Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande kapitalinvestering
i statens affårsverksfonder för budgetåret 1942/43
i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. I propositionen nr 1
bär Kungl. Majit under kapitalbudgeten (bilaga 4, punkt 1, sid. 1—5 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3
januari 1942) föreslagit riksdagen att till Inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 700,000
kronor.

Anslaget till inköp av inventarier för postverkets behov har för budgetåren
1937/38—1941/42 anvisats med respektive 700,000 kronor, 975,000 kronor,
1,250,000 kronor, 700,000 kronor och 500,000 kronor.

I skrivelse den 25 september 1941 har generalpoststyrelsen hemställt örn
motsvarande anslag för budgetåret 1942/43 med 700,000 kronor. Styrelsen
har tillika hemställt, att den jämlikt Kungl. Maj.ts beslut den 22 maj 1925
styrelsen åliggande skyldigheten att årligen avgiva redogörelse för postdiligensstrafiken,
avseende tiden den 1 september till och med den 31 augusti,
måtte upphöra. Till stöd härför har styrelsen anfört, att redogörelse för
postdiligenstrafiken jämväl inflöte i den berättelse örn postverkets förvaltning,
som i enlighet med Kungl. Majrts instruktion för generalpoststyrelsen
efter utgången av varje kalenderår skulle avgivas till chefen för kommunikationsdepartementet.

Departementschefen har anfört följande.

Enligt generalpoststyrelsens beräkningar erfordras för anskaffning av inventarier
för budgetåret 1942/43 ett belopp av 1,000,000 kronor. Häri ingå

305,000 kronor till viss maskinanskaffning för postverkets nya verkstadsoch
förrådsbyggnader i Ulvsunda, vilka beräknas bliva färdiga i slutet av
år 1942. Då utgiftsberäkningama synas uppgjorda med hänsynstagande till
den sparsamhet, som förhållandena kräva, har jag icke velat ifrågasätta
någon nedsättning av det såsom erforderligt angivna beloppet. På grund av
beräknad reservation å anslaget bör detsamma för nästa budgetår i enlighet
med generalpoststyrelsens förslag anvisas med 700,000 kronor.

Vad styrelsen anfört och meddelat beträffande den av styrelsen under
senaste redogörelseåret bedrivna postdiligenstrafiken bar icke givit mig an Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 9. I

2

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

ledning till särskilt yttrande. Av skäl som styrelsen anfört synes någon redogörelse
för postdiligenstrafiken utöver den, som intages i den årligen utkommande
berättelsen om postverkets förvaltning, icke vidare vara erforderlig.
Därest riksdagen icke uttalar annan mening, kommer framdeles någon redogörelse
örn postdiligenstrafiken icke att intagas i statsverkspropositionen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag. Departementschefens uttalande
örn att någon redogörelse för postdiligenstrafiken ej vidare skall intagas i
statsverkspropositionen föranleder ej heller erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

700,000 kronor.

2;o) Nytt bangårdspostkontor i Stockholm. Under erinran att förevarande
förslag (punkt 2, sid. 5) allenast innebär anvisande av fortsättningsanslag
enligt riksdagens år 1941 fattade beslut om byggande av nytt bangårdspostkontor
i Stockholm, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

3 o) Tillbyggnad till postgirohuset i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt

3 sid 5_io) föreslagit riksdagen att för Tillbyggnad till postgirohuset i

Stockholm för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 325,000
kronor.

I sin skrivelse den 5 september 1941 har generalpoststyrelsen hemställt om
anvisande av medel för ytterligare tillbyggnad av postgirohuset i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen har i avgivet utlåtande ställt sig tveksam beträffande
lämpligheten att genomföra den föreslagna tillbyggnaden, vilken måste betraktas
såsom en nödfallsåtgärd och försvåra ett rationellt utbyggande av

postgirokontorets lokaler.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

De av generalpoststyrelsen lämnade uppgifterna om bankavdelningens allmänna
verksamhet under tiden efter år 1936 visa, att den tidigare ökningen
i denna verksamhet kraftigt fortsatt. Sålunda beraknas msattnmgarna och
uttagningarna vid 1941 års utgång ha ökat i postsparbanken med omkring
72 procent och i postgirorörelsen med omkring 63 procent. Personalen beräknas
vid samma tid ha ökat med 92 procent. Denna avsevarda stegring
i bankavdelningens verksamhet har medfört, att alla tillgängliga lokalutrymmen
måst tagas i anspråk. Då generalpoststyrelsen räknar med en
fortsatt ökning av verksamheten, har styrelsen funnit det nödvändigt, att
ytterligare lokaler anskaffas för avdelningen. I dylikt syfte har styrelsen
framlagt förslag om uppförande av en flygelbyggnad a postgirohusets gard.
Genom tillbyggnaden, som skulle uppföras i fem våningar, skulle erhallas
nya lokaler om en sammanlagd golvyta av cirka 1,100 kvadratmeter.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

3

Ehuru eu viss avlastning i bankavdelningens arbete är att förvänta, då
en del av de av nu rådande krisförhållanden föranledda uppgifterna upphör,
torde man emellertid hava anledning räkna med att avdelningens verksamhet
i övrigt kommer att ytterligare öka och att till följd därav behov av
nya lokaler uppkommer. Jag finner därför i likhet med generalpoststyrelsen
erforderligt, att åtgärder nu vidtagas i syfte att tillgodose detta behov.

Det av generalpoststyrelsen framlagda förslaget synes med hänsyn till det
förhållandevis ringa utrymmestillskott, som därmed skulle vinnas, knappast
vara ägnat att sett på längre sikt erbjuda en fullt tillfredsställande lösning
av lokalfrågan. Härtill kommer, att förslaget kan antagas försvåra ett rationellt
utbyggande framdeles av postgirokontorets lokaler. Byggnadsstyrelsen
bär också, utan att dock avstyrka förslaget, ställt sig tveksam till detsamma.
Enligt vad generalpoststyrelsen upplyst föreligger emellertid icke för närvarande
möjlighet att förvärva någon intilliggande tomt, varå en nybyggnad
med tillräckliga utrymmen för längre tid skulle kunna uppföras. Ej heller
bör utan starka skäl en förflyttning från postgirohuset ske av någon av de
särskilda avdelningarna, enär dessa äro intimt beroende av varandra för
arbetets rationella bedrivande. Under för handen varande förhållanden vill
jag därför icke motsätta mig, att styrelsens förslag för tillgodoseende av
bankavdelningens aktuella lokalbehov kommer till utförande.

Mot de för byggnadsföretaget upprättade ritningarna har jag intet att
erinra. Jag förutsätter emellertid, att den ändring i stadsplanen för kvarteret
Blåmannen, som erfordras för byggnadsföretagets genomförande, skall
kunna komma till stånd. Kostnaderna för företaget torde med hänsyn till
vad byggnadsstyrelsen anfört böra beräknas till 325,000 kronor.

