Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Nr 166.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till stat för
statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942j43
m. m.; given Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars
1942.

Närvarande:

f

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till stat för statens
allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43 m. m. och anför därvid följande: Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 166.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Översikt av fastighetsfondens ställning.

Allmänna fastighetsfondens kapitalbehållning utgjorde den 1 juli 1940 i
runt tal 192.33 miljoner kronor. Under budgetåret 1940/41 ha kapitalinvesteringarna
i fonden, efter avdrag för omföringar mellan anslag och kapitalåterbäringar,
enligt budgetredovisningen uppgått till 12.87 miljoner kronor, medan
nettoutgifterna å motsvarande avskrivningsanslag belöpt till 6.76 miljoner
kronor. Fondens kapitalbehållning har vidare ökats dels med 0.87 miljon
kronor genom ^värdering av uppfostringsanstalten i Vänersborg för sinnesslöa
flickor, tomten för landsstatshuset i Gävle och Bellevueområdet i Stockholm,
dels med 0.01 miljon kronor genom överföring från domänfonden av
markvärde för nämnda uppfostringsanstalt i Vänersborg. Å andra sidan har
behållningen å fonden minskats genom omföringar dels av 0.43 miljon kronor
till domänfonden, utgörande markvärden för säkerhetsans tälten å Hall och
Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka, dels av 0.67 miljon kronor till försvarsväsendets
fastighetsfond motsvarande värdet å vissa försvarsväsendets byggnader.
På grund härav uppgår fastighetsfondens utgående behållning den 30
juni 1941 till 198.22 miljoner kronor.

Den för budgetåret 1940/41 fastställda staten för fastighetsfonden balanserade
på 18.65 miljoner kronor. Inkomsterna beräknades till detta belopp
och utgifterna samt överskottet till respektive 8.70 och 9.95 miljoner
kronor. Utfallet av staten framgår av en i budgetredovisningen för budgetåret
1940/41 (sid. 146 o. f.) intagen sammanställning. Enligt denna har fondens
överskott uppgått till 10.27 miljoner kronor, som tillförts statsregleringen. Till
reparations- och underhållskostnader m. m. ha åtgått 3.68 miljoner kronor. Då
under denna rubrik anslagits 3.83 miljoner kronor, har behållningen av reserverade
medel ökats med 0.15 miljon kronor. Den uppgår vid budgetårets
utgång till 1.32 miljoner kronor. Posten för hyresutgifter å byggnadsstyrelsens
delfond har överskridits med 0.56 miljon kronor.

Den för innevarande budgetår gällande staten för fastighetsfonden är fastställd
genom brev den 23 maj 1941 (proposition nr 160, riksdagens skrivelse
nr 213). Beträffande statens innehåll torde få hänvisas till en vid statsrådsprotokollet
fogad tabell (bilaga A).

Fastighetsfondens stat för budgetåret 1942/43.

Det förslag till stat för allmänna fastighetsfonden, som framlägges i det
följande (bilaga B), slutar på ett belopp av 20,797,000 kronor, vilket innebär
en ökning i förhållande till staten för löpande budgetår med 439,000 kronor.
För reparationer och underhåll ha anslagen beräknats minskade med 458,000
kronor. Avsättningen till värdeminskningskonto upptages med ett 31,000 kronor
högre belopp än detta budgetår, beroende främst på ökat avskrivningsbehov
för nytillkomna byggnader på byggnadsstyrelsens delfond. Hyreskost -

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

3

naderna visa en stegring med 466,000 kronor, vilken i huvudsak kan hänföras
till av krisen betingade ökade förvaltningsuppgifter.

Hyresinkomsterna och diverse inkomster öka med respektive 131,000 och

132.000 kronor.

Fastighetsfondens totala överskott för nästa budgetår beräknas utgöra

11.003.000 kronor, vilket innebär en ökning med 400,000 kronor. Balansen i
staten betingar dock en ökning av ersättningsbeloppen med sammanlagt

176.000 kronor.

Till grund för förslaget till stat för fastighetsfonden ha lagts av vederbörande
förvaltningsmyndigheter avgivna statförslag för respektive delfonder.
Närmare uppgifter om de i dessa statförslag beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen
lämnas i nyssnämnda bilaga *4.

över de av förvaltningsmyndigheterna för delfonderna framlagda statförslagen
har riksräkenskapsverket yttrat sig dels i särskilt utlåtande den 6 december
1941, dels i sin inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Riksräkenskapsverkets förslag, som intagits i bilaga A, ansluter sig nära
till de av förvaltningsmyndigheterna framlagda beräkningarna. Verkets
granskning har varit väsentligen av teknisk art, i det att verket ansett sig icke
ha haft att ingå på någon närmare granskning i sak av de belopp, som av
förvaltningsmyndigheterna begärts för reparations- och underhållskostnader
m. m. I jämförelse med det i statsverkspropositionen framlagda preliminära
förslaget, vilket helt anslöt sig till riksräkenskapsverkets beräkningar, innebär
förevarande statförslag vissa avvikelser. Så ha anslagen till reparationsoch
underhållskostnader m. m. i vissa fall ansetts böra nedsättas, främst med
hänsyn till den beräknade behållningen av för ändamålet reserverade medel
vid budgetårets slut. Den i statsverkspropositionen omnämnda översynen av
fastighetsfondens inkomster har föranlett en uppräkning av hyresinkomsterna
och slutligen ha hyresutgifterna å byggnadsstyrelsens delfond med hänsyn
till den väntade belastningen ansetts böra upptagas med icke oväsentligt
höjda belopp.

TJtgifterna.

Å fastighetsfondens stat fördelas utgifterna på följande rubriker, nämligen:
1) reparations- och underhållskostnader m. m., 2) avsättning till värdeminskningskonto,
3) hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden.

Reparations- och underhållskostnader m. m.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreskrivit ha de myndigheter, som
under budgetåret 1940/41 förvaltat delfonder av fastighetsfonden, avgivit redogörelser
för användningen under nämnda budgetår av medel som under
ifrågavarande anslagsposter ställts till förfogande. I den mån icke uppgifter
i det följande lämnas ur dessa redogörelser torde beträffande redogörelsernas
innehåll få hänvisas till handlingarna i ärendet.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Fångvårdsstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader
m. m. för denna delfond ha varit anslagna följande belopp, med vilka sammanställts
de faktiska utgifterna under respektive budgetår:

Enligt stat

Enligt

Budgetår

kronor

räkenskaperna

kronor

1939/40 ..........

........... 325,000

331,461

1940/41 ..........

........... 290,000

272,659

1941/42 ..........

........... 300,000

Fångvårdsstyrelsen har i sin skrivelse med förslag till stat för budgetåret
1942/43 anfört, att de förhållanden, vilka styrelsen föregående år åberopat
som skäl för anvisande av ett belopp av 300,000 kronor till reparations- och
underhållskostnader m. m. för budgetåret 1941/42, fortfarande bestode och
snarast accentuerats. Med stöd härav hemställer styrelsen om oförändrat anslag
för budgetåret 1942/43.

Utrikesdepartementets delfond. För denna delfond ha till reparations- och
underhållskostnader m. m. beräknats, respektive utgått följande belopp:

Enligt stat

Enligt

Budgetår

kronor

räkenskaperna

kronor

1939/40 .........

........... 263,000

258,596

1940/41 .........

........... 250,000

250,930

1941/42 .........

........... 313,000

Av det för budgetåret 1939/40 anvisade beloppet avsågo 200,000 kronor
reparations- och underhållskostnader och återstoden kostnader för uppvärmning
och belysning av tjänstebostäder i statens fastigheter för vissa tjänstemän
vid utrikesförvaltningen. På grund av de betydande växlingar, som kostnaderna
för uppvärmning och belysning av tjänstebostäder kunde beräknas
bliva underkastade, har anslagsposten till reparations- och underhållskostnader
från och med budgetåret 1940/41 i staten uppdelats på en delpost för
reparations- och underhållskostnader i allmänhet, vilken utgjort 185,000
kronor för budgetåret 1940/41 och 220,000 kronor för innevarande budgetår,
samt en förslagsvis upptagen delpost för bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder
å 65,000 kronor för budgetåret 1940/41 och 93,000 kronor för löpande
budgetår.

I en inom byggnadsstyrelsen upprättad, av styrelsen och utrikesdepartementet
åberopad promemoria beräknas kostnaderna för reparationer och underhåll
i allmänhet uppgå till 220,000 kronor jämväl för nästkommande budgetår.
Kostnaderna för uppvärmning och belysning av tjänstebostäder i statens
fastigheter under samma tid beräknas av utrikesdepartementet på grundval
av medelsåtgången under budgetåret 1940/41 och med hänsyn tagen till
de stegringar dessa kostnader redan undergått eller kunna beräknas undergå
till i runt tal 100,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

5

Medicinalstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader
m. m. ha för denna delfond anslagits och utgått följande belopp:

Enligt stat Enligt

Budgetår kronor räkenskaperna

kronor

1939/40 .................. 1,260,000 1,168,357

1940/41 .................. 750,000 759,860

1941/42 .................. 1,015,000

Av det för löpande budgetår anvisade beloppet av 1,015,000 kronor har
dock endast 800,000 kronor ställts till medicinalstyrelsens förfogande för bestridande
av kostnaderna för reparationer och underhåll. Den återstående
delen av anslagsposten, 215,000 kronor, får disponeras först efter medgivande
av Kungl. Majit.

