Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

1

Nr 179.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till omoch
tillbyggnad av länsresidenset i Vänersborg; given
Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 6 mars 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I särskilda framställningar den 11 november 1941 och den 25 februari 1942
har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande av medel till vissa örn- och tillbyggnadsarbeten
vid länsresidenset i Vänersborg för åstadkommande av ökade
lokaler för länsstyrelsens behov samt för beredande av lokaler för vissa
länsstyrelsen närstående institutioner.
niliang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 179.

\

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Da i samband med ordnandet av länsstyrelsens lokalfråga spörsmål uppkommit
örn ändring av det förslag, som låg till grund för statsmakternas år
1941 fattade beslut örn uppförande i kvarteret Palmen i Vänersborg av en för
vissa statliga myndigheter avsedd byggnad, torde jag, innan jag går in på
byggnadsstyrelsens nu förevarande framställningar, få erinra örn följande:

På därom av Kungl. Majit i proposition deli 3 januari 1941, nr 2, framlagt
förslag anvisade riksdagen till nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg
å tilläggsstat 11 för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 620,000
kronor. Såsom framgår av den i propositionen (sid. 271—273) lämnade framställningen,
skulle byggnaden uppföras i tre våningar och inrymma, förutom
lantmäterikontoret samt en vaktmästarbostad och arkivutrymmen, lokaler för
vägingenjörs- och länsarkitektkontoren, landsfogden, länsstyrelsens försvarsassistent
samt Västerbygdens vattendomstol. Den för byggnaden erforderliga
tomtmarken, norra delen av tomten nr 1 i kvarteret Palmen, förband sig tomtens
ägare, Vänersborgs stad, att utan vederlag avstå till staten, därest vattendomstolens
kansli under en tid av omkring 25 år förbleve förlagt till staden.

Då förutsättningarna för att taga i anspråk de till byggnadsföretaget anvisade
medlen icke varit för banden, har Kungl. Majit ännu icke beslutat företagets
igångsättande.

I sin förenämnda framställning den 11 november 1941 erinrade byggnadsstyrelsen
till en början om att länsstyrelsen den 5 februari 1941 hos Kungl.
Majit hemställt om åtgärder för att tillgodose länsstyrelsens behov av utökade
tjänstelokaler. Styrelsen fortsatte:

Länsstyrelsen ifrågasatte, att en nybyggnad skulle uppföras för dess räkning
och alt det nuvarande länsresidenset skulle användas dels, i samma omfattning
som dittills, till boställe för landshövdingen och dels beträffande
den del, som bleve disponibel vid länsstyrelsens utflyttning, för de statsinstitutioner,
som den beslutade nybyggnaden i kvarteret Palmen i Vänersborg
vore avsedd att inrymma. Landssekreteraren och landskamreraren framhöllo
reservationsvis såsom sin mening, att länsresidenset i sin helhet borde upplåtas
åt länsstyrelsen och nytt boställe anordnas åt landshövdingen.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 7 mars 1941 bemyndigat byggnadsstyrelsen
att verkställa skyndsam utredning i frågan samt länsarkitekten i
Vänersborg A. Berglund på styrelsens uppdrag utfört vissa preliminära undersökningar,
hade byggnadsstyrelsen uppdragit åt Berglund att verkställa
närmare utredning i frågan i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av
styrelsen angivna riktlinjer. Berglund hade uppgjort ett skissförslag, som
åskådliggjorts å tre vid byggnadsstyrelsens framställning fogade ritningar.
Byggnadsstyrelsen hade den 17 juni 1941 anhållit örn länsstyrelsens yttrande
över förslaget och därvid framhållit bland annat följande:

Enligt länsarkitektens förslag skulle landshövdingens boställsvåning inom
residenset bibehållas oförändrad, under det att landskansliet skulle övertaga
samtliga lokaler inom residensets norra del. För landskontoret skulle norr
om residenset uppföras en ny flygelbyggnad. Förslaget upptoge därjämte en
söder om residenset förlagd flygelbyggnad, vilken avsåges att rymma två vaktmästarbostäder
samt lokaler för landsfogde och vattendomstol. Såvida flygelbyggnader
till residenset överhuvud skulle komma till stånd, vore det av såväl
arkitektoniska skäl som med hänsyn till stadsbilden mest önskvärt, att
båda flyglarna uppfördes samtidigt, men alltför stora betänkligheter syntes

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

3

icke möta mot att till en början endast den norra flygeln utfördes. Under
denna förutsättning skulle lokaler för landsfogde och vattendomstol på sätt
tidigare avsetts beredas inom nybyggnaden inom kvarteret Palmen. Även örn
den södra flygeln redan från början skulle utföras, kunde emellertid starkt
ifrågasättas, örn icke landsfogdeexpeditionen och vattendomstolen lämpligen
borde förläggas till kvarteret Palmen, då det syntes mest naturligt att i den
södra flygelbyggnaden inrymma länsarkitekt- och vägingenjörskontor.

Länsstyrelsen hade i yttrande den 27 september 1941 förklarat sig i stort
sett icke hava något att erinra mot styrelsens förslag. Länsstyrelsen ville icke
motsätta sig ett kortare uppskov med den södra flygelns uppförande. Om endast
den norra flygeln uppfördes nu, skulle dock den praktiska olägenheten
uppstå, att länsstyrelsen skulle sakna vaktmästarbostad i fastigheten, vilket
icke borde få förekomma. En sådan bostad borde därför enligt länsstyrelsens
mening provisoriskt anordnas i flygelbyggnaden.

