Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

1

Nr 109.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln;
given Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till förordning med vissa bestämmelser angående
nötboskapsaveln.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 109.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

Förslag

till

förordning med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln.

Härigenom förordnas som följer.

1 §■

Kungl. Maj:t äger på framställning av hushållningssällskap förordna, att
inom sällskapets verksamhetsområde eller del därav tjur icke må, vare sig
kostnadsfritt eller mot ersättning, användas till betäckning av kor, som tillhör
annan än tjurens ägare, och ej heller, därest tjuren äges av två eller flera
personer samfällt, till betäckning av kor, som tillhör någon av dem enskilt,
med mindre tjuren med avseende på härstamning uppfyller de fordringar,
som i förordnandet angivas.

2 §.

I förordnande som i 1 § avses skall utsättas viss dag för förordnandets
ikraftträdande. Denna dag må ej sättas tidigare än två år från det förordnandet
gavs. Tiden för ikraftträdandet må bestämmas till olika dagar för skilda
delar av det område förordnandet avser.

3 §•

Förseelse mot föreskrifter, som meddelats med stöd av denna förordning,
straffes med böter från och med tio till och med tvåhundra kronor.

4 §•

För förseelse, som med husbondes vetskap begås av hans husfolk eller i
hans arbete antagen person, ansvare husbonden liksom förseelsen vore begången
av honom själv.

5 §•

Böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

6 §•

Förordnande som meddelats enligt denna förordning skall tillika med erinran
om påföljden föf förseelse mot bestämmelserna i detsamma genom länsstyrelsens
försorg på statsverkets bekostnad införas i länskungörelserna och
i tidning i orten.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1942.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 mars 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför: I

skrivelse den 2 oktober 1940 ha hushållningssällskapens ombud — med
överlämnande av ett av särskilda av ombudens förvaltningsutskott tillkallade
kommitterade upprättat förslag till bestämmelser om upplåtande av tjur
för betäckningsändamål — hemställt, att åtgärder för utfärdande av bestämmelser
i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget måtte vidtagas.

De kommitterades förslag innebär i huvudsak följande. Då förhållandena
inom hushållningssällskaps område sådant påkalla, skall Kungl. Maj:t efter
ansökan av hushållningssällskapet äga förordna, att inom området eller del
därav viss inskränkning skall gälla i fråga om upplåtande av tjur för betäckningsändamål.
Inom område, som förordnandet avser, må tjur icke vare
sig kostnadsfritt eller mot ersättning användas till betäckning av hondjur som
tillhör annan än tjurens ägare och ej heller, därest tjuren äges av två eller
flera personer samfällt, till betäckning av hondjur, som tillhör någon av dem
enskilt, med mindre den med hänsyn till boskapsskötselns ståndpunkt inom
orten kan förutsättas vara lämplig för avelsändamål. Beträffande de fordringar,
som böra gälla i fråga örn tjur, som må användas för betäckningsändamål
inom område, där enligt Kungl. Maj:ts beslut särskilda regler skola
gälla, har föreslagits, att tre olika alternativ skola finnas att välja på för hushållningssällskapet.
Enligt de som alternativ 1 betecknade bestämmelserna
skall för att tjuren må användas fordras, att tjurens fader skall vara riksstambokförd
och att tjuren skall vara född i besättning, som är underkastad
fullständig avkastningskontroll. Enligt alternativ 2 skall krävas, förutom
nyssnämnda fordringar, att tjurens moder skall under minst ett kontrollår
lia lämnat den årsavkastning, som vid införande av tjur i riksstambok
över faderns ras fordras av tjurmoder. Såsom alternativ 3 har uppställts fordringen,
att tjuren skall vara riksstambokförd. När förordnande, som här avses,
meddelas första gången skall det i regel meddelas enligt alternativ 1. På
hushållningssällskapets framställning må dock, där det med hänsyn till nötboskapsavelns
ståndpunkt inom området finnes lämpligt, kunna i stället

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

meddelas förordnande jämlikt alternativ 2 eller 3. Av Kungl. Majit meddelat
förordnande skall få träda i tillämpning tidigast två år efter det förordnandet
meddelades. Enligt förslaget avses de olika fordringarna beträffande
tjurar böra upptagas i en av Kungl. Majit utfärdad kungörelse under
det att bestämmelserna rörande själva förordnandet avses skola stadgas i en
av riksdagen antagen förordning.

