20

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

Nr 55.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1942 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående
ändrade grunder för långtidstillägg ät vissa
värnpliktiga.

(l:a avd.)

I propositionen nr 79 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 6 februari
1942, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att fastställa ändrade
grunder för långtidstillägg åt vissa värnpliktiga i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll anförts.

Med bifall till Kungl. Majits i propositionen 1941: 270 i ämnet framlagda
förslag godkände riksdagen (skrivelse nr 366) de grunder för långtidstillägg
för vissa värnpliktiga, vilka innefattades i ett vid det propositionen bilagda
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16 maj 1941 fogat kungörelseförslag.
Kungl. Majit utfärdade den 28 juni 1941, med giltighet från och med
den 1 juli samma år, kungörelse i ämnet (Sv. förf.-saml. 1941:506) av i allt
väsentligt samma lydelse som nämnda kungörelseförslag.

Enligt 1 § i nämnda kungörelse äger värnpliktig, som uppbär krigsavlöning
och som efter den 2 september 1939 mot åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner
fullgjort sammanlagt 360 dagars tjänstgöring enligt § 28 mom 1
eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen, för tjänstgöringstid därutöver, som infaller
efter den 1 juli 1941, åtnjuta långtidstillägg med 30 kronor i månaden eller,
för kortare tjänstgöringstid än en månad, en krona örn dagen (i stället för
nämnda lagrum i 1936 års värnpliktslag gäller nu 28 § 1 mom. nya värnpliktslagen,
vartill i det följande hänvisas). Från rätten till långtidstillägg äro
undantagna samvetsömma värnpliktiga. Därjämte är beträffande värnpliktiga,
tillhörande årsklass 1939 (årsgrupp 1940) eller yngre årsklass (-grupp),
sådana föreskrifter meddelade att de först sedan de tjänstgjort en tid, motsvarande
dem åliggande fredstjänstgöring, få börja tillgodoräkna tjänstgöring
såsom kvalifikationstid för långtidstillägg. I 2 § stadgas, att värnpliktig, som
blivit berättigad till långtidstillägg och därefter vinner anställning såsom frivillig,
skall vara bibehållen vid sin rätt till tillägg. Närmare bestämmelser angående
tillämpningen av kungörelsen ha med stöd av 5 § de centrala förvaltningsmyndigheterna
utfärdat var för sitt verksamhetsområde.

I skrivelse den 9 oktober 1941 till chefen för försvarsdepartementet har
överbefälhavaren över rikets försvarskrafter anmält, att det hos myndigheter,

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

21

som ha att handlägga ärenden angående långtidstillägg, rådde osäkerhet i
fråga om rätt till dylik förmån för viss frivilligt tjänstgörande personal, samt
hemställt, att i anledning därav förtydligande bestämmelser måtte utfärdas.
Den frivilliga personal, som överbefälhavaren därvid åsyftat, är värnpliktiga,
som efter eget åtagande tjänstgöra vid eget förband, medan detta ligger i fältdepå,
värnpliktiga, som frivilligt tjänstgöra vid luftbevakningen men tillhöra
annat förband, samt personer, som, sedan de upphört att vara värnpliktiga, taga
anställning såsom krigsfrivilliga.

I fråga örn nämnda värnpliktiga gäller spörsmålet, huruvida den frivilliga
tjänstgöringen må tillgodoräknas såsom kvalifikationstid för erhållande av
långtidstillägg. För egen del anser överbefälhavaren att sådant tillgodoräknande
bör få ske beträffande båda de nämnda kategorierna värnpliktiga.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av försvarsväsendets lönenämnd den 20
november 1941 samt av arméförvaltningens civila departement, marinförvaltningen
och flygförvaltningen gemensamt den 23 januari 1942.

Efter att hava redogjort för innehållet i nämnda utlåtanden har departementschefen
för egen del i ärendet anfört följande.

Såsom av det anförda framgår har det vid tillämpningen av de av riksdagen
godkända grunderna för långtidstillägg visat sig råda viss tvekan örn i
vad mån desamma äga avseende å frivilligt tjänstgörande personal. Sålunda
har fråga uppkommit, huruvida tjänstgöring, som värnpliktig efter eget
åtagande fullgör vid eget förband, medan detta ligger i fältdepå, eller vid
luftbevakningen, oaktat han tillhör annat förband, ina räknas såsom kvalifikationstid
för erhållande av långtidstillägg. Vidare råder ovisshet huruvida
långtidstillägg bör utgå till person, som, sedan han upphört att vara värnpliktig,
vunnit anställning såsom krigsfrivillig. Därjämte har ifrågasatts, huruvida
det för att frivillig skall kunna komma i åtnjutande av långtidstillägg
erfordras, att han efter den 1 juli 1941, från och med vilken dag långtidstillägg
tidigast börjat löpa, haft rätt att uppbära tillägg. Härutöver ha arméförvaltningens
civila departement och marinförvaltningen i sitt i ärendet avgivna
utlåtande pekat på ytterligare en personalgrupp, vars rätt till tillägg kunde
ifrågasättas, nämligen officers- och reservofficersaspiranter samt kadetter vid
marinen.