Emot länsstyrelsens yttrande — vilket, enligt vad byggnadsstyrelsen upplyst,
under hand biträtts av den nuvarande landshövdingen Lundvik — hade
landssekreteraren Lindgren och föredraganden i ärendet, länsassessorn Hentz,
reserverat sig under yrkande i första hand på en lösning, som ginge ut på att
residenset i sin helhet skulle inrättas till tjänstelokaler och landshövdingen
beredas bostad i en nybyggnad.

Byggnadsstyrelsen anförde för egen del, att styrelsen funne det uppgjorda,
av länsstyrelsen i stort sett förordade förslaget innebära den lämpligaste
lösningen av förevarande lokalfrågor. Styrelsen avstyrkte på anförda skäl
den av reservanterna föreslagna utvägen. Ehuru det givetvis vore önskvärt,
att vaktmästarbostad funnes inom residenset, syntes detta icke vara oundgängligen
nödvändigt.

I likhet med länsstyrelsen ansåge byggnadsstyrelsen önskvärt, att båda
flyglarna uppfördes samtidigt, men byggnadsstyrelsen kunde icke finna, att
anblicken från residenstorget skulle bliva så störd av att under en tid endast
den norra flygeln funnes uppförd, att ett utbyggande etappvis av detta skäl
borde avvisas.

Kostnaderna för ny- och ombyggnadsarbetena enligt byggnadsstyrelsens
här omförmälda förslag hade inom styrelsen beräknats på följande sätt:

Norra flygelns nybyggnad. Kronor. Kronor.

Byggnadsarbeten.................................. 185,000

Värme- och sanitetsteknisk anläggning .............. 23,300

Elektrisk anläggning .............................. 9,200 217,500

Ombyggnad i residenset.

Byggnadsarbeten.................................. 70,000

Värme- och sanitetsteknisk anläggning samt ny värme central

........................................ 28,200

Elektrisk anläggning .............................. 2,300 100,500

Ritningar, kontroll och oförutsett ...................31,500

Summa Kronor 349,500.

över byggnadsstyrelsens nu återgivna framställning avgav 1940 drs civila
byggnadsut red ning den 28 januari 1942 infordrat utlåtande.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

I fråga om de av byggnadsstyrelsen föreslagna ombyggnadsarbetena i residensbyggnaden
förklarade sig utredningen icke hava något att erinra. I
övrigt anförde utredningen:

Vissa besparingar kunna beträffande flygeln norr om residenset ernås
genom att tillämpa ett fönsteravstånd från mitt till mitt av 1.55 meter med
samtidig begränsning av vissa rumsmått i konsekvens med vad utredningen
tidigare föreslagit beträffande andra liknande byggnader. På sätt en vid
utlåtandet fogad principskiss utvisar har därvid rum för två landskontorister
minskats från 18 till 12 kvadratmeter, för länsassessor från 18 till 16.5 kvadratmeter,
skrivrum och runi för taxeringsassistent från 10 till 9 kvadratmeter,
bibliotek och sammanträdesrum från 26 till 20 kvadratmeter samt rum för
landskamrer från 21 till 18 kvadratmeter och för två jurister från 17.5 till
14 kvadratmeter. Rumshöjden begränsas till 2.8 meter även i bottenvåningen.
Genom dessa åtgärder reduceras byggnadsvolymen med 300 kubikmeter
och totalkostnaden begränsas till 340,000 kronor.

Byggnadsutredningen har vidare uppmärksammat, hurusom ytterligare
statsinstitutioner — nämligen lantmäteri-, länsarkitekt- och vägingenjörskontor
samt vattendomstol och landsfogdeexpedition — avsåges att förläggas dels
som en södra flygelbyggnad till residenset, dels som nybyggnad i kvarteret
Palmen. Det synes utredningen, som örn dessa frågor lämpligen bort upptagas
till samtidig behandling, under beaktande av möjligheterna att koncentrera
samtliga institutioner lill de två flygelbyggnaderna vid residenset. Med ledning
av de överväganden, som utredningen ägnat en dylik lösning, kan utredningen
icke anse densamma såsom utesluten. Emellertid skulle otvivelaktigt
svårigheter inställa sig för en framtida utvidgning, varför utredningen avstår
från att påkalla utredning av ett sådant alternativ.

En av utredningens ledamöter, byggnadsrådet Markelius, uttalade tvekan
rörande lämpligheten av den föreslagna fönsterindelningen med hänsyn till
svårigheten att arkitektoniskt samordna den nya byggnaden med den befintliga
residensbyggnaden.

I skrivelse den 9 december 1941 gjorde länsstyrelsen i Älvsborgs län hemställan
örn ny prövning av de med länsstyrelsens lokalfråga sammanhängande
spörsmålen. Länsstyrelsen anförde, att de åtgärder för lösning av
länsstyrelsens egen lokalfråga, som resulterat i byggnadsstyrelsens förslag
örn uppförande av en flygelbyggnad norr om länsresidenset, icke dryftats vid
tiden för planerandet av den sedermera av riksdagen beslutade nybyggnaden
inom kvarteret Palmen. Om två flyglar uppfördes invid residenset, kunde till
länsstyrelsens omedelbara närhet förläggas vägingenjörs- och länsarkitektkontoren
ävensom landsfogdens expedition. En sådan lösning hade icke tidigare
varit föremål för länsstyrelsens övervägande. Genom att arbetena å nybyggnaden
i kvarteret Palmen ännu icke igångsatts kunde detta angelägna
önskemål förverkligas.

