Statsutskottets utlåtande Nr 63.

1

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majis framställningar angående
anslag för budgetåret 1942/43 till domkapitlen
och stiftsnämnderna m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
34—38, sid. 79—100, av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att

dels, nied tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1942/43, i personalförteckningen
för domkapitlen och stiftsnämnderna under rubriken I.
Domkapitlen uppföra ytterligare en stiftssekreterare i lönegraden A 27;

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för domkapitlen
och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43;

dels till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 309,800 kronor;

dels till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 78,600 kronor;

dels besluta, att i statsrådsprotokollet omförmälda, ur förslagsanslaget till
Kleresistaten utgående indelningsersättningar åt vissa klockare ävensom
djäknepenningsersättning åt domkyrkoorganisten i Västerås skola indragas
med utgången av budgetåret 1941/42, dock med rätt för tjänstinnehavare,
vilken tillträtt sin befattning före den 1 juli 1942, att, därest indelningsersättningen
kommit honom personligen till godo, bibehållas vid ersättningen,
så länge han kvarstår i tjänst;

dels till Kleresistaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
3,400 kronor;

dels till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1942/43 anvisa
ett anslag av 5,050,800 kronor;

dels ock att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen
förelagd, beräkna för budgetåret 1942/43 till Ersättning åt vissa församlingar
till följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet
ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 113, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 27
februari 1942 — med återkallande av sistnämnda förslag — föreslagit riksdagen
att besluta, att ersättning åt svenska kyrkan tillhörande församlingar
till följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet ej vidare
skall utgå för tid efter budgetåret 1941/42.

Bihang till rilcsdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 63.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

Domkapitlen och atiftsnämnderna: Avlöningar. Domkapitlen oell stifts

nämnderna: Omkostnader.

Kungl. Maj:ts förslag innebär ändringar i nuvarande anslagsförhållanden
huvudsakligen endast till följd av Kungl. Maj:ts numera av riksdagen bifallna
förslag om bildande av ett särskilt Stockholms stift, omfattande Stockholms
stad med tillägg av vissa delar av Uppsala och Strängnäs stift. De årliga
merkostnaderna för statsverket till följd av nämnda förslag ha av departementschefen
beräknats på sätt framgår av nedanstående sammanställning:

Nuvarande kostnader.

A v 1 ö n
Kronor

Arvoden å 500 kronor åt 5 ledamöter 2,500

Diverse arvoden............. 400

Sekreterare, arvode........... 5,000

Vikariatsersättning............ 450

Kanslibiträde (Eo 7).......... 3,321

Vaktmästarbiträde............ 1,392

Extra biträden ............. 1,087

Rörligt tillägg.............. 520

Summa (i runt tal) kronor 14,700

För budgetåret 1942/4-3 beräknade
kostnader.

n g a r.

Kronor

Arvoden å 500 kronor åt 4 ledamöter 2,000

Diverse arvoden............. 400

Stiftssekreterare (A 27)......... 9,813

Vikariatsersättningar.......... 750

Halvtidsamanuens (Eo 16)....... 2,523

Kanslibiträde (Eo 7).......... 3,321

Expeditionsvakt (Eo 5)......... 2,976

Extra biträden.............. 1,400

Rörligt tillägg.............. 3,000

Summa (i runt tal) kronor 26,200

Omkostnader.

...... 100

...... 200

Reseersättningar.......

...... 650

...... 400

Övriga expenser.......

...... 1,450

Övriga expenser.......

...... 2,000

Publikationstryck......

...... 150

Publikationstryck......

...... 250

1,900

3,400

Härtill komma dels lokalhyra, omkring 3,000 kronor, dels ock ett engångsanslag till möbler
m. m. på 4,000 kronor.

Kostnaderna för Stockholms domkapitels kansli ha förutsatts komma att
i fortsättningen liksom för närvarande helt åvila statsverket.

I en till statsutskottet ingiven, den 14 mars 1942 dagtecknad promemoria
har Stockholms domkapitel framhållit följande:

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 oktober 1941 framlade domkapitlet
förslag angående medelsbehovet för domkapitlets kansli i det nya Stockholms
stift. I förslaget hade upptagits, förutom annan personal däribland ett e. o.
kanslibiträde, en expeditionsvakt med placering i lönegrad Eo 5. Samtidigt
hade domkapitlet angivit, att expeditionsvakten borde i så stor utsträckning
som möjligt tagas i anspråk för renskrivning m. m. Med hänsyn till svårigheten
att nu bedöma omfattningen av rena vaktmästargöromål hyste domkapitlet
tvekan, huruvida en dylik befattningshavare i e. o. tjänsteställning
redan från början borde anställas vid domkapitlet. Vid ett så pass litet statligt
verk som domkapitlets kansli kunde ifrågasättas örn ej vaktmästargöromålen
kunde utföras av extra personal. Domkapitlet hade vid fortsatt övervägande
av behovet av vaktmästare alltmer styrkts i den uppfattningen, att
det för vaktmästaren beräknade anslaget skulle komma till lämpligare disposition,
därest med detsamma kunde avlönas dels vaktmästarbiträde, dels

