Statsutskottets utlåtande Nr 205.
1
Nr 205.
Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1942 kl. 8 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
för budgetåret 1952143 till Krigsrätterna: Avlöningar
m. m.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under andra huvudtiteln (punkterna
26—28) föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet för
budgetåret 1942/43 såsom förslagsanslag under rubriken Krigsrätterna beräkna,
till Avlöningar 330,000 kronor, till Omkostnader 20,000 kronor och till Ersättning
till civila ledamöter i fältkrigsrätter m. m. 50,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 269, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den
30 april 1942, under punkterna 1—3 föreslagit riksdagen att dels fastställa av
departementschefen förordad avlöningsstat för krigsrätterna, att tillämpas under
budgetåret 1942/43, dels ock under rubriken Krigsrätterna för samma budgetår
såsom förslagsanslag anvisa, till Avlöningar 279,500 kronor, till Omkostnader
30,000 kronor och till Ersättningar till civila ledamöter i fältkrigsrätter
m. m. 70,000 kronor.
l:o) Krigsrätterna: Avlöningar. Enligt lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar
och rättegången därstädes — vilken lag trädde i kraft den 1 januari
1916 — äro krigsdomstolarna organisera de på olika sätt under
fredsförhållanden och under krigsförhållanden. Under tid, då krigsmakten befinner
sig på fredsfot, utgöras underdomstolarna vid krigsmakten av regements-
och stationskrigsrätter samt särskilda krigsrätter. Från den dag krigsmakten
för annat ändamål än övning ställes på krigsfot skall fältkrigsrätt
vara underdomstol vid krigsmakten. I mån som krigsmakten återgår till fredsfot,
skola fältkrigsrätterna upphöra.
Regements- och stationskrigsrätter samt särskilda krigsrätter utgöras av en
krigsdomare såsom ordförande, två militära ledamöter och en auditör. Fältkrigsrätt
utgöres av fyra ledamöter, därav tre militära och en civil, av vilka
den främste militäre ledamoten enligt gällande lag är rättens ordförande.
Avlöningar och ersättningar till den civila personalen vid
regements- och stationskrigsrätterna samt vid de särskilda
krigsrätterna bestridas från förevarande anslag, vilket för närvarande
är i riksstaten uppfört med ett belopp av 172,500 kronor. För anslagets
disposition gäller under innevarande budgetår en av Kungl. Majit
den 6 juni 1941 fastställd avlöningsstat (statsliggaren sid. 134).
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 205—207.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 205.
För dispositionen av de i avlöningsstatcn upptagna delposterna a)—-c)
har samtidigt av Kungl. Maj:t fastställts särskilda specialstater att tillämpas
under budgetåret (statsliggaren sid. 135 ff.). Såsom framgår av specialstaterna
åtnjuta vid regements- och stationskrigsrätterna krigsdomare, auditörer
och krigsfiskaler — för vilka befattningshavare tillika föreskrivits viss
stationeringsort —- fasta årliga arvoden. Beträffande auditörerna är arvodet
till lika belopp fördelat å ersättning motsvarande lön och tjänstgöringspenningar.
Auditörerna äga utöver arvodet uppbära visst årligt bidrag till bestridande
av med tjänsten förenade expensutgifter. Detta bidrag, som — med
bortseende från auditörerna vid en var av stationskrigsrätterna och vid
krigsrätterna i Boden — växlar från 100 upp till 200 kronor, tillkom den
1 juli 1919 och har sedan dess utgått med belopp, som endast undergått
smärre förändringar. Nyssnämnda auditörer åtnjuta i expensbidrag resp.
300, 300 och 800 kronor.
