Statsutskottets utlåtande Nr 98.
1
Nr 98.
Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1942 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
anslag för budgetåret 1943/43 till folk- och småskoleseminarier
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
137 och 140 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den
proposition i ämnet, som komme att föreläggas riksdagen, beräkna för budgetåret
1942/43
dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 2,015,000
kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 290,000
kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 40,000 kronor;
dels till Småskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 510,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 84,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 7,000 kronor;
dels ock till Fortbildningskurser för folk- och småskollärare ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.
Vidare har Kungl. Majit i propositionen nr 1 under kapitalbudgeten
(bilaga 6, punkten 8 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den
proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till Allmänna studielånefonden
beräkna för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av
200,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 175, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars
1942, föreslagit riksdagen att
1. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;
2. till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 2,014,900 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 19h2. 6 sami. Nr 98.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
3. till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 279,800 kronor;
4. till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 48,000 kronor;
5. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;
6. till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 452,300 kronor;
7. till Småskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 69,500 kronor;
8. till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 7,500 kronor;
9. till Allmänna studielånefonden för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av 160,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr T. Caap m. fl. (I: 206) och den andra inom andra kammaren av herr
E. Hage m. fl. (II: 276), vari hemställts, l:o) att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts proposition nr 175 måtte vidtaga den ändringen av propositionen
att det uttalas, att intagning av elever skall vid folkskoleseminariet
i Luleå ske vid vårterminen 1942 i samma omfattning som skedde under år
1941, samt 2:o) att därav föranledda ändringar vidtagas i budgetförslaget
för 1942/43;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar S. V. Hansson och T. Caarp (I: 207) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Hage m. fl. (II: 277), vari hemställts, l:o) att riksdagen
måtte i överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag uttala sig för att
intagning av elever under år 1942 skall ske vid Haparanda småskoleseminarium,
samt 2:o) att de ändringar verkställas i budgetförslaget för 1942/43,
som därav kunna motiveras;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr E. Näsström m. fl. (I: 67) och den andra inom andra kammaren av
herr F. Sundström i Vikmanshyttan m. fl. (II: 101), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta uppdraga åt Kungl. Maj:t att på sätt Kungl. Maj:t
finner lämpligt utöka villkoren för erhållande av statens räntefria studielån
till elever vid skolor av i motionerna angivet slag.
Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,
hänvisas, i den män desamma ej framgå av det följande, till motionerna
I: 67, 206 och 207.
Arbetslösheten bland folk- och sinåskollärarna.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 9 december 1941 redogjort för en av
överstyrelsen vidtagen undersökning rörande arbetslösheten inom folk- och
småskollärarkårerna. Härav inhämtas bland annat:
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
3
Arbetslöshetsundersökningen hade avsett förhållandena den 1 oktober
1941. Överstyrelsen hade enbart av praktiska skäl valt att göra undersökningen
per denna dag. De till denna dag hänförliga uppgifterna hade emellertid
måst kompletteras med utredning om lärarbehovets växlingar under
läsårets lopp, vilka växlingar i första liand vore beroende av variationer i
antalet tjänstlediga lärare.
Då medelvikariebehovet för läsåret överstege vikariebehovet den 1 oktober
med en siffra, som kunde approximativt beräknas, hade man med utgångspunkt
i de resultat, arbetslöshetsundersökningen lämnat, kunnat uppskatta
medelarbetslösheten under läsåret.
Undersökningen hade planerats i samråd med arbetsmarknadskommissionen
och representanter för folk- och småskolläramas organisationer. Dessa
representanter hade också medverkat vid utarbetandet av en blankett, varpå
arbetslösa lärare skulle lämna erforderliga uppgifter.
Allt som allt hade blanketter inkommit från 2,046 lärare med behörighet
till folk- eller småskollärartjänst. Då emellertid åtskilliga lärare missuppfattat
ändamålet med undersökningen, hade dessa måst frånräknas. Därefter hade
återstått
59 manliga folkskollärare
294 kvinnliga »
1,155 småskollärarinnor
Summa 1,508.
Mer än två tredjedelar av dessa 1,508 lärare hade förklarat sig vilja stå
till förfogande endast i viss begränsad utsträckning. Särskilt vore detta
fallet med de gifta lärarinnorna, av vilka många vore så bundna vid sitt
hem, att de icke kunde taga emot tjänstgöring annat än i hemtrakten.
Beträffande undersökningens resultat inhämtas bland
annat:
Arbetslösa manliga folkskollärare:
A. Icke inkallade i militärtjänst.
a) Beredda att taga tjänstgöring var som helst i riket
b) Önska tjänstgöring inom begränsat område.......
B. Inkallade lärare (utan anställning i folkskola)
a) Beredda att taga tjänstgöring var som helst i riket
b) Önska tjänstgöring inom begränsat område.......
34
25 59
71
12_83
Summa 142
På angivna grunder ansåge överstyrelsen sig kunna beräkna gruppen arbetslösa
under A till 55. I fredstid skulle högst 45 ur grupp B ha varit
arbetslösa.
Arbetslösa kvinnliga folkskollärare:
a) Beredda att taga tjänstgöring var som helst i riket............ 31
b) önska tjänstgöring endast inom visst begränsat område........ 263
Summa 294
92 procent av lärarinnorna i grupp b) vore eller hade varit gifta. De
yngre examenskullarna vore svagt representerade. Endast 17 vore examinerade
under de 5 sista åren och endast 66 (= 25 procent) under de senaste 10
4
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
åren. Nära hälften hade tidigare haft ordinarie anställning men lämnat denna,
givetvis i regel på grund av sitt giftermål. Förr eller senare hade de emellertid
återupptagit sin lärarverksamhet, somliga mera regelbunden sådan,
andra endast under kortare vikariatsperioder. För många av dem hade avbrotten
i tjänstgöringen varit långa, i vissa fall 15—20 år. Tydligast framträdde
dessa förhållanden inom den äldsta åldersgruppen, 50—59-åringarna,
vilka alla tidigare haft ordinarie tjänst och bland vilka endast 1 av
22 vore ogift.
Ett försök till granskning av vederbörandes större eller mindre konkurrenskraft
och användbarhet — varvid blankettens olika uppgifter fått
tjäna som ledning för omdömet — hade resulterat i att omkring 100
av de 263 syntes kunna betraktas såsom i det stora hela fullgoda konkurrenter,
ett hundratal såsom svagare konkurrenter och tveksamma fall,
under det att resten, omkring 60, borde kunna helt avskiljas såsom tillhörande
»reserven». Om var och en av dem, som tillhörde nyssnämnda
mellangrupp, ansåges motsvara en halv fullgod konkurrent, skulle man
komma till, att omkring 150 lärarinnor i grupp b) skulle kunna räknas som
fullgoda och tillgängliga krafter tillhörande det nuvarande läraröverskottet.
Enligt dessa överväganden skulle alltså sammanlagt omkring 175 folkskollärarinnor
anses tillhöra det nuvarande läraröverskottet.
Överstyrelsen beräknade sålunda den sammanlagda arbetslösheten inom
folkskollärarkåren den 1 oktober 1941 sålunda:
Manliga..................................... 55
Kvinnliga ................................... 175
Summa 230
I fredstid komme därtill enligt överstyrelsen 45 manliga arbetslösa, nu
inkallade i militärtjänstgöring; med detta tillägg bleve summan 275.
Denna siffra kunde emellertid icke betraktas som ett mått på det totala
överskott på folkskollärare, som skulle ha funnits, örn fredsförhållanden
rått. Ett rätt stort antal folkskollärare hade nämligen varit inkallade i
militärtjänst alltsedan stormaktskrigets utbrott. Dessa lärare hade givetvis
ersatts av vikarier, vilka i den utsträckning, som varit möjlig, tagits ur de
examinerade folkskollärarnas led. Där detta icke låtit sig göra, hade småskollärarinnor,
pensionerade lärare och i vissa fall andra personer anlitats.
De folkskollärare, som under denna tid tjänstgjort som vikarier för de
inkallade, skulle, om inkallelserna upphört, varit arbetslösa eller fått ersätta
andra, som i sin tur blivit utan arbete. När det gällde att utröna
storleken av överskottet bland folkskollärarna, måste man alltså taga hänsyn
även till detta förhållande.
Med anledning därav beräknade överstyrelsen antalet för folkskole^''änstgöring
tillgängliga folkskollärare, vilka skulle hava varit arbetslösa elen 1
oktober, därest fredsförhållanden rått, till högst 625.
Ur arbetslöshetssynpunkt vore det mycket beaktansvärt, att antalet
tjänstlediga betydligt växlade under loppet av ett läsår. Tjänstledighetssiffran
för början av oktober månad vore åtskilligt lägre än medeltalssiffran
för läsåret. Skillnaden mellan siffran för den 1 oktober och medeltalssiffran
kunde beräknas motsvara ungefär 1 % procent av hela antalet tjänster.
En följd därav vore, att antalet arbetslösa måste vara åtskilligt större
den 1 oktober än under resten av året. Allteftersom tjänstledighetssiffran
stege, borde nämligen de arbetslösa kunna beredas tjänstgöring som vikarier.
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
5
I medeltal torde under läsåret 1941/42 behövas omkring 225 vikarier
mera än den 1 oktober (1% procent av antalet tjänster = 228). Då arbetslösheten
bland folkskollärarna den 1 oktober enligt det föregående uppskattats
till högst 625, därest fredsförhållanden rått, kunde man alltså beräkna,
att medelarbetslösheten under läsåret 1941/42 i fredstid skulle
varit omkring (625 — 225 =) IfiO. Även de flesta av dessa 400 arbetslösa
skulle emellertid hava varit i arbete under en stor del av vårterminen.
Därest militära inkallelser skulle under läsåret förekomma i samma omfattning
som vid tiden för undersökningen, kunde man räkna med att någon
egentlig arbetslöshet icke skulle förefinnas bland folkskollärarna.
Arbetslösa småskollärarinnor:
a) Beredda att taga tjänstgöring var som helst i riket............ 413
b) Önska tjänstgöring endast inom visst begränsat område...... 742
Summa 1,155
Mer än femtedelen av gruppen a) utgjordes av lärarinnor örn 40 år eller
däröver, och att de flesta av de till dessa årgångar hörande vore eller varit
gifta. Mångå hade haft ordinarie anställning men lämnat denna. De hade
ofta luckor i tjänstgöringen, i åtskilliga fall uppgående till 15 år eller mer.
Det vore tydligt, att många av dessa äldre lärarinnor icke kunde räknas som
konkurrenter i egentlig mening, i synnerhet som blanketterna utvisade, att
de knappast verkligen vore beredda att tjänstgöra var som helst i riket.
Då emellertid de yngre årgångarna övervägde i antal och de flesta syntes
vara att räkna såsom effektiva konkurrenter om lärarbefattningarna, vore
det måhända rimligt att icke frånräkna flera än ungefär 50, örn vilka man
med rätt stor säkerhet kunde säga, att de icke kunde uppträda såsom konkurrenter.
I så fall skulle omkring 365 lärarinnor ur grupp a) kunna rubriceras
såsom för folkskolan tillgänglig arbetskraft.
Beträffande gruppen b) befunnes det, att de allra flesta (nära 9/to) vore
eller varit gifta, medan nära hälften tidigare varit ordinarie. Större delen hade
rätt avsevärda avbrott i tjänstgöringen. Hos ej mindre än 114 uppginge
avbrotten till 15 år eller därutöver. De flesta av dessa lärarinnor vore uppenbarligen
sådana, som på grund av sitt giftermål lämnat yrket för längre
eller kortare tid, men som nu åter gärna ville få något lärarförordnande,
därest sådant kunde erbjudas dem på så nära håll, att de kunde ha uppsikt
över hem och familj även under förordnandet.