Under framhållande av önskvärdheten att den av byggnadsstyrelsen förordade
norra flygelbyggnaden under alla omständigheter med det snaraste
komme till utförande hemställde länsstyrelsen, att Kungl Majit måtte till
särskild prövning i samband med ett slutligt bestämmande av omfattningen
av nybyggnaden inom kvarteret Palmen upptaga frågan om att uppföra en
flygelbyggnad jämväl vid södra sidan av länsresidenset, som skulle inrymma

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

5

lokaler för vägingenjörs-, länsarkitekt- och landsfogdekontor. Vid en sådan
lösning skulle byggnaden i kvarteret Palmen komma att innesluta endast
lantmäterikontoret och vattendomstolen; försvarsassistenten kunde efter tillkomsten
av den norra flygeln beredas plats inom landskansliet. Ytterligare
arkivutry mmen för länsstyrelsen kunde anordnas i den norra flygelns källarvåning.

Med anledning av att i den tidigare skriftväxlingen berörts frågan om
behovet av lokaler för landskontoret vid en blivande uppbördsreform framhöll
länsstyrelsen i skrivelsen:

Vilken omfattning en sådan reform kommer att få kan för närvarande
icke bedömas. Därest frågan löses i huvudsaklig överensstämmelse med 1924
års uppbördssakkunnigas förslag, skulle ett ytterligare lokalutrymme av nära
700 m2 golvyta erfordras för en med 57 befattningshavare utökad personal.
För en så omfattande utökning lärer en flygelbyggnad invid residenset av
den storlek, varom kan bliva fråga, icke vara tillräcklig. Vare sig en blivande
uppbördsreform kräver nyss nämnda lokalutrymme eller ett mindre sådant,
synes möjlighet förefinnas att för ändamålet erhålla lokaler uti en av Vänersborgs
stad disponerad byggnad, belägen mitt emot landskontorets blivande
flygelbyggnad; de båda byggnaderna skulle i så fall kunna förenas
genom en underjordisk passage. Ovissheten angående en blivande uppbördsreform
torde sålunda icke utgöra hinder för lokalfrågornas omedelbara lösning
i enlighet med vad länsstyrelsen föreslagit.

I en den 29 december 1941 dagtecknad skrift anförde stadsfullmäktige i
Vänersborg, att fullmäktige på därom gjord framställning antagit förslag
lill sådan ändring av stadsplanen för residenstomten, att å densamma finge
uppföras två flygelbyggnader till residensbyggnaden. I samband med antagandet
hade fullmäktige uttalat, att det icke vore tillfredsställande för stadsbilden
om endast en av flyglarna nu uppfördes, samt understrukit önskvärdheten
av att två flygelbyggnader samtidigt komme till stånd.

I anledning av länsstyrelsens skrivelse den 9 december 1941 anbefalldes
byggnadsstyrelsen att inkomma med utlåtande. I anslutning härtill hava till
styrelsens övervägande överlämnats samtliga de handlingar i ärendet, som
ingivits efter tidpunkten för styrelsens tidigare framställning.

I skrivelse den 25 februari 1942 har byggnadsstyrelsen avgivit det infordrade
utlåtandet.

Örn den nybyggnad i kvarteret Palmen, till vilken 1941 års riksdag anvisat
medel — och som, enligt vad förut nämnts, avsetts att uppföras i tre
våningar samt inrymma lokaler för lantmäteri-, länsarkitekt- och vägingenjörskontoren,
landsfogden och försvarsassistenten ävensom Västerbygdens
vattendomstol — anför styrelsen till en början:

Sedan länsarkiteklkontoret uppgjort huvudritningar till byggnaden, framgick
vid byggnadsstyrelsens granskning av förslaget, att icke oväsentliga
besparingar skulle kunna vinnas, varför kontoret erhöll uppdrag att utarbeta
ett nytt förslag enligt styrelsens direktiv. Resultatet härav blev ett
med alt. ,‘l betecknat förslag, enligt vilket lantmäteri-, länsarkitekt- och vägingenjörskontoren
samt landsfogdens expedition skulle förläggas till en i två
våningar uppförd byggnad och vattendomstolen lill en särskild byggnad. Den -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

na omarbetning visade sig medföra en besparing av 155,000 kronor. Då emellertid
förslaget väsentligt avvek från det skissförslag, som styrelsen tidigare
framlagt, ansåg sig styrelsen böra, innan fullständiga entreprenadhandlingar
utarbetades, underställa det omarbetade förslaget Kungl. Maj:ts prövning.

Innan emellertid denna underställning ägt ruin, hade styrelsen erhållit
Kungl. Maj:ts uppdrag att verkställa utredning beträffande länsstyrelsens
behov av utökade tjänstelokaler, och i skrivelsen den 11 november 1941 hade
styrelsen framlagt det förslag, som avsåge att norr örn residenset uppföra
en för landskontoret avsedd flygel. Uppförandet av en flygel söder om residenset
hade styrelsen ansett tills vidare böra anstå i avvaktan på omorganisation
av uppbördsväsendet.

Sistnämnda förslag, fortsätter byggnadsstyrelsen, ändrade sålunda icke
förutsättningarna för de planerade nybyggnaderna i kvarteret Palmen. Det
av länsarkitektkontoret omarbetade förslaget hade ytterligare bearbetats
inom styrelsen, varvid eftersträvats att genom ytterligare nedpressning av
rumsstorlekarna m. m. åvägabringa större besparingar. Denna omstudering
hade slutförts i två alternativ, det ena med vattendomstolen alltjämt förlagd
till en särskild byggnad och det andra med domstolens lokaler förlagda till
en inredd vind över länsarkitekt- och vägingenjörskontoren. över förslagen
hade styrelsen inhämtat yttranden från lantmäteristyrelsen och vattenrättsdomaren,
varjämte länsarkitekten anmodats att yttra sig efter samråd med
vederbörande i länsstyrelsen och med vägingenjören. Härom anför byggnadsstyrelsen
bland annat:

I skrivelse den 17 december 1941 har lantmäteristyrelsen förklarat de för
lantmäterikontoret avsedda lokalerna otillräckliga vad beträffar såväl arkivsom
tjänstelokaler. Det vore önskvärt, att källarvåningen gjordes så hög, att
bättre ljusförhållanden erhölles i arkivet. Enligt styrelsen kunde det föreslagna
arkivutrymmet, 290 kvadratmeter, förslå endast för omkring 25 år;
skulle behovet för omkring 50 år säkerställas, krävdes omkring 400 kvadratmeter.

