Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1942 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majus i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för hudgetåret 1942143 under riksstatens
sjätte huvudtitel, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avd.)
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Majit (punkt 1, sid. 1—4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa de ändringar i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet, som betingas av de i statsrådsprotokollet
tillstyrkta förslagen, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för departementet, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 309,600
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår anvisat med 306,600 kronor. I enlighet
med riksdagens beslut i ämnet har Kungl. Majit den 25 april 1941
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1941/42 för kommunikationsdepartementet
fastställt följande avlöningsstat:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till departementschefen .................................... 24,000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................... 170,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
förslagsvis................................................................ 12,000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........................ 67,300
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................................. 33,300
Summa kronor 306,600
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 6.
651 42
2
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
Enligt departementschefens förslag skulle för stadsplaneärendena, vilka
för närvarande föredragas av en extra ordinarie tjänsteman i 28 lönegraden
med en förste amanuens som biträde, inrättas en självständig byrå. Byrån
skulle förestås av en befattningshavare i kansliråds tjänsteställning. I avvaktan
på ytterligare någon tids erfarenhet angående här ifrågavarande ärenden
skulle befattningen placeras på extra ordinarie stat. Den biträdande befattningshavaren
skulle erhålla ställning av andre kanslisekreterare å extra ordinarie
stat.
Beträffande anslagsberäkningen har departementschefen anfört följande:
Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör upptagas med oförändrat
belopp, 170,000 kronor. Vad angår posten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal bör densamma ökas med dels 400 kronor, avseende ökad
lönekostnad för föredraganden av stadsplaneärendena, dels avrundat 1,200
kronor, utgörande skillnaden mellan lönen till en förste amanuens och en
extra ordinarie andre kanslisekreterare och dels 1,000 kronor för vissa tjänstemäns
författningsenliga uppflyttning i högre löneklass. I enlighet härmed
bör posten i staten upptagas med (67.300 + 400 + 1,200 + 1,000) 69,900
kronor. Posten till rörligt tillägg bör ökas med 400 kronor till 33,700 kronor.
Arvodesposten bör upptagas med oförändrat belopp.
I betraktande av de stora ekonomiska värden, som bero på stadsplaneärendena,
är det av särskild vikt, att de erhålla en snabb och i övrigt kvalificerad
handläggning. Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra
tillstyrka förslaget örn inrättande av en särskild byrå för dessa ärendens
behandling.
Ej heller i övrigt har Kungl. Maj:ts förslag givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att fastställa de ändringar i
personalförteckningen för kommunikationsdepartementet, som
betingas av de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1942 framlagda förslagen;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1942/43:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till departementschefen.................... 24,000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis — 170,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, förslagsvis .............................. 12,000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 69,900
5. Börligt tillägg, förslagsvis ........... 33.700
Summa kronor 309,600;
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 309,600 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 3
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 4 och 5) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 154,000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 3, sid. 6—23) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit
att fastställa de ändringar i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som betingas av de i statsrådsprotokollet tillstyrkta förslagen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för styrelsen,
dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 724,400 kronor, därav 362,200 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Under innevarande budgetår gäller för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
följande avlöningsstat.
Avlöningsstat.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................... 247,000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit................................ 12,600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...................... 158,300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................................... 52,000
Säger kronor 469,900
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion.
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................. 113,500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............................. 84,600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................................ 25.800
Säger kronor 223,900
Summa kronor 693,800
I enlighet med tjänsteförteckningssakkunnigas förslag har departementschefen
föreslagit dels ändrad lönegradsplacering av vissa tjänster, dels ock
inrättande å kameralbyrån av en sekreterarbefattning i lönegraden A 24.
Av styrelsen framlagda, längre gående förslag till ändringar i personalens
tjänsteställning har departementschefen endast i begränsad omfattning ansett
sig kunna biträda. Sålunda har av departementschefen föreslagits in
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
rättande av en ny ritaretjänst å brobyrån i lönegraden Eo 15. Därjämte
har förordats viss arvodesreglering, som befunnits påkallad bland annat med
hänsyn till levnadskostnadsstegringen. Till den föreslagna höjningen av
anslaget bidrager jämväl en ökning i utgifterna för rörligt tillägg med 5,000
kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Majds förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att fastställa de ändringar i
personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som betingas av de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1942 tillstyrkta förslagen;
b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
1.
2.
3.
4.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet.
Kronor
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 272,000
Arvoden, bestämda av Kungl. Majit................ 29,800
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 136,000
Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 56,000
Säger kronor 493,800
1.
2.
3.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspektion.
Kronor
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 120,700
Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 83,100
Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 26,8QQ
Säger kronor 230,600
Summa kronor 724,400;
c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 724,400 kronor, därav
362,200 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har
(punkt 4, sid. 23 och 24) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 137,500 kronor, därav 68,800 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 5
Departementschefen har anfört följande.
I likhet med statskontoret anser jag mig ej böra förorda, att särskilt belopp
inräknas i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omkostnadsanslag för
flygutbildning av personalen å luftfartsavdelningen. Därest den för styrelsens
verksamhet i allmänhet avsedda expensposten skulle förslå till att
bestrida förutom övriga utgifter jämväl kostnader för viss dylik utbildning,
synes emellertid hinder ej böra möta att för nämnda ändamål taga posten
i anspråk. Någon nedsättning av posten till reseersättningar anser jag mig
ej böra förorda.
För ökade bränslekostnader bör emellertid i anslaget inräknas ett belopp
av 3,500 kronor och anslaget alltså anvisas med 137,500 kronor.
Under hänvisning till departementschefens i ärendet gjorda uttalande,
vilket ej föranlett någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
137,500 kronor, därav 68,800 kronor att avräknas mot automobilskattem
edlén.
5:o) Statens väginstitut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5,
sid. 25—27) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Stat.
Avlöningar.
Kronor
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis...... 13,200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 89,800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 15,300
4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis...... 36.000
Säger kronor 154,300
Omkostnader.
Kronor
1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... 300
2. Reseersättningar, förslagsvis.......................... 8,500
3. Expenser, förslagsvis.................................. 21,800
4. Publikationstryck...................................... 6,000
5. Övriga utgifter, förslagsvis............................ 31,500
Säger kronor 68,100
Summa kronor 222,400
Särskilda uppbördsmedel.
Kronor
1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 5,300
2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........... 100
Säger kronor 5,400
Utskottet.
Nettoutgift kronor 217,000;
6
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
b) till Statens väginstitut för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 217,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
6:o) Vägorganisationen i länen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 6, sid. 27—31), vilket innebär en höjning av anslagssumman med i
runt tal 10,000 kronor, i huvudsak beroende på att hyreskostnaderna beräknats
mera exakt, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för vägorganisationen i länen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Stat.
Avlöningar- Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 248,400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 429,300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... 90,400
Säger kronor 768,100
Omkostnader.
1. Sjukvård m. m, förslagsvis .......................... 3,300
2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ 175,000
3. Expenser, förslagsvis ................................ 107,100
Säger kronor 285,400
Summa kronor 1,053,500
Särskilda uppbördsmedel.
Arvoden och ersättningar för förrättningar, som verkställts
av vägingenjörerna och deras biträden ____ 125,000
Nettoutgift kronor 928,500
b) till Vägorganisationen i länen för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 928,500 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
7:o) Bidrag till vinterväghållningen på landet. Bidrag till vägunderhållet
på landet i övrigt m. m. Kungl. Maj:t har (punkterna 7 och 8, sid.
33—38) föreslagit riksdagen att dels för budgetåret 1942/43 såsom anslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen, anvisa till Bidrag till vinterväghållningen
på landet ett förslagsanslag av 9,700,000 kronor samt till Bidrag
till vägunderhållet på landet i övrigt m. m. ett anslag av 43,400,000 kronor,
dels ock godkänna följande
Förslag
till
Förordning
örn ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 30 juni 1936 (nr 451)
angående statsbidrag till den allmänna väghållningen i riket.
-Statsutskottets utlåtande Nr 6.
i
2§-
1 mom. För vägunderhåll utgår årligen statsbidrag till vägdistrikt med
åttiofem procent av det belopp, vartill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknar
distriktets kostnad för underhållet under året skäligen böra uppgå.
För vinterväghållning utgår årligen statsbidrag till vägdistrikt med åttiofem
procent av distriktets verkliga kostnad härför under nästföregående år.
1 fråga örn ödebygdsvägar skola bidragen efter i övrigt samma grunder,
som i första och andra styckena angivas, utgå med nittiofem procent.