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

3

skrivbiträde i erforderlig utsträckning eller möjligen ett skrivbiträde som samtidigt
kunde utföra även erforderliga vaktmästargöromål. Som förut nämnts
upptoge personalförslaget ett e. o. kanslibiträde. I kanslibiträdets uppgifter
inginge för närvarande att föra diarium och matrikel, att verkställa uträkning
och upprätta rekvisitioner av dyrtidstillägg och kristillägg till prästerliga
befattningshavare, att föra räkenskaperna över kollektmedel och ombesörja
deras redovisning, att verkställa expediering samt att utföra all maskinskrivning
och annan utskrift. Det syntes domkapitlet sannolikt, att efter
stiftets tillkomst kanslibiträdet icke kunde hinna fullgöra sina nuvarande
arbetsuppgifter, örn hon även i fortsättningen skulle svara för all maskinskrivning
och annan utskrift av expeditioner. Icke minst under stiftets första
år torde biskopen med de många uppgifter, som mötte i ett Stockholms stift,
behöva skrivhjälp i ej ringa omfattning.

Med hänsyn till det anförda vore det önskvärt, att domkapitlet de första
åren intill dess större erfarenheter vunnits rörande omfattningen av skrivgöromålen
och en vaktmästares arbetsuppgifter i stället för att anställa en
vaktmästare finge disponera det för denna befattningshavare beräknade lönebeloppet
för anställande av erforderliga extra befattningshavare.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag hava icke givit utskottet anledning till
annan erinran än att utskottet i likhet med Stockholms domkapitel finner
lämpligt, att intill dess större erfarenheter vunnits rörande omfattningen av
skrivgöromålen och en vaktmästares arbetsuppgifter vid domkapitlets kansli
i det nya Stockholms stift någon vaktmästare i lönegraden Eo 5 icke synes
böra anställas utan de för en dylik befattningshavare beräknade anslagsmedlen
i stället disponeras för anställande av erforderliga extra arbetskrafter.

Kleresistaten.

Ur detta anslag utgå för närvarande följande förmåner, nämligen

dels vissa »friheter» från »prästutlagor i prebendegäll och gäll bestående
av stads- och landsförsamlingar, vilka äro kyrkoherdarna eftergivna men böra
komma statsverket till godo, därest de förhållanden, som föranlett eftergifterna,
upphöra»;

dels ock tre slag av indelningsersättningar, nämligen

1. indelningsersättningar till vissa domkyrkosysslomän,

2. indelningsersättningar till vissa klockare och organister samt djäknepenningsersättning
till organisten vid domkyrkan i Västerås, ävensom

3. indelningsersättning till pastor primarius i Stockholm.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om de s. k. prästutlagoma, att dessa
skola avföras ur riksstaten och alltså från och med nästa budgetår ej vidare
upptagas bland anslagsäskandena under åttonde huvudtiteln. Beträffande indelningsersättningama
åt vissa klockare samt djäknepenningsersättningen till
domkyrkoorganisten i Västerås innebär förslaget, att desamma skola indragas
med utgången av innevarande budgetår, dock att i de fall, då indelningsersättningen
kommit vederbörande tjänstinnehavare personligen till godo,
ersättningstagare, vilken tillträtt sin befattning före den 1 juli 1942, må bibehållas
vid ersättningen, så länge han kvarstår i tjänst.

En följd av beslutet örn bildandet av ett Stockholms stift blir vidare, att
förevarande anslag icke längre kommer alt belastas med utgifter för den

Utskottet

4

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

indelningsersättning, som hittills tillkommit kyrkoherden i Storkyrkoförsamlingen
i Stockholm i hans egenskap av ''pastor primarius. I stället kommer
nämnda ersättning, fixerad till 4,400 kronor årligen, att tillföras kyrkofonden
och följaktligen belasta nästföljande anslag.

I fråga om indelningsersättningarna till vissa domkyrkosysslomän slutligen
ifrågasättes för närvarande icke någon ändring.

Utskottet. Vad Kungl. Majit i förevarande sammanhang föreslagit föranleder icke
någon erinran från utskottets sida.

Vissa ersättningar till kyrkofonden.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5,046,400
kronor.

