. Till motivering härav anföres:

De arbetsuppgifter, som under planläggningsarbetet måst åläggas inkvarteringsclieferna,
överstiga väsentligt vad som vid upprättandet av inkvarteringsorganisationen
beräknades bli erforderligt. Allt efter som planläggningsarbetet
fortgått lia nämligen nya arbetsuppgifter måst påläggas inkvarteringsclieferna,
som numera lia ett betydande antal expedition suppgifter att
fullgöra. Inkvarteringsnämndernas verksamhet är härjämte i största utsträckning
— till stor del därför att nämnderna arbeta för obekanta personer
från främmande orter och därför lia svårt att få samma intresse för arbetet
som örn det gällt den egna kommunens invånare — beroende av inkvarteringschefernas
energi och förmåga att förklara vikten av nämndernas uppgifter.
Tillsynen över nämnderna nödvändiggör för inkvarteringscheferna
upprepade resor inom inkvarteringsområdet för att informera inkvarteringsnämnderna
och granska av dem vidtagna planläggningsåtgärder. Härigenom
blir fullgörandet av uppdraget som inkvarteringschef relativt tidsödande,
vilket återverkar på inkvarteringschefernas möjligheter till annan förvärvsverksamhet.
Genom de betydande materielanskaffningar, som utrymningskommissionen
verkställt under år 1941, lia vidare särskilt betydande arbetsuppgifter
ålagts inkvarteringscheferna. Den anskaffade materielen upplägges
sålunda i förråd inom inkvarteringsområdena, En del materielslag lägges
därvid i förråd, som äro avsedda för internatförläggningarna inom en viss
kommun. Dessa förråd handhavas av inkvarteringsnämnderna, som anskaffa
lokaler, upprätta hyreskontrakt o. s. v. Inkvarteringscheferna måste emellertid
granska, att de förhyrda lokalerna äro lämpliga och att lagringen ordnats
på billigast möjliga sätt samt i övrigt utöva erforderlig förrådskontroll.
På grund av materielanskaffningens betydande omfattning är denna inkvarteringschefernas
verksamhet av avsevärd ekonomisk betydelse för statsverket.
För att verksamheten skall leda till åsyftat resultat, fordras dock att inkvarteringscheferna
nedlägga ett omfattande och tidsödande arbete för densamma
genom resor, telefonunderhandlingar och skriftväxling. En del av materielen,
som icke lämpligen kunnat fördelas på kommunerna, lägges dessutom i
centralförråd inom inkvarteringsområdena för att distribueras först vid utrymning.
Dessa förråd stå under inkvarteringschefens omedelbara uppsikt,
och han anskaffar själv lokaler för desamma. Allt efter som materielanskaffningen
fortgår ökas inkvarteringschefernas åligganden i vad angår förråden
ävensom det redan mycket stora ekonomiska ansvar som åvilar dem.

Erfarenheten hade enligt kommissionen givit vid handen, att stora krav
måste ställas på inkvarteringschefernas personliga kvalifikationer. Dessa
krav framhävdes än mera vid betraktande av de uppgifter, som vid verkställande
av utrym tung komme att åligga inkvarteringscheferna. Att förvärva
väl kvalificerade personer för nämnda uppdrag vore emellertid möjligt endast
om kommissionen vore i stånd att under fredstid bjuda en någorlunda rimlig
ersättning för uppdraget.

Under åberopande av det anförda hemställer kommissionen örn höjning
av maximigränsen för arvodenas storlek till 300 kronor i månaden. Kommissionen
vore av den uppfattningen, att arvoden överstigande 200 kronor i
månaden endast i undantagsfall skulle behöva förekomma. Beloppet 300
kronur i månaden borde dock fastställas för att bereda kommissionen möjlig -

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

het att, om så erfordrades, bevilja inkvarteringscheferna ersättning för förlorad
arbetsförtjänst. Kommissionen hade i några fall utbetalat dylik ersättning,
men något formellt bemyndigande i detta hänseende hade icke lämnats.

Efter omnämnande att kommissionen under viss tid år 1941 vidtog omfattande
beredskapsåtgärder, däribland en betydande anskaffning av materiel
för internatförläggningar, samt att inkvarteringscheferna därvid togos i anspråk
i betydligt större omfattning än vanligt, säger sig kommissionen finna det
rimligt, att inkvarteringscheferna för ifrågavarande arbete erliölle särskilt
arvode ävensom ersättning för de avlöningsförmåner eller den arbetsinkomst
i övrigt, som vederbörande i anledning av beredskapsuppgifterna i vissa fall
gingo miste örn. Det syntes icke osannolikt, att förhållandena även i framtiden
kunde göra det nödvändigt att inkvarteringscheferna under längre eller
kortare tid toges i anspråk i sådan omfattning, att de icke kunde anses erhålla
tillbörlig ersättning genom det till dem normalt utgående arvodet.
Kommissionen hemställer därför om bemyndigande att då särskilda förhållanden
föranleda därtill till inkvarteringscheferna utbetala arvode örn högst
300 kronor i månaden jämte ersättning för mistade avlöningsförmåner eller
annan arbetsförtjänst, dock att sålunda utgående gottgörelse finge utgå med
sammanlagt högst 650 kronor för månad.