För tilldelning till vägdistrikten av bidrag till vägunderhållet skall vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, sedan anslag för ändamålet anvisats, före den
1 juli uppgöra samt fastställa en fördelningsplan. Över beslut, varigenom
denna fördelningsplan fastställes, må besvär icke anföras.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
(1:115) av herr W. Egnell m. fl. och den andra inom andra kammaren
(II: 136) av herr 0. Werner m. fl., har hemställts, att riksdagen med beaktande
i övrigt av vad i motionerna anförts beträffande det nya statsbidragssystemets
återverkningar på vägunderhållet och för vägdistrikten ville besluta
att den av departementschefen föreslagna förordningen rörande statsbidrag
till den allmänna vägunderhållningen i riket måtte äga giltighet allenast
under år 1942.
Enligt förordningen den 30 juni 1936 angående statsbidrag till den allmänna
väghållningen i riket skola—i mån av tillgång å därtill anslagna medel —
till vägdistrikt årligen lämnas statsbidrag med åttiofem procent av distriktets
verkliga kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående
år, dock att till kostnader för underhåll av ödebygdsväg och vinterväghållning
å sådan väg särskilt tilläggsbidrag med tio procent lämnas av statsmedel
utöver vad nyss sagts.
För år 1941 har emellertid den ändringen i bidragsgrunderna vidtagits,
att i vad avser annat vägunderhåll än vinterväghållning bidrag till vägdistrikt
skall, i mån av tillgång å därtill anslagna medel, lämnas med 85
procent av det belopp, vartill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknar
distriktets kostnad för vägunderhåll under året skäligen böra uppgå. I fråga
om ödebygdsväg skall bidraget dock, efter i övrigt samma grunder, utgå
med 95 procent. För tilldelning till vägdistrikten av bidraget skall väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen uppgöra samt fastställa en fördelningsplan. I anledning
härav har medelsanvisningen till vägunderhållet å landet för innevarande
budgetår uppdelats i två anslag, nämligen ett förslagsanslag å
10,000,000 kronor till vinterväghållningen och ett å 38,000,000 kronor till
vägunderhållet på landet i övrigt m. in.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uppskattat behovet av anslag å riksstaten
för nästa budgetår till här ifrågavarande ändamål med utgångspunkt
från att de sålunda fastställda nya grunderna alltjämt skola gälla. Kostnaderna
för 1941 års vinterväghållning å landet ha av styrelsen beräknats
till 11,380,000 kronor, varav 380,000 kronor till ödebygdsvägar. Statsbidraget
härtill skulle enligt nu gällande bestämmelser utgöra 9,700,000 kronor. Detta
belopp, som med 300,000 kronor understiger medelsanvisningen till samma
ändamål å riksstaten för innevarande budgetår, borde anvisas å riksstaten
för budgetåret 1942/43. Å riksstaten för budgetåret 1942/43 borde till vägunderhållet
å landet i övrigt m. m. anvisas bidrag med sammanlagt 43,400,000
kronor, innebärande en höjning i förhållande till budgetåret 1941/42 med
5.400.000 kronor och svarande mot en beräknad totalkostnad för vägunderhållet
å landet i övrigt m. m. under år 1942 av 51,000,000 kronor, varav
500.000 kronor för ödebygdsvägar. Höjningen berodde dels på prisstegring,
dels på att vägunderhållet icke utan risk för en oekonomisk standardsänkning
kunde bibehållas vid nuvarande, av sparsamhetsskäl betingade låga
nivå, dels slutligen därpå att i beloppet 51,000,000 kronor inräknats en
medelsreserv för oförutsedda utgifter örn 600,000 kronor mot tidigare 60,000
kronor.
Departementschefen har godtagit väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar.
I likhet med styrelsen har han emellertid icke haft tillgång till
uppgifter angående 1941 års vägunderhållskostnader för längre tid än årets
tre första kvartal och har med hänsyn härtill icke ansett sig kunna fälla
något slutligt omdöme örn det år 1941 införda nya systemet för vägunderhållet
under barmarkstiden. Hittills vunna erfarenheter vore dock enligt
departementschefens mening värdefulla för bedömandet av frågan hur grunderna
för statsbidrag till underhållet för år 1942 borde utformas. Departementschefen
anför härom bland annat följande.
Enligt vad jag under hand inhämtat av vägunderhållsinspektören, som
under nästlidna höst företagit omfattande resor i syfte att genom personliga
sammanträffanden med vägstyrelserna skaffa sig en i möjligaste mån ingående
kännedom örn förhållandena å vägunderhållets område inom olika
delar av landet, har av de hittills vunna erfarenheterna framgått, att det
nya systemet med en på förhand beräknad stat kunnat i praktiken i allt
väsentligt genomföras på ett tillfredsställande sätt. Yad beträffar utfallet
av vägdistriktens underhållskostnader under år 1941 kan framhållas, att
ställningen för flertalet vägdistrikt efter utgången av tredje kvartalet varit
sådan, att det kunnat antagas, att kostnaderna för hela året skulle kunna
hållas inom ramen av de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom skäliga
beräknade kostnaderna. Det kan sålunda nämnas, att vid utgången av
nämnda tre kvartal för hela landet omkring 73 procent förbrukats av den
beräknade kostnaden för de löpande utgifterna under år 1941. Inom ett mindre
antal vägdistrikt har den ekonomiska situationen tett sig mindre gynnsam.
Orsakerna härtill ha ännu ej kunnat närmare utredas. Ett klarläggande
härav torde kunna ske först i samband med att fullständiga räkenskaper
föreligga från dessa distrikt.
Med hänsyn till här anförda förhållanden och då systemet med statsbidrag
efter beräknade stater för vägunderhållet under barmarkstiden visat
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
9
sig ägnat att befordra planmässighet och sparsamhet vid vägunderhållets
bedrivande, anser jag mig böra förorda, att detta system jämväl för år 1942
och tills vidare gives fortsatt tillämplighet.
Körande utfallet av 1941 års vägunderhållskostnader sådana dessa nu
kunna preliminärt överblickas med ledning av vägdistriktens kvartalsrapporter
har vägunderhållsinspektionen i en den 21 februari 1942 dagtecknad promemoria
lämnat i huvudsak följande uppgifter.
Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade skäliga kostnaden för
vägunderhållet år 1941 utgjorde 44,600.000 kronor.
Enligt vägdistriktens kvartalsrapporter utgör verkliga kostnaden för vägunderhållet
år 1941, exklusive annuiteter å lån för varaktiga beläggningar samt
avskrivningar, 37,700,000 kronor. Utgifterna för annuiter och avskrivningar,
vilka icke framgå av kvartalsrapporterna, kunna antagas uppgå till samma
belopp som de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade eller tillhopa
8,500,000 kronor. De verkliga kostnaderna skulle således utgöra 46,200,000
kronor.
För landet som helhet ha alltså staterna överskridits med 1,600,000 kronor
eller med cirka 3.6 procent.
_ Utfallet inom de enskilda vägdistrikten skiljer sig från de tidigare beräkningarna
med högst + 10 procent inom 99 av landets 170 vägdistrikt. Sättes
maximigränsen i stället vid + 15 procent ökas totala antalet till 124 och
vid + 20 procent till 142 av nämnda 170 vägdistrikt. Inom 28 vägdistrikt
skulle alltså skillnaden överstiga 20 procent.
De vid 1941 års riksdag beslutade ändrade grunderna för det statliga
vägunderhållsbidraget inneburo, att statsbidrag till 1941 års barmarksunderhän
skulle utgå efter en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för varje distrikt
verkställd beräkning, medan till grund för bidraget till vinterväghållningen
alltjämt skulle läggas de faktiska kostnaderna under nästföregående år.
I likhet med departementschefen har utskottet funnit det ännu vara förtidigt
att fälla ett slutgiltigt omdöme örn detta nya system. Att märka är
att några mera definitiva beräkningar om utfallet i olika avseenden inom
landets 170 vägdistrikt ännu ej föreligga för år 1941. Utskottet, som likväl
ansett sig böra tillstyrka det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till förordning
i ämnet, förutsätter dock, att verkningarna av det nya systemet noggrant
följas samt att erfarenheterna härav samlas och föreläggas en kommande
riksdag i samband med frågan om de nya grundernas fortsatta bestånd.
Med vad sålunda anförts har utskottet ansett de i ämnet väckta
motionerna vara besvarade.
Vad angår anslagsberäkningen har med utgångspunkt från att statsbidrag
alltjämt skall utgå med 85 procent av kostnaderna anslaget till barmarksunderhållet
ansetts böra höjas med 5,400,000 kronor till 43,400,000 kronor.
Med hänsyn å ena sidan till de starka beskärningar i fråga örn grusning,
makadamisering och röjning m. m., som de senaste åren måst äga rum, och
å andra sidan de risker för ökade framtidsutgifter, som ett sålunda starkt
begränsat vägunderhåll kan medföra, finner utskottet fog föreligga för den
äskade anslagshöjningen.