Inrättandet av ett särskilt Stockholms stift innebär, såsom under nästföregående
punkt erinrats, att till kyrkofonden skall från statsverket årligen utgå
jämväl ersättning för det statsanslag, som för närvarande tillkommer innehavaren
av pastor primarietjänsten i Stockholm. Då ersättningsbeloppet bestämts
till 4,400, har förevarande anslag alltså enligt Kungl. Majits förslag
från och med nästa budgetår höjts med detta belopp till 5,050,800 kronor.

Utskottet. Kungl. Majts ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran.

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande
trosbekännares skattskyldighet.

Anslaget till förevarande ändamål är för innevarande budgetår uppfört
med 80,000 kronor. Anslagsbelastningen för budgetåret 1940/41 utgjorde
omkring 86,300 kronor.

Enligt lagen den 16 oktober 1908 (nr 110, s. 1) angående lindring i främmande
trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes prästerskap
och betjäning gäller, att avgifter till svenska kyrkan eller hennes
prästerskap eller betjäning, vilka efter kyrkostämmas beslut eller eljest
uttaxeras, skola för till kommunal inkomstskatt beskattningsbar inkomst
endast med hälften av det belopp, som eljest bort utgå, påföras medlemmar
av sådan i riket befintlig församling av främmande kristna eller
k mosaiska trosbekännare, vilken äger rätt till offentlig religionsövning.

Såsom villkor härför gäller, att de främmande trosbekännarna före den 1
januari det år, då debitering av avgifterna verkställes, i laga ordning övergått
till eller eljest rättsligen tillhört och fortfarande tillhöra den främmande
församlingen.

Jämlikt kungörelsen den 16 oktober 1908 (nr 110, s. 7) angående ersättning
av allmänna medel åt svenska kyrkan tillhörande församling med anledning
av främmande trosbekännare tillkommande lindring . i skattskyldigheten
till svenska kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning äger till
svenska kyrkan hörande församling, örn det avgiftsbelopp, från vilket befrielse
enligt nämnda lag åtnjutes, för året uppgår till sammanlagt minst 50
kronor, av allmänna medel undfå ersättning med motsvarande belopp. För
utbekommande av sådan ersättning skall vederbörande kyrkoråd före. utgången
av april månad året efter det, då debitering av ifrågavarande avgifter

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

5

verkställts, å beloppet ingiva rekvisition till statskontoret eller vederbörande
länsstyrelse, som utbetalar ersättningsbeloppet.

Besparing sberedningen har föreslagit, att ersättningarna till de statskyrkliga
församlingarna till följd av skattelindringen för främmande trosbekännare
skulle upphöra att utgå. Det nuvarande förslagsanslaget skulle då kunna
indragas.

Av den i ärendet verkställda utredningen inhämtas, att från ifrågavarande
anslag under budgetåret 1940/41 utbetalats följande ersättningsbelopp:

Län

Summa

ersättnings-

försam-

belopp

kronor

lingar

43,464: 29

19

3,412:08

7

1,144: 65

3

998:07

6

3,676: 51

4

76: 65

1

404: 44

2

107:16

1

219:16

1

406: 64

1 .

7,589: 65

6

1,055: 27

4

16,376: 88

14

1,161: 32

4

66:55

1

1,264: 05

4

704:11

4

433: 71

2

575: 24

2

1,382: 68

3

965: 02

2

—

—

226: 93

2

—

—

85,711:06

589:19

93

86,300: 25

Stockholm..................................

Stockholms län...............................

Uppsala...................................

Södermanlands...............................

Östergötlands................................

Jönköpings.................................

Växjö....................................

Kalmar...................................

Visby....................................

Blekinge ..................................

Kristianstads................................

Malmöhus..................................

Hallands...................................

Göteborgs och Bohus...........................

Älvsborgs ..................................

Skaraborgs.................................

Värmlands .................................

Örebro ....................................

Västmanlands................................

Kopparbergs................................

Gävleborgs.................................

Västernorrlands...............................

Jämtlands..................................

Västerbottens................................

Norrbottens.................................

Summa

Härtill komma vissa utgifter, avseende år 1939 ..........

Summa utgifter under budgetåret 1940/41

Departementschefen har anfört följande:

Till en början vill jag understryka, att förevarande fråga icke avser
skattelindringen för främmande trosbekännare utan endast gäller en eventuell
indragning av den statliga ersättningen till församlingarna för den mistade
skatteinkomsten.

