Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1942 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:t,s proposition
med förslag till lag örn dyrtidstillägg under första
halvåret 1942 å folkpensioner, invalidunderstöd och
barnbidrag, m. rn., dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 30 januari 1942 dagtecknad proposition, nr 60, Ilar Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å folkpensioner, invalidunderstöd
och barnbidrag samt

2) förordning örn dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å blindhetsersättningar,

dels medgiva, att de för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslagen till
Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m., Barnbidrag och Ersättning
åt blinda m. rn. ma fa tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för
utbetalning av de i författningsförslagen omförmälda dyrtidstilläggen å respektive
folkpensioner och invalidunderstöd, barnbidrag samt blindhetsersättningar,

dels ock medgiva, att det för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslaget
till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar må få tagas i anspråk
för bestridande av kostnaderna för postverkets bestyr med utbetalning av
de omförmälda dyrtidstilläggen å folkpensioner och invalidunderstöd.

De framlagda författningsförslagen äro av följande lydelse:

i) Lag

Olli dyrtidstillägg under första halvåret 1942 ä folkpensioner,
invalidunderstöd och barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd
eller barnbidrag skall under första halvåret 1942 erhålla dyrtidstiHägg
därå med belopp, motsvarande en tredjedel av folkpensionens, invalidunderstödets
eller barnbidragets belopp för halvåret. Dyrtidstillägg utgår

Bihang till riksdagens protokoll 1V42. ti sami. 2 avd. Nr 1.

.r>&6 42

2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

dock icke å pension, understöd eller bidrag, som icke uppgår till 12 kronor
för år räknat.

Dyrtidstillägg utbetalas kvartalsvis i mars och juni månader samt i den
ordning Konungen bestämmer. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension,
invalidunderstöd eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg
eljest skulle hava förfallit till betalning.

2§-

Till kostnaderna för i denna lag avsett dyrtidstillägg bidraga kommuner
och landsting med belopp, motsvarande en sjättedel av deras andelar i kostnaderna
för under år 1942 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd
och barnbidrag.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §■

Bestämmelserna i lagarna örn folkpensionering och örn barnbidrag skola,
där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet
beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen
uppdraga åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även
postverket, åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att
meddela de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller,
linnas erforderliga för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2) Förordning Olli

dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å blindhetsersättningar.

Härigenom förordnas som följer:

1§-

Den som åtnjuter blindhetsersättning skall under första halvåret 1942 av
statsmedel erhålla dyrtidstillägg därå med belopp, motsvarande en tredjedel
av blindhetsersättningens belopp för halvåret.

Dyrtidstillägg utbetalas kvartalsvis i mars och juni månader samt i den
ordning Konungen bestämmer. Dyrtidstillägg utgår icke, där blindhetsersättning
upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest skulle hava förfallit till
betalning.

2 §•

Bestämmelserna i förordningen örn blindhetsersättning skola, där ej annat
följer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande dyr -

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 3

tidstillägg som avses i denna förordning; dock äger Konungen uppdraga åt
pensionsstyrelsen att meddela de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna
förordning innehåller, finnas erforderliga för förordningens tillämpning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I anledning av propositionen hava inom riksdagen väckts fyra motioner,
nämligen motionerna i första kammaren nr 197 av herr Andersson, Per, m. fl.
och nr 198 av herr Johanson, Karl Emil, m. fl. samt motionerna i andra kammaren
nr 260 av herr Mattsson m. fl. och nr 261 av herr Nilsson i Göingegården
m. fl.