De kommitterade ha upprättat förslag till sådan förordning och kungörelse.
Sistnämnda författningsförslag torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.

De kommitterade ha såsom motivering till sitt förslag — efter att ha erinrat
örn vissa tidigare förslag örn tjurbesiktningstvång och registreringstvång
för tjurar, vilka förslag från flera håll avstyrkts — anfört bland annat följande.

För samtliga alternativ har uppställts kravet på att tjuren skall ha riksstambokförd
fader. Inom de flesta områden torde det icke erbjuda svårighet
att anskaffa erforderligt antal tjurar som fylla detta krav.

Beträffande tjurmodern har först för andra alternativet uppställts krav på
viss minimiavkastning. Därvid har det ansetts skäligt att ställa detta krav i
stort sett lika högt som för moder till riksstambokförd tjur. Kommitterade
ha nämligen funnit det vara mindre önskvärt, om genom lägre anspråk på
avkastning de avelsbesättningar, som nu producera flertalet riksstambokförda
tjurar, skulle vid denna etapp i avelsarbetet beredas tillfälle avyttra jämväl
de tjurar, som på grund av mödrarnas sämre avkastningsförmåga icke
kunna stambokföras. Enär särskilda krav på härstamning i detta fall icke
ställts på tjurmodern, torde ett ganska stort antal avkastningsrika kor finnas,
som nu icke tagas i anspråk som tjurmödrar men som väl lämpa sig
för produktion av tjurar, varom här är fråga. Att den stipulerade årsavkastningen
föreslås skola grundas på endast ett kontrollår bygger på den omständigheten,
att här avsedd tjur i många fall torde inköpas som kalv, därvid
modern kanske icke kan uppvisa flera års avkastning. Det skulle emellertid
vara mindre önskvärt, om det senare upplåtandet av sådan tjur bleve
beroende av, att modern även efter tjurens inköp hade lämnat en tillfredsställande
avkastning.

Att särskild minimiavkastning hos tjurmodern icke fixerats för alternativ 1
beror därpå, att enligt kommitterades uppfattning jämförelsevis låga anspråk
på sådan avkastning snarare kunna vara till skada än till nytta för det fortsatta
avelsarbetet. Kommitterade fästa vid detta alternativ huvudvikten därvid,
att tjurmoderns avkastning verkligen är kontrollerad. Först därigenom
erhåller nämligen köparen av tjuren möjlighet att bedöma moderns avkastningsförmåga,
och det torde väl få förutsättas, att köparen av tjuren då också
i regel kommer att tillse, att tjurmodems produktion är så tillfredsställande
som möjligt.

Vid alternativ 3 slutligen förutsättes tjuren vara stambokförd. Detta krav
motsvarar i huvudsak vad kommitterade anse böra fordras, därest egentligt
besiktningstvång skulle komma i fråga.

De krav, som föreslagits för alternativen 1 och 2, utesluta visserligen icke
helt rasblandning. Enär tjurens fader obligatoriskt skall vara riksstambokförd,
lär dock tjuren normalt komma från besättning, där ordnat avelsarbete
bedrives, och därmed risken vara ringa, att tjuren själv är av blandad ras.
Att tjuren icke lämpligen bör användas till betäckning av kor tillhörande
annan ras torde närmast böra betraktas som en upplysningsfråga.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

5

För vissa sparsamt förekommande nötkreatursraser föres icke riksstambok.
I sådana fall torde man få räkna med ett dispensförfarande.

I fall, då konstgjord sädesöverföring förekommer, torde i tillämpliga delar
böra gälla vad här föreslås med avseende å naturlig betäckning. Särskild bestämmelse
härom torde icke erfordras.