Med de fasta arvodena var intill den 1 juli 1939 förenad rätt till dyrtidstillägg
enligt de för oreglerade verk gällande grunderna. I samband
med den vid 1939 års lagtima riksdag genomförda uvlöningsrevisionen för
det stora flertalet civila löntagare vidtogs även en allmän reglering av
sådana med dyrtidstillägg förenade arvoden, vilka utgjorde ersättning för
bisysslor. I följd härav bestämdes, att å här ifrågavarande arvoden från
och med budgetåret 1939/40 dyrtidstillägg icke vidare skulle utgå. I gengäld
blevo arvodena till auditörerna och krigsfiskalema — vilka samtliga
varit i åtnjutande av dyrtidstillägg -r- genomgående föremål för uppi
ökning med belopp, som motsvarade dyrtidstillägget vid då gällande index
av 162. Krigsdomararvodena bibehöllos däremot i huvudsak oförändrade. Anledningen
härtill var, att till vissa krigsdomare icke utgick dyrtidstillägg,
beroende på att arvodenas dåvarande innehavare åtnjöto högsta dylikt tilllägg
redan å andra dem tillkommande avlöningsförmåner. I de fall, där
dyrtidstillägg emellertid tidigare åtnjutits å krigsdomararvodet, tillerkändes
vederbörande ett personligt arvodestillägg ungefärligen motsvarande det dyrtidstillägg,
som utgår vid nyssnämnda indextal. Vid de år 1939 fastställda
beloppen hava ifrågavarande arvoden, frånsett vissa av organisatoriska förändringar
påkallade jämkningar, sedan dess bibehållits. De nuvarande arvodena
växla, i fråga om krigsdomarna från 600 till 2,400 kronor, i fråga om
auditörerna från 1,680 till 6,540 kronor samt i fråga om krigsfiskalema från
360 till 2,340 kronor.
I övriga fall utgår för tjänstgöring i särskild krigsrätt viss gottgörelse.
Bestämmelser härom finnas meddelade i förenämnda instruktion för krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler (§§ 12, 27 och 45). Dessa bestämmelser
innebära att, såvida icke enligt den fastställda avlöningsstaten nämnda
tjänstgöring tagits i beräkning vid bestämmande av vederbörandes avlöningsförmåner,
något som med nyss angivna undantag icke skett, krigsdomare
äger uppbära ersättning med tjugufyra kronor, auditör med fyrtio
kronor och krigsfiskal med sexton kronor för varje krigsrättssammanträde
eller, därest detta pågått mera än en dag, för varje sammanträdesdag; dock
Statsutskottets utlåtande Nr 205.
3
att, där antalet vid sammanträdet handlagda mål överstiger fem, ersättningen
höjes till trettio resp. tjugu kronor åt krigsdomaren och krigsfiskalen
samt med tio kronor för varje överskjutande mål t. o. m. nio till auditören.
Ersättning enligt nu angivna grunder utgår jämväl för tjänstgöring
i regements- eller stationskrigsrätt, då där handläggas mål härrörande från
förband som förklarats skola lyda under krigsrätten. — Auditörerna vid
särskilda krigsrätterna i Stockholm, å Karlsborg och vid kustflottan åtnjuta
dessutom för det arbete utöver tjänstgöringen vid krigsrättssammanträden,
som åligger dem, årliga arvoden örn resp. 780, 240 och 660 kronor. Bidrag
till expenskostnader tillkommer däremot icke auditör vid särskild krigsrätt.
Vid tjänstledighet har krigsdomare, auditör och krigsfiskal att till den
som uppehåller tjänsten, i regel vice krigsdomare, vice auditör och vice
krigsfiskal, avstå vissa avlöningsbelopp.
Civil ledamot i fältkrigsrätt och krigsfiskal vid sådan krigsrätt
äro bibehållna vid de avlöningsförmåner som tillkomma dem i egenskap av
auditör resp. krigsfiskal vid fredsorganiserad krigsrätt. För tjänstgöring vid
annan fältkrigsrätt än nyss nämnts utgår ersättning till civil ledamot och krigsfiskal
med visst belopp för varje sammanträde i enlighet med de regler som,
på sätt förut berörts, gälla för auditör och krigsfiskal vid särskild krigsrätt.
Endast i sistnämnda fall bestrides ersättningen från det särskilda anslaget
till Krigsrätterna: Ersättningar till civila ledamöter i fältkrigsrätter m. m. för
närvarande upptaget till 100,000 kronor. Civil ledamot i och krigsfiskal vid
fältkrigsrätt för fältförband är vid tjänsteförrättning berättigad till resekostnads-
och traktamentsersättning enligt bestämmelserna i allmänna resereglemente!.
Den civile ledamoten åtnjuter därjämte gottgörelse för styrkta expensutgifter.
Jämväl nu nämnda ersättning och gottgörelse bestridas från det
särskilda anslaget till fältkrigsrätterna.