I motionerna I: 197 och II: 260, vilka äro likalydande, har hemställts, att
riksdagen vid antagande av lag örn dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å
folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag för sin del måtte besluta, att
beträffande ortsgrupp 1, den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension
eller invalidunderstöd eller barnbidrag, skall under första halvåret
1942 erhålla dyrtidstillägg därå med belopp motsvarande tre sjättedelar av
folkpensionens, invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för halvåret,
och beträffande ortsgrupperna 2 och 3 med belopp motsvarande två sjättedelar
av folkpensionens, invalidunderstödets eller barnbidragets belopp;

samt att författningen i enlighet härmed må få följande lydelse:

Lag

om dyrtidstillägg under första halvåret 1942 ä folkpensioner,
invalidunderstöd och barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd
eller barnbidrag skall under första halvåret 1942 erhålla dyrtidstillägg
därå med belopp, motsvarande beträffande förmånstagare tillhörande ortsgrupp
1 tre sjättedelar samt beträffande förmånstagare tillhörande ortsgrupp
2 eller 3 två sjättedelar av folkpensionens, invalidunderstödets eller barnbidragets
belopp för halvåret. Dyrtidstillägg utgår dock icke å pension, understöd
eller bidrag, som icke uppgår till 12 kronor för år räknat.

Dyrtidstillägg utbetalas kvartalsvis i mars och juni månader samt i den
ordning Konungen bestämmer. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension,
invalidunderstöd eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest
skulle hava förfallit till betalning.

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

2 §•

Till kostnaderna för i denna lag avsett dyrtidstillägg bidraga kommuner
och landsting med belopp, motsvarande en sjättedel av deras andelar i kostnaderna
för under år 1942 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och
barnbidrag.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §■

Bestämmelserna i lagarna örn folkpensionering och om barnbidrag skola,
där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet
beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen uppdraga
åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även postverket,
åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela
de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga
för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I motionerna 1:198 och II: 261, vilka äro likalydande, har föreslagits, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit uttryckligen måtte hemställa att Kungl.
Majit vid framläggande av förslag angående dyrtidstillägg å folkpensioner,
invalidunderstöd och barnbidrag m. m. för senare tidsperiod ville söka avväga
beloppen på rättvisast möjliga sätt med hänsyn till de lägre ortsgruppernas
förmånstagare.

Propositionen och motionerna hava, såvitt angår författningsförslagen,
hänvisats till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet. I övrigt hava propositionen
och motionerna hänvisats till statsutskottet.

Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet har
propositionen och motionerna hänskjutits till behandling i sammansatt
stats- och andra lagutskott.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i propositionen framlagda
förslagen, ävensom i fråga örn de skäl, som motionärerna andragit till stöd
för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas
här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Dyrtidstillägg under år 1941.

Under år 1941 har till den som åtnjutit folkpension, däri ingick tilläggspension,
eller invalidunderstöd, barnbidrag eller blindhetsersättning utgått
dyrtidstillägg. Till en början bestämdes, att dyrtidstilläggen skulle uppgå
till en sjättedel — eller 162/s procent — av pensionens, understödets, bidragets
eller ersättningens belopp för året (lag den 7 februari 1941, nr 57,

5

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

och förordning den 7 mars 1941, nr 104). Sedermera beslöts ytterligare
dyrtidstillägg med 8Vs procent (lag den 14 november 1941, nr 839, och förordning
samma dag, nr 841). Sammanlagda dyrtidstillägget under år 1941
utgjorde alltså 25 procent. Utbetalning av dyrtidstillägg ägde rum genom
tre månadsutbetalningar, envar utgörande en tolftedel eller 8Vs procent av
vederbörande förmåns årsbelopp. De ägde rum i februari (vissa utbetalningar
dock först i maj), november och december månader.

Beträffande dyrtidstill äggen gällde enligt författningarna, bland annat, att
dyrtidstillägg icke skulle utgå å folkpension, invalidunderstöd eller barnbidrag,
som icke uppginge till 12 kronor örn året. I fråga örn de först beslutade
dyrtidstilläggen, vilka utgingo halvårsvis, gällde vidare att tillägg,
som förfölle till betalning tidigare än under kalenderhalvårets sista månad,
skulle utgå med oförändrat belopp, även örn tilläggspensionen, invalidunderstödet,
barnbidraget eller blindhetsersättningen upphörde att utgå efter den
månad, under vilken förfallotiden infölle, samt att dyrtidstillägg icke utginge,
där tilläggspensionen, understödet, bidraget eller ersättningen upphört att
utgå, när dyrtidstillägg eljest skulle hava förfallit till betalning.