Det torde vara lämpligt, att de sålunda angivna tre alternativen i form av
särskilda alternativ komma till uttryck i en kungörelse med tillämpningsföreskrifter,
utfärdade av Kungl. Maj:t. På förslag av vederbörande hushållningssällskap
bör Kungl. Maj:t i samband med förordnandets utfärdande bestämma,
vilket alternativ i avelsarbetet, som vid dess tidpunkt skall träda i
tillämpning. I regel torde väl därvid början böra göras med alternativ 1. Intet
synes emellertid hindra att i särskilt fall, där erforderliga förutsättningar anses
vara för handen, alternativ 2 eller eventuellt alternativ 3 redan från början
träder i tillämpning. Hinder synas ej heller böra möta att ett av alternativen
tillämpas inom en del av ett hushållningssällskaps område och ett annat
alternativ inom ett annat delområde. Därigenom skulle hushållningssällskapen
erhålla vidsträckt möjlighet att väl anpassa regleringsåtgärderna på
hithörande område efter de lokala förutsättningarna.

Det förslag till lagstiftning, som här framförts, innebär att tjurägaren själv
får stå hela ansvaret för att tjuren fyller uppställda villkor. Systemet innefattar
varken registrering eller särskild besiktning av tjuren. Därigenom blir
anordningen administrativt sett föga betungande vare sig för tjurägaren eller
för det övervakande organet (hushållningssällskapet). Den bör också kunna
bli smidig i tillämpningen, enär rätten att upplåta tjur ju i detta fall icke
göres beroende av tidigare gjord anmälan (såsom vid tjurregistreringsskyldighet)
eller erhållet medgivande (såsom vid tjurbesiktningstvång). Som anordningen
icke bygger på någon formalitet med direkt eller indirekt »godkännande»
av tjuren, torde jämväl de betänkligheter bortfalla, som ej sällan
uttalats mot tanken att från det allmännas sida i en eller annan form
»sanktionera» en i förekommande fall jämförelsevis låg tjurstandard.

Om förfarandet sålunda i och för sig är enkelt, får å andra sidan stor vikt
fästas vid kontrollen över efterlevnaden av utfärdat förordnande. En betydelsefull
detalj utgör härvid frågan örn tjurens identifiering.

Vid alternativ 3 torde identifieringen utan vidare vara säkrad. Beträffande
övriga alternativ synas gällande bestämmelser för uppläggande och handhavande
genom hushållningssällskaps försorg av kontrollregister över nötboskap
innefatta en fullt tillfredsställande lösning. I regel torde kontrollregister
omfatta, eller i varje fall lämpligen kunna omfatta, samtliga de besättningar,
som stå under fullständig avkastningskontroll. Därmed skulle registret inbegripa
alla kor, som kunna tänkas ifrågakomma såsom tjurmödrar. Kalv efter
sådan ko blir regelmässigt nummermärkt genom klipp i öronen, och det har
även förutse!ts, att djuret ytterligare skall kunna märkas med länsteeken och
gårdsnummer.

Enär till kontrollregistret årligen insamlas kontaktkopior av dels i respektive
kontrollböcker upprättat sammandrag (iver enskilda kors konto, och dels
betäckningsjournaler för varje inom området förefintlig stambokförd tjur.
kan genom delta register även vinnas kunskap örn huruvida tjur, som upplåtos
för betäckningsändamål, uppfyller de krav sorn fastställts i eli eventuellt
förordnande. Då härtill kommer, all den som handhar kontrollregisler
är .skyldig all på anmodan av tjurinnehavare utfärda bestyrkt utdrag ur kontrollregistrel
enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär, torde del i praktiken
bli regel att tjurinnehavare, varom här iir fråga, anskaffar sådant utdrag
att i förekommande fall företes för vederbörande kontrollant.

Det torde lämpligen böra ankomma på lantbruksstyrelsen ali utfärda do

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

närmare föreskrifter, som kunna vara ägnade att underlätta dels identifieringen
av en av ett förordnande berörd tjur, och dels konstaterandet utav huruvida
sådan tjur uppfyller i förordnandet angivna förutsättningar.

Vad därefter angår själva tillsynen över ett givet förordnandes efterlevnad,
torde det vara mest ändamålsenligt, att denna får åvila vederbörande hushållningssällskap.
Genom husdjurskonsulent, vandringsrättare och andra befattningshavare
torde hushållningssällskapet äga goda möjligheter att uppmärksamma
eventuellt förekommande förseelser mot förordnandet. I övrigt torde
sällskapet vid handhavande av denna uppgift lämpligen kunna söka och erhålla
biträde av sina underavdelningar ävensom av inom området verksamma
tjurföreningar och kontrollföreningar.