Beträffande frågan örn rätt för kommissionen att mot arvode anställa
särskilda biträden åt inkvarteringschef erna anföres, att behovet därav
under nuvarande planläggningsarbete gjorde sig gällande endast vid särskilda
tillfällen. Det vore emellertid förenat med avsevärda fördelar, örn
kommissionen även för planläggningsarbete i allmänhet ägde möjlighet att
ställa biträden till inkvarteringschefernas förfogande. Till utveckling härav
anför kommissionen:

Biträdena kunna sålunda anlitas för en eller några få dagar för särskilda
uppgifter, vilka härigenom ofta kunna lösas på ett billigare sätt än örn en
befattningshavare i kommissionens kansli utsändes för uppgiftens fullgörande
eller örn inkvarteringsckefen anlitas för ändamålet. Än viktigare torde
emellertid vara, att de personer, som på detta sätt anlitas som biträden,
härigenom beredas en viss möjlighet att göra sig förtrogna med inkvarteringsplanläggningen.
Detta är av stor vikt enär inkvarteringscheferna vid
verkställande av utrymning med nödvändighet måste anlita biträden, upprätta
en expedition med ofta åtskilliga personer anställda o. s. v. Härvid
måste inkvarteringsckefen till sitt förfogande lia personer som kunna anförtros
fullgörandet av självständiga uppdrag och för detta ändamål måste
äga en viss förtrogenhet med organisationen och planläggningen i övrigt
inom inkvarteringsområdet. Vidare beredes härigenom möjlighet att vid
behov (till exempel inkvarteringschefens sjukdom) erhålla ställföreträdare
för en inkvarteringschef bland personer, som äga en åtminstone någorlunda
tillfredsställande kännedom örn utrymningsplanläggningen. Att sådan ställföreträdare
finnes måste anses vara ett ofrånkomligt beredskapskrav.

Kommissionen anhåller därför örn rätt att tillerkänna nämnda biträden
ett arvode om högst 300 kronor i månaden. Arvode till nämnda belopp
avsåge kommissionen att utbetala endast örn vederbörande vore helt sysselsatt
för kommissionens räkning, vilket i sin tur i allmänhet torde bliva fallet

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 37

endast under ett skärpt krisläge, då särskilda beredskapsåtgärder måste vidtagas.

Vidkommande slutligen frågan örn rätt att anställa skrivhjälp åt inkvarteringscheferna
anhåller kommissionen — under åberopande av den
arbetsbörda, som åvilade åtminstone vissa av inkvarteringsclieferna — örn
bemyndigande för kommissionen att låta inkvarteringsclieferna anställa avlönad
skrivhjälp. Den ersättning, som härför borde tillerkännas inkvarteringscheferna,
torde böra bestämmas till högst 175 kronor för månad. Därigenom
syntes möjlighet kunna beredas kommissionen att vid behov kunna
lämna ersättning för avlönande av ett heltidsarbetande skrivbiträde. Enligt
vad kommissionen kunde överblicka torde maximibeloppet icke behöva utgå
i mera än något enstaka fall. Inkvarteringsclieferna torde nämligen i allmänhet
kunna reda sig utan skrivbiträden eller med skrivhjälp någon eller
några timmar dagligen. Maximibeloppet 175 kronor i månaden borde dock
icke gälla under sådana särskilda förhållanden, då inkvarteringsclieferna
ägde i arvode och ersättning för mistad inkomst åtnjuta högst 650 kronor för
månad.

Över utrymningskommissionens framställning den 30 december 1941 har
yttrande avgivits av statskontoret, som därvid anfört i huvudsak följande:

Statskontoret vill med avseende å föreliggande framställning uttala, att
ämbetsverket i likhet med statens utrymningskommission finner det önskvärt,
att inkvarteringsclieferna vid sin sida erhålla biträden med sådana
kvalifikationer, att de vid behov kunna fungera såsom ställföreträdare. En
dylik anordning skulle emellertid medföra en avsevärd lättnad i inkvarteringscliefernas
arbetsbörda. Fördenskull framstår en höjning av sagda
chefers arvoden såsom mindre motiverad. Det för närvarande till inkvarteringscheferna
utgående arvodet finner statskontoret för övrigt väl avpassat,
då det ungefärligen motsvarar den ersättning, som utgår till luftskyddscheferna,
med vilka ifrågavarande befattningshavare med avseende å arbetsuppgifter
och personliga kvalifikationer torde kunna jämställas. Statskontoret
finner alltså, att tillräckliga skäl till höjning av inkvarteringschefernas
arvoden icke föreligga, och avstyrker förty framställningen i denna del.

