Statsutskottets utlåtande Nr 202.

1

Nr 202.

Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1942 kl. 10 1. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till folkskolans avlöningsreglemente m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 278 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 april 1942, föreslagit
riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade förslag till folkskolans avlöningsreglemente
och avlöningsreglemente för nomadlärare,

dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i statsrådsprotokollet anförts meddela bestämmelser

om avlöningsförmåner åt lärare vid sjukvårdsanstalter och barnhem samt
föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor,

om avlöning åt lärare, som vunnit frivillig förflyttning från ett .skoldistrikt
till ett annat,

om avlöning åt extra ordinarie lärare, som genomgår utbildningskurs för
lijälpklasslärare, samt

om avlöning åt lärare, som anmält att han icke vill underkasta sig folkskolans
avlöningsreglementes villkor och bestämmelser,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit

att förordna om tillämpning av folkskolans avlöningsreglemente å lärare,
vilken icke övergått till de provisoriska avlöningsbestämmelserna under budgetåret
1941/42 för lärare vid folk- och småskolor m. fl.,

att utfärda de övergångsbestämmelser för här ifrågavarande befattningshavare,
vilka kunna visa sig erforderliga utöver de övergångsstadganden, som
innefattas i folkskolans avlöningsreglemente, samt
att vidtaga de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som föranledas
av föreskrifterna i folkskolans avlöningsreglemente eller av vad eljest i
statsrådsprotokollet förordats.

Inledning.

Med de på senare tid genomförda löneregleringarna för folk- och småskolläraina
och för lärarna vid de högre kommunala skolorna (kommunala
flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor)
anpassades dessa lärares avlöningsförhållanden efter det lönesystem,
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 202.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

som före civila avlöningsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1939 gällde
inom större delen av statsförvaltningen. De nya avlöningsbestämmelserna
företedde emellertid, särskilt i fråga örn folk- och småskollärarna, i väsentliga
hänseenden avvikelser från nämnda lönesystem. Anledningen till avvikelserna
är att söka i olika omständigheter; i viss utsträckning föranleddes
desamma av önskemålet att underlätta statsbidragsrekvisitionerna och dessas
granskning.

Löneregleringen för folk- och småskollärarna, som beslöts av statsmakterna
år 1937, omfattade även vissa med dessa lärare i avlöningshänseende likställda
befattningshavare. I anslutning till densamma lönereglerades kort
därefter även de statligt anställda nomadlärama. Å andra sidan omfattade
löneregleringen icke all lärarpersonal vid folk- och småskolorna. Undantagna
voro nämligen lärarna i övningsämnen. Ej heller reglerades överlärarnas
avlöningsförhållanden eller löneförmånerna till lärare vid fortsättningsoch
ersättningsskolor.

Avlöningsförhållandena för de befattningshavargrupper, som sålunda lönereglerats,
anpassades samtidigt med civila avlöningsreglementets ikraftträdande
den 1 juli 1939 i viss utsträckning provisoriskt till nämnda avlöningsreglementes
bestämmelser. Sålunda äga dessa befattningshavare, såvida de
ej anmält önskan att bibehållas vid oförändrade löneförmåner, för närvarande
åtnjuta lön enligt civila avlöningsreglementets löneplan samt rörligt
tillägg och kallortstillägg enligt reglementets bestämmelser. Även beträffande
tjänstledighetsavdrag tillämpas i viss utsträckning civila reglementets bestämmelser.
Dessutom utgå lönetillägg och arvoden med vissa provisoriskt
omreglerade belopp.

Den 13 juni 1941 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning
och avgiva förslag rörande revision av gällande avlöningsbestämmelser för
folk- och småskollärare och med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare,
lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,
praktiska mellanskolor och högre folkskolor samt nomadlärare ävensom
rörande anställnings- och avlöningsförhållandena för Övningslärare vid statliga
och statsunderstödda undervisningsanstalter.

Beträffande de kommunalanställda lärarna i läroämnen avsåg bemyndigandet
— enligt de direktiv som gåvos för de sakkunnigas arbete — en utredning
av möjligheterna för en definitiv lönereglering i enlighet med civila
avlöningsreglementets principer.

För övningslärarnas del åsyftades enligt direktiven en allmän omprövning
av dessa lärares anställnings- och avlöningsförhållanden. Utredningen härutinnan
borde omfatta icke blott övningslärarna vid de förut berörda kommunala
skolorna utan även sådana lärare vid statliga läroanstalter, vid fortsättnings-
och ersättningsskolor m. m. Under utredningsarbetets fortgång
borde närmare klarläggas, vilka undervisningsanstalter utredningen i förevarande
del borde omfatta.

Med stöd av Kungl. Maj:ts nyssnämnda bemyndigande tillkallade chefen

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

B

för finansdepartementet den 28 juni 1941 fem sakkunniga. Dessa, vilka antagit
benämningen 1941 års lärarlönesakkunniga, lia den 9 februari 1942 avgivit
betänkande med förslag till folkskolans avlöningsreglemente och avlöningsreglemente
för nomadlärare. Härvid ha de sakkunniga anfört bland annat
följande:

På grund av utredningsuppdragets omfattning har det icke varit möjligt att
fullfölja uppdraget i dess helhet i så god tid att förslag i samtliga därtill
hörande frågor kunna föreläggas innevarande riksdag. De sakkunniga ha därför
hittills inriktat sitt arbete på att utarbeta förslag till löneregleringar för
folk- och småskollärare, nomadlärare och lärare vid de högre kommunala
skolorna, medan frågan örn övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden
jämte vissa andra i direktiven berörda frågor tills vidare fått
anstå.

Vid utarbetandet av de nu framlagda förslagen till avlöningsreglementen
ha de sakkunniga haft överläggningar med vissa personalrepresentanter, vilka
godtagit de sakkunnigas förslag men gjort vissa uttalanden, vilka intagits
i betänkandet.

Av remissmyndigheterna har statskontoret gjort följande allmänna uttalande
i anledning av de sakkunnigas förslag:

Då enligt statskontorets mening det av de sakkunniga framlagda förslaget
till avlöningsreglemente för folkskolan i sina väsentliga delar måste anses
innebära en ur olika synpunkter lämplig anpassning av folkskollärarnas avlöningsförhållanden
efter det numera inom statsförvaltningen tillämpade avlöningssystemet
har ämbetsverket i princip icke något att erinra mot att en
lönereglering för folkskolan genomföres i huvudsak efter de av de sakkunniga
förordade riktlinjerna.

Allmänna lönenåmnden har anfört, att lönenämnden vid sin granskning
av det föreliggande betänkandet och de däri framlagda förslagen till folkskolans
avlöningsreglemente samt till avlöningsreglemente för nomadlärare
funnit vad däri anförts och föreslagits icke i allmänhet föranleda någon särskild
erinran från lönenämndens sida.

Skolöversturelsen har däremot på väsentliga punkter framställt anmärkningar
mot sakkunnigförslagen, därvid överstyrelsen beklagat, att de sakkunniga
ansett sig böra i så stor utsträckning som skett föreslå bestämmelser,
som vore ägnade att i hög grad försvåra tillämpningen av avlöningsreglementet.

Departementschefen har anfört:

Jag förordar, att de av 1941 års lärarlönesakkunniga framlagda förslagen
läggas till grund för ny lönereglering för folkskolans lärarkår samt för nomadlärarna.
Enligt samma system böra även löneregleras de lärare vid sjukvårdsanstalter
eller barnhem samt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem eller arbetsstugor, vilka för närvarande äro i avlöningshänseende
likställda med folkskolans lärare.

De sakkunniga ha förordat, att liksom hittills särskilda avlöningsreglementen
skola utfärdas för folk- och småskollärarna och för nomadlärarna.
Lönebestämmelserna för dessa lärare skola alltså enligt de sakkunnigas förslag
icke införas såsom tillägg till civila avlöningsreglementet och civila icke -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

ordinariereglementet. Jag ansluter mig på av de sakkunniga anförda skäl till
denna ståndpunkt, mot vilken ej heller erinran framställts av remissmyndigheterna.

De nu gällande avlöningsreglementena för lärare vid folk- och småskolor
samt för nomadlärare ha utfärdats av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens
bemyndigande. Det synes mig lämpligt, att nu ifrågavarande nya avlöningsreglementen
underställas riksdagen för godkännande.

I detta sammanhang får jag anmäla, att i en inom ecklesiastikdepartementet
upprättad promemoria framlagts förslag till anordnande av ett disponibilitetsinstitut
vid folkskolan. Över promemorian ha utlåtanden avgivits av
medicinalstyrelsen, statskontoret, allmänna lönenämnden och skolöverstyrelsen,
varjämte Sveriges allmänna folkskollärarförening, Sverges folkskollärarförbund,
Sveriges folkskollärarinneförbund, Sveriges småskollärarinneförening
och tjänstemännens centralorganisation inkommit med yttranden. Ifrågavarande
spörsmål har ansetts icke böra upptagas till avgörande, innan en
allmän utredning verkställts rörande behovet och den lämpliga utformningen
av ett disponibilitetsinstitut för vissa andra civila befattningshavare i det allmännas
tjänst.

Lönegradsplacering för ordinarie lärare m. m.

Lönen för ordinarie folkskollärare är enligt nuvarande bestämmelser anpassad
efter den faktiska tjänstgöringstiden. Sålunda hänföres en ordinarie
folkskollärare till lönegraden B 17, örn den i vederbörlig ordning fastställda
årliga lästiden utgör 39 veckor (273 dagar), till lönegraden B 16, om den årliga
lästiden utgör 364/2 veckor (256 dagar), och till lönegraden B 15, om den
årliga lästiden utgör 34^2 veckor (242 dagar). För småskollärana däremot
har en enhetlig lönesättning föreskrivits. En småskollärare skall placeras i
lönegraden B 9 oberoende av hur lång den faktiska årliga tjänstgöringstiden
är. Denna regel träder dock i full kraft först den 1 juli 1942.

På förslag av Kungl. Majit till 1939 års lagtima riksdag (proposition nr
149) beslöt riksdagen, att den årliga lästiden vid folkskola från och med den
1 juli 1940 skulle omfatta antingen 364/7 eller 39 veckor. Från nämnda tidpunkt
skulle alltså en lästid av 344/7 veckor icke längre vara tillåten, vilket
skulle medföra att avlöning till folkskollärare icke längre skulle utgå enligt
lönegraden B 15. Emellertid förklarade 1940 års lagtima riksdag — efter förslag
av Kungl. Majit och i anslutning till det hösten 1939 inledda besparingsarbetet
inom folkskoleväsendet — sig icke ha något att invända mot att Kungl.
Majit läte tillsvidare anstå med effektuerandet av beslutet om minimilästidens
utsträckning till 364/r veckor.

De sakkunniga föreslå, att 1939 års lagtima riksdags beslut om borttagande
av en årlig lästid av 344/7 veckor vid folkskolan nu effektueras, så att
folkskolans lärare från den 1 juli 1942 bliva placerade i lönegraden 16 eller
17, beroende på om den årliga lästiden fastställts till 364/7 eller 39 veckor
Beträffande småskollärarna föreslå de sakkunniga bibehållande av den löneställning,
de för närvarande inneha.

I fråga om de närmare skälen för berörda förslag, som främst motiverats

Statsutskottets utlåtande Nr 202. 5

med hänsynen till skolväsendets förbättring, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
(sid. 41—42).

Beträffande småskollärarnas löneställning anföra de sakkunniga, att de
övervägt, huruvida sådana lärare skulle kunna beredas en något förbättrad
löneställning, bland annat på grund av den ökning av tjänstgöringsskyldigheten,
som för vinnande av vissa besparingar ålagts särskilt denna lärargrupp.
De sakkunniga framhålla, att ehuru — framför allt med hänsyn till relationen
mellan kvinnliga folk- och småskollärares löner — skäl kunde anföras för
vidtagande av åtgärder i syfte att giva småskollärare en något förmånligare
lönegradsplacering, de sakkunniga jämväl med beaktande av det allmänna
ekonomiska läget likväl ansett sig icke kunna framlägga förslag härom.

Departementschefen har anfört:

Såsom framgår av den här lämnade redogörelsen ha de sakkunniga föreslagit,
att i enlighet med det principbeslut, som fattades vid 1939 års lagtima
riksdag, en lästid av allenast 344A veckor från och med nästa budgetår
icke längre skulle vara tillåten vid folkskolan. Detta skulle i avlöningshänseende
medföra, att avlöning till folkskollärare icke längre skulle utgå enligt
15 lönegraden utan efter lönegraden 16 eller 17, beroende på om den årliga
Jästiden fastställts till 364/7 eller 39 veckor. Genomförandet av ifrågavarande
förslag skulle enligt de sakkunnigas beräkningar föranleda en merutgift av
omkring 375,000 kronor, inberäknat kostnader för rörligt tillägg och kristillägg;
de sakkunniga åberopa emellertid att andra av de sakkunniga föreslagna
ändringar i lönebestämmelserna innebära väsentliga besparingar och
att sakkunnigförslaget, icke minst beträffande de ekonomiska verkningarna,
borde betraktas som en enhet. I övrigt innebär de sakkunnigas förslag icke
någon ändring av de ordinarie lärarnas nuvarande lönegradsplacering.

Mot de sakkunnigas förslag i nu behandlade delar har någon erinran icke
framställts från remissmyndigheternas sida. Även jag ansluter mig till förslaget.

De icke-ordinarie lärarnas anställnings- och
avlöningsförhållanden.

Icke-ordinarie lärare med full tjänstgöring anställas vid folk- och småskolorna
såsom antingen extra ordinarie eller vikarierande lärare.

De extra ordinarie lärarnas antal motsvarar det antal klasslärare, som behövs
utöver antalet ordinarie lärare. För inrättande av ny extra ordinarie
lärartjänst erfordras Kungl. Maj:ts tillstånd. Extra ordinarie tjänst kan dock
efter medgivande av statens vederbörande folkskolinspektör inrättas och bibehållas
under tre år. Extra ordinarie lärare anställes av skolstyrelsen tillsvidare
på viss tid, ej överstigande ett läsår.

Med vikarierande lärare avses lärare, som anställes för full tjänstgöring
såsom vikarie för tjänstledig lärare eller å vakant befattning. Sådan lärare
anställes av skolstyrelsen.

De icke-ordinarie lärarna vid folk- och småskolorna åtnjuta lön för läsår.
Härvid är alt märka, att lönen utgår med V273 för varje dag av läsåret. Är
Iästiden kortare än 39 veckor, sker alltså en motsvarande reduktion av lönen.
Detta innebär, att begynnelselönen utgår med ett belopp, som vid en årlig

6

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

lästid av 36 */j veckor ligger i stort sett en löneklass och vid 34 7? veckors
årlig lästid två löneklasser under begynnelselönen vid en årlig lästid av 39
veckor.

Vid vissa slag av tjänstledigheter, såsom vid tjänstledighet för sjukdom,
olycksfall i tjänsten, militärtjänstgöring, enskild angelägenhet av ömmande
beskaffenhet m. m., äger extra ordinarie lärare i viss utsträckning bibehålla
avlöningen eller del därav. Motsvarande förmån tillkommer vikarierande
lärare vid tjänstledighet för olycksfall i tjänsten, medan tid, då sådan
lärare på grund av sjukdom, militärtjänstgöring eller enskilda angelägenheter
m. m. icke tjänstgör, betraktas såsom avbrott i tjänstgöringen. I
fråga örn militärtjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap och mobilisering
gälla dock för närvarande särskilda bestämmelser.

I detta sammanhang må nämnas, att i några större skoldistrikt, bland
annat i Stockholm och Göteborg, vissa vikarierande lärare anställas som
s. k. reservvikarier. Detta innebär, såvitt angår nämnda städer, att lärarna anställas
av skoldistriktet för minst en termin och tillförsäkras avlöning under
hela anställningstiden, alltså även för de tider under anställningsperioden,
då de ej kunna beredas tjänstgöring i någon klassavdelning. Vid avbrott i
tjänstgöringen till följd av sjukdom, havandeskap eller barnsbörd samt vid
förbud mot tjänstgöring till förekommande av smittfara uppbära dessa vikarier
lön enligt de grunder, som gälla i fråga om avlöning till extra ordinarie
lärare. Skoldistriktet ikläder sig sålunda gent emot ifrågavarande vikarier
i allt väsentligt samma förpliktelser som mot extra ordinarie lärare.
Kostnaderna för de avlöningsförmåner, som utgå till nämnda slag av vikarier
utöver de i allmän författning föreskrivna, bestridas helt av skoldistriktet.

De ordinarie och icke-ordinarie folk- och småskollärarnas placering i
löneklasser framgår av följande tabell, i vilken jämväl medtagits löneklassplaceringen
för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken och de högre
kommunala skolorna:

De allmänna läroverken

De högre kommunala
skolorna

Folk-

och småskolorna

Adjunkts-

Annan

Folkskol-

Småskol-

Adjunkt

lärarinna

kompetent

ämneslärare1

ämneslärare

lärare

lärare

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser,

Ordinarie lärare
Extra ordinarie

A 23

23-26

A 21

21-24

23

23-26

21

21-24

217

17-21

14-19

9

9-13

6-11

Eo 21

20-23

Eo 18

17-21

21

19-23

19

17-22

—

—

Extra lärare____

Vikarierande lä-

Ex 20

17-19

Ex 18

15-17

6-11

_

_

_

_

17-18

—

16-17

—

14-19

—

Biträdande lä-

15

rare..........

—

17

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1 Vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola. — 2 Vid
39 veckors årlig lästid.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

7

Av tabellen framgår, att begynnelselöneklassen för de extra ordinarie lärarna
ligger vid de allmänna läroverken 3 respektive 4, vid de högre kommunala
skolorna 4 samt vid folk- och småskolorna 3 löneklasser under begynnelselöneklassen
för motsvarande ordinarie lärare. Begynnelselöneklassen
för övriga lärare ligger vid de allmänna läroverken 3 respektive 2 och vid
de högre kommunala skolorna 2 respektive 1 löneklass under begynnelselöneklassen
för motsvarande extra ordinarie lärare, medan den vid folk- och småskolorna
sammanfaller med begynnelselöneklassen för motsvarande extra
ordinarie lärare.

Lärarlönesakkunnigas förslag innebär icke någon principiell omläggning
av de icke-ordinarie folk- och småskollärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden.
Dock föreslås betydelsefulla jämkningar av nu tillämpade
regler.

Innan departementschefen ingått på dessa jämkningar, har han i korthet
redogjort för den behandling de sakkunniga ägnat frågan örn en principiell
omläggning av folkskolans extra ordinarie-begrepp och för de resultat, till
vilka de sakkunniga härvid kommit.

De sakkunniga ha inledningsvis redogjort för innebörden i extra ordinarie
anställning respektive vikarieanställning inom folkskoleväsendet och ha bland
annat konstaterat, att befordringsgången inom folkskoleväsendet företer avvikelser
från den normala statliga befordringsgången. Man måste nämligen
vid folkskoleväsendet räkna med, att en lärare, som ett år haft anställning
som extra ordinarie, nästa år tjänstgör som vikarierande lärare och tidvis
kanske är utan anställning.

De sakkunniga ha vidare anfört:

Om det i viss mån mera tekniska än reella extra ordinariebegreppet vid
folk- och småskolorna skulle närmare anpassas efter extra ordinariebegreppet
inom allmänna civilförvaltningen, innebure detta enligt de sakkunnigas
mening, å ena sidan, att extra ordinarie anställning ej skulle beredas lärare
med klassläraranställning av kortare varaktighet, och, å andra sidan, att
extra ordinarie anställning skulle beredas vikarier, som fylla ett varaktigt behov.
Det nu tillämpade systemet med anpassning av lärarbehovet efter antalet
läraravdelningar skulle således icke längre tillämpas. De sakkunniga framhålla,
att en sådan anordning utan svårighet skulle kunna tillämpas i de
största skoldistrikten. Troligt vore också, att om en rationell indelning av
landet i genomgående större skoldistrikt komme till stånd, anordningen skulle
kunna genomföras jämväl inom folkskoleväsendet i övrigt. Med nuvarande
distriktsindelning däremot — framhålla de sakkunniga — kunde sådan anpassning
endast ske om vissa genomgripande organisatoriska ändringar i fråga
om tillsättningen av de extra ordinarie lärarna genomfördes. En extra ordinarie
lärare skulle nämligen utom i de större distrikten icke liksom hittills
kunna tillsättas inom ett enda skoldistrikt utan hans anställning måste avse
flera skoldistrikt. Det fordrades därför en myndighet utom eller gemensam
för skoldistrikten för att dels tillsätta lärare och dels fördela tjänstgöringen
mellan de olika distrikten.

De sakkunniga ha ansett sig icke böra tillstyrka en omläggning av extra ordinariebegreppet
inom folkskoleväsendet med hänsyn till de administrativa

8

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

svårigheter och kostnader, en sådan omläggning skulle medföra. De sakkunniga
ha i detta sammanhang framhållit, att om en mera rationell indelning av
landet i genomgående större skoldistrikt skulle komma till stånd, den här behandlade
frågan bör upptagas till förnyat övervägande.

De av de sakkunniga föreslagna ändringarna i nu gällande regler angående
icke-ordinarie folk- och småskollärares anställnings- och avlöningsförhållanden
innebära:

1) att vikarier, vilkas tjänstgöring avser minst en termin och vilka tidigare
fullgjort tjänstgöring av viss omfattning inom folkskoleväsendet, erhålla
extra ordinarie anställning,

2) att de extra ordinarie lärarna anställas tills vidare,

3) att de extra ordinarie lärarna erhålla lön för kalenderår,

4) att de extra ordinarie lärarna inplaceras i lönegrad,

5) att ett nytt behörighetsvillkor för extra ordinarie anställning stadgas av
innebörd, att lärare kan anställas såsom extra ordinarie lärare först sedan
minst två år förflutit efter avlagd lärarexamen och endast om läraren under
denna tid fullgjort väl vitsordad tjänstgöring inom det statsunderstödda eller
statliga undervisningsväsendet under sammanlagt minst 256 dagar,

6) att vikarierande lärare, som icke erhåller extra ordinarie anställning,
benämnes extra lärare och placeras i en begynnelselöneklass, som är två löneklasser
lägre än den för extra ordinarie lärare gällande lägsta löneklassen,
d. v. s. folkskollärare i 12 löneklassen och småskollärare i 4 löneklassen, samt

7) att hinder ej skall möta för skoldistrikt att — utan att statsbidrag kommer
att utgå i vidare mån än för närvarande gäller — bereda s. k. reservvikarier
vissa avlöningsförmåner vid tjänstgöringshinder på grund av sjukdom
eller liknande orsak.

De sakkunniga lia dessutom funnit, att den hittillsvarande bestämmelsen om
Kungl. Maj:ts medgivande för inrättande och bibehållande av extra ordinarie
lärartjänster vid folk- och småskolor icke längre torde vara erforderlig. Frågor
örn inrättande och bibehållande av dylika tjänster eller — vilket är detsamma
— om antalet läraravdelningar för visst läsår böra enligt de sakkunnigas
mening underställas vederbörande folkskolinspektör eller skolöverstyrelsen,
som har att pröva dessa frågor efter av statsmakterna godkända
regler.

Beträffande nu omförmälda förslag utom det sistnämnda lia de sakkunniga
anfört i huvudsak följande:

1) Angående extra ordinarie anställning åt vissa vikarier: Enligt

de sakkunnigas mening är det med hänsyn till de särskilda förhållanden,
som äro rådande inom folkskoleväsendet, skäligt, att vikarier, vilkas
tjänstgöring avser minst en termin och vilka tidigare fullgjort tjänstgöring
av viss omfattning inom folkskoleväsendet, erhålla samma ställning
som extra ordinarie lärare. Som ett särskilt skäl härför må framhållas, att
de sakkunniga framlägga förslag om en något lägre löneställning för lärare
med kortare anställningstid än en termin. En förutsättning för genomförandet
av sistnämnda förslag bör nämligen enligt de sakkunnigas uppfattning

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

9

vara, att lärare, vilka anställas för minst en termin och enligt de sakkunnigas
förslag äro behöriga för anställning som extra ordinarie lärare, icke drabbas
av den ifrågasatta lönereduceringen.

Om man bortser från vikarier för lärare, som inkallats till militärtjänst,
skulle under läsåret 1940/41, därest det av de sakkunniga ifrågasatta förfarandet
hade tillämpats sagda läsår, omkring 1,700 vikarierande lärare, däri
inbegripna såväl vakans vikarier som tjänstledighetsvikarier med minst en
termins sammanhängande förordnanden, vunnit likställighet med extra ordinarie
lärare.

Det inträffar icke så sällan, att en lärare erhåller tjänstledighet exempelvis
på grund av sjukdom under viss tid av en termin, räknat från terminens
början, och att han sedermera erhåller förlängd tjänstledighet till samma
termins slut. Den lärare, som i ett dylikt fall i en följd uppehåller tjänstgöringen,
synes böra betraktas som extra ordinarie, oaktat han från början
kunnat förordnas endast för den första tjänstledighetsperioden såsom extra.
Löneförhållandena få då regleras vid terminens slut. Ett dylikt förfaringssätt
tillämpas också vid de allmänna läroverken i fråga om biträdande lärare.
Likaså bör lärare, som under en hel hösttermin uppehållit förordnande som
extra ordinarie och som från början av påföljande vårtermin erhåller fortsatt
förordnande å samma eller annan motsvarande tjänst inom samma skoldistrikt,
under sistnämnda tjänstgöring bibehålla sin extra ordinarie anställning
tills denna upphör, även örn förordnandet icke kommer att omfatta
hela denna termin. Däremot torde ett dylikt förfaringssätt icke kunna eller
böra tillämpas, då lärare får fortsatt förordnande inom annat skoldistrikt.

I de fall, då lärarens tjänstledighet visserligen omfattar en hel termin men
beviljas för olika tidsperioder, kan det inträffa, att en eller annan dags avbrott
i tjänstgöringen kan uppkomma för den lärare, som fullgör tjänstgöringen.
Vidare kan det tänkas, att en lärare erhåller ett förordnande först
någon eller några dagar efter en termins början eller att förordnandet upphör
lika kort tid före terminens slut, men eljest omfattar hela terminen. Det
synes rimligt, att lärare även i dylikt fall skall kunna beredas extra ordinarie
anställning. För att så skall kunna ske torde erfordras en bestämmelse av
den innebörden, att sådan anställning, varom här är fråga, skall betraktas
som avseende hel termin, även om anställningstiden på grund av avbrott i
anställning under terminen, anställnings tillträdande efter terminens början
eller anställnings avslutande före terminens slut understiger det för terminen
gällande dagantalet med sammanlagt högst fem dagar. De sakkunniga erinra
om att en liknande bestämmelse gäller i fråga örn timlärares rätt till högre
arvode (kungörelsen nr 448/1941).

Då de föreslagna reglerna äro avsedda att leda till i huvudsak samma resultat,
vare sig läraren redan från en termins början kan anställas såsom extra
ordinarie eller han kan erhålla sådan anställning först senare under terminens
lopp med därav följande omräkning av tidigare, extra anställning till extra
ordinarie, betona de sakkunniga vikten av att skoldistrikten både vid extra
och extra ordinarie anställning såvitt möjligt redan vid anställandet av läraren
angiva tidpunkten för anställningens upphörande.