Det torde utan särskilt stadgande få förutsättas, att vederbörande tjurägare
skall vara skyldig tillåta sådan undersökning, som erforderlig kontroll på
hithörande område kan förutsätta.

Med avseende på betydelsen för tjurföreningsverksamheten av en lagstiftning
enligt ovan angivna grunder torde det vara otvivelaktigt, att ett förordnande
enligt alternativ 2 och särskilt alternativ 3 skulle innebära ett värdefullt
stöd för denna verksamhet. Men även vid alternativ 1 torde ett dylikt
förordnande vara ägnat att stärka tjurföreningarnas ställning genom den sovring
av det privata tjurmaterialet, som därigenom kommer till stånd. Även
indirekt torde tjurföreningsverksamheten främjas nämligen genom bestämmelsen
att fadern till upplåten tjur obligatoriskt skall vara stambokförd. På
motsvarande sätt kan kontrollföreningsverksamheten antagas erhålla viss
stimulans av föreslagen bestämmelse, att modern till upplåten tjur i varje fall
skall vara ansluten till fullständig avkastningskontroll.

Hushållningssällskapens ombud ha i sin förenämnda skrivelse, med vilken
förslaget överlämnats, anfört i huvudsak följande.

Ombuden ha kommit till den uppfattningen, att ett genomförande av det
framlagda förslaget skulle bliva till stort gagn för tjurhållningen inom landet.
Även såsom en lämplig övergångsform till införande av tjurbesiktningstvång
synes förslaget väl avvägt. Ombuden anse sig alltså böra i allt väsentligt
förorda dess genomförande. Vissa detaljer i det föreliggande författningsförslaget
synas emellertid böra bliva föremål för ytterligare överväganden.
I detta avseende har vid behandlingen hos ombuden av förevarande ärende
bland annat gjorts gällande, särskilt från norrlandsrepresentanters sida, att,
enär avkastningskontrollen inom vissa områden ännu ej är ordnad på ett
fullständigt sätt, det i författningsförslaget för alternativ 1 uppställda kravet
att »tjur skall vara född i besättning, som är underkastad fullständig avkastningskontroll»
borde utgå ur förslaget. I varje fall borde ordet »fullständig»
utgå. Eventuellt borde det få ankomma på vederbörande hushållningssällskap
att bestämma angående erforderlig avkastningskontroll.

I remissutlåtande över ifrågavarande framställning har lantbruksstyrelsen
rörande behovet av de föreslagna bestämmelserna anfört i huvudsak följande.

Den omständigheten, att tjurhållningen hittills icke varit underkastad reglering
från det allmännas sida, har enligt lantbruksstyrelsens mening sedan
länge vållat nötboskapsavelns utveckling allvarligt avbräck. Med hänsyn härtill
och då staten årligen nedlägger betydande belopp på genomförandet av
viktiga åtgärder i syfte att främja nötboskapsaveln, måste det anses vara ett
allmänt intresse av synnerlig vikt att snarast möjligt söka åvägabringa en
så effektiv reglering av tjurhållningen som möjligt. Lantbruksstyrelsen anser,
att införandet av tjurbesiktningstvång — liknande det lagstadgade galtbesikt -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 109.

7

ningstvånget — borde vara väl ägnat att åstadkomma en sådan reglering av
önskvärd effektivitet,samt att på grund härav en lagstiftning rörande ett dylikt
tvång måste anses vara eftersträvansvärd.

Vid övervägande av förevarande spörsmål har lantbruksstyrelsen funnit
sig böra fästa särskild uppmärksamhet vid den omständigheten, att från
olika håll framförts vägande skäl mot att för närvarande införa tjurbesiktningstvång.
Förhållandena på nötboskapsskötselns område vore inom stora
delar av landet ännu icke sådana, att tiden för en lagstiftningsåtgärd kunde
anses mogen. De svårigheter, som vore förenade med ett tjurbesiktningstvång,
skulle under överskådlig framtid vara alltför betydande för att effektiviteten
av åtgärden i fråga icke skulle allvarligt äventyras.

