Kungl. Majds proposition nr 152.

1

Nr 152.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd
till Getåns vattenavledningsföretag i Hallands
län; given Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 6
mars 1942.

Närvarande:

Statsministern HANSSON, ministern för utrikes ärendena GUNTHER, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Föredraganden, statsrådet Domö, anför:

Den 30 april 1920 beviljade Kungl. Maj.t till sänkning av Getån och dess
tillflöden för torrläggning av mark tillhörig Tångabo, Boa, Stixered och
Skog i Krogsereds socken av Hallands län dels statsbidrag från allmänna
avdikningsanslaget med 15,290 kronor, dels ock lån från odlingslånefonden
med 23,750 kronor, varjämte Kungl. Majit fastställde för företaget upprät(ad
arbetsplan.

lii hang till riksdagens protokoll 1942. I saini. Nr 152.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Länsstyrelsen i Hallands län fastställde genom utslag den 16 maj 1925
fördelningen å vederbörande fastigheter av förenämnda lån. Enligt sagda
utslag skall lånet amorteras under åren 1927—1952.

I en den 12 september 1938 dagtecknad skrift lia samtliga delägare i företaget
hemställt örn avskrivning av ifrågavarande lån.

1 ärendet ha remissutlåtanden avgivits den 27 september 1939 av länsstyrelsen
i Hallands län, den 2 februari 1942 av lantbruksstyrelsen och den
24 februari 1942 av statskontoret. Vid länsstyrelsens utlåtande fanns fogat
yttrande av lantbruksingenjören A. Welin-Berger och vid lantbruksstyrelsen
utlåtande en den 4 december 1939 dagtecknad skrivelse från länsstyrelsen
innehållande utredning rörande sökandenas ekonomiska omständigheter.

Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.

Förslag till ifrågavarande företag upprättades vid av dåvarande lantbruksingenjören
C. B. Carlson åren 1916—1918 hållen syneförrättning enligt
lagen den 20 juni 1879 örn dikning m. m. Företaget omfattade en areal
av 74,1 hektar, varav 2,9 hektar åker och 71,2 hektar äng och odlingsmark.
Vid arbetsplanens fastställelse beräknades båtnaden till 33,941 kronor 39
öre och kostnaderna för arbetets utförande till 45,877 kronor 83 öre. Företaget
godkändes av lantbruksstyrelsen den 31 december 1921.

Såsom stöd för sin framställning ha sökandena anfört, att efter de verkställda
torrläggningsarbetena de därav berörda markerna undergått en
så betydande sättning, att desammas brukande icke längre vore möjlig.
Vidare har framhållits, att sökandena för ernående av det med företaget
avsedda ändamålet ansökt om sänkning av den nedanför nu ifrågavarande
marker belägna Krogsjön men att vattendomstolen genom dom den 30 december
1933, som fastställts av vattenöverdomstolen, förklarat hinder mota
mot meddelande av tillstånd till det ifrågasatta företaget.

Lantbruksingenjören Welin-Berger, som deltagit i en av toriläggningskommittén
den 31 juli 1939 verkställd okulärbesiktning av förevarande
mark komplex, har tillstyrkt framställningen. Förhållandena syntes enligt
Welin-Bergers uppfattning giva vid handen icke blott att den beräknade
båtnaden så gott som belt uteblivit utan även att någon möjlighet till förbättrad
torrläggning icke stöde till buds. Den allra största delen av den i
företaget ingående marken hade alltsedan företagets utförande undergått
sättning och detta i sådan vidsträckt omfattning att dess fortsatta användbarhet
för odlingsändamål över huvud taget kunde ifrågasättas. Inom betydande
arealer av de lägst liggande markerna företedde dessa uppenbara
bevis på långt fortskriden och alltjämt fortgående försumpning. En tilltagande
vegetation av starrgräs å dessa marker samt nödvändigheten att
vid deras brukande förse dragarna med »trögor» bure vittnesbörd därom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

.''i

Länsstyrelsen har i sitt utlåtande den 27 september 1939 under åberopande
av vad lantbruksingenjören anfört i ämnet hemställt örn bifall till framställningen.

Beträffande sökandenas ekonomiska ställning framgår av den av länsstyrelsen
förebragta utredningen, att samtliga delägare utom ägaren till Via
mantal Stixered 33, Gustaf Adolf Josefsson, och ägaren till 3/s mantal Tångabo
l2, Nils Gustaf Karlsson, befinna sig i goda ekonomiska omständigheter.
Såväl Josefsson som Karlsson lia skulder över tillgångarna. Bådas
fastigheter äro intecknade över taxeringsvärdet.

1 samband med avgivandet av förenämnda ekonomiska utredning har
länsstyrelsen uttalat, att sökandenas ekonomiska förhållanden syntes vara
av underordnad betydelse vid bedömandet av förevarande fråga.

I avseende å fastigheten Tångabo l2 inhämtas av tillgängliga handlingar
bland annat att nuvarande ägaren N. G. Karlsson förvärvat fastigheten av
sin moder och sina bröder Knut och Gunnar Karlsson efter den nu föreliggande
framställningens tillkomst. Bland undertecknarna av framställningen
återfinnes jämväl Knut Karlsson. En eventuell nedskrivning av den ifrågavarande
låneskulden har med anledning härav ansetts böra jämväl gälla
fastighetens nuvarande ägare, N. G. Karlsson.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande anfört bland annat följande.