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
Ej heller har utskottet beträffande det begärda anslaget till vinterväghållningen,
vartill statsbidrag alltjämt skulle utgå med 85 procent på nästföregående
års verkliga kostnad, ansett sig böra föreslå någon ändring.
Utskottet, som i övrigt ansluter sig till de av departementschefen anförda
synpunkterna, hemställer alltså,
I. att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, må
a) till Bidrag till vinterväghållningen på landet för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 9,700,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1942 förordat
förslag till förordning örn ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen
den 30 juni 1936 (nr 451) angående statsbidrag till
den allmänna väghållningen i riket;
c) till Bidrag till vägunderhållet på landet i övrigt m. m. för
budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 43,400,000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
II. att motionerna I: 115 och II: 136 må anses besvarade
med vad utskottet sålunda anfört.
8:o) Bidrag till byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 9, sid.
38—40) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av broar för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Den nu äskade medelsanvisningen, vilken uppgår till samma belopp som
anslaget till ifrågavarande ändamål å riksstaten för budgetåret 1941/42, avses
i huvudsak för färdigställande eller fortsättande av företag, till vilka
bidrag redan tidigare beviljats. Departementschefen rattalar, att bidrag till
nya företag under nästa budgetår böra beviljas endast därest militära
eller andra särskilt angelägna skäl därför kunna åberopas.
Utskottet, som biträder departementschefens i ärendet uttalade uppfattning,
hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till byggande av broar för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
9:o) Stensättning av vägar. Departementschefen har (sid. 33) förklarat
sig icke ha för avsikt att framlägga förslag örn anvisande å riksstaten för
budgetåret 1942/43 av medel för stensättning av vägar, vartill innevarande
budgetår anvisats 4 miljoner kronor. A detta anslag kvarstode nämligen
omkring 3.5 miljoner kronor odisponerade, vilket belopp enligt vad väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen upplyst vore tillräckligt för att fullfölja det av styrelsen
för år 1942 uppgjorda stensättningsprogrammet. Skulle stensättningsarbeten
anses böra bedrivas under år 1943, torde enligt departementschefens
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 11
mening härför erforderliga medel lämpligen kunna äskas i riksstatsförslaget
för budgetåret 1943/44.
I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren (I: 88)
av herr K. H. Andersson m. fl. och den andra inom andra kammaren (II: 144)
av herr J. W. Mårtensson m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte till statliga
stensättningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av
2,000,000 kronor.
I likhet med departementschefen finner utskottet med hänsyn till storleken
av nu tillgängliga medel det icke vara anledning att å riksstaten för
budgetåret 1942/43 anvisa medel till stensättning av vägar. För 1942 torde
nu disponibla medel förslå. Då stensättning av vägar icke kan utföras annat
än under sommarhalvåret, torde det vidare, såsom departementschefen förutsatt,
vara tillräckligt örn medel för stensättning under år 1943 anvisas efter
förslag till nästa års riksdag. Utskottet, som finner det önskvärt att stensättningsarbetena
i största möjliga utsträckning kunna bedrivas utan avbrott,
förutsätter att Kungl. Majit nästa år meddelar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beslut angående användningen av ifrågavarande anslag för budgetåret
1943/44 i tillräckligt god tid för att stensättningsarbetena skola kunna
fortgå även under år 1943.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet,
att motionerna I: 88 och II: 144 icke må till någon riks•
dagens åtgärd föranleda.
10:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Kungl.
Majit har (punkt 10, sid. 40—47) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
vissa forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av 130,500 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Under förevarande anslagsrubrik anvisades för budgetåret 1940/41 151,000
kronor. Med hänsyn till förefintlig reservation nedsattes anslaget å riksstaten
för innevarande budgetår till 12,000 kronor. Av den nu äskade
medelsanvisningen avse 43,000 kronor utgifter för vägunderhållsinspektionens
verksamhet och 45,000 kronor medel för bedrivande i besparingssyfte av
fortsatta arbetsstudier å vägunderhållets område.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 130,500 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Utskottet.
Utskottet.
Illo) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Under
erinran att Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 48 och 49) innebär oför
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
ändrad medelsanvisning i förhållande till innevarande budgetår hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
12:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, sid. 49) och under erinran att, såsom
departementschefen anfört, någon annan avsättning till fonden än ett formellt
belopp givetvis icke kan ifrågakomma under nuvarande förhållanden, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.
13:o) Bidrag till underhåll av städernas för automobiltrafiken viktiga
vägar och gator. Kungl. Ma::t har (punkt 13, sid. 49—58) föreslagit riksdagen
att
dels godkänna följande
Förslag
till
Förordning
örn ändrad lydelse av 5 § förordningen den 30 juni 1936 (nr 451) angående
statsbidrag till den allmänna väghållningen i riket1.
5§-
Till stad utgår årligen, i män av tillgång å därtill anslagna medel, statsbidrag
med 85 procent av det belopp, vartill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknar stadens kostnad för underhåll av de för automobiltrafiken
viktiga vägarna och gatorna under året skäligen böra uppgå.
I övrigt — — — beräknade kostnaden.
Det ankommer på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för varje stad
bestämma de vägar och gator, som skola anses såsom för automobiltrafiken
viktiga.
För tilldelning till städerna av bidrag, som avses i första stycket, skall
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, sedan anslag för ändamålet anvisats, före
den 1 juli uppgöra samt fastställa en fördelningsplan. Över beslut, varigenom
denna fördelningsplan fastställes, må besvär icke anföras.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 Senaste lydelse se 1938 : 395.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
13
dels och till Bidrag till underhåll av städernas för automobiltrafiken viktiga
vägar och gator för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 4,250,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Grunder för fördelningen av bär ifrågavarande anslag framlades av Kungl.
Maj:t i 1938 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 7) och godkändes
därefter av 1938 års riksdag. Under erinran att departementschefens
förslag bättre än hittillsvarande system möjliggjorde en tilldelning åt de
olika städerna, anpassad efter storleken av deras bidragsberättigade gatuarbeten
och deras olika behov i övrigt, anförde härvid 1938 års riksdag bland
annat följande.
Medan sålunda för närvarande en så stor del av städernas totala andel
som 80 procent fördelas å de enskilda städerna alldeles oberoende anderas
kostnader för vägväsendet och allenast på grundval av den automobilskatt,
som influtit från envar av dem, skulle enligt departementschefens förslag
endast 40 procent utgå i förhållande till influten bilskatt, medan återstoden,
60 procent, skulle stå till förfogande för att efter en mera fri behovsprövning
fördelas mellan de olika städerna. Riksdagen anser därför
Kungl. Majlis förslag böra åtminstone tills vidare godtagas i avvaktan på
en ytterligare omprövning av de möjligheter, som kunna förefinnas att åstadkomma
en ännu bättre grund för en rättvis och samtidigt praktiskt genomförbar
fördelning av städernas andel dem emellan. Riksdagen förutsätter
alltså, att Kungl. Majit, med beaktande av de motionsvis anförda synpunkterna,
ånyo överväger frågan om städernas inbördes bidragsrätt.
Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört och då under de år,
under vilka de nya grunderna för bidragen till städerna tillämpats, erfarenheter
vunnits i fråga örn bidragssystemets lämplighet, har tiden ansetts vara
inne att till förnyat övervägande upptaga frågan örn städernas inbördes bidragsrätt.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Den nuvarande ojämna fördelningen har, framhåller departementschefen,
sin grund däri, att städerna, oberoende av sina underliållsutgifter och övriga
gatukostnader, äga av den ordinarie andelen, som uppgår till 40 procent av
hela anslaget, erhålla tilldelning i förhållande till de belopp, som från dem
influtit i automobilskatt. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i en avgiven
promemoria föreslagit, att samma grunder för bidragstilldelningen till
städerna skulle införas som för år 1941 varit gällande för bidraget till barmarksunderhållet
å landsbygden. I enlighet härmed skulle städerna erhålla
bidrag med 85 procent av den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade
underhållskostnaden för de bidragsberättigade gatorna och vägarna.
Då avsevärda fördelar ur synpunkten att åstadkomma en i stort sett rättvis
fördelning av anslaget till städerna stöde att vinna genom en övergång
till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna bidragssystemet, har
departementschefen ansett sig böra biträda styrelsens förslag. Härvid förutsattes
emellertid, att samma bidragsregler skola gälla såväl för vinterväghållningen
som för väg- och gatuunderhållet i övrigt.
