Kungl. Majlis proposition nr 187.
1
Nr 187.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande
av anslag ä tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1941142 för vissa fortifikatoriska anordningar
m. m.; given Stockholms slott den 6 mars
1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementsch
jfen hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 6 mars 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehksson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, vad
angår punkten 3, jämväl med chefen för handelsdepartementet anmäler chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande ärenden angående medelsanvisning
för försvarsväsendets räkning å tilläggsstat II till riksstaten för
innevarande budgetår samt anför härutinnan följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 187 188.
Cl! 43
2
Kungl. Majda proposition nr 187.
Ilo.
Uti skrivelse den 27 februari 1942 bär arméförvaltningens tygdepartement
hemställt att för anskaffning av i skrivelsen närmare angiven tygmateriel ett
belopp av 10,050,000 kronor måtte ställas till departementets förfogande.
chefen. , Härmare redogörelse för detta ärendes innebörd torde med hänsyn
till dess natur icke böra lämnas till statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande
utskott torde få inhämta för ärendets bedömande erforderliga upplysningar
ur de handlingar, som komma att till utskottet överlämnas.
För egen del anser jag mig böra tillstyrka, att de begärda medlen anvisas
or ändamalet. Jag får emellertid i anslutning härtill framhålla, att tygdepartementet
ansett nödvändigt att, därest här avsedd anskaffning skall
kunna anslutas till nu pågående leveranser av materiel av motsvarande slag
utan att avbrott och avsevärd tidsförlust uppkomma, beställning snarast
sker hos vederbörande tillverkare. Med hänsyn härtill är det min avsikt
att i annat sammanhang föreslå Kungl. Majit bemyndiga tygdepartementet
att med vederbörande leverantör sluta avtal om leverans av ifrågavarande
materiel.
De för anskaffningen erforderliga medlen torde lämpligen böra anvisas
under den i riksstaten för innevarande budgetår under armén upptagna anslagsrubriken
Vapen och ammunition m. m. Jag hemställer, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vapen och ammunition m. ni. å tilläggsstat II till
riksstaten for budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av................................................ kronor 10,050,000.
2:o.
Vid anmälan tidigare detta år av propositionen nr 34 angående anvisande
av vissa. anslag å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
anförde jag under punkten 5. Vissa fortifikatoriska anordningar m. m., att
bland de för budgetåret i fråga i detta sammanhang av arméförvaltningen
begärda anslagsmedlen inginge ett belopp av 1,800,000 kronor för anordnande
av vissa luftbevaknings- och luftvärnscentraler, till vilket förslag jag för det
dåvarande icke ansåg mig beredd taga ställning.
Sedan överbefälhavaren över rikets för sv ar sier after i skrivelse den 25 februari
1942 gjort viss framställning i ämnet, hava särskilda utlåtanden avgivits den
2 mars 1942 av 1940 års militära byggnadsutredning såväl över arméförvaltningens
berörda äskande som över överbefälhavarens sistnämnda framställning.
Av skäl, som på grund av ärendets natur här icke närmare torde böra
upptagas till behandling men som framgå av de handlingar, vilka komma
att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, har utredningen tillstyrkt
en medelsanvisning av 1,800,000 kronor för örn- och nybyggnad av
luftbevaknings- och luftvärnscentraler i enlighet med ett av utredningen närmare
angivet byggnadsprogram.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 187.
Efter den utredning, som sålunda ägt rum, finner jag mig böra tillstyrka
bifall till arméförvaltningens framställning. Enligt vad jag från försvarsstaben
inhämtat innebära här föreslagna åtgärder icke någon utökning av för
fredstid gällande personalorganisation. Då de arbeten, som i framställningen
avses, äro av brådskande karaktär, torde Kungl. Majit böra bemyndiga arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse att med anlitande av under händer varande
medel omedelbart gå i författning örn utförande i första hand av de
av överbefälhavaren avsedda anläggningarna.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Vissa fortifikatoriska anordningar m. rn. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ........................................ kronor 1,800,000-
3:o.