I skrivelse den 2 december 1941 har vattenrättsdomaren förklarat det alternativ,
som innebure att domstolen förlädes till byggnadens vindsvåning,
icke kunna komma i fråga på grund av utrymmets otillräcklighet. Även den
föreslagna fristående nybyggnaden vore otillräcklig. Skulle hänsyn till det
finansiella läget göra det ofrånkomligt att i förslaget göra den inskränkning,
som byggnadsstyrelsens lösning innebure, syntes ett uppskjutande av byggnadsfrågan
och ett fortsatt provisorium med förhyrande av lokaler vara att
föredraga.

I skrivelse den 9 december 1941 har länsarkitekten förklarat det för länsarkitektkontoret
avsedda utrymmet för knappt samt gjort gällande, att det
vore bättre att avstå från byggnadsföretaget än att fastlåsa de berörda ämbetsverken
vid för små och därigenom olämpliga lokaler.

I ett till länsarkitekten avgivet yttrande den 8 december 1941 har vägingenjören
förklarat de för vägingenjörskontoret avsedda lokalerna så inknappade,
att dessa även med lågt ställda anspråk knappast kunde anses tillfredsställande.
Därest ny organisation för vägväsendet trädde i kraft enligt
föreliggande förslag, vore lokalerna icke lämpliga, då därvid komme att behövas
ett utrymme av 10—12 rum.

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

7

Etter att hava erinrat om länsstyrelsens i skrivelsen den 9 december 1941
framlagda synpunkter på de olika här förevarande lokalfrågorna anför byggnadsstyrelsen
rörande denna länsstyrelsens framställning följande:

Genom sin skrivelse den 11 november 1941 har byggnadsstyrelsen i själva
verket framlagt och i viss mån förordat en lösning av lokalfrågorna enligt
de av länsstyrelsen angivna riktlinjerna, och styrelsen har i princip intet som
helst att erinra däremot. Styrelsens tvekan att föreslå en sådan lösning berodde
i viss mån på att beslut redan förelåg om nybyggnad i kvarteret Palmen
men huvudsakligen därpå, att styrelsen fann det önskvärt, att den tilltänkta
södra flygeln reserverades för väntat lokalbehov i samband med uppbördsväsendets
omorganisation. De synpunkter länsstyrelsen nu anfört äro
emellertid värda beaktande, och om detta blivande lokalbehov kan tillgodoses
på sätt länsstyrelsen antyder, har byggnadsstyrelsen intet att erinra. Ur
arkitektonisk synpunkt vöre det, såsom styrelsen tidigare framhållit, önskvärt
att de båda flyglarna kunde uppföras samtidigt.

I anledning av vad sålunda förekommit hade byggnadsstyrelsen, anför
styrelsen vidare, låtit uppgöra vid utlåtandet fogat skissförslag till en flygel
söder örn residenset. Flygeln skulle inrymma i bottenvåningen vaktmästarbostad
om två rum och kök samt lokaler för vägingenjörskontoret och i
övre våningen lokaler för länsarkitektkontoret samt landsfogdens expedition.
Källarvåningen inrymde hushållskällare för bostaden, skyddsrum, även avsett
som lunchrum, tvättstuga och arkivlokaler. Byggnadens uppvärmning
förutsattes ske från residensets värmecentral. Kostnaden för denna byggnad
hade beräknats till omkring 170,000 kronor.

Under förutsättning att en söderflygel uppfördes, fortsätter byggnadsstyrelsen,
finge nybyggnaden i kvarteret Palmen en väsentligt begränsad omfattning
med lokaler endast för lantmäterikontoret och vattendomstolen samt
bostad för en vaktmästare, som bade tillsyn över fastigheten. Det hade även
synts tillfyllest att beräkna lantmäterikontorets arkivutrymme endast för en
25-årsperiod, d. v. s. till omkring 300 kvadratmeter.

Alternativa skissförslag till en sådan byggnad lia uppgjorts inom byggnadsstyrelsen
och fogats vid styrelsens förevarande utlåtande. Om förslagen
yttrar byggnadsstyrelsen i huvudsak:

I avsikt att erhålla förläggning mot soligt väderstreck av samtliga rum
uppföres byggnaden utmed Hamngatan. Ingångarna äro belägna mot den
gård, som uppkommer mellan byggnaden och Residensgatan och som förutsättes
bliva planterad och prydligt ordnad. De båda institutionerna få särskilda
ingångar. Byggnaden är en trevåningsbyggnad. I källarvåningen förläggas
domstolens arkiv, skydds- och lunchrum samt värmecentral och bostadens
källarkontor. Återstående del av källaren inredes ej. Domstolen upptager
större delen av bottenvåningen, i vars norra del finnes vaktmästarbostad
örn två rum och kök. Våningen en trappa upp upptages av lantmäterikontoret.
Kostnaden för denna byggnad bar beräknats till omkring 290,000
kronor.

