Kungl. Maj:ts proposition nr 108.
1
Nr 108.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939 (nr
895) angående rätt för Konungen att meddela särskilda
bestämmelser örn riksbankens sedelutgivning och bankrörelse
m. m.; given Stockholms slott den 6 mars 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 22
december 1939 (nr 895) angående rätt för Konungen att meddela särskilda
bestämmelser om riksbankens sedelutgivning och bankrörelse m. m.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 108-
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 108.
Förslag
till
Lag
örn fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939 (nr 895) angående
rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser
örn riksbankens sedelutgivning och bankrörelse m. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 22 december 1939 angående rätt för
Konungen att medela särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning
och bankrörelse m. m., vilken jämlikt lag den 20 juni 1941 (nr 428) gäller
till och med den 30 juni 1942, skall äga fortsatt giltighet till och med den
30 juni 1943.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108.
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars
1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
PeHRSSON-B RAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, SKÖLD, ERIKSSON,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
Jämlikt lag den 22 december 1939 (nr 895) äger Konungen under vissa utomordentliga
förhållanden, på framställning av fullmäktige i riksbanken och
efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret, i fråga om riksbankens sedelutgivning
och bankrörelse samt offentliggörande av riksbankens räkenskaper
meddela av förhållandena påkallade bestämmelser att gälla i stället för vad
därutinnan finnes stadgat i 9—14, 16, 17, 21, 24 och 27 §§ lagen den 30 juni
1934 (nr 437) för Sveriges riksbank. Syftet med berörda fullmaktslag är att
möjliggöra en smidig anpassning av vissa av de bestämmelser, som reglera
riksbankens verksamhet, efter sådana tidigare icke förutsedda förhållanden,
med vilka man i nuvarande läge måste räkna.
Enligt 11 § första stycket lagen för Sveriges riksbank må guld utom landet
inräknas i riksbankens metalliska kassa endast till ett belopp motsvarande
15 procent av hela metalliska kassan. Då denna bestämmelse med hänsyn
till sedelutgivningsrättens beroende av den metalliska kassan skulle kunna
lägga hinder i vägen för en sådan placering av riksbankens guldbehållning,
som anses mest betryggande, har Kungl. Maj:t med stöd av omförmälda
fullmaktslag genom kungörelse den 31 januari 1940 (nr 54) förordnat, att i
stället för berörda stadgande i riksbankslagen skall gälla, att såsom riksbankens
metalliska kassa skall räknas allt riksbanken tillhörigt guldmynt och
omyntat guld.
Ifrågavarande fullmaktslag gällde ursprungligen till och med den 31 mars
1940 men har därefter förlänats fortsatt giltighet, sista gången genom lag den
20 juni 1941 (nr 428), enligt vilken giltighetstiden utsträckts till och med den
30 juni 1942.
I framställning till Kungl. Majit den 5 februari 1942 ha fullmäktige i riksbanken
— enär nämnda kungörelse enligt fullmäktiges mening under nuvarande
förhållanden borde äga fortsatt tillämpning även efter utgången av
juni 1942 och då det i fullmaktslagen lämnade bemyndigandet för Konungen
att jämväl i övrigt utfärda särskilda bestämmelser örn riksbankens sedelutgivning
och bankrörelse m. m. borde bibehållas även i fortsättningen — hem
-
Departements
chefen.
^ Kungl. Maj:ts proposition nr 108.
ställt, att lagen måtte erhålla förlängd giltighetstid, förslagsvis till och med
den 30 juni 1943.
Fullmäktige i riksgäldskontoret ha, efter remiss, den 12 februari 1942 yttrat
sig i ärendet och därvid förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall
till bankofullmäktiges framställning.
Den möjlighet att efter lägets krav anpassa reglerna för riksbankens verksamhet,
som ifrågavarande fullmaktslag innefattar, kommer uppenbarligen
att vara erforderlig även efter utgången av juni 1942. Jag förordar därför, att
lagen förlänas fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1943.
Föredraganden hemställer härefter, att upprättat förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen den 22 december 1939 (nr 895) angående rätt för Konungen
att meddela särskilda bestämmelser örn riksbankens sedelutgivning och bankrörelse
m. m. måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lennart Hammarskiöld.
427397. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.