I gemensam skrivelse den 2 oktober 1941 liava landshövdingen i Gotlands
län och biskopen över Visby stift hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga
åtgärder för åstadkommande av ett soldathem i Fårösund. I skrivelsen har
anförts i huvudsak följande:
De omfattande försvarsanstalter, som under förhållandevis kort tid tillkommit
i och i trakten av Fårösund på norra Gotland, hade medfört ett
uppenbart behov att därstädes snarast möjligt få till stånd en tillräcklig
samlingslokal, där de värnpliktiga kunde på ändamålsenligt sätt tillbringa
sin fritid. För Fårösunds lilla samhälle vore det ej möjligt att lösa denna
fråga, som för övrigt till största delen berörde de många, som fjärran från
sina hem på fastlandet på norra Gotland fullgjorde sin militära tjänst; här
gällde det alltså ej ett lokalt intresse utan ett problem med avsevärt vidare
aspekter.
Kasernetablissement och övriga byggnader vid Gotlands kustartillerikår
vore uppförda inom ramen för 1936 års försvarsbeslut. Med hänsyn till
kustartilleriets så avsevärt ökade betydelse och därav följande omfattande
utvidgningar stöde det klart, att dess lokalutrymmen vore hårt pressade.
Marketenteriet vore visserligen utvidgat under år 1941 men trots detta så
belastat, att det knappast kunde anses på tillfredsställande sätt fylla de förefintliga
behoven.
I själva kasernerna vore samtliga s. k. dagrum tagna i anspråk såsom
logement, varför dessa lokaler icke stöde de värnpliktiga till buds vid utnyttjande
av fritiden. Dessutom vore en stor del av manskapet förlagt i
baracker inom kasernområdet. Härav framginge, att ett verkligt kännbart
behov förelåge att få till stånd läs- och skriv- samt studiecirkelrum. Särskilt
på en sådan avlägsen ort som Fårösund hade dylika lokaler givetvis en
särskilt stor och betydelsefull uppgift att fylla, enär de inkallade på grund
av isoleringen hade så små möjligheter att besöka hem och anhöriga.
Vid behandlingen av en motion i ärendet vid 1941 års riksdag (nr 307) i
andra kammaren hade statsutskottet framhållit, att det jämväl för utskottet
framstode som behjärtansvärt, att åtgärder vidtoges i syfte att bereda den
f)å Fårösund förlagda militärpersonalen tillgång till ett soldathem. Då det
lär gällde en verksamhet, som förut ej tillgodosetts genom medelsanvisning
Departements
chefen.
4
Kungl. Majlis proposition nr 187.
å riksstaten, men Kungl. Majit i vissa fall för ändamålet beviljat bidrag ur
lotterimedelsfonden, ansåge utskottet, att frågan närmare borde prövas av
Kungl. Majit och hade därför icke föreslagit någon åtgärd i anledning av
motionen.
Yad utskottet hemställt hade bifallits.
Vid'' debatten i andra kammaren den 14 juni, då denna fråga behandlats,
hade av talarna uttalats sympati för motionen. Under denna debatt*hade
även i detta sammanhang en frikyrklig lokal på Gotland omnämnts. Ifrågavarande
lokal kunde emellertid icke på något sätt fylla det föreliggande
stora behovet.
Bunge församling, inom vilken Fårösunds samhälle vore beläget, hade
inköpt och kostnadsfritt ställt en synnerligen lämplig tomt till förfogande
för uppförande av ett soldathem. Vid av landshövdingen avlagt besök i
Fårösund hade chefen för Gotlands kustartillerikår vitsordat det utomordentliga
behovet av ett soldathem samt det fördelaktiga läget av den för ändamålet
skänkta tomten.
Arkitekten Gustav Holmdahl, Stockholm, hade efter uppdrag utfört skissritningar
samt upprättat kostnadsförslag. En på ritningen upptagen pastorsbostad
behövde emellertid icke komma till utförande, enär denna bostadsfråga
vore tillgodosedd på annat sätt.