Beträffande den statsfinansiella sidan av frågan örn extra ordinariebegreppets
utvidgning framhålla de sakkunniga, att åtgärdens vidtagande icke torde
komma att innebära några ökade utgifter för statens vidkommande.

2) Angående rätt för extra ordinarie lärare att vinna anställning
tills vidare:

10

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Enligt nu gällande bestämmelser anställas extra ordinarie lärare vid folkskoleväsendet
på viss tid, ej överstigande ett läsår. Dessa bestämmelser infördes
i folkskolestadgan år 1921. Dessförinnan kunde extra ordinarie folkoch
småskollärare anställas antingen tills vidare med ömsesidig rätt till minst
fyra månaders uppsägning eller ock på viss tid. Avlöningen till lärare med
anställning tills vidare utgick för månad med J/i2 av årslönen, medan lönen till
på viss tid anställd lärare beräknades efter lästid så, att hela årslönen utbetalades
under pågående lästerminer. I syfte att bereda extra ordinarie lärare en
tryggare ställning har förslag framkommit om sådan ändring av nu gällande
bestämmelser, att ifrågavarande lärare skulle kunna anställas tills vidare.

Nämnda anställningsform är givetvis ur lärarens synpunkt att föredraga
framför anställning på viss tid, enär lian därigenom kan anses erhålla en
något fastare anställning. Vidare vinnes därmed, alt ett åt en lärare meddelat
förordnande icke, såsom nu är fallet, behöver förnyas för fortsatt tjänstgöring
inom skoldistriktet. För lärare, som fått sig anvisad tjänstebostad,
innebär sagda anställningsform, att han blir tillförsäkrad rätt att nyttja bostaden
jämväl under ferier. Men därmed torde också följa skyldighet för
honom att även lämna ersättning för bostaden för hela anställningstiden.

Tillsvidareanställningen måste vad beträffar folkskolan givas en modifierad
form. I de fall, då det redan vid tiden för lärarens tillsättning kan förutses,
att anställningen kommer att omfatta viss begränsad tid, kan sålunda förordnandet
visserligen gälla tills vidare, men dock endast till utgången av viss
angiven tid.

Därest, såsom de sakkunniga förorda, gällande bestämmelser ändras därhän,
att extra ordinarie lärare kan anställas tills vidare, böra föreskrifterna
därom så utformas, att bestämmelsen örn uppsägning av vederbörande lärare
ej behöver iakttagas för det fall, att tjänsten vid i vederbörlig ordning
verkställd prövning befunnits obehövlig eller då tjänsten förändras till ordinarie.

En bestämmelse om anställning tills vidare får givetvis sin egentliga betydelse,
då ett varaktigt behov av en icke-ordinarie tjänst förefinnes. Detta
är också förhållandet beträffande flertalet dylika tjänster. Anställningen bör
i sådana fall räknas från redovisningsårets början, eller den 1 juli till den 30
juni det år, då anställningen upphör antingen på grund av att tjänsten indrages,
förändras till ordinarie eller, i förekommande fall, uppsägning i vederbörlig
ordning skett. Sistnämnda åtgärd skulle väl då främst förekomma
för det fall, att giltig anledning föreligger för lärarens entledigande. Självfallet
skall skolstyrelse äga att med omedelbar verkan utan föregående uppsägning
entlediga lärare på grund av tjänstefel.

Örn lärare förordnas för tjänstgöring tills vidare under ett läsår eller en
termin, bör förordnandet utfärdas att gälla från början av det redovisningsår
respektive redovisningshalvår, varunder tjänstgöringen fullgöres, tills vidare
intill redovisningsårets respektive redovisningshalvårets utgång. I dylika fall
synes uppsägning icke behöva förekomma.

3) Angående införande av kalenderårslön för extra ordinarie
lärare:

Med genomförandet av detta förslag skulle uppfyllas ett av lärarorganisationerna
såsom angeläget framfört önskemål. Såsom skäl för en sådan anordning
ha organisationerna anfört, att det för läraren är i flera avseenden
förmånligare, om han äger utbekomma årslönen eller del därav fördelad på
kalendermånad'' i stället för på läsmånad. Pensions- och hyresavdrag komme
då också att ske varje kalendermånad.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

11

Därest de extra ordinarie lärarna komma att anställas tills vidare, synas
ytterligare skid föreligga för införande av kalenderårsavlöning för ifrågavarande
lärare. Det torde nämligen ur olika synpunkter vara lämpligast, att
löneutbetalningarna fördelas över hela anställningstiden.

I fråga örn lärare, vilka inom ett skoldistrikt inneha extra ordinarie anställning
i sammanhängande följd under ett redovisningsår eller längre tid,
medför ett dylikt utbetalningsförfarande inga större olägenheter. Visserligen
kommer en vid höstterminens början nytillträdande lärare, som äger
tillgodoräkna sig lön från den 1 juli, att utbekomma lön för tid, varunder
han ej fullgjort någon tjänstgöring. De sakkunniga få emellertid erinra om,
att motsvarande förhållande gäller för läroverkslärare, då han erhåller extra
ordinarie anställning. Örn. såsom de sakkunniga i det följande föreslå, extra
ordinarie anställning vid folk- och småskolor kan vinnas först sedan dels
viss tid förflutit efter det läraren avlagt lärarexamen och dels läraren fullgjort
tjänstgöring av viss omfattning, synes det icke befogat att tillmäta
nämnda förhållande större betydelse.

Vid en del skolor omfattar höstterminen ett något mindre antal veckor
än vårterminen. Om systemet med kalenderårsavlöning tillämpas, kommer
dock lönen att utgå med lika stort belopp till en lärare, som är anställd under
höstterminen som till den, vilken fullgör sin tjänstgöring under vårterminen.
För lärare, som innehar anställning såväl höst- som vårterminen, saknar
nämnda förhållande all betydelse, och även för den terminsanställde
läraren sker givetvis en utjämning, därigenom att hans anställning kommer
att avse terminer av olika längd.

Ur ekonomisk synpunkt är det för såväl statens som skoldistriktens vidkommande
likgiltigt, örn lönen till extra ordinarie lärare utbetalas för kalendermånad
eller för läsmånad.

4) Angående inplacering i lönegrad av extra ordinarie lärare:

Därest kalenderårsavlöning för de extra ordinarie lärarna införes, finnes
enligt de sakkunnigas mening icke något skäl att bibehålla den nuvarande
ordningen med dessa lärares placering endast i löneklasser men ej i lönegrader.
De skulle genom en ändring härvidlag bliva likställda med extra ordinarie
tjänstemän inom den civila statsförvaltningen, vilka samtliga hänföras
till viss bestämd lönegrad.

För folkskollärare erfordras endast två lönegrader, en för vardera av de två
olika lästider som föreslås skola bibehållas. Beträffande småskollärare föreslå
de sakkunniga, att samtliga extra ordinarie lärare placeras i samma lönegrad
i likhet med vad som i enlighet med gällande övergångsbestämmelser
kommer att gälla för ordinarie småskollärare från och med den 1 juli 1942.
Detta innebär, jämfört med nuvarande regler, att extra ordinarie småskollärare
vid skola med 364/7 veckors årlig lästid erhåller samma lön som sådan
lärare vid skola med 39 veckors årlig lästid, medan lönen för närvarande
utgår med ett belopp, som är ungefärligen en löneklass lägre.

De sakkunniga anse, att någon ändring av begynnelselöneklassen för de
extra ordinarie lärarna icke bör äga rum. I anslutning till löneplanen för
extra ordinarie tjänstemän i civila icke-ordinariereglementet böra därför extra
ordinarie folkskollärare placeras i lönegraderna LEo 14 och LEo 15 omfattande
löneklasserna 13—17 respektive 14—18, medan extra ordinarie småskollärare
föreslås placerade i lönegraden LEo 7 omfattande löneklasserna
6—10. För kvinnlig lärare, som i enlighet med vad de sakkunniga i annat
sammanhang föreslå, tills vidare ej skall äga åtnjuta lön enligt högsta löneklassen,
skall slutlönen bliva en löneklass lägre.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

5) Angående behörighetsvillkor för extra ordinarie anställning:

Med nu gällande bestämmelser möter intet hinder för en lärare att omedelbart
efter sin lärarexamen och alltså utan någon som helst tjänstgöring
i skola, söka och erhålla anställning som extra ordinarie lärare. En nyexaminerad
lärare kan, om han har särskilt höga examensbetyg, vinna anställning
framför annan lärare med vitsord från ett eller annat års tjänstgöring.
Ett dylikt förhållande står icke i god överensstämmelse med inom den civila
statsförvaltningen eller det statliga undervisningsväsendet tillämpat förfaringssätt.
Att så sker kan icke heller ur lärarnas synpunkt anses tillfredsställande.
De sakkunniga ha därför funnit sig böra föreslå en ändring härutinnan.

Enligt de sakkunnigas mening bör för erhållande av extra ordinarie anställning
krävas, att viss tid förflutit efter det läraren avlagt lärarexamen
samt att läraren under denna tid fullgjort tjänstgöring av viss omfattning.
Härvid kunna givetvis mer eller mindre stränga villkor uppställas. De sakkunniga
vilja för sin del förorda, att bestämmelserna härom givas sådan innebörd,
att lärare skall kunna anställas som extra ordinarie lärare först sedan
två år förflutit efter avlagd lärarexamen samt att läraren under dessa två år
fullgjort väl vitsordad'' tjänstgöring inom det statsunderstödda eller statliga
undervisningsväsendet under sammanlagt 256 dagar.

6) Angående extra lärares löneklassplacering:

De sakkunniga anse, att även örn den seminarieutbildning, som föregår
folkskollärar- respektive småskollärarexamen, göra dessa lärare väl förberedda
för de pedagogiska uppgifter, som vänta dem vid utövandet av deras
lärarkall, de första åren dock måste betraktas såsom i viss mån en fortsatt
utbildning. Det förhållandet att den behållna kontairta lönen blir högre för
vikarier än för extra ordinarie lärare, enär de förstnämnda ej erlägga pensionsavgifter,
synes de sakkunniga utgöra ett ytterligare skäl för att en ändring
av gällande lönebestämmelser kommer till stånd. Med hänsyn till nämnda
omständigheter anse de sakkunniga, att nytillträdande folk- och småskollärare
böra erhålla något lägre begynnelselön än nu är fallet. De sakkunniga
föreslå, att nämnda lärare placeras två löneklasser lägre än den för extra
ordinarie lärare gällande lägsta löneklassen, d. v. s. folkskollärare i 12 löneklassen
och småskollärare i 4 löneklassen.

För närvarande utgår lönen till vikarierande lärare med 1/273 av årslönen
för varje dag tjänstgöringen varar. De sakkunniga ha funnit det mera praktiskt
att i reglementet upptaga dagbeloppen för varje löneklass och ortsgrupp.
Dagbeloppen ha därvid något avjämnats.

De sakkunniga ha icke ansett det vara erforderligt att införa särskilda
lönegrader för extra lärare.

7) Angående de s. k. reservvikarierna:

De sakkunniga föreslå sådan ändring i gällande bestämmelser angående
villkor för utgående av statsbidrag till lärare vid folk- och småskolor, att hinder
ej må möta för skoldistrikt, där enligt av skolöverstyrelsen verkställd
prövning s. k. reservvikarier få anställas, att låta dylik vikarie, till vilken lön
skall utgå enligt för extra lärare gällande bestämmelser, vid under anställningstiden
uppkommande avbrott i tjänstgöringen åtnjuta, utom viss del av
lönen, de särskilda förmåner, som under motsvarande förhållanden skulle
tillkomma dem såsom extra ordinarie lärare, dock att statsbidrag härtill icke
skall utgå.

De sakkunniga framhålla, att, vid bifall till de sakkunnigas förslag om beredande
av extra ordinarie anställning åt vissa vikarier, behovet av reservvikarier
kommer att i viss mån minskas.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

13

Beträffande de närmare skälen för sistberörda förslag får utskottet hänvisa
till statsrådsprotokollet, sid. 53—55.

Yttranden.

Statskontoret har anfört:

Enligt de sakkunnigas förslag skulle i fortsättningen jämväl vikarier å lärartjänster
vid folkskolan under vissa villkor kunna beredas extra ordinanarie
anställning. Med hänsyn till de växlingar i anställningsform för samme
lärare mellan extra ordinarie och extra, som efter förslagets genomförande
kunna väntas ifrågakomma, måste ett dylikt förslag vara ägnat att
medföra vissa olägenheter ur pensionssynpunkt. Dessa olägenheter komma
emellertid att avsevärt minska, om — som de sakkunniga förordat — såsom
villkor för extra ordinarie anställning föreskrives viss tids tjänstgöring
inom undervisningsväsendet efter avlagd examen. Statskontoret vill därför
icke motsätta sig förslaget i denna del. Vad angår längden av den tidsperiod,
som skall lia förflutit efter avlagd examen, får ämbetsverket dock
föreslå den ändringen i de sakkunnigas förslag, att sagda tidsperiod utsträckes
från två till tre år. En dylik ändring synes statskontoret önskvärd
främst ur den synpunkten, att härigenom bättre överensstämmelse skulle
vinnas med förhållandena inom andra delar av förvaltningen. Härtill kommer,
att de manliga folkskollärare, vilka efter avlagd examen hava att fullgöra
dem åliggande värnpliktstjänstgöring, på grund av tidslängden enligt
nya värnpliktslagen av denna tjänstgöring som regel icke kunna förutsättas
erhålla 256 dagars lärartjänstgöring under de två närmaste åren efter examen.

Allmänna lönenämnden har icke framställt erinran mot de sakkunnigas
förslag i nu berörda hänseenden.

Däremot har skolöverstyrelsen ifrågasatt lämpligheten av de bestämmelser,
som av de sakkunniga föreslagits beträffande de icke-ordinarie lärarnas
anställnings- och avlöningsförhållanden, samt ifrågasatt en annan lösning
av de föreliggande problemen. Överstyrelsen sammanfattar sin kritik,
beträffande vars detaljer utskottet får hänvisa till statsrådsprotokollet, sid.
55—57, sålunda:

Med det anförda har överstyrelsen velat påvisa, att anställandet av vissa
vikarier för tjänstlediga lärare såsom extra ordinarie och särskilt beräknandet
av lönen för dessa efter kalenderår skulle medföra synnerligen invecklade
anställnings- och lönespörsmål, som näppeligen kunna under nuvarande
förhållanden lösas på ett tillfredsställande sätt. Med de täta växlingarna
för lärarna mellan anställning såsom extra med lön efter lästid och
anställning som extra ordinarie med kalenderårslön och placering i annan
löneklass riskerar man, att sådan oklarhet uppstår angående icke-ordinarie
lärares anställnings- och avlöningsförhållande, att hela det statliga lönesystemet
blir ehuru med orätt betraktat såsom olämpligt för folkskolans
lärare.

Skolöverstyrelsens förslag innebär, att lärarna skola vara anställda såsom
extra, tills de förvärvat tre tjänstår, samt att därefter lärare, som ej valts
till ordinarie, skall anställas såsom extra ordinarie med lön efter lästid för
den tid tjänstgöringen omfattar. Såsom slutligt omdöme örn detta förslag, vars

14

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

motivering finnes återgiven på sid. 57—59 i statsrådsprotokollet, har överstyrelsen
anfört:

Med tillämpning av det här framförda förslaget, som förutsätter, att
lönen utgår efter läsår till samtliga icke-ordinarie lärare, vunnes den i tilllämpningen
enklast möjliga ordningen. De svåraste verkningarna av den
försämring av de icke-ordinarie lärarnas löneställning, som de sakkunnigas
förslag innebär, nämligen extra lärares låga lön för ett betydande antal
vikarier med lång tjänstetid, skulle bortfalla, och likställigheten med befattningshavare
i statens tjänst bleve mera framträdande. De i punkterna 2—5
övergångsbestämmelserna till reglementet införda föreskrifterna skulle enligt
överstyrelsens förslag kunna väsentligt förenklas eller måhända bortfalla.

Överstyrelsen har tillagt, att viss skillnad givetvis kunde, om så skulle
befinnas lämpligt, göras mellan extra ordinarie och vikarie. I sådant fall
borde dock även lärare som uppehåller vakant tjänst hänföras till gruppen
extra ordinarie. Lönen borde utgå efter samma löneklass och efter lästid.
Även detta förslag ansåge överstyrelsen lämpligare än det av de sakkunniga
framlagda.

Departementschefen har anfört:

De extra ordinarie lärarna vid folkskolan inneha ställning som klasslärare
och anställas för ett läsår i sänder. Under tid mellan lästerminerna sakna de
formellt sett anställning. Eftersom behovet av läraravdelningar växlar år från
år, erfordras klassläraren i vissa fall endast för ett enda läsår. Extra ordinarie
anställning beredes honom likväl under sagda läsår. Det är tydligt att, såsom
de sakkunniga påpekat, skillnad här föreligger mellan folkskolans extraordinariebegrepp
och extraordinariebegreppet inom statsförvaltningen. Betydelsen
av denna skiljaktighet bör dock icke överskattas. I flertalet fall är nämligen
behovet av läraravdelningen varaktigt och läraren erhåller förnyat förordnande
såsom extra ordinarie år från år. Även då behovet av läraravdelningen
är temporärt, torde läraren ofta, då avdelningen indrages, erhålla annat förordnande
såsom extra ordinarie i samma eller annat skoldistrikt. De sakkunniga
ha också uttalat, att en lärare, som blivit extra ordinarie, i flertalet fall
torde bibehållas i sådan anställning även i fortsättningen, intill dess han erhåller
ordinarie tjänst.

Av de ändringar, som de sakkunniga ifrågasatt i nu gällande regler för de
extra ordinarie lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden, utgöra de
viktigaste dels förslaget om extraordinarieanställning åt terminsvikarier och
dels förslaget att extra ordinarie anställning må vinnas först sedan två år
förflutit efter avlagd lärarexamen och under förutsättning tillika att läraren
tjänstgjort minst 256 dagar. Dessa förslag böra bedömas fristående från de
sakkunnigas övriga förslag i fråga örn de extra ordinarie lärarna: tillsvidareanställningen,
kalenderårslönen och lönegradsplaceringen.

Beträffande förslaget örn extraordinarieanslällning åt terminsvikarier framgår
av det av de sakkunniga förebragta utredningsmaterialet, att av 1,697
vikarier under läsåret 1940/41 858 voro anställda hela läsåret och återstoden
under minst en termin. Det kan antagas, att den, som kommit i åtnjutande
av terminsvikariat, också framdeles erhåller sådant vikariat eller klasslärartjänst.
I åtskilliga fall måste man dock räkna med tillfälliga avbrott, under
vilka läraren allenast erhåller vikariat för kortare tidsperioder än en termin.
De sakkunniga ha särskilt framhållit, att de förordat en lägre löneställning
än för närvarande för lärare med kortare anställningstid än en termin och

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

15

att en förutsättning härför vore att terminsvikarier kunde beredas extra ordinarie
anställning. När personalrepresentanterna godtagit sakkunnigföx-slaget
beträffande den lägre löneställningen för vissa icke-ordinarie lärare, torde
iörslaget örn extraordinarieanställning åt terminsvikarierna lia tillmätts avgörande
betydelse.

Enligt de sakkunnigas förslag skall vikarie erhålla extra ordinarie anställning
icke blott, när anställningen från början omfattar en hel termin, utan
också, då olika anställningsperioder under en och samma termin sammanlagt
omfatta hela terminen. Härvid skall anställning anses omfatta hel termin
även örn avbrott föreligger med sammanlagt högst fem dagar. Givetvis
avser de sakkunnigas förslag dock i första hand dem, som från början erhållit
terminsanställning. Att även den andra gruppen medtagits har motiverats
av att icke sällan en tjänstledighet, exempelvis på grund av långvarig
sjukdom, från början icke omfattar utan först under terminen utsträckes
till att omfatta hela terminen. Vikarien för en sådan sjukledig lärare har ansetts
skäligen böra likställas med den, vars anställning redan från början
omfattar en hel termin. Däremot avser sakkunnigförslaget icke, alt ett större
antal kortare och i och för sig mera tillfälliga vikariatsförordnanden skola
berättiga till extra ordinarie anställning även om i några fall tjänstgöringen
skulle komma att omfatta så gott som hela terminen. Så torde icke heller bli
fallet vid genomförande av de sakkunnigas förslag, eftersom antalet tillåtliga
avbrottsdagar begränsats till fem.

Den kritik, skolöverstyrelsen riktat mot sakkunnigförslaget, avser väsentligen
de fall, då förordnandet från början icke omfattar hel termin. Förutom
att kritiken sålunda huvudsakligen riktar sig mot vissa undantagsfall,
synes den överdriva de svårigheter, som kunna uppkomma. Att vikarieanställning
under ett flertal smärre perioder icke bör och ej heller enligt sakkunnigförslaget
torde komma att grunda extra ordinarie ställning har nyss
påpekats. Omreglering till extra ordinarie anställning torde böra ske vid den
tidpunkt under terminen, då läraren erhåller fortsatt anställning för tjänstgöring
till terminens slut. Vid sådana förhållanden har man knappast att
räkna med, att, såsom överstyrelsen förmenat, en lärares anställning och
löneklass i en mängd fall skulle kunna bestämmas först vid terminens slut.
Att en lärare, som tidigare innehaft anställning som extra ordinarie, erhåller
extra anställning vid samma skoldistrikt, bereder icke större svårigheter för
löneklassplaceringen än då det gäller inplacering i löneklass av vilken som
helst annan lärare, vilken tidigare icke innehaft extra ordinarie tjänst inom
distriktet. Enligt de sakkunnigas förslag, som i dessa delar synes ha godtagits
av skolöverstyrelsen, kommer skillnaden i lön vid extra ordinarie och extra
anställning för lärare med rätt att tillgodoräkna minst tre tjänslår att motsvara
en löneklass. Såsom extra ordinarie har läraren emellertid att vidkännas
tjänste- och famil,jepensionsavdrag. Beloppen av dessa avdrag motsvara
i stort sell skillnaden mellan löneklassbeloppen. Någon verklig löneminskning,
såsom överstyrelsen synes utgå från, uppkommer således i dessa fall
icke för lärare, vilken övergår från extra ordinarie till extra anställning. Den
fördel i löne- och pensionshänseende som extra ordinarieanställning i och
för sig i allmänhet medför, saknar också i stort sett betydelse vid korttidsvikariat.

Ehuru jag sålunda icke kan finna skolöverstyrelsens kritik bärande, är
jag medveten örn, att förslaget örn rätt att för extra ordinarieanställning sammanräkna
flera tidsperioder av en och samma termin komplicerar systemet
och därigenom kan bereda vissa praktiska olägenheter. Örn de sakkunnigas
förslag nu genomföres men erfarenheten mot förmodan skulle visa, att dessa
praktiska olägenheter icke kunna på tillfredsställande sätt bemästras, bör

16

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

detta föranleda, att en begränsning vidtages genom alt ifrågavarande sammanräkningsrätt
borttages. Såvitt för närvarande kan bedömas, föreligga
emellertid icke tillräckliga skäl för en sådan begränsning.

Av sin kritik bar överstyrelsen icke dragit den slutsatsen, att extra ordinarie
anställning allenast skulle tillkomma vikarie, vars anställning från
början omfattar en hel termin. Överstyrelsen har i stället framlagt ett helt
nytt förslag, som innebär att lärarna skola vara anställda såsom etxra med
den av de sakkunniga förordade lägre löneklassplaceringen, tills de förvärvat
tre tjänstår; därefter skulle de erhålla extra ordinarie anställning även
vid korttidsvikariat. Som skäl härför har särskilt åberopats, att eftersom varaktig
anställning icke kan beredas lärarna, borde de kompenseras med fördelaktigare
löneställning. Såsom redan framhållits uppkommer emellertid
icke någon nämnvärd skillnad i de kontanta löneförmånerna för en lärare,
som äger tillgodoräkna minst tre tjänstår, vare sig han innehar anställning
såsom extra ordinarie eller extra.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle lärare bli behörig att anställas såsom
extra ordinarie två kalenderår efter det han avlagt examen om han tjänstgjort
256 dagar. Innebörden av skolöverstyrelsens förslag är icke möjlig att
bestämt angiva, då överstyrelsen icke klarlagt bur tjänstårsberäkningen skall
ske. Av uttalanden i skolöverstyrelsens utlåtande, till vilka jag återkommer
; annat sammanhang, synes närmast framgå, att i allmänhet en anställningstid
av 256 dagar skulle räknas som ett tjänstår. Först efter en anställningstid
av (3 X 256 =) 768 dagar, skulle alltså enligt överstyrelsens förslag anställning
som extra ordinarie erhållas. Åtminstone under nu rådande förhållanden
kan extra lärare först efter ett avsevärt antal år från sin examen
räkna en så betydande anställningstid. Även om tjänståren skulle beräknas
enligt grunderna i sakkunnigförslaget — i så fall skulle erfordras en anställningstid
av 615 dagar — skulle i allmänhet betydligt längre tid än tre kalenderår
ha förflutit, innan läraren uppfyllde kompetenskravet. Överstyrelsen
har ifrågasatt, att några övergångsbestämmelser icke skulle meddelas. I så
fall komma givetvis de nuvarande extra ordinarie och vikarierande lärare,
som icke förvärvat tre tjänstår, att få sin löneställning försämrad. De extra
ordinarie lärarna skulle därjämte förlora sin anställning som extra ordinarie.

Det förekommer icke sällan inom folkskoleväsendet, att lärare lämna lärarbanan
— ofta är det fråga om lärarinnor som ingått äktenskap — men
fortsättningsvis ställa sig till förfogande vid kortare vikariat. Dessa skulle
vid genomförande av överstyrelsens förslag beredas extra ordinarie anställning
med pensionsrätt.

På grund av vad sålunda anförts anser jag mig icke kunna tillstyrka överstyrelsens
förslag.

Vad härefter beträffar de övriga av de sakkunniga föreslagna ändringarna
i de extra ordinarie lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden vill
jag framhålla följande. Örn anställning såsom extra ordinarie alltid innebure
samma fasthet vid folkskolan som inom statsförvaltningen, skulle knappast
någon meningsskiljaktighet kunna råda, att de extra ordinarie lärarna även
vid folkskolan böra erhålla anställning tills vidare samt åtnjuta lön, beräknad
efter kalenderår. Av skäl, som i det föregående berörts, kan emellertid
den extra ordinarie anställningen vid folkskolan i vissa fall vara av
mera tillfällig beskaffenhet. Enligt vad de sakkunniga framhålla erbjuder
dock även inom folkskoleväsendet den extra ordinarie anställningsformen i
allmänhet en betydande fasthet. Den frågan uppstår alltså, huruvida bestämmelserna
böra utformas med hänsyn till de sist avsedda fallen eller till

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

17

de fall, som få anses utgöra undantag. De sakkunniga ha valt den förra
vägen.