Det hittillsvarande systemet med tilldelning av statsbidrag till städerna
icke endast efter förefintliga behov av underhållsmedel utan också efter storleken
av den lokalt från de olika städerna inflytande automobilskattemedelsupp
-
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
börden Ilar enligt vad erfarenheten visar medfört mycket påtagliga ojämnheter
och orättvisor. I överensstämmelse med en av riksdagen tidigare uttryckt
önskan har en omläggning av bidragsgrunderna nu övervägts. Enligt
det framlagda förslaget skulle, oavsett storleken av vad som lokalt influtit,
statsbidrag till underhållet av städernas för automobiltrafiken viktiga vägar
och gator utgå med 85 procent av den uppskattade underhållskostnaden.
Utskottet tillstyrker detta förslag. Det för ändamålet äskade underhållsanslaget,
4,250,000 kronor, torde böra anvisas. I byggnadsanslag torde dessutom
— enligt förslag, som utskottet framställer under nästföljande punkt
— böra anvisas ett i sådant hänseende äskat belopp av 2,750,000 kronor.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet
under nu förevarande punkt,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1942 intaget
förslag till förordning örn ändrad lydelse av 5 § förordningen
den 30 juni 1936 (nr 451) angående statsbidrag till den allmänna
väghållningen i riket;
b) till Bidrag till underhåll av städernas för automobil trafiken
viktiga vägar och gator för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag
av 4,250,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
14:o) Bidrag till byggande och förbättring av städernas för automobiltrafiken
viktiga vägar och gator. Under hänvisning till vad som under
nästföregående punkt anförts och med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 14, sid. 58) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till byggande och förbättring av
städernas för automobiltrafiken viktiga vägar och gator för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,750,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
15:o) Vägskatteutjämningsbidrag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 15, sid. 58 och 59) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vägskatteutjämningsbidrag för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,140,000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
16:o) Bidrag till nyanläggning av landsvägar. Kungl. Majit har (punkt
16, sid. 59—63) föreslagit riksdagen att till Bidrag till nyanläggning av landsvägar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till detta ändamål har — såsom departementschefen erinrat — för vartdera
av budgetåren 1937/38 och 1938/39 anvisats ett anslag av 7,000,000
kronor. För budgetåret 1939/40 har anslaget utgått med 6,000,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
15
För budgetåret 1940/41 har anvisats ett belopp av 11,000,000 kronor, därav
5,000,000 kronor såsom B-agslag å tilläggsstat II. Anslaget för innevarande
budgetår är anvisat med 4,000,000 kronor. Nämnda tilläggsstatsanslag har
ännu icke behövt till någon del disponeras.
Utöver ett belopp å 3,435,000 kronor, avsett, bland annat, till täckande av
redan av vägdistrikten förskotterade statsbidrag, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit, att 565,000 kronor inräknas i anslaget för att stå till förfogande
för nya företag. Då visst belopp bör finnas tillgängligt för dylika företag,
som äro av sådan angelägenhetsgrad, att de trots de nu rådande förhållandena
anses böra igångsättas, bör enligt departementschefens förslag anslaget
ökas med det av styrelsen föreslagna beloppet. I enlighet härmed
skulle anslaget för nästa budgetår behöva anvisas med 4,000,000 kronor.
I anslutning härtill har departementschefen anfört följande.
Med hänsyn till vikten av att i nuvarande läge i möjligaste mån begränsa
utgifterna för allmänna ändamål ävensom till det förhållandet, att läget på
arbetsmarknaden för närvarande icke kan anses motivera någon utvidgning
av vägbyggnadsprogrammet, är det angeläget, att vägarbeten icke utföras i
större omfattning än som motsvarar tillgängliga anslagsmedel. Jag förutsätter
därför, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom intimt samarbete med
länsstyrelserna och vägdistrikten ävensom genom i övrigt lämpliga åtgärder
Eå allt sätt medverkar till att nyanläggning av landsvägar under nästa
udgetår örn möjligt icke sker i större utsträckning än som här förutsatts.
Under hänvisning till vad departementschefen anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nyanläggning av landsvägar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
17:o) Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs,
Gävleborgs och Värmlands län. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 17, sid. 64—66) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
18:o) Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla vägar och broar. Kungl. Majit bär (punkt 18, sid. 66 och
67) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande och förbättring av vissa
för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
I särskild skrivelse den 18 oktober 1941 bar väg- och vattenhyggnadsstyrélsen
hemställt om anvisande för nästa budgetår av 6,000,000 kronor till
bidrag till byggande oell förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar. Styrelsens framställning grundar sig på en av chefen för
försvarsstaben i skrivelse den 13 oktober 1941 gjord hemställan i ämnet.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Med hänsyn till innehållet i de till ärendet hörande handlingarna torde
någon redogörelse för detsamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet
utan riksdagens vederbörande utskott torde därom böra erhålla nödiga upplysningar
genom handlingarna, som bomme att tillhandahållas utskottet.
De ifrågavarande väg- och broföretagen vore av sådan vikt, att desamma
borde utföras, och de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för desamma
uppgjorda kostnadsberäkningarna hade icke givit anledning till erinran.
Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande hemliga handlingarna
och därutöver inhämtat ytterligare upplysningar i ärendet, får hemställa,
att riksdagen må till Didrag till byggande och förbättring av
vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
19:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Majit har (punkt
19, sid. 67—69) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren (I: 86)
av herr J. Friggeråker m. fl. och den andra inom andra kammaren (II: 140)
av herr A. Gustafsson i Lekåsa m. fl., har hemställts, att riksdagen må såsom
bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av 900,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
I följande inom andra kammaren väckta motioner har hemställts:
i motionen nr 61 av herr E. Lindmark m. fl. att riksdagen måtte besluta
att till bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av 900,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
i
motionen nr 62 av herr E. Hansson i Yännäsby m. fl. att andra kammaren
för sin del måtte besluta, att anslaget till här ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1942/43 måtte utgå med minst samma belopp som det av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna eller 900,000 kronor;
i motionen nr 64 av herr O. E. Sandberg m. fl. att riksdagen måtte besluta
att till bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
samt
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
17
i motionen nr 225 av herrar C. O. Carlsson i Bakeröd och K. E. Hansson
i Skediga, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av gällande bestämmelser
i förordningen angående bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar,
att där, på grund av vägens längd eller annan omständighet, anläggningen
måste anses vara för väghållaren särskilt betungande, bidraget till
byggande av enskild utfartsväg måtte få utgå med 60 procent av den beräknade
kostnaden.j
Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 212, den 3 mars 1939 framlagda
förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40 till bidrag till byggande
av enskilda vägar ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor. Till samma
ändamål ha för budgetåren 1940/41 och 1941/42 anvisats anslag av respektive
300,000 kronor och 700,000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse framgår, att behovet
av bidrag till byggande av enskilda vägar alltjämt är stort. Andamålet är
därjämte att anse såsom behj ärtan svårt. Med hänsyn härtill ävensom till
den positiva inställning till förevarande anslagsfråga, som riksdagen tidigare
visat, vill jag förorda, att ett anslag å samma belopp som för innevarande
budgetår eller 700,000 kronor anvisas för budgetåret 1942/43.
Med anledning av framställningarna från länsschaktmästarna vill jag i anslutning
till vad chefen för finansdepartementet tidigare i dag anfört under
rubriken För flera huvudtitlar gemensamma frågor förorda, att arvodet till
länsschaktmästarna höjes med 300 kronor till 6,200 kronor. Därest riksdagen
icke uttalar erinran häremot, torde det sedermera få ankomma på Kungl.
Maj: t att meddela beslut i ämnet.
Med beaktande av anslagets behjärtan svär da syfte tillstyrker utskottet,
att anslaget för nästkommande budgetår bestämmes till 800,000 kronor, vilket
innebär en höjning med 100,000 kronor i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
och i förhållande till vad som anvisats för innevarande budgetår. För
att emellertid anslagen till vägväsendet det oaktat må kunna hållas inom
den i statsverkspropositionen angivna anslagsramen föreslår utskottet under
punkt 21:o) en motsvarande sänkning å 100,000 kronor av anslaget till vägförbättringsarbeten
å landsbygden.
Den föreslagna höjningen av länsschaktmästarnas årsarvoden med 300
kronor synes ej böra föranleda erinran.
Utskottet vill framhålla behovet av samverkan i vissa fall vid bedömningen
av frågor örn bidrag från ifrågavarande anslag till enskilda vägar och
från motsvarande anslagsmedel till vägar för skogsbrukets behov. Detta
gäller såsom motionsvis (I: 86 och II: 140) erinrats exempelvis då bidrag
sökes till både en enskild väg och en jämsides därmed löpande skogsväg,
vilka båda väganläggningar skulle kunna samordnas för att tjäna både
skogsbrukets och bygdens övriga behov.