Till kostnaderna för dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd och
barnbidrag under år 1941 bidraga kommuner och landsting med belopp,
motsvarande tillhopa en fjärdedel av deras andelar i kostnaderna för under
nämnda år utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och barnbidrag.
Landstingen deltaga dock ej såvitt angår barnbidrag. Återstående kostnad
för nämnda dyrtidstillägg samt hela kostnaden för dyrtidstillägg å blindhetsersättningar
bestridas av staten.

Särskilda bestämmelser angående tillämpningen av förutnämnda lagar
och förordningar örn dyrtidstillägg lämnades i kungörelser den 7 februari
1941, nr 58, den 7 mars 1941, nr 105, samt den 14 november 1941, nr 840
och 842.

Grunderna för dyrtidstilläggen linder

Ar 1941.

Storleken av dyrtidstilläggen fastställdes under 1941 med hänsyn till den
stegring, som socialstyrelsens levnadskostnadsindex undergått efter stormaktskrigets
utbrott hösten 1939. Levnadskostnadstalet var — i jämförelse med
1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå — den 1 juli 1939 108. Den 1
oktober 1940 hade det stigit till 126, d. v. s. med 16a/3 procent, och med
hänsyn därtill bestämdes i början av år 1941 dyrtidstillägget till två månadsutbetalningar,
d. v. s. just 162/s procent. Då ståndpunkt under hösten 1941
skulle tagas till storleken av förhöjt dyrtidstillägg, hade levnadskostnadsindex
— per den 1 juli 1941 — stigit till 140, d. v. s. med 29,6 procent.
Med hänsyn till att utbetalning av tillägg å folkpensioner och invalidunderstöd
i annan ordning än med helt månadsbelopp skulle stöta på stora svårigheter
bestämdes, att en ytterligare månadsutbetalning och alltså sammanlagt
under året tre månadsutbetalningar, d. v. s. 25 procent av årsbeloppet,
skulle göras.

6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

Framställning frän socialvårdskommittén
rörande ändringar i folkpensioneringslageu
lii. in. samt däröver avgivna yttranden.

I skrivelse den 16 september 1941 Ilar socialvårdskommittén
anfört, att kommittén behandlat olika spörsmål rörande förbättringar av folkpensioneringen,
vilka kunde vara påkallade av krisförhållandena eller eljest
önskvärda. Kommittén hade sålunda ingående diskuterat möjligheten av förhöjning
av pensionerna för ensamstående pensionärer, frågan huruvida åtgärder
kunde vidtagas för att åstadkomma en mera vidsträckt användning av de
kommunala pensionstillskotten samt huruvida kommunala pensionstillskott
och kommunala hyresbidrag med statsbidrag till folkpensionärer kunde införas.
Det hade dock visat sig, att betydande organisatoriska svårigheter
vore förenade med genomförande av förslag i sådant syfte. Även i fortsättningen
borde därför enligt kommitténs mening dyrtidstillägg anlitas för att
bringa folkpensionärer m. Ii. den nödvändiga hjälpen. Med hänsyn till vissa
därmed förenade olägenheter, kunde man emellertid icke lämpligen fortsätta
på den inslagna vägen med beviljande av procentuella dyrtidstillägg å folkpensioner,
invalidunderstöd och barnbidrag, därest icke ändring vidtoges i
lagen örn folkpensionering beträffande regeln örn avdrag vid bestämmande
av tilläggspension av 7/10 av den pensionsberättigades årsinkomst, i vad den
överstege 100 kronor, ävensom i lagen örn barnbidrag av motsvarande regel.