Förevarande förslag avser att skaffa ytterligare lokalutrymmen för postgirokontoret
och postsparbanken. I likhet med departementschefen har utskottet
ansett generalpoststyrelsens i detta avseende framlagda förslag böra
tillmötesgås. Visserligen kan detsamma ur stadsplanesynpunkt möta vissa invändningar,
men då postsparbankens och postgirokontorets arbetsdetaljer
äro så intimt beroende av varandra, att förhyring av lokaler av styrelsen
ansetts utesluten, torde den ifrågasatta lösningen, enligt vad utskottet också
vid besök på platsen övertygat sig om, kunna godtagas.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för Tillbyggnad till postgirohuset i Stockholm
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

325,000 kronor.

4:o) Posthusbyggnad i Karlskrona. Kungl. Majit har (punkt 4, sid. 11—
13) föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad i Karlskrona för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 530,000 kronor.

Med åberopande av ett av generalpoststyrelsen gjort förslag, varöver 19å0
års civila byggnadsutredning yttrat sig, har departementschefen anfört följande.

Med hänsyn till vad generalpoststyrelsen anfört örn det trängande behovet
av ökade lokaler för postkontoret i Karlskrona torde åtgärder nu böra vidtagas
för att lösa denna lokalfråga. Då generalpoststyrelsens förslag om uppförande
av en posthusbyggnad å den sistlidna år för sådant ändamål förvär -

fv(slottet.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

vade tomtmarken på ett tillfredsställande sätt synes tillgodose det föreliggande
lokalbehovet, vill jag biträda styrelsens förslag. .

1940 års civila byggnadsordning har framställt vissa till besparingar syltande
erinringar mot förslaget, över vilka generalpoststyrelsen ännu icke hunnit
yttra sig. Slutlig ställning torde därför icke nu böra tagas till frågan om
byggnadens närmare utformning.

" Då de ifrågasatta ändringarna kunna antagas komma att medföra en viss
minskning i de av generalpoststyrelsen till 530,000 kronor beräknade byggnadskostnaderna,
kan alltså detta belopp betraktas som den övre gränsen
för dessa kostnader. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, därest riksdagen
anvisar det av styrelsen begärda beloppet, sedermera med beaktande
av föreliggande besparingsmöjligheter meddela beslut om anslagets disponerande.

Utskottet. För inköp av tomtmark till ifrågavarande posthusbyggnad vid stora torget
i Karlskrona anvisades av 1941 års riksdag 167,000 kronor. Enligt vad
som då upplystes råder svår lokalbrist inom postkontoret, och någon ytterligare
påbyggnad av riksbankshuset, där postkontoret sedan gammalt är inrymt,
kan ej lämpligen ifrågakomma.

Såsom av den av departementschefen lämnade redogörelsen framgår, äro
planerna för byggnadsföretaget ännu ej definitivt fastställda, i det att 1940
års civila byggnadsutredning föreslagit vissa förändringar, varöver generalpoststyrelsen
för närvarande har att yttra sig. Bland de av byggnadsutredningen
ifrågasatta besparingarna ingår, att till sockel skall användas natursten
allenast utefter en fasad, men i övrigt betong. Med hänsyn till rådande
knapphet på cement och då byggnadsföretaget utföres nära ett stendistrikt,
synes det utskottet förtjänt att ytterligare övervägas, huruvida kostnadsskillnaden
mellan granit- och betongsockel är av en sådan storleksordning,
att ett utbyte av det ursprungligen tänkta byggnadsmaterialet är påkallat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Posthusbyggnad i Karlskrona för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 530,000 kronor.

5:o) Posthusbyggnad i Borås. Postliusbyggnad i Östersund. Beträffande
Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag (punkterna 5 och 6, sid. 13 och 14) kommer
utskottet att framdeles avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

6:o) Inköp för postverkets räkning av tomt i Umeå. Under erinran att
förevarande förslag (punkt 7, sid. 14—16) allenast avser anskaffande av ytterligare
erforderligt gårdsutrymme för posthusfastigheten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp för postverkets räkning av
tomt i Umeå för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 23,600 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

7:o) Inköp för postverkets räkning av tomt i Skellefteå. Under erinran att
förevarande förslag (punkt 8, sid. 16) allenast avser beredande av medel till
likviderande av tomtmark, som inköpts enligt bemyndigande av 1941 års
riksdag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp för postverkets räkning av tomt
i Skellefteå för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.

Telegrafverket.

8:o) Telefonstationsbyggnad i Lidingö. Kungl. Maj:t har (punkt 9, sid. 17
och 18) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnad i Lidingö för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 192,000 kronor.

I skrivelse den 11 november 1941 har telegrafstyrelsen hemställt örn anslag
för telefonstationsbyggnad i Lidingö med 192,000 kronor, varvid anförts
bland annat följande.

I avsikt att i full utsträckning kunna utnyttja automatiseringens fördelar
såväl ekonomiskt som ur trafiksynpunkt hade styrelsen planerat ett successivt
utbyggande av automatnätet icke endast till Stockholms förorter utan
även till andra orter inom Stockholms telefonområde ävensom till angränsande
automatiska stationer, exempelvis Södertälje. För att kunna genomföra
detta projekt krävdes emellertid, anför styrelsen, en revidering och
komplettering av redan befintliga stationer. Enligt den utredning, som i detta
hänseende verkställts och som slutförts under år 1941, hade det beträffande
telefonstationen i Lidingö villastad visat sig lämpligast och mest ekonomiskt
att, i stället för att nu företaga en för den fortsatta automatiseringen nödvändig
förändring och komplettering av den nuvarande stationsutrustningen
för att därefter inom några år på grund av abonnentökning bliva nödsakad
ersätta den med en helt ny station, redan nu verkställa denna nybyggnad
med materiel, lämpad för den utvidgade automatiseringen. Vissa delar av
materielen på den nuvarande stationen, som icke berördes av förändringarna,
kunde emellertid sedan de lediggjorts användas på nytt vid utökningar
av stationerna inom stockholmsområdet.

Ifrågavarande nybyggnad bär ansetts motiverad av nuvarande utrymmesbrist
men också av den planerade utsträckningen av automattelefonnätet till
vissa ytterligare orter kring Stockholm. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Lidingö för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 192,000
kronor.

9:o) Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden. Kungl. Majit har (punkt 10,
sid. 19 och 20) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.

Utnkotlet.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Ifrågavarande nybyggnad är avsedd att inrymma den nya automatiska
telefonstation, som enligt uppgjord plan bör stå färdig att tagas i bruk 1943.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

85,000 kronor.

