Kunni. Majlis proposition nr 12.
1
*
Nr 12.
Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående upplåtelse av
rätt till bearbetande av icke inmutningsbara mineralfyndigheter
å kronojord; given Stockholms slott den
9 januari 1942.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över liandelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Herman Eriksson.
Utdrag av protokollet över liandelsärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
9 januari 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anför efter gemensam
beredning med chefen för jordbruksdepartementet:
Med anledning av en av Kungl. Majit avlåten proposition, nr 161, medgav
1909 års riksdag (skrivelse nr 133), att för de fall, beträffande vilka icke i
annan ordning särskilda bestämmelser med riksdagens medverkan träffats,
för tiden intill den 15 maj 1910 Kungl. Majit skulle äga
ej mindre åt svenska män bevilja tillstånd att mot den årliga avgäld och
under de villkor i övrigt, Kungl. Majit bestämde, å kronojord inom visst å
marken utstakat område under en tid för varje gång av högst tio år med
andras uteslutande med arbete belägga oell sig tillgodogöra mineralfyndigheter
av andra slag, än som enligt 1 § gruvestadgan kunde utgöra föremål
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 12.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 12.
för inmutning, med rätt för koncessionsinnehavaren att, därest vid upplåtelsetidens
utgång dylik upplåtelse fortfarande bleve av riksdagen medgiven,
äga företräde till överenskommelse om fortsatt arbete med fyndighetens tillgodogörande
på de villkor, Kungl. Maj:t då på grund av sig företeende omständigheter
kunde finna gott bestämma,
än även åt sådan koncessionsinnehavare för den tid, varunder koncessionen
beviljats, upplåta erforderlig mark för vägar samt för anläggning av
verkstäder och arbetarbostäder med skyldighet för koncessionsinnehavaren
att för sålunda åt honom upplåtna förmåner gälda visst årligt arrende, som
skulle bestämmas genom särskild uppskattning före upplåtelsens medgivande.
Medgivande av enahanda innebörd har sedermera, på därom av Kungl.
Majit gjorda framställningar, lämnats av riksdagen varje år, senast av
1941 års riksdag enligt dess skrivelse nr 56. Den tid, för vilken medgivandet
lämnats, har alltsedan år 1912 omfattat ett år, räknat från och med
den 1 juli. Sedan gruvestadgan upphört att gälla den 1 januari 1940, avser
medgivandet andra mineralfyndigheter än sådana, som omförmälas i 1 §
gruvlagen den 3 juni 1938.
Departements- Framställning torde nu böra göras hos riksdagen örn bemyndigande för
chefen. ytterligare ett år eller till och med den 30 juni 1943 åt Kungl. Majit att
upplåta rätt till bearbetande av icke inmutningsbara mineralfyndigheter å
kronojord.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för de fall, beträffande vilka icke särskilda bestämmelser
med riksdagens medverkan träffats, medgiva, att Kungl.
Majit för tiden intill den 1 juli 1943 må äga att
dels åt svenska medborgare bevilja tillstånd att, mot den
årliga avgäld och under de villkor i övrigt Kungl. Majit bestämmer,
å kronojord inom visst å marken utstakat område
under en tid för varje gång av högst tio år med andras uteslutande
med arbete belägga och tillgodogöra sig mineralfyndigheter
av andra slag, än som enligt 1 § gruvlagen kunna
utgöra föremål för inmutning, med rätt för koncessionsinnehavaren
att, därest vid upplåtelsetidens utgång dylik upplåtelse
fortfarande är av riksdagen medgiven, äga företräde
till överenskommelse om fortsatt arbete med fyndighetens
tillgodogörande på de villkor, Kungl. Majit då på grund av
sig företeende omständigheter kan finna gott bestämma,
dels ock åt sådan koncessionsinnehavare för den tid, varunder
koncessionen beviljats, upplåta erforderlig mark för
vägar samt för anläggning av verkstäder och arbetarbostäder,
med skyldighet för koncessionsinnehavaren att för sålunda
åt honom upplåtna förmåner gälda visst årligt arrende, som
Kungl. Maj.ts proposition nr 12.
3
bestämmes genom särskild uppskattning före upplåtelsens
medgivande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven Forssberg.