Skolöverstyrelsen har framför allt riktat invändningar mot att lönen till
de extra ordinarie lärarna skulle beräknas efter kalenderår, överstyrelsen
har bland annat funnit det oegentlig!, att skolstyrelse exempelvis i mitten av
augusti månad anställer en extra ordinarie lärare från den 1 juli och retroaktivt
utbetalar lön för den redan gångna tiden. I anledning härav må påpekas,
att motsvarande förhållande ej sällan gäller för läroverkslärare, då han
erhåller extra ordinarie anställning, samt att folkskollärare, som tillträder
extra ordinarie tjänst, enligt sakkunnigförslaget måste under minst två år
efter sin examen ha fullgjort tjänstgöring av viss omfattning. Skolöverstyrelsen
har dessutom framhållit, att, örn anställningen komme att av någon anledning
avbrytas under terminen, måste en del av det redan utbetalade beloppet
återfordras. Sakkunnigförslaget innebär emellertid icke, att sådan återbetalning
skall ske. Att lärare skulle vid vårterminens slut, i samband med
att hans anställning omregleras till extra ordinarie, bli skyldig återbetala
redan utanordnade lönemedel, torde av skäl som förut angivits knappast behöva
befaras.

För egen del tillstyrker jag de sakkunnigas förslag i här berörda delar.
Härav följer, att jag även biträder förslaget i fråga örn de extra ordinarie
lärarnas inplacering i lönegrader.

Mot de sakkunnigas förslag beträffande de extra lärarnas löneställning,
reservvikariernas avlöningsförmåner och prövningen av frågor om inrättande
och bibehållande av extra ordinarie lärartjänster vid folk- och småskolor
har jag icke funnit anledning till erinran.

Folk- och småskollärares tjänstgöringsskyldighet.

Före tillkomsten av nu gällande avlöningsreglemente fanns icke någon i
allmän författning given föreskrift angående det antal timmar för vecka,
som folk- och småskollärare voro skyldiga att undervisa. Tjänstgöringen reglerades
genom timplanerna, vilka för småskolestadiet upptogo 24—30 timmar
samt för den egentliga folkskolan 28—30 timmar. I det den 30 september
1937 (nr 868) utfärdade avlöningsreglementet för lärare vid folk- och
småskolor meddelades emellertid bestämmelser i nu förevarande hänseende.
Jämlikt 2 § i nyssnämnda reglemente voro folkskollärare, lärare vid mindre
folkskola, biträdande lärare vid folkskola och sådan småskollärare, till vilken
även hänvisats någon eller några av folkskolestadiets klasser, skyldiga
att undervisa under minst 28 och högst 30 veckotimmar samt annan småskollärare
under minst 24 och högst 28 veckotimmar.

Sedermera har genom kungörelse den 19 augusti 1940 (nr 804) ändring
härutinnan skett i så måtto, att den undre gränsen för undervisningsskyldigheten
strukits, varför de lärargrupper, det här gäller, numera äro ålagda
att tjänstgöra 30 respektive 28 veckotimmar. Nedsättning i denna undervisningsskyldighet
kan under vissa villkor medgivas av skolstyrelse med i förra
fallet högst tva, i senare fallet högst fyra veckotimmar och av vederbörande
folkskolinspektör med högst fyra respektive högst sex veckotimmar. Samma

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 202. 2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

befogenheter att nedsätta tjänstgöringsskyldigheten tillkomma ock skolöverstyrelsen.
Därjämte må överstyrelsen härutöver kunna medgiva nedsättning
med högst fyra veckotimmar i den mån, som undervisningen utan kostnad
för statsverket under motsvarande antal veckotimmar i stället meddelas
av annan lärare med erforderlig kompetens.

En viss utökning av folk- och småskollärares reella undervisningsskyldigliet
ägde rum från och med redovisningsåret 1939/40. Genom kungörelse den
6 oktober 1939 (nr 693) örn ändring i vissa delar av kungörelsen den 30 juni
1920 (nr 572) angående statsbidrag för undervisning i slöjd vid folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola infördes nämligen följande föreskrift:
Bestrides undervisning i slöjd av lärare, å vilken avlöningsreglementet
för lärare vid folk- och småskolor äger tillämpning, utgår dock statsbidrag
allenast för de slöjdtimmar, med vilka den för läraren i nämnda reglemente
stadgade maximitjänstgöringen eller i förekommande fall det antal veckotimmar,
till vilket lärarens undervisningsskyldighet av vederbörande folkskolinspektör
eller skolöverstyrelsen nedsatts, överskrides. För folkskollärare fick
nyssnämnda stadgande endast ringa betydelse, då dylik lärare redan i de för
en undervisningsavdelning obligatoriska ämnena hade att med fa undantag
undervisa 30 veckotimmar. Småskollärare åter, som i regel i egen klassavdelning
undervisade endast 26 veckotimmar, i vissa fall 24 timmar, fingo
genom åberopade kungörelse sin undervisningsskyldighet i regel utökad.

Genom kungörelse den 24 maj 1940 (nr 415) stadgades slutligen såsom villkor
för statsbidrag för avlönande av lärare för undervisning i slöjd, bland
annat, att, där undervisning i slöjd bestredes av lärare, å vilken avlöningsreglementet
för lärare vid folk- och småskolor ägde tillämpning, samtliga lärare
vid den skola, där läraren tjänstgjort, uppnått stadgad maximitjänstgöring
eller i förekommande fall det antal veckotimmar, till vilket lärarens
undervisningsskyldighet av vederbörande folkskolinspektör eller skolöverstyrelsen
nedsatts, såvida icke folkskolinspektören på grund av särskilda förhållanden
medgivit undantag.

I samband med det hösten 1939 inledda besparingsarbetet togs under övervägande
en generell höjning av den för folk- och smaskollärare
stadgade undervisningsskyldigheten i
syfte att vinna besparingar. I propositionen 1940: 155 lämnades
en redogörelse för en i ämnet verkställd utredning. Skolöverstyrelsen
hade på anförda skäl ansett, att för det dåvarande ingen ändring borde ske,
medan statskontoret funnit, att en utökning av tjänstgöringsskyldigheten borde
tagas under övervägande. Föredragande departementschefen förklarade
sig icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen taga slutlig
ställning till spörsmålet. Ytterligare utredning rörande verkningarna av en
dylik åtgärd syntes erforderlig. Departementschefen förklarade sig ämna
framdeles ånyo anmäla denna fråga, som borde kunna underställas 1941 års
riksdag. Riksdagen förklarade sig för sin del icke lia något att erinra mot den
i utsikt ställda utredningen.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

19

När frågan på nytt underställdes riksdagen 1941, förelåg en av skolöverstyrelsen
verkställd utredning i ämnet, överstyrelsen avstyrkte i anslutning
till denna utredning en utsträckning av tjänstgöringstiden för vecka. I yttrande
över skolöverstyrelsens utredning förordade statskontoret däremot en
utsträckning av undervisningsskyldigheten inom folkskoleväsendet sålunda,
att undervisningsskyldigheten för folkskollärare skulle bestämmas till högst
32 veckotimmar.

Föredragande departementschefen anförde, att en faktisk ökning av
tjänstgöringsskyldigheten för lärare vid folkskoleväsendet redan inträtt på
grund av de åtgärder för inräkning i denna skyldighet av slöjd- och timlärartjänstgöring,
som vidtagits. Innan närmare erfarenhet vunnits rörande
verkningarna av dessa åtgärder, ansåge sig departementschefen icke böra
framställa förslag örn en allmän utökning av tjänstgöringsskyldigheten för
folk- och småskollärare. Riksdagen anslöt sig till den av departementschefen
hävdade uppfattningen.

Genom uttagande i regel av 28 veckotimmars tjänstgöring av småskollärare
ha dessa blivit hänvisade att i icke ringa utsträckning fullgöra fyllnadstjänstgöring
utanför sin egen klassavdelning. I allmänhet har denna fyllnadstjänstgöring
fullgjorts i slöjd på folkskolestadiet. Från såväl lärarorganisationer
som genom motioner i riksdagen ha krav framställts, att småskollärare
icke vad beträffar fyllnadstjänstgöring skulle åläggas mera omfattande
undervisning än andra lärargrupper. 1939 års lagtima riksdag uttalade,
att det vore önskvärt att småskollärarna om möjligt icke i nu förevarande
hänseende skulle försättas i sämre ställning än folkskollärarna. 1940 års lagtima
riksdag erinrade om nämnda uttalande men framhöll, att med hänsyn
till nödvändigheten av att i besparingssyfte kunna uttaga största möjliga
tjänstgöring av olika lärarkategorier riksdagen icke kunde biträda ett motionsvis
framställt yrkande, att småskollärare icke skulle åläggas att utan
särskild ersättning undervisa i slöjd mer än två timmar utöver den i avlöningsreglementet
angivna minimitjänstgöringstiden (24 veckotimmar). Riksdagen
förutsatte emellertid, att förevarande spörsmål framdeles upptoges till
bedömande i samband med frågan örn revision av gällande bestämmelser
om avlöning till folk- och småskollärare.

Från den 1 juli 1942 komma småskollärare, oavsett den årliga lästidens
längd, att vara placerade i lönegrad 9. Ifrågasatts har i olika sammanhang,
att något längre tjänstgöring för vecka borde utkrävas av sådana småskollärare,
som icke tjänstgjorde i skola med 39 veckors årlig lästid. Spörsmålet
om särskild fyllnadstjänstgöring för ifrågavarande småskollärare var föremål
för utredning och förslag av 1937 års folkskolutredning och har även
varit förelagt riksdagen, senast år 1941.

Då frågan underställdes 1941 års riksdag, förelåg en av skolöverstyrelsen
verkställd utredning beträffande eventuell fyllnadstjänstgöring, i vilken överstyrelsen
avstyrkt en utsträckning av tjänstgöringsskyldigheten per vecka
för de småskollärare, varom nu är fråga. En reservant inom skolöverstyrel -

20

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

sen hade emellertid förklarat sig skiljaktig och föreslagit, att ordinarie småskollärare,
vilka hade en kortare lästid än 39 veckor, från den 1 juli 1942
skulle överföras till den grupp av lärare, som vore ålagd en tjänstgöringsskyldighet
för vecka av 30 timmar.

Statskontoret ansåg i likhet med reservanten inom skolöverstyrelsen, att
kompensationstjänstgöring borde uttagas. Allmänna lönenämnden förordade
— med reservation av en ledamot — det av reservanten inom överstyrelsen
framställda förslaget.

Föredragande departementschefen fann för sin del skäl kunna anföras
för en utjämning av arbetsbördan, i den mån så vore möjligt och så lämpligen
kunde ske, genom höjning av antalet veckotimmar för småskollärare med
kortare årlig lästid. Departementschefen ville emellertid icke ifrågasätta
omedelbara åtgärder. Spörsmålet huruvida en höjning av undervisningsskyldigheten
för vecka borde vidtagas från och med läsåret 1942/43 syntes böra
först senare upptagas till prövning, varvid skolöverstyrelsen borde förebringa
beräkning rörande de besparingar för det allmänna, som genom åtgärder i
denna riktning kunde uppkomma.

Statsutskottet anslöt sig till departementschefens uppfattning och ansåg
sig för det dåvarande icke böra göra något uttalande i ämnet. I en till utskottets
utlåtande (nr 128) fogad, av elva ledamöter avgiven reservation underströks
de av reservanten i skolöverstyrelsen framförda synpunkterna. Statsutskottets
reservanter förutsatte, att dessa synpunkter komme att beaktas
vid den förnyade prövning av spörsmålet, som departementschefen ställt i
utsikt.

Vid behandlingen i kamrarna fattades olika beslut, då första kammaren
på förevarande punkt godkände utskottets förslag, medan andra
kammaren biföll reservationen. Riksdagen kom alltså icke att göra något
uttalande i frågan.

I skrivelse den 30 augusti 1941 angående anslagsbehov beträffande folkundervisningen
m. m. för budgetåret 1942/43 har skolöverstyrelsen överlämnat
av departementschefen ifrågasatt utredning angående de besparingar för det
allmänna, som skulle uppstå därigenom att vissa småskollärare, på sätt i det
föregående angivits, ålades att undervisa 30 veckotimmar i stället för 28.
överstyrelsen har därvid — under framhållande av att det vore ogörligt att
med någon grad av säkerhet yttra sig om denna besparing — sagt sig dock
icke anse osannolikt, att den årliga besparingen av en dylik fyllnadstjänstgöring
skulle kunna beräknas till 250,000 kronor.

De sakkunniga.

I fråga örn en generell höjning av undervisningsskyld
i g h e t e n anföra de sakkunniga följande.

Det synes de sakkunniga uppenbart, att sambandet mellan det antal veckotimmar,
som gäller för eleverna i en klassavdelning, och lärarens undervisningsskyldighet
bör bibehållas. Brytes detta samband, torde det bli omöjligt
att upprätthålla systemet med klasslärare. Nämnda system synes emellertid
för folkskolan innebära så betydande fördelar såväl ur undervisningens syn -

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

21

punkt sorn även, och framför allt, med tanke på elevernas fostran, att det
alltjämt bör bibehållas. Ett ytterligare skäl härför se de sakkunniga i det förhållandet,
att kraven på skolans fostrande verksamhet under senare tid vuxit
i styrka. Utan tvivel är det för en lärare väsentligt svårare att i detta hänseende
göra en insats, om han har sin undervisning splittrad på flera klassavdelningar
än örn han allenast har att svara för en undervisningsavdelning
med i regel icke över 30—35 elever. En eventuell utökning av undervisningsskyldigheten
bör därför icke ske annat än genom åläggande för lärare att
fullgöra viss fyllnadstjänstgöring.

De sakkunniga anse emellertid även med huvudvikten lagd vid arbetsbördan,
att den nuvarande undervisningsskyldigheten är i det stora hela väl avvägd.’
Utöver tjänstgöringen i skolan ha lärarna, frånsett arbetet med rättande av
elevernas skriftliga uppgifter samt förberedelse för lektioner, att fullgöra olika
uppgifter för elevernas omvårdnad och fostran. Den totala arbetsbördan synes
därför i allmänhet icke böra ökas.

I anslutning härtill framhålla emellertid de sakkunniga, att det i och för sig
icke vöre orimligt, örn folkskollärare som en krisåtgärd ålades att undervisa ytterligare
exempelvis två veckotimmar. En förutsättning härför vöre dock att
nämnda undervisningsskyldighet kunde i allmänhet på ett rättvist och lämpligt
sätt uttagas och att skolarbetet härigenom icke ur organisatorisk synpunkt lede
någon skada. Av landsbygdens lärare kunde ytterligare två veckotimmars
undervisning i regel uttagas. I städerna och samhällena däremot vore detta,
pa grund av att ofta särskilda lärare i slöjd anställts, i allmänhet icke möjligt,
om systemet med klasslärare skulle bibehållas. Detta förhållande manade enligt
de sakkunnigas mening till varsamhet vid en eventuell ökning av antalet
undervisningstimmar för vecka. För egen del anse de sakkunniga, att den
besparing för det allmänna, som skulle vinnas genom en ökning av undervisnmgsskyldigheten,
icke torde uppväga de olägenheter, som härigenom skulle
vållas.

Beti äffande sm askollärarnas fyllnadstjänstgöring anföra
de sakkunniga:

Genom att ålägga småskollärare fyllnadstjänstgöring i slöjd intill en sammanlagd
veckotjänstgÖring av 28 veckotimmar har statsverket under senare
ar gjort en årlig besparing, som icke torde understiga 700,000 kronor. De
sakkunniga anse sig icke kunna ifrågasätta, att staten i nuvarande ekonomiska
lage skulle frånhända sig nämnda besparing. Då emellertid visst fog
föreligger for kravet, alt samskollärare under normala förhållanden icke borde
maggas fyllnadstjänstgöring i slöjd i större utsträckning än folkskollärare,
ha de sakkunniga övervägt, huruvida det vore lämpligt, att i avlöningsreglementet
stadga en undervisningsskyldighet för småskollärare av endast 26
timmar. Denna föreskrift borde, i så fall kompletteras med en övergångsbestammclse,
som gjorde det möjligt att under nuvarande krisläge även i fortsättningen
uttaga fyllnadstjänstgöring inom ramen av 28 timmars undervisning.
Det kan emellertid tänkas, att när mera normala förhållanden inträda
och relationen mellan folk- och småskollärar löner och tjänstgöringsförhållanden
kan regleras till de senares fördel, andra åtgärder kunna visa sig
lamphgare an en sänkning av den för småskollärare gällande undervisningsskyldigheten.
De sakkunniga ha därför stannat vid att icke föreslå någon
ändring på förevarande jmnkt.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

De sakkunniga ha härefter framhållit, att då samtliga ordinarie småskollärare
från den 1 juli 1942 skola vara placerade i lönegrad 9, oavsett den årliga
lästidens längd, måste ett ställningstagande nu äga rum till spörsmålet
örn höjning av undervisnings skyldigheten per vecka
för de småskollärare, som tjänstgöra vid skolor med
kortare lästid än 39 veckor. De sakkunniga förorda en dylik
utökning, i huvudsak på sätt reservanten i skolöverstyrelsen föreslagit, samt
anföra härvid följande.

Reservanten har ifrågasatt, att ökningen i undervisningsskyldigheten endast
skulle avse de ordinarie småskollärare, varom nu är fråga. Detta motiverades
med att icke-ordinarie småskollärare ej skulle erhålla någon löneförbättring
i samband med den enhetliga löneplaceringen av ordinarie lärare.
Enligt de sakkunnigas förslag blir detta emellertid fallet beträffande flertalet
icke-ordinarie småskollärare, då dessa erhålla anställning som extra
ordinarie befattningshavare och inplaceras, oavsett lästidens längd, i lönegrad
LEo 7. Däremot komma alltjämt extra lärare att erhålla mindre lön
vid tjänstgöring i skola med kortare lästid än 39 veckor. Den av reservanten i
skolöverstyrelsen ifrågasatta föreskriften bör därför gälla ordinarie och
extra ordinarie småskollärare. Några svårigheter ur oganisatoriska eller
lönetekniska synpunkter uppstå icke genom att extra lärare i vissa fall erhålla
något mindre undervisningsskyldighet än de mera fast anställda lärarna.
Skillnaden blir allenast, att extra lärare erhålla arvode som timlärare
för den tjänstgöring, som kommer att överstiga 28 veckotimmar.

De sakkunniga lia slutligen upptagit till behandling frågan örn undervisningsskyldigheten
för sådan småskollärare, till
vilken även hänvisats någon eller några av folksk
o lestadie t s klasser, och därvid framhållit följande.

I motsats till lärarna vid mindre folkskolor och de biträdande lärarna ha
här ifrågavarande småskollärare icke erhållit någon extra ersättning för sin
i jämförelse med andra småskollärare besvärligare undervisning och längre
veckotjänstgöring. De sakkunniga anse detta vara obilligt och ha därför
övervägt, på vad sätt nämnda lärare skulle kunna beredas ersättning för
sitt merarbete. Närmast till hands torde ligga, att låta det lönetillägg, som
utgår till lärare vid mindre folkskola samt biträdande lärare vid folkskola,
komma även den lärargrupp, det här gäller, till godo. Emellertid kan organisationen
av ifrågavarande småskolor stundom skifta från det ena året till
det andra. Under vissa år kunna sålunda elever saknas på folkskolestadiet.
Vidare kan det vara svårt att draga gränsen mellan sådana treåriga skolor,
där tredje klassen anses tillhöra folkskolestadiet och där den är en del av
småskolan. De sakkunniga ha därför stannat vid att föreslå, att småskollärare
icke av det skäl, att deras avdelning inrymmer någon folkskoleklass,
skola åläggas att mot i avlöningsreglementet angivna löneförmåner tjänstgöra
mer än 28 timmar. Då emellertid timplanen för här avsedd läraravdelning
i regel upptager 30 veckotimmar, har för ifrågavarande lärare föreslagits
skyldighet att mot timlärararvode undervisa ytterligare 2 veckotimmar.
De sakkunnigas förslag innebär alltså reellt för dylika lärare rätt till särskild
ersättning för den undervisning per vecka, som överstiger 28 veckotimmar.
Den årliga merutgiften för det timlärararvode som på detta sätt
skulle utgå, torde icke komma att uppgå till mer än omkring 20,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

23

Statskontoret har anfört:

Ifråga om tjänstgöringsskyldigheten för lärarna ha de sakkunniga förordat
en höjning av undervisningsskyldigheten med två veckotimmar för de
småskollärare, vilka — oaktat de tjänstgöra vid skolor med kortare lästid
än 39 veckor — från och med den 1 juli 1942 komma att uppbära lön enligt
lönegraderna Lo 9 och LEo 7. Häremot har statskontoret icke något att erinra.
Ämbetsverket vill icke heller motsätta sig förslaget, att småskollärare,
till vilken hänvisats någon eller några av folkskolestadiets klasser, medgives
uppbära timlärararvode för den ökning i antalet veckotimmar, som en sådan
anordning i vissa fall kan föranleda.

De sakkunniga ha i övrigt ställt sig avvisande till tidigare i olika sammanhang
väckta förslag om en generell ökning av undervisningsskyldigheten för
folkskolans lärare. Icke ens en temporär ökning av undervisningsskyldigheten
under nu rådande krisförhållanden har ansetts försvarlig. Vad som anförts
av de sakkunniga har icke övertygat statskontoret örn att de med en
temporär ökning av undervisningsskyldigheten förbundna olägenheterna
skulle vara av sådan betydelse, att de böra hindra genomförandet av en dylik
i nuvarande statsfinansiella läge betydelsefull åtgärd. Ämbetsverket saknar
därför anledning frångå sitt tidigare i annat sammanhang väckta förslag
om en höjning av undervisningsskyldigheten för folkskollärarna med
två veckotimmar.

Skolöverstyrelsen har ansett sig icke kunna biträda förslaget att försämra
småskollärarnas ställning genom att för visst fall utöka deras tjänstgöringsskyldighet
till 30 timmar. I övrigt har överstyrelsen biträtt vad de sakkunniga
anfört rörande lärarnas tjänstgöringsskyldighet.

Departementschefen har anfört:

I likhet med de sakkunniga anser jag det vara angeläget, att nuvarande
klasslärarsystem vid folk- och småskolorna upprätthålles. Detta system medför
emellertid, såsom de sakkunniga påvisat, vissa särskilda svårigheter, när
det gäller att öka lärarnas undervisningsskyldighet. De sakkunniga ha avstyrkt
en generell höjning av veckotimmarnas antal och ej heller ansett sig
böra såsom en krisåtgärd tillstyrka en temporär ökning av undervisningsskyldigheten.
Statskontoret har däremot förordat, att undervisningsskyldigheten
för folkskollärarna skulle höjas med två veckotimmar. För landsbygdens lärare
torde en sådan höjning i allmänhet få som följd, att särskild ersättning
för två veckotimmars slöjdundervisning icke finge åtnjutas. I städer och samhällen
åter, där särskilda lärare i slöjd anställts, skulle, om klasslärarsystemet
bibehålies, följden bli antingen en avveckling av de nuvarande slöjdlärarbefattningarna
eller också att den ökade undervisningsskyldigheten icke
kunde uttagas. För egen del är jag för närvarande icke beredd att tillstyrka
den av statskontoret ifrågasatta höjningen av folkskollärarnas undervisningsskyldighet.

Vad de sakkunniga förordat i fråga örn småskollärarnas fyllnadstjänstgöring,
höjning av undervisningsskyldigheten per vecka för de småskollärare,
som tjänstgöra vid skolor med kortare lästid än 39 veckor, samt undervisningsskyldigheten
för sådan småskollärare, till vilken även hänvisats någon
eller några av folkskolestadiets klasser, anser jag mig böra biträda.

24

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Kvinnlig lärares rätt att åtnjuta lön även enligt högsta löneklassen
inom vederbörande lönegrad.

Enligt civila avlönigsreglementet och civila icke-ordinariereglementet äger
kvinnlig tjänsteman inom allmänna civilförvaltningen rätt att åtnjuta lön
även enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. Då nämnda avlöningsreglementen
från och med den 1 juli 1939 äga tillämpning jämväl å
lärarpersonalen vid de statliga läroanstalterna, ha därmed också de statligt
anställda kvinnliga lärarna blivit tillerkända samma rätt.
Sådan rätt tillkommer däremot icke de kommunalt anställda
kvinnliga lärarna.

De sakkunniga ha verkställt vissa beräkningar för utrönande av den kostnadsökning,
som skulle bliva följden av att jämväl de kommunalt anställda
kvinnliga lärarna finge rätt till lön enligt högsta löneklassen. Beräkningarna
visa, att, om rätten skulle givits de ifrågavarande lärarna från och med den
1 juli 1941, de löneklassuppflyttningar, som därigenom skulle ha skett, skulle
för statsverket ha medfört en årlig kostnadsökning av i runt tal 4,050,000
kronor för folk- och småskollärarinnor och i runt tal 150,000 kronor för
kvinnliga lärare vid högre kommunala skolor. I dessa belopp äro inräknade
rörligt tillägg och kristillägg enligt den 1 juli 1941 gällande procenttal.

De sakkunniga framhålla, att ur principiell synpunkt inga bärande skäl
kunna anföras för bibehållande av för kvinnliga lärare vid det statsunderstödda
kommunala undervisningsväsendet i nu ifrågavarande hänseende gällande
undantagsbestämmelser. På grund av rådande statsfinansiella läge och
även med hänsyn till dels de löneökningar, som 1937 års lönereglering i allmänhet
medförde för de kvinnliga lärarna, dels de löneklassuppflyttningar,
som de kvinnliga lärarna efter löneregleringens genomförande tillgodonjutit
på grund av särskilda övergångsbestämmelser, anse de sakkunniga emellertid
att undantagsbestämmelserna böra bibehållas tills vidare. De sakkunniga
anmärka härtill, att de övervägt frågan om lämpligheten av att nu
fastställa en bestämd tidpunkt, då likställigheten i förevarande hänseende
skulle genomföras, men att de på grund av ovissheten om huru utvecklingen
av de statsfinansiella förhållandena under den närmaste tiden kommer
att gestalta sig, funnit sig icke böra framlägga förslag härom. I fråga om
den närmare redogörelse, som av de sakkunniga lämnats för de förmåner
vilka genom de senaste löneregleringarna och i samband därmed utfärdade
bestämmelser kommit de kommunanställda kvinnliga lärarna till godo, torde
få hänvisas till betänkandet.

Departementschefen har anslutit sig till de av de sakkunniga framförda
synpunkterna.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

25

Lönetillägg eller högre lönegrad för lärare vid mindre
folkskolor samt biträdande lärare.

Enligt gällande avlöningsreglemente hänföras lärare vid mindre folkskolor
och biträdande lärare såsom tillhörande lärargruppen småskollärare till
lönegraden 9. Emellertid skall till innehavare av lärartjänst vid mindre folkskola
eller biträdande lärartjänst vid folkskola för den tid, läraren uppehåller
befattningen, utgå lönetillägg med belopp motsvarande, för år räknat,
löneskillnaden inom vederbörande ortsgrupp mellan den löneklass, läraren
tillhör, och närmast högre löneklass. Lönetillägget anses tillhöra lönen.

De sakkunniga ha funnit sig icke böra föreslå någon principiell ändring i
gällande avlöningsbestämmelser i fråga örn nu avsedda lönetillägg.