För budgetåret 1942/43 har medicinalstyrelsen föreslagit, att anslagsposten
skall upptagas till oförändrat belopp, 1,015,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Under denna delfond ha* till reparations- och
underhållskostnader m. m. anvisats följande belopp, jämte vilka angivits de
faktiska utgifterna från anslagsposten under respektive budgetår:

Enligt stat Enligt

Budgetår kronor räkenskaperna

kronor

1939/40 .................. 1,800,000 1,850,042

1940/41 .................. 1,700,000 1,615,433

1941/42 .................. 1,800,000

I förslaget till stat för byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden för
budgetåret 1942/43 har styrelsen upptagit anslagsposten för reparations- och
underhållskostnader till 1,800,000 kronor. Styrelsen har dock förutsatt att
liksom skett för innevarande budgetår av detta belopp endast 1,500,000 kronor
till en början skola ställas till styrelsens förfogande, under det att dispositionen
av återstoden, 300,000 kronor, skall bliva beroende av särskilt Kungl.
Maj:ts beslut. Byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet motiveras i
huvudsak sålunda:

I skrivelse den 25 november 1940 angående inkomst- och utgiftsstat för
byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1941/42 framhöll byggnadsstyrelsen,
att enligt verkställda indexberäkningar indextalet för år 1940 för reparations-
och underhållskostnader utgjorde 289 jämfört med 100 år 1914.
Motsvarande indextal för år 1936 var 229, då nämnda kostnader beräknades
till 1.5 procent av byggnadsvärdena. Stegringen sedan år 1936 utgjorde alltså
60 enheter eller 26 procent. Det vore därför erforderligt att öka procentsiffran
för reparations- och underhållskostnaderna från 1.5 med 26 procent eller
till 1.89.

Enligt nu verkställd indexberäkning för ifrågavarande kostnader utgör
indextalet för år 1941 312 jämfört med 100 år 1914. Eftersom indextalet år
1936, då underhållskostnaderna beräknades till 1.5 procent av byggnadsvärdena,
var 229, utgör stegringen sedan år 1936 83 enheter eller 36.8 procent.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Det är alltså erforderligt att öka procentsiffran för ifrågavarande kostnader
från 1.6 procent med 36.3 procent eller till i avrundat tal 2 procent.

De byggnadsvärden, som legat till grund för de i byggnadsstyrelsens
förevarande statförslag angivna reparations- och underhållskostnaderna under
nästa budgetår utgöra sammanlagt 116,304,556 kronor 58 öre. Uträknat
efter sistnämnda procentsats, 2 procent, blir det erforderliga beloppet för
dessa kostnader i avrundat tal 2,326,000 kronor.

Förutom till underhåll av de ovan avsedda byggnaderna komma under
nästa budgetår att erfordras medel till underhåll av vissa ytterligare fastigheter
i staden mellan broarna i Stockholm, vilka jämlikt det mellan Kungl.
Majit och kronan samt Stockholms stad den 8 november 1940 slutna avtalet
rörande vissa markbyten m. m. i Stockholm skola av kronan tillträdas
den 1 april 1942. Fastigheterna torde komma att ställas under byggnadsstyrelsens
vård och förvaltning samt redovisas å styrelsens delfond
av allmänna fastighetsfonden. Med hänsyn härtill torde ett belopp till fastigheternas
underhåll böra från och med nästa budgetår upptagas i delfondens
stat. Då några byggnadsvärden ännu icke fastställts för fastigheterna samt
större delen av de å tomterna uppförda byggnaderna inom en icke alltför avlägsen
framtid torde komma att rivas för att lämna plats för erforderliga
nybyggnader, torde ‘underhållskostnaderna för dessa fastigheter icke böra
beräknas efter samma grunder, som tillämpats beträffande övriga här ifrågakomna
fastigheter. Med ledning av uppgifter från Stockholms stad torde de
årliga underhållskostnaderna i detta fall kunna uppskattas till sammanlagt
omkring 50,000 kronor.

Såsom under innevarande budgetår erfordras jämväl för nästa budgetår
ett belopp av 10,000 kronor för underhåll och drift av två för statsmedel iordningställda
större skyddsrumsanläggningar i Stockholm.

Dessutom böra till underhållskostnaderna för de till byggnadsstyrelsens
delfond hörande fastigheterna läggas dels ett belopp av 10,000 kronor för bestridande
av utskylder för kronans hus, dels ock ett belopp av 30,000 kronor
för ändamål, som tidigare bekostats av anslaget till lyshållning m. fl. utgifter
för kronans hus i Stockholm.

Sammanlagt skulle således för reparations- och underhållskostnader erfordras
ett belopp av 2,326,000 + 50,000 + 10,000 + 10,000 + 30,000 =

2.426.000 kronor.

Motsvarande belopp beräknades av byggnadsstyrelsen i ovannämnda
skrivelse den 25 november 1940 för innevarande budgetår till 2,225,000 kronor.
I staten för sagda budgetår upptogs emellertid på förslag av byggnadsstyrelsen
anslagsposten till reparations- och underhållskostnader till ett till

1.800.000 kronor reducerat belopp, av vilket belopp 1,500,000 kronor genom
brev den 23 maj 1941 ställts till byggnadsstyrelsens disposition, under
det att dispositionen av därutöver å anslagsposten anvisade medel skulle
bero på särskilt beslut av Kungl. Majit. Vid beräknande av det sålunda reducerade
anslagsbeloppet utgick byggnadsstyrelsen från att den statliga
byggnadsverksamheten under budgetåret 1941/42 av arbetslöshets- eller andra
skäl komme att bedrivas i normal omfattning, men att brist på råmaterial
i viss utsträckning kunde komma att hindra eljest nödiga arbetens utförande.
Härjämte räknade styrelsen med att en från budgetåret 1938/39 kvarstående
reservation, uppgående till 133,669 kronor 66 öre, skulle tagas i anspråk
för innevarande budgetår.

Vad beträffar nästa budgetår synes anledning föreligga att vid beräkning
av ifrågavarande anslagspost utgå från i huvudsak samma förutsättningar
i fråga om reparations- och underhållsarbetenas omfattning som för innevarande
budgetår, dock att med hänsyn till den alltmer kännbara bristen på

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

7

råmaterial hinder för utförande av eljest nödiga arbeten torde komma att
föreligga i än högre grad än vad som förutsattes år 1940. En något kraftigare
reduktion av de beräknade kostnaderna för ett normalt underhåll torde
sålunda nu kunna företagas, och får byggnadsstyrelsen föreslå att här
avsedda post, trots de stegrade priserna på byggnadsmarknaden, upptages
till samma belopp som för innevarande budgetår, nämligen 1,800,000 kronor.

Generaltullstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader
m. m. för denna delfond, vilken inrättades per den 30 juni 1940, ha anslagits
och utgått följande belopp:

Enligt stat Enligt

Budgetår , räkenskaperna

kronor kron‘r

1940/41 .......................... 40,000 19,147

1941/42 .......................... 40,000

Enligt inhämtad uppgift utgjorde motsvarande kostnader för budgetåret
1939/40 i runt tal 31,900 kronor. Generaltullstyrelsen har föreslagit, att anslagsposten
för nästa budgetår skall uppföras med oförändrat belopp, 40,000
kronor, ehuru de under budgetåret 1940/41 bestridda utgifterna endast utgjort
19,147 kronor. Åtskilliga av tullverkets fastigheter vöre nämligen uppförda
för lång tid sedan och på grund härav kunde kostnaderna för underhåll
av desamma under olika år vara mycket växlande.

Uppsala universitets delfond. Under denna delfond ha till reparations- och
underhållskostnader m. m. för dels akademiska sjukhuset, dels övriga fastigheter
anvisats följande belopp, jämte vilka angivits de faktiska utgifterna
från anslagsposterna:

Akademiska sjukhuset Övriga fastigheter

Budgetår Enligt stat räkenskaperna Enligt stat räkenskaperna

kronor kronor kronor kronor

1939/40.............. 144,000 123,478 250,000 265,386

1940/41 .............. 120,000 155,259 200,000 225,595

1941/42.............. 144,000 250,000

I redogörelsen för användningen av de under budgetåret 1940/41 tillgängliga
medlen har universitetets drätselnämnd meddelat, att kostnaderna för
akademiska sjukhusets underhåll utgjort 155,259 kronor. I denna summa
inginge 70,000 kronor, vilka medel med universitetskanslerns medgivande
avsatts under budgetåren 1939/40 och 1940/41 med 35,000 kronor vartdera
året till bestridande av kostnaderna i samband med erforderliga utvidgningsarbeten
för psykiatriska klinikens anslutning till akademiska sjukhusets
kök och tvättinrättning.

För budgetåret 1942/43 har drätselnämnden föreslagit, att ifrågavarande
anslagsposter skola upptagas till sammanlagt 430,575 kronor, varav 146,950
kronor för akademiska sjukhuset samt 283,625 kronor för övriga fastigheter.
Till stöd för den sålunda föreslagna höjningen av i runt tal 36,000 kronor
har nämnden anfört följande.

8

Kungl. Majlis proposition nr 166.

För den beslutade nya psykiatriska klinikens anslutning till akademiska
sjukhusets ekonomiavdelningar hava statsmakterna beviljat för byggnadsändamål
tillhopa 173,500 kronor, avsedda för utvidgning av akademiska sjukhusets
köks- och tvättavdelningar. Dessa byggnadsarbeten äro numera färdiga
och avses bliva invärderade å fastighetsfonden från och med den 1 juli
1942. För budgetåret 1942/43 borde därför enligt fastställd norm reparationsanslaget
för akademiska sjukhuset ökas med 1.7 procent å 173,500 kronor,
eller alltså med 2,949: 50 kronor.

För reparations- och ändringsarbeten i universitetshuset ha för budgetåren
1938/39 och 1939/40 av statsmedel anvisats tillhopa 865,000 kronor. Detta
belopp beräknas helt ha förbrukats den 3*/« 1942. Reparationsanslaget för
»övriga byggnader» borde på grund härav ökas med 1.7 procent å 865,000
kronor, d. v. s. 14,705 kronor.

