Statsutskottets utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 6 februari 1942 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande kapitalinvestering för
budgetåret 1942143 i statens allmänna fastighetsfond,
i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde.

(4:e avd.)

l:o) ökade lokaler för riksräkenskapsvcrket. I propositionen nr 1 har
Kungl. Majit under kapitalbudgeten (bilaga 4, punkt 47, sid. 92—96 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3
januari 1942) föreslagit riksdagen att till Ökade lokaler för riksräkenskapsverket
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 550,000 kronor.

För att tillgodose riksräkenskapsverkets behov av utvidgade lokaler har
byggnadsstyrelsen föreslagit, förutom vissa ändrings- och moderniseringsarbeten
beträffande riksräkenskapsverkets nuvarande lokaler på Riddarholmen,
iordningställande i huvudsak för ämbetsverkets räkning av de s. k.
gymnasiehusen vid Birger Jarlstorg, vilka kronan jämlikt 1940 års markavtal
med Stockholms stad skall tillträda den 1 juli 1942. Genom överflyttning
till dessa fastigheter av viss del av ämbetsverket skulle den nu rådande
trångboddheten i verkets egen byggnad försvinna och de av verket disponerade
lokalerna i kammarrättens ämbetsbyggnad kunna ställas till förfogande
för kammarrätten, som jämväl sedan lång tid är i behov av ökade utrymmen.

Då förslaget på ett tillfredsställande sätt syntes lösa de föreliggande lokalfrågorna
har departementschefen funnit detsamma böra godtagas. Kostnaderna
för förslagets genomförande, vilka beräknats till 550,000 kronor, hade
ej gett anledning till erinran.

Av utredningen i ärendet framgår, att byggnadsstommen till de s. k. gymnasiehusen
i stort sett är i gott stånd, men fastigheterna sakna centralvärmeledning
och äro även i övrigt i behov av vissa förbättringar. Genom de föreslagna
ändrings- och moderniseringsarbetena skulle fastigheterna emellertid
på ett lämpligt sätt kunna nyttiggöras, samtidigt som riksräkenskapsverkets
starkt framträdande lokalbrist skulle kunna avhjälpas.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ökade lokaler för riksräkenskapsverket
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av
550,000 kronor.

Hilving litt riksdagens protokoll 1942. G sami. Nr 21. 1

Utskottet.

2

Statsutskottets utlåtande Nr 21.

2:o) Tillbyggnad till länsresidenset i Nyköping. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, sid. 96 och 97) hemställer utskottet,

att riksdagen må för Tillbyggnad till länsresidenset i Nyköping
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 65,000 kronor.

3:o) Nytt landsstatshus i Halmstad. Kungl. Maj:t har (punkt 49, sid. 98—
101) föreslagit riksdagen att till Nytt landsstatshus i Halmstad för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 395,000 kronor.

I skrivelse den 11 november 1941 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anslag
till nytt landsstatshus i Halmstad. Kostnaderna för byggnadsföretaget

hava av byggnadsstyrelsen beräknats på följande sätt:

Kronor.

Byggnadsarbeten, inberäknat betongpålning .................... 285,000

Värme och ventilation samt vatten, avlopp och sanitetstekniska installationer
.............................................. 35,000

Elektriska ledningar för kraft, belysning och svagström ........ 20,000

Arkivinredningar ............................................ 13,000

Yttre ledningar och arbeten å tomtområdet .................... 7,000

Garage i slottsparken (till ersättning för befintlig byggnad som

måste rivas) .............................................. 4,000

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda utgifter . . 31,000

Summa kronor 395,000.

Byggnadskostnaden kan, enligt byggnadsstyrelsen, örn fasaden utföres i
vanligt murtegel, som slammas, minskas med 5,000 kronor. Styrelsen vill
emellertid med hänsyn till ortens klimat icke förorda en dylik förenkling i
byggnadens utförande.