10:o) Telefonstationsbyggnad i Roslags Näsby. Kungl. Maj:t bar (punkt
11, sid. 20 och 21) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnad i Roslags
Näsby för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 110,000
kronor.

Med åberopande av ett av telegrafstyrelsen framlagt förslag har departementschefen
anfört följande.

I likhet med vad som skett på andra platser, där automatisering genomförts,
bör den automatiska telefonstationen i Roslags Näsby förläggas i en
telegrafverket tillhörig byggnad. För en sådan byggnad har telegrafstyrelsen
med Kungl. Maj:ts medgivande förvärvat lämplig tomtmark.

För att den nya byggnaden skall kunna färdigställas i god tid innan den
nuvarande telefonstationen beräknas bliva fullbelagd, måste arbetena påboljas
nästa budgetår.

Då vad styrelsen föreslagit samt de för byggnadsföretaget uppgjorda ritningarna
och den verkställda kostnadsberäkningen icke givit mig anledning
till erinran, vill jag tillstyrka telegrafstyrelsens framställning.

Jämväl nu förevarande av den fortgående automatiseringen av telefonnätet
kring Stockholm motiverade förslag har utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Roslags
Näsby för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 110,000 kronor.

U:o) Telefonstationsbyggnad i Kristianstad. Kungl. Majit har (punkt 12,
sid. 21—23) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnad i Kristianstad
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 635,000 kronor.

I skrivelse den 11 november 1941 har telegrafstyrelsen hemställt, att för
ifrågavarande nybyggnad, för vilken tomt redan inköpts, måtte anvisas

635,000 kronor, till vilket belopp kostnaderna preliminärt beräknats.

Byggnadsstyrelsen, som granskat byggnadsritningarna, har i skrivelse till
telegrafstyrelsen den 9 december 1941 meddelat, att länsarkitekten, sedan
byggnadsstyrelsen framställt vissa erinringar mot dennes förslag, låtit i vissa
delar omarbeta detsamma. Det nya förslaget, mot vilket byggnadsstyrelsen
icke haft något att invända, har styrelsen kostnadsberäknat till 635,000 kronor.
Sedermera har styrelsen i skrivelse till telegrafstyrelsen den 16 december
1941 anmält, att länsarkitekten till byggnadsstyrelsen överlämnat ett å

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7

sju den 12 december 1941 dagtecknade ritningar åskådliggjort nytt förslag,
innebärande i vissa detaljer en ytterligare överarbetning av det ursprungliga
förslaget. Mot detta förslag har byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra.

1940 års civila byggnadsutredning, som anbefallts avgiva utlåtande i ärendet,
bär ännu icke inkommit med sitt utlåtande.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Telefonstationen i Kristianstad är sedan år 1911 inrymd i en telegrafverket
tillhörig fastighet. Lokalutrymmena äro inom kort i sin helhet utnyttjade,
och stationsmaterielen är föråldrad och i behov av förnyelse. Någon
sådan komplettering eller utbyggnad av den nuvarande utrustningen, att stationen
under någon längre tid kan bibehållas, lär ej vara möjlig. Med hänsyn
härtill vill jag biträda telegrafstyrelsens förslag, att en ny telefonstationsbyggnad
uppföres på den för sådant ändamål år 1940 förvärvade tomten.

Ritningarna till den planerade stationsbyggnaden, vilka uppgjorts av länsarkitekten
i Kristianstads län, hava sedan byggnadsstyrelsen framställt vissa
erinringar mot desamma omarbetats av länsarkitekten. Byggnadsstyrelsen har
beräknat kostnaderna för byggnadens utförande enligt det omarbetade förslaget
till 635,000 kronor. Innan yttrande i ärendet föreligger från civila
byggnadsutredningen torde ställning icke böra tagas till frågan om byggnadens
slutliga utformning. Det av telegrafstyrelsen äskade beloppet torde
emellertid böra anvisas för nästa budgetår. Därvid förutsätter jag, att det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, därest riksdagen anvisar nämnda belopp,
meddela beslut i fråga om det belopp, som må av anslaget tagas i anspråk
för byggnadsföretaget.

Av utredningen framgår att den nuvarande telefonstationen i Kristianstad
är i hög grad föråldrad och försliten och att ett starkt behov föreligger av stationens
snara nybyggnad. Med hänsyn härtill har utskottet ej velat motsätta
sig, att det begärda anslagsbeloppet nu beviljas. De preliminärt uppskattade
byggnadskostnaderna förefalla dock höga. Å Kungl. Majit torde emellertid
böra ankomma att ytterligare undersöka i vad mån några besparingar äro
möjliga. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Kristianstad
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

635,000 kronor.

12:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Nynäshamn. Med tillstyrkande
av Kungl. Majlis förslag (punkt 13, sid. 23 och 24) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Nynäshamn för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.

13:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.
Majit har (punkt 14, sid. 24—30) föreslagit riksdagen alf till Fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av 25,000,000 kronor.

Ulskoitet.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende Ilar
— på sätt framgår av statsverkspropositionen — för budgetåren 1934/35—
1941/42 anvisats med följande belopp:

Budgetår.

1934/35

1935/36

1936/37

1937/38

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

Kronor.

12.350.000

15,000,000

15.600.000

30.100.000

39.200.000

32.200.000

15.000. 000

22.000. 000.

Dessutom ha å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisats
4,395,000 kronor, avsedda för en av militära skäl förestavad komplettering
av det permanenta trådtelegrafnätet samt för visst rikskabelarbete. Det
må här vidare erinras, att den förhållandevis låga medelsanvisningen för
budgetåret 1940/41 berodde därpå, att genom särskilt beslut av Kungl. Majit
ett belopp av 10,000,000 kronor av anslaget för budgetåret 1939/40 icke fick
disponeras under budgetåret utan förutsattes skola få tagas i anspråk först
under budgetåret 1940/41.

I sin skrivelse den 11 november har telegrafstyrelsen hemställt, att för fortsatt
utveckling av statens telefon- och telegrafväsende måtte anvisas dels
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av

4.000. 000 kronor och dels för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av

28.000. 000 kronor.

Statens industrikommission, som anbefallts avgiva utlåtande över telegrafstyrelsens
anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 i vad desamma i väsentlig
mån kunde äga betydelse för landets råvaruförsörjning, har i utlåtande
den 12 december 1941 sammanfattningsvis anfört, att nu rådande knapphet
på material icke torde böra hindra anläggningen av den av telegrafstyrelsen
planerade rikskabeln Skellefteå—Luleå, medan däremot med den likaledes
eventuellt örn militära skäl så påfordrade av styrelsen tänkta kabelanläggningen
Örebro—Mjölby tillsvidare syntes böra anstå. I vilken utsträckning
övriga arbeten kunde komma till utförande måste bliva beroende på försörjningslägets
utveckling och på storleken och angelägenhetsgraden av övriga
anspråk på vissa metaller. I den mån styrelsen ansåge dessa arbeten böra
komma till utförande, syntes fortlöpande yttranden rörande materialförsörjningen
böra inhämtas från industrikommissionen.