Sedan nybyggnaden för institutionen för fysiologisk botanik färdigställts
och upptagits i universitetets huvudbok till ett värde av 832,000 kronor, bör
såsom förra året framhållits, för denna byggnad beräknas ett reparationsanslag
av 1.7 procent å 832,000 kronor, d. v. s. 14,144 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juni 1941 har Idrottspaviljong med läktare
från och med den 1 juli 1941 invärderats å fastighetsfonden till ett värde
av 275,000 kronor och därjämte har genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 september
1941 likaledes från och med den 1 juli 1941 den vid Vårdsätra naturpark
uppförda vaktstugan blivit invärderad å fastighetsfonden till ett värde
av 6,000 kronor. För dessa nytillkomna byggnader bör enligt fastställd beräkningsgrund
reparationsanslaget ökas med 4,675 kronor resp. 102 kronor.

Vidare vill drätselnämnden framhålla, att för utredningsarbeten m. m. för
dels en nybyggnad för meteorologiska institutionen och dels en för medicinskkemiska
och farmakologiska institutionerna gemensam nybyggnad anvisats

7,000 kronor resp. 25,000 kronor. Någon höjning av reparationsanslaget på
grund av dessa två anslag är givetvis ej erforderlig. Ej heller kan någon höjning
av anslaget bliva erforderlig genom den örn- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket,
vartill årets lagtima riksdag beviljade 671,000 kronor, liksom
ej heller för kvinnokliniken, för vilken hittills beviljats 500,000 kronor
av statsmedel och 1,425,000 kronor av landstingsmedel.

För innevarande år utgår reparationsanslaget med tillhopa 394,000 kronor,
därav 144,000 kronor för akademiska sjukhuset och 250,000 kronor för övriga
byggnader. Med hänsyn till rådande tidsförhållanden ansåg sig drätselnämnden
föregående år ej böra begära någon förhöjning av anslaget för de
nytillkomna byggnaderna. Då dessa emellertid vid ingången av det budgetår
detta statförslag avser varit i bruk minst ett par år, anser drätselnämnden
med hänsyn till en rationell omvårdnad av universitetets fastigheter att en
ökning av reparationsanslaget med de för de nya byggnaderna ovan angivna
belopp icke längre kan undanskjutas. Drätselnämnden får fördenskull föreslå
att anslaget till reparationer och underhåll av akademiska sjukhuset höjes
med ett till 3,000 kronor avrundat belopp samt motsvarande anslag till övriga
fastigheter med ett till 33,000 kronor avrundat belopp.

Riksräkenskapsverket har i sitt förslag till stat för fastighetsfonden för
nästa budgetår, vilket preliminärt godtagits i statsverkspropositionen, uppfört
anslagsposten med oförändrat belopp under erinran, att höjningar av
beloppen till egentliga reparations- och underhållskostnader icke ifrågasatts
för någon annan delfond, inte ens för byggnadsstyrelsens delfond, där posten
även i gällande stat uppförts med reducerat belopp, vilket av byggnadsstyrelsen
motiverats med, att den alltmer kännbara bristen på råmaterial borde

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

9

för nästkommande budgetår föranleda en något kraftigare reduktion av de
beräknade kostnaderna för ett normalt underhåll.

Lunds universitets delfond. För denna delfond ha tidigare till reparationsoch
underhållskostnader m. m. anslagits följande belopp, med vilka sammanställts
de faktiska utgifterna: „

Budgetår

Enligt stat
kronor

Enligt räkenskaperna

kronor

1939/40 .................... 130,000 112,398

1940/41 .................... 105,000 96,149

1941/42 .................... 150,000

I drätselnämndens vid Lunds universitet statförslag för budgetåret 1942/43
har under förevarande anslagspost äskats ett belopp av 150,000 kronor eller
samma belopp som upptagits i staten för innevarande budgetår.

Med eget yttrande den 20 januari 1942 har kanslern för rikets universitet
överlämnat en framställning från Lunds universitets drätselnämnd, vari
nämnden hemställt örn medgivande, att från delposten till reparations- och
underhållskostnader utbetala medel till förstärkning av arvodet åt den vid
universitetet anställde byggnadskonduktören med sådant belopp, att lill bvggnadskonduktören
skulle utgå ett sammanlagt arvode av 2,000 kronor för år.

Av handlingarna inhämtas följande.

Enligt den år 1876 fastställda instruktionen för byggnadskonduktören åligger
det denne att årligen besiktiga samtliga universitetets byggnader och till
drätselnämnden inlämna förslag till nödiga reparationer, att tillse och kontrollera
alla reparationer samt förekommande mindre tillbyggnader och ändringsarbeten,
att uppgöra ritningar och upprätta kostnadsförslag för mindre
byggnadsföretag samt att granska entreprenadanbud och kostnadsförslag av
hantverkare samt biträda vid inköp av materialier.

Ifrågavarande arvode anvisades första gången år 1876 ur reservfonden med
400 kronor för år. Från och med år 1886 har anslag för ändamålet varit upptaget
på universitetets stat. Arvodesbeloppet, som år 1925 fastställdes till 720
kronor, utgör numera, efter inräknande i arvodet av tidigare utgående dyrtidstillägg,
900 kronor för år. Anslaget till reparations- och underhållskostnader
för universitetets byggnader utgjorde år 1885 8,000 kronor, år 1907 16,000
kronor, år 1925 29,000 kronor och utgår för löpande budgetår med 150,000
kronor.

Kanslern för rikets universitet har, bland annat, anfört följande.

Det torde ligga i öppen dag, att det nu utgående arvodet icke utgör skälig ersättning
för det biträde av byggnadssakkunnig person, som universitetet behöver
vid handläggningen av frågor rörande underhåll och reparationer av
universitetets talrika byggnader. Naturligast synes vara, att kostnaden för
nämnda biträde får i sin helhet belasta det å fastighetsfondens stat uppförda
reparationsanslaget. Så har förhållandet varit vid Uppsala universitet ända
sedan fastighetsfondens inrättande (se propositionen nr 153 till 1939 års riksdag,
sid. 16).

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t ville
förklara hinder ej möta för Lunds universitet att från det för universitetets

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

delfond av statens allmänna fastighetsfond upptagna anslaget till reparationsoch
underhållskostnader m. m. bestrida utgiften för det biträde av byggnadssakkunnig
person, som är erforderligt vid handläggningen av frågor rörande
underhåll och reparationer av universitetets byggnader.

Lämnas ett sådant medgivande, kan det från Lunds universitets avlöningsanslag
(VIII:E 7, avdelning II Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m., anslagsposten 2: Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t) utgående arvodet till en byggnadskonduktör å 900
kronor indragas.

Statskontoret har den 11 februari 1942 avgivit infordrat utlåtande i ärendet
och därvid anfört, att ämbetsverket icke hade något att erinra mot en höjning
av arvodet till 2,000 kronor. Då det emellertid enligt statskontorets förmenande
icke varit avsett att från de i staten för allmänna fastighetsfonden uppförda
anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader bestrida fasta
årliga personalkostnader för förvaltningen av på fonden redovisade fastigheter,
ansåg sig ämbetsverket förhindrat tillstyrka det föreslagna medgivandet.

Karolinska sjukhusets delfond. Rubriken för reparations- och underhållskostnader
m. m. är för denna delfond i staten uppdelad på två anslagsposter,
avseende den ena karolinska sjukhuset och den andra serafimerlasarettet.

Under dessa rubriker ha anslagits följande belopp, varjämte angivits de
faktiska utgifterna:

Budgetår

1939/40
1940/41
1941/42

För budgetåret 1942/43 har direktionen för karolinska sjukhuset äskat oförändrat
100,000 kronor för sjukhusets reparations- och underhållskostnader
m. m. samt till stöd härför anfört följande.

Såsom direktionen i skrivelse den 24 september 1940 angående utgiftsstaten
för innevarande budgetår framhållit skulle de årliga reparations- och underhållskostnaderna
vid karolinska sjukhuset enligt av byggnadsstyrelsen anförd
beräkningsgrund utgöra närmare 500,000 kronor (1.7 procent av byggnadsvärdet).
Med hänsyn till att sjukhuset är nyuppfört, har dock ett belopp av

100,000 kronor beräknats vara tillräckligt för innevarande år. Direktionen räknar
med att endast oundgängligen erforderliga underhållsarbeten skola komma
till utförande.

För reparationer och underhåll beträffande serafimerlasarettet har direktionen
för karolinska sjukhuset för nästa budgetår äskat samma belopp, som
uppförts i gällande stat, eller 50,000 kronor.

Lotsstgrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader för denna
delfond, vilken inrättades per den 30 juni 1940, ha varit anslagna följande

Karolinska sjukhuset
Enligt räkenskaperna

kronor kronor

Enligt stat

50.000 37,825

80.000 91,451
100,000

'' Serafimerlasarettet

Enligt räkenskaperna

kronor kronor

Enligt stat

83.000

50.000
50,000

40,280

62,688

Kungl. Maj:ts proposition nr 166

11

belopp med vilka
1940/41:

Budgetår

sammanställts de faktiska utgifterna under budgetåret

Enligt stat
kronor

Enligt räkenskaperna

kronor

1940/41 .................... 240,000 126,691

1941/42 .................... 240,000

Genom brev den 23 maj 1941 har Kungl. Maj:t ställt de för budgetåret
1941/42 anvisade medlen till lotsstyrelsens förfogande och därvid föreskrivit,
att anslagsposten skulle fördelas på följande sätt:

a. Byggnader utom fyrbyggnader ...................... kronor 197,000

b. Fyrbyggnader...................................... » 30,000

c. Hamnanläggningar ................................ » 13,000.

I sitt statförslag för nästa budgetår har lotsstyrelsen upptagit anslagsposten
med oförändrat belopp, 240,000 kronor, och till stöd härför anfört följande.