De sakkunniga lia vidare framhållit följande:

Enligt vad de sakkunniga erfarit, ha olika förfaringssätt tillämpats i
fråga örn avdrag å sagda lönetillägg vid lärares tjänstledighet. Sålunda synes
bestämmelsen, att lönetillägget skall utgå för den tid, läraren uppehåller
befattningen, givits den tolkningen, att befattningshavaren skolat avstå hela
den på tiden för ledigheten belöpande delen av lönetillägget icke blott vid
tjänstledighet för uppehållande av annan lärartjänst eller av sådan anledning,
att läraren icke ägt att uppbära någon del av lönen, utan jämväl vid
tjänstledighet på grund av sjukdom och liknande orsak. Enligt de sakkunnigas
mening bör i sistnämnda fall lönetillägget, som anses tillhöra lönen,
efter visst avdrag utgå.

Med anledning av nu nämnda förhållanden ha de sakkunniga övervägt på
vad sätt enhetlighet skulle kunna vinnas i berörda hänseende. Enligt de sakkunnigas
förslag till nytt avlöningsreglemente skola tjänstledighetsavdragen
vara av tre slag, A-, B- och C-avdrag. A- och B-avdrag ske med visst belopp
för varje dag tjänstledigheten varar, medan C-avdraget utgöres av samtliga å
ledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner. Då lönetillägget anses
tillhöra lönen, böra samma avdragsbestämmelser tillämpas i fråga örn
lönetillägget som beträffande övriga kontanta avlöningsförmåner. Bestämmelsen
om lönetillägget bör därför givas en formulering, varigenom en felaktig
tolkning i nu berörda hänseende så vitt möjligt kan undvikas. Detta
synes enligt de sakkunnigas mening kunna vinnas, därest bestämmelsen om
lönetillägg till lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola
gives en lydelse, som i huvudsak innebär, att ifrågavarande lärare
skola uppbära lön enligt löneklass, som är närmast högre än den, i vilken
läraren är placerad.

Departementschefen har anfört, att de sakkunnigas ifrågavarande förslag,
som icke föranlett erinran från remissmyndigheternas sida, syntes böra genomföras.

Tillgodoräkning av föregående tjänstetid och sneddning.

Före tillkomsten av civila avlöningsreglementet tillämpades inom statsförvaltningen
vid placering i löneklass i samband med befordran i
stor utsträckning principen örn tillgodoräknande av tidigare anställning i sta -

26

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

tens tjänst. Enligt denna ägde icke-ordinarie tjänsteman, om han vid befordran
till ordinarie tjänst innehade sådan anställning i statens tjänst, som i
avseende å tjänstgöringens art och omfattning funnes svara mot, vara jämförbar
med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, för placering
i löneklass tillgodoräkna tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år
i en följd innehaft dylik anställning. Även i andra fall tillämpades tillgodoräknandeprincipen.

Denna princip hade emellertid visat sig medföra stora praktiska olägenheter,
särskilt genom svårigheten att i det enskilda fallet avgöra, vilken tjänstgöring,
som finge tillgodoräknas. Regeln hade också lett till avsevärda ojämnheter
vid placering i löneklass. På grund härav ersattes den vid tillkomsten
av civila avlöningsreglementet med sneddningsregeln, som tidigare endast haft
begränsad tillämpning. Denna har också lett till jämnare resultat och visat sig
vara lättare att tillämpa.

Enligt sneddningsregeln — som återfinnes i 8 § 1 mom. civila avlöningsreglementet
— skall ordinarie tjänsteman, som befordras till tjänst inom högre
lönegrad, placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den
lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande av tidpunkt
för löneklassuppflyttning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid, dock
högst tre år, varunder tjänstemannen i den lägre tjänsten tillhört eller beräknas
hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han på grund av
nyssnämnda föreskrift eller eljest skall hänföras. Motsvarande gäller även i
fråga om den, vilken vinner befordran till ordinarie tjänst från bland annat
extra ordinarie eller extra befattning.

Inom folkskoleväsendet gäller alltjämt principen om tillgodoräkning
av tidigare tjänstgöring vid placering i löneklass. Reglerna avvika emellertid
väsentligt från dem, som tidigare tillämpades inom den civila statsförvaltningen.
I 10 § av reglementet för lärarna angives således i detalj vad slags
tjänstgöring, som må tillgodoräknas. Härigenom har i allmänhet undvikits
tveksamhet, i vilken omfattning tillgodoräkning skall ske. Vidare kräves ej
att tjänstgöring skall ha varat i en följd. På grund av tjänstgöringens art
med längre och kortare förordnanden inom olika skoldistrikt, mellan vilka
kunna falla arbetslöshetsperioder av olika längd, skulle detta icke heller vara
rimligt. All i reglementet för tillgodoräkning godkänd tjänstgöring får alltså
tillgodoräknas. I gengäld må endast tid utöver fem år tillgodoräknas vid löneklassplacering
i samband med befordran till ordinarie lärare. Däremot må all
tjänstgöring tillgodoräknas vid placering i löneklass av icke-ordinarie lärare.
Dessa regler äro icke blott lätta att tillämpa utan leda även till jämna och
vid jämförelse mellan lärarna inbördes rättvisa resultat.

De sakkunniga ha anfört:

Ehuru enligt de sakkunnigas mening starka principiella skäl tala för en
övergång till sneddningsregeln även inom folkskoleväsendet, lia de sakkunniga
med hänsyn till inom folkskoleväsendet föreliggande särskilda förhållanden
ansett sig icke kunna förorda en dylik reform. De sakkunniga föreslå

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

27

därför att principen om tillgodoräknande av föregående tjänstetid bibehålies,
dock med en avsevärd modifiering av de nuvarande bestämmelserna.

Mot ett införande av sneddningsregeln talar enligt de sakkunnigas mening
folkskollärarnas placering i olika lönegrader i förhållande till lästidens längd.
Därest sneddningsregeln vid övergång mellan distrikt med olika lästid och
lönegrader ej skall leda till mycket ojämna löneklassplaceringar, måste den
kompletteras med särskilda föreskrifter, huru löneklassplacering i sådana fall
skall ske. En annan svårighet uppstår, framhålla de sakkunniga, därigenom,
att den nuvarande jämställdheten mellan extra ordinarie och vikarierande
lärare i fråga om placering i löneklass enligt de sakkunnigas förslag icke skall
bibehållas. Av de vikarierande lärarna skola visserligen vissa för minst en
tästermin anställda vikarier erhålla extra ordinarie anställning i den mån de
fylla fordringarna för erhållande av sådan anställning. Återstående vikarier
föreslås emellertid placerade med begynnelselön, som är två löneklasser lägre
än för motsvarande extra ordinarie lärare, varjämte benämningen vikarierande
lärare föreslås ändrad till extra lärare. Extra ordinarie anställning skulle
vidare kunna erhållas först två år efter avlagd examen och efter sammanlagt
minst 256 dagars tjänstgöring. Då terminsvikarier som regel skola anställas
såsom extra ordinarie, har man att räkna med att samma lärare upprepade
gånger kan komma att flyttas mellan extra ordinarie och extra anställning.
Att under sådana förhållanden tillämpa sneddningsregeln skulle leda till mycket
ojämna resultat.

Beträffande modifieringen av de nuvarande bestämmelserna anföra de sakkunniga: Vad

angår löneklassplacering vid befordran från extra ordinarie till ordinarie
anställning skulle sneddningsregeln innebära en försämring i löneklassuppflytting
av från två till fyra år jämfört med nuvarande regler. Gällande
avdrag av fem år vid tillgodoräknande skulle sålunda behöva utökas till
lägst sju år och högst nio år för att jämställdhet med statstjänstemän skulle
uppnås. De sakkunniga ha emellertid ansett sig böra begränsa avdragstiden
till sex år, då en mera avsevärd utökning av denna tid i verkligheten skulle
innebära en väsentlig rubbning av lärarnas nuvarande förställning. Därtill
kommer, att lärarna i allmänhet ej kunna under de första åren efter avlagd
examen påräkna mera sammanhängande tjänstgöring. Innan en lärare fullgjort
sex års undervisning, har ofta avsevärt längre tid förflutit.

Vid befordran till extra ordinarie leder sneddningsregeln till att endast
tjänstgöring såsom extra utöver tre år inverkar å löneklassplaceringen såsom
extra ordinarie. För att ernå jämställdhet med statstjänstemännen anse därför
de sakkunniga, att endast tid utöver tre år såsom extra lärare må tillgodoräknas
vid placering i löneklass av extra ordinarie.

Extra lärare bör däremot givetvis äga tillgodoräkna tidigare tjänstgöring
för uppflyttning i löneklass utan något avdrag.

Slutligen påpeka de sakkunniga, att de icke ansett behövligt alt i sitt förslag
till avlöningsreglemente för folkskolan medtaga den i 10 § av nuvarande
reglemente för lärarna intagna detaljerade förteckningen å den tjänstgöring
utom folkskoleväsendet, som må tillgodoräknas vid uppflyttning i löneklass.
I stället har i reglementsförslaget intagits en bestämmelse, att ordinarie befattningshavare
i statens tjänst samt ordinarie lärare vid annan statsunderstödd
kommunal läroanstalt än folkskola, som med frånträdande av innehavd
befattning omedelbart tillträder ordinarie lärartjänst inom folkskole -

28

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

väsendet i samma eller lägre lönegrad än den han förut tillhörde, äger bibehålla
den placering i löneklass han innehade i den förra tjänsten. Nämnda
stadgande torde komma att reglera flertalet fall, då lärare eller tjänsteman
från annat område vinner tjänst inom folkskoleväsendet. I de fall, då stadgandet
icke blir tillämpligt, torde frågan om placering i löneklass böra underställas
Kungl. Maj:ts prövning.

Statskontoret har anfört:

Framför allt med hänsyn lill folkskollärarnas växlande lönegradsplacering
vid olika lästid anser statskontoret i likhet med de sakkunniga praktiska
skäl tala för att en modifierad tillgodoräkning tillsvidare bibehålies inom
folkskoleväsendet. Då de föreslagna tillgodoräkningsbestämmelsema synas
lämpligt avvägda, får statskontoret tillstyrka ett genomförande av förslaget
i denna del. Enär emellertid möjlighet lärer böra hållas öppen att vid en
framtida generell utsträckning av lästiden till 39 veckor anpassa reglementsbestämmelserna
även i förevarande hänseende efter civila avlöningsreglementet
— och således införa sneddningsregler — får statskontoret förorda,
att i 51 § folkskolans avlöningsreglemente intages en föreskrift, att ordinarie
lärare skall vara skyldig underkasta sig ändring av bestämmelserna i 13 §
samma reglemente rörande löneklassplacering vid befordran m. m.

Allmänna lönenämndcn har icke framställt erinran mot de sakkunnigas
förslag i förevarande avseende.

Icke heller skolöverstyrelsen har i princip framställt någon erinran mot
sakkunnigförslaget på denna punkt.

Departementschefen har anfört:

Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som råda inom folkskoleväsendet,
särskilt folkskollärarnas varierande lönegradsplacering vid olika lästider och
de förekommande växlingarna mellan extra ordinarie och extra anställning,
skulle betydande svårigheter uppkomma vid övergång jämväl på detta område
till sneddningsregeln. Även jag tillstyrker därför sakkunnigförslaget, att
en modifierad tiilgodoräkning bibehålies inom folkskoleväsendet. Mot de
regler för tillgodoräkningen, som av de sakkunniga förordats, anser jag mig
icke höra framställa erinran.

Reglerna om tillgodoräkning tillhöra de föreskrifter, som konstituera den
ifrågavarande lärarkårens allmänna löneställning. Jag anser mig därför icke
böra tillstyrka statskontorets förslag om skyldighet för lärarna att framdeles
underkasta sig ändring av dessa regler.

Sjukvårdsförmåner.

Lärare vid folk- och småskolor åtnjuta enligt gällande avlöningsreglementen
sjukvårdsförmåner endast vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, i
vilket fall sådan lärare kostnadsfritt erhåller erforderlig läkarvård jämte
läkemedel m. m., dock allenast i den mån sagda förmåner icke utgå enligt
olycksfallsförsäkringslagens föreskrifter.

Mera omfattande sjukvårdsförmåner tillkomma däremot — enligt bestämmelser
i civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinariereglementet —

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

29

ordinarie och vissa icke-ordinarie tjänstemän inom den civila statsförvaltningen.
Dessa tjänstemän kunna sålunda i den omfattning och under de villkor,
som i sagda reglementen stadgas, på statens bekostnad erhålla läkarvård
jämte läkemedel, sjukhusvård, specialistvård m. m. I den mån så prövas skäligt
kan jämväl kostnad för av sjukdom påkallade resor och sjuktransporter
gäldas av statsmedel. Tjänsteman äger åtnjuta sagda förmåner även vid sjukdom,
föranledd av skada till följd av olycksfall i eller utom tjänsten. Som
allmän regel gäller, att läkarvård, som här avses, skall ombesörjas av särskilda,
för sådant ändamål anställda verksläkare, för vilka instruktion utfärdas
av Kungl. Maj:t.

Denna vidsträcktare rätt till sjukvårdsförmåner är även tillförsäkrad lärare
vid det statliga undervisningsväsendet, å vilka civila avlöningsreglementet
och civila icke-ordinariereglementet äga tillämpning.

De sakkunniga ha till en början, i samråd med särskilt tillkallad sakkunnig,
undersökt frågan, huruvida sjukvårdsförmåner kunde beredas de
vid folkskoleväsendet anställda lärarna genom en i anslutning till det statsunderstödda
sjukkasseväsendet med allmänna medel finansierad sjukförsäkring,
och ha därvid kommit till det resultatet, att genomförandet av en sådan
anordning skulle kräva så genomgripande förändringar av nu gällande grunder
för sjukvårdsförsäkringen och medföra så betydande olägenheter i administrativt
avseende, att en lösning av frågan efter dessa linjer icke kan
av de sakkunniga förordas.

De sakkunniga lia på grund härav sökt finna någon annan utväg för ordnandet
av frågan om lärarnas sjukvårdsförmåner. Med hänsyn till de givna
direktiven hade det legat närmast till hands att därvid överväga lämpligheten
av att inrätta en särskild för lärarpersonalen avsedd sjukkassa. Det synes
emellertid de sakkunniga synnerligen tveksamt, huruvida man genom inrättandet
av en dylik sjukkassa skulle vinna den förenkling i administrativt
avseende och den kontroll, som åsyftats med förslaget om ordnandet av sjukförsäkring
i anslutning till befintliga sjukkassor. Därtill kommer, att de sakkunniga
under hand inhämtat, att socialvårdskommittén lär ha under utarbetande
ett förslag rörande allmän obligatorisk sjukförsäkring, och att det
är kommitténs avsikt att framlägga detta förslag under innevarande år. Man
torde kunna utgå från, att en dylik sjukförsäkring kommer att omfatta, bland
andra, jämväl de lärarkategorier, varom här närmast är fråga. Därest nämnda
förslag kommer till utförande, torde i samband därmed frågan om de
kommunalanställda lärarnas sjukvårdsförmåner komma i ett annat läge. Att
de sakkunniga under sådana förhållanden skulle framlägga förslag örn upprättandet
av en särskild enbart för nämnda lärare avsedd sjukkassa torde
få anses uteslutet.

De sakkunniga föreslå, att ifrågavarande kommunalanställda lärare skola
— i huvudsak i den omfattning och under de villkor som enligt civila avlöningsreglementet
och civila icke-ordinarie reglementet gälla för tjänstemän
inom den civila statsförvaltningen — äga av statsmedel utfå ersättning för
sjukvårdskostnader, dock endast lill den del dessa kostnader under ett redovisningsår
överstiga 100 kronor. Ersättning skall i en del fall kunna utgå
jämväl för bestridande av utgifter för resor och sjuktransporter. Någon

30

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

verksläkarorganisation skall icke tillskapas, men läkarvalet skall i allmänhet
vara begränsat till vissa tjänsteläkare, nämligen provinsialläkare, extra
provinsialläkare, stadsläkare, köpingsläkare, municipalläkare, skolläkare och
poliklinikläkare. Ansökan örn utfående av sjukvårdsersättning skall ingivas
direkt till skolöverstyrelsen före utgången av september månad näst efter
det redovisningsår, under vilket läraren haft att bestrida de sjukvårdskostnader,
för vilka ersättning sökes.

Såsom redan angivits skall enligt de sakkunnigas förslag läkarvalet i allmänhet
vara begränsat till vissa tjänsteläkare. De sakkunniga framhålla,
att av dessa läkare endast provinsialläkare och extra provinsialläkare på
grund av allmänna bestämmelser torde vara skyldiga att meddela lärarna
läkarvård mot fastställd taxa. De sakkunniga utgå emellertid från att i den
mån skyldighet att meddela läkarvård icke åligger andra tjänsteläkare, de
likväl som regel komma att meddela sådan vård mot arvoden icke alltför
mycket överstigande provinsialläkartaxan. Likaledes förutsätta de sakkunniga,
att tjänsteläkarna, även om någon generell skyldighet icke föreligger,
som regel skola vara villiga utfärda erforderliga läkarintyg och attester mot
skäligt arvode.

Handläggningen av lärarnas framställningar måste, framhålla de sakkunniga,
komma att medföra en viss ökning av skolöverstyrelsens arbetsuppgifter.
Därav torde följa ökat behov av arbetskraft inom överstyrelsen. Skulle
så bliva fallet, borde det ankomma på skolöverstyrelsen att avgiva förslag
rörande erforderlig förstärkning av kanslipersonalen.

Enligt av de sakkunniga gjorda beräkningar kunna de årliga kostnaderna
för beredandet av sjukvårdsförmåner åt folk- och småskollärare i den omfattning
och under de villkor, som av de sakkunniga föreslås, uppskattas till
omkring 400,000 kronor. Denna summa måste dock, framhålla de sakkunniga,
anses vara i hög grad approximativ.

Statskontoret har anfört:

Statskontoret får erinra, att tillämpningen av de för statstjänstemännen
gällande bestämmelserna om fri sjukvård givit vid handen, att dessa bestämmelser
i olika hänseenden synas vara i behov av en revision i inskränkande
riktning, då de föranlett utgifter för statsverket i icke avsedd omfattning. Så
mycket större betänkligheter måste därför möta mot att utsträcka tillämpningen
av dessa bestämmelser å en i kvantitativt hänseende så betydande grupp
som folkskolans lärare. Härtill kommer att — som de sakkunniga påvisat —
svårigheter av mångahanda slag uppstå, då det gäller att bereda de över hela
landet, även till avlägsnaste bygder, spridda folk- och småskollärarna sjukvårdsförmåner
i den omfattning som föreslagits. Frånvaron av reglerande
läxor för alla tjänsteläkare, svårigheter ur kontrollsynpunkt vid ersättningarnas
utbetalande och de stora kostnader för resor, som kunna förutses, äro
ytterligare skäl, som ingiva betänkligheter mot den förslagna ordningen.
Med hänsyn till dessa omständigheter och då — som de sakkunniga framhållit
— förslag till reglering av frågan örn en allmän obligatorisk sjukförsäkring
kan väntas bliva framlagt under innevarande år, måste statskontoret
bestämt avråda från alt tillsvidare utsträcka den fria sjukvården till ifrågavarande
anställningshavare.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

31

Medicinalstyrelsen har yttrat följande:

Medicinalstyrelsen finner för sin del praktiska hinder icke föreligga för att
låta verksläkarnas verksamhet omfatta jämväl lärarkårerna. Enligt styrelsens
mening skulle frågan om sjukvårdsförmåner åt lärarna enklast lösas genom
tillämpning i görligaste mån av samma regler som gälla för statstjänstemännen.
Därigenom skulle, bland annat, bortfalla svårigheten angående taxa för
läkarna. I fråga om rätten till fria läkemedel anser sig medicinalstyrelsen
emellertid i likhet med vad styrelsen anfört i sitt yttrande den 18 februari
1938 över förslag till det civila avlöningsreglementet böra uttala betänkligheter
i fråga om statsverkets bestridande av kostnaderna härför i deras helhet.
Erfarenheten har visat att rätt till fria läkemedel lätt föranleder överdrivet
bruk av dylika medel och att därför denna rätt i många fall kan medföra direkt
hälsoskadliga verkningar. Styrelsen anser därför alltjämt att läkemedelskostnaderna
böra åtminstone delvis bestridas av befattningshavarna själva.

Med hänsyn till vad av de sakkunniga anförts såsom skäl för allenast provisorisk
lösning av frågan om sjukvårdsförmånerna, anser sig medicinalstyrelsen
icke böra avstyrka en sådan anordning i huvudsaklig överensstämmelse
med de sakkunnigas förslag, dock att medicinalstyrelsen ställer sig tveksam
i fråga om det principiella berättigandet och framför allt den praktiska
genomförbarheten av förslaget att ersättning för sjukvårdskostnader skulle
utgå endast för den del, kostnaderna under ett redovisningsår överstege 100
kronor.

Departementschefen har anfört:

När allmän lönereglering år 1939 genomfördes för statstjänstemannen, torde
såsom en av de mest betydelsefulla vinsterna av densamma ha räknats den
väsentligt utvidgade rätten till läkarvård på statens bekostnad. Då det här
gäller att anpassa folk- och småskollärarnas avlöningsförmåner efter det senaste
statliga lönesystemet, synes det mig ej böra ifrågakomma att helt utesluta
nämnda lärare från de sjukvårdsförmåner, som medgivits statstjänstemännen,
så framt icke tvingande skäl göra det nödvändigt.

Av den redogörelse, som lämnats i det föregående, framgår, att vissa skäl
tala för att icke nu taga slutlig ställning till frågorna örn de sjukvårdsförmåner,
som böra beredas ifrågavarande lärare, och örn de anordningar, som härför
höra vidtagas. Jag syftar härvid icke blott på socialvårdskommitténs pågående
arbete utan jämväl på det av statskontoret berörda spörsmålet örn revision
av de för statstjänstemännen gällande bestämmelserna örn fri sjukvård.

Den utredning, som genom de sakkunnigas föranstaltande blivit verkställd,
synes mig visa, att det för närvarande knappast kan anses lämpligt att bereda
de kommunanställda lärarna sjukvårdsförmåner genom en i anslutning till
det statsunderstödda sjukkasseväsendet med allmänna medel finansierad
sjukförsäkring. I likhet med de sakkunniga anser jag vidare, att det beträffande
folk- och småskollärarna icke lämpligen kan föreskrivas, att läkarvården
skall ombesörjas av .särskilda verksläkare.

De sakkunnigas förslag, vilket med hänsyn till nu angivna omständigheter
är att betrakta som ett provisorium, innebär, att sjukvårdsförmåner
tillerkännas folk- och småskollärarna enligt i huvudsak samma grunder, som
gälla för statens tjänstemän, dock skall det åvila lärare att själv bestrida sådana
sjukvårdskostnader, för vilka statstjänstemän äga åtnjuta ersättning av
statsmedel, intill ett belopp av 100 kronor för varje rodovisningsår. Med sistnämnda
begränsning avses framför allt, att — med tillgodoseende av de mera

32

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

trängande behoven — väsentligt reducera antalet fall, då ersättning må utgå
av statsmedel.

För egen del finner jag de sakkunnigas förslag godtagbart i nuvarande läge.

Avlöning till pensionerad lärare vid tjänstgöring som vikarie.

Inom folkskoleväsendet förekommer i icke ringa utsträckning, att pensionerade
lärare tjänstgöra som vikarier under längre eller, i regel, kortare
tider. Den ersättning, som skall utgå till dylik vikarie, är icke fastställd i gällande
avlöningsreglemente utan regleras genom särskild författning. Jämlikt
kungörelsen den 22 december 1939 (nr 978) angående avlöning i vissa fall
till pensionerade före detta folk- och småskollärare m. fl. vid vikariatstjänstgöring
skall ersättning utgå med sådant belopp, att detsamma jämte vikarien
tillkommande tjänstepension med därå belöpande pensionsförhöjningar och
dyrtidstillägg motsvarar det belopp, som han med tillämpning av gällande
bestämmelser skulle för den tid vikariatet avser ägt uppbära, därest han
varit ordinarie innehavare av tjänsten.

Genom kungörelse den 16 februari 1940 (nr 90) ha närmare föreskrifter
lämnats om beräkning av ersättningen till de vikarier, varom nu är fråga. Ersättningen
per dag skall, enligt sistnämnda kungörelse, utgå med Vsos av ett
på visst sätt bestämt årsbelopp, dock skall dagsbeloppet avrundas till närmast
högre öretal.

Dessutom kan enligt kungörelse den 18 oktober 1940 (nr 914) under vissa
villkor särskild gottgörelse med 3 kronor för dygn utgå under vikariatsförordnande
till de lärare, som här avses, vid vikariat å annan ort än den, där
vikarien är bosatt.

Slutligen har genom kungörelse den 7 februari 1941 (nr 136) föreskrivits,
att vid beräkning av dagersättning åt pensionerade före detta folk- och småskollärare
m. fl. vid vikariatstjänstgöfing hänsyn, i förekommande fall, även
skall tagas till kristillägg.

De sakkunniga ha funnit övervägande skäl tala för att bestämmelserna angående
arvode till pensionerad lärare, vilken uppehåller vikariat vid folkeller
småskola, intagas i lönereglementet. Arvodet bör enligt de sakkunniga
fastställas till samma belopp för hela riket. Det anses ej vara erforderligt, att
dagarvodena göras beroende av de något varierande pensionsbeloppen. Som
lämpliga arvodesbelopp föreslå de sakkunniga 12 kronor för pensionerad
lärare vid vikariat i folkskola och 8 kronor för lärare, som vikarierar i småskola,
i mindre folkskola eller som biträdande lärare. De sakkunniga hemställa,
att föreskriften om särskild gottgörelse skall upphöra att gälla.

De sakkunniga framhålla, att mot den princip, som ligger till grund för
hithörande bestämmelser, nämligen att pensionerad vikarie skall ha en
inkomst av samma storlek som örn han kvarstode i tjänst i egenskap av
ordinarie lärare, syntes intet vara att invända. De nuvarande bestämmelserna
hade emellertid i praktiken fått vissa icke önskvärda verkningar, vartill
komme, att föreskrifterna vore långt ifrån enkla eller lätta att tillämpa.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

33

Statskontoret har anfört:

Statskontoret har icke något att erinra mot att i enlighet med de sakkunnigas
förslag enhetliga belopp fastställas till pensionerad lärare vid tjänstgöring
som vikarie. Vad angår de föreslagna ersättningsbeloppens storlek,
12 kronor vid vikariat åt folkskollärartjänst och 8 kronor vid vikariat i småskola,
mindre folkskola och som biträdande lärare, synas dessa ersättningar
lämpligt avvägda i fall, då vikarien är bosatt utanför det skoldistrikt, där
vikariatet skall fullgöras. Är vikarien däremot bosatt inom skoldistriktet,
torde ersättningarna kunna nedsättas med 2 kronor till 10 kronor, respektive
6 kronor.

Allmänna lönenämnden har icke framställt erinran mot sakkunnigförslaget
i denna del.

Departementschefen bär tillstyrkt de sakkunnigas förslag angående avlöning
till pensionerad lärare vid tjänstgöring såsom vikarie. Tillräckliga skäl
att, såsom statskontoret ifrågasatt, differentiera ersättningsbeloppen allt
efter det vikarien är bosatt inom eller utanför skoldistriktet har synts honom
icke föreligga.

Specialmotivering till folkskolans avlöningsreglemente.