Att bland alla de 742 lärarinnor, som tillhörde denna grupp, på ett fullt
tillförlitligt sätt urskilja dem, som icke borde medräknas bland de tillgängliga
arbetskrafter, vilkas antal här ifrågavarande undersökning avsåge att
utröna, vore icke möjligt. Blanketternas uppgifter gåve emellertid rätt värdefull
ledning härutinnan. En relativt försiktig gallring ledde till att omkring
150 borde kunna frånräknas, under det att omkring 250 kunde betraktas
som fullgoda konkurrenter. Resten, ej mindre än omkring 340, vore
tveksamma fall. Om var och en av dessa, i likhet med vad som skett i fråga
örn liknande grupp bland folkskollärarinnorna, ansåges motsvara endast
en halv konkurrent, komme man sålunda till att omkring 420 småskollärarinnor
ur grupp b) kunde anses utgöra fullgod och för folkskolan tillgänglig
arbetskraft.
Enligt dessa överväganden skulle således sammanlagt [grupp a) -f- grupp
b)] omkring 785 småskollärarinnor tillhöra det nuvarande läraröverskottet.
Till denna summa borde emellertid läggas det antal småskollärarinnor,
som den 1 oktober tjänstgjorde som vikarier på folkskollärartjänster och
6
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
som där rätteligen borde ersättas med folkskollärare. Deras antal, vilket
vöre 137, borde a andra sidan minskas med antalet sådana vikarier, som i
likhet med många av de arbetslösa i regel icke stöde till förfogande. Dessutom
funnes bland dem, som räknats som arbetslösa, säkerligen åtskilliga,
vilka, därest blanketterna givit otvetydigt besked, skulle ha förts till extra
ordinarie eller vikarier och därför icke här bort medräknas. På grund av
dessa förhållanden borde överskottet av tillgänglig arbetskraft inom småskollärarinnekåren
den 1 oktober 1941 kunna uppskattas till omkring 850
lärarinnor.
Överskottstalet den 1 oktober måste emellertid beräknas vara åtskilligt
större än medelöverskottstalet för läsåret. Skillnaden kunde beräknas till
omkring 150 ä 175. Härav följde att överskottet på för folkskolan tillgänglig
arbetskraft bland småskollärarinnorna under läsåret 1941/42 kunde uppskattas
till omkring 700.
Rörande den geografiska fördelningen av överskottet funne man följande.
Örn de arbetslösa småskollärarinnor, som vore beredda att mottaga tjänstgöring
var som helst, uppdelades efter bostadsort, komme de största siffrorna
på de norrländska länen. Ej mindre än omkring hälften av lärarinnorna
i denna grupp tillhörde Norrland, ungefär fjärdedelen Västerbotten och Norrbotten.
Uppdelade man gruppen av lärarinnor, som önskade placering inom begränsat
område, ur liknande synpunkt, nämligen efter önskat tjänstgöringsområde,
funne man ungefär samma förhållande. På Västerbotten och Norrbotten
belöpte det största antalet, tillsammans omkring 150 eller drygt
femtedelen av samtliga. Men dessutom funnes en viss anhopning dels till
Stockholm och Göteborg, dels till Malmöhus län.
Mot arbetslöshetsräkningen och framförallt mot övervägandena om den
lägre konkurrenskraften hos vissa grupper arbetslösa och örn vikariebehovets
växlingar under läsåret har kritik riktats av folk- och småskolläramas organisationer.
Departementschefen har för egen del funnit de av skolöverstyrelsen företagna
reduceringarna av arbetslöshetstalen för vissa grupper arbetslösa principiellt
välgrundade. Hos de lokalbundna arbetslösa måste man räkna med
en lägre konkurrenskraft, så mycket mer som läraröverskottets ojämna fördelning
över landet berövade många av dem möjligheter att erhålla vikariat
i hemorten. I fråga örn de arbetslösa, som vore beredda till tjänstgöring
var som helst, vore större försiktighet påkallad. De borde icke frånkännas
full konkurrenskraft med mindre de vore mycket svagt meriterade eller
varit avsevärd tid borta från banan.
De av skolöverstyrelsen funna värdena för läraröverskottet syntes med
tämligen stor trygghet kunna medtagas i de grundläggande beräkningarna
för seminariernas verksamhet och organisation under den närmaste framtiden.
Lärarbehov oell lärartillgång- under de närmaste åren.
Skolöverstyrelsens beräkningar rörande lärarbehov och lärartillgång under
de närmaste åren, vilka godtagits av departementschefen, kunna sammanfattas
i följande tablå:
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
7
F o 1 k s k o |
11 ä r a r e |
Småskollärarinnor |
||||||
Ändringar |
Utexa- mination |
Av- gång |
L&raröver- skott eller -brist |
Ändringar tjänste- antal |
Utexa- mination |
Av- gång |
Läraröver- skott eller -brist |
|
1941/42 |
— 104 |
370 |
344 |
+ 400 |
-313 |
146 |
371 |
+ 700 |
1942/43 |
- 122 |
261 |
345 |
+ 444 |
— 244 |
85 |
356 |
+ 687 |
1943/44 |
— 65 |
236 |
247 |
+ 501 |
— 122 |
— |
363 |
+ 454 |
1944/45 |
— 19 |
48 |
247 |
+ 321 |
— 64 |
— |
431 |
+ 91 |
1945/46 |
+ 27 |
24 |
384 |
— 66 |
+ 13 |
— |
426 |
- 349 |
-283 |
939 |
1,567 |
— |
— 730 |
231 |
1,947 |
- |
Beträffande förhållandena efter år 1 9 4 6 har skolöverstyrelsen
anfört:
Folkskollärare. Om arbetslösheten hävdes under läsåret 1945/46,
syntes behovet av nya lärare därefter — även om en viss förändring av
tjänsternas antal skedde — komma att huvudsakligen vara beroende av
läraravgången. Då avgången på grund av pensionsålderns successiva höjning
komme att bliva relativt liten under de fyra på varandra följande
åren 1946/49, bleve också ersättningsbehovet under dessa år i motsvarande
mån ringa. Från och med år 1950 vore emellertid avgången stor
och likaså behovet av nya lärare. År 1950 avginge 442 folkskollärare, alltså
åtskilligt flera, än vad den nuvarande seminarieorganisationen vore avsedd
att årligen utexaminera. Avgången komme därefter att stiga under hela 1950-talet och ett stycke in på 1960-talet, vilket framginge av åldersfördelningen
inom folkskollärarkåren.
Småskollärarinnor. Avgångssiffrorna komme under åren
1946/50 att hålla sig mellan 460 och 490. Denna stora avgång syntes därefter
fortfara under hela 1950-talet. Alltifrån år 1946 komme således att
fordras en utexamination av betydlig storlek. Detta bleve händelsen även
om ytterligare tjänsteindragningar skulle ske. De nu kända födelsesiffrorna
tydde emellertid på en ökning av barnantalet i småskolan under 1940-talets
senare hälft, varför någon ytterligare sänkning av tjänsternas antal ur denna
synpunkt icke syntes vara att räkna med.
Förslagsanslaget till Folkskoleseminarierna: Avlöningar,
a) Elevintagningen, organisationen samt lärarnas tjänstgöring.
Elevintagningen.
Den normala organisationen, anpassad efter examination
av 384 elever för år, omfattar tio fyraåriga linjer, varav tre uteslutande för
manliga elever, tre uteslutande för kvinnliga elever och fyra för såväl manliga
som kvinnliga elever. Vidare finnas fem tvååriga studentlinjer, varav
två uteslutande för manliga elever och tre för både manliga och kvinnliga
8
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
elever. Slutligen finnes en tvåårig linje för utbildning av småskollärarinnor
till folkskol]ärarinnor (Falun).
Organisationen framgår av följande schema:
Samseminarier:
För manliga elever:
För kvinnliga elever:
För manliga elever:
Samseminarium:
Av de fyra enkelseminarierna disponera två (Karlstad och Luleå) reservutrymmen,
som möjliggöra utvidgning till dubbelseminarier.
Elever intogos läsåret 1940/41 endast vid seminarierna i Stockholm (kvinnliga
elever) och i Göteborg (manliga elever). Innevarande läsår ha elever intagits
endast i Luleå (manliga och kvinnliga elever).
För nästa läsår har skolöverstyrelsen föreslagit intagning av sex
klassavdelningar på fyraårig linje.
Följande tablå vore, framhåller överstyrelsen, uppgjord endast som ett
försök att visa, hur intagningen under de närmaste åren kunde tänkas anpassad
till det kommande behovet. Överstyrelsen ville betona, att tablån icke
vore att betrakta som någon definitiv plan.
Intagning |
U t e |
x a m |
inåt |
ion |
|||||||
X r |
Antal klassavdelningar |
Antal klassavdelningar |
|||||||||
2-årig linje |
4-årig linje |
Summa avd. |
1945 |
1946 |
1947 |
1948 |
1949 |
1950 |
1951 |
1952 |
|
(1941) . . . |
(1) |
(1) |
(1) |
||||||||
1942 . . . |
6 |
6 |
6 |
||||||||
1943 . . . |
3 |
7 |
10 |
3 |
7 |
||||||
1944 . . . |
6 |
7 |
13 |
6 |
7 |
||||||
1945 . . . |
5 |
6 |
11 |
5 |
6 |
||||||
1946 . . . |
5 |
12 |
17 |
5 |
12 |
||||||
1947 . . . |
6 |
12 |
18 |
6 |
12 |
||||||
1948 . . . |
7 |
12 |
19 |
7 |
12 |
||||||
1949 . . . |
7 |
12 |
19 |
7 |
|||||||
1950 . . . |
7 |
12 |
19 |
7 |
|||||||
Summa avdelningar |
3 (4) |
12 |
12 |
12 |
12 |
19 |
19 |
19 |
f Göteborg
Lund
| Umeå
( Linköping
\ Uppsala
Falun
Kalmar
Stockholm
Karlstad
Luleå
IV-årig linje + 2-årig studentlinje
IV-årig linje + 2-årig linje för fortbildning
av småskollärarinnor
IV-årig linje
(+ reservutrymmen)
(+ » )•
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
9
Skolöverstyrelsen funne, att ersättningsbehovet vore avsevärt större beträffande
de manliga lärarna än beträffande de kvinnliga.
Under de senare åren hade en förskjutning av -proportionen mellan antalet
manliga och kvinnliga tjänster ägt rum till förmån för de manliga tjänsterna
och denna förskjutning syntes fortsätta. En sammanställning av antalet från
och med år 1938 ledigkungjorda ordinarie folkskollärar^ änster — överlärartjänster
frånräknade — visade, att endast ungefär tredjedelen av tjänsterna
kunnat sökas av kvinnliga lärare.
Samma förhållande framginge av uppgifter, som folkskolinspektörerna
lämnat rörande tillsatta tjänster under budgetåren 1939/41.
Även hänsyn till arbetslöshetens mycket större omfattning bland de
kvinnliga folkskollärarna talade enligt överstyrelsens mening för att intagningen
framför allt borde omfatta manliga elever.
överstyrelsen föreslår intagning av 4% manliga och U/2 kvinnliga klassavdelningar,
varvid manliga elever skulle intagas vid seminarierna i Göteborg,
Linköping, Lund och Uppsala, kvinnliga vid seminariet i Stockholm
samt hälften manliga och hälften kvinnliga vid seminariet i Umeå.