Enligt gällande stadsplan få visserligen inom kvarteret Palmen uppföras
trevåningshus med en böjd av intill 11 meter, men det bar har likväl ifrågasatts,
örn icke en lägre byggnad .skulle vara alt föredraga med hänsyn till
stadsbilden. Därför bar ett alternativt förslag utarbetats, enligt vilket samtliga
arkivlokaler förlagts lill en souterrängvåning, lantmäterikontorets (jäns -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

terum och domstolens lokaler till en högt belägen bottenvåning och vaktmästarbostaden
å vinden vid byggnadens norra ände. Även beträffande detta
alternativ synes önskvärt, att byggnaden erhåller nord-sydlig orientering.
Då emellertid denna låga byggnad måste få en betydlig längd, förutsätter en
dylik placering, att överenskommelse med staden kan träffas om dragningen
av tomtens gränslinje. Plandispositionen är i stort sett densamma som i det
förra alternativet. Byggnadskostnaden beräknas i detta fall till omkring

310,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen omnämner, att länsstyrelsen i skrivelse den 3 februari
1942 till byggnadsstyrelsen, efter att ha samrått med vägingenjören och länsarkitekten
i länet, yttrat sig över de av byggnadsstyrelsen sålunda framlagda
förslagen. Länsstyrelsen hade anmärkt, att de båda flyglarna till residenset
med hänsyn till stadsbilden icke utan tvingande skäl borde, såsom byggnadsstyrelsens
förslag innebure, erhålla olika form och storlek. Om vidare tillbörlig
hänsyn toges till de rimliga krav på utrymmen inom den södra flygeln,
som framställts från de befattningshavare för vilka byggnaden vore avsedd,
funnes icke anledning att göra denna flygel kortare än den norra.

Beträffande de alternativa förslagen till nybyggnad i kvarteret Palmen hade
länsstyrelsen förklarat sig sakna anledning att yttra sig över de föreslagna
utrymmena och lokaldispositionerna för lantmäterikontor och vattendomstol.
Med stöd av ett uttalande av överlantmätaren, att ett uppskov med uppförandet
av byggnaden i kvarteret Palmen icke skulle vålla alltför stora olägenheter,
hade länsstyrelsen ansett ett dylikt uppskov böra tagas under övervägande.

I anledning av vad länsstyrelsen sålunda anfört framhåller byggnadsstyrelsen
i sitt förevarande utlåtande:

Byggnadsstyrelsen kan ej dela länsstyrelsens farhågor, att den södra flygeln,
utförd enligt byggnadsstyrelsens förslag, skulle menligt inverka på
den samlade anläggningens arkitektoniska verkan. Med anledning av vad
länsstyrelsen anfört rörande bristande utrymmen i flygeln vill styrelsen påpeka,
att i källarvåningen upptagits arkivlokaler av sådan omfattning, att alla
icke aktuella handlingar, som tillhöra de i flygeln placerade institutionerna,
kunna beredas utrymme där. Behovet av ytterligare utrymme för vägingenjören
i händelse av vägväsendets förstatligande torde kunna tillgodoses på bekostnad
av landsfogdeexpeditionen, som det icke möter större svårighet att
flytta. Möjlighet till utvidgning förefinnes även genom att det till buds stående
tomtutrymmet icke till fullo utnyttjas.

Byggnadsstyrelsen, som vidare inhämtat yttranden av lantmäteristyrelsen
och vattenrättsdomaren i Västerbygdens vattendomstol rörande förslagen till
bebyggande av kvarteret Palmen, meddelar, att lantmäteristyrelsen förklarat
sig kunna godtaga den föreslagna lösningen av lantmäterikontorets lokalfråga.
Av de båda alternativen gåve lantmäteristyrelsen trevåningsbyggnaden
företräde, närmast med hänsyn till de bättre ljusförhållanden, som erbjödes
arkivet. Vattenrättsdomaren hade framhållit, att den för vattendomstolen
tillgängliga golvytan icke medgåve en fullt tillfredsställande lösning enligt
något av de alternativa förslagen, i synnerhet icke om alltjämt tanken vidhölles
att domstolen inom sina lokaler skulle få en sessionssal, tillräckligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

9

stor för sammanträden med parter. Emellertid borde måhända denna tanke
släppas och domstolen åtnöjas med ett rum för sammanträden med domstolens
medlemmar. Utginge man härifrån, syntes trevåningsalternativet kunna
giva det bästa resultatet under förutsättning av vissa av vattenrättsdomaren
angivna ändringar i rumsdispositionen. Dessa ändringar hade byggnadsstyrelsen
efter samråd med vattenrättsdomaren infört i förslaget.

I fråga om de av civila byggnadsutredningen framställda erinringarna mot
byggnadsstyrelsens förslag till den norra residensflygeln framhåller byggnadsstyrelsen,
att styrelsen för sin del hyste den uppfattningen att, då det
gällde uppförandet av en flygel till en byggnad av så högt arkitektoniskt
värde och med en för stadens utseende så betydelsefull placering som residenset,
ett arkitektoniskt samordnande av de olika till anläggningen hörande
byggnaderna icke borde försvåras eller omöjliggöras genom statsverkets åtgärder.
Av stadsfullmäktiges framställning i ämnet franninge dessutom, att
byggnadsfrågan omfattades med särskilt intresse från stadens sida. Ehuru
byggnadsutredningen förklarat sig icke påyrka en undersökning rörande möjligheterna
att koncentrera samtliga i ärendet berörda institutioner till de båda
residensflyglarna, hade styrelsen dock för allsidig belysning av byggnadsfrågorna
ansett sig böra närmare undersöka detta spörsmål. I detta avseende
anföres bland annat:

För ett dylikt sammanförande av institutionerna erfordras ändring av det
stadsplaneförslag beträffande residenstomten, som staden för sin del antagit.
I detta medgives bebyggande av tidigare därifrån undantagen tomtmark för
de ytor, som residensets flyglar beräknats taga i anspråk. Om samtliga ifrågakomna
institutioner skola kunna inrymmas i flyglarna, måste^ vardera flygeln
givas en längd av omkring 39 meter, d. v. s. sträcka sig från tomtgränsen
i öster mot torget och i linje med residensets västra, mot hamnen vettande
långfasad. För att erhålla största möjliga avstånd mellan flyglarna och residenset
bör norra flygeln uppföras i norra tomtgränsen, vilket medför att en
del av Drottninggatan måste tilläggas residenstomten. Landskontoret måste,
för att få direkt anslutning till länsstyrelsens övriga lokaler, förläggas till den
norra flygeln, som därjämte måste Linma utrymme för länsarkitektkontoret
och en vaktmästarbostad. Till den södra flygeln bomme i så fall att förläggas
lantmäterikontoret och vattendomstolen, landsfogdens expedition och vägingenjörskontoret.