Från remissmyndigheternas sida ha framställts vissa detaljerinringar mot
de sakkunnigas förslag till folkskolans avlöningsreglemente. Bland annat på
grund av dessa erinringar har förslaget överarbetats inom finansdepartementet.
På sid. 86—101 i statsrådsprotokollet, till vilket utskottet beträffande detaljerna
får hänvisa, har departementschefen lämnat i huvudsak följande
redogörelse för myndigheternas erinringar samt för de ändringar som i anledning
härav eller eljest vidtagits i de sakkunnigas förslag:

1 §•

Statskontoret och allmänna lönenämnden ha föreslagit vissa ändringar i
förtydligande syfte av bestämmelserna i andra momentet.

I departementsförslaget ha vissa jämkningar skett i förhållande till de
sakkunnigas förslag med anledning av myndigheternas påpekanden. Därjämte
har en omformulering vidtagits i syfte att tydliggöra, att i de fall,
då anställning från början icke omfattar hel termin, omreglering till extra
ordinarie anställning skall ske vid den tidpunkt under terminen, då läraren
erhåller fortsatt anställning för tjänstgöring till terminens slut. Vidare har
i andra momentet intagits en föreskrift, enligt vilken Kungl. Maj:t skulle
äga meddela erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av momentets
bestämmelser.

2 §•

Författningstexten har redaktionellt jämkats på sätt riksförsäkringsanstalten
ifrågasatt.

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 202.

3

34

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

5 §.

Beträffande denna paragraf må hänvisas till vad i det föregående anförts
angående folk- och småskollärares tjänstgöringsskyldighet. I anslutning till
vad chefen för ecklesiastikdepartementet i annat sammanhang förordat angående
tjänstgöringsskyldigheten för lärare, som undervisa i hjälpklass, har
författningstexten kompletterats med en föreskrift, enligt vilken sådan lärare
är skyldig att meddela undervisning i den omfattning, som Kungl. Maj :t särskilt
föreskriver.

6 §■

Tjänsteförteckningen har redaktionellt överarbetats, varigenom särskilda
kolumner för manliga och kvinnliga lärare kunnat uteslutas. Sista stycket
har omformulerats.

10 §.

En av statskontoret ifrågasatt ändring har iakttagits i departementsförslaget.

12 §.

Utöver vad i sakkunnigförslaget angivits bör lärare äga såsom tjänstetid
räkna tid, då han hållits häktad för brott, för vilket han sedermera blivit
frikänd. I sådant fall skall läraren nämligen jämlikt 20 § 2 mom. äga för
häktningstiden uppbära oavkortad avlöning. Departementsförslaget har kompletterats
med bestämmelse härom. I samband härmed har en redaktionell
jämkning av författningstexten vidtagits.

I anslutning till vad här föreslagits för folkskoleväsendet böra vid lämpligt
tillfälle ändringar vidtagas i bland annat civila och militära avlöningsreglementena.

13 §.

I anledning av ett av skolöverstyrelsen framfört påpekande anföres:

Sakkunnigförslaget innebär, att lärare icke får tillgodoräkna anställningstid,
innan dels sex kalenderår förflutit från första anställningsdagen och
dels läraren tjänstgjort eller åtnjutit tjänstledighet på sätt stadgas i 12 § 1
mom. a) eller 45 § 2 mom. För att förtydliga föreskrifterna har sakkunnigförslaget
väsentligt omarbetats.

En av allmänna lönenämnden framställd anmärkning har iakttagits i departementsförslaget.
Dessutom har tillagts, att lärare vid högre kommunal
skola, som förflyttas till tjänst inom folkskoleväsendet, skall placeras i löneklass
i enlighet med vad därom särskilt stadgas. Föreskrift härom torde böra
intagas i blivande avlöningsreglemente för lärarna vid de högre kommunala
skolorna.

14 §.

Enligt ifrågavarande paragraf skall, om lärare tvångsförflyttas till tjänst
inom lägre lönegrad, i fråga örn hans löneklassplacering så anses, som örn

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

35

han fortfarande tillhörde den högre lönegraden. Jämlikt gällande bestämmelser
bibehålies läraren i sådant fall i den lönegrad, han innehar före
förflyttningen.

I 5 § kungörelsen den 11 februari 1938 (nr 34) med vissa bestämmelser
angående förflyttning av lärare vid folk- och småskolor har möjlighet beretts
för en frivillig förflyttning av lärare, som innehar övertalig lärartjänst.
Hos Kungl. Maj:t ha vissa lärare, som med stöd av nämnda föreskrift frivilligt
förflyttats till annat skoldistrikt med kortare lästid, hemställt att få
bibehållas vid samma löneförmåner, som åtnjutits före förflyttningarna.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt de ifrågavarande framställningarna under
framhållande, att det icke vore förenligt med rättvisa och billighet, att en
lärare som frivilligt förflyttats komme i sämre ställning i lönehänseende än
om han tvångsförflyttats. Statskontoret har däremot icke funnit tillräckliga
skäl föreligga för en framställning i förevarande hänseende till riksdagen.

Vid övervägande av det här berörda spörsmålet har det icke ansetts påkallat
att föreskriva generell rätt för lärare, som frivilligt förflyttats, att
bibehållas vid sin förutvarande rätt till löneklassplacering. I en del fall torde
nämligen den frivilliga förflyttningen medföra så väsentliga förbättringar
i lärarens arbetsförhållanden, att anledning icke föreligger att medgiva särskilda
löneförmåner utöver dem, som gälla för den nya tjänsten. I andia
fall kan det åter, såsom överstyrelsen framhållit synas obilligt, att läraren
skall försättas i sämre löneställning än om han tvångsförflyttats. För sådana
fall synes Kungl. Maj:t böra äga möjlighet att föreskriva, att bestämmelserna
i förevarande paragraf skola lända till efterrättelse. Härtill bör riksdagens
bemyndigande inhämtas. Det synes skäligt att bemyndigandet får avse även
fall som inträffat före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande.

15 §.

Enligt sakkunnigförslaget skulle Kungl, Majit äga besluta örn avvikelse
från reglementets avdragsregler vid tjänstledighet och under ferier. I departementsförslaget
har intagits en föreskrift, enligt vilken Kungl. Majit
jämväl skall äga bemyndiga skolöverstyrelsen att fatta sådant beslut. Denna
utvidgning har, såsom kommer att framgå av det följande, tillkommit särskilt
med hänsyn till reglementets föreskrifter örn avlöning under ferier.
En redaktionell jämkning har därutöver vidtagits.

16 §.

På förslag av riksförsäkringsanstalten har ifrågavarande paragraf kompletterats
med en föreskrift, enligt vilken på sätt civila avlöningsreglementet
stadgar oavkortad lön utgår vid tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen
yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lag örn försäkring för vissa yrkessjukdomar.

Vidare har en ändring vidtagits i sakkunnigförslaget för att tydliggöra, att
tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd utöver 120 dagar är att anse

36

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

såsom tjänstledighet för enskild angelägenhet. Därjämte ha ett par jämkningar
av redaktionell art vidtagits.

17 §.

I departementsförslaget har paragrafen, mot vilken skolöverstyrelsen framställt
vissa erinringar, avfattats i enlighet med de sakkunnigas förslag.

18 §.

I departementsförslaget har förevarande paragraf, som föranlett påpekanden
i vissa hänseenden från statskontoret, allmänna lönenämnden och
skolöverstyrelsen, utformats på sätt de sakkunniga förordat.

19 §.

I anslutning till den ändring, som vidtagits i 10 § 1 mom. har en hänvisning
till nämnda författningsrum intagits i 19 §.

28—35 §§.

Beträffande dessa paragrafer må hänvisas till vad i det föregående anförts
angående sjukvårdsförmåner åt folkskolans lärare. I anledning av påpekanden
av riksförsäkringsanstalten ha vissa redaktionella jämkningar vidtagits
i de sakkunnigas förslag till författningstext.

38 §.

1941 års lärarlönesakkunniga skola under det fortsatta utredningsarbetet
upptaga till behandling frågan om en revision av den för folk- och småskolläraina
gällande boställsordningen. Kommer en sådan revision till stånd,
torde därav föranledas ändringar i förevarande tjänstebostadsbestämmelser,
vilka alltså få anses ha provisorisk karaktär. En ändring av sistnämnda bestämmelser
torde göra det nödvändigt att verkställa en allmän översyn över
gällande regler för fördelningen mellan staten och kommunerna av kostnaderna
för folkskoleväsendet.

Ett genomförande av de förslag till höjningar av hyresavdragen, som socialstyrelsen
och statskontoret framlagt, skulle visserligen medföra en betydande
minskning av statens årskostnader för folk- och småskollärarnas avlöning.
För det allmänna blir dock besparingen väsentligt mindre, eftersom en betydande
del av det av staten besparade beloppet skulle, med hänsyn till
gällande statsbidragsbestämmelser, motsvaras av lika stor ökning av kommunernas
utgifter.

Under angivna förhållanden och då den nu ifrågavarande ökningen av
bränslekostnaderna är väsentligt mindre än den ökning, som i fjol föranledde
en icke obetydlig höjning av hyresavdragen, samt ändring av dessa avdrag
endast bör ske vid mera avsevärda förändringar, ha tillräckliga skäl icke
ansetts föreligga att för närvarande vidtaga jämkningar vare sig av hyres -

Statsutskottets utlåtande Nr 202. 37

avdragens nuvarande belopp eller av för hyresavdragen i övrigt gällande
föreskrifter.

Departementsförslaget överensstämmer därför beträffande ifrågavarande
paragraf med de sakkunnigas förslag.

40 §.

De sakkunnigas förslag till bestämmelser under ifrågavarande paragraf har
omarbetats i förtydligande syfte.

41 §.

Liksom i 15 § har här intagits en föreskrift, enligt vilken Kungl. Majit
äger bemyndiga skolöverstyrelsen att besluta om avvikelse från reglementets
avdragsregler.

I paragrafen har därjämte på förslag av riksförsäkringsanstalten föreskrivits,
att vid tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen yrkessjukdom,
varom förmäles i gällande lag örn försäkring för vissa yrkessjukdomar, skall
utgå oavkortad lön under högst ett år samt därefter lön med A-avdrag, så
framt ej skolöverstyrelsen på grund av särskilda förhållanden finner anledning
medgiva, att avdrag icke skall äga rum.

Dessutom har ändring vidtagits i förhållande till sakkunnigförslaget i syfte
att tydliggöra, att tjänstledighet utöver 30 dagar för svag hälsas vårdande
och utöver 120 dagar för havandeskap eller barnsbörd är att anse som tjänstledighet
för enskild angelägenhet. Därjämte ha ett par jämkningar av redaktionell
art vidtagits.

Enligt förevarande paragraf äger lärare vid tjänstledighet för studier eller
arbete, som skolöverstyrelsen prövar vara av betydelse för lärarens kompetens
för viss uppgift eller befattning inom folkskoleväsendet, åtnjuta lön med Ilavdrag
under sammanlagt högst 120 dagar av den tid läraren innehar extra
ordinarie anställning. Chefen för ecklesiastikdepartementet förordar i annat
sammanhang, att extra ordinarie lärare, som genomgår utbildningskurs för
hjälpklasslärare, må åtnjuta lön med B-avdrag för hela den tid, högst 18
veckor, under vilken kursen pågår. På grund härav bör Kungl. Majit inhämta
riksdagens bemyndigande att i förekommande fall besluta att sådan
avlöning må utgå även för tid överstigande 120 dagar.

44 §.

Statskontoret har ifrågasatt, att löneplanen borde kompletteras med 9 löneklassen,
eftersom extra lärare vid mindre folkskola och extra biträdande lärare
skulle kunna komma i åtnjutande av lön enligt denna löneklass. Då
behov icke synes föreligga av en sådan utbyggnad av löneplanen är departementsförslaget
på denna punkt utformat i enlighet med de sakkunnigas förslag.

45 §.

De sakkunnigas förslag till bestämmelser under ifrågavarande paragraf har
omarbetats i förtydligande syfte.

38

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

46 och 47 §§.

På förslag av riksförsäkringsanstalten har i 46 § intagits bestämmelser örn
lärares avlöningsförmåner vid tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen
yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lag örn försäkring för vissa yrkessjukdomar.
Från 47 § har till 46 § överflyttats bestämmelsen, att föreskrifterna
i 15 § angående tjänstledighetsavdrag skola äga motsvarande tillämpning
å extra lärare.

48 §.

I enlighet med de sakkunnigas förslag torde avlöningsförmånerna åt timlärare
få fastställas av Kungl. Majit. Arvodet bör därvid såsom de sakkunniga
förordat åter göras enhetligt. Från remissmyndigheternas sida har någon
erinran häremot icke framställts.

49 §.

Beträffande denna paragraf må hänvisas till vad i det föregående anförts
angående avlöning till pensionerad lärare vid tjänstgöring som vikarie.

50 §.

Då någon anledning icke föreligger att i fråga örn folkskoleväsendet förordna
örn olika sammansättning av lönenämnden för skilda förvaltningsområden,
bär den i sakkunnigförslaget härom införda föreskriften uteslutits i
departementsförslaget.

51 §.

I anledning av ett uttalande av riksdagen den 6 juni 1941 (skrivelse nr
282) i samband med riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda
provisoriska avlöningsbestämmelser för lärare vid folk- och småskolor m. fl.
under budgetåret 1941/42 ha de sakkunniga upptagit såsom förutsättning för
reglementets tillämpning å lärare, vilken omedelbart före reglementets ikraftträdande
innehar i reglementet avsedd ordinarie tjänst, att läraren övergått till
dessa provisoriska avlöningsbestämmelser. Föreskrift härom har intagits
även i departementsförslaget. Emellertid kunna fall förekomma, där tillräckliga
skäl icke kunna anses föreligga att förvägra lärare rätt att övergå
till det nya avlöningsreglementet, ehuru han icke underkastat sig de provisoriska
bestämmelserna. Kungl. Majit torde böra erhålla bemyndigande, att
i sådana fall efter prövning av föreliggande omständigheter dispensera från
den nu berörda föreskriften.

Då ordinarie lärare bör vara skyldig underkasta sig ändrade bestämmelser
jämväl i de hänseenden, som avses i 2 § 2 morn., har förevarande paragraf
kompletterats med föreskrift härom.

De sakkunniga ha framhållit, att bestämmelser örn avlöningsförmåner till
dem, som icke vilja övergå å det nya reglementet, böra utfärdas av Kungl.
Majit i samband med fastställande av den tidpunkt, före vilken anmälan till

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

39

vederbörande skolstyrelse bör ske. Sådan lärare borde enligt de sakkunnigas
mening icke kunna påräkna avlöning enligt nu gällande provisoriska bestämmelser
utan efter de bestämmelser, som gällde före den 1 juli 1939. Kungl.
Maj :t torde böra inhämta riksdagens bemyndigande att besluta örn avlöningsförmånerna
till sådan lärare, som icke önskar övergå på det nya reglementet.
Utöver vad de sakkunniga anfört må framhållas, att sådan lärare bör tillerkännas
dyrtidstillägg men ej äga rätt till provisoriskt dyrortstillägg eller
provisorisk avlöningsförstärkning.

övergångsbestämmelser.

I punkt 10 av sakkunnigförslaget ha intagits bestämmelser om lärares rätt
att övergångsvis åtnjuta barntillägg. Bestämmelserna överensstämma med
vad nu gäller. Då Kungl. Majit torde böra äga rätt att i särskilda fall meddela
avvikande föreskrifter, har bestämmelse härom intagits i departementsförslaget.
Därjämte har en jämkning av väsentligen redaktionell natur vidtagits
i författningstexten.

Beträffande de förslag till övriga övergångsbestämmelser, som av de sakkunniga
förordats och vilka jämväl intagits i departementsförslaget, må hänvisas
till författningstexten. Skulle någon ytterligare övergångsbestämmelse
visa sig erforderlig, torde Kungl. Majit böra äga besluta härom. Härtill bör
riksdagens bemyndigande inhämtas.

Kungl. Majit har med stöd av riksdagens särskilda beslut meddelat vissa
föreskrifter angående folk- och småskollärares avlöningsförmåner under
militär tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering,
under tjänstledighet för deltagande i hemvärnsövningar och hemvärnskurser
m. m., angående sådan lärares rätt att för löneklassuppflyttning taga
i beräkning tid för sådan militär tjänstgöring, som nyss nämnts, samt tjänstgöringsskyldighet
i skolor med växlande lästid m. m. De ändringar, som i
dessa och liknande föreskrifter böra vidtagas i anledning av det nya avlöningsreglementet,
torde Kungl. Majit äga vidtaga. Likaså torde Kungl.
Majit få meddela de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som påkallas
av löneregleringen. För genomförandet av sistnämnda ändringar bör
riksdagens bemyndigande inhämtas.

Specialmotivering till avlöningsreglementet för nomadlärare.

För nomadlärare gäller stadgan angående nomadundervisningen den 17
juni 1938 (nr 479) ändrad den 10 januari 1941 (nr 9). Deras avlöningsförhållanden
regleras genom avlöningsreglementet för nomadlärare den 17 juni
1938 (nr 419), ändrat den 21 juni 1940 (nr 609). Från och med budgetåret
1939/40 ha dessutom särskilda provisoriska avlöningsbestämmelser gällt, de
senaste avseende budgetåret 1941/42 utfärdade den 13 juni 1941 (nr 449).
Enligt dessa åtnjuta nomadlärarna numera liksom lärarna inom folkskoleväsendet
lön efter den i civila avlöningsreglementet upptagna löneplanen A.

40

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

De ändrade avlöningsbestämmelser, som föreslagits för lärare inom folkskoleväsendet,
böra enligt de sakkunnigas mening i tillämpliga delar även
gälla för nomadlärare, i den mån icke på grund av särskilda föreskrifter avvikelser
redan nu föreligga från folkskoleväsendets avlöningsregler. I enlighet
härmed har i förslaget till avlöningsreglemente för nomadlärare såsom
1 § intagits en generell bestämmelse, att folkskolans avlöningsreglemente i
tillämpliga delar skall gälla för nomadlärare. De följande paragraferna innehålla
därefter bestämmelser angående avvikelser från eller kompletteringar
till folkskolans avlöningsreglemente. De överensstämma i allt väsentligt i sak
med nu gällande föreskrifter för nomadlärare.

Beträffande föreskrifterna om sjukvårdsförmåner i folkskolans avlöningsreglemente
28—35 §§ ha de sakkunniga ansett lämpligt låta nomadlärare
följa samma regler som folkskolans lärare i stället för motsvarande regler
i civila avlöningsreglementet.

Departementschefen har anfört:

Mot de sakkunnigas förslag till avlöningsreglemente för nomadlärare har
någon erinran icke framställts från remissmyndigheternas sida. Jag förordar,
att förslaget underställes riksdagen för godkännande.

Kostnadsberäkningar.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget till lönereglering för folk- och
småskollärare medför i vissa avseenden utgiftsökningar för statsverket; i
andra avseenden verkar det sänkande på statens utgifter för folkskoleväsendet.

Sammanfattningsvis ha de sakkunniga rörande de ekonomiska konsekvenserna
av det framlagda förslaget uttalat, att det icke torde innebära någon
ökning av statens årliga utgifter på hithörande område. Trots detta syntes
förslaget — främst genom avskaffande av lönegrad 15 för ordinarie lärare,
beredande av ersättning för sjukvårdskostnader samt införande av extra ordinarie
anställning för det stora flertalet yngre lärare — för lärarkåren i
stort medföra en förbättring i nu gällande villkor.

Utekottet. Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skall definitiv lönereglering från
och med den 1 juli 1942 genomföras för lärare vid folk- och småskolor och
vissa med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare ävensom
för nomadlärare, varvid de föreslagna lönebestämmelsema ansluta sig till de
principer, som numera sedan den 1 juli 1939 gälla för tjänstemän (lärare)
vid till den civila statsförvaltningen hörande verk och myndigheter. Förslaget
utgår från att liksom hittills särskilda avlöningsreglementen skola utfärdas
för folk- och småskollärarna samt för nomadlärarna. I motsats till vad
fallet varit vid tillkomsten av för närvarande gällande avlöningsreglementen
för nämnda lärare, vilka utfärdats av Kungl. Maj:t med stöd av riksda -

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

41

gens bemyndigande, ha emellertid i Kungl. Maj:ts nu föreliggande proposition
de nya avlöningsreglementena i sin helhet underställts riksdagen för
godkännande. Utskottet — som uppmärksammat att riksdagens godkännande
sålunda ifrågasatts jämväl beträffande de närmare detaljerna i de icke-ordinarie
lärarnas avlöningsbestämmelser, något som icke varit fallet vid fastställandet
av motsvarande bestämmelser för den civila statsförvaltningens
vidkommande — har med hänsyn bland annat till gällande förhållanden
beträffande statsbidrag funnit sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag i nu nämnt hänseende.

Beträffande lönegradsplacering av ordinarie lärare föreslås i propositionen,
att, så vitt angår folkskollärare, en placering i den nuvarande 15 lönegraden
icke längre skulle förekomma utan att lönen för sådana lärare skulle utgå
efter 16 eller 17 lönegraden, beroende på om den årliga lästiden framdeles
utgör 36 4A eller 39 veckor. Grunden för detta förslag är att det tillika förordas,
att i enlighet med det principbeslut, som fattades vid 1939 års lagtima
riksdag men ännu icke verkställts, en lästid av allenast 34 *ti veckor från och
med nästa budgetår icke längre skall vara tillåten vid folkskolan. Utskottet
har icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits. Vad vidare
beträffar småskollärarnas löneställning — vilken vid 1937 års riksdag bestämdes
så, att dessa lärare skulle från och med den 1 juli 1942 placeras
i 9 lönegraden, oavsett den årliga lästidens längd — innebär Kungl. Maj:ts
förevarande förslag icke någon förändring i vad sålunda tidigare bestämts. I
propositionen återgives emellertid ett uttalande av 1941 års lärarlönesakkunniga,
vilka framhållit, att — framför allt med hänsyn till relationen mellan
kvinnliga folk- och småskollärares löner — skäl kunde anföras för vidtagande
av åtgärder i syfte att giva småskollärare en något förmånligare lönegradsplacering.
Utskottet har icke funnit anledning ifrågasätta avsteg från
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag angående oförändrad lönegradsplacering
för småskollärare. Frågan om den riktiga inbördes avvägningen av småskollärarnas
löner i jämförelse med folkskollärarnas torde icke kunna på ett definitivt
sätt upptagas till omprövning förrän det slutliga resultatet av 1940
års skolutrednings pågående arbete föreligger och ställning tagits till spörsmålet
om småskolans och folkskolans inbördes förhållande i organisatoriskt
hänseende.

Det i propositionen framlagda förslaget angående folk- och småskollärares
tjänstgöringsskgldiglxet innebär, att folkskollärare, lärare vid mindre folkskola,
biträdande lärare vid folkskola samt småskollärare med tjänstgöring
vid skola med kortare årlig lästid än 39 veckor normalt skola undervisa 30
veckotimmar och övriga småskollärare 28 veckotimmar. Därjämte skall enligt
förslaget småskollärare, som är skyldig att undervisa allenast 28 veckotimmar
och som tjänstgör i avdelning, till vilken även hänvisats någon eller
några av folkskolestadiets klasser, vara skyldig att mot åtnjutande av särskild
timlärarersätlning meddela undervisning under ytterligare 2 veckotimmar;
sistnämnda förslag har motiverats av önskvärdheten att kunna tillerkänna
dessa lärare viss extra ersättning för deras i jämförelse med andra

42

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

småskollärare besvärligare undervisning och längre veckotjänstgöring. Vad i
nu nämnda hänseenden föreslagits har icke givit utskottet anledning till
erinran.

Även förslaget om bibehållande tills vidare av för närvarande gällande undantagsstadgande
angående förbud för kvinnlig lärare att åtnjuta lön enligt
högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, vilket förslag bland annat
motiverats med hänsynen till rådande statsfinansiella läge, har utskottet ansett
sig kunna godtaga. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang understryka
det i propositionen återgivna uttalandet av 1941 års lärarlönesakkunniga,
att ur principiell synpunkt bärande skäl numera icke kunna anföras
för att bibehålla undantagsbestämmelser i ifrågavarande hänseende för de
kvinnliga lärarna inom det statsunderstödda kommunala skolväsendet.

Vad i propositionen anförts angående ändrad avfattning av föreskrift angående
lönetillägg till lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid
folkskola, angående grunder för tillgodoräkning av föregående tjänstetid
samt sneddning ävensom angående sjukvårdsförmåner samt avlöning till pensionerad
lärare vid tjänstgöring som vikarie har icke givit utskottet anledning
till erinran.

Beträffande icke-ordinarie lärares anställnings- och avlöningsförhållanden
innebär Kungl. Maj:ts förslag flera betydelsefulla förändringar i jämförelse
med för närvarande gällande bestämmelser. De måhända viktigaste nyheterna
äro, att vikarier, vilkas tjänstgöring avser minst en termin och vilka tidigare
fullgjort tjänstgöring av viss omfattning inom folkskoleväsendet, föreslås
skola erhålla extra ordinarie anställning med bland annat pensionsrätt jämte
vissa andra förmåner, samt att alla extra ordinarie lärare skulle erhålla lön
för kalenderår i stället för såsom för närvarande efter läsår. Mot detta förslag
har skolöverstyrelsen framställt ingående invändningar och för sin del förordat,
att lärarna skola vara anställda såsom extra lärare med för sådan lärare
gällande lägre löneklassplacering, intill dess de förvärvat tre tjänstår;
därefter skulle de, i den mån de ej blivit ordinarie lärare, erhålla extra ordinarie
anställning även vid korttidsvikariat. Vidare borde enligt överstyrelsens
mening lönen till samtliga icke-ordinarie lärare liksom för närvarande utgå
efter lästid, eller efter verklig tjänstgöringstid, vare sig anställningen omfattat
hel termin eller endast del därav.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, som uppgjorts i anslutning till 1941
års lärarlönesakkunnigas betänkande, innefattar enligt utskottets mening en
lämplig lösning av frågan om den utsträckning, i vilken icke-ordinarie lärare
inom folkskoleväsendet skäligen böra beredas extra ordinarie anställning
med därav följande förmåner. Att, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, utsträcka
rätten att erhålla extra ordinarie anställning med pensionsrätt m. fl.
förmåner till varje lärare, som efter viss kvalifikationstid erhåller ickeordinarie
anställning av hur kortvarigt slag som helst, kan utskottet i likhet
med departementschefen icke tillstyrka. Utskottet vill särskilt framhålla, att
den i propositionen förordade rätten för lärare att vid beräkning av sådan
helterminsanställning, som erfordras för att erhålla extra ordinarie anställ -

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

43

ning, i vissa fall sammanlägga delar av termin endast synes vara att betrakta
som en detalj i förslaget, vilken, såsom departementschefen framhållit, kan
borttagas, därest den vid bestämmelsernas tillämpning i praktiken skulle visa
sig medföra mera betydande olägenheter. Då Kungl. Maj:ts förslag ej heller

1 övriga här ifrågavarande delar givit utskottet anledning till erinran, får
utskottet tillstyrka detsamma.

Vad därefter angår förslagen till folkskolans avlöningsreglemente samt till
avlöningsreglemente för nomadlärare med därtill hörande övergångsbestämmelser
har utskottet allenast i nedan angivna hänseenden funnit anledning
till särskilt uttalande.