I skrivelse till Kungl. Majit den 25 oktober 1941 har styrelsen för föreningen
Sveriges krigsdomare och auditörcr —• under framhållande av alt under nu
radande förhållanden krigsdomstolarnas arbetsbörda så väsentligt ökats att
de till dessa domstolars civila personal utgående lönerna och övriga ersättningar
icke stöde i någon som helst proportion till de föreliggande arbetsuppgifternas
omfattning —- gjort framställning rörande förbättring av de avlönings-
och andra förmåner, som för närvarande äro tillerkända samma personal.
I sådant avseende har föreningen ansett, att de nu utgående fasta arvodena
till personalen vid regements- och stationskrigsrälterna borde höjas med
i allmänhet 100 procent, att dyrtidstillägg å samma arvoden borde få åtnjutas,
att auditörerna borde tillerkännas, icke såsom för närvarande allenast expensbidrag,
utan full gottgörelse för havda expenser, att dagersättningen för
tjänstgöring i särskild krigsrätt samt i regements- och stationskrigsrätt, då
därstädes förekommer mål från förband som förklarats skola lyda under
krigsrätten, borde väsentligt höjas, samt all viss lids kostnadsfri semester
borde tillkomma vederbörande befattningshavare.
Styrelsen för föreningen Sveriges krigsteater har i .skrivelse till Kungl.
Maj:! den 17 november 1941 för krigsfiskalernas vidkommande framfört förslag
av motsvarande innebörd sorn krigsdomar- och auditörsföreningen.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 205.
över de föreliggande framställningarna lia, efter remisser, yttranden avgivits
av krigshovrätten, justitiekanslersämbetet, överbefälhavaren över rikets
försvarskrafter och statskontoret ävensom av riksdagens militieombudsman
i skrivelser resp. den 26 november, den 3, den 9 och den 13 december 1941
samt den 4 februari 1942.
Genom beslut den 19 december 1941 har Kungl. Maj:t förordnat krigsdomaren,
rådmannen i Stockholm Halvar Lech att biträda inom justitiedepartementet
vid den fortsatta utredningen av frågan örn revision av avlöningsbestämmelserna
för den civila personalen vid krigsdomstolarna. Enligt departementschefens
uppdrag har inom departementet i utredningsarbetet deltagit
t. f. expeditionschefen C. G. Bruno. Utredningsmännen — till vilka de i ärendet
gjorda framställningarna, de däröver avgivna utlåtandena och visst genom
departementets försorg införskaffat statistiskt material överlämnats — ha i
en den 7 april 1942 dagtecknad promemoria avgivit yttrande och förslag i
ämnet.
I särskilda tabeller, vilka såsom bilagor fogats till statsrådsprotokollet, ha
utredningsmännen upptagit — förutom antalet sammanträden under år 1941
samt antalet under nämnda år behandlade mål och ärenden vid då förefintliga
regements- och stationskrigsrätter — dels nu utgående arvoden och dels de arvoden
som föreslås av utredningsmännen. I de sålunda uppgjorda specialstaterna
lia utredningsmännen — i anledning av propositionen (nr 210) angående
den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter —
uppfört sex nya regementskrigsrätter, vilka beräknats träda i verksamhet under
budgetåret 1942/43, nämligen en för Kalmar flygflottilj, en för Älvsborgs
kustartilleriregemente samt de återstående för Skånska luftvärnskåren, Göteborgs
luftvärnskår, Sundsvalls luftvärnskår och Luleå luftvärnskår. Fyra nya
krigsdomarbefattningar föreslås inrättade samt fem nya auditörsbefattningar
och fyra nya krigsfiskalsbefattningar. Förutom denna utökning av organisationen
ha däri vidtagits vissa jämkningar.
Sammanfattningsvis må rörande specialstaterna nämnas, att enligt utredningsmännens
förslag krigsdomarnas arvoden skulle sammanlagt uppgå
till 74,400 kronor eller 41,480 kronor mera än den nuvarande arvodessumman,
som — bortsett från de personliga arvodestilläggen — är 32,920 kronor.
Av ökningen kunna emellertid belopp örn tillhopa 3,600 kronor anses
belöpa å utökningen av krigsrättsorganisationen. Den ökning som skulle innebära
förbättring av befattningshavarnas förmåner uppgår således till
37,880 kronor eller i förhållande till nu utgående arvodesbelopp 115 procent.
— Sammanlagda beloppet av arvoden åt auditörer vid regements- och stationskrigsrätter
skulle komma att utgöra 134,100 kronor. För närvarande är
motsvarande summa 90,140 kronor. Denna har således ökats med 43,960 kronor,
varav emellertid 6,180 kronor belöpa å utökningen av krigsrättsorganisationen.
