Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

1

Nr 143.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag å tillläggsstat
11 för budgetåret 194l\42 till omkostnader för
experiment- och försöksverksamhet genom Svenska gengasaktiebolaget;
given Stockholms slott den 27 februari
1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden
hemställt.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 27 februari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres,
Ewerlöf.

Föredraganden, statsrådet Domö, anför efter gemensam beredning med
cheferna för finans-, jordbruks-, handels- och folkhushållningsdepartementen:

Genom beslut den 10 november 1939 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens
maskin- och redskapsprovningsanstalter att i samråd med gengasnämnden
skyndsamt verkställa de utredningar och arbeten med avseende å bland annat
motorer till fiske- och kustsjöfartyg, som erfordrades för dessas anpassning
till gengasdrift. Styrelsen för anstalterna överlämnade därpå med
skrivelse den 10 juni 1940 en promemoria angående gengasdrift av fiskebåtar
och kustsjöfartyg samt anhöll samtidigt örn besked huruvida denna
del av undersökningen skulle anses avslutad eller praktiska försök att driva
västkustfartyg med generatorgas påfordrades.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 143.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Med anledning av denna skrivelse uppdrog Kungl. Majit genom beslut
den 16 augusti 1940 åt anstalterna att i närmaste samverkan med det enligt
beslut av 1940 års lagtima riksdag (skr. nr 391) under statens medverkan
bildade Svenska gengasaktiebolaget fullfölja undersökningarna rörande gengasdrift
av fiskebåtar och kustsjöfart}^ och därvid utföra praktiska försök.

Enligt ett mellan staten och gengasaktiebolaget med stöd av Kungl. Majits
beslut den 28 juni 1940 träffat avtal, som finns intaget i proposition nr 1
till 1940 års urtima riksdag (bilaga 14), har bolaget åtagit sig att verka för
en planmässig, inhemsk tillverkning av gengasaggregat samt för en ändamålsenlig
reglering av försörjningen med bränsle till dylika aggregat ävensom
att fullgöra de särskilda uppgifter, som av Kungl. Majit eller, efter
Kungl. Majits bemyndigande, av statens bränslekommission uppdragas åt
bolaget. Staten har å sin sida åtagit sig att på anfordran ställa erforderliga
rörelsemedel till förfogande för bolagets verksamhet till fullgörande av nyssnämnda
särskilda uppgifter ävensom att bestrida kostnaderna för denna
verksamhet med belopp, som Kungl. Majit bestämmer.

I skrivelse den 24 november 1941 har Svenska gengasaktiebolaget — med
förmälan att bolaget efter överenskommelse med maskin- och redskapsprovningsanstalterna
helt övertagit förenämnda undersökningar rörande gengasdrift
av fiskebåtar och kustsjöfartyg — redogjort för den av bolaget på ifrågavarande
område bedrivna verksamheten samt hemställt, att Kungl. Majit ville
godkänna av bolaget företagna åtgärder och bemyndiga detsamma att fortsätta
arbetet enligt i redogörelsen angivna linjer. Sagda redogörelse är i
huvudsak av följande innehåll:

Förberedande prov sommaren 1940 visade, att de för bilar använda gengasverken
voro olämpliga för marint bruk. På grund av båtmotorernas kontinuerliga
fullbelastning ställdes hårdare krav på såväl generatorer som reningsanordningar,
varför man tvingades att anskaffa mer lämpliga konstruktioner.
För att vinna erfarenhet och kunna utprova konstruktioner under
praktiska förhållanden förhyrde gengasbolagets marinavdelning en mindre
fiskebåt av ostkusttvp. Båten var försedd med en 2-taktmotor, den vanligaste
typen på fiskebåtar. Problemet att driva 2-taktmotorer med gengas var
ännu icke löst, men trots detta erhölls ett över förväntan gott resultat. Fartminskningen
var ringa och manövrerbarheten god. Dessa praktiska försök
avslutades hösten 1940.

Under denna tid hade drivmedelsfrågan för större fraktfartyg, d. v. s.
motorseglare och kanalbåtar, trätt i förgrunden. Tilldelningen av motorbrännolja
hade sjunkit täll c:a 5 % av det verkliga behovet. Gengasbolaget
upptog därför undersökningar för gengasdrift även av större båtar. En direkt
förstoring av mindre generatorer var icke möjlig, utan ett flertal nya typer,
bl. a. även generatorer lämpade för okapad ved, konstruerades och provkördes.
Den första motorseglaren utrustades för gengasdrift i samarbete
med aktiebolaget Jönköpings motorfabrik. Motorn var av 2-takt tändkuletyp,
vilken omändrades för gengasdrift på så sätt, att gas-luftblandningen
intogs genom vevhuset. Provet utföll gynnsamt, och båten är fortfarande i
drift med samma utrustning.