Däremot vill statskontoret icke motsätta sig, att kommissionen beredes
möjlighet att tilldela de ifrågasatta ställföreträdarna- ett mindre arvode.
Detta lärer, i likhet med vad som av Kungl. Majit brukat bestämmas för
ställföreträdande iuftskyddschef, kunna begränsas till hälften av det till
vederbörande inkvarteringschef utgående arvodet'' och skulle alltså icke behöva
överstiga 75 kronor för månad.

Statskontoret anser sig däremot icke kunna biträda förslaget, att kommissionen
skulle bemyndigas att tillerkänna inkvarteringsclieferna ersättning
för skrivhjälp med högst 175 kronor per månad. Då under normala förhållanden
behovet av sådan hjälp torde vara ringa, lärer något bemyndigande
av så vidsträckt innebörd knappast vara påkallat. Statskontoret får
i stället föreslå, att kommissionen bemyndigas att efter framställning i varje
särskilt fall i mån av behov mot redovisning tilldela inkvarteringsclieferna
ett för varje månad till förslagsvis 50 kronor maximerat belopp till skrivhjälp.

Statskontoret måste jämväl avstyrka kommissionens framställning örn
generellt medgivande att, »då särskilda förhållanden därtill föranleda», till -

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

dela inkvarteringscheferna dels arvode utöver det reguljärt utgående, dels
ock ersättning för skrivlijälp utan iakttagande av den förutnämnda begränsningen
till visst belopp per månad. I den händelse särskilda förhållanden
skulle motivera ett avsteg från de normalt tillämpade ersättningsgrunderna,
lärer kommissionen, såsom hittills skett, härom böra göra särskild framställning
till Kungl. Majit.

Departementschefen.

Gällande grunder för arvoden till inkvarteringscheferna hava fastställts
genom beslut av Kungl. Majit. Då fråga nu uppkommit rörande omreglering
av dessa arvoden sjnes det mig emellertid lämpligt, att riksdagen beredes
tillfälle uttala sig i frågan. Med hänsyn till utrymningsorganisationens
karaktär bör denna riksdagens medverkan dock icke utgöra hinder för
Kungl. Majit att, där särskilda förhållanden det påkalla, meddela beslut,
varigenom ändrade grunder för arvodenas utgående fastställas.

Vad först angår frågan örn anställande av särskilda biträden åt inkvarteringscheferna
anser jag, i likhet med kommissionen, det vara betydelsefullt,
att, i händelse inkvarteringschef under det verkställighet av utrymning
är påbjuden skulle bliva urståndsatt fullgöra sina uppgifter, möjlighet finnes
att i hans ställe sätta person, som på förhand är åtminstone i viss grad insatt
i inkvarteringsorganisationen och underkunnig örn inkvarteringschefs
uPPgifter. I så fall måste emellertid den biträdande inkvarteringscliefen
redan i fredstid taga del i det förberedande arbetet. Därest den biträdande
inkvarteringschefen icke har rätt till arvode, torde krav på hans medverkan
emellertid knappast kunna med framgång hävdas. Förutom ur beredskapssynpunkt
kan sådan medverkan vara påkallad av att angelägna uppgifter
måste slutföras på kort tidrymd, i följd varav inkvarteringschefen icke
hinner tillräckligt snabbt fullgöra sina uppgifter. Vad storleken av biträdande
inkvarteringschefs arvode angår finner jag mig på av statskontoret
anförda skäl icke kunna tillstyrka, att detsamma fastställes till högre belopp
än 75 kronor för månad. Därjämte bör biträdande inkvarteringschefen äga
rätt till resekostnads- och traktamentsersättning.

Det förefaller mig sannolikt, att det inkvarteringscheferna åvilande expeditionsarbetet
stundom kan bliva så betungande, att det måste anses innebära
en alltför hård arbetsbelastning för dem att personligen utföra allt
förekommande skrivarbete. Möjlighet bör därför föreligga för inkvarteringscheferna
att anlita särskild skrivlijälp härför. De svårigheter, som uppkommit
genom att inkvarteringscheferna hittills saknat denna möjlighet,
torde emellertid för framtiden bliva i huvudsak avhjälpta, därest kommissionen
erhåller bemyndigande av ungefärligen den av statskontoret föreslagna
omfattningen. Jag förordar därför, att kommissionen bemyndigas att
efter särskild framställning i mån av behov mot redovisning tilldela inkvarteringscheferna
ersättning för skrivhjälp med högst 50 kronor för månad.
Jag förutsätter härvid självfallet, att kommissionen iakttager sträng återhållsamhet
vid behandlingen av dylika framställningar.