Enligt förordnande av lantbruksstyrelsen har lantbruksingenjören WelinBerger
i februari 1940 låtit verkställa inspektion av torrläggningsföretaget.
Av den över inspektionen avgivna rapporten framgår bland annat, att dea
genom företaget erhållna båtnaden visade sig bestående endast inom företagets
högre belägna delar samt å fastmarksjorden. Sedan företaget utförts.
hade en betydande sättning ägt rum å vissa marker. De höga vattenstånden
i den nedanför ifrågavarande markkomplex belägna delen av Getån
fram till Krogsjön ävensom vattenstånden i denna sjö utgjorde hinder
för torrläggningen. Härtill komme, att Krogsjön redan vid relativt kortvariga
nederbördsperioder reagerade häftigt genom starka och långvariga
höjningar av vattenståndet och givetvis än mera under längre nederbördsperioder.

I förenämnda rapport har vidare meddelats att endast ett par av de i
företaget ingående fastigheterna syntes lia erhållit den å dem ursprungligen
beräknade båtnaden. Eör övriga fastigheter beräknades den uppkomna
båtnaden variera från omkring 23 procent till högst 62,35 procent av den vid
syneförrättningen uppskattade båtnaden.

Med hänsyn till de särskilda omständigheter, som i förevarande fall utgjort
den huvudsakliga anledningen till företagets ogynnsamma resultat,
finner lantbruksstyrelsen starka skäl tala för att lindring beredes ägaren
av Stixered 33, (i. Josefsson, och ägaren av Tångabo l2, N. G. Karlsson, i
fråga örn återbetalningen av deras andelar i lånet. Beträffande torinen för
eventuell mellankomst från statens sida i detta fall torde denna lämpligen
böra ske genom viss nedskrivning av den skuld till odlingslånefonden, som
belastar nämnda båda låntagares fastigheter, Stixered 3* och Tångabo l2.

Före draganden.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 152.

För bedömande av denna fråga torde lämpligen en jämförelse kunna
göras mellan å ena sidan den å Josefssons och Karlssons fastigheter uppkomna
verkliga båtnaden genom företaget och å andra sidan det sammanlagda
kapitalbelopp, som för dessa fastigheter återbetalats å lånet. En
sådan jämförelse giver vid handen, att båtnaden å Josefssons fastighet,
Stixered 33, vilken båtnad enligt den fastställda arbetsplanen beräknats till
1,283 kronor 4 öre, nu uppskattats till endast 224 kronor 9 öre samt att
båtnaden å Karlssons fastighet, Tångabo l2, vilken båtnad enligt den fastställda
arbetsplanen beräknats till 7,734 kronor 16 öre, nu icke uppskattats
till högre belopp än omkring 1,300 kronor. Efter inbetalningen av de till
och med 1941 förfallna annuitet erna å lånet har för den förstnämnda fastigheten,
vars kapitalskuld till lånefonden vid amorteringens början utgjorde
994 kronor 71 öre, återbetalats 464 kronor 9 öre, medan för den sistnämnda
fastigheten motsvarande belopp utgöra 6,001 kronor 13 öre respektive
2,799 kronor 71 öre. 1 båda fallen uppgå sålunda de hittills utdebiterade
kapitalavbetalningarna till mer än det dubbla värdet av den erhållna
båtnaden. Vid sådant förhållande synes det lantbruksstyrelsen skäligt,
att den efter inbetalningen av de senast utdebiterade annuiteterna återstående
kapitalskulden å de båda ifrågavarande fastigheterna helt avskrives.
Detta skuldbelopp utgör å fastigheten Stixered 33 530 kronor 62 öre
och å fastigheten Tångabo l2 3,201 kronor 42 öre eller tillhopa 3,732 kronor
4 öre. Såsom gottgörelse för den ifrågasatta avskrivningen synes statens
avdikningslånefond böra tillföras motsvarande belopp från statens
avdikningsanslag.

Statskontoret har anslutit sig till lantbruksstyrelsen hemställan i ärendet.

Av vad i ärendet anförts torde framgå, att båtnaden av ifrågavarande
torrläggningsföretag på grund av inträffade marksättningar icke på långt
när uppgått till vad vid företagets igångsättande beräknats. En på föranstaltande
av vederbörande lantbruksingenjör i februari 1940 verkställd
värdering av företaget utvisar sålunda för flertalet därav berörda fastigheter
ett båtnadsvärde liggande mellan cirka 23 procent och 62,35 procent
av den ursprungligen beräknade båtnaden. Beträffande två fastigheter,
V12 mantal Stixered 33 och 3/s mantal Tångabo l2, uppgå de senast uppskattade
båtnadsvärdena icke till hälften av de belopp, som vederbörande
fastighetsägare redan avbetalat å lånet. Med hänsyn härtill och vad i övrigt
framkommit i ärendet finner jag i likhet med lantbruksstyrelsen skäligt,
att ägarna till nämnda båda fastigheter, vilka befinna sig i mindre goda
ekonomiska omständigheter, befrias från betalning av sina återstående låneandelar
genom att ett statsunderstöd beviljas för avbetalning av förevarande
lån från odlingslånefonden. Vad angår storleken av sagda understöd ansluter
jag mig till lantbruksstyrelsens förslag. Jag förordar alltså, att för ändamålet
må från statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 3,732 kronor 4 öre.
Härtill synes emellertid riksdagens medgivande böra inhämtas. Bidragsbeloppet
bör av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets förfogande för att
såsom avbetalning å ifrågavarande lån tillgodoföras avdikningslånefonden.
Beloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som enligt riksdagens med -

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

5

givande för visst år må beviljas jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets
användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att för avbetalning av vissa andelar av ett till sänkning
av Getån och dess tillflöden för torrläggning av mark i Krogsereds
socken av Hallands län den 30 april 1920 beviljat lån
från odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag utgå
ett belopp av 3,732 kronor 4 öre.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bermo Gårdsten.

Bihang till riksdagens protokoll 1942.

1 sami. Nr 152.

2