Under erinran om den under år 1941 inträffade, ej tidigare förutsedda
abonnentökningen har departementschefen anfört bland annat följande.

Denna icke förutsedda abonnentökning har för telegrafverket medfört ett
ökat kapitalutlägg av omkring 8,000,000 kronor. Detta belopp har till hälften
kunnat täckas av en odisponerad behållning å förevarande anslag, som
förelåg vid ingången av år 1941. I övrigt har för utgiften måst anlitas medel,

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

som avsetts för andra ändamål. Då på sätt telegrafstyrelsen föreslagit den
ökade utgiften i vad avser ett belopp av 4,000,000 kronor bör täckas genom
anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår, gör jag senare i dag hemställan
härom.

Telegrafstyrelsen bär beräknat abonnentökningen under år 1942 till 60,000.
De skäl, som jag nästlidet år anförde lill stöd för uppfattningen, att abonnentökningen
skulle komma att minska, synas på grund av den allmänna utvecklingen
under tiden därefter hava vunnit i styrka. Härtill kommer, att
den fortsatta utvecklingen i vad avser telefonabonnenternas antal kan antagas
röna inflytande av Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1941 angående
särskild inträdesavgift för fortlöpande abonnemang å huvudapparat och särskild
samtalsavgift för rikssamtal. Jag anser på grund av här anförda förhållanden,
att man vid anslagsberäkningen har anledning räkna med en något
mindre ökning än den telegrafstyrelsen förutsatt.

Det sammanlagda anslagsbehovet för nästa hudgetår till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende beräknar styrelsen till 28,000,000
kronor. Med hänsyn till bristen på metaller har styrelsen vid beräkningen av
anslagsbehovet utgått från att arbetet med den eljest planerade rikskabelanläggningen
å sträckan Örebro—Mjölby, som beräknats draga en kostnad av

4.650.000 kronor, varav 2,050,000 kronor skulle anvisas såsom kapitalinvesteringsmedel,
tills vidare skall uppskjutas. Av samma skäl har styrelsen ansett
sig böra avsevärt inskränka de övriga anläggningarnas omfattning, trots att
detta komme att leda till en betydande minskning av de befintliga reserverna
i de olika näten.

Styrelsens anslagsberäkning har icke givit mig anledning till annan erinran,
än att med hänsyn till vad jag anfört rörande abonnentökningen under
år 1942 det äskade anslagsbeloppet torde kunna nedsättas till 25,000,000 kronor.
Huruvida det sålunda tillstyrkta arbetsprogrammet kan i sin helhet
komma till utförande torde emellertid i sista hand bliva beroende på försörjningslägets
utveckling i vad avser vissa metaller, varå brist för närvarande
råder. Jag förutsätter, att telegrafstyrelsen, i enlighet med vad industrikommissionen
anfört, inhämtar fortlöpande yttranden från kommissionen rörande
materialförsörjningen, innan arbeten av här ifrågavarande slag påbörjas av
telegrafstyrelsen.

Bestämmande för medelsbehovet under förevarande anslag är framförallt
tillströmningen av nya telefonabonnenter. Ökningen av antalet nytecknade
telefonabonnemang har under den senaste sexårsperioden, d. v. s. de sista
tre förkrigsåren 1936—1938 och dc tre krigsåren 1939—1941 varit högst avsevärd.
Från ingången av år 1936 har antalet telefonapparater ökat från

628.000 till cirka 965,000 vid senaste årsskiftet. Ökningen ensamt under
år 1941 utgör cirka 75,000, vilken siffra icke tidigare uppnåtts. För år 1942
har telegrafstyrelsen räknat med 60,000 nya abonnemang. Departementschefen
har emellertid vid sin anslagsberäkning utgått ifrån en något mindre
ökning.

Såsom utskottet vid behandlingen föregående år av motsvarande anslag
framhöll, måste främst nödvändigheten av att minska förbrukningen av
metaller och annan materiel föranleda försiktighet vid planläggningen av
nyanläggningar vid telegrafverket. Det kan vara av intresse att erinra, att
varje telefonapparat i det svenska telefonnätet redan före kriget representerade
en anläggningskostnad av liver 500 kronor. De tta belopp kunde emel -

Ulskotlei.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

lertid på grand av anslutningsförhållandena flerfaldigt ökas. Med nuvarande
priser äro motsvarande kostnader avsevärt högre.

En nytillkommen viktig faktor vid bedömandet av abonnenttillströmningen
är den höjning av inträdesavgifterna från 20 till 50 kronor, som från och
med årsskiftet vidtagits. Denna höjning, som främst tillkommit för att öka
inkomsterna från telegrafverket, bör i sin mån också kunna verka tillhakahållande
på nytillströmningen av abonnenter. En samtidigt införd mindre ökning
i avgifterna för rikssamtal bör också kunna verka återhållande på samtalsfrekvensen
samt därmed på behoven av nya linjeanläggningar och växelförstärkningar.

Från nu angivna utgångspunkter har utskottet ansett viss begränsning påkallad
i de av telegrafstyrelsen framställda anslagskraven. Utskottet har därvid
funnit sig kunna godtaga departementschefens beräkning, vilken innebär
att det av styrelsen begärda beloppet 28,000,000 kronor nedsättes till

25.000. 000 kronor.

Utskottet tillstyrker likaledes Kungl. Maj:ts förslag om ett anslag på

4.000. 000 kronor å tilläggsstat II för innevarande budgetår, vilket anslag är
betingat av den oförutsett starka abonnenttillströmningen under år 1941. Härom
gör emellertid utskottet hemställan i sitt utlåtande nr 17, punkt 3.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsatt utveckling av statens telef onoch
telegrafväsende för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 25,000,000 kronor.

14:o) Radioanläggningar för luftfarten. Med tillstyrkande av Kungl.
Majits förslag (punkt 15, sid. 30 och 31) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Radioanläggningar för luftfarten för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 35,000
kronor.

Statens järnvägar.

15:o) Bangårdsarbcten i Ånge m. m. Kungl. Majit bar (punkt 1(5, sid.
34) föreslagit riksdagen att till Bangårdsarbeten i Änge m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor.

I proposition den 3 januari 1941, nr 2, anmäldes ett av järnvägsstyrelsen
framlagt förslag till ombyggnad och utvidgning av bangården i Ånge. Kostnaderna
för förslagets genomförande beräknades approximativt till 3,000,000
kronor. För ändamålet lia hittills anvisats dels 1,050,000 kronor å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41, dels 350,000 kronor å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1941/42.

