Kungl. Maj:ts proposition nr 120.
1
Nr 120.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ianspråktagande
av vissa anslag till sprängningsarbeten m. m. för
oljelagring, m. m.; given Stockholms slott den 27 februari
1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Fritiof Domö.
*
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 februari
1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
statsrådet Domö:
Jag får nu anmäla två anslagsfrågor avseende vissa oljelagringsanläggningar.
1.
Enligt skrivelse den 4 mars 1941, nr 53, anvisade riksdagen, med bifall till
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 2 framlagda förslag, å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvesteringar i fonden för förlag
till statsverket, bland annat, dels till Ytterligare medel till sprängningsarbeten
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 120.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 120.
m. m. för oljelagring ett reservationsanslag (B) av 3,000,000 kronor dels ock
till Ytterligare medel till cisternanläggningar för oljelagring elt reservationsanslag
(B) av likaledes 3,000,000 kronor. Den 14 mars 1941 meddelade Kungl.
Majit fullmäktige i riksgäldskontoret samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
riksdagens beslut härom, under erinran att dispositionen av ifrågavarande
reservationsanslag skulle bero på särskilt beslut av Kungl. Majit.
1 brev den 18 april 1941 hemställde Kungl. Majit på därutinnan gjord framställning
till fullmäktige i riksgäldskontoret att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
på rekvisition i mån av behov, från vartdera av omförmälda två
reservationsanslag utbetala högst 50,000 kronor, att av styrelsen användas för
förberedande åtgärder beträffande oljelagringsanläggningar i huvudsaklig
överensstämmelse med en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter
med skrivelse den 13 mars 1941 överlämnad tablå, utvisande ungefärliga platser
för anläggningarna m. m. Tillika anbefallde Kungl. Majit styrelsen att, i
den mån de förberedande åtgärderna därtill gåve anledning, till Kungl. Majit
inkomma med förslag rörande utförandet av anläggningarna.
I skrivelse den 20 december 1941 hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att till lagringsanläggningar för flytande bränslen, avsedda att tillgodose
krigsmaktens behov, måtte å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisas ett anslag å 14,000,000 kronor samt för anskaffning av för
samma anläggningar erforderliga fat dels å samma tilläggsstat ett anslag å
1,750,000 kronor dels ock för budgetåret 1942/43 ett anslag å likaledes
1,750,000 kronor.
Vidare hemställde styrelsen i skrivelse den 5 januari 1942, att Kungl. Majit
måtte i samband med utverkande av sistnämnda tre anslag upptaga till prövning
frågan om godkännande av ett mellan styrelsen och Mannesmann-Export
G. m. b. H., Dysseldorf, under förutsättning av Kungl. Majits godkännande,
slutet avtal rörande leverans av omkring 3,000 ton cisternmaterial för anläggningarna
i fråga.
Över styrelsens i förstnämnda skrivelse gjorda framställning avgav statens
bränslekommission den 9 januari 1942 infordrat utlåtande, däri kommissionen
tillstyrkte framställningen samt tillika hemställde, att förenämnda tvenne
reservationsanslag (B) å vartdera 3 miljoner kronor måtte ställas till vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för igångsättande av utbyggnadsprogrammet.
Vid föredragning av ärendet den 23 januari 1942 beslöt Kungl. Majit hemställa
till fullmäktige i riksgäldskontoret att från det å förskottsstaten för försvarsväsendet
för budgetåret 1941/42 under fonden för förlag till statsverket
uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet
(VII. b), med redovisning under särskild rubrik, till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
efter rekvisition i mån av behov, utbetala ett belopp av högst 5,900,000
kronor — motsvarande resterande belopp å ovannämnda båda B-anslag —
att av styrelsen i samråd med överbefälhavaren över rikets försvarskrafter
och med statens bränslekommission under beaktande av Kungl. Maj :ts cirkulär
den 18 april 1941 (nr 220) användas till lagringsanläggningar för fly
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 120.