I väckt motion (II: 225) har hemställts att statligt byggnadsbolag må, då
byggnaden är särskilt betungande, få utgå med 60 procent i stiillet för högst
50 procent. I detta avseende vill utskottet endast erinra, hurusom i sam
Bihang
till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 6. 551 12 2
TJtskottet.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
band med den högst betydande utsträckning av rätten till bidrag även till
de enskilda vägarna, vilken så sent som år 1939 beslöts, en höjning av
maximiprocenten var under övervägande men att departementschefen av
statsfinansiella skäl ej ansåg sig kunna föreslå en sådan höjning. Under
åberopande härav får utskottet avstyrka motionen.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 86 och II: 61, 62, 64 samt 140, må till Bidrag till
byggande av enskilda vägar för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av 800,000 kronor, att avräknas mot antorn
obilskattem edlén,
b) att motionen II: 225 ej må vinna riksdagens bifall.
20:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Majit kar
(punkt 20, sid. 69—72) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av
enskilda vägar m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor, att avräknas av automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren (I: 87)
av herr I. Persson m. fl. och den andra inom andra kammaren (II: 139) av
herr A. Jonsson i Skedsbygd m. fl., har hemställts, att riksdagen i bidrag till
underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1942/43 måtte anvisa ett
reservationsanslag av 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I § 13 kungörelsen angående statsbidrag till enskild väghållning stadgas,
att beträffande varje väg, till vilken underhållsbidrag utgår enligt kungörelsen,
ny förrättning för uppskattning av underhållskostnaderna skall företagas
minst vart femte år, så länge underhållsbidrag utgår, samt därjämte örn
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner anledning antaga, att den verkliga
underhållskostnaden för vägen understiger den beräknade kostnaden. Vidare
kan ny förrättning ske på begäran av väghållare. Där förrättning påkallats
av väghållare, skall denne enligt kungörelsen gälda ersättning till länsscliaktmästaren.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 13 oktober 1941 hemställt,
att nu utgående statsbidrag till underhåll av enskilda vägar måtte på
grund av den allmänna prisstegringen få höjas med högst 25 procent. Till
stöd härför har styrelsen anfört följande: j
Uppskattningen av underhållskostnaderna verkställdes i samband med
besiktning av vägarna under hösten 1939 och försommaren 1940, varvid då
gällande dagsverks- och materialpriser lades till grund för kostnadernas beräkning.
Kontrakt har tecknats mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och vederbörande intressenter angående underhållets utförande. Sedan
nämnda tid hava emellertid väsentliga stegringar av kostnaderna inträtt,
främst på grund av de ökade utgifter för framtransport av grus, vilka föranledas
av höjda arbetspriser och svårigheten att erhålla gengasdrivna lastbilar
samt dessas mindre lastförmåga jämfört med bensindrivna bilar, särskilt
kännbar å backiga vägar. Till styrelsen hava inkommit ett flertal
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 19
framställningar om att underhållsbidragen för kalenderåret 1941 måtte
ökas.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funne för sin del, fortsätter styrelsen,
att en viss höjning av de beräknade underhållskostnaderna för sagda år
måste anses skälig och berättigad.
Departementschefen har anfört bland annat följande:
Med bestämmelsen örn ny förrättning vart femte år har uppenbarligen
åsyftats, att de justeringar av underhållsbidragets belopp då skola verkställas,
som kunna anses betingade av de ändringar i den allmänna kostnadsnivån,
som kunna hava inträffat under tiden efter den senaste uppskattningen.
Bestämmelsen om att ny förrättning kan verkställas under pågående femårsperiod
avser däremot att möjliggöra sådana jämkningar i det bestämda
bidragsbeloppet, som äro betingade av lokala förändringar, till exempel att
en icke förutsedd stark ökning eller minskning av trafiken på vägen ägt
rum. Vidare, innebär bestämmelsen, att ny förrättning skall kunna företagas,
även om perioden icke helt gått till ända, därest praktiska skäl tala för att
förrättningen äger rum i sammanhang med andra förrättningar beträffande
närbelägna vägar. Däremot anser jag det ligga i sakens natur, bland annat
på grund av periodens ringa längd, att bestämmelsen icke bör kunna åberopas
för att möjliggöra en kontinuerlig anpassning av underhållsbidraget
efter de ändringar i den allmänna prisnivån, som kunna inträffa under
perioden.
Yarken den. prisstegring, som ägt rum under de två år, som bidragsverksamheten
hittills pågått, eller några förhållanden i övrigt anser jag utgöra
skäl för att nu frångå de principer, enligt vilka verksamheten ursprungligen
tänkts utövad. I allt fall synes utvecklingen å området tills vidare böra avvaktas,
innan några ändringar vidtagas.
Beträffande anslag till bidrag till underhåll av enskilda vägar, att enligt
oförändrade grunder utgå under nästa budgetår, förordar jag, att härför
avses ett lämpligt avvägt belopp. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har
uppskattat. bidragsbeloppet till 300,000 kronor utöver vad som åtgår till
bidrag enligt redan tecknade kontrakt. Mot styrelsens förslag härutinnan
har jag icke något att erinra.
I enlighet med vad styrelsen anfört torde under nästa budgetår ett belopp
å omkring 710,000 kronor erfordras för att fullgöra ingångna förpliktelser
örn vägunderhållsbidrag. Sammanlagda bidragsbeloppet skulle för nästa
budgetår sålunda kunna beräknas till 1,010,000 kronor. Härtill komma kostnaderna
för bidragsverksamlieten, vilka kunna uppskattas till ungefär 100,000
kronor. Något särskilt belopp, avsett för oförutsedda bidragsbeliov, anser
jag mig icke böra tillstyrka. Då reservationen å anslaget vid slutet av detta
budgetår enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar torde kunna
antagas komma att uppgå till omkring 1,000,000 kronor, skulle anslaget vid
bifall till vad jag här förordat kunna begränsas till avrundat 100,000 kronor.
Utan att underskatta de skäl som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och i anslutning härtill även motionsvis anförts till stöd för anslagsmedlens
beräkning på ett sådant sätt att en generell, av inträffad prisstegring motiverad
höjning av de tidigare fastställda underhållsbidragen med 25 procent
kan genomföras får utskottet uttala sin anslutning till departementschefens
i ärendet framhållna synpunkter.
Utskottet hemställer,
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskott ct.
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 87 och II: 139, må till Bidrag till underhåll
av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av 100,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
21:o) Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden. Kungl. Hajd
har (punkt 21, sid. 72—74) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vägförbättringsarbeten
å landsbygden för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
För budgetåren 1939/40 och 1940/41 har anslaget till bidrag till vägförbättringsarbeten
å landsbygden anvisats med respektive 21,715,200 kronor och
58,057,500 kronor. Av sistnämnda belopp hava 38,000,000 kronor anvisats
såsom B-anslag å tilläggsstat II. För innevarande budgetår har anslaget
anvisats med 12,800,000 kronor. Nämnda tilläggsstatsanslag har ännu icke
till någon del behövt disponeras.
Väg- och va t ten hy g gr i adsstyrelsen hemställer, att till bidrag till vägförbättringsarbeten
å landsbygden för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag
av 16,000,000 kronor måtte anvisas.
Departementschefen har funnit det sammanlagda anslagsbeloppet för nästa
budgetår till bidrag till vägförbättringsarbeten i nuvarande läge böra nedsättas
till 10,000,000 kronor. Vid bifall härtill skulle, sedan 4,500,000 kronor
till redan utförda arbeten och 865,000 kronor till fortsättning av företag,
påbörjade under år 1941, frånräknats, återstå för bidrag till nya vägföretag
och till pågående äldre företag ett belopp av 4,635,000 kronor. Sistnämnda
belopp skulle till övervägande delen eller i runt tal 3,500,000 kronor disponeras
för bidrag till pågående företag. Nya arbetsföretag borde nämligen
i anslutning till Kungl. Maj:ts beslut den 15 december 1939 igångsättas
endast i undantagsfall och då särskilda skäl därför kunna åberopas. Skulle
arbeten av större omfattning krävas i syfte att motverka arbetslöshet, torde
det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget
till vägförbättringsarbeten få tagas i anspråk.
De mera angelägna vägförbättringsarbetena representera enligt en av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen gjord uppskattning en årskostnad av 90,000,000
kronor, varav 78,000,000 kronor borde utgå i statsbidrag. I jämförelse härmed
måste, även med tagen hänsyn till den omkastning i trafikförhållandena
som kriget medfört, den föreslagna anslagssumman av 10,000,000 kronor betraktas
som mycket begränsad. Under nu rådande läge och i betraktande
av vad departementschefen anfört har utskottet emellertid ansett sig böra
godtaga Kungl. Maj:ts förslag. Den under punkt 19:o) föreslagna höjningen
med 100,000 kronor av anslaget till enskilda vägar synes dock, såsom under
nämnda punkt framhållits, böra föranleda en motsvarande jämkning i nu
förevarande anslagsbelopp.