S. k. dissenters erlägga kyrkoskatt till så stor del, som anses motsvara
deras gagn av prästerskapets och kyrkobetjäningens verksamhet samt kyrkans
övriga inrättningar. Enligt min uppfattning föreligger med hänsyn härtill
strängt taget icke någon anledning att ersätta församlingarna av statsmedel
för den genom skattelindringen minskade inkomsten. Församlingarnas
utgifter för de kyrkliga befattningshavarna och institutionerna torde nämligen
i stort sett icke röna någon inverkan av, huruvida dissenters finnas inom
församlingarna eller icke. Jag erinrar även örn att, i de fall da det bortgå -

Utskottet.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 63.

ende skattebeloppet är ringa, församlingarna för närvarande icke erhålla
någon ersättning alls.

Den väsentliga orsaken till att staten lämnar ersättning av ifrågavarande
slag har varit vissa farhågor för att skattelindringen för dissenters kunde bli
betungande för mindre församlingar, medan den antagits få ringa statsfinanf?.
, .tyde^Ise. Sedan ar 1908 ha dessa förutsättningar undergått betydande
förskjutningar. Av den nu förebragta utredningen framgår, att ersättningsbeloppen
huvudsakligen utgå till sådana församlingar, för vilkas ekonomi
dessa belopp icke ha någon större betydelse. Statens utgifter för ändamålet
ha därjämte blivit avsevärt större än som synes ha beräknats vid lagstiftningens
tillkomst; under det senast tilländalupna budgetåret uppgingo de till
icke mindre än omkring 86,000 kronor.

De grunder som föranlett ersättningsinstitutets tillkomst kunna alltså numera
enligt min mening anses ha väsentligen försvagats. Därtill kommer,
att institutet medför ej’ obetydliga besvär och därför ur förvaltningssynpunkt
verkar tyngande. I likhet med det övervägande flertalet i ärendet
hörda myndigheter finner jag mig därför kunna tillstyrka, att ersättningarna
till församlingar till följd av lindring i främmande trosbekännares
skattskyldighet indragas. Lämpligen torde indragningen böra komma till
stand med utgången av budgetåret 1941/42. Det torde få ankomma på
Kungl. Majit att meddela de närmare bestämmelser, som erfordras för
genomförande av detta förslag.

Då utskottet icke funnit något att invända mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, tillstyrker utskottet bifall till detsamma.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1942/48, i personalförteckningen för domkapitlen och stiftsnämnderna
under rubriken I. Domkapitlen uppföra ytterligare
en stiftssekreterare i lönegraden A 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och
stiftsnämndema, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Stockholms domkapitel.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, för -

slagsvis ........................kronor 9,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis . . > 2,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.......................... » 11,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 3,000

Summa kronor 26,200

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

7

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt
stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 297,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj;t, förslagsvis » 33,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 137,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis. ........ » 66,300

Summa kronor 534,200

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 122,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.....kronor 25,900

b. Ersättning till sakkunniga
för biträde vid
syn av stiftsnämnd

m. m., förslagsvis . . . » 5,000 » 30,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... t 34,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis. ........ » 24,600

Summa kronor 212,100

IV. Sammanfattning.

I. Stockholms domkapitel.........kronor 26,200

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel
samt stiftsnämnderna m. m. » 534,200

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna
m. m............ » 212,100

Summa kronor 772,500

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden. ...........kronor 462,700

Nettoutgift kronor 309,800;

c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
309,800 kronor;

8

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

d) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 78,600
kronor;

e) besluta, att i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1942 omförmälda, ur förslagsanslaget
till Kleresistaten utgående indelningsersättningar åt vissa
klockare ävensom djäknepenningsersättning åt domkyrkoorganisten
i Västerås skola indragas med utgången av budgetåret
1941/42, dock med rätt för tjänstinnehavare, vilken
tillträtt sin befattning före den 1 juli 1942, att, därest indelningsersättningen
kommit honom personligen till godo, bibehållas
vid ersättningen, så länge han kvarstår i tjänst;

f) till Kleresistaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 3,400 kronor;

g) till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret
1942/43 anvisa ett anslag av 5,050,800 kronor;

h) besluta, att ersättning åt svenska kyrkan tillhörande
församlingar till följd av lindring i främmande trosbekännares
skattskyldighet ej vidare skall utgå för tid efter budgetåret
1941/42.

Stockholm den 14 april 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Sven
Larsson, Andrén, Bäcklund, Karl Andersson, jriherre De Geer, Gustaf Karlsson, Björkman,
Boman, Persson i Skabersjö och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Andersson
i Prästbol, Danielsson, Lindberg i Umeå, Hansson i Rubbestad, Persson i Tidaholm, Holmdahl,
Andersson i Södergård, Staxäng och fru Alvén.

Stockholm 1942. Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

421576