Av vad jag vid framläggandet av propositionen 1941: 270 anförde till statsrådsprotokollet
framgår, att syftet med långtidstillägget varit att genom förbättrade
ekonomiska förmåner bereda de värnpliktiga, vilka nödgas fullgöra
beredskapstjänstgöring under mera avsevärd tid, en viss kompensation för de
olägenheter och uppoffringar, som den långa tjänstgöringstiden medför. Därav
följer, att avsikten icke varit, att någon form av frivillig tjänstgöring skulle
få inräknas i de 360 dagars beredskapstjänstgöring, som skall hava fullgjorts,
innan tillägg kan börja utgå. Med det sålunda angivna syftet låter sig heller
icke förena, att långtidstillägg skulle kunna utgå till officers- och reservofficersaspiranter
samt kadetter vid marinen; någon anledning att kompensera
dessa personalkategorier för den längre tjänstgöringstid de i utbildningssyfte
underkasta sig förefinnes uppenbarligen icke..

Vad vidare beträffar de av överbefälhåvaren angivna fallen av tveksamhet
vid tolkningen av kungörelsens 2 § torde, vid det förhållandet, att kungörelsen
allenast har avseende å värnpliktiga, en person, som sedan han upphört att
vara värnpliktig vunnit anställning såsom frivillig, icke kunna åberopa
nämnda paragraf till stöd för något anspråk på långtidstillägg. — Någon an -

22

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

ledning att i uttrycket »blivit berättigad» i kungörelsens 2 § inlägga större
krav än att villkoren i 1 § skola vara uppfyllda föreligger enligt min mening
icke.

Emellertid finner jag anledning föreligga att i vissa hänseenden tillmötesgå
de enligt det föregående av överbefälhavaren framställda förslagen.

överbefälhavaren har ansett starka skäl tala för att värnpliktiga, vilka
efter eget åtagande tjänstgöra vid eget förband, medan detta ligger i fältdepå,
skola få räkna denna tjänstgöring såsom kvalifikationstid. Särskilt har härvid
framhållits, att tjänstgöringen, även där dess frivilliga karaktär verkligen
kan otvivelaktigt konstateras, endast är skenbart frivillig, enär den värnpliktige,
därest han icke anmält sig till viss tjänstgöringstid, i regel skulle
senare blivit inbeordrad. På grund av vad sålunda och i övrigt i denna del
i ärendet anförts vill jag icke motsätta mig, att tjänstgöring, som värnpliktig
efter eget åtagande fullgör vid eget förband, medan detta ligger i fältdepå,
får räknas den värnpliktige till godo såsom kvalifikationstid för erhållande
av långtidstillägg. Detta medgivande torde böra gälla all tjänstgöring, som
värnpliktig efter eget åtagande fullgör vid förband, som han tillhör. Därest
vad nu föreslagits i fråga örn rätt till tillgodoräknande av tjänstgöringstid
vinner bifall, torde jämväl böra stadgas, att tillägg, vartill någon med tillämpning
av dessa ändrade grunder bliver berättigad, må utgå jämväl för tid
före de ändrade bestämmelsernas ikraftträdande.

I fråga örn den andra kategorien värnpliktiga, som överbefälhavaren i
sin framställning omnämnt: de som, ehuru tillhörande annat förband, frivilligt
tjänstgöra vid luftbevakningen -— med dessa torde för övrigt böra jämställas
alla värnpliktiga, som efter eget åtagande tjänstgöra vid annat förband
än det de tillhöra — föreligga icke de skäl att låta räkna fullgjord
tjänstgöring såsom kvalifikationstid för långtidstillägg som, enligt vad i det
föregående anförts, kunna åberopas beträffande värnpliktiga, vilka frivilligt
tjänstgöra vid eget förband. Icke heller förefinnes ur militär synpunkt anledning
att genom utfästande av höjda löneförmåner stimulera värnpliktiga
att taga frivillig anställning vid ett främmande förband. Här ifrågavarande
tjänstgöring bör därför icke få räknas den frivilligt tjänstgörande till godo
såsom kvalifikationstid för erhållande av tillägg. Skulle emellertid vid beräkning
av kvalifikationstid i något fall hänsyn redan lia tagits till frivillig
tjänstgöring av nu ifrågavarande slag och långtidstillägg i anledning därav
redan ha börjat utgå, bör rätten till dylikt tillägg icke fråntagas vederbörande.
Att värnpliktig, som frivilligt tjänstgör vid annat förband än sitt eget, är
berättigad att för denna tjänstgöring uppbära långtidstillägg, därest han
före anställningen såsom frivillig i vederbörlig ordning blivit berättigad till
tillägg, följer av 2 § kungörelsen.