Kungl. Maj:ts proposition nr H3.

3

Försök med eu västkustfiskebåt av medelstor typ igångsattes vintern 1941.
En fiskebåt hyrdes för ändamålet. På grund av den stränga vintern kommo
de praktiska försöken emellertid icke igång förrän i slutet av april. Den
använda 60 hkr, 2-takt June-Munktell-motorn visade sig från början icke
särskilt lämpad för gengasdrift, men sedan ett nytt cylinderlock av bättre
konstruktion tillverkats, kunde motorproven börja. De resultat, som därvid
erhållits, ha varit värdefulla för det fortsatta arbetet att lösa många med
gengasdriften sammanhängande problem.

Fisket ställer, beroende på vilken art av fiske som för tillfället bedrives,
stora fordringar på motorernas manövrerbarhet, motoreffekt och tomgångsegenskaper.
För att dessa fordringar skola kunna tillgodoses kräves givetvis
en ändamålsenlig generatorkonstruktion samt för gengasdrift lämpade
motorer. Motorernas ombyggnad är ju närmast ett arbete för motorfabrikanterna.
De ledande firmorna inom området lia även nedlagt ett
intresserat arbete och betydande kostnader härpå. Skandia-Verken i Lysekil
ha exempelvis utarbetat ett nytt system. Detta är visserligen tämligen
dyrt i förhållande till det enklaste sättet med att taga gasen genom vevhuset
men har så stora fördelar i fråga örn driftekonomi och driftsäkerhet,
att den högre anläggningskostnaden intjänas på kort tid. Sedan några
månader äro tvenne stora motorfärjor på västkusten i drift med gengasbolagets
generatorer och motorerna ombyggda enligt nämnda system. Härvid
har erhållits synnerligen goda resultat med hänsyn till såväl ekonomi
som driftsäkerhet och manöverförmåga. Förgiftningsfaran är även minskad i
hög grad, vilket gör att ventilationsanläggningarna kunna förenklas.

Med tanke på att systemet skall få en vidsträcktare användning är gengasbolagets
marinavdelning för närvarande sysselsatt med att förenkla denna
konstruktion, varigenom ett mindre tidskrävande och billigare montage skall
kunna erhållas. Detta är synnerligen viktigt nu, när man har att räkna med
en större övergång till gengasdrift och varven icke disponera tillräckligt
antal kunniga montörer. Gengasbolaget håller dessutom på att utarbeta nya
konstruktioner, vilka äro avsedda att ytterligare förbilliga motorombyggnaden.

För provning av nykonstruktioner och av redan befintliga system har bolaget
förhyrt en mindre experimentverkstad vid Flyghamnen i Stockholm,
där broms- och ekonomiprov utföras. Denna verkstad är för närvarande
föremål för komplettering. Under den gångna sommaren har marinavdelningen
utfört ett 40-tal installationer av gengas på fiskebåtar, sjömätningsbåtar,
kanalbåtar, flottningsbåtar, motorseglare och västkustfärjor.

På generatorområdet har gengasbolaget framkommit med nya konstruktioner,
som visat sig synnerligen ekonomiska. I dessa konstruktioner ingår
endast olegerat material, vilket är av största betydelse under nuvarande brist
på nickel och krom. Dessa generatorer äro även så konstruerade, att de
olika typerna genom utbytbara gjutjärnshärdar medgiva en noggrann anpassning
efter olika motortyper och driftförhållanden. Detta har gjort, att
antalet generatortyper kunnat nedbringas lill fyra. För dessa typer har bolaget
färdiga konstruktionsritningar, varför en tillverkning snabbt kan igångsättas.

Det är emellertid icke endast på generator- och motorområdet, som det
visat sig nödvändigt för gengasbolaget att ingripa. På grund av varvens
bristande kunskaper ifråga örn såväl montering av generatorer som eventuellt
erforderliga motorförändringar, har bolaget måst upprätta fullständiga

4

Kungl. Maj:ts proposition nr H3.

monteringsritningar. Trots detta har montagekostnaderna i ett flertal fall
blivit onormalt höga. I avsikt att avhjälpa detta kommer bolaget att anordna
praktiska kurser, där varv och reparationsverkstäder få tillfälle att göra sig
förtrogna med lämpligaste förfarandet vid montage och provdrift.