Beträffande elevintagningen intager besparingsberedningen den principiella
ståndpunkten, att intagningen för att icke lägga hinder i vägen
för en eventuell senare beskärning av seminariernas examinationskapacitet
bör begränsas till det antal elever, som oundgängligen fordras för att förebygga
akut lärarbrist, samt att intagningen — för att största möjliga besparing
skall ernås — bör koncentreras till några få seminarier, vilkas kapacitet
skulle fullt utnyttjas.
Statskontoret föreslår, att den elevintagning vid seminariet i Stockholm,
som skolöverstyrelsen föreslagit, måtte i stället göres vid seminariet
i Linköping. För övrigt har statskontoret icke några väsentliga invändningar
att göra mot överstyrelsens förslag.
Samtliga förutnämnda folkskollärarorganisationer föreslå, att ingen elevintagning
måtte göras vid folkskoleseminarierna.
Norrbottens läns förvaltningsutskott hävdar, att elever böra intagas vid
Luleå folkskoleseminarium för instundande läsår.
På grund av bristande tillgång på behöriga, icke pensionerade folkskollärare
hade 42 procent av vikariebehovet i länet den 1 oktober 1941 måst fyllas
med pensionerade lärare och personer utan formell kompetens. Motsvarande
siffra för hela riket vöre 13 procent. Utskottet beräknade, att före
höstterminen 1946 för länet skulle behövas minst 125 nya folkskollärare,
medan endast ungefär 95 nuvarande seminarieelever vid Luleå seminarium
dessförinnan komme att utexamineras. Därest icke skolöverstyrelsens förslag
rörande elevintagningen kunde utvidgas med en klassavdelning vid Luleå
seminarium, borde inom förslagets ram en avdelning läggas till detta seminarium.
Lärarkollegierna vid folkskoleseminarierna i Falun, Kalmar och Karlstad
finna, att skolöverstyrelsens förslag till elevintagning icke beaktar
angelägenheten av en någorlunda jämn och kontinuerlig verksamhet vid
seminarierna samt underskattar betydelsen av de nya värnpliktsbestäm
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
melserna. Kollegierna framlägga ett förslag om intagning av 9 eller 10
klassavdelningar för instundande läsår och 10 år 1943, varigenom påtalade
olägenheter med den av överstyrelsen föreslagna ordningen skulle elimineras.
I motionerna 1:206 och II: 276 yrkas, som nämnts, att elever skola intagas
i folkskoleseminariet i Luleå.
Seminarieorganisationen.
Bestaringsberedningen har föreslagit att ett av de nuvarande enkelseminarierna
skulle nedläggas, samt att en ny kvinnlig studentlinje skulle
upprättas vid något av de andra folkskoleseminarierna. Spörsmålen, vilka
seminarier åtgärderna skulle avse, syntes böra närmare utredas av skolöverstyrelsen.
Besparingsberedningen hade utgått ifrån, att oförändrad examinationskapacitet
erfordrades, och inriktat sig på frågan, huruvida i avseende å folkskoleseminarierna
sådana organisatoriska åtgärder kunna vidtagas, som förbilliga
seminarieorganisationen utan att därför dess examinationskapacitet i större
utsträckning förminskas.
Antalet seminarier. Oförändrad examinationskapacitet förutsatte icke,
framhåller beredningen, oförändrat antal seminarier. En minskning därav
kunde åstadkommas genom att förefintliga undervisningsavdelningar koncentrerades
till ett färre antal seminarier. Besparingar vunnes därmed främst
i administrations- och lokalkostnader. En minskning kunde emellertid också
vinnas i samband med omändring av fyraårig seminarielinje till tvåårig studentlinje.
På denna väg syntes de mest betydande kostnadsbesparingarna
kunna vinnas.
Självfallet måste manga olika synpunkter beaktas vid avvägningen emellan
antalet fyra- respektive tvååriga linjer. Det syntes sålunda vara ändamålsenligt
att folkskollärarkåren vore sammansatt av såväl studenter som ickestudenter.
Det kunde vidare framhållas, att, så länge studentexamen icke
ansåges behöva vara en kompetensfordran för folkskollärarna, det vore
olämpligt att icke i tillräcklig utsträckning bereda icke-studenterna möjligheter
till inträde på lärarbanan. Ett alltför begränsat antal linjer för ickestudenter
skulle förhindra många unga, som icke haft tillfälle eller icke i tid
beslutat avlägga studentexamen, att bli folkskollärare; det skulle vidare
tvinga många, som eljest icke önskat det, till den längre studievägen via
studentexamen.
De nu berörda synpunkterna hade emellertid vid de överväganden, som
föregått fastställandet av den nuvarande seminarieorganisationen, ansetts
tillräckligt beaktade även vid ett antal studentlinjer av upp till sex å sju.
Att antalet dylika linjer år 1936 likväl bestämts till endast fem hade väsentligen
haft sin grund i ovissheten i fråga om en tillräckligt god rekrytering
av flera sådana linjer. De gjorda erfarenheterna syntes ock hava visat,
att vissa rekryteringssvårigheter hittills förelegat, dock endast för de manliga
studentlinjema. Örn man för framtiden behövde räkna med samma svårigheter
vöre emellertid tveksamt; bland andra åtgärder, som kunde vidtagas
för att få ett ökat antal till manliga studentlinjer inträdessökande och därmed
ökade möjligheter för ett bättre urval, torde främst kunna rekommenderas
en lämpligt lagd upplysningsverksamhet. Även den nuvarande ut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
11
vecklingen på arbetsmarknaden komme sannolikt att medföra en ökad tillströmning
till studentlinjerna under förutsättning att de, som avsåge att
taga studentexamen, kunde med tillräcklig visshet räkna på förekomsten av
studentlinjer.
Småskollär arinnelimj en vid folkskoleseminariet i Falun. Ifrågavarande
linje omfattade dels en förberedande kurs och dels den egentliga tvååriga
linjen. Den första kursen hade tagit sin början sommaren 1937. Intagning
i ny kurs hade icke skett från och med 1940 med hänsyn till det beräknade
läraröverskottet.
De hittillsvarande erfarenheterna av linjen syntes icke vara tillräckliga för
att möjliggöra ett definitivt omdöme om dess värde, men vissa uppgifter
angående linjen vore dock av intresse.
Till den första kursen hade 86 småskollärarinnor sökt inträde, av vilka
24 intagits. Endast 18 av dessa hade sedermera utexaminerats. Motsvarande
siffror för de 1938 och 1939 påbörjade kurserna vore, för den förra 28, 24
och 12 samt för den senare 12, 11 och (nu kvarstående elever) 7.
Tillströmningen till och framför allt examinationen från kurserna visade
alltså en starkt nedåtgående tendens. Även om därav icke finge dragas några
alltför bestämda slutsatser för framtiden (speciella förhållanden kunde ha
medverkat till utvecklingen), borde kurserna i fortsättningen upprätthållas,
endast om de gåve bättre resultat.
Beredningen har vidare föreslagit, att vid ettvart av de sex dubbelseminarierna
en lektorstjänst indrages vid inträffande ledighet.
Statskontoret har förklarat sig vilja — under hänvisning till ett av ämbetsverket
den 15 februari 1941 avgivet utlåtande angående seminarieorganisationen
för innevarande budgetår (propositionen 1941: 177, sid. 12—
14) — ej endast tillstyrka besparingsberedningens förslag om definitivt nedläggande
av ett enkelseminarium, utan även vidhålla sin i nämnda utlåtande
uttalade mening, att seminariet i Stockholm främst bör komma i
fråga för nedläggande.
Skolöverstyrelsen avvisar tanken på ett genomförande för närvarande av
definitiva förändringar i seminarieorganisationen.
Beträffande besparingsberedningens förslag, att ett enkelseminarium skutte
nedläggas och ersättas med en ny studentlinje, finner överstyrelsen detsamma
till sin syftning överensstämma med överstyrelsens förslag till 1936 års seminarieorganisation,
vilket sistnämnda förslag syftade till en mer koncentrerad
och i högre grad på studentlinje byggd organisation, än den som sedermera
beslöts. Överstyrelsen hade icke haft anledning frångå denna sin principiella
ståndpunkt. Överstyrelsen hade sålunda icke något att invända mot
utökning av antalet studentlinjer men funne en sådan utökning icke bliva
aktuell förrän tidigast år 1944. Likaså vore överstyrelsen övertygad om fördelen
av att överföra tyngdpunkten i seminarieorganisationen än mera från
enkel- till dubbelseminarier. Beredningens förslag innebure emellertid en
minskning av organisationen, som med hänsyn till vad överstyrelsen förut
anfört rörande seminarieverksamhetens omfattning under den närmaste framtiden
måste bestämt avstyrkas.
I fråga om linjen för småskollärarinnor vid folkskoleseminariet i Falun
12
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
delade överstyrelsen till fullo besparingsberedningens synpunkter. Linjen
borde emellertid icke nedläggas, förrän ytterligare ett försök med densamma
hunnit vidtagas.
Beträffande den föreslagna indragningen av vissa lektorat ville överstyrelsen
icke motsätta sig besparingsberedningens förslag men måste av omsorg
om seminarieundervisningens kvalitet bestämt motsätta sig längre
gående indragningar.
Lärarnas tjänstgöring under läsåret 1 9 Jj.2 / Jj.8.
För innevarande budgetår ha meddelats föreskrifter om fyllnadstjänstgöring
för lärare, som icke kunnat beredas full sysselsättning vid folk- eller
småskoleseminarier.
Enligt dessa föreskrifter skall ordinarie ämnes- och Övningslärare vid
seminarium, vilken icke kan beredas full tjänstgöring vid seminariet, i största
möjliga utsträckning beredas tjänstgöring vid andra under skolöverstyrelsens
överinseende stående läroanstalter. Därest ordinarie ämneslärare
icke kunnat beredas tillräcklig fyllnadstjänstgöring och ej heller på
annat sätt kunnat fullt sysselsättas för undervisningsändamål, må han tilldelas
tjänstgöring med mindre sammanlagt antal veckotimmar, än vad
eljest är föreskrivet. — Beträffande ordinarie Övningslärare gäller, att om
hans i vederbörlig ordning för läsåret bestämda undervisningsskyldighet på
grund av inskränkning i seminarieverksamheten kommit att understiga
medeltalet av de timtal, som varit för hans befattning gällande under läsåren
1938/39—1940/41, må han äga uppbära personligt lönetillägg till
belopp, motsvarande två tredjedelar av skillnaden mellan den avlöning,
kristillägg däri inberäknat, som läraren skulle hava uppburit, om hans
tjänstgöring haft en omfattning, som motsvarar nämnda medeltal, och den,
som han uppbär för sin faktiska tjänstgöring.
Skolöverstyrelsen har förordat, att dessa bestämmelser skola gälla även
nästa läsår.
Departementschefens yttrande.
Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande:
Vid de för elevintagningens planerande erforderliga beräkningarna anser
jag mig, såsom förut nämnts, kunna betrakta resultatet av skolöverstyrelsens
arbetslöshetsundersökning som en tämligen säker utgångspunkt,
medan däremot överstyrelsens prognos för den närmaste framtidens lärarbehov
synts mig böra med hänsyn till den ovissa skolorganisatoriska utvecklingen
upptagas med. försiktighet, något som överstyrelsen också förutsatt.