Kommittén har, såvitt angår pensioner, framhållit, att — enligt nuvarande
bestämmelser — en inkomstökning av 100 kronor vid ett dyrtidstillägg av
25 procent medförde en reduktion av pensionen med 87 kronor 50 öre.
Skulle dyrtidstillägget stiga till 50 procent, skulle pensionen minskas med
105 kronor, örn pensionärens årsinkomst stege med 100 kronor. Kommittén
har därför föreslagit nedsättning av avdraget från 7/io till 5/io. Ändrades
reduktionsregeln på angivet sätt, skulle detta innebära, att en ökning av den
pensionsberättigades inkomst, i den mån den överstege 100 kronor, komme
att medföra en minskning av pensionen med 62 kronor 50 öre, örn dyrtidstillägget
vore 25 procent, samt med 75 kronor, örn dyrtidstillägget vore så
högt som 50 procent. Ändringen i avdragsregeln skulle sålunda vara tillfyllest
för att eliminera olägenheten med procentuella dyrtidstillägg.

Beträffande barnbidrag anför socialvårdskommittén, bland annat, att, då
lagarna om folkpensionering och barnbidrag i fråga örn förmånernas utformning
företedde stora likheter, det vore tydligt, att ändringar i den ena
lagen som en konsekvens medförde behov av ändringar i den andra.

Beträffande innehållet i de över socialvårdskommitténs skrivelse avgivna
yttrandena får utskottet hänvisa till propositionen, sid. 8—11. I

I proposition lämnas vidare å sid. 11—15 en redogörelse för vissa utredningar
berörande tilläggspensionärernas förhållanden.

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 7

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i ärendet anfört
följande:

»Den fortfarande rådande och under senaste tid ytterligare skärpta dyrtiden
gör det nödvändigt, att statsmakterna vidtaga åtgärder för att de personer,
som åtnjuta folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd,
barnbidrag eller blindhetsersättning även under innevarande år skola erhålla
en skälig kompensation för levnadskostnadernas ökning.

Stegringen av levnadskostnaderna sedan tiden närmast före det pågående
världskrigets utbrott utgjorde hösten 1941 29,6 procent men uppgår nu till
34 V4 procent. Procenttalen äro uträknade på grundval av socialstyrelsens
levnadskostnad sindex. Av den förut lämnade redogörelsen för vissa av socialstyrelsen
verkställda undersökningar synes emellertid framgå — vilket jag
även tidigare ansett sannolikt — att den av dyrtiden föranledda levnadskostnadsstegringen
är något lägre beträffande de förnödenheter, som i huvudsak
nyttjas av folkpensionärerna och därmed jämställda förmånstagare, än i
fråga örn samtliga förnödenheter. Då åtskilliga osäkra faktorer ingå i nämnda
undersökningar, synes mig avgörande hänsyn dock icke nu kunna tagas till
desamma.

Enligt den tekniska anordning, som tillämpades under år 1941, utgick
dyrtidstillägg i form av tre extra utbetalningar av pensionens eller annan
förmåns månadsbelopp, tillhopa motsvarande 25 (3 X 8 Vs) procent av årsbeloppet.
Det antal månadsutbetalningar, som närmast skulle uppväga
förutnämnda 341li procents levnadskostnadsstegring, är fyra, motsvarande
33 Vs procent av vederbörande förmåns årsbelopp.