På grund av det anförda, finner lantbruksstyrelsen, att med lagstiftning
rörande tjurbesiktningstvång tills vidare bör anslå. Då härtill kommer, att
bestämmelser om upplåtande av tjur för betäckningsändamål i huvudsaklig
överensstämmelse med föreliggande förslag otvivelaktigt skulle på ett nöjaktigt
sätt tillgodose behovet av reglerande föreskrifter på tjurhållningens
område, tillstyrker lantbruksstyrelsen, att bestämmelser i huvudsaklig enlighet
med berörda förslag nu måtte utfärdas. I likhet med hushållningssällskapens
ombud vill lantbruksstyrelsen framhålla, att föreskrifter av ifrågavarande
slag synas kunna utgöra en lämplig övergångsform till tjurbesiktningstvång.

Beträffande de särskilda bestämmelserna i förslaget har lantbruksstyrelsen
bland annat yttrat:

I förslaget förekommer uttrycket »fullständig avkastningskontroll». Vad
som menas härmed, bär icke närmare angivits. Enligt uppgift lärer emellertid
lia avsetts, att uttrycket skulle äga samma innebörd, som det uttryck
»fullständig kontroll», som förekommer i bestämmelserna uti kungörelsen
den 5 november 1937 (nr 866) angående statsbidrag till kontrollioreningsverksamheten
och vars innebörd närmare angivits i berörda bestämmelser.
Lantbruksstyrelsen, som förmenar, att innebörden bör vara den nu nämnda,
föreslår, att uttrycket »fullständig avkastningskontroll» måtte ersättas med
uttrycket »fullständig kontroll».

Hushållningssällskapens ombud ha anfört, att vid behandlingen hos ombuden
av förevarande ärende gjorts gällande, att det för alternativ 1 uppställda
kravet, att tjur skall vara född i besättning, som är underkastad fullständig
avkastningskontroll, borde utgå. I varje fall borde ordet »fullständig» utgå.
Eventuellt borde det ankomma på vederbörande hushållningssällskap att
bestämma örn erforderlig avkastningskontroll.

Då besättning, som icke är underkastad fullständig kontroll, icke är ansluten
till kontrollregister, torde icke kunna åstadkommas fullgod kontroll, huruvida
tjur, som är född i sådan besättning, till fader har riksstambokförd
tjur. Kontroll i angivna avseende synes nämligen kunna grundas allenast på
huruvida sannolika skäl tala för att av vederbörande tjurägare meddelade
uppgifter i ämnet äro sanningsenliga. Tillräckligt effektiv tillsyn över efterlevnaden
av ett förordnande enligt alternativ 1 med ifrågavarande krav uteslutet
skulle därför i regel icke kunna utövas.

Då fråga är örn område, där antalel andra avelstjurshållare än nied statsmedel
understödda tjurföreningar är ringa, synes emcllerlid tillsynen å efterlevnaden
av förordnande, som nyss sagts, kunna bliva åtminstone någorlunda tillfredsställande.
Områden av nyssnämnda slag torde förekomma endast på enstaka
håll — företrädesvis i vissa Irukter av Norrland — och utgör allenast mindre
delar av vederbörande hushållningssällskaps områden. Därest inom sådant

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 109-

Departements chefen.

område fullständig kontroll endast med stora svårigheter kan allmänt genomföras,
synes enligt lantbruksstyrelsens mening införande av förordnande av
förevarande slag kunna ifrågasättas.

Huruvida i ytterligare något fall införande av sådant förordnande bör
kunna ifrågasättas, undandrager sig lantbruksstyrelsens bedömande. Dylikt
fall synes emellertid icke få anses vara otänkbart.

Införande av förordnande enligt alternativ 1 med uteslutande av här ifrågavarande
krav bör komma till stånd, endast om förordnandet kan anses
åstadkomma en ändamålsenlig reglering av tjurhållningen inom området,
även om kravet icke upprätthålles, och om eljest synnerliga skäl föreligga,
exempelvis om kravets upprätthållande med sannolikhet skulle medföra, att
ett tillräckligt antal avelstjurar icke komme att stå till förfogande inom
området.