Jag kan sålunda icke hålla för visst, att, såsom överstyrelsen beräknat,
arbetslösheten bland folkskollärarna, vilken vid upphörande beredskapsinkallelser
skulle träda skarpt i dagen, kommer att vara fullständigt
hävd vid utgången av läsåret 1945/46 för att under de närmast följande
läsåren — förutsatt att endast tre klassavdelningar intagits på
tvåårig utbildningslinje under åren 1942 och 1943 — efterträdas av ett
årligt behov av nya folkskollärare, motsvarande % av utbildningsorganisationens
examinationskapacitet.
Av nu nämnda skäl anser jag mig icke kunna godtaga den av lärarkolle -
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
13
gierna framlagda intagningsplanen. Planen står och faller emellertid med de
två förutsättningar, varpå den är byggd, nämligen dels att de nya värnpliktsbestämmelserna
komma att för en avsevärd del av de utexaminerade
folkskollärarna fördröja deras inträde på lärarbanan 1 1/2—2 år, dels ock
att skolöverstyrelsens beräkningar rörande lärarbehovet för åren 1946—
1948 stå sig. Då jag ej blivit till fullo övertygad örn att sistnämnda förutsättning
är välgrundad, har jag — fastän kollegiernas beräkningar rörande
värnpliktens inverkan synas mig riktiga — ansett mig böra förorda en
försiktigare linje.
En sådan synes skolöverstyrelsens förslag örn intagning allenast av sex
klassavdelningar på fyraårig linje erbjuda, då de examinationssiffror som
enligt förslaget beräknas för åren 1946 och 1947 reduceras på grund av
erforderligt ökat hänsynstagande till värnpliktens inverkan.
Det är naturligtvis ej uteslutet, att utvecklingen framdeles kommer att
visa, att denna intagning varit för liten. I den mån utvecklingen kan bedömas
år 1944, finnes emellertid möjlighet att då fylla behovet genom
någon eller några extra studentavdelningar. Även. ganska stora brister i
lärartillgången torde vidare — då en eventuell brist i första hand vållar
svårighet att tillgodose vikariebehovet — kunna, fyllas ur den stora, ingalunda
genomgående sekunda reserven av lärare, vilka ej normalt äro arbetssökande
på lärarbanan men gärna antaga vikariat.
Röster ha höjts för att elevintagningen för instundande läsår helt skulle
inställas, med eller utan samband med ett överflyttande av folkskollärarutbildningens
tyngdpunkt till utbildningen på studentlinje. Enligt min
mening tala goda skäl för att sistnämnda utbildningsform tillerkännes
väsentligt ökat utrymme inom organisationen. Härför tarvas emellertid
en noggrann och allsidig prövning, varvid även mera radikala förändringar
i folkskollärarutbildningen böra ifrågasättas. Detta allt utgör emellertid
intet motiv för att nu inställa elevintagningen för de fyraåriga linjerna.
Genom en sådan åtgärd kan lätt år 1944 uppstå ett läge, som tvingar till
en plötslig och oförberedd intagning på ett flertal extra studentlinjer.
Att de rekryteringssvårigheter, som flera gånger yppat sig beträffande
dessa linjer, i ett sådant läge komme att äventyra elevkårens kvalitet,
kanske till och med intagningens genomförande, mäste, anses sannolikt.
Som jag även vid föregående års anmälan av seminariernas anslagsfrågor
framhöll, måste alltför stränga restriktioner för elevintagningen,
särskilt om de bestå flera år, anses olyckliga ej blott för seminariernas
arbete utan även med hänsyn till elevkårens goda rekrytering. Särskilt
måste emellertid de år från år växlande intagningsantalen och de sena
besluten därom avskräcka de värdefullare aspiranter, för vilka även andra
banor erbjuda goda möjligheter. Tyvärr synes det dock alltfort omöjligt
att planera elevintagningen för mer än det instundande läsåret.
Beträffande proportionen mellan manliga och kvinnliga elever, som böra
intagas i folkskoleseminarierna, synes intet vara att erinra mot överstyrelsens
förslag. Det måste — med hänsyn till att arbetslösheten, åtminstone
så länge beredskapsinkallelserna fortfara, är mycket mera framträdande
bland folkskollärarinnorna än bland deras manliga kolleger— ligga
i lärarinnornas eget intresse att nämnda proportion tillfälligt förskjutes
från det normala, så att jämförelsevis flera manliga än kvinnliga lärare utbildas.
Det säger sig självt, att därmed intet för framtiden avgjorts rörande
den ur undervisningsväsendets synpunkt önskvärda proportionen mellan
manliga och kvinnliga lärare.
Utskottet.
14 Statsutskottets utlåtande Nr 98.
Elevintagningen bör enligt min mening ske vid de av överstyrelsen
föreslagna seminarierna. De av överstyrelsen anförda skälen för förslaget
synas övertygande. För elevintagning vid seminariet i Luleå kunna väl i
huvudsak i ar aberopas samma skäl, som motiverade intagningen av seminariets
nuvarande första klass, men skälen äga efter sistnämnda intagning
icke samma styrka.
dag föreslår sålunda, i enlighet med vad skolöverstyrelsen förordat, att
vid vart och ett av folkskoleseminarierna i Göteborg, Linköping, Lund och
Uppsala skall intagas en klassavdelning om 24 manliga elever, vid folkskoleseminariet
i Stockholm en lika stor klassavdelning kvinnliga elever
samt vid folkskoleseminariet i Umeå en klassavdelning örn 12 manliga
och 12 kvinnliga elever, allt på fyraårig linje.
Beträffande folkskoleseminariernas organisation har besparingsberedningen
föreslagit, att ett enkelseminarium skall nedläggas och en ny studentlinje
för kvinnliga elever inrättas. Ehuru jag, såsom av det förut anförda
framgår, icke har något att invända mot förslagets tendens, kan jag av
samma skäl, som föranlett skolöverstyrelsens avstyrkande utlåtande, icke
biträda detsamma. Någon ny studentlinje kan för närvarande icke sättas
i verksamhet, och någon definitiv minskning av seminarieorganisationen
kan ej heller göras. Icke heller är jag beredd att föreslå temporärt nedläggande
av något seminarium, då de med en sådan åtgärd förenade organisatoriska
olägenheterna synas mig vida större än de därmed förknippade ekonomiska
förddarna. Jag erinrar även, att samma ståndpunkt kommit till
uttryck i fjolårets riksdagsbeslut.
Ehuru försökslinjen för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor
vid folkskoleseminariet i Falun icke kan sägas hava i alla avseenden
slagit väl ut, delar jag skolöverstyrelsens åsikt, att linjen bör bibehållas
för att ytterligare prövas under de gynnsammare betingelser, som vid
nästa elevintagning på linjen kunna väntas föreligga.
Besparingsberedningens förslag om indragning av lektorat vid dubbelseminarierna
har biträtts av statskontoret och skolöverstyrelsen. Då jag ej
funnit hinder däremot möta, får jag föreslå, att en lektorstjänst vid ettvart
av de sex dubbelseminarierna för folkskollärarutbildning indrages vid
inträffande ledighet.
Vad beträffar semimvrielärarnas tjänstgöring synas möjligheterna att
sysselsätta de lärare, vilka ej kunna beredas full tjänstgöring vid sitt
seminarium, under innevarande läsår hava blivit väl utnyttjade. Personliga
lönefyllnader till Övningslärare kunna icke anses hava medfört någon alltför
betungande utgift för det allmänna, Bestämmelserna om fyllnadstjänstgöring
och om personlig lönefyllnad torde böra oförändrade gälla för budgetåret
1942/43.
Vad beträffar elevintagningen har utskottet i likhet med departementschefen
funnit skolöverstyrelsens förslag örn intagning under nästa läsår av
sex klassavdelningar på fyraårig linje innebära en med hänsyn till för närvarande
föreliggande förhållanden godtagbar lösning av denna fråga. Utskottet
är däremot — på grund av den enligt utskottets uppfattning betydelsefulla
uppgift i seminarieorganisationen, som den fyraåriga linjen har
att fylla — icke berett att ansluta sig till departementschefens yttrande
örn skälen för ökat utrymme åt utbildningen på studentlinje.
Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår är arbets -
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
15
lösheten av mycket större omfattning bland de kvinnliga folkskollärarna än
bland deras manliga kolleger. Utskottet har därför ansett sig böra biträda
skolöverstyrelsens förslag i fråga örn proportionen mellan manliga och
kvinnliga elever, som böra intagas i folkskoleseminarierna, vilket innebär,
att läsåret 1942/43 skulle på fyraårig linje intagas 41/2 manliga och l1/2
kvinnliga klassavdelningar. Intagningen skulle enligt överstyrelsens av departementschefen
tillstyrkta förslag äga rum vid vart och ett av folkskoleseminarierna
i Göteborg, Linköping, Lund och Uppsala med en klassavdelning
örn 24 manliga elever, vid folkskoleseminariet i Stockholm med en
lika stor avdelning kvinnliga elever samt vid folkskoleseminariet i Umeå
med en klassavdelning om 12 manliga och 12 kvinnliga elever. Jämväl utskottet
biträder detta förslag och kan alltså för sin del icke tillstyrka, att
vid folkskoleseminariet i Luleå, vilket var det enda, där intagning ägde
rum läsåret 1941/42, skulle, i enlighet med vad i motionerna 1:206 och
II: 276 påyrkats, intagas elever även instundande läsår. Utskottet avstyrker
alltså bifall till ifrågavarande motionsvis gjorda yrkande. Utskottet
vill samtidigt framhålla, att den omständigheten att någon intagning ej
kommer att ske under nästa läsår vid Luleåseminariet givetvis icke innebär
en åtgärd syftande mot ett nedläggande av detta seminarium, vars
stora betydelse för Norrland ligger i öppen dag.
Vidkommande folkskoleseminariernas yttre organisation är utskottet ense
med departementschefen örn att någon ändring av densamma icke nu bör
komma till stånd. Detta ställningstagande står även i överensstämmelse
med den uppfattning, som i denna fråga intogs av 1941 års riksdag.
Ett nedläggande av försökslinjen för småskollärarinnors utbildning till
folkskollärarinnor vid folkskoleseminariet i Falun synes såsom besparingsberedningen
framhållit med fog kunna ifrågasättas. På av departementschefen
anförda skäl har utskottet likväl funnit ifrågavarande linje böra tills
vidare bibehållas.
Den av departementschefen föreslagna indragningen vid första inträffande
ledighet av en lektorstjänst vid vart och ett av de sex dubbelseminarierna
får utskottet tillstyrka.
I övrigt har vad departementschefen i detta sammanhang anfört icke
givit utskottet anledning till erinran eller yttrande.
b) Anslagsberäkningar.
Anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna, nu 2,192,500 kronor,
har av departementschefen för nästa budgetår beräknats till 2,014,900 kronor,
vilket innebär en minskning med 177,600 kronor. Anslagsminskningen
sammanhänger huvudsakligen därmed, att vissa lärare under nästa budgetår
komma att få sin tjänstgöring förlagd till andra läroanstalter.
De av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna hava icke
givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
Utskottet.
Utskotte
Förslagsanslaget till Folkskoleseminarierna:
Omkostnader.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 240,000 kronor
och har för nästa budgetår av departementschefen beräknats till 279,800
kronor, vilket innebär en höjning med 39,800 kronor. Höjningen belöper
huvudsakligen på utgifter för bränsle, lyse och vatten.
Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår uppföres
med av departementschefen föreslaget belopp, 279,800 kronor.