I detta sammanhang får styrelsen erinra om att styrelsen i sitt förslag till
stat för budgetåret 1940/41 upptagit posten till reparations- och underhållskostnader
till 257,400 kronor, vilket belopp i den sedermera fastställda staten
nedsattes till 240,000 kronor. Beloppet 257,400 kronor beräknade styrelsen
med utgångspunkt från den för budgetåren 1938/39 och 1939/40 å omkostnadsstaten
upptagna posten Reparation och underhåll av byggnader, därvid
styrelsen ur sistnämnda post utbröt så stort belopp, som motsvarade kostnaderna
för reparation och underhåll av den egendom, som skulle redovisas
å delfonden. Fördelningen å de särskilda delposterna skedde med ledning av
de faktiska utgifterna under budgetåret 1938/39 för de olika ändamålen.

Belastningen å anslagsposten till reparations- och underhållskostnader under
budgetåret 1940/41 utgjorde i runt tal 126,700 kronor, varav 113,900 kronor
avsåg byggnader utom fyrbyggnader, 6,000 kronor fyrbyggnader och
6,800 kronor hamnanläggningar. Orsaken till att utgifterna blivit lägre^ än
som beräknats sammanhänger med det förhållandet, att under budgetåret
styrelsens tekniska personal samt arbetare huvudsakligen måst tagas i anspråk
för nybyggnadsarbeten. Under senare år har nämligen till styrelsens
förfogande ställts medel för ett betydande antal dylika arbeten, vilka det
med hänsyn till rådände internationella läge varit angeläget att få färdigställda
snarast möjligt. På grund härav har det varit nödvändigt att i stor
utsträckning låta anstå med reparations- och underhållsarbeten. Styrelsen
saknar sålunda en på normala förhållanden grundad erfarenhet rörande storleken
av hithörande kostnader och kan därför nu icke ingå pa en omprövning
av anslagsposten och dennas fördelning på de tre delposterna. Såsom
styrelsen anmält vid framläggandet av förslag till omkostnadsstat för budgetåret
1942/43, anser styrelsen att i samband nied denna omprövning bör upptagas
till övervägande fråga om ändrad avvägning av den å omkostnadsstaten
upptagna anslagsposten till reparation och underhåll av obevakade fyrar,
fasta sjömärken, apparater, maskiner och inventarier inom lotsdistrikten.
Med hänsyn härtill och under framhållande att förevarande anslagspost för
budgetåren 1940/41 och 1941/42 beräknats på grundval av förkrigspriserna,
får styrelsen föreslå, att anslagsposten för budgetåret 1942/43 upptages till

12

Kungl. May.ts proposition nr 166.

oförändrat belopp, 240,000 kronor, och med samma fördelning å de särskilda
delposterna som nu gäller.

Genom beslut den 28 juni 1941 har besparingsberedningen i samråd med
statens krisrevision tillkallat intendenten hos byggnadsstyrelsen K. Bildmark
att såsom sakkunnig verkställa utredning angående besparings- och rationaliseringsåtgärder
i fråga örn underhållet a\ staten tillhöriga, för den civila
statsförvaltningen och försvarsväsendet disponerade byggnader. Den sakkunnige
har med skrivelse den 23 februari 1942 till besparingsberedningen
överlämnat verkställd utredning rörande försvarsväsendets fastighetsfond
samt medicinalstyrelsens och fångvårdsstyrelsens delfonder av allmänna
1''astighetsfonden.

Ehuru besparingsberedningen ännu icke tagit ställning till den sakkunniges
förslag och detta icke heller varit föremål för någon remissbehandling,
synes lämpligt, att utredningsresultatet, såvitt angår beräkningen av anslagen
till reparations- och underhållskostnader vid fångvårdsstyrelsens och
medicinalstyrelsens delfonder, nu anmäles för riksdagen för att det, såvitt
möjligt, skall kunna tillgodogöras vid anslagsprövningen för nästa budgetår.

Den sakkunnige har ansett principiellt riktigast och ur såväl ekonomisk
som budgetteknisk synpunkt lämpligast att även fortsättningsvis beräkna
anslagen till reparationer och underhåll i visst förhållande till fastighetsbeståndets
värde, eller närmare bestämt byggnadsvärdet för de å delfonderna
redovisade fastigheterna. Medelsanvisningen skulle sålunda icke göras
beroende av vad vid företagna besiktningar tillfälligtvis kunde anses behövligt.
Erfarenheten visade enligt den sakkunnige, att ett fixerat anslagsbelopp
vöre den vid en större fastighetsförvaltning bästa metoden för en
ekonomisk skötsel. Man kunde då också reda sig med en mindre förvaltningspersonal.
Den sakkunnige har emellertid framhållit, att om denna beräkningsmetod
än vore lämplig, när fråga vore om förvaltningen av ett stort
antal byggnader, den kanske icke vore lika lämplig vid förvaltning av endast
ett fåtal byggnader, åtminstone icke under de första åren efter deras
färdigställande, under vilken tidsperiod avvägningen av underhållsanslagen
borde ske genom en direkt uppskattning av underhållsbehovet. Ett exempel
härpå vore karolinska sjukhusets delfond, där anslagsmedlen för ett år borde
kunna i huvudsak beräknas med ledning av en året förut företagen besiktning
och därvid uppgjorda kalkyler.

Den sakkunnige har emellertid förordat en viss förbättring i den nuvarande
metoden för beräkning av underhållsanslagen i relation till byggnadsvärdena
och härom anfört i huvudsak följande.

Kostnaderna för reparations- och underhållsarbeten inom fastigheter, som
redovisas på statens fastighetsfonder, beräknas till en viss procentsats av de
byggnadsvärden, som uppskattats vid invärderingarna i resp. delfonder, samt
av värdena å de byggnader, som efter hand tillföras delfonderna. Invärderas
äldre byggnader, kan den för det ursprungliga byggnadsbeståndet
tillämpade procentsatsen vara för knapp. Tillföres återigen nyuppförda
byggnader, ger samma procentsats till resultat, att underhållsanslaget blir
onödigt stort. Under normala förhållanden kunna dessa faktorer beräknas
taga^ut varandra. Med de senare årens, åtminstone inom vissa förvaltningsområden,
starkt stegrade nybyggnadsverksamhet bör emellertid underhållsprocenten
för de tillkomna nyuppförda byggnaderna kunna reduceras, särskilt
under de första åren av deras tillvaro, eftersom dessa byggnader tillföras

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

13

fonden med sina anskaffningskostnader, vilka i regel, i synnerhet under
tider med stegrade kostnader, komma att ligga betydligt över de vid fondens
uppläggning åsätta värdena å det befintliga byggnadsbeståndet.

Den sakkunnige förordar sålunda, att anslagsberäkningen skall uppdelas
på två olika poster, nämligen en, som avser det gamla byggnadsbeståndet,
och en för de nya byggnader, som tillföras fonden.

Med utgångspunkt från underhållskostnaderna för de av byggnadsstyrelsen
förvaltade fastigheterna i Stockholm med omnejd har den sakkunnige
gjort en beräkning av underhållsprocenten för nya och gamla fastigheter
vid 1939 års prisläge.

Med ledning av det vunna undersökningsresultatet och med beaktande av
de olika förhållandena vid respektive delfonder har den sakkunnige beräknat
underhållsprocenter och underhållsanslag för budgetåret 1941/42
efter normala grunder för medicinalstyrelsens och fångvårdsstyrelsens delfonder.
För medicinalstyrelsens delfond har sålunda beräknats en underhållsprocent
för gamla byggnader av 1.55 och för nya byggnader av 0.42,
vilket ger ett underhållsanslag av 1,407,000 kronor. För fångvårdsstyrelsens
delfond ha motsvarande siffror beräknats till 2.09 och 0.42 procent samt

269,000 kronor, därvid den sakkunnige dock anmärkt, att anslag utöver
nämnda belopp eventuellt kunde erfordras för upphuggning av fönster och
för fortsatt modernisering av fängelsebyggnader, vilka kostnader icke borde
få bestridas av anslaget till reparationer och underhåll.

Den sakkunnige har emellertid jämväl strukit under de särskilda kraven
på återhållsamhet med reparationsarbeten i nuvarande läge och bland annat
framhållit följande.

1 nuvarande tidsläge är det bl. a. särskilt angeläget att iakttaga sparsamhet
med byggnadsmaterialier, eftersom en del av de för byggnadsunderhållet
viktigaste, främst linolja och olika asfaltprodukter, icke längre äro
tillgängliga annat än i mycket begränsad omfattning. De få ej annat än i
undantagsfall användas till vanliga byggnadsarbeten och någon lättnad synes
icke heller möjlig förrän efter ett fredsslut. Det är sålunda även av andra
skäl än de rent ekonomiska, som man för närvarande måste iakttaga
återhållsamhet ifråga örn byggnadsreparationer.

Den sakkunnige har dock icke ansett sig böra göra något uttalande örn
i vad mån krisläget motiverade en reduktion av de beräknade anslagsbeloppen.

Av statsfinansiella skäl reducerades medelstilldelningen till reparationer och Departement
underhåll av fastighetsfondens byggnader för budgetåret 1940/41 från 4.31 chefenmiljoner
kronor under närmast föregående budgetår till 3.83 miljoner kronor.

Vid prövningen av anslagsbehovet för innevarande budgetår föranledde de arbetslöshetspolitiska
hänsyn, som lågo till grund för anvisandet av beredskapsanslagen
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41, en höjning av
underhållsanslagen å allmänna fastighetsfonden. Sammanlagt anvisades för
ändamålet 4.40 miljoner kronor. Av detta belopp ställdes emellertid endast 3.89
miljoner kronor till de fondföxvaltande myndigheternas förfogande, medan
beträffande 215,000 kronor å medicinalstyrelsens och 300,000 kronor å byggnadsstyrelsens
delfond föreskrevs, att beloppen tills vidare icke finge disponeras
utan särskilt beslut av Kungl. Majit. Något sådant dispositionsbeslut
har hittills icke meddelats. Därest läget på arbetsmarknaden icke undergår
någon väsentlig förändring under de närmaste månaderna, torde ifrågava -

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

rande belopp kvarstå åtminstone i huvudsak odisponerade vid budgetårets utgång.
De böra då föras till behållningarna av reserverade medel för reparations-
och underhållskostnader m. m. å respektive delfonder och bilda därvid
en kvarstående medelsreserv, vars disposition skall vara beroende av Kungl.
Maj:ts särskilda beslut. Förekomsten av dessa reserverade belopp torde emellertid
på sätt framgår av det följande böra påverka anslagsberäkningen för
nästa budgetår.