3
tande bränslen. Tillika förklarade Kungl. Majit, som anbefallde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att underställa Kungl. Majits prövning plan för anläggningarna
i fråga, styrelsens framställning om anvisande av ytterligare 17.5
miljoner kronor för ifrågavarande ändamål icke föranleda någon Kungl.
Majits åtgärd. På grund därav fann Kungl. Majit icke skäl godkänna omför -mälda, mellan styrelsen och Mannesmann-Export G. m. b. H. slutna avtal
rörande leverans av cisternmaterial.
Enär rätten att disponera förenämnda båda å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslag (B) örn tillhopa 6,000,000
kronor är beroende av läget på arbetsmarknaden, hava desamma — med undantag
för ett belopp av 100,000 kronor, som använts för vissa förberedande
åtgärder — hittills icke tagits i anspråk.
Med hänsyn till angelägenheten av att medel snarast ställdes till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för igångsättande av utbyggnadsprogrammet
för sistnämnda oljelagringsanläggningar, har, såsom av den lämnade
redogörelsen framgår, ett belopp av högst 5,900,000 kronor ställts till styrelsens
förfogande för ifrågavarande ändamål från det å förskottsstaten för
försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 under fonden för förlag till statsverket
uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet
(VII. b). För täckande av berörda utgift från förskottsanslaget
torde lämpligen förenämnda. båda reservationsanslag (B) böra disponeras.
Riksdagens medgivande härtill bör sålunda inhämtas.
2.
De extraordinära förhållanden, som alltsedan krigsutbrottet varit rådande,
föranledde Kungl. Majit att i proposition, nr 77, till 1939 års urtima riksdag
framlägga förslag om beredande temporärt inom det statliga upphandlingsförfarandet
av rätt för de statliga upphandlingsmyndigheterna att göra
entreprenadsumman beroende av prisändringar beträffande material och arbetskraft.
Förslaget hade icke avseende å redan ingångna avtal. Emellertid
borde enligt förslaget Kungl. Maj :t även med avseende å sådana avtal kunna
medgiva, att staten i speciella undantagsfall, då särskilda omständigheter det
påkallade, påtoge sig skälig andel i merkostnaderna på grund av inträffad
prisstegring. Till täckande av uppkommande merkostnader anvisade riksdagen
(skrivelse nr 90) å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40
å kapitalbudgeten under rubrik VIII: Oförutsedda utgifter till statens affärsverks
fonder, statens allmänna fastighetsfond och fonden för förlag till statsverket
ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor. Riksdagen underströk, att
anslagets användning skulle vara begränsad till utgiftsökningar på grund av
prisstegringar.
Med skrivelse den 30 december 1941 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
överlämnat en lill styrelsen ställd skrift från Svenska Entreprenadaktiebolaget
(SENTAB), däri bolaget hemställt örn ersättning med sammanlagt
Före
draganden.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 120.
310,500 kronor för vissa merkostnader, som vållats bolaget vid utförandet av
en bombsäker anläggning för lagring av bensin. Bolaget har därvid särskilt
framhållit, att arbetena försenats av bland annat att bolagets verkställande
direktör och dess överingenjör liksom även arbetschefen på platsen varit inkallade
till militärtjänst under flera perioder. På grund av denna försening
och andra med krisen sammanhängande förhållanden hade nämnda merkostnader
uppkommit. Beträffande motiveringen i övrigt för framställningen
får jag, i den mån densamma icke framgår av den följande redogörelsen, hänvisa
till handlingarna i ärendet.
Väg- och vattenbgggncidsstgrelsen anför bland annat:
Den 28 mars 1939 infordrade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anbud från
fjorton entreprenörer på utförande av en bombsäker anläggning för lagring
av bensin, tillhörande de anläggningar, vartill medel anvisats över anslagen
till dels »Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring», dels »Cisternanläggningar
för oljelagring». Anbuden i fråga skulle avse en anläggning, utförd enligt
överlämnade programhandlingar med i utsprängda bergrum fritt uppställda
cisterner eller ock enligt annat av vederbörande anbudsgivare själv utarbetat
förslag. Tretton av de tillfrågade entreprenörerna avgåvo fullständiga anbud.