Varken för Fårösunds samhälle eller Gotlands län vore det möjligt att
anskaffa tillräckliga medel för uppförande av det föreslagna soldathemmet,
även örn behovet av ett sådant allmänt insåges. Att å andra sidan på enskild
väg på Gotland erhålla tillräckliga medel vore på grund av den ekonomiska
situationen ogörligt. Som förut framhållits vore för övrigt en
fritidsinstitution av här ifrågavarande slag endast till en del ett Gotlandsintresse,
enär ju en sådan bleve av det största värde för de många fastlänningar,
som på Gotland fullgjorde sin militärtjänst.
Det syntes förslagsställarna så mycket mer befogat att i denna fråga begära
statsmakternas medverkan som efter vad som erfarits staten på andra
håll trätt hjälpande emellan, då det gällt dylik för försvaret så viktig, socialvårdande
verksamhet.
Vid framställningen finnes fogad — förutom omförmälda ritningar m. m.
— en kostnadsberäkning utvisande ett medelsbehov av 210,000 kronor.
Chefen för marinen har i yttrande den 20 oktober 1941, under hänvisning
till den förlängda värn pliktstiden, livligt förordat förslaget.
Marinförvaltningen, som den 18 november 1941 yttrat sig i ärendet, kar
likaledes varmt tillstyrkt förslaget. I förnyat utlåtande den 5 december
1941 har ämbetsverket — med hänsyn till att den i framställningen åberopade
kostnadsberäkningen vore baserad på prisläget hösten 1940 — verkställt
omarbetning av densamma och därvid kommit till följande resultat:
Byggnadskostnader, enligt detaljberäkning grundade på a-priser
från pågående byggnadsentreprenader i Fårösund ........ kronor 160,000
Invändiga värme-, vatten-, sanitets- och ventilationsanläggningar
.......................................................... » 40,000
Yttre vatten- och avloppsledningar ............................ » 8,000
Elektriska ledningar, in- och utvändigt ........................ » 10,000
Fasta inredningar i säl och förvaringsrum .................... » 10,000
Administrationskostnader, inklusive arkitektarvode, samt oförutsedda
utgifter, cirka 10 procent å 228,000 kronor ...... » 22.000
Summa kronor 250,000
Kungl. Maj-.ts proposition nr 187.
5
Ämbetsverket bär i samband därmed framhållit, att den sålunda beräknade
relativt höga totalkostnaden för byggnadens uppförande sammanhängde
med byggnadens — med hänsyn till byggnadssättet i allmänhet i samhället
— föreslagna stora utsträckning i plan, vilket medförde jämförelsevis höga
kostnader för uppvärmning, varjämte för soldathemmets rörelse erforderliga
köks- och serveringslokaler krävde sanitet- och ventilationsanläggningar
m. m., som likaledes betingade förhållandevis stora kostnader.
I utlåtande den 14 december 1941 har vidare centralrådet för religiös och
kulturell verksamhet inom för svar sväsendet anfört följande:
Rådet hade genom sin verkställande prästerliga ledamot varit i tillfälle
att å platsen taga kännedom örn de förhållanden, som betingade uppförandet
av ett soldatliem i Fårösund. På grundval av dessa erfarenheter kunde
vitsordas, att behovet av ett soldatliem i Fårösund vore synnerligen trängande.
I det lilla samhället funnes lokal för biograf samt ett missionshus,
i vilket senare anordning träffats för att tills vidare kunna mottaga ett
mindre antal soldater å dessas fritid. På grund av manskapsstyrkans i
Fårösund storlek vore ifrågavarande utrymme synnerligen otillfredsställande,
varjämte det ingalunda medgåve bedrivandet av studieverksamhet och annan
soldatvård av nutida art. Likaledes saknades en större samlingssal för fester
och gudstjänster. Av de företedda ritningarna för det åsyftade soldatliemsbygget
syntes framgå, att detsamma vore praktiskt planerat. Som Fårösund
vore mycket avlägset beläget, med dåliga kommunikationer till Tisby, och
som större delen av det därstädes förlagda manskapet icke ens hade hemort
på Gotland, syntes det centralrådet synnerligen angeläget, att ett ordentligt
och modernt soldathem snarast komme till stånd i Fårösund. Den gjorda
framställningen tillstyrktes därför livligt.