I fråga slutligen örn inkvarteringschefernas eget arvode är jag visserligen

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

viii medveten om betydelsen av att de viktiga uppgifter, som åvila inkvarteringscheferna,
handhavas av omdömesgilla och intresserade krafter. Jag
inser också, att inkvarteringschefsskapet kräver oavlåtlig uppmärksamhet
från innehavarens sida även under tider då särskilda inventerings- eller
materielanskaffningsuppgifter icke förekomma. Men det oaktat måste jag
ställa mig betänksam inför förslaget att medgiva höjning av deras arvoden
under vad som kan kallas normala beredskapstider. I likhet med statskontoret
finner jag det ligga nära till hands att anställa jämförelse med
arvodesberättigade luftskyddschefer, vilka i de största luftskyddsorterna äga
i arvode uppbära högst 160 kronor för månad. Jag kan icke heller underlåta
att i detta sammanhang taga hänsyn till att, enligt vad nyss föreslagits,
biträdande inkvarteringschefer äro avsedda att förordnas och att det av förut
angivna skäl är av betydelse, att de i fred göras förtrogna med inkvarteringschefsuppgifterna
och alltså biträda inkvarteringschefen i arbetet. Jag
har därför efter övervägande av frågan funnit mig icke kunna tillstyrka den
föreslagna höjningen av inkvarteringschefernas arvoden.

I den män utrymningskommissionens framställning går ut på att bereda
möjlighet att tillerkänna inkvarteringsclieferna ersättning för mistade avlöningsförmåner
finner jag den däremot vara värd beaktande. Inkvarteringschefens
viktigaste löpande uppgift synes mig nämligen vara att genom inspektionsresor
inom området förvissa sig örn hur de olika inkvarteringsnämnderna
fullgöra sina uppgifter samt i mån av behov lämna dem vägledning
och bistånd. Det är främst genom inkvarteringschefens verksamhet,
som förekommande försummelser från inkvarteringsnämndernas sida kunna
uppdagas. Inkvarteringsområdenas geografiska omfattning och antalet inkvarteringsnämnder
inom varje område (nämnda antal utgör genomsnittligt 55) torde
i många fall göra det praktiskt omöjligt för inkvarteringschefen att vid sidan
av sin huvudsyssla i tillräcklig omfattning medhinna resor till inkvarteringsområdets
olika delar. Kommissionen synes därför böra äga möjlighet föreskriva,
att inkvarteringschefen en eller två gånger årligen skall ägna viss sammanhängande
tid åt att företaga inspektionsresor till nämnderna inom området
samt för sådan tid tillerkänna inkvarteringschefen ersättning för mistade
kontanta avlöningsförmåner av tjänst eller annan arbetsanställning. Därest
en bestämmelse örn rätt till ersättning för mistade löneförmåner gives dylik
begränsning, synes icke behöva befaras, att den skall leda till missbruk eller
eljest medföra större kostnader för statsverket.

Lika med statskontoret anser jag särskild framställning böra göras av
kommissionen i fall då på grund av särskilda förhållanden högre arvode än
det regelmässiga anses böra utgå till inkvarteringsclief eller ersättning till
skrivlijälp anses böra medgivas till högre belopp än förut angivits.

Vad därefter angår beräkningen av medelsbehovet å kommissionens avlöningsanslag
för nästa budgetår har kommissionen i sin framställning i
ärendet lämnat en utförlig redogörelse för dels hur kommissionens planläggningsarbete
hittills fortskridit, dels ock arten av de uppgifter, som

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

beräknas komma att taga kommissionens krafter i anspråk under den närmast
överskådbara tiden. Det framgår liärav, att vissa arbetsuppgifter helt
eller delvis avslutats och att andra kunna beräknas bliva färdigställda inom
en relativt snar framtid. Å andra sidan fordrade vissa uppgifter ett kontinuerligt
arbete, varjämte nya arbetsuppgifter tillkommit. Det vore enligt
kommissionen icke möjligt att för närvarande med bestämdhet avgöra, huruvida
några personalinskränkningar skulle kunna företagas under nästa
budgetår. Vissa utsikter därtill syntes visserligen föreligga, men försiktigheten
torde enligt kommissionen bjuda, att man icke räknade alltför mycket
därmed. Kommissionen beräknade därför medelsbehovet under nästa budgetår
till 28,000 kronor för månad eller 336,000 kronor för hela budgetåret.

Beräkningen av medelsåtgången för nästa budgetår till 28,000 kronor för
månad torde hava skett med utgångspunkt från den nuvarande medelsförbrukningen,
vilken för februari 1942 utgjorde 27,114 kronor 68 öre.