Av de ingivna anbuden avsågo tolv en anläggning, utförd enligt programhandlingarna,
medan ett, som avgivits av SENTAB, avsåg en lagringsanläggning
enligt ett tidigare ej använt, av bolaget utarbetat och patenterat
system. Sistnämnda anbud, som var lägst och med 203,000 kronor understeg
det närmast högre anbudet, antogs till utförande.
Arbetet påbörjades den 21 april 1939. Sedan arbetsplanen för anläggningen
fastställts, tecknades definitivt entreprenad kon t rakt den 11 juli 1939, vilket
avsåg en anläggning, omfattande fem aggregat med ett lagringsutrymme
av 5,000 m3 vartdera eller sammanlagt 25,000 m3. Den avtalade entreprenadsumman
utgjorde 1,175,000 kronor. Härtill komma vissa av samma entreprenör
utförda tilläggsarbeten, fallande utanför kontraktets ram, enär de vid
tiden för dettas upprättande ännu ej kunnat i detalj planläggas. Den sammanlagda
kostnaden för dessa tilläggsarbeten utgör 115,127 kronor 89 öre.
Under åberopande av folce majeure på grund av den kristid, som sedermera
följde i anslutning till kriget, varigenom entreprenadbolagets kostnader
för anläggningens färdigställande kommit att väsentligt överstiga de beräknade
kostnaderna, medförande en betydande ekonomisk förlust för bolaget,
har bolaget hemställt örn viss ersättning utöver den kontraherade entreprenadsumman.
Överenskommelse örn anläggningens utförande träffades med bolaget i
april 1939 och definitivt avtal slöts den 11 juli samma år. Den avtalade entreprenadsuinman
var sålunda baserad på för normala förhållanden gällande
arbetslöner och materialpriser. De i entreprenaden ingående arbetena
beräknades ursprungligen kunna färdigställas till den 26 april 1940. I verkligheten
åtgick därför emellertid ytterligare omkring 11 månader. Den huvudsakliga
delen av arbetena har sålunda fortgått under kristiden.
Bolagets totalkostnader för arbetsföretaget i fråga, inklusive tilläggsarbeten,
ha uppgått till omkring 1,791,000 kronor, vari dock icke inberäknats
bolagets centrala administrationskostnader. Det däremot svarande avtalade
ersättningsbeloppet utgör (1,175,000 + 115,127:89 =) 1,290,127 kronor 89
öre. Den ekonomiska förlust, som bolaget skulle komma att få vidkännas
genom det åtagna entreprenadarbetet, skulle sålunda uppgå till över 500,000
kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 120.
5
Bolaget har, fortsätter styrelsen, hemställt om en extra ersättning av
310,500 kronor, avseende dels 228,000 kronor, hänförande sig till direkt genom
kristiden förorsakade merkostnader, dels 82,500 kronor, utgörande
merkostnader till följd av vissa tilläggsarbeten, varom formellt
avtal ej träffats.
Förstnämnda belopp för. merkostnader omfattar följande skilda
slag av kostnader:
1) ökade arbetskostnader för sprängningsarbeten till följd
av dels under kristiden nödtvungen höjning av för
nämnda arbeten ursprungligen avtalade ackordspriser,
dels därunder tillkommande indextillägg till arbetslönerna
........................................ kronor 135,000
2) Ökade kostnader för arbetsledning på arbetsplatsen på
grund av arbetstidens förlängning ................ » 29,000
3) Ökade kostnader till följd av dels prisstegring under kris
tiden
på sådana materialier, som ej kunnat anskaffas
längre tid före avsedd användning, samt på drivmedel
(dieselolja m. m.) för arbetsmaskiner, dels på grund
av oljebristen nödtvungen övergång till användning av
elkraft i stället för dieselolja för drift av kompressorer » 24,000
4) På grund av arbetstidens förlängning ökade kostnader
för arbetsmaskiner och desammas underhåll . .. .. .. . »_40,000
Summa kronor 228,000.