1940 års militära hyggnadsutredning har slutligen i ärendet anfört bland
annat följande:
Mot de av arkitekten Holmdahl uppgjorda ritningarna hade byggnadsutredningen
i huvudsak intet annat att erinra än att den föreslagna persedelförvaringen
i källaren borde utgå. Ritningarna kunde därför läggas till
grund för det slutliga ritningsarbetet.
Yad byggnadskostnaderna beträffade funne utredningen det av arkitekten
Holmdahl angivna beloppet 210,000 kronor vara för ändamålet tillräckligt
och täcka kostnaderna för även utvändiga ledningar. Utredningen förutsatte
härvid, att byggnaden utfördes av trä på grund och bottenbjälklag av betong,
att taket täcktes med tegel och att byggnaden försåges med en enkel men
beständig inredning. I sådant avseende ville utredningen beträffande arkitektens
materialförteckning å ritning nr 9 anföra, att invändig isolering av
siporexplattor i källare erfordrades endast i arbetsrum och kapprum, att invändiga
trappor kunde göras av trä, att takresningen borde avpassas för
tegeltak samt invändiga tak och väggytor klädas med paneler av trä eller
treetex (liknande), att terassen endast borde grusas, att golven borde utföras
åtminstone i viss utsträckning av furu, eventuellt (ivriga golv av furuparkett
(dier furukubb samt att badrum i lägenheten borde uteslutas och
ersättas med ett badkar i källarens tvättstuga. Fönsterytorna borde minskas.
Enligt handlingarna i ärendet syntes avsikten vara, att byggnaden skulle
ägas och förvaltas av en för ändamålet bildad stiftelse. En sådan anordning
syntes emellertid icke skapa förutsättningar för ett allsidigt och effektivt
utnyttjande av byggnaden. Utredningen hade fastmer förutsatt, att bygg
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 187.
Departements
chefen.
Haden skulle kunna disponeras för även rent militära ändamål. På grund
härav borde truppförbandscliefen direkt eller indirekt hava bestämmanderätten
över byggnadens användning oell icke endast vara utrustad med vetorätt.
Lämpligt syntes vara, att rörelsen bedreves av lägerkassan under
marinförvaltningens överinseende på motsvarande sätt som i proposition
1941: 344 för flygvapnets del föreslagits beträffande en fritidsbyggnad i
Såtenäs. •
Ett bifall till detta förslag skulle medföra, att byggnaden icke längre
kunde anses som soldathem i den mening detta begrepp i vanliga fall uppfattades.
Det syntes då lämpligare att helt enkelt benämna byggnaden fritidsbyggnad.
Utredningen hade icke haft tillfälle att i detta fall upprätta några driftskalkyler,
vilket dock i förevarande fall syntes vara av mindre betydelse.
Utredningen hade heller icke i nuvarande läge undersökt, huruvida Bunge
kommun vore villig att under ovan föreslagna ändrade förutsättningar ställa
tomt till förfogande.
Under åberopande av vad sålunda anförts, finge militära byggnadsutredningen
tillstyrka uppförande av fritidsbyggnad i Fårösund i huvudsaklig
överensstämmelse med det vid handlingarna fogade förslaget för en kostnad
av 210,000 kronor.
Det torde få anses uppenbart, att i Fårösund föreligger ett starkt behov
av en anläggning av ifrågavarande slag. Såsom 1940 års militära byggnadsutredning
i sitt berörda utlåtande antytt, har en stiftelse, benämnd Stiftelsen
Fårösunds soldathem, grundats med uppgift att uppföra och med
äganderätt förvalta soldathemmet i fråga, sedan för ändamålet erforderliga
medel ställts till förfogande genom statligt ingripande. Bunge kommun har
därjämte, som nämnts, kostnadsfritt ställt mark till förfogande för hemmet.
Lotterimedel kunna enligt vad jag inhämtat för närvarande ej ställas till
förfogande för detta ändamål. Då medel på annan väg icke torde kunna
inom rimlig tid anskaffas och det får anses vara ur allmän synpunkt av intresse,
att tillfredsställande fritidslokaler utan dröjsmål anordnas i Fårösund,
har jag intet att erinra mot att statsanslag anvisas för ändamålet.