Jag är av den uppfattningen, att det nuvarande personalbeståndet hos
kommissionen icke kan under nästa budgetår så beskäras, att en höjning
av det för innevarande budgetår beräknade avlöningsanslaget kan undvikas.
De främst bidragande orsakerna härtill torde vara dels planläggningsarbetet
för militärutrymning, vilket blivit av större omfattning än tidigare beräknats,
dels ock det kommissionen nyligen givna uppdraget att leda och planlägga
förberedelsearbetet för omhändertagande av elem, vilkas bostäder blivit
obeboeliga på grund av krigsåtgärder. De nuvarande avlöningskostnaderna
synas mig emellertid så höga, att möjligheterna att få till stånd en minskning
böra undersökas. Sålunda synes det mig böra övervägas, huruvida
man icke kan — utan att i väsentlig grad uppgiva syftemålet därmed —
begränsa kommissionens registrerings- och anmälningsskyldighet jämlikt
kungörelsen med vissa bestämmelser om företrädesrätt med avseende å
planläggning av rekvisition och förfogande m. m. Vad angår registreringen
av beredskapspersonal torde det mest tyngande arbetet härmed för kommissionens
del vara slutfört före nästa budgetår. Vidare synas — i den
mån kostnaderna för de betydande materielanskaffningar, vartill medel anvisades
av 1941 års riksdag, guldits — arbetsuppgifterna för den kamerala
avdelningen inom kommissionen komma att lätta. Under betonande av
vanskligheterna i anslagsberäkningen, vilken givetvis utgår från att nuvarande
beredskapssituation förblir oförändrad, föreslår jag, att anslaget för
nästa budgetår beräknas till 240,000 kronor.

XV. Statens utrymningskommission: Omkostnader.

Till ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1940/41 anvisats ett förslagsanslag
av 50,000 kronor. Belastningen å anslaget för samma budgetår
utgj°rde 115,799 kronor. För innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag
av 75,000 kronor.

I skrivelse den 3 mars 1942 har statens utrymningskommission hemställt
örn anvisande av ett anslag å 120,000 kronor för bestridande av kommis -

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

sionens omkostnader för nästa budgetår. För skrivelsens huvudsakliga
innehåll har jag redogjort i samband med behandlingen av kommissionens
avlöningsanslag, och jag torde därför få hänvisa till nämnda redogörelse.

Departementschefen.

Under tiden juli 1941—februari 1942 utgjorde medelsåtgången å utrymningskommissionens
omkostnadsanslag 84,585 kronor eller genomsnittligt
för månad 10,573 kronor. Av beloppet 84,585 kronor utgjordes icke mindre
än omkring 44,000 kronor av resekostnader för kommissionens tjänstemän,
inkvarteringscheferna och utrymningschefenia. Av kommissionens i samband
med behandlingen av kommissionens avlöningsanslag återgivna redogörelse
för dess och de underordnade organens uppgifter torde emellertid
framgå, att det är nödvändigt att hålla personlig kontakt med inkvarteringsnämnderna,
främst för att därigenom få större trygghet för att inkvarteringsorganisationen
hålles vid liv, och det lärer med hänsyn härtill icke kunna
undgås, att resekostnaderna uppgå till betydande belopp.

Under framhållande av angelägenheten av att kommissionen tillvaratager
förefintliga möjligheter till begränsning av omkostnaderna vill jag föreslå,
att kommissionens omkostnadsanslag för nästa budgetår beräknas till 90,000
kronor.

XVI. Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad
civilbefolkning m. ni.

Av 1941 års riksdag (prop. den 17 oktober 1941, nr 305; riksdagens skrivelse
nr 487) anvisades till förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad
civilbefolkning m. m. ett reservationsanslag av 3,100,000 kronor. Anslaget
var avsett att anlitas för täckande av kostnaderna för dels redan vidtagen
materielanskaffning, vilka kostnader dittills bestritts av förskottsmedel, dels
ock av kommissionen planlagd ytterligare materielanskaffning. Kostnaderna
för den redan verkställda materielanskaffningen fördelade sig på olika materielslag
på sätt framgår av följande uppställning:

Materiel. Kostnad.

Virke till sängar m. m...................................... kronor 617,898:

Koks .......................................................... » 210,996: —

Träull......................................................... * 389,842: —

Halm och spån .............................................. 6,533:

Spik, skruv m. m............................................. » 2,274:

Spisar.......................................................... * 73,068: —

Brandskyddsmateriel ........................................ 36,500: —

Masonite (för mörkläggning) ................................ 67,300: —

Sängkläder och linne ....................................... 30,573: —

Köksutrustningar ............................................ » 204,042:

Diverse ............................................. s_614: 34

Summa kronor 1,639,640: 34

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Den av kommissionen planlagda ytterligare materielanskaffningen avsåg
tillgodoseende av följande ändamål:

Anskaffning av virke............................................ kronor 500,000

Anskaffning av spisar .......................................... > 75,000

Anskaffning av köksutrustning................................ >, 150,000

Anskaffning av träull .......................................... >, 210,000

Anskaffning av brandskydds- och mörkläggningsmateriel .. » 103,800

Anskaffning av pappersfiltar och pappersmadrasser ........ > 222,500

Arvoden och vissa ersättningar till ledamöter i inkvarterings nämnder

................................................ » 75,000

Hyror för förrådslokaler m. m................................. >, 50,000

Oförutsedda utgifter............................................ » 300,000

Summa kronor 1,686,300

I nämnda proposition omnämnes, att kommissionen hemställt, att till
dess förfogande skulle ställas visst belopp, närmast avsett till anskaffning
av kaminer och sjukvårds utrustning för internatförläggningarna men
att kommissionen då icke medhunnit att verkställa några närmare undersökningar
rörande behovet av nämnda materiel eller kostnaderna för anskaffningen.
Jag anförde i anledning därav, att med anvisande av medel
för dessa ändamål syntes vid sådant förhållande böra anstå, till dess kommissionen
vore i tillfälle framlägga närmare beräkningar.

I sin skrivelse den 3 mars 1942 har statens utrymningsTcommission jämväl
hemställt örn anvisande av ytterligare medel till förberedande åtgärder för
mottagande av evakuerad civilbefolkning.

För de planerade internatförläggningarna hade enligt kommissionen dittills
icke vidtagits några materielanskaffningar för att förbättra eller komplettera
uppvärmningsanordningarna. I ungefär 400 av de inventerade vinterbonade
internatfastigheterna behövde emellertid sådan komplettering ske.
Kommissionen finner det angeläget, att för avhjälpande av denna brist i
beredskapen anskaffning företages av 400 kaminer. Lämpliga kaminer kunde
erhållas till ett genomsnittspris av 70 kronor stycket. Den sammanlagda
kostnaden för anskaffningen beräknas av kommissionen till omkring 32,000
kronor, transportkostnader inberäknade.

Vidare hade kommissionen företagit utredning örn behovet av belysningsoch
reservbelysningsanordningar för internatfastigheterna. Ungefär 500 av
fastigheterna saknade elektrisk belysning, och kommissionen föreslår därför,
att i medeltal fyra karbidlampor anskaffas för envar av dessa fastigheter.
Antalet karbidlampor, som behövde anskaffas, uppginge sålunda till 2,000.
Då skador på det elektriska distributionsnätet och driftavbrott vid kraftstationer
m. m. i händelse av krig lätt torde kunna inträffa, anser kommissionen
vidare, att reservbelysning bör anskaffas för samtliga internat med
elektrisk belysning. För detta ändamål föreslås inköp av 4,000 karbidlampor.
Med hänsyn till att karbidlampor torde kunna erhållas för 6 ä 7
kronor stycket, och sammanlagt 6,000 karbidlampor skulle erfordras, be -

43

Kungl. Maj-.ts proposition nr 216.

räknas den sammanlagda anskaffningskostnaden av kommissionen till 45,000
kronor, transportkostnader inberäknade.

Kommissionen finner det sannolikt, att i en krigssituation de i handeln
förekommande lagren av karbid icke komma att förslå och föreslår däiför
inköp av ett beredskapslager karbid, bestående av en förpackning för varje
lampa, till en beräknad kostnad av 13,500 kronor.

Vidare föreslår kommissionen anskaffning av sådana sjukvårdsartiklar,
som erfordras för den första skötseln av mindre skador. En sats sjukvårdsmateriel,
bestående i första hand av gasbindor, bomull, vaxtaft, desinfektionsmedel,
sårsalva och febertermometrar, borde finnas tillgänglig å varje
internat. Inköp borde därför företagas av 4,000 satser. Kostnaderna beräknas
till 12 kronor 50 öre per sats eller sammanlagt 50,000 kronor. Med hänsyn
emellertid till att beräkningen i vissa delar syntes osäker och då transportkostnader
tillkomme, anser kommissionen kostnaden böra uppräknas till
55,000 kronor.

Slutligen föreslår kommissionen anskaffning för en till 11,000 kronor beräknad
kostnad av 20,000 armbindlar till transportledare å utrymningstågen,
till inkvarteringsnämndernas representanter för mottagning av de evakuerade
vid järnvägsstationerna och till inkvarteringsnämndens ledamöter i synnerhet
i de kommuner, som berördes av militärutrymning. Det vore nämligen av
betydelse, att nämnda personer lätt kunde igenkännas.

Det vore enligt kommissionen angeläget, att dessa materielanskaffningar
finge igångsättas inom den allra närmaste framtiden. Kommissionen hemställde
därför, att medel för nu berörda anskaffningar — tillhopa 156,500
kronor — måtte anvisas å förskottsstat.