Det synes böra ankomma på lantbruksstyrelsen att efter förslag av vederbörande
hushållningssällskap bestämma om uteslutande från förordnande
enligt alternativ 1 av kravet, att vederbörande tjur skall vara född i besättning,
som är underkastad fullständig kontroll och om med sådant uteslutande
förenade villkor. Lantbruksstyrelsen föreslår förty, att ifrågavarande stadgande
måtte erhålla följande lydelse: »tjuren skall, försåvitt icke lantbruksstyrelsen,
efter förslag av vederbörande hushållningssällskap och där synnerliga
skäl därtill äro, annorlunda bestämmer, vara född i besättning, som är
underkastad fullständig kontroll».

Frågan örn anordnande av en effektiv tjurkontroll har vid flera tidigare
tillfällen varit föremål för överväganden från statsmakternas sida. Härvid
har ifrågasatts införande av tjurbesiktningstvång i huvudsaklig överensstämmelse
med de bestämmelser som gälla beträffande galtbesiktningstvång, d. v.
s. införande av bestämmelser därom att endast tjur som vid besiktning funnits
fylla vissa ur avelssynpunkt förhållandevis stränga fordringar skulle få
användas för betäckningsändamål. Emellertid har man icke ansett sig kunna
förverkliga denna tanke på grund av att tjurmaterialet för närvarande ur
såväl kvalitativ som kvantitativ synpunkt omöjliggör genomförande av en
så sträng tjurkontroll. Det av hushållningssällskapens ombud nu framlagda
förslaget åsyftar att möjliggöra för sällskapen att under beaktande av nötboskapsskötselns
ståndpunkt inom länet få vissa mindre stränga restriktioner
genomförda i fråga örn tjurs användning för betäckningsändamål. Förslaget
skulle därjämte tjäna såsom en övergångsform i avbidan på att gynnsammare
möjligheter att införa ett allmänt tjurbesiktningstvång skola bliva för handen.
I likhet med lantbruksstyrelsen finner jag förslaget i stort sett på ett tillfredsställande
sätt kunna fylla dessa syften, då dess realiserande skulle möjliggöra
en viss kontroll över att icke underhaltigt tjurmaterial i större omfattning
kommer till användning. Den föreslagna lagstiftningen torde även
kunna komma att bana väg för en höjning av tjurbeståndet och härigenom
bli till allmänt gagn för boskapsaveln i landet. Med hänsyn härtill förordar
jag, att förslaget lägges till grund för bestämmelser i ämnet.

Vad angår utformningen av bestämmelserna biträder jag förslaget, att desamma
endast skola komma till tillämpning i sådana delar av landet, där de
lokala förutsättningarna härför finnas. Det torde därför vara lämpligt, att
bestämmelsernas tillämpning göres beroende av framställning från lokalt or -

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

gan. I lagen om galtbesiklningstvång ankommer det på hushållningssällskap
och landsting att taga initiativ i frågan. I likhet med hushållningssällskapens
ombud anser jag tillräckligt, att initiativ tages av hushållningssällskap inom
länet.

Även beträffande de fordringar som böra gälla i fråga om tjur, som må
användas för betäckningsändamål, kan jag ansluta mig till det av kommitterade
framlagda förslaget. Det synes ändamålsenligt att upptaga tre olika
grader av fordringar i fråga örn tjurens härstamning för att densamma skall
få användas inom området i fråga för betäckning av andra djur än tjurägarens
egna. Den minsta fordran man bör ställa på tjuren torde vara att
tjurens fader är riksstambokförd och att tjuren skall vara född i besättning,
som är underkastad fullständig avkastningskontroll. I likhet med de
kommitterade och lantbruksstyrelsen anser jag att sistnämnda kontroll i regel
bör vara fullständig. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit lärer eljest någon
effektiv tillsyn icke kunna genomföras. Skulle särskilda skäl förefinnas,
torde hinder icke böra möta att medgiva undantag från denna föreskrift. Såsom
ett andra alternativ i fråga om fordringarna för att tjuren skall få användas
bör i enlighet med förslaget upptagas, förutom nyssnämnda krav, jämväl
kravet på att tjurens moder under minst ett kontrollår har lämnat den årsavkastning,
som vid införande av tjur i riksstambok över faderns ras fordras av
tjurmodern. Den strängaste fordringen, vilken upptagits som ett tredje alternativ,
innebär, att tjuren skall vara riksstambokförd. Det torde få ankomma
på hushållningssällskapen att vid ansökan örn förordnande, som här avses,
angiva vilket alternativ som bör vinna tillämpning. Såsom regel lärer till en
början de minst stränga fordringarna komma att tillämpas. En viss tid, förslagsvis
två år, synes böra förflyta från förordnandets utfärdande tills detsamma
träder i kraft.