Som förutsättning bör emellertid gälla, att staten icke avhänder sig äganderätten
till byggnaden och att byggnaden i enlighet med byggnadsutredningens
förslag uppföres såsom militär fritidsbyggnad, vars lokaler vid behov
jämväl kunna tagas i anspråk för rent militära ändamål, exempelvis för
lektioner, föreläsningar och filmförevisningar. På skäl som åberopades vid
anmälan av ett likartat ärende i propositionen 1941:344 (punkten 9) bör
byggnaden uppföras genom statens försorg och mot lämplig årlig avgäld
utarrenderas till kustartillerikårens lägerkassa. Den årliga arrendeavgift,
som staten därvid bör betinga sig, synes böra framdeles av Kungl. Majit
bestämmas. Byggnadens vård och förvaltning bör i enlighet med byggnadsutredningens
förslag ankomma på lägerkassan under marinförvaltningens
överinseende. De i detta hänseende och i övrigt erforderliga bestämmelserna
torde det få ankomma på Kungl. Majit att meddela efter förslag av
marinförvaltningen. Om så befinnes lämpligt, bör byggnaden kunna ut
-
Kungl. Majlis proposition nr 187.
7
arrenderas — i stället för till lägerkassan — till annat lämpligt rättssubjekt,
som ur de ovan angivna synpunkterna finnes kunna träda i lägerkassans
ställe. Yilket alternativ som i detta hänseende än väljes böra andra till
Gotland förlagda förband än kustartillerikåren och till dem hörande personal
äga tillgång till byggnaden i samma utsträckning och under samma villkor
som kåren själv.
Erforderliga medel för byggnadens uppförande böra anvisas i form av
kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond.
Med hänsyn till det angelägna behovet av byggnaden i fråga torde
anslag för ändamålet böra anvisas å tilläggsstat. Som villkor för anslaget
bör gälla, att kommunen kostnadsfritt till staten med äganderätt överlåter
erforderlig tomt.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att, under villkor att Bunge kommun kostnadsfritt till staten
med äganderätt överlåter för ändamålet erforderlig tomt, till
Fritidsbyggnad vid Gotlands hist artillerikår å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering i
försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond,
anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 210,000.
4:o.
Sedan stationsbefälhavare!! vid Karlskrona örlogsstation hemställt örn
anvisande av medel för uppgörande av förslag till restaurering av Karlskrona
amiralitetsförsamlings kyrka, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den
5 oktober 1934 byggnadsstyrelsen att för ändamålet av sjätte huvudtitelns
extra reservationsanslag till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. taga i anspråk högst 1,500 kronor, varjämte Kungl. Majit föreskrev, att
— därest framdeles anslag av statsmedel beviljades för utförande av kyrkans
restaurering — från sådant anslag skulle tillgodoföras berörda anslag vad
därav för berörda ändamål utgivits.
Sedermera har ett restaureringsförslag på anmodan av byggnadsstyrelsen
utarbetats av stadsarkitekten i Karlskrona. Förslaget, som omfattar
inrednings- och målningsarbeten samt installation av värmeledning och
elektrisk belysning, har godkänts av byggnadsstyrelsen, varefter riksantikvarien
lämnat vissa direktiv i ämnet. Kostnaderna för förslagets realiserande
beräknades uppgå till 112,000 kronor.
Marinförvaltningen har vid upprepade tillfällen i sina äskanden angående
sjöförsvarets medelsbehov gjort framställning örn utverkande av medel till
utförande av deli i restaureringsförslaget ingående installationen av värmeledning,
som enligt ämbetsverkets förmenande finge anses tillhöra det normala
underhållet av kyrkan och sålunda åvila de marina myndigheterna,
medan det däremot kunde ifrågasättas huruvida de jämförelsevis höga kostnaderna
för restaureringen i övrigt borde belasta fjärde huvudtiteln.
8
Kungl. Majlis proposition nr 187.