Vidare har kommissionen i skrivelse den 21 mars 1942 hemställt om anvisande
av 150,000 kronor för anskaffning av köksutrustning för internatförläggningar.
Kommissionen erinrar därvid örn dels att i den materielanskaffning,
som redan vidtagits vid framläggande till 1941 års riksdag av förenämnda pioposition
nr 305, köksutrustningar inginge till ett belopp av 204,042 kronor, dels
ock att den då planlagda ytterligare materielanskaffningen avsåge, bland annat,
anskaffning av köksutrustning för 150,000 kronor. Vardera av dessa anskaffningar
avsåge omkring 1,000 satser köksutrustning. Emellertid hade det visat
sig, att förenämnda belopp av 150,000 kronor räckt till för anskaffande av
endast 450 satser köksutrustning (envar av sistnämnda satser har bestått av
tre kokkärl). Örn orsaken till att planlagd materielanskaffning icke kunnat ske
för de anvisade medlen yttrar kommissionen:

Anledningen till att kostnaderna ställt sig så avsevärt mycket högre än
kommissionen beräknat är den, att på grund av materialsvårigheter endast
kittlar av rostfri stålplåt kunnat anskaffas.

Kommissionen har företagit omfattande undersökningar angående möjligheten
att anskaffa kittlar av billigare material än rostfri plåt. Harvid har till
en början framgått, att användningen av koppar och aluminium icke ar tankbar
med hänsyn till bristen på dessa ämnen. Kommissionen har då undersökt
möjligheten att tillverka kittlar av stålplåt med invändig förtenning. Icke
heller detta har visat sig möjligt på grund av bristen på tenn.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Kommissionen har därefter tänkt sig möjligheten att använda oförtenta
kittlar av vanlig stålplåt. Enligt vad kommissionen inhämtat äro emellertid
sådana kittlar olämpliga dels med hänsyn till rostfaran och dels med hänsyn
till att syrorna i kött och grönsaker skulle komma att fräta på plåten. Kommissionen
har då undersökt lämpligheten av att använda invändigt emaljerade
kittlar. Sakkunniga på hälsovårdsområdet ha emellertid för kommissionen uppgivit,
att emaljerade kittlar av sadan storlek, som här är ifråga, måste anses
hälsovådliga på grund av risken för att emaljen går sönder. Det har för kommissionen
uppgivits, att användning av dylika större emaljerade kärl är förbjuden
i livsmedelsindustrin.

Kommissionen har sålunda funnit, att någon annan möjlighet icke står till
buds än anskaffning av kittlar, tillverkade av rostfri stålplåt. Denna tillverkning
ställer sig emellertid så dyrbar, att kommissionen icke för de för ändamålet
tillgängliga medlen kunnat anskaffa mer än 450 av de erforderliga 1,000
satserna köksutrustning.

För att den med materielanskaffningen avsedda beredskapen skulle kunna
uppnås funne kommissionen erforderligt, att ytterligare omkring 1,500 kittlar
anskaffades. Kommissionen hade tidigare räknat med att vid verkställande
av inkvartering kittlar i relativt stor omfattning skulle kunna erhållas
i inkvarteringsorten. Det rådande krisläget föranledde emellertid till
att förråden i detaljhandeln av större kokkärl snabbt minskades. Detta med
förde i sin tur, att behovet av kokkärl vid en utrymning i allt större utsträckning
måste tillgodoses ur kommissionens i förväg ujijdagda förråd. Enligt vad
kommissionen inhämtat kunde kittlar av lämplig storlek erhållas till en kostnad
av ungefär 100 kronor stycket. Den sammanlagda kostnaden för den av
kommissionen såsom erforderlig ansedda ytterligare anskaffningen utgjorde
150,000 kronor. Kommissionen hemställde, att nämnda belopp måtte för ända
målet ställas till dess förfogande.

Departementschefen.

Kommissionens framställningar i ärendet avse anskaffning av 1) kaminer,
2) karbidlampor, 3) karbid, 4) sjukvårdsutrustning, 5) armbindlar och 6) kokkärl.

Jag tillstyrker förslaget örn anskaffande för en kostnad av 32,000 kronor
av 400 kaminer till komplettering av uppvärmningsanordningarna å internatfastigheterna.

Såvitt rörer karbidlampor innebär kommissionens anskaffningsprogram
att dels envar av de 500 internatfastigheter, vilka ej äro försedda med elektrisk
belysning, skulle utrustas med fyra karbidlampor, dels ock 4,000 karbidlampor
skulle anskaffas till de med elektrisk belysning försedda internaten
såsom reserv i händelse av skador pa det elektriska distributionsnätet
eller driftavbrott vid kraftstationer.

För att man skall räkna med att taga i anspråk de internatfastigheter, som
ej äro försedda med elektrisk belysning, erfordras, att belysningsanordning av
annat slag anskaffas. Efter undersökningar av kostnaderna för olika härvid
tänkbara alternativ har kommissionen stannat för att föreslå anskaffande
för ändamålet av karbidlampor. Jag tillstyrker kommissionens förslag och
beräknar för ändamalet ett belopp av 15,000 kronor.

45

Kungl. Maj-.ts proposition nr 216.