Bolaget har slutligen sammanfattningsvis anfört, att gengasdriften av fartyg
på senare tid kommit i ett mer gynnsamt läge och att genom förbättrade
generatorkonstruktioner och motorernas anpassning för gengasdrift en så
god driftekonomi och driftsäkerhet erhållits, att man bör räkna med att en
stor del av vår insjö- och kusttrafik kan bedrivas med gengas.

Genom beslut den 28 november 1941 godkände Kungl. Maj:t de av bolaget
i förenämnda skrivelse omförmälda, hittills vidtagna åtgärderna. Vidare
förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles, sedan bolaget inkommit med
uppgift örn kostnaderna för undersökningarna, meddela beslut i fråga örn
fullföljandet av desamma.

I skrivelse den 17 januari 1942 har bolaget hemställt dels att till täckande
av bolagets kostnader för i det föregående omförmälda experiment under
verksamhetsåret 1940/41 (den 1 juli 1940—den 30 juni 1941) måtte utbetalas
174 807 kronor 3 öre, dels ock att beräknad förlust å bolagets experimentverksamhet
under verksamhetsåret 1941/42 (1 juli 1941—30 juni 1942) måtte
täckas med statsmedel intill ett belopp av 150 000 kronor.

Bolagets förenämnda experimentkostnader under verksamhetsåret 1940/41

fördela sig enligt bolagets skrivelse på följande sätt:

Förhyrning av båtar, tillverkning av gengasverk m. m......... 89 635: 89

Löner och arvoden ...................................... 55 205:78

Resekostnader ........................................... 12 248:83

Ritkontorskostnader ...................................... 8 149: 41

Kontor shyra............................................. 2 750: —

Allmänna kontorsomkostnader ............................ 6 817:12

Kronor 174 807:03

Beträffande kostnaderna för bolagets experimentverksamhet under verksamhetsåret
1941/42 har bolaget anfört följande:

Det är svårt att för närvarande angiva dessa kostnader. Experimentverksamheten
kan nämligen icke sägas vara begränsad till vissa nu föreliggande
tekniska problem, med vars lösande experimentverksamheten skulle
kunna nedläggas. I stället bör man räkna med att nya tekniska frågor kunna
uppstå, vilka böra bli föremål för studium och experiment. Emellertid drives
även på ifrågavarande område, gengasdrift för fiske- och fraktbåtar
samt för stationära motorer, viss affärsmässig rörelse av bolaget, och eventuell
vinst på denna rörelse synes i första hand böra användas för täckande
av experimentkostnaderna. I vilken takt ägare av båtar och stationära
motorer under det nu löpande året komma att installera gengasdrift, blir
dock i främsta rummet beroende av den tilldelning av flytande bränslen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

5

som kommer att utgå för ifrågavarande ändamål. Därmed sammanhänger
även frågan om smörjoljetilldelning för en tillräckligt lång period kan garanteras
dem, som övergå till gengasdrift.

Med hänsyn till dessa omständigheter anser bolaget det ej troligt, att
någon mer betydande vinst skall kunna intjänas under den tid, som återstår
av innevarande bokföringsår. En minskad tilldelning av flytande
bränslen synes nämligen böra ske i etapper och förberedas i mycket god
tid för att möjliggöra färdigställande av gengasverk och monteringar.

Bland de tekniska frågor, experimentavdelningen för närvarande är sysselsatt
med, kunna nämnas konstruktion av generatorer för avfallsbränslen
samt en olje- och bränslebesparande konstruktion för omändring av tvåtaktsmotorer
till gengasdrift. Förutom för båtmotorer är lösningen av dessa problem
av stor betydelse för stationära tvåtaktsmotorer, vilka i stort antal användas
vid smärre sågverk, skidfabrikör och liknande anläggningar.

I utlåtande den 3 februari 1942 över bolagets framställning, i vad avser
medel för fortsatta experimentarbeten under verksamhetsåret 1941/42, har
statens bränslekommission förklarat sig icke hava något att erinra mot, att
bolaget för detta ändamål erhåller bidrag av statsmedel med högst 150 000
kronor. Beträffande bolagets experimentella verksamhet har kommissionen
anfört följande:

Enligt vad kommissionen inhämtat berör gengasbolagets ifrågavarande
experimentverksamhet huvudsakligen gengasdrift för fiske- och fraktbåtar
samt för stationära motorer.