Reservationsanslaget till Folkskoleseminarierna:
Materiel, böcker m. m.
För innevarande budgetår har till ifrågavarande ändamål anvisats ett
reservationsanslag av 40,000 kronor. Departementschefen har för nästa budgetår
förordat en anslagshöjning med 8,000 kronor. Härav belöper ett belopp
av 5,000 kronor på utgiftsposten »materiel för undervisning i slöjd
och hushållsgöromål» och återstoden på engångsutgifter för reparation och
komplettering av gymnastikmateriel vid seminariet i Karlstad.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot departementschefens
förevarande förslag.
Förslagsanslaget till Småskoleseminarierna:
Avlöningar.
a) Elevintagningen och organisationen.
1936 års organisation för småskollärarinneutbildningen framgår av följande
uppställning:
Dubbelseminarier:
[Strängnäs
[Skara
[Landskrona
Härnösand
H-årig
linje
Enkelseminarier:
Växjö
Haparanda |
Lycksele fin-årig linje
Den normala organisationen omfattar alltså åtta tvååriga och två treåriga
utbildningslinjer med en examinationskapacitet — vid normal klassnumerär,
24 elever — av 240 examinander per år.
Den senaste elevintagningen vid småskoleseminarierna skedde år 1940,
då sammanlagt 40 elever intogos i första klassen av seminarierna i Landskrona
och Växjö.
Statsutskottets utlåtande Nr 9S.
17
Elevintagningen för läsåret 19 42/43.
Skolöverstyrelsen föreslår intagning av en klassavdelning vid vart och
ett av seminarierna i Landskrona, Strängnäs, Lycksele och Haparanda.
Överstyrelsen funne av utredningen rörande lärarbehovet och lärartillgången
framgå, att det nuvarande överskottet på småskollärarinnor komme
att bliva i huvudsak absorberat under läsåret 1944/45. Detta gällde emellertid
endast, ifall läraröverskottet varit mera rörligt, än vad nu vore förhållandet.
Det vore emellertid icke uteslutet, att denna brist på rörlighet
kunde skapa ett ersättningsbehov av nya lärarinnor, långt innan överskottet
försvunnit. I varje fall komme arbetslösheten att hävas åtskilligt tidigare
i södra och mellersta Sverige än i norra. Av denna anledning syntes
det ändamålsenligt, att en viss, ehuru begränsad examination — av exempelvis
blott 2 klassavdelningar — verkställdes i södra Sverige år 1944.
Möjligen kunde då den examination av omkring 350 nya lärare — motsvarande
i runt tal 15 klassavdelningar — som enligt det föregående skulle
varit behövlig år 1945, minskas till 13 avdelningar.
Härav följde, att intagningen på den tvååriga linjen år 1942 borde inskränkas
till 2 klassavdelningar. På den treåriga linjen borde intagning
kunna ske i full utsträckning år 1942 (= 2 klassavdelningar), eftersom de
elever, som intoges där, ej utexaminerades förrän år 1945.
De tvååriga seminarier, vid vilka intagning skulle ske år 1942, borde,
som nämnts, ligga i södra och mellersta Sverige. Lämpligast bleve därvid
att välja seminarierna i Landskrona och Strängnäs, ej blott med tanke på
läget utan även ur ekonomisk synpunkt, enär seminarielärarnas tjänstgöring
därigenom kunde ordnas på ett för staten ekonomiskt mera tillfredsställande
sätt, än om intagningen förlädes till två andra seminarier.
Under år 1943 och åren därefter måste däremot elevintagning ske, ej
blott av så många klassavdelningar, som seminarierna normalt avsetts att
mottaga, utan åtskilligt därutöver. Det kunde naturligtvis ifrågasättas, huruvida
det vore ändamålsenligt att som överstyrelsen föreslagit begränsa
intagningen år 1942, när man vore medveten om att den erforderliga intagningen
år 1943 och därefter bleve så stor, att särskilda åtgärder syntes
behöva vidtagas, för att seminarierna skulle kunna mottaga alla nya elever.
Ur ekonomisk synpunkt vore det sannolikt fördelaktigare, att redan
år 1942 effektivt utnyttja hela seminarieorganisationen, varigenom de särskilda
åtgärderna kunde uppskjutas ännu något år. Överstyrelsen hade
emellertid icke velat gå på denna linje, då därigenom arbetslöshetstiden
för småskollärarinnorna skulle något förlängas. Arbetslösheten bland dessa
lärare vore ju av gammalt datum, och när det nu omsider skönjdes ett
slut på densamma, vore det önskvärt, att avvecklingen icke fördröjdes. För
småskollärarinnekåren vöre det ur psykologisk synpunkt av mycket stor
betydelse, att arbetslösheten snarast möjligt hävdes, och att examinationen
icke dessförinnan på allvar igångsattes.
Statskontoret, som i likhet med skolöverstyrelsen finner ådagalagt, att ett
större antal elever än småskoleseminarierna normalt äro anpassade för måste
intagas för läsåret 1943/44, därest intagningen för instundande läsår sker
i enlighet med överstyrelsens förslag, vill, då nämnda anordning synes ämbetsverket
föga ändamålsenlig ur statsfinansiell synpunkt, förorda, att i stål
Bihang
till riksdagens jirotolcoll Wirf. C> sami. Nr 98. 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
let elever för instundande läsår intagas i första klassen vid samtliga småskoleseminarier.
Såväl småskollärarinneföreningen som folkskollära^ öreningen hemställa,
att någon elevintagning vid småskoleseminarierna för läsåret 1942/43 icke
måtte beslutas.
Även förslaget örn elevintagning vid de treåriga seminarierna i Lycksele
och Haparanda år 1942 ingå ve föreningen starka betänkligheter. Som skolöverstyrelsen
framhållit, funnes i Norrland den största delen av småskolläraröverskottet,
och det förefölle icke troligt, att detta skulle vara absorberat
efter tre år. Enligt undersökningar av anställningsförhållandena för
småskollärarinnor, vilka föreningen årligen företagit under åren 1930/40,
hade vid Haparanda seminarium under åren 1930/39 utexaminerats 98
lärarinnor. Av dessa hade den 1 april 1941 endast 1 vunnit ordinarie anställning.
4 hade plats som biträdande lärarinnor och 6 som lärarinnor vid
mindre folkskolor. Under tiden 1930/40 hade vid Lycksele seminarium utexaminerats
116 lärarinnor. Av dessa hade vid nyssnämnda tidpunkt 10
vunnit ordinarie anställning, medan 1 fått plats som biträdande lärarinna
och 6 som lärarinnor vid mindre folkskolor.
Departementschefen har för egen del anfört:
Beträffande utgångspunkterna för en beräkning av lämplig elevintagning
vid småskoleseminarierna gäller, kanske i än högre grad, rörande
arbetslöshetssiffrorna och utsikterna för lärarbehovet detsamma som jag
förut yttrat i samband med frågan örn elevintagningen vid folkskoleseminarierna.
Vidare måste man hålla i minnet, att arbetslösheten inom
småskollärarkåren är mycket större än bland folkskollärarna — stor även
under nuvarande beredskapsinkallelser, vilka gynna småskollärarinnorna
endast med ett relativt litet antal vikariattillfällen — och av gammalt
datum, att rationaliseringen av folkskoleväsendet främst går ut över de
tjänster, som stått öppna för lärare med småskolekompetens, samt att
en mycket stor reserv finnes av vid arbetslöshetsundersökningen frånräknade
småskollärarinnor, vilka för närvarande icke äro arbetssökande
på lärarbanan men mycket väl kunna fylla ut en brist på korttidsvikarier
och i flertalet fall ej äro att anse såsom mindre önskvärd arbetskraft.
Det anförda synes mig visa, att risken för en felkalkyl rörande det framtida
lärarbehovet är större, vådan av för stor examination mera påtaglig,
men nackdelarna av för litet tillskott till arbetskraften mindre här än
i fråga om folkskollärarna. Av dessa skäl måste jag i likhet med skolöverstyrelsen
bestämt avvisa tanken på att — i syfte att av ekonomiska skäl
undvika en senare toppbelastning av seminarieorganisationen — redan i år
taga in fullt antal elever vid alla seminarier och därmed medvetet förlänga
arbetslöshetens bestånd. Men även skolöverstyrelsens intagningsförslag
synes mig ägnat att ingiva betänkligheter. Det synes mig icke lika starkt
grundat som förslaget beträffande folkskoleseminarierna. Överstyrelsens
starka hänsynstagande till småskolläraröverskottets lokalisering framför allt,
relativt sett, till Norrland och dess lokalbundenhet — vilken i verkligheten
till och med torde vara större än arbetslöshetsundersökningens resultat angiver
och även i viss utsträckning torde gälla dem, som förklarat sig villiga till
tjänstgöring var som helst — synes visserligen fullt motivera den föreslagna
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
19
elevintagningen i Landskrona och Strängnäs seminarier. Erfarenhet har i
själva verket redan erhållits av viss knapphet på lärare med småskolekompetens
i södra Sverige. Däremot kan jag icke anse övervägande sannolikhet
tala för att småskolläraröverskottet år 1945 kommer att vara hävt i Norrland,
och har icke blivit övertygad örn lämpligheten av att då utexaminera
två klasser småskollärarinnor i de två län, där tillgången på småskollärare är
relativt störst och anställningsförhållandena för de sista åren utexaminerade
lärare varit exceptionellt dåliga. För att bereda goda läraraspiranter
i övre Norrland, vilka nu i två år saknat möjlighet att inom landsdelen
vinna småskollärarutbildning, tillfälle till sådan, synes intagning av en
klassavdelning på treårig linje vara tillfyllest.
Jag föreslår därför, att en klassavdelning örn 24 elever för instundande
läsår intages vid vart och ett av småskoleseminarierna i Landskrona,
Strängnäs och Lycksele, men däremot icke vid seminariet i Haparanda.
Lycksele seminarium synes nämligen av ekonomiska och rekryteringsskäl
böra före seminariet i Haparanda ifrågakomma för elevintagningen.
Till stöd för det i motionerna I: 207 och II: 277 gjorda yrkandet örn intagning
nästa läsår av elever i Haparandaseminariet har anförts bland
annat:
Det borde erinras, att småskolelärarinneseminariet i Haparanda avsåge
att utbilda en speciell sort av småskollärarinnor, nämligen sådana för tjänstgöring
i Tornedalen och andra finskspråkiga delar av Norrbotten. Man
måste därför göra klart för sig, att örn man med förslaget att intaga elever
vid Lycksele småskoleseminarium avsåge att tillgodose även de bygder,
som under vanliga förhållanden erliölle sina småskollärarinnor från Haparanda,
så vore detta en felaktig beräkning, därför att Lyckseleeleverna ej
inhämtat eller ägde några kunskaper i finska språket. För tjänstgöring som
småskollärarinnor inom nämnda finskspråkiga bygder fordrades emellertid
enligt gällande bestämmelser, att lärarinnorna skulle behärska finska
språket.
Även andra skäl kunde anföras mot Kungl. Maj:ts förslag. Ett sådant
vore, att för närvarande —- enligt upplysning, som erhållits från sakkunnigt
håll inom Norrbotten — så gott som ingen från Haparanda småskoleseminarium
utexaminerad elev vore utan arbete. Det existerade alltså bland
detta speciella slag av småskollärarinnor ett helt annat förhållande än vad
som vore fallet bland småskollärarinnor i allmänhet i landet i övrigt. Enligt
vad som vore bekant och kunnat konstateras, komme också under de
närmaste åren ett ganska betydligt antal småskollärarinnor inom här
nämnda bygder att avgå från sina befattningar på grund av pensionering.