Järnvägsstyrelsen har ansett det angeläget att återstående, i den framlagda
planen ingående arbeten med det snaraste utfördes samt beräknat kostnaderna
härför till 1,600,000 kronor, varav 200,000 kronor till arbeten, för vilka

Statsutskottets utlåtande Nv 9-

11

kostnaderna borde bestridas av förnyelsefondsmedel. Styrelsen har hemställt,
att 1,400,000 kronor måtte för budgetåret 1942/43 anvisas till ifrågavarande
ändamål.

Departementschefen har biträtt järnvägsstyrelsens förslag.

• Utskottet får. med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Bangårdsarbeten i Ånge m. m. för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 1,400,000
kronor.

16:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majit har (punkt 17,
sid. 35—38) föreslagit riksdagen att till Fortsatt anläggning av dubbelspår
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

För budgetåret 1941/42 är ett belopp av 10,000,000 kronor disponibelt för
ifrågavarande ändamål. Härav ha 4,500,000 kronor anvisats å riksstaten för
budgetåret 1941/42, medan återstoden, 5,500,000 kronor, anvisats såsom Banslag
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt sedermera,
efter vederbörlig prövning rörande läget å arbetsmarknaden, ställts till järnvägsstyrelsens
förfogande. B-anslaget förutsattes skola disponeras endast för
terrasseringsarbeten.

För budgetåret 1942/43 har järnvägsstyrelsen hemställt om ett anslag å

10,000,000 kronor, att till ungefär lika delar användas till terrasserings- respektive
spår- och bangårdsarbeten m. m. Till stöd för sin framställning har
styrelsen åberopat, att behovet av dubbelspår å huvudlinjerna år från år
gjort sig alltmer gällande, att varje sträcka, som gjordes dubbelspårig, medförde
ökade möjligheter att smidigt avveckla trafiken samt att jämväl den
omständigheten att någon avsevärd förbättring i läget å arbetsmarknaden
icke torde vara att förutse talade för att järnvägsstyrelsen nästa budgetår
finge disponera medel för ifrågavarande ändamål i samma omfattning som
under innevarande budgetår. Järnvägsfullmåktigen Falkman har föreslagit
anslagets begränsning till 2,500,000 kronor eller samma belopp, som anvisades
för budgetåret 1939/40.

Departementschefen har förklarat sig icke hava något att erinra mot den
av järnvägsstyrelsen föreslagna medelsanvisningen under förutsättning att
större delen av anslaget, åtminstone 7,000,000 kronor, avsåges för terrasseringsarbeten
och dispositionen av detta belopp gjordes beroende av i vad mån
läget å arbetsmarknaden komme att motivera arbetenas igångsättande.

Med biträdande av vad departementschefen anfört angående storleken av
det belopp, som bör avses för terrasseringsarbeten, och villkoren för dispositionen
av detta belopp får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Fortsatt anläggning av dubbelspår för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000
kronor.

Utskottet.

Utskottet.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17:o) Rälsutbyten in. lii. Kungl. Maj:t har (punkt 18, sid. 38—40) föreslagit
riksdagen att till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av 3,700,000 kronor.

För tillgodoseende av de successivt ökade kraven på statens järnvägar i
fråga om driftsäkerhet, tåghastighet, möjlighet att använda tyngre rullande*
materiel ävensom fordonens jämna gång har, då på grund av förslitning behov
av ersättning samtidigt förelegat, lättare spårmateriel i betydande omfattning
utbytts mot tyngre.

För budgetåret 1941/42 ha till förevarande ändamål anvisats 4,400,000
kronor å riksstaten samt år 1941 2,600,000 kronor av förnyelsefondsmedel.
Fördelningen mellan riksstats- och förnyelsefondsanslag är i viss mån påverkad
därav, att förnyelsefonden under åren fram till år 1932 belastats även med
den merkostnad, som vid verkställda rälsutbyten uppkommit genom användning
av tyngre spårmaterial, som ökade banans kapacitet, och att nämnda
till något över 7 miljoner kronor beräknade merkostnad under en femårsperiod,
räknat från budgetåret 1937/38 respektive år 1937, ansetts böra omföras
från förnyelsefondsmedel till riksstatsmedel. Den angivna medelsanvisningen
är på grund härav i vad gäller förnyelsefondsmedel 1.4 miljoner
kronor lägre och i fråga om anslaget å riksstaten lika mycket högre än den
eljest skulle ha varit. Bortsett från denna reglering av vissa förnyelsefonden
under tidigare år för mycket påförda utgifter skulle sålunda av den för det
nu löpande budgetåret respektive kalenderåret beräknade totala kostnaden
för rälsutbyten m. m., 7,000,000 kronor, ett belopp av 3,000,000 kronor ha
bestritts med anslag å riksstaten och 4,000,000 kronor med förnyelsefondsmedel.

Järnvägsstyrelsen har framhållit, att den starka trafikökningen, statens
järnvägars ökade omfattning till följd av förstatligandet av vissa enskilda
järnvägar samt ökningen i material- och arbetspriser, allt faktorer som inverkat
på medelsanvisningen för löpande regleringsperiod, nu gjorde sig gällande
i än högre grad än för ett år sedan. Det vore sålunda på grund av trafikökningen
ofrånkomligt att under år 1942 inlägga nya Täler i starkt trafikerade
huvudspår till en längd av sammanlagt cirka 200 km mot normalt
endast omkring 140 km. Härtill komme rälsutbylen å mindre starkt trafikerade
linjer, där de vid huvudlinjerna upptagna rälerna efter justering åter
kunde komma till användning. Det sålunda utvidgade arbetsprogrammet för
år 1942 jämte de höga materialkostnaderna medförde ett till 12,000,000 kronor
stegrat medelsbehov, innebärande en ökning i förhållande till närmast
föregående år med 5,000,000 kronor. Enär detta anslagsbehov till stor del
vöre betingat av den på grund av trafikens intensifiering ökade rälsförslitningen
borde enligt styrelsens mening en större del av kostnaden än normalt bestridas
av förnyelsefondsmedel, förslagsvis 7,300,000 kronor. Återstoden,

4,700,000 kronor, borde anvisas å riksstaten.

Departementschefen har icke velat motsätta sig en ökning av medelsanvisningen
till rälsutbyten men har bland annat med hänsyn till önskvärd -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

heten att i rådande läge minska åtgången av järn ansett den sammanlagda
medelsanvisningen utan allt för allvarliga olägenheter kunna begränsas till

10.000. 000 kronor, varav 3,700,000 kronor borde anvisas å riksstaten och
återstoden utgå av förnyelsefondsmedel.