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 21
Med tillstyrkande alltså att anslagssumman under nu förevarande punkt
bestämmes till 9,900,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vägförbättringsarbeten å
landsbygden för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 9,900,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
22:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 75 och 76) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 8,000
kronor.
23:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 76 och 77) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 100.000
kronor.
24:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.
Något nytt anslag för detta ändamål Ilar ej av Kungl. Majit föreslagits.
Departementschefen har (punkt 24, sid. 77 och 78) erinrat, att för detta ändamål
för budgetåren 1938/39 och 1939/40 anvisats 200,000 kronor respektive
150,000 kronor. Å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 hade
anvisats ett reservationsanslag (B) av 500,000 kronor. Sistnämnda anslag
hade hittills icke behövt till någon del tagas i anspråk.
I sin skrivelse den 11 oktober 1941 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt, att för nästa budgetår ett anslag å 150,000 kronor måtte anvisas
för ändamålet.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Ehuru behov onekligen torde föreligga att i fråga örn flera av statens
fiskehamnar vidtaga vissa utvidgnings- och förbättringsarbeten, anser jag
mig icke kunna tillstyrka, att i nuvarande statsfinansiella läge särskilt anslag
anvisas för ändamålet. I den mån förhållandena å arbetsmarknaden
kunna motivera, att arbeten av här ifrågavarande slag utföras, bör det för
ändamålet anvisade anslaget å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 få tagas
i anspråk. För att i viss utsträckning möjliggöra sådana mindre arbeten,
som äro särskilt angelägna ur synpunkten att undvika allvarliga skador å
anläggningarna för framtiden, har jag emellertid för avsikt att under nästföljande
punkt förorda, att det i anslaget till underhåll och drift av statens
fiskehamnar och farleder ingående, för underhållsarbeten avsedda beloppet
ökas med 15,000 kronor.
I en inom andra kammaren av herrar E. Hällgren och G. Skoglund i
Umeå väckt motion (II: 175) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att
till utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder anslå ett
belopp av 150,000 kronor.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
Utskottet.
Enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört måste vissa förbättringsarbeten
å statens fiskehamnar betraktas vara av en alldeles särskild
angelägen karaktär, emedan hamnarnas framtida bestånd eljest kan äventyras.
Med hänsyn härtill och i anslutning till den i ämnet väckta motionen
har utskottet ansett sig böra tillstyrka ett anslag under nu förevarande
punkt av 75,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av motionen II: 175, må till
Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 75,000
kronor.
25:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Kungl.
Majit har (punkt 25, sid. 78—80) föreslagit riksdagen att till Underhåll och
drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 110,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att till underhåll och drift
av statens fiskehamnar och farleder måtte för budgetåret 1942/43 anvisas ett
förslagsanslag av 110,000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Då erfarenheter saknas, kunna kostnaderna under nästa budgetår för
drift och underhåll av Falsterbokanalen svårligen nu med någon tillförlitlighet
beräknas. Utan att i detta sammanhang taga ställning till det av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen härför beräknade personalbehovet och kostnaderna
för personalen ävensom övriga utgiftsposter vill jag emellertid icke
motsätta mig, att i anslaget inräknas det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagna beloppet av 60,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att sedermera, sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inkommit med
förslag till utgiftsstat för kanaldriften, fastställa stat att lända till efterrättelse
för budgetåret 1942/43.
För underhåll och drift av statens övriga farleder och fiskehamnar har
styrelsen beräknat ett belopp av 35,000 kronor eller samma belopp, som
under de senare åren avsetts för ändamålet. Häremot har jag icke något
att erinra. Med hänsyn till vad jag under nästföregående punkt anfört
synes emellertid detta belopp böra ökas med 15,000 kronor till 50,000
kronor.
Yad styrelsen föreslagit rörande överflyttning av avlöningskostnaden fölen
extra ordinarie byråingenjör till nu ifrågavarande anslag anser jag mig
icke böra biträda.
I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle anslaget för nästa budgetår
behöva anvisas med ett belopp av 110,000 kronor. I likhet med vad som
skett för innevarande budgetår synes anslaget på grund av de många
osäkerhetsfaktorer, som vidlåda utgiftsberäkningen för Falsterbokanalen, böra
för nästa budgetår anvisas som förslagsanslag.
Med hänsyn till det anslag av 75,000 kronor, som under nästföregående
punkt tillstyrkts till hamnförbättringar, har utskottet ansett nu förevarande
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 23
underhållsanslag kunna begränsas till 100,000 kronor mot av departementschefen
föreslagna belopp av 110,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, må till
Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.
26:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Kungl. Majit har (punkt 26, sid. 80—82) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
I en inom andra kammaren av herrar E. Hällgren och G. Skoglund i
i Umeå väckt motion (II: 176) har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 11 oktober 1941 hemställt
örn anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 200,000 kronor till
bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar. I
detta avseende har styrelsen anfört bland annat följande.
På grund av den ringa tillgången på anslagsmedel de båda senaste
budgetåren hade tillgängliga medel huvudsakligen använts till underhållsoch
förbättringsarbeten av mindre omfattning vid redan befintliga hamnar.
Vid ett flertal hamnar förefunnes stort behov av förbättrings- och underhållsarbeten,
vilka vore av sådan omfattning, att vederbörande intressenter
med sina i vanliga fall ringa ekonomiska resurser ej själva hade möjlighet
att bekosta desamma. Särskilt de båda senaste exceptionellt hårda vintrarna
hade på sina håll åstadkommit mer eller mindre omfattande skador på
befintliga anläggningar. Under nuvarande förhållanden beräknade styrelsen,
att till här ifrågavarande slag av arbeten ett belopp av 200,000 kronor
erfordrades för nästa budgetår.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört rörande behovet
av medel för bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda
fiskehamnar anser jag anslag för ändamålet böra anvisas även för nästa
budgetår. Då det statsfinansiella läget kräver största återhållsamhet i fråga
örn statsutgifterna och då, såvitt nu kan bedömas, en viss reservation å
hittills för ändamålet anvisade medel kan antagas föreligga vid ingången
av nästa budgetår, anser jag en ökning av anslaget icke böra ifrågakomma.
Anslaget bör alltså för nästa budgetår anvisas med oförändrat belopp 100,000
kronor.
Skulle läget på arbetsmarknaden motivera, att arbeten av här angivet slag
igångsättas, torde det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisade anslaget få tagas i anspråk.
Utskottet, som icke ansett sig kunna tillstyrka den motionsvis gjorda
hemställan om höjning av anslagsbeloppet, hemställer,
Utskottet
24
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
att riksdagen, nied bifall till Kungl. Maj:ts förslag oell med
avslag å motionen II: 176, må till lii drag till byggande och
underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
27:o) Förvärv av mudderverk. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 27, sid. 82—-84), vilket avser likvidering av ett från statens
vattenfallsverk av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen övertaget mudderverk,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förvärv av mudderverk för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.
V ägtraflkväsendet.
28:o) Besiktning av motorfordon. Registrering av motorfordon. Beträffande
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag (punkterna 28 och 29, sid. 85
—87) jämte två i ämnet väckta motioner (I: 116 och II: 170) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
29:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, sid. 87 och 88) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av
25,000 kronor.
30:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 31, sid. 88—94) — vilket i huvudsak innebär viss begränsning
av arvodeskostnaden för kanslichefen samt överförande på extra
ordinarie stat av de nu med arvoden förenade båda tjänsterna som sekreterare,
respektive notarie — hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens biltrafiknämnd
:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
1 sekreterare................................................ Eo 24
1 notarie.................................................... Eo 21;
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
25
b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat. Kronor
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit ............................................ 29,300
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ 26,900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 4,000
Summa kronor 60,200;
c) till Statens Mitra fiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 60,200 kronor, att avräknas
mot antomobilskattemedlen.
31:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Majits förslag (punkt 32, sid. 94) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 21,200
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Byggnadsväsende^
32:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 33, sid.
95—108) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa
de ändringar i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen, som betingas
av Kungl. Majits under ifrågavarande punkt framlagda förslag, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43, dels ock till
Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 752,400 kronor.