De lokaler, som på detta sätt erhölles, måste emellertid betecknas såsom
mindre tillfredsställande än de, som utvinnas genom att flyglarna uppföras
enligt tidigare förslag jämte bebyggelsen i kvarteret Palmen för lantmäterikontor
och vattendomstol. Ännu betänkligare är dock att, såsom byggnadsutredningen
förutsett, svårigheter skulle uppstå vid framtida behov av utvidgning.
Sådan torde, då tomtutrymmet knappast kan ytterligare utnyttjas, endast
kunna erhållas genom utflyttande av någon av institutionerna. Härvid
skulle givetvis i första hand komma ifråga lantmäterikontoret eller vattendomstolen.
Båda dessa äro emellertid av sådan art och omfattning, att förhyrning
såvitt möjligt bör undvikas, varjämte de genom utflyttningen lediga lokalerna
måhända bliva .större än förhållandena kräva. Eli utvidgning av
lantmäterikontorets arkiv, som från början blir något mindre än lantmäteristyrelsen
anser erforderligt för en 25-årsperiod, bleve icke möjlig, varför en
nybyggnad komme all behövas redan inom överskådlig lid. Det synes sålunda
uppenbart, att detta alternativ är förbundet med betydande olägenheter.

Milling till rilsstlfiricns protokoll 1942. 1 sami. Nr 17!). 2

10

Kungl. Majlis proposition nr 179.

Byggnadsstyrelsen lämnar härefter en sammanställning av fyra olika förslag,
enligt vilka de föreliggande byggnadsfrågor^ kunna lösas, samt kostnaderna
därför. Sammanställningen är av följande utseende:

Kronor. Kronor.

1) Nybyggnad i kvarteret Palmen för lantmäteri-,

länsarkitekt- och vägingenjörskontor, landsfogdeexpedition
och vattendomstol enligt

länsarkitektens förslag alt. 3 .......... 465,000

Ombyggnad i residenset enligt byggnadsstyrelsens
förslag i skrivelse den 11 november

1941 ................................ 111,500

Flygel norr om residenset enligt samma förslag
................................ 238,000 349,500

2) Nybyggnad i kvarteret Palmen för lantmäteri kontor

och vattendomstol enligt 3-vånings alternativet

........................... 290,000

Ombyggnad i residenset enligt byggnadsstyrelsens
förslag i skrivelse den 11 november

1941 111,500

Flygel norr om residenset enligt samma förslag
................................. 238,000 349,500

Flygel söder om residenset enligt byggnadsstyrelsens
förslag i utlåtande den 25 februari
1942 .............................. 170,000

3) Nybyggnad i kvarteret Palmen för lantmäteri kontor

och vattendomstol enligt 1-vånings alternativet

.......................... 310,000

Ombyggnad i residenset enligt byggnadsstyrelsens
förslag i skrivelse den li november

1941 111,500

Flygel norr om residenset enligt samma förslag
................................ 238,000 349,500

Flygel söder om residenset enligt byggnadsstyrelsens
förslag i utlåtande den 25 februari
1942 .............................. 170,000

4) Civila byggnadsutredningens uppslag:

Ombyggnad: residenset ................ 111,500

Flygel norr om residenset för landskontor

och länsarkitektkontor............... 345,000

Flygel söder örn residenset för lantmäterioch
vägingenjörskontor, vattendomstol

och landsfogdeexpedition............. 328,000

Kostnader för gaturegleringar m. m..... 10,000

^Kronor.

814,500

809,500

829,500

794,500

I de angivna beloppen äro kostnaderna för hyllinredning i arkiv icke inräknade.

Av sammanställningen framginge, anför byggnadsstyrelsen, att alternativen
ur kostnadssynpunkt vöre i stort sett jämställda samt att utredningarna
resulterat i en icke oväsentlig besparing i förhållande till det förslag till nybyggnad
i kvarteret Palmen, för vilket å tilläggsstat för budgetåret 1940/41
anvisats 620,000 kronor. På grund av inträffade prisökningar borde detta
belopp nu höjas till omkring 650,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

11

Vid valet mellan de i sammanställningen angivna byggnadsförslagen borde
enligt byggnadsstyrelsen det med nr 4 betecknade i första hand uteslutas med
hänsyn till därmed förenade, av styrelsen framhållna olägenheter. Även förslaget
nr 1 ville styrelsen avstyrka, då det skulle medföra att vissa länsstyrelsen
närstående institutioner komme att förläggas avskilda från länsstyrelsen.
I valet mellan förslagen nr 2 och 3, som båda innebure en för lantmäterikontoret
och vattendomstolen gemensam byggnad i kvarteret Palmen,
syntes nr 2 med en i tre våningar uppförd byggnad — vilket förslag även förordats
av de båda institutioner, som skulle förläggas till byggnaden — böra
givas företräde.

Samtliga de lokalbehov, vilka förevarande utredningar avsett att tillgodose,
kunde betraktas såsom trängande, varför det finge anses i hög grad önskvärt,
att behoven kunde tillgodoses snarast möjligt och i ett sammanhang.