Rådande knapphet på järn och de höga rälsprisen göra det önskvärt att
för närvarande kunna begränsa ifrågavarande inköp av ny räls. Med hänsyn
härtill finner utskottet fog föreligga för den av departementschefen föreslagna
nedsättningen av ifrågavarande anslag. Med tillstyrkande alltså av Kungl.
Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rälsutbyten m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 3,700,000 kronor.

18:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Kungl. Majit har (punkt 19,
sid. 40 och 41) föreslagit riksdagen att till Diverse åtgärder för spårförstärkning
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål ha hittills, i enlighet med en för 1939 års lagtima
riksdag framlagd plan, anvisats 6,500,000 kronor, varav å statens järnvägars
driftkostnadsstater för år 1938 1,200,000 kronor och för vart och ett
av åren 1939—1941 1,100,000 kronor samt å riksstaten för vartdera av budgetåren
1939/40 och 1940/41 500,000 kronor ävensom för budgetåret 1941/42

1.000. 000 kronor.

Ett programenligt fortsättande av ifrågavarande arbeten har av järnvägsstyrelsen
beräknats för nästa regleringsperiod kräva en medelsanvisning av

2,300,000 kronor, varvid i enlighet med förut tillämpade principer 1,300,000
kronor borde bestridas av driftmedel.

Departementschef en har framhållit att den förhållandevis stora medelsanvisningen
å riksstaten för budgetåret 1941/42 betingats bland annat av arbetslöshetsskäl.
Då förhållandena å arbetsmarknaden för närvarande knappast
kunde utgöra tillräckliga skäl för oförändrat anslag samt det statsfinansiella
läget krävde den största återhållsamhet i fråga örn statsutgifterna, ansåge sig
departementschefen icke böra förorda större medelsanvisning å riksstaten
för nästa budgetår än 500,000 kronor.

Utskottet, som biträder vad departementschefen sålunda anfört, hemställer,

att riksdagen må till Diverse åtgärder för spårförstärkning
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

19:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Majit har (punkt
20, sid. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor.

Utskottet.

Utskottet.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

På grund av tillgängliga reservationer från tidigare budgetår ha under budgetåren
1940/41—1941/42 inga anslag äskats till ifrågavarande anläggningar.
Under förmälan att dessa reservationer beräknades vara konsumerade vid utgången
av budgetåret 1941/42 har järnvägsstyrelsen hemställt om anvisande
för nästa budgetår av medel till förevarande ändamål. Till stöd för sin framställning
har styrelsen åberopat att anläggningarna erfordrades för åstadkommande
av största möjliga trafiksäkerhet och bättre tågförbindelser. Därtill
komme lättnader i trafikarbetet, som medförde besparingar i löpande utgifter.
Med hänsyn härtill ävensom till numera vunnen teknisk erfarenhet vore det
motiverat att bedriva dessa arbeten i snabbare takt än hittills, så mycket mer
som kravet på snabb tågexpediering ökats i samband med de senaste årens
trafikstegring. För genomförande av ett inom styrelsen uppgjort arbetsprogram
för ifrågavarande anläggningar erfordrades enligt järnvägsstyrelsens
mening ett anslag å riksstaten för budgetåret 1942/43 av 2,000,000 kronor
jämte lika stort belopp av förnyelsefondsmedel.

Departementschefen har framhållit att anläggningarna verksamt bidraga
till en ur ekonomisk och trafiksäkerhetssynpunkt önskvärd förbättring av
driftförhållandena vid statens järnvägar samt att de därjämte möjliggöra
snabbare och tätare tågförbindelser. Med hänsyn till anförda omständigheter
vill departementschefen, oaktat det äskade beloppet, 4,000,000 kronor, kunde
synas högt, icke motsätta sig den föreslagna medelsanvisningen, fördelad
med lika belopp å riksstatsanslag respektive förnyelsefondsmedel.

Under erinran örn den betydelse växel- och signalsäkerhetsanläggningar i
all synnerhet vid rådande högtrafik ha för trafiksäkerheten får utskottet med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor.

20:o) Telefonanläggningar och kabelarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt
21, sid. 42—44) föreslagit riksdagen att till Telefonanläggningar och kabelarbeten
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000
kronor.

För fortsatt utbyggnad och modernisering av statens järnvägars telefonnät
har riksdagen under en följd av år anvisat medel, för budgetåren 1939/40—
1941/42 uppgående till respektive 300,000 kronor, 220,000 kronor och 700,000
kronor. Under rubriken Telefonanläggningar m. m. har därjämte å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisats ett reservationsanslag avsett
att i enlighet med en till 1,200,000 kronor kostnadsberäknad plan möjliggöra
att utförandet av särskilda skyddsrum för vissa telefonväxlar och förstärkaranläggningar
påbörjas.

Järnvägsstyrelsen har hemställt om anvisande å riksstaten för nästa budgetår
av dels 900,000 kronor till fullföljande av ovannämnda plan till skydds -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

rum, dels 400,000 kronor till högtalaranläggningar å järnvägsstationer, dels

500,000 kronor till modernisering och komplettering av telefonnätet å de under
innevarande budgetår förstatligade enskilda järnvägarna, dels 600,000
kronor till fortsatt utbyggnad i övrigt av statens järnvägars telefonnät eller
tillhopa 2,200,000 kronor.

Departementschefen har icke haft någon erinran mot anvisande av 900,000
kronor till skyddsrum. Beträffande järnvägsstyrelsens äskanden i övrigt har
departementschefen såväl på grund av statsfinansiella skäl som med hänsyn
till råvaruförsörjningen föreslagit en begränsning till 600,000 kronor, vilket
alltså innebär, att anslaget sammanlagt bestämmes till 1,500,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär att det av järnvägsstyrelsen
begärda beloppet 2,200,000 kronor nedsättes till 1,500,000‘kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefonanläggningar och kabelarbeten
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

21 :o) Om- och tillbyggnad av huvudförrådet i Östersund. Kungl. Majit
har (punkt 22, sid. 44 och 45) föreslagit riksdagen att till Om- och tillbyggnad
av huvudförrådet i Östersund för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har framhållit att ifrågavarande huvudförråd med hänsyn
främst till föreliggande eldfara men även till bristande utrymme och
olämpligt läge av vissa i förrådet ingående arbetslokaler vore i behov av en
genomgripande om- och tillbyggnad. Kostnaden härför har av styrelsen beräknats
till 350,000 kronor, varav 150,000 kronor borde bestridas av förnyelsefondsmedel,
medan återstoden krävde medelsanvisning å riksstaten.

Mot järnvägsstyrelsens kostnadsförslag för ifrågavarande byggnadsföretag
har departementschefen icke gjort någon erinran liksom icke heller mot den
föreslagna uppdelningen av medelsanvisningen på riksstatsanslag respektive
förnyelsefondsmedel.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till örn- och tillbyggnad av huvudförrådet
i Östersund för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.