Av besparingsberedningen har igångsatts en utredning rörande bland annat
reparations- och underhållskostnaderna för statens fastigheter. Resultaten av
denna utredning föreligga emellertid icke i sådant skick, att de kunna läggas
till grund för bedömningen av anslagsbehovet för nästa år. Det nyligen framlagda
utredningsmaterialet omfattar icke mer än två av allmänna fastighetsfondens
nio delfonder, och först efter ytterligare beredning är det möjligt att
taga ställning till de däri föreslagna ändringarna i metoden för den schematiska
beräkningen av anslagsbehovet under normala förhållanden för ifrågavarande
delfonder. Med hänsyn till den nuvarande av statsfinansiella skäl
betingade begränsningen av de till förvaltningsmyndigheternas förfogande
ställda medlen till reparations- och underhållskostnader å fastighetsfondens
byggnader kan ställningstagandet till de av den sakkunnige förordade principerna
emellertid utan större olägenhet uppskjutas. I den mån de utredningsresultat,
som kunna komma att framläggas senare under detta budgetår,
skulle motivera någon ytterligare begränsning i de nu föreslagna anslagsanvisningarna
för olika delfonder, torde Kungl. Maj:t vid utfärdandet av regleringsbrev
för fastighetsfonden bli i tillfälle att pröva, huruvida de anvisade
medlen i sin helhet böra disponeras. De av den sakkunnige framlagda beräkningsresultaten
torde emellertid i någon mån kunna beaktas vid prövningen
av anslagsbehovet för fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens delfonder.

För fångvårdsstyrelsens delfond har nämnda styrelse, bland annat med
hänvisning till behovet av fönsterupphuggning och annan modernisering, hemställt
om oförändrat anslag, 300,000 kronor. Besparingsberedningens sakkunnige,
som ansett nyssberörda moderniseringsarbeten böra bestridas av för
sådant ändamål, efter särskilda utredningar anvisade medel, har beräknat
kostnaderna för reparationer och underhåll av normal standard till 269,000
kronor. Under beaktande härav och av vad byggnadsstyrelsen anfört om
den alltmer kännbara bristen på byggnadsmaterial vill jag förorda, att anslaget
till fångvårdsstyrelsens delfond begränsas till 250,000 kronor.

Vad beträffar medicinalstyrelsens delfond har av nämnda styrelse hemställts
om anvisande av enahanda belopp som för innevarande budgetår, eller

1,015,000 kronor. Med hänsyn till det förut omnämnda, icke disponerade
beloppet å 215,000 kronor av de för innevarande budgetår anvisade medlen
och med beaktande av knappheten på råvaror för byggnadsindustrien kunde
finnas anledning att i staten för nästa budgetår icke uppföra anslagsposten
med högre belopp än det för löpande budgetår till medicinalstyrelsens förfogande
ställda beloppet, 800,000 kronor. Den sålunda beräknade ramen för
medicinalstyrelsens reparationer och underhållsarbeten torde dock med hänsyn
till vad som framkommit vid sakkunnigutredningen få anses vara väl

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

15

snävt tillmätt, varför jag förordar, att förevarande anslagspost i staten för
nästa budgetår uppföres med 900,000 kronor.

Den för utrikesdepartementets delfond föreslagna uppräkningen med 7,000
kronor av delposten till bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder biträder
jag.

I förslaget till stat för byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1942/43
har byggnadsstyrelsen hemställt om oförändrat belopp, 1,800,000 kronor,
men därvid förutsatt att härav, liksom för löpande budgetår, endast 1,500,000
kronor skulle ställas till styrelsens förfogande. Med hänsyn till det belopp av

300,000 kronor, som må disponeras endast efter Kungl. Maj:ts beslut och
ännu icke till någon del tagits i anspråk, föreslår jag, att anslagsposten i
staten för nästa budgetår uppföres med 1,500,000 kronor.

Beträffande Lunds universitets delfond kan jag biträda förslaget om oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår till underhåll och reparationer,
eller 150,000 kronor.

Vad angår drätselnämndens hemställan om rätt att från nämnda anslagspost
bestrida kostnaderna för viss arvodesförstärkning till byggnadssakkunnigt
biträde för handläggning av frågor rörande underhåll och reparationer
av universitetets byggnader torde i förevarande fall med hänsyn till vad som
gäller vid Uppsala universitet hinder icke böra möta mot att drätselnämnden
på av universitetskanslern föreslaget sätt bestrider ifrågavarande arvode i
dess helhet av de till underhåll och reparationer anvisade medlen. Därvid
förutsättes, att det å universitetets avlöningsstat upptagna arvodet å 900 kronor
till byggnadskonduktör icke vidare tages i anspråk.

Beträffande anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader m. m.
för övriga delfonder kan jag ansluta mig till riksräkenskapsverkets i statsverkspropositionen
upptagna förslag om oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt skulle till reparations- och underhållskostnader
m. m. för å fastighetsfonden redovisade fastigheter för nästa
budgetår upptagas ett sammanlagt belopp av 3,944,000 kronor med den fördelning
på de olika anslagsposterna, som framgår av bilaga B. Detta innebär
en minskning med 458,000 kronor i förhållande till de för löpande budgetår av
riksdagen anvisade medlen men en ökning med 57,000 kronor i förhållande
till de av Kungl. Majit till förvaltningsmyndigheternas förfogande ställda
medlen. I jämförelse med de i statsverkspropositionen preliminärt upptagna
beloppen betyder den föreslagna medelstilldelningen en sänkning med 465,000
kronor.

Avsättning till värdeminskningskonto.

För avskrivning av de å statens allmänna fastighetsfond bokförda tillgångarna
tillämpas vissa allmänna, av riksdagen godkända grunder, vilka
i huvudsak innebära, att avskrivningen å fondens byggnadsvärden avpassas
så, ali avskrivningstiden skall utgöra 60 år i normalfall men 40 år för
byggnader, beträffande vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov anses fö -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

religga (fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner). Grundavskrivning
skall ske i det förra fallet med 25 procent, i det senare med 50 procent;
avskrivningen skall i båda fallen fullföljas genom en årlig avsättning till
värdeminskningskonto, beräknad till 1.25 procent. Dessa regler avse i första
hand nybyggnader. I fråga om anslag till ombyggnader eller till större reparationsarbeten
bedömes avskrivningsbehovet med hänsyn till arbetets beskaffenhet
och kostnadernas storlek i förhållande till byggnadsvärdet. Anslag
lill smärre ändringsarbeten vilka icke medföra någon rubbning av
fastighetsvärdet anses böra omedelbart avskrivas. Mellan de olika anslagstyperna
finnas givetvis alltid gränsfall.

För grundavskrivningen anvisas erforderliga anslag å riksstatens driftbudget
under huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Medel
till den årliga avsättningen till värdeminskningskonto anslås å fastighetsfondens
stat under förevarande rubrik.

I samband med riksbokslutet för budgetåret 1940/41 har riksräkenskapsverket
låtit upprätta en sammanställning över statens allmänna fastighetsfonds
fastighets- och värdeminskningskonton m. m., innefattande jämväl
beräkning av årsavskrivning för löpande budgetår. Av denna sammanställning,
som är tillgänglig i handlingarna, framgår för varje fastighet, eller i
vissa fall fastighetskomplex, dels fastighetsvärdet den 30 juni 1941 med fördelning
på markvärde och byggnadsvärde, dels behållning samma dag av
lyftade medel för byggnadskostnader, dels storleken av värdeminskningskonto
samma dag med fördelning på grundavskrivning och sammanlagda
årsavskrivningar för förfluten tid, dels beloppet av den årsavskrivning som
skall ske för budgetåret 1941/42, dels ock sammanlagda beloppet av återstående
årsavskrivning. Enligt denna sammanställning beräknas årsavskrivningen
för budgetåret 1941/42 till i runt tal 3,260,000 kronor.

Vid anmälan i statsrådet den 28 februari 1941 av förslag till stat för fastighetsfonden
för innevarande budgetår anförde jag beträffande frågan om beräkningen
i statförslaget av posten Avsättning till värdeminskningskonto:

Beräkningen av avsättningen till värdeminskningskonto för fastighetsfonden
för ett kommande budgetår är förenad med ett icke obetydligt arbete.
Förändringarna i avsättning till värdeminskningskonto från ett budgetår
till ett annat betingas främst av förändringarna i byggnadsbeståndet men
jämväl av slutförandet av årsavskrivning för vissa byggnader. Sistnämnda
faktor är visserligen känd vid uppgörande av statförslaget. Beträffande åter
inverkan å årsavskrivningen av förändringarna i byggnadsbeståndet, måste
beräkningarna grundas på antaganden, huruvida ifrågakommande byggnadsföretag
komma att vara färdigställda vid budgetårets ingång. Härigenom
föranledes en viss osäkerhet i resultatet av beräkningarna. Med hänsyn härtill
och för förenkling av arbetet med uppgörandet av fastighetsfondens stat
torde anslagsposterna till avsättning till värdeminskningskonto för framtiden
kunna i staten uppföras med mera schablonmässigt beräknade belopp. Denna
förenkling torde dock böra genomföras först från och med staten för budgetåret
1942/43.