Vad fiske- och fraktbåtar beträffar har gengasbolaget hittills utfört ett
gagnande arbete genom nykonstruktioner av gasgeneratorer för träbränsle
och omändringskonstruktioner av 2-taktmotorer från oljedrift till gengasdrift.
Även under detta år kommer denna verksamhet att fortsätta samt
draga kostnader.

Bolagets viktigaste konstruktions- och experimentarbeten torde emellertid
för närvarande gälla omändring från oljedrift till gengasdrift av det stora
antal transportabla sågverksanläggningar, som finnas utspridda särskilt i
Norrlands skogsbygder. Ett flertal viktiga problem måste lösas i detta sammanhang.
Sålunda bör en gasgeneratortyp konstrueras, som kan utnyttja
det avfallsbränsle, som kan erhållas på platsen för anläggningen. För detta
ändamål har gengasbolaget bedrivit experiment med en ny generatorkonstruktion,
där dylikt avfallsbränsle skall kunna förbrännas utan besvärande
tjärbildning. De hittills utförda försöken synas giva goda löften för
framtiden.

Gengasbolaget har även sysselsatt sig med problemet örn hur de vid dessa
sågverk, skidfabrikör och liknande anläggningar använda stationära 2-taktsmotorerna lämpligen skola omställas för gengasdrift. Det har här gällt
dels att uppnå samma eller nästan samma effekt som vid oljedrift, dels att
genom standardisering och förenkling av detaljkonstruktionerna minska
omändringskostnaderna så mycket som möjligt. Enligt kommissionens mening
har gengasbolaget på detta område utvecklat en betydande initiativkraft.
Det finns också enligt kommissionens uppfattning all anledning all
förmoda, alt bolagets konstruktions- och experimentarbeten kraftigt skola
befordra ovannämnda viktiga industris omläggning från oljedrift till gengasdrift
på lämpligaste sätt.

bihang lill riksdagens protokoll 1942. / sand. Nr 143. 2

f,

Kungl. Maj-.ts proposition nr H3.

Föredragan

den.

Möjligheterna att erhålla brännolja från utlandet äro alltjämt synnerligen
begränsade. Läget i detta hänseende har avsevärt försämrats till följd
av stormaktskrigets utvidgning under det senaste året. Alla skäl tala därför
för att arbetet på att möjliggöra det importerade flytande bränslets
ersättande med inhemskt bränsle fullföljes med all kraft.

Detta arbete bedrives efter olika linjer. Dels pågår arbete med utvinning
av flytande bränslen ur inhemskt utgångsmaterial, i vilket hänseende må
nämnas Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet samt framställningen
av trätjära ur stubbar m. m., dels fortsätta alltjämt undersökningarna om
användning av gengas inom allt vidare områden av näringslivet.

I arbetet på att skapa tekniska förutsättningar för utvidgad användning av
gengas vid motordrift har Svenska gengasaktiebolaget tagit verksam del. Till
en början inriktade sig bolaget främst på att få till stånd driftsdugliga aggregat
för jordbrukstraktorer. Jämsides därmed tog dock bolaget upp frågan
örn tillverkning av aggregat särskilt lämpade för fiskebåtar och fartyg i kustsjöfart.
Numera undersöker bolaget även möjligheterna att övergå från oljedrift
till gengasdrift vid stationära motorer. Bolaget har på sistnämnda område
enligt vad bränslekommissionen vitsordat utvecklat en betydande initiativkraft.
För egen del anser jag det i nuvarande läge vara av betydelse att
den av gengasaktiebolaget bedrivna försöksverksamheten på berörda områden
fullföljes och utvecklas.

Bolaget har angivit kostnaderna för bolagets ifrågavarande verksamhet
under budgetåret 1940/41 till 174 807 kronor 3 öre. För innevarande budgetår
beräknas kostnaderna till 150 000 kronor. Tillhopa för de båda budgetåren
skulle sålunda erfordras ett belopp av 324 807 kronor 3 öre eller avrundat
325 000 kronor. Mot bolagets beräkningar har jag ej något att invända.
Jag förordar därför att ett reservationsanslag å sistnämnda belopp
äskas hos riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Omkostnader för experiment- och försöksverksamhet
genom Svenska gengasaktiebolaget å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1941/42 under elfte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 325 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t
Konungen att proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas lill riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

kluns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1942
216531