22:o) Elektriska bclysningsanläggningai-. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 45 och 46), som avser beviljande av medel för
utförande av elektriska bclysningsanläggningai- såväl å bangårdar och i allmänna
tjänslelokaler som i personalbostäder, hemställer utskottet,

Utskottet.

Utskottet.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

att riksdagen må till Elektriska belysningsanlåggningar för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 150,000
kronor.

23:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Majit har (punkt 24,
sid. 46 och 47) föreslagit riksdagen att till Anläggningar för elektrisk tågdrift
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 835,000 kronor.

Under denna rubrik lia å respektive riksstater för budgetåren 1939/40—
1941/42 anvisats 1,100,000 kronor, 200,000 kronor och 980,000 kronor. Därutöver
ha å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisats 850,000
kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt örn anvisande av 200,000
kronor till särskilda matarledningar mellan omformarstationen i Häggvik
samt Hagalunds lokstation och rangerbangård, 50,000 kronor till påbörjande
(totalkostnad cirka 100,000 kronor) av förstärkning och ombyggnad av
starkströmsnät å Göteborgs bangårdar, 150,000 kronor för anskaffning och
uppsättning av anordningar för parallelledningar av flera omformarstationer
samt slutligen 435,000 kronor för diverse kompletteringsarbeten, eller tillhopa
835,000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt anvisande av det av järnvägsstyrelsen
begärda beloppet.

Ifrågavarande anslag är avsett för vissa tekniska förbättringar, som medföra
driftbesparingar och öka trafiksäkerheten. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anläggningar för elektrisk tågdrift för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 835,000
kronor.

24:o) Elektrifiering av banorna Hälsingborg—Hässleholm, Hälsingborg
Eslöv, Sundsvall—Ånge och Gävle—Ockelbo. Kungl. Majit har (punkt 25,
sid. 47—49) föreslagit riksdagen att till Elektrifiering av banorna Hälsingborg—Hässleholm,
Hälsingborg—Eslöv, Sundsvall—Ånge och Gävle—Ockelbo
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 14,000,000 kronor.

Till påbörjande av elektrifiering av ovannämnda banor anvisade 1941 års
riksdag ett anslag å riksstaten för budgetaret 1941/42 av 15,000,000 kronor.
Därvid förutsattes, att de återstående kostnaderna för ifrågavarande arbeten,

19,000,000 kronor, skulle falla å budgetåret 1942/43.

Departementschefen har ansett elektrifieringsarbetena kunna ske i något
långsammare takt än man tidigare avsett och har för den skull funnit medelsanvisningen
för nästa budgetår kunna begränsas till 14,000,000 kronor.
I detta avseende anföres bland annat följande.

Vid överläggningar med järnvägsstyrelsen har styrelsen meddelat, att en
långsammare arbetstakt icke synes böra ifrågakomma i vad avser linjerna
Sundsvall—Ånge och Gävle—Ockelbo, bland annat beroende på att en av -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17

sevärd del av arbetena för dessa linjers elektrifiering redan utförts. Vad
Skånelinjerna angår har styrelsen ansett, att en framflyttning av tidpunkten
för linjernas färdigställande med omkring ett halvt år eller till senare hälften
av år 1943 är möjlig, utan att därför elektrifieringsorganisationen i nämnvärd
grad behöver beskäras. Styrelsen har härvid tagit hänsyn till de elektrifieringsarbeten,
som uppstå i samband med de pågående dubbelspårsbyggnaderna.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört anser jag mig icke böra förorda
någon ytterligare förlängning av arbetstiden.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag, vilket innebär hänsynstagande
jämväl till behovet av lämpliga arbetsobjekt för den med elektrifieringsarbetena
sysselsatta personalen i dess egenskap av en viktig beredskapsorganisation
för ledningsreparationer, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Elektrifiering av banorna Hälsingborg
—Hässleholm, Hälsingborg—Eslöv, Sundsvall—Ånge och
Gävle—Ockelbo för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 14,000,000 kronor.

25:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Maj:t har (punkt
26, sid. 49—52) föreslagit riksdagen att till Försvarsberedskap vid statens
järnvägar för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 900,000
kronor.

Till försvarsberedskap vid statens järnvägar — avseende bland annat att
säkerställa möjligheterna att snabbt sätta skadade anläggningar i funktionsdugligt
skick —- ha för budgetåren 1938/39—1941/42 anvisats sammanlagt

12,650,000 kronor. Ytterligare 900,000 kronor äskas nu för budgetåret 1942/
43 till ifrågavarande ändamål.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

900,000 kronor.

26:o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Kungl.

Majit bär (punkt 27, sid. 52) föreslagit riksdagen att såsom Dispositionsanslag
för oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

Anslag till ifrågavarande ändamål har utgått under en följd av år. Anslaget
har tillkommit för att erforderliga medel skola finnas tillgängliga för
utförande av den mängd av mindre arbeten och anordningar av skilda slag,
som för trafikens rationella avveckling alltid påfordras vid ett så stort företag
som statens järnvägar eller som där med teknikens utveckling ur driftekonomisk
synpunkt äro motiverade och önskvärda.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet. Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,
hemställer,

att riksdagen må såsom Dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arbeten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 1,200,000 kronor.

27:o) Elektriska lokomotiv. Beträffande Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
(punkt 28, sid. 53—56) kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

28:o) Rälsbussar. Kungl. Maj:t har (punkt 29, sid. 56 och 57) föreslagit
riksdagen att till Rälsbussar för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor.

Till rälsbussar ha å kapitalbudgeten tidigare anvisats tillhopa 2,100,000
kronor. I övrigt hava kostnaderna för anskaffning av rälsbussar utgått av
förnyelsefondsmedel.

För nästa budgetår lia å riksstaten äskats medel till anskaffande av 15—20
boggirälsbussar för gengasdrift jämte ett 10-tal släpvagnar.

Utskotta. Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rälsbussar för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

29:o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 30, sid. 57—
60) föreslagit riksdagen att till Person- och resgodsvagnar för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har beräknat att- medelsbehovet för budgetåret 1942/43
till ifrågavarande ändamål utgör 12,000,000 kronor, avseende anskaffning av
ett 100-tal vagnar. Därvid borde 5,500,000 kronor utgå av förnyelsefondsmedel
och återstoden, 6,500,000 kronor, anvisas å riksstaten.

Departementschefen finner en begränsning av anskaffningsprogrammet
påkallad och anser för den skull medelsanvisningen å riksstaten böra bestämmas
till 2,000.000 kronor.

Utskottet. Med'' tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Person- och resgodsvagnar för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19

30:o) Godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 31, sid 60) föreslagit riksdagen
att till Godsvagnar för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 5,600,000 kronor.