Uttryckt i procent uppgår den återstående ökningen örn 37,780
kronor till nära 42 procent av den nu utgående arvodessumman. — Krigsfiskalernas
arvoden skulle komma att uppgå till sammanlagt 55,260 kronor,
vilket jämfört med den nu utgående arvodessumman, som är 35,160 kronor,
Statsutskottets utlåtande Nr 205.
5
innebär en ökning med 20,100 kronor. Av denna ökning belöpa emellertid
2,760 kronor å utökningen av krigsrättsorganisationen. Den återstående
ökningen, 17,340 kronor, utgör ungefär 49 procent av nu utgående arvodesbelopp.
I fråga örn rätten till ersättning för expenser ha utredningsmännen
funnit det för auditörerna framförda kravet örn ersättning för de
verkliga expensutgifterna i princip riktigt. Utredningsmännen lia emellertid,
med anledning av de invändningar som i de avgivna yttrandena framförts
mot ett frångående av gällande system med fasta årliga expensbidrag, kommit
till det resultat att bidragen borde bibehållas men att auditörerna, i den
mån de visade sig för tjänstens utövning ha fått vidkännas utgifter för renskrivning
av konceptprotokoll, verkställande av protokollsutskrifter, papper
och kuvert samt interurbana telefonsamtal till belopp överstigande expensbidraget,
borde efter räkning, som skulle vara attesterad av krigsdomaren,
äga utfå jämväl det överskjutande beloppet.
I tabellen rörande auditörernas avlöningsförmåner lia utredningsmännen
upptagit de belopp som ansetts böra utanordnas i expensbidrag. Bidragen
ha utmätts efter arbetsbördans storlek och lia föreslagits till 1,500
kronor för auditören i Boden samt i övrigt till belopp från 75 till 400 kronor.
Sammanlagt utgöra de föreslagna beloppen 11,675 kronor. De för närvarande
utgående bidragen lia således höjts med i genomsnitt nära 100 procent.
Fasta expensbidrag föreslås av utredningsmännen skola utgå jämväl till auditörerna
vid särskilda krigsrätterna i Stockholm, å Karlsborg och vid kustflottan
med belopp av respektive 150, 50 och 200 kronor. Dylikt bidrag har
däremot icke föreslagits till auditören vid särskilda krigsrätten i Göteborg,
vilken krigsrätt, såsom förut nämnts, ansetts kunna inom kort avvecklas.
För att erfarenhet lättare skall kunna vinnas rörande verkningarna av
det nya systemet — vilket enligt utredningsmännen tills vidare torde få betraktas
som ett försök att ordna frågan på ett med billighet mera överensstämmande
sätt än det nu tillämpade — ävensom för ernående av största
möjliga enhetlighet vid prövningen av anspråk på ersättning utöver expensbidragen,
har det synts lämpligast att befattningshavarnas räkningar å expensersättning
prövades av Kungl. Majit.
Rörande krigsfiskalsföreningens begäran örn ersättning till krigsfiskalerna
för vissa deras expenskostnader ha utredningsmännen uttalat, att det icke
funnes någon anledning till att dessa i förevarande hänseende skulle vara
sämre ställda än auditörerna. Utredningsmännen föreslå fördenskull att krigsfiskalerna
berättigas till ersättning för styrkta utgifter i tjänsten för renskrivning,
papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal. Liksom i fråga
örn auditörerna ha fasta expensbidrag ansetts böra utanordnas även till krigsfiskalerna
med rätt för vederbörande, i den mån han visar sig för tjänstens
utövning lia fått vidkännas utgifter för nyss angivna ändamål till belopp
överstigande bidraget, att efter räkning, som skall vara attesterad av krigsdomaren,
hos Kungl. Majit utfå gottgörelse för överskjutande kostnader.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 205.
I tabellen rörande krigsfiskalernas avlöningsförmåner har för varje befattningshavare
upptagits det belopp, som ansetts böra tillkomma honom i expensbidrag.
Bidragen, vilka beräknats i förhållande till arbetsbördans storlek,
ha utmätts till belopp från 30 till 150 kronor. Sammanlagt utgöra de 2 605
kronor.