I den i 6 § folkskolans avlöningsreglemente intagna tjänsteförteckningen
bör enligt utskottets mening bokstavsbeteckningen framför lönegradssiffran
för ordinarie lärare ändras från Lo till LO, varigenom bättre överensstämmelse
med nomenklaturen för extra ordinarie lärare ernås. Motsvarande ändring
bör vidtagas i 13 § 1 mom.

14 § folkskolans avlöningsreglemente innehåller en bestämmelse av innebörd,
att om lärare tvångsförflyttas till tjänst inom lägre lönegrad skall i
fråga om hans löneklassplacering så anses, som om han fortfarande tillhörde
den högre lönegraden. I specialmotiveringen till paragrafen anföres, att det
icke ansetts påkallat att föreskriva generell rätt för lärare, som frivilligt förflyttats,
att bibehållas vid sin förutvarande rätt till löneklassplacering, men
att Kungl. Majit borde i vissa fall, där billighetsskäl föreligga, äga möjlighet
att föreskriva, att bestämmelserna i 14 § skola lända till efterrättelse jämväl
vid sistnämnda slag av förflyttning. Utskottet har icke funnit anledning till
erinran mot att Kungl. Majit bemyndigas lämna medgivande av nyss angiven
innebörd men vill tillika understryka, att sådant medgivande — vilket enligt
vad som av propositionen framgår skulle kunna ifrågakomma vid förflyttning
av lärare, som innehar övertalig lärartjänst — enligt utskottets mening
bör lämnas endast i undantagsfall och företrädesvis då hänsynen till undervisningsväsendets
intressen kan åberopas såsom särskilt motiv till förflyttningen.

I 28 § 2 mom. folkskolans avlöningsreglemente meddelas föreskrifter rörande
bestämmande av ersättning av statsmedel för kostnad för läkarvård och läkemedel
m. m. I sådant hänseende stadgas bland annat, att från det belopp,
varmed ersättning av statsmedel enligt bestämmelserna i reglementet skall
utgå, avdrag skall ske med ett belopp av 100 kronor för redovisningsår, som
skall åvila läraren. Med den avfattning nämnda stadgande erhållit synes följden
bliva, att läraren även vid fall av olycksfall i tjänsten skulle komma att
själv få svara för en kostnad av 100 kronor för redovisningsår. Då anledning
icke synes föreligga att i ifrågavarande hänseende ställa de kommunanställda
lärarna i sämre ställning än statens befattningshavare, vilka vid olycksfall i
tjänsten utan någon inskränkning erhålla läkarvård och läkemedel m. m. på
statens bekostnad, bör enligt utskottets mening sådan ändring vidtagas i 28 §

2 mom. andra stycket, att efter orden »skall dock» inskjutes, »där ej fråga är
örn olycksfall i tjänsten».

44

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

I övergångsbestämmelserna till folkskolans avlöningsreglemente finnes un*
der punkt 2 intaget ett stadgande, enligt vilket icke-ordinarie lärare, som under
tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller del därav varit inplacerad i löneklass,
skall vid reglementets ikraftträdande löneklassplaceras på visst, särskilt
angivet sätt. Vidare skall enligt punkt 6 av nämnda övergångsbestämmelser
kvinnlig folkskollärare under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943 åtnjuta
lön enligt en löneklass, som är närmast lägre än den, i vilken hon enligt avlöningsreglementet
och övergångsbestämmelserna skall vara placerad. Enligt
vad utskottet erfarit, synes det icke uteslutet att vid övergångsbestämmelsernas
praktiska tillämpning tvekan i vissa fall kan komma att uppstå beträffande
kvinnlig lärares löneställning med hänsyn till det förhållandet, att sådana
lärare övergångsvis icke äga åtnjuta lön enligt den löneklass, i vilken
de formellt böra vara placerade. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit, därest
så befinnes påkallat, utfärdar förtydligande föreskrifter i syfte att kvinnlig
lärare, ordinarie eller icke-ordinarie, icke vid övergången måtte vidkännas
försämring i sin löneställning.

Slutligen får utskottet anföra, att utskottet icke funnit anledning till erinran
mot departementschefens förslag, att Kungl. Majit skulle bemyndigas
meddela de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som påkallas av
den nu ifrågavarande löneregleringen.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

1. godkänna Kungl. Majits, vid detta utlåtande såsom bilaga
1 a och b fogade förslag till folkskolans avlöningsreglemente
och avlöningsreglemente för nomadlärare, dock i vad
avser 6 § (tjänsteförteckning), 13 § 1 mom. samt 28 § 2 mom.
förstnämnda reglemente med de jämkningar utskottet i det
föregående förordat;

2. bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 24 april 1942 angivits samt under iakttagande av vad
utskottet i det föregående anfört, meddela bestämmelser

a) örn avlöningsförmåner åt lärare vid sjukvårdsanstalter
och barnhem samt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor,

b) örn avlöning åt lärare, som vunnit frivillig förflyttning
från ett skoldistrikt till ett annat,

c) om avlöning åt extra ordinarie lärare, som genomgår
utbildningskurs för hjälpklasslärare,

d) örn avlöning åt lärare, som anmält att han icke vill
underkasta sig folkskolans avlöningsreglementes villkor och
bestämmelser i

3. bemyndiga Kungl. Majit

a) att förordna om tillämpning av folkskolans avlönings -

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

45

reglemente å lärare, vilken icke övergått till de provisoriska
avlöningsbestämmelserna under budgetåret 1941/42 för lärare
vid folk- och småskolor m. fl.,

b) att utfärda de övergångsbestämmelser för här ifrågavarande
befattningshavare, vilka kunna visa sig erforderliga utöver
de övergångsstadganden, som innefattas i folkskolans avlöningsreglemente,

c) att vidtaga de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser,
som föranledas av föreskrifterna i folkskolans avlöningsreglemente
eller av vad eljest i det föregående förordats.

Stockholm den 16 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,
Torsten Ström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Carlström, Karl Andersson, Ekströmer,
Persson i Skabersjö och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Andersson
i Prästbol, Persson i Falla, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Malmö,
Andersson i Södergård, Åqvist, Lindholm och fru Alvén.

Reservation er:

l:o) av herrar Oscar Olsson, Pauli, Torsten Ström, Sven Larsson, Carlström,
Karl Andersson, Ekströmer, Persson i Falla och Holmdahl, vilka ansett,
att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Enligt Kungl. Maj:ts---endast del därav.

Utskottet har funnit sig icke kunna till alla delar ansluta sig till Kungl.
Maj:ts nu ifrågavarande förslag.

Hittills ha såväl extra ordinarie som vikarierande lärare vid folk- och småskolor
anställts för viss tid och lönen har utgått efter lästid, d. v. s. årslönen
har fördelats på läsårets dagar och utanordnats för det antal dagar, lärarens

46

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

anställning under pågående termin omfattat (läsårslön). Det i förevarande
proposition föreslagna folkskolans avlöningsreglemente innehåller emellertid
bland annat den nyheten, att lönen åt extra ordinarie lärare skall för varje
kalendermånad utgå med V12 av årslönen (kalenderårslön), samt att vikarierande
lärare skola erhålla extra ordinarie anställning, då anställningen omfattar
sammanlagt en hel termin inom samma skoldistrikt. Därvid bortses
från terminens längd och från avbrott i anställningen om sammanlagt högst
fem dagar. Uppstå sex eller flera dagars avbrott i anställningen under terminen,
skall läraren anställas såsom extra lärare. Som extra anställas enligt
förslaget också alla lärare, till dess de tjänstgjort minst 256 dagar och minst
två år förflutit, efter det de avlagt lärarexamen. För extra lärare skall lönen
beräknas efter lästid och utgå för det antal dagar, lärarens anställning omfattat
under pågående termin. Extra lärare placeras en eller två löneklasser
lägre än extra ordinarie, dock att icke-ordinarie lärare, som någon gång under
tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 blivit placerade i löneklass, enligt övergångsbestämmelserna
icke skola såsom extra nedflyttas till lägre löneklass.

Kalenderårslön lämpar sig givetvis väl för ordinarie och andra befattningshavare
med obruten anställning år efter år men kan icke med fördel tillämpas
beträffande folkskolans vikarierande lärare på grund av deras till tidsomfattningen
synnerligen växlande anställningsförhållanden. Av detaljerade undersökningar
som verkställts rörande förhållandena inom ett par inspektionsområden
framgår, att flertalet vikarier, som en viss termin haft obruten anställning
och därför enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle ha kunnat erhålla extra
ordinarie anställning, den följande terminen skulle ha utsatts för sådant avbrott
i anställningen, att de skulle nödgas nedgå till anställning som extra
lärare. I några fall har tjänstgöringen omfattat alla läsdagar under terminen
men anställningen brutits mer än fem sön- och lovdagar. Utebliven anställning
under pingstlovet och därtill ett par söndagar eller under påsklovet
diskvalificera enligt förslaget vikarien som extra ordinarie för den terminen.

Av 1941 års lärarlönesakkunnigas utredning framgår, att läsåret 1940/41
859 vikarier voro anställda utan avbrott hela läsåret och 839 under en av
läsårets båda terminer. Antager man, att förhållandena bliva likartade en
följd av år, kan man av dessa siffror, jämförda med den här ovan omnämnda
undersökningen, draga den slutsatsen, att för varje läsår omkring 800 extra
ordinarie lärare (vikarier) skulle komma att utbytas mot ungefär lika många
extra, som i stället förordnas till extra ordinarie. För samtliga lärare, vilkas
anställning ändras från extra ordinarie till extra eller tvärtom, måste lönen
ändras från kalenderårslön till läsårslön eller tvärtom, oftast med flyttning
till högre eller lägre löneklass, stundom under pågående lästermin och mitt i
en månad. I sådant fall kan det inträffa, att läraren redan uppburit ett icke
obetydligt större lönebelopp än det, han vid tillämpning av den beräkningsgrund,
enligt vilken omräkningen sker, dittills haft rätt till. Han nödgas då
antingen återbetala uppburen lön eller också vidkännas motsvarande avdrag
vid kommande löneutbetalning.

Lästerminernas längd vid bär ifrågavarande skolor växlar mellan 372 och

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

47

5 månader. Då extra ordinarie lärares lön för en termin föreslås utgå för sex
kalendermånader oavsett terminens längd, skulle en del lärare få tjänstgöra
fem månader för den lön andra lärare i samma löneställning erhålla för 31/2
månaders tjänstgöring, och denna orättvisa utjämnas icke såsom för ordinarie
lärare, enär en vikarie endast mera sällan får obruten anställning termin
efter termin.

Det ligger i sakens natur, att vikariat endast undantagsvis kunna kungöras
till ansökan lediga, varav följer, att vikariaten i allmänhet icke kunna besättas
med hänsyn tagen till lärarnas vare sig examensmeriter eller förvärvade
tjänstår. Ofta vet man icke heller vid terminens början, örn en då behövlig
vikarie kan få sin anställning utsträckt till att omfatta hela terminen och
därmed erhålla anställning såsom extra ordinarie lärare. Lärarnas befordran
från extra till extra ordinarie skulle därför, då fråga är örn vikarierande
lärare, i stort sett bliva beroende av rena tillfälligheter, på vilka varken läraren
eller skolstyrelsen skulle kunna öva något egentligt inflytande. Att en
sådan ordning komme att medföra orättvisor och framkalla missnöje synes
uppenbart. Lärarnas befordran bör ske efter objektiva grunder och i så nära
anslutning som möjligt till vad som gäller för icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen. Beträffande de sistnämnda ha lärarlönesakkunniga
framhållit, att de befordras till extra ordinarie efter en tids
anställning som extra och att de kvarstå såsom extra ordinarie, tills de erhålla
ordinarie anställning.

De vikarierande lärarna inom folkskoleväsendet kunna icke såsom de
extra ordinarie statliga tjänstemännen påräkna oavbruten anställning år efter
år. Men i ett annat mycket betydelsefullt avseende kan större likställighet
åstadkommas än som framgår av det föreliggande förslaget till folkskolans
avlöningsreglemente. Vid civila statsförvaltningen anställda extra ordinarie
befattningshavare riskera icke att tid efter annan bli nedflyttade till anställning
som extra med frånträdande av pensionsrätt och rätt till viss lön under
sjukdom. Vad detta betyder särskilt för familjeförsörjare ligger i öppen dag.
Denna värdefulla förmån kan utan svårighet beredas även de extra ordinarie
lärarna. Befordringsgången kan också i det närmaste bringas till överensstämmelse
med inom statsförvaltningen tillämpad praxis, örn den förvärvade
tjänstetiden, icke den blivande anställningens längd, blir avgörande för befordran
från extra till extra ordinarie. Därmed vinnes också en objektiv
grund för sådan befordran, och lärarna behöva icke 10—15 år efter avlagd
examen tidvis se sig nedflyttade till anställning såsom extra lärare.

Vid bestämmandet av den tidpunkt, efter vilken all den icke-ordinarie anställning,
som lärare erhåller, bör gälla som extra ordinarie anställning, bör
enligt utskottets mening tillses, alt icke de lärare (kvinnliga och vissa manliga),
som icke fullgöra värnplikt, vinna ett oberättigat försteg i befordringshänseende.
Det synes därför lämpligen böra bestämmas, att lärare skall anställas
såsom extra ordinarie lärare, sedan han tjänstgjort minst 256 dagar,
dock icke innan tre år förflutit efter det han avlagt examen, som medför behörighet
till tjänsten.

48

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Förutsättningen för ett genomförande av det här framförda förslaget är
emellertid, att lönen till samtliga icke-ordinarie lärare alltjämt får utgå efter
lästid, alltså efter den verkliga tjänstgöringstiden, vare sig anställningen omfattar
hel termin eller del därav. Detta i praktiken så smidigt fungerande beräkningssätt,
som tillämpats i mer än 20 år och därför är väl inarbetat, bör
icke utbytas mot ett system, om vilket man vet, att det vid tillämpningen
måste medföra så stora svårigheter, att det är ovisst om det är möjligt att
genomföra, och vilket dessutom visar sig oförenligt med en rationell, på objektiva
grunder vilande befordringsordning enligt det här framlagda förslaget.

Lärarlönesakkunniga påvisa, att den av dem föreslagna ökningen av antalet
extra ordinarie lärare med motsvarande minskning av antalet extra i
verkligheten medför en minskning av statens utgifter på omkring 120,000 kronor.
Den ytterligare överflyttning av extra lärare till extra ordinarie, som här
föreslås, kan således beräknas kunna ske utan kostnad för staten. Under sådana
förhållanden synes man icke böra fästa något större avseende vid att
några lärare med jämförelsevis korta tjänstgöringsperioder erhålla pensionsrätt.
De bliva även skyldiga att vidkännas pensionsavdrag, och skulle de vid
uppnåendet av pensionsåldern vara berättigade till pension, beräknas denna
efter den verkliga tjänstetid, för vilken avgifter erlagts.

Under åberopande av det anförda föreslår utskottet sådan ändring av
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till folkskolans avlöningsreglemente, att
dels icke-ordinarie lärare vid folkskoleväsendet skall anställas såsom extra
ordinarie, därest —- vid sidan av det i propositionen föreslagna villkoret örn
256 dagars fullgjord tjänstgöring — minst tre år förflutit efter det läraren avlagt
examen, som medför behörighet till tjänsten, dels ock lön till extra ordinarie
lärare skall utgå efter lästid, med visst belopp för varje dag tjänstgöring
fullgjorts. Härav följer, att föreskriften i § 24 mom. 1 folkskolestadgan, att
extra ordinarie lärare anställes på viss tid, ej överstigande ett läsår, bör lämnas
orubbad. Dessutom bör bestämmelse utfärdas angående begravningshjälp
för extra ordinarie lärare, som avlider under ferietid, i enlighet med
nu i sådant hänseende gällande stadgande (kungörelsen 1937: 961).

Vad i propositionen i övrigt anförts beträffande nu icke särskilt omnämnda
spörsmål i fråga örn de icke-ordinarie lärarna har icke givit utskottet anledning
till erinran.

Vad därefter angår förslagen till folkskolans avlöningsreglemente samt till
avlöningsreglemente för nomadlärare med därtill hörande övergångsbestämmelser
har utskottet allenast i nedan angivna hänseenden funnit anledning
till särskilt uttalande.

1 § 2 mom. folkskolans avlöningsreglemente bär, i anslutning till vad utskottet
tidigare i detta utlåtande anfört beträffande de icke-ordinarie lärarnas
avlöningsförhållanden, i erforderlig utsträckning omarbetats. Såsom en
konsekvens av utskottets ställningstagande i nämnda fråga ha i övrigt de
framlagda förslagen till folkskolans avlöningsreglemente samt avlöningsreglemente
för nomadlärare gjorts till föremål för översyn, varvid följande paragrafer
m. m. i större eller mindre utsträckning erhållit ändrad avfattning,

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

49

nämligen: i folkskolans avlöningsreglemente 5 § 4 morn., rubriken till 2 kap.,
6 §, 8 § 1 morn., 13 § 1 mom. samt 3 mom. andra stycket a), 40—43 §§,
45 § 2 mom. andra stycket a) samt övergångsbestämmelserna punkt 2, 3 och
7; ävensom i avlöningsreglementet för nomadlärare 7 § samt 10 § andra
stycket. Vad särskilt beträffar lönegradsplaceringen av extra ordinarie lärare
får utskottet framhålla, att vid bifall till utskottets här framställda förslag
uppdelning beträffande folkskollärare i lönegraderna L Eo 14 och L Eo 15
icke blir påkallad, enär erforderlig differentiering åstadkommes genom att
lönen kommer att utgå efter lästid och sålunda med lägre belopp för år för
lärare med kortare lästid än 39 veckor. I utskottets förslag ha samtliga extra
ordinarie folkskollärare hänförts till lönegraden L Eo 15. Utskottet vill påpeka,
att ett bifall till utskottets här berörda förslag medför vissa ändringar
jämväl i de i Kungl. Maj:ts proposition nr 325 framlagda förslagen till folkskolans
tjänste- och familjepensionsreglementen.

I den i 6 § folkskolans avlöningsreglemente intagna tjänsteförteckningen
bör enligt utskottets mening bokstavsbeteckningen framför lönegradssiffran
för ordinarie lärare ändras från Lo till LO, varigenom bättre överensstämmelse
med nomenklaturen för extra ordinarie lärare ernås. Motsvarande ändring
bör vidtagas i 13 § 1 mom.

14- § folkskolans--— nu ifrågavarande löneregleringen.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

1. godkänna vid detta utlåtande såsom bilaga 2 a och b
fogade förslag till folkskolans avlöningsreglemente och till
avlöningsreglemente för nomadlärare;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t---det föregående för ordats.

»;

2:o) av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka sådan
ändring av 5 § 1 mom. folkskolans avlöningsreglemente, att undervisningsskyldigheten
för småskollärare med tjänstgöring vid skola med kortare årlig
lästid än 39 veckor bestämmes till 28 veckotimmar

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 6 sami. Nr 202.

4

50

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Reglementets

tillämpnings område.

Bilaga 1 a.

Kungl. Majrts
Förslag
till

folkskolans avlöningsreglemente.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning å folkskollärare, småskollärare,
biträdande lärare samt lärare vid mindre folkskolor, anställda enligt
folkskolestadgans och detta reglementes bestämmelser såsom

ordinarie lärare,

extra ordinarie lärare eller

extra lärare, ävensom å

timlärare, särskilt anställd för undervisning i annat läroämne än slöjd och
hushållsgöromål, till vilkens avlöning statsbidrag kan utgå, samt å

pensionerade lärare i fall, som avses i 49 §.

2 mom. Anställes lärare för tjänstgöring i den omfattning, som i 5 § föreskrives,
skall han — där fråga ej är om ordinarie anställning eller örn förordnande
enligt 17 § — erhålla extra ordinarie anställning, därest han uppfyller
gällande föreskrifter för sådan anställning samt därjämte följande
förhållanden föreligga, nämligen:

a) minst två år skola hava förflutit efter det läraren avlagt examen, som
medför behörighet för tjänsten,

b) läraren skall efter nämnda examen hava tjänstgjort minst 256 dagar
med full tjänstgöring inom det statliga eller det statsunderstödda kommunala
undervisningsväsendet,

c) den med anställningen förbundna tjänstgöringen skall taga sin början
med ingången av lästermin och avses omfatta minst en hel termin.

Uppfyllas ej ovanstående villkor, skall läraren anställas såsom extra lärare,
där ej 49 § angående pensionerade lärare skall tillämpas eller annat
följer av vad nedan i detta moment sägs.

Anställning såsom extra ordinarie lärare räknas från ingången av det kalenderhalvår,
varunder den med anställningen förbundna tjänstgöringen skall
taga sin början, intill utgången av det kalenderhalvår, varunder tjänstgöringen
skall upphöra, dock att i fall, då tjänstgöringen är avsedd att avslutas vid
annan tidpunkt än med termins utgång, anställningen upphör vid nämnda
tidpunkt.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

51

Anställes lärare under pågående lästermin för tjänstgöring till terminens
slut och har han dessförinnan under samma termin i samma skoldistrikt
varit anställd såsom extra ordinarie eller extra lärare så att anställningstiden,
inberäknat ifrågavarande anställning, sammanlagt omfattar hela terminen,
skall han, utan hinder av vad i första stycket under c) sägs, därest i övrigt
de i nämnda stycke angivna villkoren uppfyllas, erhålla extra ordinarie anställning
intill utgången av det kalendeihalvår, under vilket terminen infaller,
och skall han jämväl anses hava innehaft sådan anställning under hela
den förflutna delen av nämnda kalenderhalvår.

Har lärare haft anställning såsom extra ordinarie intill utgången av ett
redovisningsår, må han icke anställas såsom extra ordinarie under därpå
följande kalenderhalvår, där ej den med anställningen förbundna tjänstgöringen
omfattar hela terminen.

Anställning, som avses i detta moment, skall anses hava omfattat hel termin
även om anställningstiden understiger det för terminen gällande dagantalet
med sammanlagt högst fem dagar på grund av avbrott i anställning
under terminen, anställnings tillträdande efter terminens början eller anställnings
avslutande före terminens utgång.

Erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna i detta
moment meddelas av Kungl. Maj:t.

2 §•

1 mom. Lärare äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter och under de Avlöning.
villkor, som innehållas i detta reglemente jämte de tilläggsbestämmelser, som

på grund av stadgande i reglementet utfärdas av Kungl. Maj:t.

Avlöning utgöres dels av lön jämte i reglementet angivna fasta lönetillägg
och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt tillägg.

Till timlärare ävensom i fall, som angives i 49 §, till pensionerad lärare utgår
avlöning i form av arvode.

2 mom. Uppbär lärare livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen
örn försäkring för vissa yrkessjukdomar på grund av arbete i statlig eller
kommunal tjänst, skall hans avlöning nedsättas med belopp motsvarande
livräntans storlek, såvida ej Kungl. Majit för visst fall annorlunda medgiver.

Det åligger lärare, som uppbär dylik livränta, att göra anmälan härom till
skolstyrelsen.

3 mom. Är lärare berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepension
eller årligt understöd, beror på prövning i den ordning Kungl. Majit bestämmer,
om och i vad mån av sådan anledning avdrag å avlöningen skall ske.

Sådant avdrag skall dock ej äga rum

a) för pension, som utgår enligt gällande bestämmelser angående pensionering
av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär personal, eller

b) å arvode, som utgår enligt 49 §.

4 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda stadgas i reglementet, från
och med den dag anställningen tillträdes till och med den dag läraren frånträder
densamma.

52

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Skolstyrelse.
Årlig lästid.

Tjänstgöringsföre■

skrifter.

Undervisningsskyldighet.

Angående ordinarie lärares skyldighet att avgå från tjänsten samt lärares
skyldighet att å avlöningen vidkännas pensionsavdrag stadgas i gällande bestämmelser
om tjänste- och familjepension.

5 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande
särskild ersättning utbetalning i annan ordning är särskilt stadgad eller
eljest finnes lämpligen böra ske; dock bör avlöning för tjänstgöring, som
upphör under loppet av kalendermånad, utbetalas vid tjänstgöringens slut.

Utbetalningen sker genom postverket, där ej annorlunda emellan skolstyrelsen
och läraren överenskommits.

3 §•

I detta reglemente förstås

a) med skolstyrelse: folkskolestyrelsen i kommun, där lagen den 6 juni
1930 om skolstyrelse i vissa kommuner äger tillämpning, samt eljest skolrådet,

b) med årlig lästid: den i vederbörlig ordning fastställda årliga lästiden.

4 §.

Lärare är underkastad föreskrifterna i folkskolestadgan samt övriga bestämmelser
angående folkskoleväsendet.

5 §•

1 mom. Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare skola vara skyldiga
att mot åtnjutande av de i reglementet angivna avlöningsförmånerna under
högst 39 veckor varje redovisningsår meddela undervisning, folkskollärare,
lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare och sådan ordinarie eller
extra ordinarie småskollärare, som har sin tjänstgöring förlagd till skola
med kortare årlig lästid än 39 veckor, under 30 veckotimmar samt annan
småskollärare under 28 veckotimmar.

Småskollärare, som jämlikt föregående stycke är skyldig att undervisa
allenast 28 veckotimmar och som meddelar undervisning i avdelning, till
vilken även hänvisats någon eller några av folkskolestadiets klasser, skall
vara skyldig att mot åtnjutande av i 23 § angiven ersättning meddela undervisning
ytterligare två veckotimmar.

2 mom. Vederbörande skolstyrelse må medgiva nedsättning i den enligt
,1 mom. första stycket föreskrivna undervisningsskyldigheten för vecka med
högst två veckotimmar, där undervisningsskyldigheten omfattar 30 veckotimmar,
samt med högst fyra veckotimmar, där undervisningsskyldigheten
omfattar 28 veckotimmar, allt under förutsättning att nedsättningen icke
medför kostnad för statsverket.

Vederbörande folkskolinspektör må, örn särskilda förhållanden därtill föranleda,
medgiva nedsättning i den enligt 1 mom. första stycket föreskrivna
undervisningsskyldigheten för vecka med högst fyra veckotimmar, där undervisningsskyldigheten
omfattar 30 veckotimmar, samt med högst sex veckotimmar,
där undervisningsskyldigheten omfattar 28 veckotimmar. Såsom
villkor för medgivandet må folkskolinspektören föreskriva, att undervis -

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

53

ningen skall utan kostnad för statsverket under ett mot nedsättningen helt
eller delvis svarande antal veckotimmar i stället meddelas av annan lärare
med erforderlig kompetens.

Samma befogenheter, som enligt nästföregående stycke tillkomma folkskolinspektör,
tillkomma ock skolöverstyrelsen. Därjämte må överstyrelsen,
utöver vad i nämnda stycke sägs, medgiva nedsättning med högst fyra veckotimmar
i den mån som undervisningen utan kostnad för statsverket under
motsvarande antal veckotimmar i stället meddelas av annan lärare med
erforderlig kompetens.

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. sägs äger icke tillämpning å lärare i hjälpklass.
Sådan lärare är skyldig meddela undervisning i den omfattning, som
Kungl. Maj:t särskilt föreskriver.

Lärare, som tillika är Överlärare, skall meddela undervisning i den omfattning,
som skolöverstyrelsen i fastställd instruktion eller eljest föreskriver.

4 mom. Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare ävensom timlärare
äro skyldiga att utan särskild ersättning fullgöra återlösning, där undervisningen
inställts till följd av smittsam sjukdom, extra lärare och timlärare
dock endast för det fall, att de uppburit avlöning under tid, undervisningen
varit inställd.