För nästa budgetår äskas till förevarande ändamål 5,600,000 kronor å
riksstaten, utgörande slutposten i kostnaderna för fullföljandet av en anskaffningsplan
omfattande cirka 1,450 godsvagnar med en totalkostnad av

19,100,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Godsvagnar för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 5,600,000 kronor.

31 :o) Ny tågfärja. Kungl. Majit har (punkt 32, sid 60 och 61) föreslagit
riksdagen att till Ny tågfärja för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor.

Ä riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisades, efter förslag i statsverkspropositionen,
ett anslag av 4,000,000 kronor till byggande av ny tågfärja för leden
Malmö—Köpenhamn. Sedan Kungl. Majit i propositionen nr 209 till 1941
års riksdag anmält, att kostnaderna måste beräknas till lägst 5,200,000 kronor,
bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t att utan hinder av kostnadsökningen
låta påbörja fartygsbyggandet. På grund av, bland annat, att bygget
måste utföras enligt avtal om rörligt pris — innebärande att priset varierar
i enlighet med förändringar i löner och materialpriser — ha några exakta
kostnadsberäkningar icke kunnat företagas. Ett belopp om 1,500,000 kronor
har begärts av järnvägsstyrelsen.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ny tåg för ja för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 1,500.000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

32:o) Utbyggnad av Harsprånget. Departementschefen har inledningsvis
(sid. 62—69) redogjort för en av Norrbottens läns landsting i skrivelse den 20
oktober 1941 begärd utredning beträffande frågan om en utbyggnad av Harsprånget
i Lule älv m. m. jämte vattenfallsstyrelsens häröver den 10 december
1941 avgivna utlåtande. Departementschefen har därvid i huvudsak anslutit
sig till de av vattenfallsstyrelsen anförda synpunkterna. Landstingets framställning
bar i samband med avlåtandet av statsverkspropositionen ansetts
oj böra föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

Utskottet.

Utskottet.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utan att för egen del i detta sammanhang göra något uttalande i frågan har
utskottet velat vad sålunda förekommit för riksdagen

omförmäla.

33:o) Ny kraftstation i Trollhättan. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 33, sid. 69 och 70) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,400,000
kronor.

34 :o) Kraftstation vid Torpshammar. Kungl. Maj:t har (punkt 34, sid.
70 och 71) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Torpshammar för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 7,900,000 kronor.

Till nämnda vid 1937 års riksdag beslutade anläggning (belägen i närheten
av Torpshammars järnvägsstation å linjen Änge—Sundsvall) ha tidigare anvisats
14,800,000 kronor. Av totalkostnaden 25,000,000 kronor — varav

400,000 kronor utgöra en tilläggskostnad för bombskydd — ha nu ytterligare
äskats 7,900,000 kronor.

Utskotta. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kraftstation vid Torpshammar för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 7,900,000
kronor.

35:o) Kraftstation i Midskogsforsén. Med tillstyrkande av förslaget
(punkt 35, sid. 71 och 72) att till ifrågavarande, vid 1941 års riksdag beslutade
anläggning, vilken beräknats kosta 32,500,000 kronor, varav 6,000,000
redan anvisats, nu beviljas ytterligare äskade 12,000,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kraftstation i Midskogsforsen för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 12,000,000
kronor.

36:o) Kraftstation vid Leringsforsen. Kungl. Majit har (punkt 36, sid.
72 och 73) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Leringsforsen för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,350,000 kronor.

I skrivelse den 3 december 1941 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anslag
till byggande av en ny mindre kraftstation vid Leringsforsen i Gimån för
en kostnad av 2,750,000 kronor, varav 2,350,000 kronor nu skulle anvisas.
Men denna nya kraftstation avser vattenfallsstyrelsen att utnyttja den uppdämning
av sjöarna Leringen och Holmsjön, som företagits för att öka kraftutvinningen
vid Torpshammars kraftverk.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

Departementschefen har tillstyrkt förslaget under erinran att kostnaderna
för utbyggnaden äro relativt ringa, och att en utbyggnad i samband med utbyggnaden
av Torpshammar erbjuder uppenbara fördelar.

Även arbetstekniska skäl synas tala för att i samband med kraftverksarbetena
vid Torpshammar också denna mindre kraftstation vid Leringsforsen
utbygges. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kraftstation vid Leringsforsen för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,350,000
kronor.

37 :o) Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem. Under
erinran att jämväl ifrågavarande regleringsarbeten sammanhänga med
kraftverksanläggningen vid Torpshammar får utskottet, med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, sid. 73—75), hemställa,

att riksdagen må till Reglering av Holmsjön och Leringen
i Ljungans vattensystem för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 1,375,000 kronor.

38 :o) Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, sid. 75—80) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit medgiva, att vattenfallsstyrelsen
må å kronans vägnar deltaga i Torröns tredje reglering
och i permanent reglering av sjöarna Näckten, Storrensjön,
Juveln, Anjan och Kallsjön;

b) medgiva ej mindre att till regleringsföretag inom Indalsälvens
flodområde anvisade anslag må, utan hinder av
det särskilda ändamål, för vilket vederbörande anslag anvisats,
disponeras för regleringsföretag inom nämnda flodområde,
än även att vattenfallsstyrelsen må av till styrelsens förfogande
stående likvida medel, som uppstått genom avsättningar
till statens vattenfallsverks förnyelsefond, taga i anspråk
vad som erfordras för att förskottera å kronan preliminärt
belöpande andel i de kostnader för regleringsföretagen,
vilka ägarna till ännu ej färdigställda kraftanläggningar
i Indalsälven äro skyldiga utgiva, i den mån anläggningarna
tagas i bruk.

39:o) Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar oell
mindre regleringsföretag m. in. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 39, sid. 80 oell 81) örn anvisande för ifrågavarande ändamål av
Bihang lill riksdagens protokoll 1942. G sami. Nr 9.

Utskottet.

3

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1,500,000 kronor, varav 500,000 kronor äro avsedda för utredningar och förberedande
åtgärder för nya kraftstationer m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mindre utvidgningar av förefintliga
kraftstationsanläggningar och mindre reglerings företag m. m.
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

40:o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Beträffande Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
(punkt 40, sid. 82) kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

41 :o) Inköp av vattenfall och fastigheter. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 83 och 84) och under erinran att motsvarande
belopp anvisats för budgetåret 1941/42, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av vattenfall och fastigheter för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 500,000
kronor.

Stockholm den 13 februari 1942.

På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.

vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Bäckström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Andrén,
Bäcklund och Björkman; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,
Andersson i Prästbol, Danielsson, Lindberg i Umeå, Hansson i Rubbestad, Andersson
i Södergård, Bergström, Staxäng, Åkerström och Eriksson i Frägsta.

Stockholm 1942. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

420390