I sitt förut nämnda utlåtande den 6 december 1941 angående förslag till
stat för allmänna fastighetsfonden för budgetåret 1942/43 har riksräkenskapsverket
anfört följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

17

Riksräkenskapsverket får för sin del föreslå, att den schablonmässiga beräkningen
verkställes sålunda, att vid upprättandet av förslag till stat avsättning
till värdeminskningskonto upptages till det belopp, vartill avsättningen
beräknats för budgetåret näst före det, som statförslaget avser. Denna beräkningsmetod
kan sägas komma att innebära, att man låter minskningen i avsättningen
på grund av slutförandet av årsavskrivningen för vissa byggnader
samt ökningen i avsättningen på grund av tillkomsten av nya byggnader helt
uppväga varandra. Den av riksräkenskapsverket förordade beräkningsmetoden
har för budgetåret 1942/43 visat sig leda till i stort sett samma resultat
som en med utgångspunkt från avsättningen för budgetåret 1941/42 verkställd
beräkning, som sker under hänsynstagande till å ena sidan bortfallande årsavskrivningar
och å andra sidan tillkommande årsavskrivning för de byggnader,
som enligt förvaltningsmyndigheternas uppgifter kunna beräknas bliva
färdigställda under nu löpande budgetår.

Med begagnande av angivna beräkningsmetod har riksräkenskapsverket
uppskattat den sammanlagda avsättningen till värdeminskningskonto i fastighetsfondens
stat för budgetåret 1942/43 till 3,260,000 kronor.

Mot det av riksräkenskapsverket förordade schablonmässiga beräkningssät- Departement''
tet har jag icke något att erinra. Till avsättning till värdeminskningskonto bör «*«/•*•
sålunda upptagas ett sammanlagt belopp av 3,260,000 kronor med den fördelning
på anslagsposter, som framgår av bilaga B.

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden.

Byggnadsstyrelsens delfond. I följande tablå återgivas de för byggnadsstyrelsens
delfond till hyresutgifter m. m. från och med budgetåret 1938/39 anvisade
beloppen, sammanställda med de faktiska utgifterna:

Rnriktar Enligt stat Enligt räkenskaperna

° kronor kronor

1938/39 ..................... 760,000 1,031,793

1939/40 ..................... 1,050,000 1,534,953

1940 41 ..................... 1,155,000 1,713,231

1941/42 ..................... 1,750,000 2,075,00g1

De faktiska hyresutgifterna ha sålunda, särskilt under de första krisåren,
väsentligt överstigit de i staten beräknade beloppen, vilket i främsta rummet
sammanhänger med icke förutsedda, ökade förhyrningar av lokaler för krisorganen
och i någon mån även med bränslekostnademas utveckling.

I byggnadsstyrelsens statförslag den 17 november 1941 upptogs denna anslagspost
till 1,945,000 kronor, vilket belopp riksräkenskapsverket i anslutning
till en vid byggnadsstyrelsens framställning fogad tablå föreslog höjt lill

1,975,000 kronor. Sedermera har verkställts förnyad beräkning beträffande

1 Denna summa är uppskattad med utgångspunkt från byggnadsstyrelsens utgiftsliyror under
tiden 1 juli 1941—6 februari 1942.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 166.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Itepartetnenls ehefen.

hyresutgifterna under budgetåret 1942/43 under beaktande av den ökningsom
ägt rum efter statförslagets ingivande, och av de ytterligare förhyrningar,
som kunna förväntas bli nödvändiga under detta och nästa budgetår. Den
höjning av anslagsposten, som enligt denna beräkning skulle bli erforderlig
utöver det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, uppgår till i runt tal

225.000 kronor, varav omkring 120,000 kronor falla på krisorgan under foikhushållningsdepartementets
huvudtitel.

Liksom föregående år synas byggnadsstyrelsens beräkningar i statförslaget
böra justeras med hänsyn till de ytterligare förhyrningar, som verkställts under
tiden till medio av februari månad eller kunna förväntas bli erforderliga
under loppet av innevarande och nästkommande budgetår. En höjning av
hyresutgifterna med 225,000 kronor, eller till 2,200,000 kronor, har sålunda
ansetts påkallad. Såsom av belastningssiffrorna för de senare åren framgår,
ha de i staterna uppförda beloppen varit för lågt beräknade. Det är givet att
även den för nästa budgetår beräknade siffran präglas av en betydande osäkerhet
med hänsyn till de svårförutsedda lokalbehov, som statsförvaltningens
anpassning efter försörjningslägets och den politiska situationens växlingar
kan medföra. Jag vill emellertid tillstyrka, att anslagsposten, med ändring av
det i statsverkspropositionen beräknade beloppet å 1,975,000 kronor, upptagas
till (1,975,000 + 225,000 —) 2,200,000 kronor, vilket innebär en höjning
i förhållande till det i staten för innevarande budgetår uppförda beloppet med

450.000 kronor.

I vad avser övriga delfonder ansluter jag mig till förvaltningsmyndigheternas
av riksräkenskapsverket tillstyrkta förslag.

I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört beräknar jag samtliga hyresutgifter
för fastighetsfonden till 2,590,000 kronor (se bilaga B), vilket innebär
en ökning i jämförelse med staten för innevarande budgetår av 466,000
kronor.

Inkomsterna.

Fastighetsfondens inkomster utgöras av dels å riksstaten anvisade särskilda
anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler, dels inflytande hyror och arrenden för till enskilda
upplåtna lokaler och markområden, dels ock diverse inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Den fastighetsfonden tillkommande ersättningen för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler bestämmes för samtliga delfonder utom byggnadsstyrelsens
delfond så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder
disponerade statskapitalet. Den räntefot, vid vilken full förräntning skall
anses vara för handen, har satts till 4 procent.

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

19

Kapitalbehållningarna den 1 juli 1942 för de olika delfonderna utom byggnadsstyrelsens
delfond framgå av följande sammanställning, vilken — i överensstämmelse
med vad som tidigare tillämpats — beräknats med utgångspunkt
från att vid ingången av budgetåret 1941/42 för investering i ifrågavarande
delfonder disponibla medel i sin helhet lyfts före nämnda budgetårs
utgång. Även om de på grundval av dessa kapitalbehållningar beräknade överskotten
till följd av uppskjutandet av vissa byggnadsföretag skulle komma att
överstiga de faktiska, påverkas statsregleringen likväl icke härav, eftersom
ersättningsanslagen upptagas i anslutning till de beräknade överskotten och
sedermera belastas i anslutning till de faktiska överskotten.

Kapitalbehållningarna för fastighetsfondens nämnda delfonder den 1 juli
1942 ha sålunda beräknats till följande belopp i runda tal, nämligen -

för fångvårdsstyrelsens delfond ...................... kronor 9,444,000

för utrikesdepartementets delfond.................... » 6,419,000

för medicinalstyrelsens delfond ...................... » 52,326,000

för generaltullstyrelsens delfond...................... » 804,000

för Uppsala universitets delfond...................... » 6,109,000

för Lunds universitets delfond ...................... » 3,669,000

för karolinska sjukhusets delfond.................... » 9,885,000

för lotsstyrelsens delfond........................... » 836,000.

I nästföljande tabell ha för dessa delfonder sammanförts dets de till 4 procent
å förenämnda kapitalbehållningar beräknade överskotten, dels de utgifter
vilka jag tillstyrkt skola täckas å staten för nästa budgetår, dels ock de
av mig i det följande beräknade inkomsterna. Av dessa uppgifter framräknas
så de erforderliga ersättningsanslagen.

D e 1 t o n d

överskott

kronor

Utgifter

kronor

Summa

kronor

Andra in-komster än
ersättnings-ansiag
kronor

Ersättnings-

anslag

kronor

j

Fångvårdsstyrelsens delfond

378,000

359,000

737,000

225,000

512,000

Utrikesdepartementets »

257,000

593,000

850,000

6o,000

790,000

Medicinalstyrelsens >

2,093,000

1,375,000

4,068,000

1,154,000

2,914,0i i0

Generaltullstyrelsens »

32,000

95,000

127,000

47,000

80,000

Uppsala universitets »

244,000

840,000

1,084,000

356,000

728,000

Lunds universitets >

147,000

253,000

400,000

76,000

324,000

Karolinska sjukhusets >

395,000

696.000

1,091,000

250,000

841,000

Lotsstyrelsens >

33,000

305,000

338,000

64,000

274,000

För byggnadsstyrelsens delfond skall ersättningen till fastighetsfonden beräknas
med stöd av de kalkylerade hyresvärdena för de olika i delfonden ingående
fastigheterna och de förhyrda lokalerna, dock att hyresutgifterna för
bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen och försäkringsinspektionen
skola ersättas från inspektionernas specialbudgeter över inkomstposten
diverse inkomster. Byggnadsstyrelsen har i statförslaget verkställt beräkningar
rörande ifrågavarande hyresvärden med uppdelning på olika anslag

20

Kungl. May.ts proposition nr 166.

efter hyresvärdet (hyresutgiften) för lokaler åt de till respektive huvudtitlar
hörande statsmyndigheterna. I de sålunda verkställda beräkningarna, beträffande
vilkas detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, finner jag
icke anledning föreslå någon annan ändring än att ersättningsanslagen uppräknas
så, att de omfatta jämväl de ytterligare förhyrningar, vilka enligt vad
förut nämnts skett intill medio av februari eller beräknas ske. I anledning
härav skola byggnadsstyrelsens i stalförslaget framlagda beräkningar uppräknas
med sammanlagt 225,000 kronor med följande fördelning på huvudtitlar:
femte huvudtiteln 37,000, sjätte huvudtiteln 22,000, sjunde huvudtiteln 5,000,
åttonde huvudtiteln 25,000, nionde huvudtiteln 15,000 och elfte huvudtiteln

121,000 kronor.

De särskilda anslagsbeloppen framgå av följande sammanställning.

Huvudtitel

Ersättningsanslag

till byggnads-styrelsens
delfond

till annan
delfond

Summa

Andra huvudtiteln..........................

Tredje » ..........................

Fjärde > ..........................