Skulle nu förslaget örn inställande av intagning av elever vid Haparandaseminariet
genomföras, vore det tämligen säkert, att efter några år en betydlig
brist på småskollärarinnor inom detta område komme att uppstå,
i synnerhet som intagning av elever vid seminariet i fråga även varit inställd
under 1940 och 1941.
Seminarieor g anis ationen.
Skolöverstyrelsen har verkställt utredning rörande möjligheterna till inskränkning
av småskoleseminarieorganisationen och kommit till den upp
-
20
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
fattningen, att detta icke läte sig göra, då den nuvarande seminarieorganisationen
behövde anlitas i sin helhet redan från och med år 1943. Tvärtom
syntes det bliva nödvändigt att inom kort utöka organisationens examinationskapacitet.
Det vore därför icke möjligt att minska seminariernas antal.
Visserligen skulle man genom sammanslagning av tvenne enkelseminarier
till ett dubbelseminarium, såsom departementschefen enligt föregående
års seminarieproposition antytt, vinna en ekonomisk fördel utan att examinationskapaciteten
därigenom minskades, men man förlorade därigenom
den expansionsmöjlighet, som funnes i den nuvarande organisationen och
som man inom något år bleve i behov av att använda.
Överstyrelsen har även verkställt undersökning av möjligheterna att så
effektivt som möjligt utnyttja de nuvarande seminariernas utvidgningsmöjligheter,
varigenom man kunde undvika inrättande av nya seminarier med
de konsekvenser i ekonomiskt hänseende, som detta skulle medföra. För
denna undersökning har departementschefen endast lämnat en kort redogörelse,
enär frågan icke syntes kunna i detta sammanhang bliva föremål
för slutlig prövning. Undersökningen utmynnar i hemställan, att småskoleseminarierna
i Härnösand, Lycksele och Växjö må från och med den
1 juli 1943 ombildas till dubbla, tvååriga småskoleseminarier, samt att åtgärder
vidtagas för att de av riksdagen tidigare beslutade byggnadsarbetena
vid småskoleseminarierna måtte bliva igångsatta i så god tid, att de hinna
slutföras under sommaren 1944.
Besparingsberedningen finner efter granskning av det av skolöverstyrelsen
den 24 januari 1941 framlagda utredningsmaterialet (propositionen 1941: 177)
starka skäl tala mot en beskärning för närvarande av småskoleseminarieorganisationens
examenskapacitet.
Av statskontoret framhålles, att örn dess förslag rörande elevintagningen
vid småskoleseminarierna för instundande läsår följdes, ställningstagandet
till frågan örn en utvidgning av dessa seminarier tillsvidare syntes kunna
anstå, och därmed spörsmålet örn nya kapitalinvesteringar i seminariebyggnaderna
ställas på framtiden.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande:
I fråga om småskoleseminariernas organisation göra sig liknande synpunkter
gällande som beträffande folkskoleseminarierna. En synnerligen
önskvärd koncentration av undervisningen till större anstalter kan icke
vinnas genom att definitivt nedlägga något av de nuvarande seminarierna,
vilka alla inom kort komma att behövas, men vinnes örn några år, då alla
seminarierna utom det i Haparanda skulle behöva utnyttjas för dubbla
eller tredubbla klassuppsättningar.
De avgöranden, som skolöverstyrelsen äskar rörande enkelseminariers
omorganisation till dubbla samt om igångsättande av vissa byggnadsarbeten
för småskoleseminarierna, behöva ej ännu träffas. Däremot kommer jag
att granska de ifrågasatta byggnadsföretagen och, därest ytterligare utredningar
eller åtgärder erfordras för att möjliggöra deras omedelbara igångsät
-
Statsutskottets utlåtande Nr 98. 21
tande, underställa Kungl. Maj:t de förslag, som i sådant hänseende må befinnas
påkallade.
Utskottet är ense med departementschefen och skolöverstyrelsen örn att
elevintagning nästa läsår bör äga rum vid småskoleseminarierna i Landskrona
och Strängnäs.
Vad beträffar intagningen av elever i övrigt har, såsom av den lämnade
redogörelsen framgår, skolöverstyrelsen föreslagit, att en klassavdelning skulle
intagas vid vart och ett av seminarierna i Lycksele och Haparanda, medan
departementschefen förordat intagning allenast vid förstnämnda seminarium.
1 de föreliggande motionerna I: 207 och II: 277 har påyrkats elevintagning
nästa läsår vid Haparandaseminariet. Utskottet har för sin del blivit övertygat
om, att starka skäl på grund av de i övre Norrland och framför allt
i Tornedalen rådande speciella förhållandena tala för ett bifall till skolöverstyrelsens
ifrågavarande förslag. Enligt vad utskottet under hand inhämtat
torde icke heller något mera betydande överskott på småskollärarinnor förefinnas
i övre Norrland. Vidare vill utskottet framhålla, att seminariet i Haparanda
fyller uppgiften icke blott att utbilda småskollärare, skickade att omhänderhava
undervisningen i de finsktalande delarna av Norrbotten, utan
även som en läroanstalt, ägnad att giva här ifrågavarande landsdelars kvinnliga
ungdom tillfälle att förvärva sig ett icke oväsentligt mått av allmänbildning.
Utskottet tillstyrker alltså, med biträdande av det i ovannämnda
motioner gjorda yrkandet, att förutom vid seminariet i Lycksele jämväl vid
seminariet i Haparanda nästa läsår intages en klassavdelning om 24 elever.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen anfört
i fråga örn småskoleseminariernas organisation.
b) Anslagsberäkningar.
För innevarande budgetår är till avlöningar vid småskoleseminarierna anvisat
ett förslagsanslag å 457,600 kronor. Departementschefen har för nästa
budgetår beräknat anslagsbehovet till 452,300 kronor. Skolöverstyrelsen hade
beräknat ett anslag av 459,800 kronor erforderligt. Skillnaden mellan skolöverstyrelsens
och departementschefens beräkningar, 7,500 kronor, betingas
därav, att departementschefen avstyrkt överstyrelsens förslag örn intagningnästa
läsår av elever vid seminariet i Haparanda.
Såsom av det föregående framgår, har utskottet tillstyrkt, att nästa läsår
skulle intagas en klassavdelning jämväl vid seminariet i Haparanda. På grund
härav torde avlöningsanslaget till småskoleseminarierna för nästa budgetår
böra uppföras med 459,800 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag innebär en ökning med 7,500 kronor. Denna ökning hänför sig med
500 kronor till anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar bestämda
av Kungl. Majit och med 7,000 kronor till anslagsposten till avlöningar
till (ivrig icke ordinarie personal.
Utskottet.
Utskottet.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
Utskottet.
Förslagsanslaget till Småskoleseminarierna:
Omkostnader.
För täckande av småskoleseminariernas omkostnader under innevarande
budgetår utgår ett förslagsanslag av 57,400 kronor. Skolöverstyrelsen har
för nästa budgetår beräknat anslagsbehovet till 73,400 kronor, varav 4,700
kronor avsetts till en preparandkurs och 3,700 kronor till en kurs i hushållsgöromål
vid seminariet i Haparanda. I det av överstyrelsen äskade anslaget
ingår även ett belopp av 700 kronor till »särskilda kurser och föreläsningar»,
varav 200 kronor avsetts för nämnda seminarium. — Överstyrelsen har
erinrat, att kursen i hushållsgöromål utgjorde ett obligatoriskt led i seminarieundervisningen.
På grund av brist på lokaler kunde den emellertid icke
bedrivas under pågående läsår utan hade under en följd av år drivits som
sommarkurs, till vars anordnande medel utgått ur omkostnadsstaten.
Departementschefen har för egen del anfört:
Av den ståndpunkt, jag intagit beträffande seminariet i Haparanda,
följer ej blott att det av överstyrelsen för kurs i hushållsgöromål beräknade
anslagsbehovet av 3,700 kronor bortfaller, utan även att anslaget till särskilda
kurser och föreläsningar kan nedsättas med 200 kronor till 500 kronor.
Däremot bortfaller ej behovet av anslag till preparandkursen, vilken är avsedd
att hållas vårterminen 1943 för att förbereda elevintagningen samma år.
Då jag i övrigt icke finner något att tillägga till eller ändra i överstyrelsens
beräkningar, förordar jag, att till småskoleseminariernas omkostnader för instundande
budgetår anvisas ett förslagsanslag av 69,500 kronor. Förslaget
innebär en anslagsökning med 12,100 kronor.
I detta sammanhang får jag erinra, att Lycksele socken och Lycksele köping
såsom gemensamma ägare till det markområde, som gränsar till den nuvarande
seminarietomten i Lycksele, erbjudit sig att såsom gåva till Kungl.
Majit och kronan överlämna ett område av cirka 1,200 kvadratmeter av
nämnda markområde, vilket ansetts erforderligt för undervisningen i trädgårdsskötsel
vid seminariet. På kronan skulle enligt gåvobrevet dock ankomma
att bestrida kostnaderna för vederbörlig avstyckningsförrättning och
lagfart. Då det gjorda erbjudandet torde böra godtagas, torde sagda kostnader
få bestridas från ifrågavarande anslag.
Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, än att förevarande anslag bör på grund
av den ståndpunkt utskottet intagit i fråga om seminariet i Haparanda uppföras
med ett belopp av 73,400 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag innebär en anslagsökning med 3,900 kronor.
Reservationsanslaget till Småskoleseminarierna:
Materiel, böcker m. m.
För innevarande budgetår har till ifrågavarande ändamål anvisats ett reservationsanslag
av 7,000 kronor. Skolöverstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning
för nästa budgetår med 600 kronor till 7,600 kronor, men depar
-
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
23
tementschefen har, enär utbildningsverksamhet enligt hans förslag skulle
bedrivas endast vid tre seminarier, ansett sig kunna begränsa anslaget till
7,500 kronor.
I detta sammanhang erinras, att departementschefen förklarat sig icke för
nästa budgetår förorda uppförande av något anslag till fortbildningskurser
för folk- och småskollärare.
Då utskottet föreslagit, att verksamheten skall bedrivas vid fyra seminarier
i stället för vid tre enligt departementschefens förslag, torde detta
anslag böra uppföras med ett belopp av 7,600 kronor.
Reservationsanslaget till Allmänna studielånefonden.
1941 års riksdag anvisade för kapitalinvestering i studielånefonden i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag
av 200,000 kronor, varav 140,000 kronor avsågs för studielån
till elever vid seminarier och 60,000 kronor för övriga studielån.
Departementschefen har erinrat, att 1941 års riksdag beslutat, att de stipendier,
som dittills ställts till förfogande för seminarieelever, i allmänhet
skulle ersättas med studielån. Låneverksamheten skulle inordnas under studielånefonden,
varur lån till seminarieelever jämväl förut beviljats, men en
särskild del av fonden liksom också av det årliga anslaget för kapitalinvestering
i densamma skulle förbehållas seminarieeleverna. Lånen till dessa elever
skulle dock beviljas i samma ordning som lånen i övrigt.
För studielånen till elever vid folk- och småskoleseminarier stöde, yttrar
departementschefen, vid utgången av innevarande budgetår några inflytande
kapitalmedel icke till förfogande. Som reservation å det för samma budgetår
anvisade investeringsanslaget kvarstode endast ett outdelat belopp av omkring
2,000 kronor. Låneverksamheten vore således helt beroende av anslaget
för kapitalinvestering i allmänna studielånefonden.