Yad däremot angår förslaget om anskaffande av karbidlampor till de
elektrifierade internatfastigheterna vore det visserligen i och för sig önskvärt,
att man på dylikt sätt tryggade sig mot verkningarna av skador å det
elektriska nätet eller andra driftavbrott. Å andra sidan måste av ekonomiska
skäl anskaffningen till internatfastigheterna begränsas till det oundgängligen
nödvändiga. Det synes mig icke möjligt att därvid säkra sig mot olika
eventualiteter, vilka kunna inträffa till följd av krigsskador. Jag finner mig
därför icke kunna tillstyrka vad kommissionen i denna del föreslagit.

Jag delar kommissionens uppfattning, att anskaffning redan nir bör ske
av ett beredskapslager karbid, bestående av en förpackning för varje karbidlampa.
Då antalet karbidlampor, som i det föregående föreslagits skola
anskaffas, utgör 2,000, och varje förpackning av kommissionen beräknats
draga en kostnad av två kronor 20 öre, erfordras för ändamålet 4,400
kronor.

Kommissionens förslag örn anskaffning av sjukvårdsutrustning och armbindlar
för en kostnad av respektive 55,000 och 11,000 kronor tillstyrkes.

Yad slutligen angår förslaget örn anskaffning av 1,500 större kokkärl för
en kostnad av 150,000 kronor framgår av kommissionens framställning den
21 mars 1942, att på grund av materialsvårigheter användbara kokkärl stå
att anskaffa endast i rostfri stålplåt. Möjlighet att välja mellan olika materialslag
förefinnes sålunda icke. Med hänsyn till att det ur beredskapssynpunkt
synes nödvändigt att föranstalta örn anskaffning av kokkärl i den av
kommissionen föreslagna omfattningen, torde den omständigheten att nyssnämnda
material är förhållandevis dyrbart icke få tillmätas avgörande betydelse,
helst som svårighet icke torde föreligga att annorstädes finna användning
för kokkärlen, därest i ett framtida läge så anses kunna ske. Jag tillstyrker
därför kommissionens ifrågavarande framställning.

Yid bifall till vad i det föregående föreslagits erfordras ett sammanlagt
belopp av (32,000 + 15,000 + 4,400 + 55,000 + 11,000 + 150,000) 267,400 kronor.
På samma sätt som skedde beträffande den av kommissionen under hösten
1941 planlagda materielanskaffningen torde förevarande fråga böra genom
anslagsäskande i vanlig ordning underställas riksdagen. Anslaget bör, i
likhet med förenämnda, av 1941 års riksdag beviljade anslag, givas formen
av reservationsanslag, därvid en avrundning uppåt torde böra ske till 270,000
kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

I) godkänna följande avlöningsstat för luftskyddsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 36,000

46

Kungl. Majds proposition nr 216.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ........ kronor 175,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 132,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 10,000

Summa förslagsanslag kronor 353,000

II) för budgetåret 1942''43 anvisa

dels till Luftskyddsinspektionen: Avlöningar

ett förslagsanslag av.............................. kronor 353,000;

dels till LuftsJcyddsinspektionen: Omkostnader

ett förslagsanslag av.............................. » 159,000;

dels till Civilt luftskydd: Alarmering sanordningar
ett reservationsanslag av.................. » 405,000;

dels till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning

ett reservationsanslag av.......................... » 1,560,000;

dels till Civilt luftskydd: Anskaffande av viss
gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål m. m.

ett förslagsanslag av.............................. » 435,000;

dels till Civilt luftskydd: Luftskyddsövningalett
förslagsanslag av.............................. > 100,000;

dels till Civilt luftskydd: Försöksverksamhet

ett förslagsanslag av.............................. » 45,000;

dels till Civilt luftskydd: Statens luftsky dds skola

ett förslagsanslag av........................ » 50,000;

dels till Civilt luftskydd: Bidrag till enskilda
sammanslutningar för utbildning av luftskydds personal

m. m. ett anslag av .................... » 480,000;

dels till Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner
för anordnande av vissa skyddsrum ett reservationsanslag
av .................................... » 2,000,000;

dels till Civilt luftskydd: Anordnande av observationsplatser
ett reservationsanslag av ...... » 500,000;

dels till Civilt luftskydd: Arvoden till vissa

luftskyddschef er m. m. ett förslagsanslag av____ » 50,000;

dels till Civilt luftsky dd: Övertagande av egendom
i annan ordning än genom rekvisition ett

förslagsanslag av.................................. » 300,000;

dels till Statens utrymningskommission: Avlöningar
ett förslagsanslag av...................... » 240,000;

dels till Statens utrymningskommission: Omkostnader
ett fh-slagsanslag av .................. » 90,000;

dels ock till Förberedande åtgärder för mottagande
av evakuerad civilbefolkning m. m. ett
reservationsanslag av.............................. » 270,000.

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:
Bengt Hammarberg.