Kungl. Majits förslag omfattar med avseende å personalförteckningen endast
sådana förändringar som stå i överensstämmelse med vad tjänsteförteckningssakkunniga
föreslagit. Vissa ytterligare ändringar i personalens
löneställning, vilka föreslagits av byggnadsstyrelsen, har departementschefen
icke ansett sig kunna tillstyrka i nuvarande läge. Styrelsen har beräknat
medelsbehovet för nästa budgetår å förevarande anslag till ett belopp som
med 55,300 kronor överstiger medelsanvisningen för budgetåret 1941/42.
Enligt departementschefen skulle den erforderliga höjningen kunna begränsas
till 42,900 kronor.
I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
Utskottet.
I
26
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att fastställa de ändringar i personalförteckningen,
som betingas av de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1942 framlagda
förslagen;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
.................................................. 348,900
2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.................... 1,200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 191,400
4. Kärligt tillägg, förslagsvis ............................ 80,000
Säger kronor 621,500
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 63,400
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 9,600
Säger kronor 73,000
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för -
slagsvis.................................................. 21,500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 29,300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 7,100
Säger kronor 57,900
Summa kronor 752,400;
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 752,400 kronor.
33:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förevarande förslag
(punkt 34, sid. 108 oell 109), vilket i förhållande till budgetåret 1941/42
innebär en med 8,600 kronor ökad medelsanvisning, finner utskottet sig
kunna tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 95,600 kronor.
34:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
35, sid. 109—117) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
27
tills vidare från och med budgetåret 1942/43, dels oek till Länsarkitektsorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 726,300 kronor.
Det av Kungl. Majit föreslagna anslaget överstiger med 16,300 kronor
medelsanvisningen för budgetåret 1941/42. Höjningen är till 10,000 kronor
betingad av en ökning av anslagsposten för avlöningar åt tillfälliga biträden
och beror i övrigt huvudsakligen på löneklassuppflyttningar i fråga örn den
extra ordinarie personalen. Ett av byggnadsstyrelsen framlagt förslag till
lönereglering för länsarkitekterna har departementschefen med hänsyn främst
till pågående utredning genom tjänsteförteckningssakkunniga i fråga örn
byråchefstjänsternas löneställning icke ansett sig kunna biträda.
Enligt gällande instruktion må länsarkitekt och biträdande länsarkitekt
ej utan Kungl. Majlis efter särskild prövning i varje fall lämnade tillstånd
utom tjänsten utföra uppdrag, som är eller kan bliva föremål för länsarkitekts
handläggning i tjänsten eller kan inverka hinderlig! för tjänstgöringen.
Assistent må icke utföra dylikt uppdrag i annan män än byggnadsstyrelsen,
efter hörande av vederbörande länsstyrelse och länsarkitekt, i varje särskilt
fall prövar skäligt medgiva.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag.
I detta sammanhang vill emellertid utskottet framhålla angelägenheten
av en noggrann tillsyn över att den privata arkitektverksamhet, som tilläventyrs
utövas av den på länsarkitektkontoren anställda personalen, ej må
inverka hinderlig eller fördröjande på tjänsteärendenas handläggning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat. Kronor
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit:
Arvoden till 21 länsarkitekter ...................... 252,400
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 314,500
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ...... 110,000
4. nödigt tillägg, förslagsvis ........... 49,400
Summa kronor 726,300;
b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 726,300 krono!’.
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
35:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, sid. 117), vilket i förhållande till innevarande
budgetår innebär en av ökade bränslekostnader betingad anslagshöjning
med 1,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsarkitekts organisationen: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 87,200 kronor.
36:o) Underhäll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit har
(punkt 37, sid. 118—120) föreslagit riksdagen att till Underhåll av vissa
historiska byggnader m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 85,000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har beräknat, att medelsbehovet till ifrågavarande ändamål
för innevarande budgetår uppgår till 100,000 kronor och för nästa budgetår
till 115,000 kronor. Enär emellertid sistnämnda medelsbehov enligt
vad styrelsen anfört till 5,000 kronor kunde tillgodoses genom överskott
å inträdesbiljetter och till 10,000 kronor täckas av reservation från innevarande
budgetår, borde enligt styrelsens mening förevarande anslag för budgetåret
1942/43 upptagas till 100,000 kronor.
Departementschefen anser medelsförbrukningen till förevarande ändamål
för nästa budgetår icke böra överstiga den beräknade medelsåtgången för
innevarande budgetår, 100,000 kronor, samt finner med hänsyn till tillgängligt
överskott jämte reservation anslaget kunna begränsas till 85,000
kronor.
Utskottet, som biträder vad departementschefen anfört angående anslagsbehovet,
hemställer,
att riksdagen må till Underhåll au vissa historiska byggnader
m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 85,000 kronor.
37:o) Restaureringsarbeten å Stockholms slott. Kungl. Majit har (punkt
38, sid. 120) föreslagit riksdagen att till Restaureringsarbeten å Stockholms
slott anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Enligt en för 1938 års riksdag framlagd plan skulle till förevarande ändamål
sammanlagt erfordras 250,000 kronor. För ändamålet lia hittills anvisats
100,000 kronor, varav 50,000 kronor såsom B-anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41. Nämnda B-anslag är delvis taget i
anspråk, och de hittills anvisade medlen beräknas vara förbrukade vid utgången
av innevarande budgetår.
Enligt vad byggnadsstyrelsen tidigare i skrivelse av den 22 augusti 1939
upplyst (se prop. 1939 nr 2, sid. 109) erfordras för restaureringsarbeten av
här ifrågavarande slag särskilt kvalificerade arbetslag, som böra beredas
kontinuerligt arbete.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
29
Departementschefen laar i ärendet anfört följande.
Med hänsyn till, bland annat, att de arbetare, som äro sysselsatta med
restaureringsarbetena, icke torde utan svårigheter för närvarande kunna erhålla
för dem lämpligt annat yrkesarbete och ej heller torde kunna överföras
till andra arbetsområden, anser jag det vara önskvärt, att restaureringsarbetena
kunna fortgå utan avbrott. Då någon behållning å redan anvisade medel
icke kan väntas föreligga vid utgången av innevarande budgetår, torde för
nästa budgetår ett anslag av 50,000 kronor böra anvisas för ändamålet.
För att Stockholms slott skall kunna hållas i ett värdigt skick framlades
vid 1938 års riksdag en tioårsplan för byggnadens restaurering,
slutande å en kostnadssumma av 250,000 kronor, avsedd att utgå med årsbelopp
av 25,000 kronor. Av byggnadstekniska skäl har det befunnits
önskvärt att arbetena fullföljas i en något snabbare takt än som ursprungligen
avsågs.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag örn fortsatt anslag för nästa
budgetår med 50,000 kronor hemställer utskottet,
att riksdagen må till Restaureringsarbeten å Stockholms slott
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor.
38:o) Restaureringsarbeten vid Gripsholms slott. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 120—122), vilket huvudsakligen åsyftar
medelsanvisning för reparation av personalbostäder, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Restaureringsarbeten vid Gripsholms
slott för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av
30,000 kronor.
39:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Kungl.
Majit har (punkt 40, sid. 122 och 123) föreslagit riksdagen att till Utredningar
rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
I syfte att medel skola, i mån av behov, finnas tillgängliga för utredningar
rörande byggnadsföretag, som kunde behöva igångsättas till motverkande
av arbetslöshet, lia vid tidigare tillfällen, senast å riksstaten för
budgetåret 1940/41, anvisats medel under förevarande an slagsrubrik. Enär
tillgängliga reservationer icke ansetts förslå för nästa budgetår, bär departementschefen
funnit förnyad medelsanvisning påkallad.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade bygg
nadsföretag
m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reserva
tionsanslag
av 100,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet
Diverse.
40:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, siel. 124) angående
anslag till ersättning till byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna
fastighetsfond — i vilket avseende särskild proposition förebådats —
kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
41:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Utskottet, som tillstyrker
att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
42, sid. 124) uppföres med oförändrat belopp, hemställer,
att riksdagen må till Ersättning åt statens järnvägar fotav
Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
, vissa resor för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
5,000 kronor.
42:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Kungl. Majit
har (punkt 43, sid. 124 och 125) föreslagit riksdagen att till Postavgifter för
tjänstebrev och dylika försändelser för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 12,200,000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10,500,000 kronor.
Den postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran
av tjänsteförsändelser m. m. beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen
till omkring 12,375,000 kronor, ett belopp, som med 1,875,000 kronor överstiger
vad som för ändamålet anvisats. Storleken av den för budgetåret
1942/43 beräknade ersättningen, fördelad på olika poster, framgår av följande
sammanställning:
Kronor
Tjänsteförsändelser i allmänhet...................................... 5,850,000
Tjänstepost från kristidsorganen .................................... 1,300,000
Militärbrev.............................................................. 3,600,000
Bestyret med krono- och värnskatteuppbörden .................... 1,450,000
Summa kronor 12,200,000.