Mot det hittills tillämpade systemet med procentuella dyrtidstillägg har
anmärkts, bland annat, att det alltför mycket gynnar förmånstagare i de
högre dyrorterna ävensom att förmånstagare med egen inkomst missgynnas,
varigenom villigheten att utföra arbete minskas.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att socialvårdskommittén
föreslagit vissa ändringar i lagarna örn folkpensionering och barnbidrag,
innebärande bland annat sänkning av avdragsfaktorn vid egen inkomst
över visst belopp från Vio till 5/io. Socialvårdskommitténs förslag
är för närvarande föremål för övervägande inom socialdepartementet. I
samband därmed prövas även olika utvägar att giva förmånstagarna överhuvud
en mera rättvis kompensation för levnadskostnadsstegringen än den,
som nu tillämpade procentuella dyrtidstillägg innebära. Därvid överväges
särskilt spörsmålet, i vad mån den kritik är berättigad, enligt vilken förmånstagare
i de högre dyrorterna alltför mycket gynnas. Enär de ifrågasatta
författningsändringarna och bestämmelserna örn dyrtidskompensation
stå i visst samband med varandra, har det synts mig lämpligt att behandla
ifrågavarande spörsmål i ett sammanhang. Då jag emellertid ännu icke
varit i tillfälle att fatta slutlig ståndpunkt till desamma, har jag funnit
mig böra föreslå, att frågan örn dyrtidstillägg, i avvaktan på eventuell omläggning
av principerna, för närvarande avgöres endast såvitt angår första
halvåret 1942.

Utskottet.

8 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

För detta halvår torde det lämpligaste vara att låta dyrtidstillägg utgå
i samma ordning som under år 1941, d. v. s. med procentuellt tillägg.
Med hänsyn till levnadskostnadsstegringen bör detta fastställas till belopp,
motsvarande två månadsutbetalningar av vederbörande förmån. Utbetalning
av dyrtidstilläggen synes böra äga rum i mars och juni månader.

Beträffande nu ifrågavarande dyrtidstillägg torde i tillämpliga delar böra
gälla samma regler som föreskrivits för dyrtidstilläggen under år 1941. Föreskrifter
i ämnet hava upptagits dels i förslag till lag örn dyrtidstillägg underförstå
halvåret 1942 å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, dels
ock i förslag till förordning örn dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å
blindhetsersättningar. Närmare redogörelse för innehållet i författningarna
synes icke erforderlig.

Kostnaderna för de nu föreslagna dyrtidstilläggen torde böra utgå i
samma ordning som kostnaderna för förut beslutade tillägg, d. v. s. såvitt
angår tillägg å blindhetsersättningar helt av staten samt i övrigt av staten
med bidrag, beträffande barnbidrag av kommunerna samt i fråga örn folkpensioner
och invalidunderstöd av kommuner och landsting.

Statsverkets kostnader för ifrågavarande dyrtidstillägg torde kunna uppskattas
till 20,700,000 kronor beträffande folkpensioner och invalidunderstöd,

1.600.000 kronor i fråga örn barnbidrag samt 270,000 kronor såvitt angår
blindhetsersättningar. Härtill kommer 129,000 kronor såsom ersättning åt
postverket för utbetalning av dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd.
Nu omförmälda belopp torde böra bestridas från de för budgetåret
1941/42 beviljade förslagsanslagen för respektive ändamål.

Kostnaderna för kommuner och landsting för nu ifrågavarande dyrtidstillägg
å folkpensioner och invalidunderstöd synas kunna uppskattas till

4.300.000 kronor samt för kommunerna i fråga om dyrtidstilläggen å barnbidrag
till 300,000 kronor».

Då beslut i början av år 1941 fattades örn dyrtidstillägg å folkpensioner,
invalidunderstöd, barnbidrag och blindhetsersättningar, bestämdes storleken
av dyrtidstilläggen med hänsyn till det förhållandet, att socialstyrelsens
levnadskostnadsindex från den 1 juli 1939 till den 1 oktober 1940 höjts från
108 till 126, d. v. s. med 162/3 procent. Dvrtidstillägget fastställdes därvid
till två månadsutbetalningar av de olika förmånernas årsbelopp, vilket motsvarade
just 16 2/s procent av nämnda belopp. Sedan levnadskostnadsindex
därefter intill den 1 juli 1941 stigit till 140, motsvarande en höjning sedan
den 1 juli 1939 av 29.6 procent, beslöto statsmakterna under hösten 1941 att
ytterligare dyrtidstillägg skulle utgå. Med hänsyn till att utbetalning av
tillägg å folkpensioner och invalidunderstöd i annan ordning än med helt
månadsbelopp skulle stöta på stora svårigheter fastställdes detta ytterligare
tillägg till en månadsutbetalning eller 8 Vs procent av förmånernas årsbelopp.
Sammanlagt utgick alltså under år 1941 dyrtidstillägg med tre månadsutbetalningar
eller med 25 procent av årsbeloppet.