Såsom förut omnämnts hade, fortsätter byggnadsstyrelsen, till nybyggnad
i kvarteret Palmen anvisats 620,000 kronor. Enligt styrelsens förslag skulle
numera erfordras endast 290,000 kronor. Därest återstående 330,000 kronor
finge användas till flyglarna och för ombyggnadsarbeten inom residenset,
skulle för dessa ändamål behöva anvisas endast 189,500 kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställer slutligen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att dels medgiva, att av det å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisade reservationsanslaget å 620,000 kronor ett belopp av 330,000
kronor finge användas till uppförande av flyglar vid länsresidenset i Vänersborg
samt till ombyggnadsarbeten inom residenset för att åstadkomma förbättrade
lokaler åt länsstyrelsen jämte denna närstående institutioner, dels
ock för samma ändamål för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 189,500 kronor.

Behov av ökade och mera ändamålsenliga lokaler för länsstyrelsen i Älvs- Dep^^.^nU''
borgs län har under en längre tid gjort sig gällande. Under de sista åren har
detta behov på grund av nytillkomna arbetsuppgifter för länsstyrelsen blivit
alltmer kännbart. För att någorlunda bemästra den rådande utrymmesbristen
har man nödgats förlägga flera befattningshavares arbetsplatser till samma
rum i en utsträckning, som inverkar menligt på arbetet. Enligt min mening
böra åtgärder för att anskaffa tillfredsställande lokaler åt länsstyrelsen
icke längre uppskjutas.

Enligt byggnadsstyrelsens och länsstyrelsens föreliggande förslag skulle
länsstyrelsens lokalfråga lösas genom att en flygel norr örn residensbyggnaden
uppföres för landskontorets räkning, varjämte vissa ombyggnadsarbeten
skulle företagas i residensbyggnaden för att bereda landskansliet ökat utrymme.
Kostnaderna för dessa företag skulle belöpa sig för llygeln till 238,000
kronor och för arbetena i residenset till 111,500 kronor.

Emellertid har därjämte föreslagits, att en flygel söder örn residenset skulle
uppföras. Motiven härför äro i korthet, att i denna flygel utrymmen kunna beredas
vissa andra statliga institutioner i staden, som i sin verksamhet lia intim
kontakt med länsstyrelsen och vilkas lokalfråga jämväl är aktuell men icke

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

slutligt löst, saint att det ur arkitektonisk synpunkt måste anses fördelaktigt,
att två flyglar uppföras samtidigt. De institutioner, som här äro ifråga,
äro länsarkitekt- och vägingenjörskontoren samt landsfogdeexpeditionen. För
dessa institutioner förhyras för närvarande lokaler ute i staden. Statsmakterna
ha emellertid beslutat, att utrymmen skola beredas dem samt Västerbygdens
vattendomstol och länsstyrelsens försvarsassistent i en nybyggnad
tor lantmäterikontoret i staden. Till denna byggnad, som varit avsedd att uppföras
i tre våningar å norra delen av tomten nr 1 i kvarteret Palmen i staden,
har riksdagen å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag
(B) av 620,000 kronor. De anvisade medlen få icke användas för sitt
ändamål utan att läget på arbetsmarknaden giver anledning därtill. Då sådant
förhållande ännu ej inträtt, har Kungl. Maj :t icke beslutat om arbetenas
igångsättande.

Enär sålunda byggnaden i kvarteret Palmen icke påbörjats och dispositionen
av lokalerna i denna byggnad ännu ej fastlåsts, möta icke hinder att
ändra den ursprungliga byggnadsplanen.

Den föreslagna södra flygeln till residensbyggnaden skulle inrymma, förutom
lokaler för länsarkitekt- och vägingenjörskontoren samt landsfogdeexpeditionen,
jämväl bostad åt en länsstyrelsens vaktmästare och visst reservutrymme.
Flygeln skulle enligt verkställda beräkningar draga en kostnad av

170.000 kronor.

Örn en söderflygel till residenset skulle tillkomma och byggnaden i kvarteret
Palmen sålunda endast behöva tillgodose lantmäterikontorets och vattendomstolens
lokalbehov, har sistnämnda byggnad kostnadsberäknats till

290.000 kronor vid uppförande i tre våningar och 310,000 kronor vid uppförande
i en våning med souterrängvåning.

I enlighet med vad jag nu anfört kunna de föreliggande lokalfrågorna för
samtliga nu berörda myndigheter lösas på följande tre olika sätt:

1. Länsstyrelsens lokalbehov tillgodoses genom ombyggnad av residenset
och uppförande av en flygel norr om detsamma för en kostnad av tillhopa
349,500 kronor.

Genom bebyggande av kvarteret Palmen anordnas lokaler för lantmäteri-,
länsarkitekt- och vägingenjörskontoren, landsfogdeexpeditionen samt Västerbygdens
vattendomstol i enlighet med det nu föreliggande omarbetade förslaget
för en kostnad av 465,000 kronor. Enligt detta skulle vattendomstolen
förläggas till en särskild byggnad i en våning, medan de övriga myndigheterna
skulle inrymmas i en annan byggnad om två våningar.

Den sammanlagda kostnaden för byggnadsfrågornas lösande enligt detta
alternativ skulle uppgå till 814,500 kronor.

2. Länsstyrelsens lokalbehov tillgodoses i enlighet med alternativ 1 för en
kostnad av 349,500 kronor.

En flygel söder om residenset med lokaler för länsarkitekt- och vägingenjörskontoren
samt landsfogdeexpeditionen jämte vaktmästarbostad uppföres
för 170,000 kronor.

En byggnad i tre våningar uppföres i kvarteret Palmen för lantmäterikontoret
och vattendomstolen för en kostnad av 290,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

13

Detta alternativ skulle draga en kostnad av 809,500 kronor.