Med hänsyn tagen till det jämfört med tidigare läsår avsevärt lägre elevantal,
som under instundande läsår komme att undervisas vid seminarierna,
därest det av departementschefen framlagda förslaget till elevintagning följdes,
syntes ifrågavarande anslags för seminarieeleverna avsedda del kunna
beräknas avsevärt lägre än motsvarande för budgetåret 1941/42 beviljade
anslagspost. För erhållande av fortsatta lån hade 85 sökande anmält sig,
medan 35 sökande anhölle om nya lån. Lånebehovet torde bliva tillfredsställande
fyllt, örn för de förra beräknas ett belopp av 80,000 kronor och för
de senare 20,000 kronor, eller sålunda tillhopa 100,000 kronor.
För studielånen i övrigt kunde vid årets utdelning enligt uppgift från
statskontoret disponeras sammanlagt ungefär 220,000 kronor. En kapitalinvestering
för instundande budgetår av 60,000 kronor eller samma belopp,
som föregående år anvisats för ändamålet, skulle möjliggöra en låneutdelning
av samma storlek som föregående år, vilket under förhandenvarande förhållanden
finge anses tillfredsställande.
Reservationsanslaget till Allmänna studielånefonden torde alltså för nästa
budgetår böra beräknas till 160,000 kronor, varav avsåges:
Utskottet,.
24
Statsutskottets utlåtande ÅTr 98.
1. För studielån till elever vid folk- och småskoleseminariet kronor 100,000
2. För övriga studielån............................. » 60,000
Summa kronor 160,000.
Förslaget innebure en anslagsminskning med 40,000 kronor.
Till stöd för det i motionerna 1:67 och 11:101 framställda yrkandet har
anförts bland annat:
I villkoren för erhållande av statens räntefria studielån vore föreskrivet
att skolan, vari den sökande erhölle sin utbildning, skulle vara statsunderstödd
eller statskontrollerad.
Även örn dessa villkor och särskilt det senare hade sitt berättigande, så
innebure detta att elever vid likvärdiga skolor icke kunde komma i åtnjutande
av sådana lån. Nu torde förhållandena vara sådana att eleverna vid
de förstnämnda skolorna, universitet och högskolor, i stor utsträckning tillhörde
de samhällsgrupper som i ekonomiskt avseende icke hade det sämst
ställt, utan i stället haft möjligheter att passera olika läroanstalter på vägen
upp mot de högre.
Däremot förekomme det mycket ofta att vid andra läroanstalter av mera
fackbetonad karaktär eleverna komme direkt från arbetsmaskinen på verkstaden
eller från plogen på åkern och placerade sig på skolbänken. Sådana
elever hade i allmänhet stora ekonomiska bekymmer att brottas med under
skoltiden, vilka måhända så småningom även kunde inverka menligt på deras
energi och uthållighet i skolarbetet.
_ Visserligen funnos möjligheter till lättnader i form av stipendier, nedsättning
av kursavgifter m. m., men detta vore i de flesta fall icke tillräckligt.
Här om någonsin vore lån behövliga, men svårigheterna att erhålla dylika
vore här större än i mångå andra fall. Därför skulle man kunna förutsätta
att statens räntefria studielån skulle vara bästa låneformen även härvidlag.
Som ett exempel på skolor, som kunde komma i fråga vid en utökning i
lånevillkoren, kunde nämnas Stockholms tekniska institut och därmed jämförliga
läroanstalter.
Institutet hade som inspektor professorn vid tekniska högskolan B. A.
Afzelius, vilket torde borga för skolans berättigande som högvärdig läroanstalt.
Vidare framginge av skolans redogörelser att elevernas utbildning på olika
områden vore godkända av olika statliga organ såsom kommerskollegium,
socialstyrelsen m. fl.
Den anslutning skolan hade bevisades bäst därigenom att elevantalet
ständigt stegrats och under vårterminen 1941 uppgått till icke mindre än
2,527 elever. I socialt hänseende tillhörde 24 procent av dessa elever den
bemedlade klassen, 32 procent den mindre bemedlade och 44 procent den
obemedlade. De lånebehövandes antal vore alltså i detta fall ganska stort.
Örn man utginge ifrån att de statliga räntefria studielånen, utom möjligen i
vissa undantagsfall, bleve återbetalda, så bleve den direkta utgiften för staten
endast den ränteförlust som uppstode. Denna omständighet gjorde att
man icke borde sätta en allt för snäv gräns för dessa lånemöjligheter.
I en inom ecklesiastikdepartementet utarbetad, till utskottet under hand
överlämnad ''promemoria har anförts i huvudsak följande:
Enligt reglementet den 30/12 1941 (nr 1005) för utdelning av studielån
från allmänna studielånefonden, § 10, må avliden låntagares dödshodel
-
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
25
ägare på därom hos Kungl. Majit gjord framställning kunna helt eller delvis
befrias från återbetalningsskyldighet, därest särskilt ömmande omständigheter
äro för handen.
Motsvarande bestämmelse fanns införd i studielånereglementet den 19
juni 1919 (nr 511), vilket tillkommit under riksdagens medverkan (skrivelsen
1919: 230), i vad avser återbetalningsskyldigheten.
Kungl. Majit torde sålunda icke hava möjlighet att — utan riksdagens
medverkan — medgiva befrielse från återbetalningsskyldighet i annat fall
än då låntagare avlidit.
I ett på Kungl. Majits prövning beroende ärende har emellertid fråga
uppkommit örn befrielse från återbetalningsskyldighet i annat fall än nyss
sagts. Omständigheterna i detta fall äro följande:
Låntagaren, som är ordinarie folkskollärarinna, är född år 1904 och erhöll
genom särskilda beslut, senast den 23 maj 1924, räntefria studielån å
tillhopa 5,200 kronor för studier vid folkskoleseminariet i Falun. Härav
återstår för närvarande oguldet ett belopp av kronor 577: 84 jämte ränta
å tillhopa kronor 86: 83, således sammanlagt kronor 664: 67.
Ifrågavarande folkskollärarinna ingick den 15 april 1936 äktenskap med
en person, som då i ett föregående äktenskap hade 7 omyndiga barn i åldern
17—6 år. Mannen avled den 6 maj 1939. Enligt bouppteckningen uppgingo
dödsboets tillgångar till ett värde av 354 kronor och skulderna till kronor
33,007: 04.
I januari 1941 anhöll änkan örn befrielse från återbetalningsskyldighet
för återstoden av sitt ovannämnda studielån. Hon anförde till stöd härför,
att hennes ekonomiska ställning komplicerats genom att hon varit sjuk
under flera år samt att hon blivit underhållsskyldig för sin makes minderåriga
barn. Kungl. Majit medgav genom beslut den 6 juni 1941 endast, att
lånets återstod finge inbetalas med en femtedel under vart och ett av åren
1941—1945.
I januari 1942 har vederbörande upprepat sin anhållan örn befrielse från
återbetalningsskyldigheten. Hon framhåller, att hennes ekonomiska ställning
blivit synnerligen svår på grund av barnens sjukdom. Dessutom hade
hon cirka 6,000 kronor i skulder. Hennes inkomst såsom lärarinna behövde
i första hand användas så, att möjlighet bereddes för barnen att övervinna
sjukdomen.
Av ett framställningen bifogat läkarintyg framgår, att sökandens man
dött i tuberkulos, att sökanden själv visar symptom på utläkt tuberkulos
lungaffektion och att. sex av barnen i större eller mindre grad lida av lungtuberkulos.
Framställningen har tillstyrkts av såväl studielånenämnden som generalpoststyrelsen
och statskontoret. Statskontoret har dock därvid erinrat,
att framställningen icke synes kunna av Kungl. Majit bifallas utan riksdagens
medverkan.
Det torde få anses önskvärt, att Kungl. Majit hade befogenhet att i fall
som det förevarande, då synnerligen ömmande omständigheter kunna sägas
föreligga, medgiva befrielse från återbetalningsskyldighet för studielån,
trots att låntagaren icke avlidit.
Utskottet tillstyrker, att anslaget till allmänna studielånefonden för nästa
budgetår uppföres med av departementschefen föreslaget belopp, 160,000
kronor.
Utskottet.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
Vad beträffar det i motionerna I: 67 och II: 101 gjorda yrkandet får utskottet
erinra, att jämlikt gällande reglemente för utdelning av lån från allmänna
studielånefonden (SFS 1005/1941) beviljas dylika lån för studier vid
statliga eller under statlig tillsyn ställda läro- och utbildningsanstalter med
undantag för universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska
institutet. I den mån de i ovannämnda motioner avsedda läroanstalterna
bli ställda under statens tillsyn bli alltså deras elever berättigade
att söka studielån från omförmälda fond. Att en dylik låneutväg hålles öppen
för ifrågavarande elever måste givetvis underlätta deras studiemöjligheter,
något som utskottet i likhet med motionärerna finner önskvärt, men utskottet
anser sig likväl icke på sätt motionärerna åsyftat kunna tillstyrka, att
lån ur allmänna studielånefonden skulle beviljas studerande vid sådana läroanstalter,
över vilka staten icke utövar någon kontroll. Önska dessa anstalter
i förevarande avseende främja sina elevers bästa, synes den enda naturliga
utvägen alltså vara att de underkasta sig tillsyn från vederbörande statliga
organs sida. Med vad utskottet sålunda anfört torde motionerna I: 67
och II: 101 få anses besvarade.
Vidkommande Kungl. Maj:ts befogenhet att befria från återbetalningsskyldighet
för räntefria studielån har utskottet med hänsyn till vad i ovannämnda
promemoria anförts icke funnit något att erinra mot att nämnda
befogenhet må utsträckas att avse jämväl sådana fall, där låntagaren icke
avlidit, men där synnerligen ömmande omständigheter kunna anses föreligga.
Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,
A. Beträffande f olkskoles eminarierna:
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:206 och 11:276,
a) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor 1,566,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt seminari
eläkare ..... kronor 8,100
b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier.
. . » 6,500
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
27
e.
Arvoden åt biträden
å rektorsexpe
ditionerna.
......kronor
Särskilda arvoden
vid provårssemina
rier.
........... *
Tilläggsarvoden åt
lärare vid de vid
vissa seminarier anordnade
kurserna
för utbildande av
kyrkomusiker, förslagsvis
......... »
5,500
16,700
5,600 kronor 42,400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......
130,000
276,500
Summa kronor 2,014,900;
b) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 2,014,900 kronor;
c) till Folkskoleseminarierna: Omkostnader förbudgetåret
1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 279,800 kronor;
d) till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.
för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 48,000 kronor;
B. B eträffande småskoleseminarierna:
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna 1:207 och 11:277,
a) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 328,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt semina
rieläkare.
.........kronor 2,150
b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier
.... » 2,200
28
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
c. Arvoden åt biträden
å rektorsexpeditio
nerna.
...........kronor 1,100
d. Tilläggsarvoden åt
lärare i trädgårdsskötsel
............ » 1,050
e. Arvode åt ett biträde
för matlagningen vid
seminariet i Lycksele » 1,300 kronor 7,800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis.............. » 64,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ » 60,000
Summa kronor 459,800;
b) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 459,800 kronor;
c) till Småskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 73,400 kronor;
d) till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.
för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 7,600 kronor;
C. Beträffande allmänna studielånef onden.;
a) att riksdagen må till Allmänna studielånefonden för
budgetåret 1942/43 å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder
anvisa ett reservationsanslag av 160,000
kronor;
b) att motionerna I: 67 och II: 101 må anses besvarade
med vad utskottet här ovan anfört.