Inställes, inskränkes eller avkortas undervisningen på grund av krig, krigsfara
eller därmed sammanhängande förhållanden, gäller angående lärares
skyldighet till återläsning vad i föregående stycke stadgas, där ej Kungl. Maj :t
annorlunda föreskriver.

2 kap. Tjänsteförteckning och löneplan för ordinarie och
extra ordinarie lärare.

6 §■

T jonst e förteckning.

Löne

grad

Tjänst

nr

omfattar följande
löneklasser i löne-

plan L

Ordinarie lärare.

Folkskollärare vid skola med 39 veckors årlig lästid

Lo 17

17-21

Folkskollärare vid skola med 36 4/7 veckors årlig lästid
Småskollärare, lärare vid mindre folkskola och bi-

Lo 16

16-20

trädande lärare.................................

Lo 9

9-13

Extra ordinarie lärare.

Folkskollärare vid skola med 39 veckors årlig lästid

LEo 15

14-18

Folkskollärare vid skola med 36 *h veckors årlig lästid
Småskollärare, lärare vid mindre folkskola och bi-

LEO 14

13—17

trädande lärare.................................

LEO 7

6-10

För kvinnlig lärare skall lönegrad icke omfatta den ovan för lönegraden
angivna högsta löneklassen.

54

Statsutskottets utlåtande Nr 202

Löneklass och
ortsgrupp.

Vid folkskola, där den årliga lästiden för högsta årsklassen understiger
den årliga lästiden för övriga årsklasser, skola samtliga lärare hänföras till
den lönegrad, som föranledes av lästidens längd för sistnämnda årsklasser.

Ändras vid folkskola den årliga lästiden, skall därav berörd lärartjänst
från och med det redovisningsår, den ändrade lästiden helt tillämpas, hänföras
till den lönegrad, som tjänsten med hänsyn till den ändrade lästiden
skall tillhöra.

Utsträckes vid folkskola den årliga lästiden för viss begränsad tid, skall
detta ej föranleda ändring i lärares lönegradsplacering.

7 §•

Löneplan L.

(Ordinarie och extra ordinarie lärare.)

Ort

s g r

upp

Löneklass

nr

A

B

G

D

E

F

H

I

Årslön, kr

o n o r

i

1,938

2,016

2,094

2,172

2,250

2,328

2,406

2,484

2,562

2

2,070

2,154

2,238

2,322

2,406

2,490

2,574

2,658

2,742

3

2,202

2,292

2,382

2,472

2,562

2,652

2,742

2,832

2,922

4

2(334

2,430

2,526

2,622

2,718

2,814

2,910

3,006

3,102

5

2,466

2,568

2,670

2,772

2,874

2,976

3,078

3,180

3,282

6

2,601

2,709

2,817

2,925

3,033

3,141

3,249

3,357

3,465

7

2,739

2,853

2,967

3,081

3,195

3,309

3,423

3,537

3,651

8

2,877

2,997

3,117

3,237

3,357

3,477

3,597

3,717

3,837

9

3,015

3,141

3,267

3,393

3,519

3,645

3,771

3,897

4,023

10

3,153

3,285

3,417

3,549

3,681

3,813

3,945

4,077

4,209

11

3,291

3,429

3,567

3,705

3,843

3,981

4,119

4,257

4,395

12

3,438

3,582

3,726

3,870

4,014

4,158

4,302

4,446

4,590

13

3,630

3,780

3,930

4,080

4,230

4,380

4,530

4,680

4,830

14

3,822

3,978

4,134

4,290

4,446

4,602

4,758

4,914

5,070

15

4,050

4,212

4,374

4,536

4,698

4,860

5,022

5,184

5,346

16

4,278

4,446

4,614

4,782

4,950

5,118

5,286

5,454

5,622

17

4,596

4,773

4,950

5,127

5.304

5,481

5,658

5,835

6,012

18

4,926

5,112

5,298

5,484

5,670

5,856

6,042

6,228

6,414

19

5,256

5,451

5,646

5,841

6,036

6,231

6,426

6,621

6,816

20

5,586

5,793

6,000

6,207

6,414

6,621

6,828

7,035

7,242

21

5,916

6,135

6,354

6,573

6,792

7,011

7,230

7,449

7,668

8 §•

1 mom. Den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, fastställes i enlighet
med föreskrifterna i 11—13 §§ för ordinarie lärare och i 40 § för extra
ordinarie lärare.

Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola åtnjuta lön enligt
en löneklass, som är en klass högre än den, i vilken de äro placerade.
Samma förmån tillkommer jämväl folkskollärare, då den årliga lästiden
utsträckts för viss begränsad tid.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

55

2 mom. Lönen utgår efter den ortsgrupp, till vilken lärarens stationeringsort
blivit hänförd.

Med stationeringsort förstås orten för den skola, där läraren huvudsakligen
tjänstgör.

Fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna fastställes av
Kungl. Maj :t nied hänsyn till levnadskostnaderna å de skilda orterna.

3 kap. Ordinarie lärare.

Förflyttningsskyldighet, förening av tjänster m. m.

9 §•

Lärare är pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie lärartjänst inom
folkskoleväsendet, då sådant erfordras för indragning av övertalig lärartjänst
eller då eljest synnerliga skäl därtill äro.

Närmare bestämmelser angående förfarandet vid förflyttning meddelas av
Kungl. Maj:t.

10 §.

1 mom. Med ordinarie lärartjänst må förenas ordinarie statlig befattning,
vilken tillsättes genom förordnande tillsvidare och med vilken pensionsrätt
icke är förenad, ävensom extra ordinarie befattning inom högre lönegrad i
statens tjänst eller vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola, praktisk
mellanskola eller högre folkskola, dock under förutsättning att läraren
frånträder utövandet av förstnämnda tjänst och samtliga med denna tjänst
förenade avlöningsförmåner.

1 övrigt må ordinarie lärartjänst icke förenas med ordinarie eller extra
ordinarie befattning i statens tjänst, ej heller med jämförlig kommunal befattning,
så framt ej Kungl. Majit och riksdagen för visst fall annorlunda
beslutit.

2 mom. Utan tillstånd av vederbörande folkskolinspektör eller, om denne
icke lämnar dylikt medgivande, av skolöverstyrelsen, må ordinarie lärare
ej heller åtaga sig:

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening
eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri, handel,
transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars
verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;

befattning såsom tjänsteman hos verk, bolag, förening eller inrättning,
som nyss sagts; eller

annan tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag, så framt annat
ej följer av vad under 3 mom. sägs.

Tillstånd må beviljas endast för såvitt uppdraget eller befattningen prövas
icke inverka hinderligt för utövandet av lärartjänsten och bör avse viss tid.

Innan tillstånd beviljas, skall skolstyrelsen höras.

Förflyttnings skyldighet.

Förening av
tjänster.

56

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Begynnelselön
och löneklassuppfinning.

Vad i detta moment stadgats gäller icke i fall, där Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen
meddelat uppdrag eller tillsatt tjänstebefattning.

3 mom. Utan skolstyrelsens medgivande må ordinarie lärare ej åtaga sig
undervisning i läroanstalt, som ej tillhör distriktets folkskoleväsende.

Skolstyrelsen äger lämna sådant medgivande efter av skolöverstyrelsen
givna riktlinjer, där undervisningen icke kan anses inverka hinderligt för
utövandet av den ordinarie tjänsten. Medgivandet skall avse viss tid.

4 mom. Genom vad i 1—3 mom. föreskrives, sker icke ändring i vad som
finnes stadgat angående förening av folkskollärartjänst med organist- och
klockarbefattning eller med prästerlig befattning.

5 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, varom i 1 och 2 mom. förmäles,
att lärare tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall han till skolstyrelsen
göra framställning om ledighet i erforderlig omfattning.

Placering i löneklass.

11 §•

1 mom. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller lärare lön enligt den
för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej föreskrifterna
i 13 § giva anledning till avvikelse härutinnan.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
läraren till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till
den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta löneklassen
inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna
i 12 och 13 §§.

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tiden
i den lägre löneklassen tilländagått.

4 morn. Beslut örn lärares placering och uppflyttning i löneklass fattas av
skolstyrelsen och skall antecknas till protokollet.

Innan definitivt beslut fattas om lärares placering i högre löneklass, än
den lägsta för tjänsten gällande, skall skolstyrelsen inhämta yttrande från
statens folkskolinspektör samt härvid till inspektören lämna uppgifter om
lärares tjänstgöring enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär.

Bestämmelserna i andra stycket äga icke tillämpning:

a) då fråga allenast är om ändrad löneklassplacering för lärare till följd
av att tjänsten överförts till annan lönegrad,

b) då lärare företer intyg, som avses i fjärde stycket här nedan, samt

c) å skolstyrelse i distrikt, vars folkskoleväsende är befriat från inspektion
genom statens folkskolinspektör.

Lärare, som erhåller lön enligt högre löneklass än den lägsta för tjänsten
gällande, skall vid tillträde av tjänst inom annat skoldistrikt än det, där placeringen
beslutats, förete vederbörligen styrkt intyg enligt av skolöverstyrelsen
fastställt formulär om sagda placering.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

57

12 §.

1 mom. Såsom villkor för lärares uppfattning till högre löneklass gäller:

a) att läraren under minst fyra femtedelar av den i folkskolestadgan föreskrivna
minsta årliga lästid (36 veckor), som belöper på den tjänstetid,
som erfordras för vinnande av uppflyttning, eller 615 dagar, bestritt sin egen
eller på grund av förordnande annan lärartjänst eller skolledarbefattning
vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet eller på förordnande
uppehållit befattning i statens tjänst eller åtnjutit tjänstledighet enligt
16 § punkterna 1 a—d, 2 a—d eller 3—5;

b) att skolstyrelsen icke prövat, att uppskov med uppflyttning bör äga rum
på grund av mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid läraren tillhört
den lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången
förseelse, för vilken läraren särskilt bestraffats, må tagas endast då förseelsen
kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess helhet;

c) att läraren icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.

Med tjänstgörings- och tjänstledighetstid, som i punkten a) sägs, skall

jämställas tid, under vilken läraren varit hindrad tjänstgöra enligt 20 § 1
mom. eller obefogat avstängts från tjänstgöring eller hållits häktad för brott,
för vilket han sedermera blivit frikänd, eller av polismyndighet kvarhållits
såsom misstänkt för brott utan att häktningsåtgärd vidtagits.

Beslut örn uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas,
utan att läraren erhållit tillfälle att förklara sig och skall sådant beslut avse
viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning
ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till
förnyat uppskov därmed.

2 mom. Har lärare, med tillämpning av föreskrifterna i 1 mom. punkten
b), först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må skolstyrelsen
sedermera, örn hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda
därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall
äga tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat.

13 §.

1 mom. Ordinarie lärare, som erhåller annan ordinarie tjänst inom samma
lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han före tillträdandet
av den nya tjänsten innehade.

Folkskollärare i lönegrad Lo 16, som erhåller tjänst inom lönegrad Lo 17,
skall placeras i löneklassen närmast över den, som han i den lägre tjänsten
senast tillhörde.

Folkskollärare i lönegrad Lo 17, som efter egen ansökan erhåller tjänst i
lönegrad Lo 16, skall placeras i löneklassen närmast under den, som han i
den högre tjänsten senast tillhörde.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i ovan angivna
fall äger lärare taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas
hava tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före tillträdandet
av den nya tjänsten.

Villkor för
löneklassuppflyttning.

Löneklass -placering vid
befordran
m. m.

58

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å tjänstgöring, efter vilken avbrott
å mer än tre år i följd förelegat i lärarens anställning inom undervisningsväsendet.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall äga motsvarande tillämpning, då folkskollärartjänst
på grund av ändrad årlig lästid hänföres till annan lönegrad.
Då folkskollärartjänst nedflyttas till lägre lönegrad, må dock Kungl. Majit
medgiva, att beträffande lärare, som då innehar tjänsten, där han tillhört
högre lönegrad minst fem år, skall i fråga om löneklassplacering så anses,
som om han fortfarande tillhörde den högre lönegraden.

3 mom. I andra fall än i 1 och 2 mom. avses må lärare vid tillträdandet av
ordinarie tjänst med de undantag och i enlighet med de bestämmelser, som
nedan angivas, tillgodoräkna: ordinarie folkskollärare den tid, han innehaft
anställning som folkskollärare, och annan ordinarie lärare den tid, han innehaft
anställning som folkskollärare, småskollärare, lärare vid mindre folkskola
och biträdande lärare. Dessutom må läraren tillgodoräkna motsvarande
anställning vid nomadskola eller, därest statsbidrag utgått till hans avlöning,
vid sjukvårdsanstalt eller barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han i egenskap av ordinarie eller extra ordinarie lärare
åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 § 1 mom. a) avses varit tjänstledig,
hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under vilken han i egenskap av extra lärare varit tjänstledig av
annan anledning än i 46 § 2 och 3 mom. avses eller varit hindrad att tjänstgöra
utan rätt att under tiden för tjänstgöringshindret uppbära oavkortad
lön,

c) tid före avlagd examen, som medför behörighet för tjänsten,

d) tid, efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i hans anställning
inom undervisningsväsendet,

e) tid före utgången av det kalenderkvartal, under vilket minst sex år
förflutit från första dagen i anställning, som må tillgodoräknas läraren enligt
bestämmelserna i första stycket samt i a)—d) här ovan, samt under vilket
tillika dylik anställning, räknat från nämnda dag, av läraren innehafts
minst 1,230 dagar.

För varje hel tidsperiod, som nedan angives, placeras läraren en löneklass
högre än eljest skolat ske.

Första tidsperioden räknas från utgången av det i andra stycket under e)
angivna kalenderkvartalet till utgången av det kalenderkvartal, under vilket
från tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar
innehaft anställning som må tillgodoräknas. Andra tidsperioden räknas från
nästföljande kalenderkvartals ingång till utgången av det kalenderkvartal,
under vilket från tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren
minst 615 dagar innehaft anställning som må tillgodoräknas. På motsvarande
sätt räknas efterföljande tidsperioder.

Del av tidsperiod, som icke tagits i anspråk för lärarens inplacering i högre
löneklass, äger läraren rätt att taga i beräkning för bestämmande av tidpunkt
för löneklassuppflyftning enligt 11 §.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

59

4 mom. Ordinarie befattningshavare i statens tjänst samt ordinarie lärare
vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola, praktisk mellanskola eller
högre folkskola, som med frånträdande av innehavd befattning efter egen
ansökning eller därom uttryckt önskan omedelbart tillträder ordinarie lärartjänst
inom folkskoleväsendet i samma eller lägre lönegrad än den han förut
tillhörde, äger bibehålla den placering i löneklass han innehade i den förra
tjänsten.

Angående placering i löneklass av lärare vid kommunal flickskola, kommunal
mellanskola, praktisk mellanskola eller högre folkskola, som förflyttas
till tjänst inom folkskoleväsendet, gäller vad därom särskilt stadgas.

5 mom. Föreligga eljest beträffande ordinarie lärare med hänsyn till föregången
långvarig statsanställning och därunder åtnjuten avlöning eller föregående
kommunal eller annan icke statlig anställning av allmännyttig beskaffenhet
synnerliga skäl för placering i högre löneklass än den, till vilken
han enligt 11 § 1 mom. skolat hänföras, må medgivande i sådant avseende
kunna lämnas av Kungl. Majit.

6 mom. Lärare må icke i andra fall än som i 2 mom. och 4 mom. andra
stycket avses på grund av bestämmelserna i denna paragraf placeras högre
än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller för den nya tjänsten.

14 §.

Förflyttas lärare på grund av föreskrift i 9 § till tjänst inom lägre lönegrad,
skall i fråga örn hans löneklassplacering så anses, som örn han fortfarande
tillhörde den högre lönegraden.

Tjänstledighet och ferier m. m.

15 §.

Under tjänstledighet och ferier skall med ordinarie lärares avlöning förhållas
på sätt i 16—19 §§ stadgas, så framt icke Kungl. Majit eller, efter
Kungl. Maj :ts bemyndigande, skolöverstyrelsen finner skäl att för visst fall
annorlunda bestämma.

Vid tjänstledighet och ferier förekommande avdrag å lönen, tjänstledighetsavdrag,
äro av tre slag A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna

i följande tabell:

Löneklass

nr

A-avdrag
för dag
kronor

B-avdrag
för dag
kronor

Löneklass

nr

A-avdrag
för dag
kronor

B-avdrag
för dag
kronor

i

0.80

1.60

12

1.90

3.80

2

0.90

1.80

13

2.—

i.—

3

1.—

2.—

14

2.10

4.20

4

l.in

2.20

15

2.20

4.40

r>

1.20

2.40

16

2.40

4.80

6

1.80

2.60

17

2.60

5.20

7

1.40

2.80

18

2.80

5.60

8

1.60

3.—

19

3 —

6.—

9

1.60

3.20

20

3.20

6.40

JO

1.70

3.40

21

3.40

6.80

11

1.80

3.60

Avlöning vid
förflyttning
till t jänst i
lägre lönegrad.

Tjänstledighetsavdrag

m. m.

60

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Tjänst ledighet.

Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola vidkännas A- och
B-avdrag enligt den löneklass, efter vilken de åtnjuta lön. Vad sålunda stadgats
skall jämväl tillämpas i fråga om folkskollärare, då den årliga lästiden
utsträckts för viss begränsad tid.

C-avdraget utgör samtliga å ledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner.

Då lärare i andra fall än som avses i 16 § 1 c) och d) åtnjuter tjänstledighet
av längre varaktighet än 14 dagar i följd och därvid är skyldig
vidkännas C-avdrag, skall han för tiden efter 14 dagar jämväl avstå från
sjukvårdsförmåner enligt 28—35 §§. Skolöverstyrelsen äger dock medgiva,
att nämnda förmåner undantagsvis må bibehållas för en tid av högst tre
månader.

Angående skyldighet för ordinarie lärare att avstå från avlöning vid uppehållande
av annan lärartjänst inom folkskoleväsendet stadgas i 17 §.

16 §.

Vid tjänstledighet av nedan angivna orsaker skall med ordinarie lärares
avlöning förhållas på följande sätt.

Orsak till tjänstledighet

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller utgår
allenast med visst belopp för sammanträdes-
eller förrättningsdag och läraren icke medgivits
rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner
han under ledigheten avstått.

b) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen eller
att vara riksdagens revisor.

c) Anställning hos riksdagen eller dess revisorer
eller hos kyrkomötet.

d) Uppdrag att deltaga i eller biträda vid
utredning, som beslutats av Kungl. Maj:t eller,
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande av
departementschef eller myndighet (kommittéeller
sakkunniguppdrag).

e) Annat offentligt uppdrag.

Åtgärd med avlöningen

A-avdrag.

A-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag

2. Militärtjänst i fredstid, där ej annat följer
av vad i punkt 3 sägs.

a) Beställningshavare i reserven, å reservstat
eller å övergångsstat åliggande tjänstgöring.

b) Utbildningskurs för äldre reservofficerare.

c) Värnpliktstjänstgöring.

B-avdrag.

B-avdrag.

B-avdrag.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

61

Orsak till tjänstledighet

Åtgärd med avlöningen

d) Befälskurs, landstormsbefälsövning eller
kompletteringskurs eller med kompletterings-kurs jämställd annan kurs eller övning, som
föreskrives för i fredstid konstituerad land-stormsofficer.

B-avdrag högst 14 dagar av
ett och samma redovis-ningsår, därefter C-av-drag.

e) Annan militärtjänst.

C-avdrag.

3. Militärtjänst vid mobilisering eller för-stärkt försvarsberedskap.

Enligt av Kungl. Maj :t med-delade bestämmelser.

4. Studier eller iakttagelser, som Kungl.
Majit prövat vara av beskaffenhet att kunna
på ett påtagligt sätt tjäna undervisningsvä-sendets intressen.

Oavkortad lön.

5. Olycksfall, smittsam sjukdom m. m.
a) Olycksfall i tjänsten samt våld eller an-nan misshandel, som läraren utsatts för på
grund av sin tjänst, med därav föranledd sjuk-dom eller förlust av arbetsförmågan. Med
olycksfall i tjänsten skall förstås vad som en-ligt olycksfallsförsäkringslagen är att hänföra
till olycksfall i arbete.

Oavkortad lön.

b) I tjänsten ådragen yrkessjukdom, varom
förmäles i lagen om försäkring för vissa yr-kessjukdomar, eller smittsam sjukdom, som
enligt epidemilagen skall anmälas till veder-

Oavkortad lön.

börande myndighet.

c) Förbud att tjänstgöra till förekommande
av smittas spridning.

Oavkortad lön.

6. Behörigen styrkt sjukdom i andra fall
än i punkt 5 avses.

A-avdrag.

7. Tvångsvis anordnad läkarundersökning
i enlighet med vad därom är särskilt stadgat.

A-avdrag, i den mån annat
ej särskilt stadgas.

8. Svag hälsas vårdande, då behovet av le-dighet härför är behörigen styrkt.

B-avdrag.

9. Havandeskap eller barnsbörd.

A-avdrag högst 120 dagar,
dock ej för tid efter 90:e
dagen från förlossningen.

62

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

VppehåUande
av annan
folk- eller
småskollärartjanet.

Avdrag å
avlöning
ander ferier.

Orsak till tjänstledighet

10. Enskild angelägenhet.

a) Flyttning, då lärare förflyttats utan egen
ansökan eller därom uttryckt önskan och flyttning
icke lämpligen kunnat ske under ferierna.

b) Studier eller arbete, som skolöverstyrelsen
prövar vara av betydelse för lärarens kompetens
för viss uppgift eller befattning inom
folkskoleväsendet.

c) Uppdrag inom sådan personalsammanslutning,
som avser att tillvarataga lärarnas intressen
i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning,
där vederbörande folkskolinspektör
efter av skolöverstyrelsen utfärdade direktiv
finner skäl föreligga för tjänstledighet.

d) Enskild angelägenhet av vikt, där vederbörande
folkskolinspektör finner skäl föreligga
för tjänstledighet.

e) Annan enskild angelägenhet, däri inbegripet
tjänstledighet för havandeskap eller
barnsbörd i andra fall än i punkt 9 avses
samt uppehållande av statlig eller kommunal
tjänst, dock ej i fall som avses i 17 §.

17 §.

Ordinarie folkskollärare eller småskollärare, som uppehåller förordnande
å annan folkskollärar- respektive småskollärartjänst, skall åtnjuta avlöning
såsom örn den uppehållna tjänsten vore ordinarie och läraren ordinarie innehavare
av densamma. Vad här sagts örn småskollärare, äger även tillämpning
å lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare.

Omfattar förordnandet hel termin, skall avlöningen i enahanda ordning
utgå å den uppehållna tjänsten jämväl under ferietid, som infaller samma
kalenderhalvår som förordnandet.

Under den tid lärare enligt första eller andra stycket uppbär avlöning å
annan tjänst, skall han å sin egen tjänst avstå samtliga avlöningsförmåner.

18 §.

1 mom. Lärare, som icke under två på varandra följande terminer minst
sextio dagar bestritt sin egen eller annan lärartjänst inom det statsunderstödda
kommunala undervisningsväsendet eller bestritt statlig tjänst eller
fullgjort uppdrag för statens räkning, skall under närmast därpå följande
ferietid vidkännas A-avdrag.

2 mom. Lärare, som under ett läsår beviljats tjänstledighet längre tid än
etthundratjugo dagar för enskilda angelägenheter är — i förekommande fall

Åtgärd med avlöningen

Oavkortad lön högst 3 dagar.

B-avdrag sammanlagt högst
180 dagar av den tid läraren
innehar ordinarie
anställning.

B-avdrag högst 15 dagar av
ett och samma redovisningsår.

B-avdrag högst 15 dagar av
ett och samma redovisningsår.

C-avdrag.

Statsutskottets utlåtande Nr 202

63

utöver vad i första momentet stadgas — skyldig att under ferietid, som följer
närmast efter ledigheten, vidkännas avdrag å avlöningen i den omfattning
skolöverstyrelsen bestämmer.

19 §.

Där ej annat följer av vad i 10 § 1 morn., 17 och 18 §§ eller eljest särskilt Avlöning
stadgas, skall lärare under ferier åtnjuta oavkortad avlöning.

under ferier.

20 §.

1 mom. Inställes undervisningen på grund av smittsam sjukdom och hindras Tjänst lärare

därav att tjänstgöra, skall han uppbära oavkortad lön. ^Avstängning

Inställes, inskränkes eller avkortas undervisningen på grund av krig, krigs- från tjänstfara
eller därmed sammanhängande förhållanden, gäller vad i föregående göring m- mstycke
stadgas, där ej Kungl. Maj:t annorlunda föreskriver.

2 mom. Lärare, som är avstängd från tjänstgöring, hålles häktad för brott
eller undergår frihetsstraff, skall under tiden vidkännas G-avdrag, så framt
ej skolstyrelsen med medgivande av vederbörande folkskolinspektör prövar
skäligt att låta honom uppbära någon del av avlöningen. Finnes avstängningsåtgärden
hava varit obefogad eller blir för brott häktad frikänd, skall vad
av hans avlöning innehållits till honom utbetalas.

Vad sålunda stadgats i fråga örn lärare, vilken hålles häktad för brott, skall
gälla jämväl beträffande den, som av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt
för brott; dock att, där häktningsåtgärd ej vidtages, läraren skall äga
åtnjuta oavkortad avlöning under tiden för kvarhållandet.

I fråga om avlöning till lärare, som avstängts från tjänstgöring på grund
av vägran att underkasta sig tvångsvis anordnad läkarundersökning, bestämmer
Kungl. Majit i varje särskilt fall.

3 mom. Avhåller sig lärare från tjänstgöring utan att ha erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall, skall han för den tiden vidkännas
C-avdrag.

Fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.

21 §.

Till lärare, som är stationerad å ort inom rikets nordliga delar, där vis- Kdliortstelsen
på grund av klimatiska förhållanden och levnadsbetingelserna i övrigt hllä9dkan
anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseende, utgår
kallortstillägg, med nedanstående, för olika kallortsklasser bestämda belopp,
för år räknat, nämligen:

Kallortsklass

I II III IV V VI

Kallortstillägg, kronor.......... 90 150 240 360 540 720

Närmare bestämmelser angående de orter, å vilka kallortstillägg skall utgå,
och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna meddelas av Kungl.

Maid.

64

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Språktillägg.

Ersättning för
utsträckt
undervisning.

Ersättning för
flyttningskostnad.

Allmänna
bestämmelser
för rörligt
tillägg.

Grunder för
rörligt tillägg.

22 §.

Till lärare vid skola inom vissa av rikets nordligaste gränsorter utgår
språktillågg med 150 kronor för år räknat enligt de grunder, som fastställas
av Kungl. Majit.

23 §.

Lärare, vilken meddelar undervisning utöver föreskrivet antal veckotimmar,
skall, där ej annorlunda är stadgat, åtnjuta ersättning härför enligt de för
timlärare fastställda grunderna.

24 §.

Förflyttas lärare med stöd av 9 § på grund av indragning av övertalig lärartjänst
eller eljest utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan, äger han
uppbära ersättning för flyttningskostnad enligt de föreskrifter, som Kungl.
Majit meddelar.