Utredningsmännen ha vidare funnit skäligt, att, med hänsyn till den försämring
penningvärdet undergått sedan år 1923, de nämnda år fastställda
ersättningarna för tjänstgöring vid särskild krigsrätt och
vid regements- och stationskrigsrätt i det fall som
omförmäles i 5 § tredje stycket lagen om krig sdomstolar
och rättegången därstädes underginge förhöjning sålunda,
att ersättningen till krigsdomare bestämmes till 30 kronor för varje sammanträde
med förhöjning till 40 kronor, därest antalet vid sammanträdet
handlagda mål överstiger fem, samt för auditör till 50 kronor med förhöjning
med 10 kronor för varje mål över fem, dock att den sammanlagda ersättningen
till auditör icke må överstiga 100 kronor, varjämte motsvarande höjning
av ersättningen till krigsfiskal för nu ifrågavarande tjänstgöring bör äga rum.
I anledning av utredningsmännens promemoria har statskontoret, efter remiss,
avgivit yttrande den 27 april 1942.
Häri har statskontoret — under påpekande att utredningsmännens förslag
i fråga örn krigsdomarna innebure en genomsnittlig förhöjning av arvodena
med 115 procent mot 42 procent för auditörerna och 49 procent för
krigsfiskalerna — förklarat sig icke kunna biträda förslaget i vad det rörde
krigsdomarna. Enligt ämbetsverkets mening borde de för dessa föreslagna
arvodesbeloppen nedsättas så att höjningen i förhållande till utgående grundarvoden
genomsnittligt begränsades till högst 50 procent. Beträffande ämbetsverkets
yttrande i övrigt hänvisas till propositionen sid. 34 och 35.
Departementschefen har i fråga om förslaget till förbättrade avlöningsförmåner
till krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler för egen del anfört följande.
Efter det de fasta arvoden, som utgå till den civila personalen vid regements-
och stationskrigsrätterna, vid 1939 års lagtima riksdag — med anledning
av borttagandet av det tidigare å arvodena utgående dyrtidstillägget —
senast voro föremål för översyn, har på grund av allmänt kända förhållanden
inträtt en högst väsentlig ökning i nämnda personals arbetsbörda, en ökning
som, enligt vad jag inhämtat, alltjämt gör sig med oförminskad styrka gällande.
Med hänsyn härtill och till arbetets ofta synnerligen ansvarsfulla natur
framstå de åt sagda personal för närvarande utmätta arvodena såsom alltför
låga. En förbättring av avlöningsförmånerna för ifrågavarande befattningshavare
finner jag därför, i likhet med de förslagsställande föreningarna, de
hörda myndigheterna och utredningsmännen, i nuvarande läge ofrånkomlig,
detta hellre som på sätt i ärendet påpekats dessa befattningshavare
redan under mera än två år utan arvodesförbättring haft att bära en från år
till år stegrad arbetsbörda.
Det förslag till arvodesreglering, som framlagts av de särskilda utredj
ningsmännen och som i huvudsak uppgjorts med hänsyn till det sistförflutna
Statsutskottets utlåtande Nr 205.
7
årets arbetsbörda, finner jag i och för sig väl avvägt och ägnat att läggas till
grund för en beräkning av det erforderliga anslagsbehovet under nästkommande
budgetår. Med anledning av statskontorets erinringar mot förslaget i
vad det avser krigsdomararvodena, föranlåtes jag säi-skilt framhålla, att den
år 1939 skedda arvodesregleringen endast avsåg att hålla befattningshavarna
skadeslösa för bortfallandet av dyrtidstillägg, i den mån de tidigare varit i
åtnjutande av sådant tillägg. Någon avvägning av arvodenas inbördes storlek
med hänsyn till befattningshavarnas dåvarande arbetsbörda skedde sålunda
icke. Den nu föreslagna arvodesregleringen är däremot väsentligen föranledd
av de förskjutningar i arbetsbördan som inträtt under de senaste åren. Vid
sådant förhållande finner jag vad statskontoret i denna del av ärendet anfört
icke innefatta bärande skäl att i den utsträckning statskontoret ifrågasatt
frångå utredningsmännens förslag. En viss jämkning nedåt i de av utredningsmännen
ifrågasatta krigsdomararvodena torde dock böra företagas. Arvodena
till dessa befattningshavare synas mig skäligen böra bestämmas till
sammanlagt tre fjärdedelar av vad utredningsmännen föreslagit, varvid kostnaden
för samtliga arvoden för krigsdomarna skulle komma att rymmas inom
ett belopp av 55,800 kronor mot av utredningsmännen föreslagna 74,400
kronor. Det av statskontoret framförda förslaget, att — därest en omorganisation
av fästningspolisen i Boden genomföres i överensstämmelse med av
tillkallade sakkunniga avgivet förslag — särskilda arvoden ej skulle utgå
för uppdragen som krigsfiskal och vice krigsfiskal vid krigsrätterna därstädes,
tinner jag efter samråd med cheferna för försvars- och socialdepartementen
icke böra genomföras.