Den princip, som kan sägas ligga till grund för stadgandet i 2 § kungörelsen,
att personal, som redan gjort sig berättigad till långtidstillägg, icke skall
fråntagas denna förmån vid fortsatt tjänstgöring, synes mig böra föranleda ett
tillmötesgående av överbefälhavarens önskemål, att person, som, sedan han
upphört att vara värnpliktig, tagit anställning såsom krigsfrivillig, skall vara
bibehållen vid den rätt till långtidstillägg, han såsom värnpliktig förvärvat.

Därest riksdagen ej har något att erinra mot vad av mig nu anförts, torde
bestämmelser böra meddelas i huvudsaklig överensstämmelse med vad nedan
angives:

a) Vid beräkning av den i 1 § kungörelsen omnämnda tjänstgöringstiden
om 360 dagar tages hänsyn jämväl till tjänstgöring, som värnpliktig efter
eget åtagande fullgjort vid det förband han tillhör.

b) Långtidstillägg, vartill någon med tillämpning av bestämmelsen under
a) bliver berättigad, utgår jämväl för tid före bestämmelsens ikraftträdande.

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

23

c) Tjänstgöring, som värnpliktig efter eget åtagande fullgör vid annat
förband än det han tillhör, må icke räknas honom tillgodo såsom kvalifikationstid
för erhållande av tillägg. Därest vid tidpunkten för de ändrade bestämmelsernas
ikraftträdande sådant tillgodoräknande redan i något fall
skett, skall dock vederbörande äga att jämväl i fortsättningen uppbära det
tillägg, han med tillämpning av sådan beräkningsgrund redan börjat uppbära.

d) Nu gällande bestämmelser bliva icke tillämpliga på sådana värnpliktiga,
som undergå utbildning till fast anställning vid krigsmakten, såsom officersoch
reservofficersaspiranter samt kadetter vid marinen,

e) Bestämmelserna i 2 § kungörelsen bliva tillämpliga jämväl på krigsfrivilliga,
som upphört att vara värnpliktiga.

I samband med meddelandet av ifrågavarande bestämmelser torde självfallet
få vidtagas de jämkningar i övrigt i gällande föreskrifter, som härav
föranledas, och meddelas de närmare anvisningar, som kunna finnas påkallade.

Enligt vad jag under hand inhämtat är det antagligt, att den genom särskilda
sakkunniga pågående översynen av gällande bestämmelser örn krigsfamiljebidrag
kan komma att utmynna i förslag örn ersättande av långtidstillläggen
med annan form av kompensation från statens sida för förlängd tjänstgöring
inom försvarsväsendet. Härvid torde även frågan örn den frivilliga
tjänstgöringens tillgodoräknande upptagas till prövning. Med hänsyn härtill
torde vad av mig nu föreslagits få betraktas som en provisorisk reglering på
detta område i avbidan på den mer allmänna bedömning, som i nyssnämnda
sammanhang torde komma att ske. Att låta med frågans prövning i sin helhet
anstå tills ifrågavarande översyn slutförts har icke synts mig lämpligt. Ur
olika synpunkter är det av vikt, att en klarare avgränsning av de nuvarande
bestämmelsernas giltighetsområde så snart som möjligt kommer till stånd.

På av departementschefen anförda skäl finner sig utskottet böra tillstyrka,
att såsom kvalifikationstid för erhållande av långtidstillägg bör få räknas
värnpliktig till godo tjänstgöring, som han efter eget åtagande fullgör vid eget
förband, ävensom att personer, som, sedan de upphört att vara värnpliktiga,
tagit anställning såsom krigsfrivilliga, böra få bibehållas vid den rätt till långtidstillägg,
de såsom värnpliktiga förvärvat. Däremot anser utskottet i likhet
med departementschefen, att tjänstgöring, som värnpliktig efter eget åtagande
fu%j01’t vid annat förband än det han tillhör, icke bör få räknas honom till
godo såsom kvalifikationstid för erhållande av tillägg.

Då utskottet lämnat utan erinran vad departementschefen jämväl i övrigt
föreslagit och anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att fastställa ändrade
grunder för långtidstillägg åt vissa värnpliktiga i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 6 februari 1942 anförts.

Stockholm den 20 mars 1942.

På statsutskottets vägnar:

•T. B. JOHANSSON.

Utskottet.

''Närvarande: se under utlåtandet nr 50.