Beträffande sålunda angivna kostnadsposter finner styrelsen starka skäl tala
för bifall till bolagets hemställan, dock beträffande den under 2) upptagna
posten endast med ett belopp av 18,500 kronor och beträffande den under
4) upptagna posten med ett belopp av 25,500 kronor, eller för alla fyra kostnadsposterna
med ett sammanlagt belopp av 203,000 kronor.
De tilläggsarbeten, för vilka bolaget härutöver hemställt om er -
sättning, äro följande:
1) Tilläggsarbeten för de uttagna bergmassornas transport
till och tippning vid annan tippningsplats än som avsetts
i entreprenadkontraktet ...................... kronor 47,000
2) Tilläggsarbeten till följd av vissa på förslag av entrepre
nören
vidtagna ändringar i arbetsplanen, varigenom de
sammanlagda lagringsutrymmena vid anläggningen
ökats med c:a 700 m3 ............................ » 32,900
3) I entreprenadkontraktet ej närmare specificerad anord
ning
för kontroll av den inom anläggningen lagrade
bensinkvantiteten ................................ » 2,600
Summa kronor 82,500.
Beträffande kostnadsposten under punkt 1) framhåller styrelsen att den
angivna ändringen av tippningsplats för uttagna bergmassor skett på framställning
direkt till bolaget från ledningen för ett annat företag på platsen och
tillgodogjorts av detta företag. Då denna åtgärd varit en för ifrågavarande
oljelagringsanläggning ovidkommande omständighet och överenskommelse
örn ändrad tippningsplats ej träffats mellan bolaget och väg- och vattenbygg
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 120.
nadsstyrelsen, finner sig styrelsen ej kunna förorda bifall till bolagets hemställan
om kompensation i berörda avseende.
Under punkt 2) angivna tilläggsarbeten hänföra sig enligt styrelsen till en
konstruktionsändring, som under arbetets fortgång visat sig nödvändig. En
genom densamma möjlig ökning av lagringsutrymmet med omkring 700 m3
har därvid utnyttjats. Det begärda ersättningsbeloppet, 32,900 kronor, har
beräknats på grundval av en kostnad per m3 lagringsvolym av 47 kronor,
motsvarande den genomsnittliga kostnaden per m3 lagringsvolym för inom
ramen för entreprenadkontraktet fallande arbeten. Ehuru något formellt ersättningskrav
i berörda avseende ej torde kunna uppställas av bolaget, finner
styrelsen vägande skäl tala för att bolaget i berörda avseende erhåller
begärd kompensation. Den låga kostnad, som det ökade lagringsutrymmet
härvid skulle komma att betinga, synes även utgöra ett bidragande skäl härför.
Den anordning, som under punkt 3) upptaget ersättningsbelopp avser, måste
enligt styrelsens mening falla inom ramen för bolagets åtagande. Någon
extra ersättning därför finner styrelsen följaktligen ej böra utgå.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uttalar, att styrelsen finner starkt vägande
skäl motivera bifall till bolagets hemställan om extra ersättning utöver
redan avtalade ersättningar med ett belopp av (203,000 + 32,900 =)
235,900 kronor. Bolagets egen förlust genom entreprenadarbetet i fråga skulle
därvid komma att uppgå till omkring 265,000 kronor.
Utöver det anförda har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ytterligare understrukit
vad bolaget framhållit i sin förenämnda skrivelse, nämligen att
till förseningen med anläggningens färdigställande bidragit, förutom med kristiden
direkt sammanhängande orsaker, även det förhållandet, att bolaget under
för arbetena vid anläggningen viktiga tidpunkter ej kunnat disponera sin
ledande ingenjörspersonal på grund av dennas inkallelse till militärtjänstgöring.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller i detta sammandrag, att bedömandet
av föreliggande ersättningsfråga ej torde böra ske enbart med beaktande
av i det föregående omförmälda, av bolaget åberopade motiveringar.