3. Residenset ombygges och två flyglar uppföras i enlighet med alternativ
2 för en kostnad av tillhopa 519,500 kronor.

En envåningsbyggnad för lantmäterikontoret och vattendomstolen uppföres
i kvarteret Palmen för en kostnad av 310,000 kronor.

Sammanlagda kostnaden för detta alternativ uppgår sålunda till 829,500
kronor.

Byggnadsstyrelsen har därjämte upptagit ett alternativ, som innebär att
i flygelbyggnaderna till residenset lokaler skulle anordnas, utom för länsstyrelsen,
även för samtliga de institutioner, som ursprungligen voro avsedda
att förläggas till kvarteret Palmen, och att således byggnadsföretaget därstädes
skulle helt slopas. Detta förslag, vars genomförande beräknats draga
en kostnad av 794,500 kronor, synes mig böra uteslutas på grund av de
olägenheter, som civila byggnadsutredningen och byggnadsstyrelsen i det
föregående framhållit.

För egen del anser jag mig beträffande länsstyrelsens egen lokalfråga böra
biträda det föreliggande förslaget om utflyttning av landskontoret till en
flygel norr om residenset och utförande av vissa ombyggnadsarbeten
i residenset för landskansliets räkning på sätt byggnadsstyrelsen och länsstyrelsen
enat sig om. Härigenom skulle länsstyrelsens båda avdelningar
erhålla tillräckliga och tidsenliga lokaler. Försvarsassistenten, åt vilken enligt
tidigare förslag lokaler skulle anordnas i byggnaden i kvarteret Palmen,
skulle efter residensets ombyggnad erhålla plats inom landskansliets
lokaler. Civila byggnadsutredningens förslag om begränsning av vissa utrymmen
i flygeln torde emellertid böra iakttagas i den mån så befinnes möjligt
utan alltför ogynnsamma verkningar i arkitektoniskt hänseende. En omstudering
av förslaget på denna punkt bör äga rum i syfte att beträffande
utrymmena i tjänsterummen vinna så nära överensstämmelse som möjligt
med vad som tillämpats i andra statliga nybyggnader av motsvarande slag.

I fråga om sättet för tillgodoseende av de övriga myndigheternas lokalbehov
synes mig betydelsen av en nära kontakt mellan å ena sidan länsstyrelsen
och å andra sidan länsarkitekt och vägingenjör samt landsfogde
tala till förmån för den av byggnadsstyrelsen förordade lösningen med sistnämnda
myndigheters förläggning till en söderflygel invid residenset. Därest
en sådan flygel uppföres för dessa myndigheter och byggnaden i kvarteret
Palmen sålunda avses endast för lantmäterikontoret och vattendomstolen,
skulle totalkostnaden för dessa båda byggnadsföretag nära sammanfalla med
kostnaden för uppförandet av en byggnad i nämnda kvarter för samtliga nu
avsedda myndigheter. Med hänsyn i första hand till här anförda omständigheter
och då det jämväl ur estetisk synpunkt är av värde, att två flyglar till
huvudbyggnaden uppföras samtidigt, vill jag förorda, att en flygel söder örn
residenset uppföres i huvudsaklig enlighet med byggnadsstyrelsens förslag för
att bereda lokaler åt länsarkitekt- och vägingenjörskontoren samt landsfogdeexpeditionen.
Detta förslag har i stort sett godtagits av samtliga de berörda
myndigheterna. Även beträffande denna flygel bör emellertid en omprövning
beträffande rumsstorlekarna komma till stånd.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 17!). ,‘i

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Vad slutligen gäller frågan, om byggnaden i kvarteret Palmen bör uppföras
i en eller i tre våningar, synes mig trevåningsalternativet såsom förmånligast
ur kostnadssynpunkt böra väljas.

Sålunda vill jag föreslå, att de föreliggande byggnadsfrågor^ lösas enligt
det av mig i det föregående med 2 betecknade alternativet. Dettas utförande
har av byggnadsstyrelsen beräknats draga en kostnad av 809,500 kronor. I
anslutning till vad jag förut anfört örn begränsning av lokalutrymmena finner
jag emellertid beloppet kunna avrundas nedåt till 800,000 kronor.

Arbetena för om- och tillbyggnad av residenset torde böra utföras i ett sammanhang.
Då särskilt länsstyrelsen är i trängande behov av ökat utrymme,
böra arbetena påbörjas utan tidsutdräkt. För byggnadsföretaget i kvarteret
Palmen torde fortfarande böra gälla, att detsammas igångsättande skall vara
beroende av läget på arbetsmarknaden. Kostnaderna för detta förelag, 290,000
kronor, förutsättas alltjämt skola utgå av det av riksdagen redan anvisade
reservationsanslaget (B) av 620,000 kronor. Återstoden av detta anslag,

330,000 kronor, synes böra tagas i anspråk för de nu föreslagna om- och tillbyggnadsarbetena
å länsresidenset. Härtill torde riksdagens medgivande böra
inhämtas. Om dylikt medgivande lämnas, kan behovet av nya anslagsmedel
för arbetena i fråga begränsas till i avrundat tal 180,000 kronor, vilket belopp
torde böra äskas å riksstaten för nästa budgetår.

Därest det av mig nu biträdda förslaget vinner riksdagens gillande, torde
det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de ändrade bestämmelser rörande
kvarteret Palmens bebyggande, som förslaget påkallar.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att av det å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget (B) å 620,000
kronor till nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg
må för örn- och tillbyggnadsarbeten å länsresidenset därstädes
tagas i anspråk ett belopp av 330,000 kronor;

dels ock till Örn- och tillbyggnad av länsresidenset i Vänersborg
å kapitalbudgeten under rubriken Statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 180,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Stockholm 1942. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

420988