Marinförvaltningens framställningar föranledde icke till annan åtgärd än
att på Kungl. Maj:ts förslag (proposition 1938: 275, riksdagens skrivelse
nr 420) å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 uppfördes ett förskottsanslag
av 135,000 kronor, till kyrkans restaurering. Riksdagen uttalade i
sin berörda skrivelse, att restaureringen snarast borde komma till utförande,
varvid ifrågasatt värmeledningsinstallation syntes böra utföras i samband
med anordnandet under budgetåret 1938/39 av värmeledning i kustartilleriets
näraliggande kasern.
I skrivelse den 3 maj 1941 bär marinförvaltningen till en början erinrat
om det sålunda anvisade anslaget å beredskapsstaten ävensom anmält, att
den i riksdagsskrivelsen åsyftade centralvärmeanläggningen i Karlskrona
kustartilleriregementes stadskasern numera vore färdigställd samt planerad med
tanke på att värme därifrån skulle kunna levereras till kyrkan. Ämbetsverket
hemställde att medel nu måtte ställas till förfogande för ändamålet och åberopade
därvid en skrivelse den 18 april 1941 i ämnet från chefen för Sydkustens
marindistrikt, vari bland annat anförts följande:
Chefen för Karlskrona örlogsvarv hade efter verkställd revidering av den
tidigare kostnadsberäkningen uppgivit, att de planerade arbetena kunde utföras
inom den angivna kostnadsramen av 135,000 kronor. Emellertid hade
ämbetsverkets värmeingenjör framhållit lämpligheten, bland annat ur driftssynpunkt,
av att kyrkans uppvärmning skedde genom värmecentralen i Karlskrona
kustartilleriregementes kaserner i stället för såsom tidigare tänkts
genom värmecentralen i marinens sjukhus. I så fall komme dock kostnaden
för värmeanläggningen att ökas med omkring 8,000 kronor. Det erforderliga
totalbeloppet för restaureringens genomförande jämte värmeledningsinstallation
uppginge sålunda till 143,000 kronor.
Under de två senaste stränga vintrarna hade behovet av förbättrade uppvärmningsanordningar
i kyrkan påtagligt kommit till synes därigenom att
många icke vågat av hälsoskäl besöka kyrkan.
Under åberopande av vad i ämnet anförts hemställde marinförvaltningen,
att tillhopa 143,000 kronor måtte anvisas för ifrågavarande ändamål.
Departements- Denna restaureringsfråga har sedan flera år tillbaka varit föremål för
chefen. uppmärksamhet från myndigheternas sida. Det synes nödvändigt att arbetena
i enlighet med nu föreliggande förslag komma till utförande. Det nuvarande
värmesystemet är oekonomiskt i drift och så ineffektivt, att dräglig
temperatur icke kan hållas i kyrkan. Även i andra hänseenden föreligga
brister av den art, att kyrkan endast med stora olägenheter kan användas
som publik lokal. Vid ärendets behandling har tagits under övervägande,
huruvida icke för närvarande endast centralvärmeinstallationen borde komma
till utförande. Då det emellertid ur ekonomisk synpunkt synes fördelaktigast
att restaureringen i övrigt, som i varje fall icke kan uppskjutas
någon längre tid, utföres samtidigt, finner jag mig böra tillstyrka, att medel
nu anvisas för arbetet i dess helhet. Det anslag, som för ändamålet upptogs
å förutnämnda beredskapsstat, synes därför nu böra upptagas å riksstaten
såsom tilläggsanslag för innevarande budgetår. Mot kostnadsberäk
-
9
Kungl. Marits proposition nr 187.
ningarna torde intet annat vara att erinra än att anslaget med hänsyn till
inträffade prisstegringar numera — enligt vad jag under hand inhämtat
från marinförvaltningen — torde böra bestämmas till 160,000 kronor. Härvid
har förutsatts, att kyrkans värmesystem anslutes till värmecentralen i
Karlskrona kustartilleriregementes stadskasern.
Beloppet torde böra anvisas såsom anslag till kapitalinvestering i försvarsväsendets
fastighetsfond, marinförvaltningens delfond därav.
I anslutning till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Bestaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering
i försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens
delfond, anvisa ett reservationsanslag av.. kronor 160,000.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Majit Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sigurd Lind.
612 42