9

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

Stegringen av levnadskostnaderna har därefter fortgått och uppgår för
närvarande enligt socialstyrelsens levnadskostnadsindex till 341U procent.
Med hänsyn till den sålunda rådande dyrtiden biträder utskottet, som anser
det vara en betydelsefull samhällsangelägenhet att tillse att de ifrågavarande
understöden icke på grund av ändrade förhållanden mista en avsevärd del
av sitt värde, föredragande departementschefens uppfattning att även under
innevarande år skälig kompensation för levnadskostnadernas ökning bör utgå.

Det genom propositionen framlagda förslaget avser endast att — i avvaktan
på en eventuell omläggning av principerna för ifrågavarande dyrtidstiHägg
— avgöra frågan örn dyrtidstillägg för första halvåret 1942. Beträffande
dyrtidstilläggets storlek har föreslagits att — med tillämpning av systemet
med procentuella dyrtidstillägg — tillägg för denna tid skall utgå med en
tredjedel av förmånens belopp för halvåret, motsvarande två månadsutbetalningar
av vederbörande förmån. I de till behandling föreliggande motionerna
I: 197 och II: 260 har — i syfte att erhålla en enligt motionärernas mening
mer rättvis avvägning mellan förmånstagare inom olika dyrortsgrupper — i
stället beträffande folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag yrkats, att
tillägget måtte utgöra, för förmånstagare tillhörande ortsgrupp 1 tre sjättedelar
och för förmånstagare tillhörande ortsgrupp 2 eller 3 två sjättedelar av
förmånernas belopp för halvåret.

Såsom föredragande departementschefen anfört prövas för närvarande inom
socialdepartementet olika utvägar att giva förmånstagarna en mera rättvis
kompensation för levnadskostnadsstegringen än den, som nu tillämpade procentuella
dyrtidstillägg innebära. Därvid överväges särskilt spörsmålet, i
vad mån den kritik är berättigad, enligt vilken förmånstagarna i de högre
dyrorterna alltför mycket gynnas. I avvaktan på resultatet av dessa överväganden
bör enligt utskottets åsikt någon ändring i förut tillämpade principer
beträffande förevarande dyrtidstillägg icke ifrågasättas för första halvåret
1942. Utskottet får alltså, med avstyrkande av yrkandet i motionerna 1:197
och II: 260, ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag.

I motionerna I: 198 och II: 261 har hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t uttryckligen måtte hemställa att Kungl. Maj:t vid framläggande
av förslag angående dyrtidstillägg för senare tidsperiod ville söka avväga beloppen
på rättvisast möjliga sätt med hänsyn till de lägre ortsgruppernas förmånstagare.
Såsom förut anförts äro hithörande spörsmål föremål för överväganden
inom socialdepartementet. Med hänsyn härtill finner utskottet, som
förutsätter att förslag i ämnet snarast förelägges riksdagen, ej skäl att i anledning
av motionerna tillstyrka någon framställning i ämnet av riksdagen till
Kungl. Maj:t.

På grund härav och då ej heller i övrigt propositionen föranlett någon
erinran från utskottets sida får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte

dels med avslag å motionerna I: 197 och II: 260 antaga de
genom propositionen framlagda förslagen till

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. 2 avd. Nr 1.