Därutöver förelåge nämligen andra omständigheter, vilka enligt styrelsens
mening i och för sig borde tillmätas avgörande betydelse. Styrelsen anför
i frågan härom:
Bolaget har i ojämförligt större omfattning än något annat enskilt företag
nedlagt ett värdefullt arbete på utarbetandet av förslag till nya typer av anläggningar
av här ifrågavarande slag närmast med sikte på nedbringandet
av kostnaderna därför. Den anläggning, varom här är fråga, har sålunda såsom
redan nämnts utförts enligt ett tidigare oprövat system. Dess utförande
har — såsom bolaget framhållit i sin skrivelse — varit av komplicerad natur.
Många tekniskt svåra problem ha därvid förelegat, vilka ej alla kunnat på förhand
förutses men vilka bolaget dock löst på ett utmärkt sätt. Den relativa
kostnaden för anläggningen, även örn däri medräknas här ifrågasatt ytterligare
ersättning, har blivit väsentligt lägre än någon annan anläggning för liknande
ändamål. Kostnaden per m3 lagringsvolym kommer sålunda att i detta
Kungl. Maj.ts proposition nr 120.
7
fall utgöra omkring 60 kronor, medan motsvarande kostnad för övriga anläggningar
för liknande ändamål i intet fall understiger 100 kronor.
På grund av nämnda omständigheter finner sig styrelsen böra livligt förorda
kompensation till bolaget i förut angiven omfattning för de förluster,
bolaget lidit i samband med anläggningens utförande och vilka väsentligen
härröra sig från orsaker utanför bolagets kontroll.
Styrelsen anför slutligen, att ifrågavarande tilläggsersättning helt avser
arbeten, för vilka kostnaderna äro att hänföra till anslagstiteln »Sprängningsarbeten
m. m. för oljelagring». Enär under denna titel anvisade anslagsmedel
emellertid ej försloge till täckande av mer än en mindre del av den styrelsen
förordade tilläggsersättningen av 235,900 kronor, finge styrelsen hemställa
örn anvisande för ändamålet av ett tilläggsanslag å 225,000 kronor.
I häröver avgivet utlåtande den 14 januari 1942 har statskontoret anfört i
huvudsak:
I förevarande fall hade avtalet rörande oljelagringsanläggningen definitivt
slutits den 11 juli 1939, alltså före den rådande krisens början. Beträffande
kostnaderna för tilläggsarbetena hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uttalat, att något formellt ersättningskrav icke torde kunna uppställas av entreprenören.
Statskontoret utginge från att statsverket ej heller hade någon
kontraktsenlig skyldighet att ersätta de merkostnader, som betingats av prisstegringen
eller övriga ur kristiden härflytande orsaker.
Ämbetsverket hade icke av den till stöd för framställningen förebragta
motiveringen blivit övertygat om att i förevarande fall sådana särskilda omständigheter
förelåge, att statsverket borde träda emellan. Detta gällde även
entreprenörens hemställan örn ersättning för tilläggsarbetena.
Statskontoret framhåller slutligen att, därest Kungl. Maj:t skulle finna skäl
tillmötesgå bolagets framställning, förenämnda å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1939/40 anvisade anslag till oförutsedda utgifter torde kunna
disponeras för utbetalande av gottgörelse för merkostnaderna på grund av
prisstegringen. Ansåges ersättning böra beredas för tilläggsarbetena, syntes
anvisande av särskilt anslag för ändamålet vara erforderligt.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har utförandet av ifrågavarande
oljelagringsanläggning för entreprenören, Svenska entreprenadaktiebolaget,
medfört en merkostnad av något över 500,000 kronor eller omkring
40 procent av den avtalade entreprenadsumman och därtill kommande ersättning
för vissa tilläggsarbeten, tillhopa avrundat 1,290,000 kronor. Bolaget
har begärt ersättning härför av statsverket med 310,500 kronor. Huvuddelen
av de i detta belopp ingående merkostnaderna har förorsakats av prisstegringar
och arbetenas försening, medan övriga kostnader hänföra sig till
vissa tilläggsarbeten, varom formellt avtal ej träffats. Framhållas må, att de
merkostnader, som bero på ökade löner, praktiskt taget helt belöpa på tiden
efter den för arbetenas färdigställande avtalade tidpunkten.