o Då arbetsbördan vid krigsdomstolarna sedan hösten 1939 mångdubblats,
får den föreslagna arvodesförbättringen — låt vara att tjänsterna äro att anse
såsom bisysslor ändock anses såsom måttfull. Väl kan, vad krigsdomarna
beträffar, ökningen, som för dem uppgår till icke fullt 70 procent, förefalla
hög, men härvid bör till en början beaktas, att dessa befattningshavare hittills
varit i arvodeshänseende särskilt missgynnade. Därutöver motiveras den jämförelsevis
stora arvodeshöjningen av det allmännas intresse att för de betydelsefulla
krigsdomartjänsterna alltjämt kunna påräknas sådana väl kvalificerade
krafter från de allmänna underdomstolarna, vilka hittills stått till
förfogande, men vilka, därest arvodena alltjämt skulle stå i uppenbart missförhållande
till ansvar och arbetsbörda, kunna befaras draga sig tillbaka.
I vad mån de° sålunda föreslagna arvodena böra utgå jämväl under efterföljande
budgetår kan ej nu avgöras, utan arvodesfrågan måste, såsom utredningsmännen^
framhållit, bedömas efter de växlande förhållandena. Till
nästkommande års riksdag torde sålunda en omprövning av arvodena böra
företagas, grundad på ytterligare ett års erfarenheter och på fullständigare
statistiskt material sin det som nu kunnat förebringas. Därjämte bör, såsom
av utredningsmännen jämväl framhållits, frågan örn förändrad organisation
av auditörstjänsten i Boden bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet.
Den utbyggnad av krigsrättsorganisationen, som utredningsmännen föreslagit
och som i huvudsak betingas av motsvarande förstärkning av försvarsorganisationen,
föranleder från min sida ingen erinran.
Å ifrågavarande arvoden bör, på sätt i ärendet enstämmigt framhållits,
dyrtidstillägg alltjämt icke utgå, särskilt som utredningsmännen i sitt av
mig tillstyrkta förslag tagit hänsyn till penningvärdets försämring, vilket
bland annat kommit till uttryck däri att i arvodena åt krigsdomarna inarbetats
de till vissa av dem nu såsom kompensation för mistat dyrtidstillägg
utgående personliga arvodestilläggen.
Den av mig förordade arvodesregleringen skulle, såsom av det nyss sagda
och förberörda Bil. D—F framgår, draga en kostnad av sammanlagt omkring
8
Statsutskottets utlåtande Nr 205.
(55,800 + 134,100 + 55,260=) 245,200 kronor mot, med bortseende från de
personliga arvodestilläggen, omkring (32,920 4 90,140 + 35,160 =) 158,200
kronor för närvarande. Ökningen utgör 87,000 kronor eller 55 %, därvid
emellertid bortsetts från den merkostnad som tillkommit i anledning av
erforderlig utbyggnad av organisationen. Tages hänsyn till sistnämnda förhållande,
stannar ökningen vid 74,400 kronor eller 47 °/o.
Framhållas må slutligen, att samtliga de nu ifrågasatta arvodesförliöjningarna
icke få betraktas annat än som förslagsvis angivna. Därest riksdagen
beviljar den ökning i anslaget, som betingas av dessa förhöjningar, lärer
det tillkomma Kungl. Maj:t att vid fastställande av nya specialstater för
krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler inom ramen för anslaget vidtaga
de jämkningar som av organisatoriska eller andra skäl kunna finnas påkallade.
Därvid bör givetvis särskilt beaktas vad då kan gälla i Dåga om
den förstärkta försvarsberedskapen.