Stockholm den 5 maj 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo.
Sven Larsson, Heiding, Andrén, Karl Magnusson, Bäcklund, Gustaf Karlsson, Björkman och
Emil Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm.
Andersson i Prästbol, Ward, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Södergård, Åqvist,
Staxäng, Viklund och Åkerström.
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
29
Reservationer:
A. I fråga om f olkskoleseminarierna:
l:o) av herrar Gränebo, Heiding, Karl Magnusson, Gustaf Karlsson, Jo7isson
i Eskilstuna, Törnkvist, Andersson i Prästbol, Hansson i Rubbestad,
Andersson i Södergård och Åkerström, vilka ansett
dels att utskottets yttrande (sid. 14) under rubriken Förslagsanslaget till
Folkskoleseminarierna: Avlöningar, a) Elevintagningen, organisationen samt
lärarnas tjänstgöring bort hava följande lydelse:
»Vad beträffar elevintagningen---utbildningen på studentlinje.
Såsom av den---kvinnliga elever. Utskottet biträder för sin del
detta förslag utom i vad det avser intagning av elever vid folkskoleseminariet
i Stockholm. Den här föreslagna elevintagningen anser utskottet
böra i stället äga rum vid seminariet i Kalmar. Utskottet har intagit denna
ståndpunkt av skäl, som i det följande komma att närmare utvecklas. Utskottet
kan icke tillstyrka att vid folkskoleseminariet i Luleå---i
öppen dag.
Vidkommande folkskoleseminariernas yttre organisation får utskottet
anföra följande. Med hänsyn till det otillfredsställande förhållande, som för
närvarande råder därigenom att folkskoleseminariernas kapacitet icke fullt
utnyttjas, synes det utskottet böra tagas i övervägande att begränsa seminarieorganisationen.
Antalet seminarier måste betecknas såsom för stort
och en beskärning av organisationen torde låta sig genomföra utan att
examinationskapaciteten därigenom nedbringas. En koncentration av undervisningen
till ett färre antal seminarier måste ur såväl pedagogiska som
administrativa synpunkter vara att föredraga framför den nuvarande anordningen
med läroanstalter, som så att säga äro lagda i reserv. Den utredning,
som bör företagas i sålunda angivna syfte, synes utskottet böra inriktas
efter i huvudsak följande riktlinjer. Främst torde böra övervägas
att nedlägga seminariet i Stockholm. Härför tala icke minst de skäl statskontoret
anfört för en dylik åtgärd. Med hänsyn härtill har utskottet också
i det föregående föreslagit, att någon elevintagning nästa läsår icke skulle
äga rum vid detta seminarium utan i stället vid seminariet i Kalmar. En
närmare undersökning synes vidare böra komma till stånd angående nedläggandet
av ytterligare ett seminarium. På grund av den starkt nedåtgående
tendens, som gjort sig gällande i fråga örn såväl tillströmningen som
examinationen vid försökslinjen för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor
vid folkskoleseminariet i Falun, torde denna linje böra indragas.
Vad beträffar de övriga seminarierna synas skäl tala för att seminarierna
i Lund och Uppsala anordnas med enbart studentlinjer, det
30
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
förra för kvinnliga elever ock det senare för manliga. Seminarierna i Falun
och Kalmar torde liksom hittills böra avses för kvinnliga elever. Utskottet
får alltså förorda, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hemställer,
att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående ändring i folkskoleseminarieorganisationen
i anslutning till de synpunkter utskottet här
ovan angivit samt snarast möjligt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen må giva anledning.
Den av departementschefen —---får utskottet tillstyrka.
I övrigt har---erinran eller yttrande.»;
dels och att utskottets hemställan under A. Beträffande folkskoleseminarierna
till följd härav bort erhålla följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
och med avslag å motionerna I: 206 och lii 276,
a) godkänna följande---- reservationsanslag av
48,000 kronor;
e) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.
Majit måtte låta verkställa utredning angående ändring
i folkskoleseminarieorganisationen i anslutning till de
synpunkter utskottet i det föregående angivit samt snarast
möjligt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen må giva anledning»;
2:o) av herr Oscar Olsson, som ansett
dels att utskottets yttrande (sid. 14) under rubriken Förslagsanslaget till
Folkskoleseminarierna: Avlöningar, a) Elevintagningen, organisationen samt
lärarnas tjänstgöring bort hava följande lydelse:
»Utskottet får understryka departementschefens tvekan, huruvida skolöverstyrelsens
beräkningar, att arbetslösheten bland lärarna skulle vara
fullständigt hävd läsåfet 1945/46, äro fullt säkra. Utskottet finner sig
därför böra gå fram med större försiktighet vid tillstyrkande av nyintagningar
i år än departementschefen. Det kan ifrågasättas, örn det
inte rent av förelegat ganska goda skäl att hellre följa folkskollärarorganisationernas
förslag, att ingen elevintagning i år måtte göras. Under
alla förhållanden torde den föreslagna intagningen vid det kvinnliga
seminariet i Stockholm böra få anstå, i synnerhet som förslag framkommit
att detta seminarium borde nedläggas, örn den nuvarande seminarieorganisationen
efter närmare utredning skulle befinnas för stor.
Därigenom skulle intagningen begränsas till 120 elever i stället för 144,
om intagning också kommit till stånd i Stockholm.
Vidare synes det ägnat att framkalla vissa betänkligheter, om bestämmelser
träffas för intagning av enbart manliga seminarister vid läroanstalter,
som i organisationen bestämts till samseminarier. Det kunde
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
31
tänkas medföra en icke önskvärd utveckling fram till ett förhållande
att lärarplatser på grund av ovidkommande förhållanden ledigförklarades
enbart för manlig sökande. Lärarplats bör i allmänhet stå öppen
för fri tävlan och besättas med den mest förtjänta läraren oavsett kön.
Naturligtvis kan ett skoldistrikt behöva för undervisning i manlig slöjd
kompetent lärare, och i så fall bör den saken kunna ordnas genom att
kompetensvillkoret kommer med vid platsens ledigförklarande. Även vid
bibehållandet av karaktären av samseminarium vid intagning i första klassen
i Göteborg och Lund Lomme emellertid proportionen att bli 84 till
60 till de manliga sökandenas fördel även örn som departementschefen
föresloge 144 seminarieelever intoges. Utskottet får därför förorda, att
både män och kvinnor intagas vid dessa seminarier på samma sätt som
vid folkskoleseminariet i Umeå.
Vidkommande folkskoleseminariernas yttre organisation får utskottet
anföra följande. Med hänsyn till det otillfredsställande förhållande, som
för närvarande råder därigenom att folkskoleseminariernas kapacitet
icke fullt utnyttjas, synes det utskottet böra tagas i övervägande att
begränsa seminarieorganisationen. Antalet seminarier måste betecknas
såsom för stort, och en beskärning av organisationen torde låta sig
genomföra utan att examinationskapaciteten därigenom nedbringas. En
koncentration av undervisningen till ett färre antal seminarier måste
ur såväl pedagogiska som administrativa synpunkter vara att föredraga
framför den nuvarande anordningen med läroanstalter, som så att säga*
äro lagda i reserv. Därvid torde i första hand böra övervägas nedläggandet
av enkelseminarierna, men också de synpunkter beaktas beträffande
seminarierna i Stockholm och Falun som framförts av statskontoret.
Skäl synas också tala för att seminarierna i Lund och Uppsala
ordnas med enbart studentlinjer. Utskottet får alltså förorda, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit hemställer, att Kungl. Majit måtte
låta verkställa utredning angående ändring i folkskoleseminarieorganisationen
i anslutning till de synpunkter utskottet här ovan angivit samt
snarast möjligt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
må giva anledning.
Den av departementschefen---får utskottet tillstyrka.
I övrigt har — — — erinran eller yttrande»;
dels och att utskottets hemställan under A. Beträffande folkskoleseminanerna
till följd härav bort erhålla följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
och med avslag å motionerna I: 206 och lii 276,
a) godkänna följande---reservationsanslag av
48,000 kronor;
e) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit
måtte låta verkställa utredning angående ändring i folk
-
32
Statsutskottets utlåtande Nr 98.
skoleseminarieorganisationen i anslutning till de synpunkter
utskottet i det föregående angivit samt snarast
möjligt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
må giva anledning»;
B. I fråga örn småskoleseminarierna:
av herr Oscar Olsson, som ansett
dels att utskottets yttrande (sid. 21) under rubriken Förslagsanslaget till
Småskoleseminarierna: Avlöningar, a) Elevintagningen och organisationen
bort hava följande lydelse:
»Utskottet är ense med departementschefen och skolöverstyrelsen om att
elevintagning nästa läsår bör äga rum vid småskoleseminarierna i Landskrona
och Strängnäs. I likhet med departementschefen anser utskottet sannolikheten
icke tala för att småskollärareverskottet år 1945 kommer att vara
hävt i Norrland. Med hänsyn härtill kan det såsom departementschefen framhåller
icke vara lämpligt att utexaminera två klasser småskollärarinnor i de
tva län, där tillgången på småskollärare är relativt störst och anställningsförhållandena
för dessa varit exceptionellt dåliga. Utskottet ansluter sig därför
till den av departementschefen hävdade uppfattningen, att intagning av
en klassavdelning vid ett av de till övre Norrland förlagda seminarierna synes
vara tillfyllest, och får på av departementschefen anförda skäl förorda att
denna intagning kommer att äga rum vid seminariet i Lycksele. Av den
ståndpunkt utskottet sålunda intagit följer, att utskottet ställer sig avvisande
till det i motionerna I: 207 och II: 277 framställda yrkandet.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen
anfört i fråga om småskoleseminariernas organisation»;
dels att utskottets yttrande (sid. 21) under rubriken Förslagsanslaget till
Småskoleseminarierna: Avlöningar, b) Anslagsberäkningar bort hava följande
lydelse:
»Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
gjorda anslagsberäkningarna för nästa budgetår»;
dels att utskottets yttrande (sid. 22) under rubriken Förslagsanslaget till
Småskoleseminarierna: Omkostnader bort hava följande lydelse:
»Utskottet har icke funnit något att erinra mot de av departementschefen
verkställda anslagsberäkningarna för nästa budgetår och har icke heller något
att invända mot vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang
anfört»;
dels att utskottets yttrande (sid. 23) under rubriken Reservationsanslaget
till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. bort hava följande lydelse:
»Utskottet tillstyrker att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres
med av departementschefen angivet belopp, 7,500 kronor»;
dels ock att utskottets hemställan under B. Beträffande småskolesemiiuirierna
till följd härav bort erhålla följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande Nr 98. 33
»att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:207 och 11:277,
a) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis......................kronor 328,000
Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt semina
rieläkare.
..........kronor 1,950
b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier.
.... » 2,000
c. Arvoden åt biträden
å rektorsexpeditio
nerna.
............ » 1,000
d. Tilläggsarvoden åt
lärare i trädgårdsskötsel
............ » 1,050
e. Arvode åt ett biträde
för matlagningen vid
seminariet i Lycksele » 1,300 »
Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis.............. »
Rörligt tillägg, förslagsvis...... . . . »
7,300
57.000
60.000
Summa kronor 452,300;
b) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 452,300 kronor;
c) till Småskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 69,500 kronor;
d) till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.
för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 7,500 kronor».
Bihang till riksdagen! protokoll 19iS. 6 sami. Nr 98.
3