I ett den 8 december 1941 över byggnadsstyrelsens framställning avgivet
utlåtande har 1940 års civila byggnadsutredning anfört, att de av utredningen
tillämpade grundsatserna för förenkling av ämbetsbyggnader synts med
lovvärd konsekvens ha beaktats vid planläggningen av det föreslagna byggnadsföretaget.
Utredningen funne därför icke anledning till erinran mot förslaget
i denna del. I fråga örn de större fönsterpartierna ville dock utredningen
föreslå en förenkling. Vad anginge material och utförande i övrigt
saknades skäl till annan anmärkning, än att det av byggnadsstyrelsen angivna
alternativet att utföra fasaderna av slammat murtegel, medförande en
besparing av 5,000 kronor, borde komma till utförande. Vad slutligen anginge
kostnaderna syntes dessa hava beräknats i överkant och torde vid oförändrade
materialpriser medgiva någon reduktion.

Under erinran att förevarande byggnadsfråga ej längre syntes kunna undanskjutas
och att förslaget därjämte innebure goda tillbyggnadsmöjligheter

Statsutskottets Utlåtande Nr 21. 3

har departementschefen tillstyrkt förslaget. I anslutning härtill har han anfört
följande.

Vid uppgörande av slutgiltiga ritningar till byggnaden torde emellertid böra
övervägas, i vad mån av civila byggnadsutredningen föreslagna förenklingar
i fråga om de större fönsterpartierna lämpligen böra vidtagas.

Byggnadsutredningens förslag att låta utföra byggnadens fasader i slammat
murtegel och därigenom åstadkomma en sänkning av kostnaderna för före-,
taget från av byggnadsstyrelsen beräknade 395,000 kronor till 390,000 kronor
anser jag mig icke böra biträda. Ett sådant utförande torde nämligen, såsom
byggnadsstyrelsen framhållit, icke vara lämpligt med hänsyn till de klimatiska
förhållandena å orten. Vidare synes den förenkling av byggnadens yttre,
som förslaget innebär, knappast stå i proportion till den relativt obetydliga
kostnadsbesparingen. Då ej heller i övrigt den gjorda kostnadsberäkningen
givit mig anledning till erinran, torde det angivna beloppet, 395,000
kronor, böra äskas av riksdagen för företagets utförande.

Slutligen förutsätter jag, att den stadsplaneändring, som erfordras för
byggnadsföretagets genomförande, skall komma till stånd.

Ifrågavarande förslag innebär enligt vad byggnadsstyrelsen påvisat ej utskottet.
oväsentliga beskärningar av tidigare av länsstyrelsen framställda utrymmeskrav,
i det förslaget bland annat ej innefattar lokaler för lantmäteri-, länsarkitekt-
och vägingenjörskontoren. Då emellertid förslaget, såsom departementschefen
framhållit, får anses tillgodose länsstyrelsens nuvarande lokalbehov
samt dessutom innefattar goda tillbyggnadsmöjligheter, därest behov
av ökade utrymmen framdeles skulle uppstå, har utskottet ansett sig böra
tillstyrka detsamma.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Nytt landsstatshus i Halmstad för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 395,000
kronor.

4:o) Ökade lokaler för länsstyrelsen i örebro län. Under erinran att förevarande
förslag (punkt 50, sid. 101—103) avser inredning av nio nya tjänsterum
i slottsbyggnadens nordvästra torn ävensom anordnande av arkivutrymmen
i källar- och bottenvåningarna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ökade lokaler för länsstyrelsen i Örebro
län för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 89,500 kronor.

Stockholm den 6 februari 1942.

På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 21.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Torsten Ström, Bäckström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Karl Magnusson, Bäcklund,
Carlström, von Heland och Ekströmer; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward, Lindberg
i Umeå, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Åqvist, Staxäng, Lindholm och Åkerström.

Slötkholhi 1942. ktingl. fioktfyckefiet t*. A. Norstedt 4 Söne?.

420540