I fråga om rätten till ersättning för expenser ställer jag mig tveksam till
utredningsmännens förslag, enligt vilket gottgörelse skulle utgå icke såsom
för närvarande i form av visst bidrag utan för de verkliga utgifterna. Jag vill
emellertid icke motsätta mig att en sådan anordning tillämpas under nästa
budgetår. Av praktiska skäl lärer det därvid, såsom utredningsmännen föreslagit,
vara lämpligt att i fråga örn auditörerna ordna ersättningsfrågan
så, att de fasta expensbidragen bibehållas men att befattningshavarna
berättigas att därutöver erhålla gottgörelse för styrkta merutgifter. En
följd härav blir att de fasta bidragen, såsom även framgår av utredningsmännens
förslag, måste sättas jämförelsevis låga. Beträffande krigsfiskalerna,
vilka jämväl böra erhålla full gottgörelse för sina utgifter i tjänsten, synes
med hänsyn till de obetydliga belopp, som här i allmänhet kunna ifrågakomma,
icke erforderligt att upprätta någon särskild expensbidragsstat, utan
synas dessa befattningshavare böra hänvisas att direkt efter räkningar bekomma
gottgörelse för sina expenskostnader. Jag tillstyrker alltså, att auditör
skall vara berättigad att, i den mån han visar sig för tjänstens utövning hava
fått vidkännas utgifter för renskrivning av protokoll, utskrift av protokoll,
papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal till belopp överstigande
expensbidraget, efter räkning som skall vara attesterad av krigsdomaren utfå
gottgörelse för överskjutande kostnader. Beträffande krigsfiskal förordar jag,
att han erhåller motsvarande förmån i fråga om på enahanda sätt styrkta
utgifter för renskrivning, papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal.
I motsats till utredningsmännen håller jag före, att Kungl. Majit icke behöver
betungas med prövningen av de inkomna räkningarna utan att densamma
kan anförtros åt den myndighet som har att utbetala vederbörandes arvode,
eller sålunda, i fråga om befattningshavare med stationeringsort i Stockholm,
statskontoret och, beträffande övriga befattningshavare, vederbörande länsstyrelse.
Vad sålunda föreslagits gäller närmast regements- och stationskrigsrätterna,
men detsamma bör äga motsvarande tillämpning å auditör och
krigsfiskal vid särskild krigsrätt.
Kostnaderna för expensbidrag bestridas för närvarande från arvodesposten
till auditörerna i krigsdomstolarnas avlöningsstat. Då expensutgifterna för
framtiden skola helt täckas av statsmedel, böra från och med nästa budgetår
dessa utgifter överföras till anslaget för bestridande av krigsrätternas omkostnader.
Jag återkommer därför under följande anslagspunkt till frågan
om den för ändamålet erforderliga medelsanvisningen.
Mot den av personalföreningarna ifrågasatta, av flertalet myndigheter och
utredningsmännen tillstyrkta ökningen i ersättningsbeloppen till krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler för tjänstgöring vid sammanträde med särskild
krigsrätt ävensom vid sammanträde med regements- och stationskrigs
-
Statsutskottets utlåtande Nr 205.
9
rätt i det fall, som omförmäles i 5 § tredje stycket lagen om krigsdomstolar
och rättegången därstädes, synes mig icke förefinnas anledning till erinran.
Oavsett att här ifrågavarande arvoden alltid ansetts böra stå i viss relation
till de fasta arvodena, kräver nämligen billigheten, att med hänsyn till penningvärdets
fall sedan år 1923, då arvodesbeloppen senast fastställdes, den
ganska måttliga höjning av desamma som nu föreslagits kommer till stånd.
Härvid synes mig beträffande krigsfiskalerna det högre sammanträdesarvodet
liksom hittills böra utgå, så snart antalet mål överstiger fem och då med det
av utredningsmännen föreslagna beloppet av 25 kronor oberoende av antalet
överskjutande mål. I instruktionen för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler
bör vidtagas sådan ändring, att nu förefintlig tvekan om rätt till sammanträdesarvode
jämväl för det fall att vid regements- eller stationskrigsrätt
handlagts mål från såväl det ordinarie som det underställda förbandet undanröjes.
ben föreslagna arvodeshöjningen medför vidare, därest den godtages,
vissa jämkningar i instruktionens bestämmelser om avdrag vid tjänstledighet
och ersättning för vikariat.
Vad angår frågan örn rätt till semester åt krigsrätternas civila personal,
finner jag mig, då tjänsterna i fråga hava karaktär av bisysslor, av principiella
skäl förhindrad tillstyrka att dylik förmån tillerkännes vederbörande.