Femte » ..........................

Sjätte > ..........................

Sjunde » ..........................

Åttonde > ..........................

Nionde > ..........................

Tionde * ..........................

Elfte » ..........................

Fjortonde » ..........................

329.000

213.000

433.000

2.295.000

390.000
530,OuO

4.400.000

1.020.000

703.000

705.000

107.000

512,000 1
790,0002

2.914.000 8

80,000 4

1.893.000 6

274,000"

841.000 !

1.003.000

433.000

5.209.000 |

390.000

610.000

6.293.000

1.020.000

977.000

705.000

107.000

Summa

11,125,000

6,468,000

17,588,000

I det följande gör jag hemställan om äskande av ersättningsanslag med
angivna belopp, vilka utgöra tillhopa 17,588,000 kronor. Detta innebär i förhållande
till det i statsverkspropositionen ingående statförslaget dels ökning
av ersättningarna till byggnadsstyrelsens delfond med sammanlagt 225,000
kronor, dels minskning av ersättningarna till fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens
delfonder med respektive 65,000 och 215,000 kronor.

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och

markområden.

Den i statsverkspropositionen omnämnda undersökningen rörande hyressättningen
i statens fastigheter pågår för närvarande inom besparingsberedningen.
Undersökningen åsyftar en omprövning av hyresbeloppen efter enhetliga
grunder på basis av den omedelbart före krigsutbrottet gällande hyres 1

Fångvårdsstyrelsens delfond. — ’ Utrikesdepartementets delfond. — 8 Medicinalstyrelsens
delfond. — 4 Generaltullstyrelsens delfond. — 1 Därav till Uppsala universitets delfond 728,000
kronor, till Lunds universitets delfond 324,000 kronor och till karolinska sjukhusets delfond
841,000 kronor. — * Lotsstyrelsen delfond.

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

nivån. De nu förutsebara resultaten av denna hyresrevision torde böra påverka
uppskattningen av inkomstposterna under förevarande rubrik.

I en inom besparingsberedningen upprättad promemoria, vilken finnes tillgänglig
i handlingarna, har verkställts en uppskattning av den inkomstökning,
som denna omprövning, såvitt angår hittills gjord undersökning, kan förväntas
medföra. En detaljerad hyresvärdering av tjänstebostäderna vid fångvårdsstyrelsens,
medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder har enligt
vad i promemorian anförts givit anledning till vissa uppräkningar av hyresinkomsterna
för dessa delfonder.

Någon genomgående granskning av de övriga delfondernas inkomsthyior
har icke medhunnits. En preliminär översyn har emellertid enligt vad i promemorian
framhållits icke givit vid handen, att nämnvärt ökade belopp
kunna beräknas inflyta till generaltullstyrelsens, universitetens och lotsstyrelsens
delfonder. Beträffande karolinska sjukhusets och utrikesdepartementets
delfonder har något grundat omdöme i detta avseende icke ansetts möjligt
ännu.

På grund av vad som anförts i förenämnda promemoria synes inkomst- Departementsposten
för fångvårdsstyrelsens delfond böra uppräknas med 15,000 kronor 0 m
utöver det i statsverkspropositionen upptagna beloppet, eller till 200,000
kronor.

För medicinalstyrelsens delfond har den pågående hyresprövningen beräknats
giva en inkomstökning av 100,000 kronor. Det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet torde för den skull böra höjas med detta belopp, eller
till 875,000 kronor.

Slutligen har för byggnadsstyrelsens delfond beräknats en ökad hyresinkomst
av 15,000 kronor, vilket bör medföra en uppräkning till 665,000 kronor
av den till 650,000 kronor förut uppskattade inkomstposten.

Beträffande övriga delfonder finnes icke anledning till avvikelse från de i
statsverkspropositionen upptagna beloppen. Översynen av hyrorna för tjänstebostäderna
på grundval av hyresnivån omedelbart före kriget bör emellertid
fortgå, och de inkomstökningar, som utredningen kan giva anledning till,
komma till synes i inkomstutfallet för nästa budgetår.

I överensstämmelse med vad'' jag sålunda anfört torde fastighetsfondens
hyresinkomster böra beräknas till sammanlagt 2,123,000 kronor (se bilaga B).

Diverse inkomster.

Under denna rubrik skall beräknas ränta å i riksgäldskontoret placerade
likvida medel, som uppkommit genom avsättning till värdeminskningskonto
för fastighetsfonden. Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle de belopp,
sorn böra såsom ränta å dessa medel tillföras vederbörliga inkomstposter
under förevarande rubrik, beräknas till sammanlagt i runt tal 715,000 kronor.
För täckande av detta belopp, som utgör ränteutgift för riksgäldskontoret,

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

ha anslagsmedel i statsverkspropositionen beräknats å förslaget till stat för
riksgäldsfonden.

Från Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning har sedan budgetåret
1938/39 beräknats ett bidrag av 220,000 kronor. De nuvarande extraordinärt
ökade skogsintäkterna synas motivera en höjning av detta bidrag.
Jag har för avsikt att upptaga frågan härom till närmare utredning.

I överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkningar torde emellertid
för nästa budgetår under Diverse inkomster böra upptagas ett sammanlagt
belopp av 1,086,000 kronor med den fördelning på inkomstposter, som
angives i bilaga B.

överskott.

I det föregående ha överskotten för allmänna fastighetsfondens delfonder
— utom byggnadsstyrelsens delfond — beräknats till belopp motsvarande 4
procent å delfondernas uppskattade kapitalbehållningar. Beträffande byggnadsstyrelsens
delfond åter framkommer ett överskott å 7,424,000 kronor,
utgörande skillnaden mellan de för delfonden beräknade inkomsterna å

12,102,000 kronor och utgifterna å 4,678,000.

överskotten för fastighetsfondens delfonder redovisas enligt statsverkspropositionen
å riksstatens inkomstsida på särskilda titlar. De ifrågavarande
inkomsttitlarna böra upptagas med följande belopp, nämligen:

Fångvårdsstyrelsens delfond .......................... kronor 378,000

Utrikesdepartementets delfond ........................ » 257,000

Medicinalstyrelsens delfond........................... » 2,093,000

Byggnadsstyrelsens delfond .......................... » 7,424,000

Generaltullstyrelsens delfond.......................... » 32,000

Uppsala universitets delfond.......................... » 244,000

Lunds universitets delfond............................ » 147,000

Karolinska sjukhusets delfond ........................ » 395,000

Lotsstyrelsen delfond .............................. » 33,000.

Dessa beräkningar innebära ändring uti vad i statsverkspropositionen preliminärt
föreslagits endast såvitt angår byggnadsstyrelsens delfond, beträffande
vilken överskottet ökat med 315,000 kronor. Det sammanlagda överskottet
för allmänna fastighetsfonden beräknas nu till 11,003,000 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt har upprättats förslag till stat
för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43 (bilaga B). En jämförelse
mellan detta förslag och det i statsverkspropositionen framlagda
visar följande olikheter. Posterna till reparations- och underhållskostnader
ha sänkts beträffande fångvårdsstyrelsens, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens
delfonder med respektive 50,000, 115,000 och 300,000 kronor
och hyresinkomsterna för nämnda tre delfonder räknats upp med respektive
15,000, 100,000 och 15,000 kronor. Därjämte ha hyresutgifterna för byggnadsstyrelsens
delfond beräknats stiga med 225,000 kronor. Tillsammans ha dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

23

förändringar medfört, att ersättningsanslagen till fångvårdsstyrelsens och
medicinalstyrelsens delfonder minskats med respektive 65,000 och 215,000
kronor, medan motsvarande post för byggnadsstyrelsen ökats med 225,000
kronor. Vidare har byggnadsstyrelsens delfonds överskott ökat med 315,000
kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte i proposition

dels föreslå riksdagen att godkänna bilagda förslag till stat
för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43
(bilaga B);

dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda
inkomstberäkningen i vad angår överskottet av byggnadsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond — föreslå
riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1942/43 upptaga följande
inkomsttitel sålunda:

Statens allmänna fastighetsfond:

4. Byggnadsstyrelsens delfond ........ kronor 7,424,000;

dels ock föreslå riksdagen att under härefter angivna huvudtitlar
för budgetåret 1942/43 anvisa följande förslagsanslag,
nämligen:

Andra huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens

delfond ........ kronor 512,000

Byggnadsstyrelsens delfond ........ » 329,000

Tredje huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastig -

hetsfond:

Utrikesdepartementets delfond ...... » 790,000

Byggnadsstyrelsens delfond ........ » 213,000

Fjärde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond ........ » 433,000

Femte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastig -

hetsfond:

Medicinalstyrelsens delfond ........ » 2,914,000

Byggnadsstyrelsens delfond ........ » 2,295,000

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Sjätte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond ........ kronor 390,000

Sjunde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond ........ 5 530,000

Generaltullstyrelsens delfond........ » 80,000

Åttonde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond ........ » 4,400,000

Uppsala universitets delfond........ » 728,000

Lunds universitets delfond.......... » 324,000

Karolinska sjukhusets delfond ...... » 841,000

Nionde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond ........ » 1,020,000

Tionde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond ........ » 703,000

Lotsstyrelsens delfond............. * 274,000

Elfte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond ........ * 705,000

Fjortonde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond ........ » 107,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Lennart Hammarskiöld.

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

25

Bilaga A.

Allmänna fastighetsfondens inkomster och utgifter för budgetåren
1941/42 (enligt stat) och 1942/43 (enligt myndigheternas beräkningar).

1942/43

1941/42

Förvaltnings-

Riksräken-

myndigheter-

skapsverkets

nas beräkning

beräkning

Inkomster.

