Kungl. Maj.ts proposition nr 15.
1
Nr 15.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående rätt för Konungen att åsätta särskild
tullavgift; given Stockholms slott den 16 januari 1952.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden
för denna dag vill Kungl. Majit föreslå riksdagen att antaga härvid
fogat förslag till förordning angående rätt för Konungen att åsätta särskild
tullavgift.
GUSTAF.
Herman Eriksson.
Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sami. Nr 15.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 15.
F örslag
till
Förordning
angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift.
Härigenom förordnas som följer:
Varor, som från utlandet införas, må kunna efter Konungens förordnande
beläggas med särskild tilläggstull, utöver den enligt tulltaxan utgående tullavgiften,
till högst tre gånger samma belopp som denna senare eller, där
varan enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst en fjärdedel av det belopp,
vartill varans värde uppgår.
Särskild tullavgift, enligt vad nu är sagt, må åsättas allenast å tid, då
riksdagen icke är samlad eller, ehuru den är samlad, icke har under prövning
någon fråga, som Konungen förelagt riksdagen. Beslutet om avgiftens
åsättande skall underställas riksdagen i förra fallet inom tio dagar efter
näst sammanträdande riksdags öppnande och i senare fallet inom tio dagar
efter det Konungen förelagt riksdagen annan fråga för prövning. Örn riksdagen
icke godkänner beslutet oförändrat, gäller detsamma högst tio dagar
efter det riksdagen fattat sitt beslut i ärendet.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och gäller till och med den 30 juni 1943.
Genom denna förordning upphäves förordningen den 7 mars 1941 (nr 112)
om fortsatt giltighet av förordningen den 17 juni 1932 (nr 245) angående
rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift.
Kungl. Maj.-ts proposition nr 15.
3
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16
januari 1952.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för finansdepartementet:
Förordningen
den 17 juni 1932 (nr 245) angående rätt för Konungen att
åsätta särskild tullavgift gällde till och med den 30 juni 1933. Dess giltighet
har emellertid genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen årligen förlängts,
senast genom förordningen den 7 mars 1941 (nr 112) för tiden till och med
den 30 juni 1942.
Den sålunda alltjämt gällande 1932 års förordning är av följande lydelse:
»Varor, som från utlandet införas, må kunna efter Konungens förordnande
beläggas med särskild tilläggstull, utöver den enligt tulltaxan utgående
tullavgift, till högst tre gånger samma belopp som denna senare eller,
där varan enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst en fjärdedel av det
belopp, vartill varans värde uppgår.
Särskild tullavgift, enligt vad nu är sagt, må åsättas allenast å tid, då
riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas näst sammanträdande
riksdag inom tio dagar efter riksdagens öppnande och gäller, där
riksdagen icke godkänner detsamma oförändrat, högst tio dagar efter det
riksdagen fattat sitt beslut i frågan.»
Ehuru ifrågavarande, av handelspolitiska skäl tillkomna bestämmelser un- Departementsder
nuvarande förhållanden hava ringa betydelse, anser jag mig likväl med »hefen.
hänsyn till att utvecklingen ej kan överblickas böra förorda, att den beredskapsåtgärd,
som innefattas i det Kungl. Maj:t årsvis givna bemyndigandet
att i fall av behov besluta om ifrågavarande särskilda tullavgift, allt fortfarande
upprätthålles.
Enligt 1932 års förordning är Kungl. Maj:ts ifrågavarande befogenhet begränsad
till den tid, då riksdagen icke är samlad. Under rådande förhållanden
är det icke uteslutet, att riksdagen kan behöva hållas samlad betydligt
längre tid än sedvanligt, därvid riksdagsarbetet dock kan beräknas komma
att bedrivas endast periodvis. Sålunda var fjolårets riksdag samlad prak
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 15.
tiskt taget hela året, men riksdagens arbete låg nere under månaderna juli—
september och större delen av oktober. För att ett bemyndigande i förevarande
hänseende skall kunna under angivna förhållanden fylla sitt syfte,
lärer bemyndigandet böra utvidgas till att avse jämväl tid, då riksdagen väl
formellt är samlad men dess arbete ligger nere. Ett av Kungl. Maj:t under
sådan tid meddelat beslut örn särskild tullavgift bör underställas den samlade
riksdagen inom tio dagar efter det riksdagens arbete återupptagits.
Såsom en allmän förutsättning för bemyndigandets tillämpning bör liksom
hittills gälla, att Kungl. Maj:t icke begagnar sig därav annat än då så med
hänsyn till det handelspolitiska läget visar sig nödvändigt.
Bemyndigandet torde lämpligen böra gälla till utgången av juni månad
1943.
Inom handelsdepartementet har i enlighet med vad jag här förordat upprättats
ett förslag till ny förordning angående rätt för Konungen att åsätta
särskild tullavgift. I förslaget ha de nytillkomna tidsbestämningarna formulerats
i anslutning till lydelsen av 1 § första stycket stadgan den 21 februari
1941 (nr 98) örn ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att det inom handelsdepartementet
upprättade förslaget till förordning angående rätt för Konungen
att åsätta särskild tullavgift måtte genom proposition föreläggas riksdagen till
antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Åke Hartvig.
427016. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.