Tillsynen över bestämmelsernas efterlevande lärer med fördel kunna anförtros
hushållningssällskapen. Dessa torde genom sina tjänstemän ha de
största möjligheterna att uppmärksamma förseelser mot bestämmelserna. Såsom
de kommitterade anfört böra sällskapen härvid även söka kontakt med
inom området verksamma tjurföreningar och kontrollföreningar. Sällskapen
kunna tillika erhålla biträde av sina underavdelningar.

I likhet med vad i förslaget upptagits anser jag att de grundläggande bestämmelserna
i ämnet böra upptagas i en förordning, som antagits av riksdagen,
under det att tillämpningsföreskrifterna, däribland även stadgandena
örn de olika fordringar, som böra gälla för att tjur skall få användas för betäckningsändamål,
upptagas i en av Kungl. Maj:t utfärdad kungörelse. På
enahanda sätt har tidigare förfarits i fråga om bestämmelserna rörande galtbesiktnings
tvång.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom jordbruksdepartementet upprättats
förslag till förordning med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln.

Departementschefen hemställer härefter att nämnda förfallningsförslag
måtte genom proposition föreläggas riksdagen lill antagande.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 109.

2

10

Kungl. Majlis proposition nr 109.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

11

Bilaga.

Kungl. Maj:t har, med stöd av 2 § förordningen om upplåtande av tjur
för betäckningsändamål, funnit gott meddela följande särskilda föreskrifter
rörande tillämpningen och efterlevnaden av nämnda förordning:

1 §•

1 morn. Förordnande, varom förmäles i 1 § nyssnämnda förordning, skall
innehålla uppgift, bland annat, örn de särskilda fordringar, vilka skola gälla
beträffande tjur, som i förordnandet avses. Därvid kunna tre alternativ förekomma,
nämligen

alternativ 1: tjurens fader skall vara riksstambokförd; tjuren skab vara
född i besättning, som är underkastad fullständig avkastningskontroll; *

alternativ 2: tjurens fader skall vara riksstambokförd; tjuren skall vara
född i besättning, som är underkastad fullständig avkastningskontroll, tjurens
moder skall under minst ett kontrollår hava lämnat den årsavkastning som
vid införande av tjur i riksstambok över faderns ras fordras av tjurmoder;
samt

alternativ 3: tjuren skall vara riksstambokförd.

2 mom. Förordnande varom nyss är sagt skall, när det första gången
meddelas för visst område, i vad gäller fordringarna beträffande tjur meddelas
jämlikt alternativ 1 här ovan; dock att, där hushållningssällskapet
det begär och så med hänsyn till nötboskapsavelns ståndpunkt inom området
lämpligen finnes kunna ske, sådant förordnande må i stället meddelas jämlikt
alternativ 2 eller alternativ 3.

2 §.

Har inom ett område förordnande jämlikt visst av de i 1 § angivna alternativen
varit gällande under någon tid, må hushållningssällskapet göra ansökning
om meddelande av förordnande jämlikt annat av nämnda alternativ,
skolande beträffande ikraftträdandet av sistnämnda förordnande gälla
vad därom stadgas i 3 § ovannämnda förordning.

3 §•

Det åligger vederbörande hushållningssällskap att utöva tillsyn å efterlevnaden
av förordnande, varom ovan sägs.

4 §•

De ytterligare föreskrifter, som kunna erfordras för vinnande av det med
förutnämnda förordning avsedda syftet, utfärdas av lantbruksstyrelsen.