I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Postavgifter för tjänstebrev och dylika
försändelser för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 12,200,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
31
43:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Majit har (punkt
44, sid. 125 och 126) föreslagit riksdagen att till Försvarsberedskap vid statens
järnvägar för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 350,000
kronor.
Till försvarsberedskap vid statens järnvägar — avseende bland annat att
säkerställa möjligheterna att snabbt sätta skadade anläggningar i funktionsdugligt
skick — ha för nästa budgetår av riksdagen anvisats 900,000 kronor
å kapitalbudgeten. Medan sistnämnda belopp avser engångskostnader,
avser den under förevarande punkt äskade medelsanvisningen löpande utgifter.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag, som innebär att anslag till
ändamålet skulle anvisas med samma belopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av
350,000 kronor.
44:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Med tillstyrkande av
Kungl. Majits förslag (punkt 45, sid. 126 och 127) hemställer utskottet,
___—
att riksdagen må till Extra besiktningar av luftfartyg m. m.
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 2,000 kronor.
45:o) Understöd åt privatflyget. Beträffande förevarande fråga (punkt 46,
sid. 127—129) jämte i ämnet väckta motioner kommer utskottet att framdeles
avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
46:o) Ersättningar för skador vid eldsläckning. Utskottet tillstyrker,
att ifrågavarande anslag i enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 47,
sid. 129) uppföres med oförändrat belopp samt hemställer alltså,
att riksdagen må till Ersättningar för skador vid eldsläckning
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 10,000
kronor.
47:o) Statens brandskola: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 48, sid.
129—133) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens brandskola, dels ock till Statens brandskola:
Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 45,800 kronor.
Utskottet.
Utöver höjningar som betingas av att brandskolans verksamhet kommer
att pågå under hela nästa budgetår mot endast omkring 10 månader under
32
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
budgetåret 1941/42 innebär förevarande förslag en ökning med allenast
2,000 kronor, som erfordras till avlöning åt en vaktmästare.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat. Kronor
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit............................................ 25,800
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ....... 20,000
Summa kronor 45,800;
b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret 1942/43
anvisa ett anslag av 45,800 kronor.
48:o) Statens brandskola: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 49, sid. 134) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens brandsJcola: OmJcostnader för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 27,900 kronor.
49:o)) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 134 och 135), vilket innebär anvisande
av samma belopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska brandkårernas
riksförbund för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 2,000
kronor.
50:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. 135—137), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
fatt riksdagen må till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 2,000 kronor.
51 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Kungl. Majit har (punkt 52, sid. 137—140) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret
1942/43 anvisa ett anslag av 50,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
33
I en inom andra kammaren av kerr G. Persson i Falla m. fl. väckt motion
(II: 178) har hemställts, att riksdagen ville nedsätta anslaget till 25,000
kronor.
Till föreningen ha för budgetåren 1940/41 och 1941/42 utgått anslag med
75,000 respektive 50,000 kronor. För budgetåret 1939/40 utgjorde anslaget
75.000 kronor och under ett vart av de tre närmast föregående budgetåren
100.000 kronor. För innevarande budgetår har föreningen uppgjort följande
preliminära stat:
Inkomster. Kronor
Statsbidrag ................................................................ 50,000
Saldo från föregående år ................................................ 79,256
Medlemsavgifter för kalenderåret 1942................. 3,500
Summa kronor 132,756
Utgifter. Kronor
Undervisning och propaganda:
Instruktionskurser för bilskolemän .......................... 5,000
Instruktionsbok för bilskolorna .............................. 4,000
Instruktionskurser för militären .............................. 7,500
Speciella åtgärder för undervisningen........................ 47,000
Trafikundervisning och allmän propaganda.................. 30,000 93,500
Intern verksamhet och administration.................................. 35,000
Diverse utgifter........................................... 4,256
Summa kronor 132,756
Utgifterna för föreningens verksamhet under budgetåret 1942/43 beräknas
på följande sätt:
K ronor
För administration och intern verksamhet ............................ 35,000
>; trafikundervisning och allmän propaganda........................ 50,000
» 52 stycken filmkopior, ä 375 kronor per styck .................. 19,500
Summa kronor 104,500
I anslutning härtill hemställer föreningen, att för budgetåret 1942/43 ett
statsbidrag måtte anvisas av 100,000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att föreningens verksamhet inriktats på
att sprida kännedom örn gällande trafikföreskrifter samt inskärpa vikten av
att dessa efterlevas. Detta har skett genom trafikpropaganda såväl i skolorna
som bland allmänheten i övrigt. Enligt departementschefens mening
finnas välgrundade skäl antaga att föreningens verksamhet fyllt en bety
Bihanfj
lill riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr t>. 551 4! 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
delsefull uppgift även om verksamhetens natur gör det vanskligt att påvisa
positiva resultat. Av statsfinansiella skäl anser sig departementschefen
emellertid icke kunna tillstyrka högre anslag än det för innevarande budgetår
anvisade, 50,000 kronor.
Såsom motionsvis framhållits har biltrafiken efter hand avsevärt nedgått.
Denna omständighet samt det förhållandet att föreningen vid ingången av
innevarande budgetår disponerade över en till i runt tal 79,000 kronor uppgående
behållning, vilken genom sträng hushållning borde åtminstone till
någon del kunna kvarstå även till nästa budgetår, kunde i nuvarande statsfinansiella
läge tala för en viss nedsättning av förevarande anslag.
Utskottet har emellertid, med tagen hänsyn också till de ytterligare upplysningar
utskottet i ärendet införskaffat, icke funnit sig kunna tillstyrka en
dylik nedsättning. Jämsides med de rent budgetära synpunkterna måste
nämligen beaktas den stora betydelse föreningens verksamhet har för en
bättre trafikkultur och därmed också för möjligheterna att minska trafikolyckornas
alltjämt stora omfång.
I detta sammanhang vill utskottet betona vikten av att även radion i
lämplig utsträckning anlitas i upplysningsverksamhetens tjänst. Cykeltrafikens
tilltagande omfattning torde också motivera propagandans utökade
inriktning på denna trafikgren. Det borde vidare kunna förväntas, att särskilt
försäkringsbolagen i eget intresse skola finna det angeläget att ekonomiskt
bistå föreningen.
Med tillstyrkande alltså att anslaget för nästkommande budgetår bestämmes
till det av Kungl. Majit föreslagna beloppet 50,000 kronor hemställer
utskottet,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och med
avslag å motionen II: 178, må till Bidrag till nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1942/43
anvisa ett anslag av 50,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
52;o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. Ehuru icke nu
kari avgöras, huruvida ifrågavarande anslag, avseende bidrag till den ständiga
internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet ävensom till den
internationella luftfartskommissionen, kommer att anlitas, får utskottet för
att erforderliga medel skola finnas tillgängliga tillstyrka Kungl. Majlis förslag
(punkt 53, sid. 140 och 141). Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
10,000 kronor.
53:o) Bidrag till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar.
Kungl. Majit har (punkt 54, sid. 141) föreslagit riksdagen att
Statsutskottets utlåtande Nr 6. (35
till Bidrag till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Ifrågavarande plan är avsedd att omfatta ett område som i stort sett
skulle omslutas av en cirkel med tre mils radie omkring Göteborg. Av
kostnaden för planens upprättande, 155,000 kronor, skall staten enligt statsmakternas
år 1938 fattade beslut bidraga med 30,000 kronor, varav 20,000
kronor redan anvisats.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till upprättande av en regionplan
för Göteborg med omgivningar för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
54;o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Utskottet tillstyrker
att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
55, sid. 142) uppföres med oförändrat belopp. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom salcIcunniga
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av
65,000 kronor.
55:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56,
sid. 142), som innebär en nedsättning med 5,000 kronor i förhållande till
anslaget för innevarande budgetår, hemställer.utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
56:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 142) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 62,000 kronor.
57:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Majda förslag (punkt 58, sid. 142) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 15,400 kronor.
JJUtsettet.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
58:o) Kristillägg. Beträffande Kungl. Majlis förslag (punkt 59, sid. 142}
angående anslag till kristillägg — i vilket avseende särskild proposition
förebådats — kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande, vilket härigenom
•
/. - anmäles. \UJ ■
” ''Stockholm den 13 mars 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,
Torsten Ström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Bäcklund, Carlström, Karl Andersson,
Sundberg, Persson i Skabersjö och Emil Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm,
•Andersson i Prästbol, Danielsson, Andersson i Södergård, Wallentheim, Staxäng,
Viklund, Lindholm, Lundberg i Hälsingborg, Pettersson i Dahl och Åkerström.
Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.