5S<! 42

10

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

1) lag om dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å folkpensioner,
invalidunderstöd och barnbidrag samt

2) förordning om dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å
blindhetsersättningar,

dels medgiva, att de för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslagen
till Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd
m. m., Barnbidrag och Ersättning åt blinda ro. ro. må få tagas i
anspråk för bestridande av kostnaderna för utbetalning av de i
det föregående omförmälda dyrtidstilläggen å respektive folkpensioner
och invalidunderstöd, barnbidrag samt blindhetsersättningar,

dels ock medgiva, att det för budgetåret 1941/42 anvisade
förslagsanslaget till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
må få tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna
för postverkets bestyr med utbetalning av de i det föregående
omförmälda dyrtidstilläggen å folkpensioner och invalidunderstöd;
samt

B. att motionerna I: 198 och II: 261 icke måtte föranleda till
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 mars 1942.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från statsutskottet: herrar Eriksson i Stockholm, Torsten Ström, Bäckström,
Hansson i Rubbestad, Björkman och fru Alvén;

från andra lagutskottet: herrar Norman, Tamm, Löfvander, fru Nordgren,
fröken Hesselgren och herr Lundgren.

Reservation

av herrar Hansson i Rubbestad och Löfvander, vilka ansett att utskottets
utlåtande bort hava följande lydelse:

Då beslut i--- — (lika med utskottet)---procent av årsbeloppet.

Stegringen av levnadskostnaderna---(lika med utskottet) — — —

ökning bör utgå.

Det genom propositionen---- (lika med utskottet)---belopp

för halvåret.

Såsom påpekats i de i ämnet väckta motionerna 1:197 och II: 260 torde
levnadskostnaderna sedan krigets utbrott hava stigit ungefär lika mycket på

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 11

landet som i städerna, varför ett procentuellt tillägg blir en orättvisa mot förmånstagarna
i ortsgrupp 1. För att i någon mån minska denna olägenhet vill
utskottet föreslå, att under första halvåret 1942 till förmånstagarna i ortsgrupp
1 utbetalas tre extra månadsbelopp, varigenom till dessa komma att utbetalas
under nu löpande budgetår fem extra månadstillägg, under det att förmånstagare
i ortsgrupperna 2 och 3 erhålla fyra extra månadstillägg. Därigenom
kommer den som har högsta pensionstillägget i ortsgrupp 1 att erhålla 125
kronor, i ortsgrupp 2 133 kronor och i ortsgrupp 3 166 kronor per år såsom
kompensation för ökade levnadskostnader.

I motionerna 1:198 och II: 261 har hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Majit uttryckligen måtte hemställa att Kungl. Majit vid framläggande
av förslag angående dyrtidstillägg för senare tidsperiod ville söka avväga beloppen
på rättvisast möjliga sätt med hänsyn till de lägre ortsgruppernas förmånstagare.
Utskottet vill ansluta sig till denna motionärernas hemställan.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte

dels, med avslag å propositionen i vad den avser förslaget till
lag örn dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å folkpensioner,
invalidunderstöd och barnbidrag, för sin del antaga det förslag
till lag i ämnet, som framlagts i motionerna 1:197 och II: 260,

dels antaga det genom propositionen framlagda förslaget till
förordning örn dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å blindhetsersättningar,

dels medgiva, att de för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslagen
till Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd
m. m., Barnbidrag och Ersättning åt blinda m. m. må få tagas i
anspråk för bestridande av kostnaderna för utbetalning av de i
det föregående omförmälda dyrtidstilläggen å respektive folkpensioner
och invalidunderstöd, barnbidrag samt blindhetsersättningar,

dels ock medgiva, att det för • budgetåret 1941/42 anvisade
förslagsanslaget till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
må få tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna
för postverkets bestyr med utbetalning av de i det föregående
omförmälda dyrtidstilläggen å folkpensioner och invalidunderstöd;
samt

B. att riksdagen, med bifall till motionerna I: 198 och II: 261,
måtte i skrivelse till Kungl. Majit uttryckligen hemställa att
Kungl. Majit vid framläggande av förslag angående dyrtidstillägg
å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag m. m. för senare
tidsperiod ville söka avväga beloppen på rättvisast möjliga sätt
med hänsyn till de lägre ortsgruppernas förmånstagare.