«

A. Ersättning för till statsmyndigheter upp-

tätna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

597,000

580,600

577,000

2. Utrikesdepartementets » ....

785.000

796,500

790,000

3. Medicinalstyrelsens » ....

3,026,000

3,043.000

3,129,000

4. Byggnadsstyrelsens » ....

10,742,000

10,900,000

10,900,000

5. Generaltullstyrelsens » ....

70,000

74,000

80,000

6. Uppsala universitets » ....

718,000

764,021

728,000

7. Lunds universitets » ....

326,000

327,000

324,000

8. Karolinska sjukhusets » ....

870,000

870,000

841,000

9. Lotsstyrelsens » ....

278,000

276,000

274,000

Säger

17,412,000

17,631,121

17,643,000

B. Hyror och arrenden för till enskilda

!

upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

170,000

185,000

185,000

2. Utrikesdepartementets » ....

31,000

35,700

36,000

3. Medicinalstyrelsens » ....

797,000

775,000

775,000

4. Byggnadsstyrelsens » ....

650,000

650,000

650,000

5. Generaltullstyrelsens » ....

43,000

45,000

45,000

6. Uppsala universitets » ....

17,000

17,000

17,000

7. Lunds universitets * ....

10,000

11,000

11,000

8. Karolinska sjukhusets » ....

215,000

215,000

215,000

9. Lotsstyrelsens > ....

59,000

59,000

59,000

Säger

1,992,000

1,992,700

1,993,000

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

22,000

22,800

25,000

2. Utrikesdepartementets » ....

21,000

22,800

24,000

3. Medicinalstyrelsens » ....

240,000

279,000

279,000

4. Byggnadsstyrelsens » ....

275,000

316,000

312,000

5. Generaltullstyrelsens » ....

1,000

1,000

2,000

6. Uppsala universitets » :

a. Bidrag från universitetets

egendoms- o. skogsförvaltning

220,000

220,000

220,000

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 166. 3

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 166,

i

1942/43

1941/42

Förvaltnings-

Riksräken-

myndigheter-

skapsverkets

nas beräkning

beräkning

b. Bidrag från Uppsala läns

landsting................

46,000

55,000

55,000

c. Övriga diverse inkomster ..

48,000

54,100

64,000

Säger för Uppsala universitets delfond

314,000

329,100

339,000

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets

egendomsförvaltning......

50,800

50,800

50,800

b. Övriga diverse inkomster..

10,200

11,700

14,200

Säger för Lunds universitets delfond

61,000

62,500

65,000

8. Karolinska sjukhusets delfond..

18,000

18,000

35,000

9. Lotsstyrelsens » ..

2,000

3,000

5,000

Säger

954,000

1,054,200

1,086.000

Summa

20,858,000

20,678,021

20,722,000

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader

m. m.:

i

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

300,000

300,000

300,000

2. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhålls-

kostnader i allmänhet m. m.

220,000

220,000

220,000

b. Bränsle och lyse för vissa

tjänstebostäder, förslagsvis

93,000

100,000

100,000

Säger för utrikesdepartementets delfond

313,000

320,000

320,000

3. Medicinalstyrelsens delfond....

1,015,000

1,015,000

1,015,000

4. Byggnadsstyrelsens » ....

1,800,000

1,800,000

1,800,000

5. Gener altullstyrelsens » ....

40,000

40,000

40,000

6. Uppsala universitets >

a. Akademiska sjukhuset ....

144,000

146,950

144,000

b. Övriga fastigheter........

250,000

283,625

250,000

Säger för Uppsala universitets delfond

394,000

430,575

394,000

7. Lunds universitets delfond ____

150,000

150,000

150,000

8. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset ....

100,000

100,000

100,000

b. Serafimerlasarettet ......

50,000

50,000

50,000

Säger för karolinska sjukhusets delfond

150,000

150,000

150,000

9. Lotsstyrelsens delfond.........

240,000

240,000

240,000

Säger

4,402,000

4,445,575

4,409,000

Kungl. Maj-.ts proposition nr 166.

27

1942/43

1941/42

Förvaltnings-

Riksräken-

myndigheter-

skapsverkets

nas beräkning

beräkning

B. Avsättning lill värdeminskningskonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

100,000

104,700

100,000

2. Utrikesdepartementets delfond,

förslagsvis ................

80,000

80,000

78,000

3. Medicinalstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

1,093,000

1,080,000

1,049,000

4. Byggnadsstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

881,000

900,000

978,000

5. Generaltullstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

12,000

12,000

12,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, för-

slagsvis ................

164,000

164,047

162,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis

288,000

287,598

283,000

Säger för Uppsala universitets delfond

452,000

451,645

445,000

7. Lunds universitets delfond, för-

slagsvis....................

94,000

102,500

94,000

8. Karolinska sjukhusets delfond,

förslagsvis ................

483,000

483,000

471,000

9. Lotsstyrelsens delfond, förslagsvis

34,000

33,000

33,000

Säger

3,229,000

3,246,845

3,260,000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av

fonden förhyrda lokaler och arrén-

derade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

9,000

9,000

9,000

2. Utrikesdepartementets delfond,

förslagsvis ................

187,000

195,000

195,000

3. Medicinalstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

28,000

26,000

26,000

4. Byggnadsstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

1,750,000

1,945,000

1,975,000

5. Generaltullstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

36,000

43,000

43,000

6. Uppsala universitets delfond, för-

slagsvis ..................

1,000

1,000

1,000

7. Lunds universitets delfond, för-

slagsvis ..................

6,000

9,000

9,000

8. Karolinska sjukhusets delfond,

förslagsvis ................

75,000

75,000

75,000

9. Lotsstyrelsens delfond, förslagsvis

32,000

32,000

32,000

Säger

2,124,000

2,335,000

2,365,000

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

i

överskott att tillföras riksslatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

2. Utrikesdepartementets » ....

3. Medicinalstyrelsens » ....

4. Byggnadsstyrelsens » ....

5. Generaltullstyrelsens » ....

6. Uppsala universitets » ....

7. Lunds universitets » ....

8. Karolinska sjukhusets » ....

9. Lotsstyrelsens » ....

Säger

Summa

1941/42

1942/43

Förvaltnings-myndigheter-nas beräkning

Riksräken-

skapsverkets

beräkning

380,000

374,700

378,000

257,000

260.000

257,000

1,927,000

1,976,000

2,093,000

7,236,000

7,221,000

7,109,000

26,000

25,000

32,000

202,000

226,901

2 14,000

147,000

139,000

147,000

395,000

395,000

395,000

33,000

33,000

33,000

10,603,000

.10,650,601

10.688,000

20,358,000

20,678,021

20,722,000

Bilaga B.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1942/43.

|

Kronor

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens

delfond.................

.. . 512,000

2. Utrikesdepartementets

T> .................

.. . 790,000

3. Medicinalstyrelsens

» .............

. . . 2,914,000

4. Byggnadsstyrelsens

» .............

. . .11,125,000

5. Generaltullstyrelsens

» .................

80.000

6. Uppsala universitets

> .................

... 728,000

7. Lunds universitets

» .................

... 324.000

8. Karolinska sjukhusets

» .................

. . . 841,000

9. Lotsstyrelsens

2> .................

.. . 274,000

17,588,000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens

delfond.................

... 200,000

2. Utrikesdepartementets

» .................

36,000

3. Medicinalstyrelsens

» .................

.. . 875,000

4. Byggnadsstyrelsens

> .................

. . 665,000

5. Generaltullstyrelsens

> .................

45,000

6. Uppsala universitets

> .................

17,000

7. Lunds universitets

» .................

11,000

8. Karolinska sjukhusets

> .................

... 215,000

9. Lotsstyrelsens

> .................

59,000

2,123,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

29

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.............

2. Utrikesdepartementets » .............

3. Medicinalstyrelsens » .............

4. Byggnadsstyrelsens > .............

5. Generaltullstyrelsens > .............

6. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning.................... 220,000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting .. 55,000

c. Övriga diverse inkomster............ 64,000

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför valtning.

......................... 50,800

b. Övriga diverse inkomster............ 14,200

8. Karolinska sjukhusets delfond....................

9. Lotsstyrelsens » ....................

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond....................

2. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader i

allmänhet m. m................... 220,000

Kronor

25.000

24.000

279.000

312.000

2,000

339,000

65.000

35.000
5,00(f

1,086,000

Summa

20,797,000

250,000

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder,

förslagsvis........................ 100,000 320,000

3. Medicinalstyrelsens delfond...................... 900,000

4. Byggnadsstyrelsens > 1,500,000

5. Generaltullstyrelsens > 40,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset.............. 144,000

b. Övriga fastigheter.................. 250,000 394,000

7. Lunds universitets delfond ...................... 150,000

8. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset .............. 100,000

b. Serafimerlasarettet ................ 50,000 150,000

9. Lotsstyrelsens delfond .......................... 240,000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 100,000

2. Utrikesdepartementets > , förslagsvis.......... 78,000

3. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis.......... 1,049,000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 978,000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 12,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis.... 162,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis........ 283,000 445,000

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis ............ 94,000 ;

8. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis 471,000

9. Lotsstyrelsens » , förslagsvis 33,000

3,944,000

3,260,000

!

4

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 166.

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Kronor

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 9,000

2. Utrikesdepartementets > , förslagsvis.......... 195,000

3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 26.000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 2,200,000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 43,000

6. Uppsala universitets » , förslagsvis.......... 1,000

7. Lunds universitets » , förslagsvis.......... 9,000

8. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......... 75,000

9. Lotsstyrelsens » , förslagsvis.......... 32,000 2,590,000

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.....

2. Utrikesdepartementets » .....

3. Medicinalstyrelsens » .....

4. Byggnadsstyrelsens » .....

5. Generaltullstyrelsens » .....

6. Uppsala universitets » .....

7. Lunds universitets » .....

8. Karolinska sjukhusets » .....

9. Lotsstyrelsens » .....

Summa 20,797,000

378.000

257.000

2.093.000

7.424.000

32.000

244.000

147.000

395.000

33.000

11,003,000

487501. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.