Staten torde icke hava någon kontraktsenlig skyldighet att ersätta de merkostnader,
som betingas av prisstegringen och arbetenas försening. Så torde
även vara fallet beträffande kostnaderna för tilläggsarbetena. Bland dessa
Före
draganden.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 120.
synes mig dock beloppet å 32,900 kronor intaga en särställning, eftersom det
avser en utökning med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens godkännande av
lagringsutrymmena.
På sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, torde skäl tala för
att entreprenörens framställning i viss utsträckning tillmötesgås. Enligt vad
styrelsen upplyst har bolaget i ojämförligt större omfattning än något annat
enskilt företag nedlagt ett värdefullt arbete på att utarbeta förslag till nya
typer av anläggningar av nu ifrågavarande slag, närmast med sikte på att
nedbringa kostnaderna därför. Såsom styrelsen framhåller, har kostnaden
för anläggningen, även med inräknande av den av styrelsen ifrågasatta tillläggsersättningen
av 235,900 kronor, per kubikmeter lagringsutrymme räknat
blivit väsentligt lägre än kostnaden för någon annan oljelagringsanläggning.
Sålunda utgör kostnaden i detta fall omkring 60 kronor per kubikmeter, medan
motsvarande kostnad för övriga anläggningar i intet fall understigit 100
kronor. Med hänsyn till nu anförda omständigheter och i betraktande av de
särskilda svårigheter, som bolaget haft att övervinna och som förorsakat
den betydande förseningen av arbetena, anser jag det skäligt,'' att staten
påtager sig en del av merkostnaderna för anläggningen, och förordar alltså,
att viss ersättning utgår till entreprenören utöver den kontrakterade entreprenadsumman
.
Vid avvägning av denna ersättning synes, såsom förut antytts, särskild
hänsyn böra tagas till förenämnda kostnad å 32,900 kronor, avseende de
ökade lagringsutrymmena. Full ersättning härför synes böra utgå. I övrigt
böra kostnaderna för tilläggsarbetena icke beaktas i detta sammanhang. Vad
merkostnaderna för prisstegringar m. m. beträffar finner jag en ersättning
till entreprenören lämpligen böra bestämmas såsom gottgörelse i ett för allt,
så avvägd att den, med beaktande jämväl av att staten icke har någon kontraktsenlig
skyldighet att träda emellan, kan anses utgöra en med hänsyn till
omständigheterna skälig gottgörelse för de lidna förlusterna. Jag vill dock
härvidlag icke sträcka mig lika långt som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
För min del föreslår jag, att bolaget erhåller ersättning med det begärda
beloppet av 32,900 kronor för de ökade lagringsutrymmena samt att i övrigt
ersättningen bestämmes till hälften av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
tillstyrkta ersättningsbeloppet å 203,000 kronor för merkostnader på
grund av prisstegringar m. m. Ersättningen skulle vid bifall härtill sammanlagt
utgöra (32,900 + 101,500=) 134,400 kronor, vilken summa torde få avrundas
till 135,000 kronor.
Möjligen skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke ersättningen borde bestridas
från förutnämnda anslag å 5,000,000 kronor. Det synes dock vara att förorda,
att särskilt anslag anvisas för ändamålet under samma rubrik som det
ursprungligen anvisade anslaget, varur bland annat ifrågavarande anläggningsföretag
finansierats. Anslaget torde böra uppföras å tilläggsstat till den
löpande riksstaten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 120.
9
Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda under punkterna 1 och 2 anförts hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att de å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 å kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,
anvisade reservationsanslagen (B) till Ytterligare medel
till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring och till Yt-f
terligare medel till cisternanläggningar för oljelagring må under
budgetåret 1941/42 tagas i anspråk oberoende av de för
dylika anslag eljest gällande förutsättningarna,
dels ock till Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 å kapitalbudgeten,
fonden för förlag till statsverket, anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 135,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Vid protokollet:
Åke Hartvig.
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 120.