Frånvaron av rätt till semester torde emellertid böra beaktas, då det
gäller att bedöma skäligheten av de tidigare av mig förordade arvodesförhöjningarna.
Vad i övrigt föreslagits beträffande bestämmelser i instruktionen för krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler, eller att vid förordnande å vakant auditörsbefattning
den förordnade skall erhålla samtliga med tjänsten förenade
avlöningsförmåner, att krigsfiskal tillägges rätt till rese- och traktamentsersättning
för alla resor i tjänsten, samt att nu förefintlig möjlighet till partiell
ledighet med bibehållen avlöning alltjämt hålles öppen, föranleder från
min sida i princip ingen erinran.
Vid anslagsberäkningen för nästkommande budgetår lia de olika posterna i
avlöningsstaten beräknats från de sålunda angivna förutsättningarna.
Med hänsyn till möjligheten av att ytterligare nya fredsförbund utöver de
beräknade kunna komma att under budgetåret uppsättas, lia delposterna till
arvoden åt krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler, såsom för närvarande
är fallet, ansetts böra bestämmas förslagsvis. Härvid förutsättes, att posternas
belopp skola överskridas endast av nämnda anledning, därvid samma
ersättningsgrunder skola tillämpas som vid redan befintliga motsvarande förband.
Den avsevärda ökningen i krigsrätternas arbetsbörda motiverar en förbättring
i avlöningsförmånerna för den civila personalen. Vad departementschefen
i detta avseende anfört och föreslagit har icke givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet vill emellertid understryka, att frågan, i vad mån de
sålunda av utskottet tillstyrkta arvodena böra utgå jämväl under efterföljande
budgetår, ej nu kan avgöras, utan arvodesfrågan måste, såsom departementschefen
framhållit, bedömas efter de växlande förhållandena. Utskottet
ansluter sig alltså till departementschefens uppfattning, att en ny omprövning
av arvodena, grundad på ytterligare ett års erfarenheter och på fullständigare
statistiskt material än det som nu kunnat förebringas, bör företagas
till nästkommande års riksdag.
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 205.
Utskottet.
Den förstärkning av försvarsorganisationen, som ligger till grund för förslaget
om utbyggnad av krigsrättsorganisationen, bär tillstyrkts av tredje särskilda
utskottet. Vid sådant förhållande och då statsutskottet icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag i nu ifrågavarande del, torde
jämväl nämnda utbyggnad böra genomföras.
Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar ha icke heller givit utskottet anledning
till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t:
a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis .... kronor 55,800
b) Arvoden åt audiförer, förslagsvis ...... » 134,100
c) Arvoden åt krigsfiskaler, förslagsvis .... » 55,300
d) Vikariatsersättningar, förslagsvis ...... » 2,500
e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal
vid regements- och stationskrigsrätter
na,
förslagsvis .................... » 3,200
f) Ersättning till personal vid särskilda
krigsrätter m. m., förslagsvis ........ » 28,600
Summa kronor 279,500;
b) till Krigsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1942/43
å driftbudgeten under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 279,500 kronor.
2:o) Krigsrätterna: Omkostnader. Detta nu föreslagna anslag motsvaras
i innevarande budgetårs riksstat av anslaget till Krigsrätterna: Reseersättningar,
å 5,000 kronor.
För nästa budgetår beräknas medelsbehovet för reseersättningar uppgå till
10,000 kronor. Ersättningarna för auditörernas och krigsfiskalernas expenser,
vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag från och med nästa budgetår skola bestridas
från detta anslag, beräknas uppgå till 20,000 kronor.
#
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Krigsrätterna: Omkostnader för budgetåret
1942/43 å driftbudgeten under andra huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 30,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 205.
11
3:o) Krigsrätterna: Ersättningar till civila ledamöter i fältkrigsrätter m. m.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag och under erinran, att
för innevarande budgetår anvisats 100,000 kronor för ändamålet, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Krigsrätterna: Ersättningar till civila
ledamöter i fältkrigsrätter m. m. för budgetåret 1942/43 å
driftbudgeten under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 70,000 kronor.
Stockholm den 16 juni 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,
Torsten Ström, Sven Larsson, Heiding, Karl Andersson, Björkman, Gustaf Iwar Anderson,
Ekströmer, Persson i Skabersjö och Emil Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson i
Prästbol, Persson i Falla, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Malmö,
Åqvist, Lindholm, fru Alvén och herr Åkerström.