Beslut om sådan ersättning fattas av skolöverstyrelsen, som har att i ärendet
inhämta yttrande av statskontoret.

Rörligt tillägg.

25 §.

1 mom. Å lön utgår under de förutsättningar och enligt de grunder, som i
2 mom. samt 26 och 27 §§ angivas, rörligt tillägg i förhållande till den ökning
i de allmänna levnadskostnaderna, som må föreligga i jämförelse med
de genomsnittliga levnadskostnaderna under år 1935.

2 mom. Beräkning av levnadskostnadernas storlek i jämförelse med 1935
års genomsnittliga levnadskostnader verkställes kvartalsvis av socialstyrelsen
enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit.

På grundval av nämnda beräkning fastställer Kungl. Majit det procenttal,
som angiver levnadskostnadernas förhållande till 1935 års genomsnittliga
levnadskostnadsnivå (levnadskostnadstalet).

Av Kungl. Majit fastställt levnadskostnadstal skall lända till efterrättelse
från och med den månad, under vilken Kungl. Majlis beslut kungjorts, intill
den månad, varunder nytt sådant tal av Kungl. Majit fastställes.

26 §.

1 mom. Rörligt tillägg utgår, då levnadskostnadstalet utvisar ökning i förhållande
till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå med fyra enheter
eller mera, och utgör tre procent å avlöningen för varje hel mångfald av
fyra, vartill ökningen uppgår. Där levnadskostnadstalet, efter att hava uppnått
sådan ökning, åter nedgår, skall dock rörligt tillägg åtnjutas efter oförändrat
procenttal, så länge levnadskostnadstalet överstiger närmast lägre hela mångfald
av fyra.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

65

2 mom. Såsom begränsning av vad i 1 morn. stadgats skall gälla att, även
om levnadskostnadstalet utvisar ökning med mer än tjugu enheter, rörligt
tillägg likväl icke må utgå efter högre procenttal än femton.

27 §.

1 mom. Rörligt tillägg beräknas å sammanlagda beloppet för månad av Beräkning av

lönen. rörligl ,illägg Härvid

skall dock iakttagas,

att tillägg ej beräknas å i lönen ingående öretal, som överskjuter fullt
krontal,

samt att, där beräknat tillägg icke slutar å helt femtal Ören, detsamma
skall jämkas till närmaste femtal.

2 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de
tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

Sjukvård och begravningshjälp.

28 §.

1 mom. Vid sjukdom erhåller lärare av statsmedel ersättning för kostnad Allmänna
för läkarvård jämte läkemedel samt vid skada till följd av olycksfall i tjäns ten,

som medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra och begravtill
arbetsförmågans höjande eller eljest till lindrande av menliga följder
av olycksfallet nödiga hjälpmedel, allt i den omfattning och under de vil- statsmedel.
kor, som i denna paragraf och 29—35 §§ stadgas eller av Kungl. Majit för
särskilt fall bestämmas; dock endast i den mån sagda förmåner icke utgå
enligt olycksfallsförsäkringslagens bestämmelser.

Där ej fråga är om olycksfall i tjänsten, må till läkarvård hänföras tandvård
endast om sådan vård avser botande av sjukdom i tändernas omgivningar
eller prövas vara av väsentlig betydelse för botande av annan sjukdom,
vilken står i orsakssammanhang med tändernas tillstånd.

2 mom. Vid bestämmande av ersättning av statsmedel skall hänsyn tagas
endast till läkarvård och läkemedel m. m., som läraren erhållit i enlighet
med föreskrifterna i detta reglemente. Ersättningen skall beräknas
särskilt för varje redovisningsår. Lärarens kostnader skola härvid anses belöpa
å det redovisningsår läkarvård meddelats eller läkemedel mottagits.

Från det belopp, varmed ersättning av statsmedel enligt bestämmelserna
i detta reglemente skall utgå, skall dock avdrag ske med ett belopp av etthundra
kronor för redovisningsår, som skall åvila läraren. Kostnader för
vaccination, som omförmälas i 34 § 3 mom. skola dock städse ersättas av
statsmedel.

3 mom. Beslut örn ersättning för läkarvård och läkemedel m. m. fattas av
skolöverstyrelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 19t2. 6 sami. Nr 202. 5

Tjänsteläkare.

Läkarvård
och läkarintyg.

Sjukhusvård.

66 Statsutskottets utlåtande Nr 202.

4 mom. Vad i denna paragraf samt 31, 32, 34, 35 och 36 §§ stadgas i fråga
om olycksfall i tjänsten gäller även i andra fall, som avses i 16 § 5 punkten.

5 mom. Erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna
i denna paragraf och 29—36 §§ meddelas av Kungl. Majit.

29 §.

Med tjänsteläkare avses i detta reglemente läkare anställd av staten eller
av kommunen i öppen sjukvård, skolläkare eller läkare å poliklinik vid allmänt
sjukhus, vilka ombesörja läkarvård å stationeringsorten eller, örn tillgång
till dylik vård ej finnes därstädes, sådan läkare å närmaste ort.

30 §.

Anlitar lärare tjänsteläkare för erhållande av läkarvård och intyg, som i
tjänsten erfordras rörande lärarens hälsotillstånd, skola kostnaderna härför
ersättas av statsmedel. Erfordras för ställande av diagnos röntgen- eller annan
undersökning, som ej lämpligen kan utföras av tjänsteläkare, skall
jämväl kostnaden för sådan undersökning bestridas av statsmedel i enahanda
ordning.

Kostnader för erforderlig läkarvård samt för intyg och undersökning, som
nyss sagts, må ersättas även i de fall, då lärare uppehåller sig å sådant ort,
att han icke lämpligen kan anlita tjänsteläkare, eller då vid trängande behov
av läkarvård dylik läkare icke hinner anlitas. I dylika fall bör läraren i
första rummet hänvända sig till annan av staten eller av kommunen anställd
läkare.

31 §.

1 mom. Kostnaderna för vård å allmänt sjukhus ersättas, i den mån ej
nedan annorlunda stadgas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos
helt och eljest till hälften av statsmedel, under förutsättning att tjänsteläkare
eller annan läkare, som läraren enligt bestämmelserna i 30 § ägt anlita,
förklarat sjukhusvård nödvändig samt under de villkor i övrigt, som
nedan angivas.

Vid bestämmande av ersättningens storlek skola kostnaderna beräknas:

a) i fråga om egentlig sjukhusvård enligt den för sjukhuset fastställda
legosängsavgiften för plats å allmän sal;

b) i fråga örn vård å sinnessjukhus enligt den för sjukhuset fastställda
avgiften för vård å allmän avdelning.

Prövar tjänsteläkare eller den för vården ansvarige sjukhusläkaren den
sjukes tillstånd kräva vård i halvenskilt rum eller, om sådant ej finnes tillgängligt,
i enskilt rum, må, utan hinder av vad ovan stadgas, av statsmedel
bestridas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos hela kostnaden
för vården och eljest den del av sagda kostnad, som överskjuter halva
beloppet av den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften för plats å allmän
sal.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

67

Till kostnader för sjukhusvård, som i nästföregående stycke sägs, hänföres
ock sadant arvode, som den i enskilt eller halvenskilt rum vårdade
läraren erlagt till den för vården ansvarige sjukhusläkaren. Bidrag av statsmedel
till dylikt arvode må icke överstiga lägsta tillämpliga beloppet enligt
den av medicinalstyrelsen för sjukhuset utfärdade rådgivande taxan. Vid
olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos må likväl efter prövning av
skolöverstyrelsen högre bidrag kunna utgå, dock icke med större belopp än
det, som med tillämpning av den rådgivande taxan högst skulle hava erlagts.

Ersättning för vård å allmänt sjukhus må i intet fall beräknas efter dyrare
plats än den, som kommit till användning.

Med allmänt sjukhus förstas sjukhus, som tillhör eller åtnjuter bidrag av
staten, landsting eller kommun, Konung Oscar Ilis jubileumsfond tillhörigt
sanatorium ävensom kuranstalt, som disponeras för pensionsstyrelsens sjukvårdande
verksamhet.

2 mom. Kostnader för vård å enskild sjukvårdsanstalt må, under enahanda
förutsättning och villkor, som i 1 mom. sägs, bestridas av statsmedel
intill det belopp, som skulle hava utgått i ersättning vid vård å allmänt
sjukhus; dock att, där fråga är örn olycksfall i tjänsten, på skolöverstyrelsens
prövning må bero, huruvida vårdkostnaderna må ersättas med högre
belopp än nu sagts.

32 §.

1 mom. Kostnad för anlitande av läkare, som specialiserat sig på behandling
av vissa sjukdomsformer, bestrides vid olycksfall i tjänsten samt vid
fall av tuberkulos helt och eljest till tre fjärdedelar av statsmedel, under
förutsättning att tjänsteläkare eller annan läkare, som läraren enligt bestämmelserna
i 30 § ägt anlita, förklarat sådan specialistvård nödvändig samt
tjänsteläkare antingen själv lämnat anvisning på eller ock godkänt valet
av specialist.

Utan hinder av vad i första stycket sägs skall dock kostnad för specialistvård,
som meddelas å poliklinik vid allmänt sjukhus bestridas helt av statsmedel.

2 morn. Vad i 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om
kostnad för anlitande av tandläkare i fall, som avses i 28 § 1 mom andra
stycket.

33 §.

1 morn. Av statsmedel bestridas kostnaderna för läkemedel, som föreskrivits
antingen av tjänsteläkare eller annan läkare, vilken läraren enligt bestämmelserna
i 30 § ägt anlita, eller ock av specialist, till vilken läraren
enligt bestämmelserna i 32 § 1 mom. hänvänt sig.

2 morn. Där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, skall räkning å läkemedelskostnad
vara attesterad av tjänsteläkare, innan utbetalning på grund
av räkningen äger rum.

Specialist vård.

Läkemedel.

68

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Bady massage
m. m.

Resor och
sjuktransporter.

Begravnings hjälp.

Skyldighet
att mottaga
tjänslebostad.

34 §.

1 mom. Behandling nied bad, massage, elektricitet, hetluft m. m., som av
tjänsteläkare ordineras såsom nödvändig för botande av viss angiven sjukdom,
må bekostas vid olycksfall i tjänsten helt och eljest till hälften av statsmedel.

2 mom. Konstgjorda lemmar, kirurgisk! bandage och andra dylika hjälpmedel,
som lärare nödgas begagna till följd av olycksfall i tjänsten, skola bekostas
av statsmedel.

3 mom. I de fall, då vederbörande myndighet finner skäl anordna vaccination
mot epidemisk sjukdom, gäldas kostnaden härför av statsmedel.

35 §.

I den mån skolöverstyrelsen prövar skäligt, må av statsmedel bestridas
kostnad för den sjukes resa eller forslande till och från läkare eller sjukvårdsinrättning,
under förutsättning att tjänsteläkare eller annan läkare, som
läraren enligt bestämmelserna i 30 § ägt anlita, förklarat resan eller förflyttningen
nödvändig för ställande av diagnos eller för sjukdomens behöriga behandling.
Likaledes må av statsmedel kunna ersättas skälig kostnad för resa,
som lärare nödgats företaga för erhållande av specialistvård samt, där fråga
är om olycksfall i tjänsten, för erhållande av behandling, som avses i 34 §

1 morn., ävensom för anskaffande av hjälpmedel, varom förmäles i 34 §

2 mom.

Jämväl skälig kostnad för läkares resa för besök hos den sjuke i det fall,
då denne icke utan våda kan flyttas, må kunna ersättas av statsmedel.

36 §.

Avlider lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett
belopp av 400 kronor. Efterlämnar läraren anhöriga, som äro berättigade till
familjepension av statsmedel enligt för folk- och småskollärare gällande bestämmelser
skall dock, där lärarens lön för månad jämte därå belöpande rörligt
tillägg överstiger familjepensionen för månad, begravningshjälpen ökas
med ett belopp motsvarande skillnaden. För beräkning av lön, rörligt tillägg
och familjepension skola läggas till grund förhållandena under den månad,
då dödsfallet inträffat.

Vid lärares dödsfall till följd av olycksfall i tjänsten skall dock förenämnda
belopp minskas med begravningshjälp, vartill dödsboet är berättigat enligt
olycksfallsförsäkringslagen.

Tjänstebostad m. m.

37 §.

Därest åt lärare anvisas tjänstebostad av tjänlig beskaffenhet, är han skyldig
att mottaga densamma och ställa sig till efterrättelse föreskrifterna i gällande
boställsordning.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

69

38 §.

1 mom. För tjänstebostad jämte bränsle skall lärare månadsvis i efter- Hyresavdrag.
skott lämna ersättning genom avdrag å avlöningen eller genom kontant inbetalning,
i den mån utgående avlöningsbelopp ej förslår till avdraget (hyresavdrag).

2 mom. Hyresavdraget skall, där ej annat följer av tredje och fjärde
styckena här nedan, för olika hyresgrupper utgå med följande belopp, för
redovisningsår räknat:

För tjänstebostad
innehållande

H y r

e s g

rupp

I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

k

ron

o r

1 rum och kök..............

330

414

498

582

666

750

834

918

1.002

2 rum och kök..............

492

624

756

888

1,020

1,152

1,284

1,416

1,548

3 rum och kök..............

660

834

1,008

1,182

1,356

1,530

1,704

1,878

2,052

Fördelningen å nämnda nio hyresgrupper av de orter, där lärarna äro stationerade,
fastställes av Kungl. Maj:t på grundval av utredning rörande de
för orterna gällande hyreskostnaderna.

Innehåller tjänstebostad större antal rum än boställsordningen föreskriver,
skall lärare icke på grund härav vidkännas högre hyresavdrag än eljest.

Uppfyller tjänstebostaden i väsentliga avseenden icke fordringarna i boställsordningen,
skall skolstyrelsen nedsätta hyresavdraget med skäligt belopp.

39 §.

Vid lärares avgång från tjänsten av annan anledning än dödsfall skall Avträdande
tjänstebostad med vad därtill hörer avträdas samtidigt med frånträdandet av
av med tjänsten förenade avlöningsförmåner. °Stad

Vid dödsfall skall, där avliden ordinarie tjänstinnehavare efterlämnar med
honom sammanboende make eller annan person, mot vilken tjänstinnehavaren
haft försörjningsplikt, den efterlevande äga att mot erläggande av samma
ersättning för bostaden, som den avlidne guldit, fortfarande nyttja tjänstebostaden
med vad därtill hörer till den 1 april eller den 1 oktober, som infaller
närmast efter tre månader från dödsfallet, med skyldighet för den
kvarboende ej mindre att ansvara för bostadens med vad därtill hörer behöriga
skötsel än även att till ny tjänstinnehavare mot skälig gottgörelse upplåta
så stor del av bostaden, som skolstyrelsen prövar skäligt.

70

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Löneklass placering.

4 kap. Extra ordinarie lärare.

40 §.

1 mom. För placering i löneklass av extra ordinarie lärare skola föreskrifterna
i 11 § och 12 § 1 morn. äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Extra ordinarie lärare, som erhåller annan extra ordinarie tjänst
inom samma lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han före tillträdandet
av den nya tjänsten innehade.

Folkskollärare i lönegrad LEo 14, som erhåller tjänst inom lönegrad
LEo 15, skall placeras i löneklassen närmast över den, som han i den lägre
tjänsten senast tillhörde.

Folkskollärare i lönegrad LEo 15, som erhåller tjänst i lönegrad LEo 14,
skall placeras i löneklassen närmast under den, som han i den högre tjänsten
senast tillhörde.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i ovan angivna fall
äger lärare taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas hava
tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före tillträdandet av
den nya tjänsten.

Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å tjänstgöring, efter vilken avbrott
å mer än tre år i följd förelegat i lärarens anställning inom undervisningsväsendet.

3 mom. I andra fall än i 2 mom. avses, må lärare vid tillträdandet av
extra ordinarie tjänst med de undantag och i enlighet med de bestämmelser,
som nedan angivas, tillgodoräkna: extra ordinarie folkskollärare den tid, han
innehaft anställning som folkskollärare, och annan extra ordinarie lärare
den tid, han innehaft anställning som folkskollärare, småskollärare, lärare
vid mindre folkskola och biträdande lärare. Dessutom må läraren tillgodoräkna
motsvarande anställning vid nomadskola eller, därest statsbidrag utgått
till hans avlöning, vid sjukvårdsanstalt eller barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han i egenskap av ordinarie eller extra ordinarie lärare
åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 § 1 mom. a) avses varit tjänstledig,
hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under vilken han i egenskap av extra lärare varit tjänstledig av
annan anledning än i 46 § 2 och 3 mom. avses eller varit hindrad att tjänstgöra
utan rätt att under tiden för tjänstgöringshindret uppbära oavkortad
lön,

c) tid före avlagd examen, som medför behörighet för tjänsten,

d) tid, efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i hans anställning
inom undervisningsväsendet,

e) tid för anställning såsom extra lärare, i den mån tiden infallit före utgången
av det kalenderkvartal, under vilket minst tre år förflutit från första
dagen i anställning, som må tillgodoräknas läraren enligt bestämmelserna i

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

71

första stycket samt i a)—d) här ovan, samt under vilket tillika anställning
såsom extra lärare, räknat från nämnda dag, av läraren innehafts minst 615
dagar.

För varje hel tidsperiod, som nedan angives, placeras läraren en löneklass
högre än eljest skolat ske.

Första tidsperioden räknas från första dagen i anställning, som må tillgodoräknas,
till utgången av det kalenderkvartal, under vilket från tidsperiodens
början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar innehaft anställning
som må tillgodoräknas. Andra tidsperioden räknas från nästföljande
kalenderkvartals ingång till utgången av det kalenderkvartal, under
vilket från tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren minst 615
dagar innehaft anställning som må tillgodoräknas. På motsvarande sätt räknas
efterföljande tidsperioder.

Del av tidsperiod, som icke tagits i anspråk för lärarens inplacering i
högre löneklass, äger läraren rätt att taga i beräkning för bestämmande av
tidpunkt för löneklassuppflyttning enligt 11 §.

4 morn. Föreskrifterna i 13 § 5 och 6 mom. skola äga motsvarande tilllämpning
å extra ordinarie lärare.

41 §.

Föreskrifterna i 15 § angående tjänstledighetsavdrag skola äga motsvarande
tillämpning å extra ordinarie lärare.

Vid tjänstledighet av nedan angivna orsaker skall med extra ordinarie
lärares avlöning förhållas på följande sätt, så framt icke Kungl. Majit eller,
efter Kungl. Majits bemyndigande, skolöverstyrelsen finner skäl att för visst
fall annorlunda bestämma.

Orsak till tjänstledighet

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller utgår
allenast med visst belopp för sammanträdes-
eller förrättningsdag och läraren icke
medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner
han under ledigheten avstått.

b) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen eller
att vara riksdagens revisor.

c) Anställning hos riksdagen eller dess revisorer
eller hos kyrkomötet.

d) Uppdrag att deltaga i eller biträda vid
utredning, som beslutats av Kungl. Majit eller,
jämlikt Kungl. Majits bemyndigande, av
departementschef eller myndighet (kommittéeller
sakkunniguppdrag).

e) Annat offentlig uppdrag.

Åtgärd med avlöningen

A-avdrag.

A-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag.

Tjänst ledighet.

72

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Orsak till tjänstledighet

2. Militärtjänst i fredstid, där ej annat följer
av vad i punkt 3 sägs.

a) Beställningshavare i reserven, å reservstat
eller å övergångsstat åliggande tjänstgöring.

b) Utbildningskurs för äldre reservofficerare.

c) Landstormsbefälsövning eller landstormsrepetitionsövning
för landstormen tillhörande
värnpliktig.

d) Befälskurs, landstormsbefälsövning eller
kompletteringskurs eller med kompletteringskurs
jämställd annan kurs eller övning, som
föreskrives för i fredstid konstituerad landstormsofficer.

e) Annan värnpliktstjänstgöring än i a)—d)
sägs.

f) Annan militärtjänst.

3. Militärtjänst vid mobilisering eller förstärkt
försvarsberedskap.

Åtgärd med avlöningen

B-avdrag.

B-avdrag.

B-avdrag.

B-avdrag högst 14 dagar av
ett och samma redovisningsår,
därefter C-avdrag.

C-avdrag. I stället utgår
dagersättning med 2 kronor
50 öre.

C-avdrag.

Enligt av Kungl. Majit meddelade
bestämmelser.

4. Olycksfall, smittsam sjukdom m. m.

a) Olycksfall i tjänsten samt våld eller annan
misshandel, som läraren utsatts för på
grund av sin tjänst, med därav föranledd sjukdom
eller förlust av arbetsförmågan. Med
olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt
olycksfallsförsäkringslagen är att hänföra
till olycksfall i arbete.

b) I tjänsten ådragen yrkessjukdom, varom
förmäles i lagen örn försäkring för vissa
yrkessjukdomar, eller smittsam sjukdom, som
enligt epidemilagen skall anmälas till vederbörande
myndighet.

c) Förbud att tjänstgöra till förekommande
av smittas spridning.

Oavkortad lön intill ett år
från dagen för olycksfallet,
våldet eller misshandeln,
därefter A-avdrag,
där ej skolöverstyrelsen
på grund av särskilda
förhållanden finner anledning
medgiva, att avdrag
icke skall äga rum.

Oavkortad lön högst ett år,
därefter A-avdrag, där
ej skolöverstyrelsen på
grund av särskilda förhållanden
finner anledning
medgiva, att avdrag
icke skall äga rum.

Oavkortad lön högst ett år,
därefter A-avdrag, där
ej skolöverstyrelsen på
grund av särskilda förhållanden
finner anledning
medgiva, att avdrag
icke skall äga rum.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

73

Orsak till tjänstledighet

5. Behörigen styrkt sjukdom i andra fall
än i punkt 4 avses.

Åtgärd med avlöningen
A-avdrag högst sex månader
av ett och samma redovisningsår.
För tid där
utöver bestämmer skolöverstyrelsen,
örn större
avdrag skall ske.

6. Tvångsvis anordnad läkarundersökning
i enlighet med vad därom särskilt är stadgat.

A-avdrag i den mån annat
ej särskilt stadgas.

7. Svag hälsas vårdande, då behovet av ledighet
härför är behörigen styrkt.

B-avdrag högst 30 dagar av
ett och samma redovisningsår.

8. Havandeskap eller barnsbörd. A-avdrag högst 120 dagar,

dock ej för tid efter 90 :e
dagen från förlossningen.

9. Enskild angelägenhet.

a) Studier eller arbete, som skolöverstyrelsen
prövar vara av betydelse för lärarens kompetens
för viss uppgift eller befattning inom
folkskoleväsendet.

b) Uppdrag inom sådan personalsammanslutning,
som avser att tillvarataga lärarnas intressen
i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning,
där vederbörande folkskolinspektör efter
av skolöverstyrelsen utfärdade direktiv finner
skäl föreligga för tjänstledighet.

c) Enskild angelägenhet av vikt, där vederbörande
folkskolinspektör finner skäl föreligga
för tjänstledighet.

d) Annan enskild angelägenhet, däri inbegripet
tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller
för havandeskap eller barnsbörd i andra
fall än i punkterna 7 och 8 avses.

B-avdrag sammanlagt högst
120 dagar av den tid läraren
innehar extra ordinarie
anställning.

B-avdrag högst 10 dagar av
ett och samma redovisningsår.

B-avdrag högst 10 dagar av
ett och samma redovisningsår.

C-avdrag.

42 §.

1 morn. Föreskrifterna i 18 § skola äga motsvarande tillämpning å extra
ordinarie lärare.

2 mom. Där ej annat följer av vad i 1 mom. eller eljest särskilt stadgas,
skall extra ordinarie lärare under ferier åtnjuta oavkortad avlöning.

Avlöning
under Jerler.

74

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Övriga be•tämmelser
för
extra ordinarie
lärare.

Löneklass och
ortsgrupp.

LönekUus placering.

43 §.

Å extra ordinarie lärare skola följande bestämmelser äga motsvarande
tillämpning.

10 § 3 mom. angående undervisning i annan läroanstalt,

20 § angående tjänstgöringshinder och avstängning m. m.,

21 § angående kallortstillägg,

22 § angående språktillägg,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

25—27 §§ angående rörligt tillägg,

28—36 §§ angående sjukvård och begravningshjälp samt
37—39 §§ angående tjänstebostad.

5 kap. Extra lärare.

44 §.

Extra folkskollärare skall vara placerad i någon av löneklasserna 12—16
samt extra småskollärare, extra lärare vid mindre folkskola och extra biträdande
lärare i någon av löneklasserna 4—8.

Kvinnlig lärare må dock icke placeras i den högsta för tjänsten gällande
löneklassen.

Till extra lärare utgår under anställningstiden för varje dag av lästerminen
lön enligt följande löneklasser och ortsgrupper:

Orts

g r u

P P

klass

A

B

C

D

E

F

G

H

I

nr

D a

g b e 1 c

p p, k

rönö

r

Till folkskollärare

12

12.60

13.10

13.60

14.20

14.70

15.20

15.80

16.30

16.80

13

13.30

13.80

14 40

14.90

15.60

16—

16.60

17.10

17.70

14

14.—

14.60

15.10

15.70

16.30

16.90

17.40

18—

18.60

15

14.80

15.40

16—

16.60

17.20

17.80

18.40

19—

19.60

16

15.70

16.30

16.90

17.50

18.10

18.70

19.40

20—

20.60

Till småskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare

4

8.50

8.90

9.20

9.60

10—

10.30

10.70

11—

11.40

5

9.—

9.40

9.80

10.10

10.50

10.90

11.30

11.60

12—

6

9.50

9.90

10.30

10.70

11.10

11.50

11.90

12.30

12.70

7

10.—

10.40

10.90

11.30

11.70

12.10

12.50

13—

13.40

8

10.50

11 —

11.40

11.90

12.30

12.70

13.20

13.60

14—

Föreskrifterna i 8 § 2 mom. angående ortsgrupp skola äga motsvarande
tillämpning å extra lärare.

45 §.

1 mom. Extra lärare skall vara placerad i den lägsta för honom tillämpliga
löneklassen, där ej annat följer av 2 mom.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

75

2 mom. För löneklassplacering må extra lärare med de undantag och i
enlighet med de bestämmelser, som nedan angivas, tillgodoräkna: extra folkskollärare
den tid, han innehaft anställning som folkskollärare, och annan
extra lärare den tid, han innehaft anställning som folkskollärare, småskollärare,
lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare. Dessutom må
läraren tillgodoräkna motsvarande anställning vid nomadskola eller, därest
statsbidrag utgått till hans avlöning, vid sjukvårdsanstalt eller barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han i egenskap av ordinarie eller extra ordinarie lärare
åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 § 1 mom. a) avses varit tjänstledig,
hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under vilken han i egenskap av extra lärare varit tjänstledig av
annan anledning än i 46 § 2 och 3 mom. sägs eller varit hindrad att tjänstgöra
utan rätt att under tiden för tjänstgöringshindret uppbära oavkortad lön,

c) tid före avlagd examen, som medför behörighet för tjänsten,

d) tid, efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i hans anställning
inom undervisningsväsendet.

För varje hel tidsperiod, som nedan angives, placeras läraren en löneklass
högre än eljest skolat ske intill dess högsta löneklassen uppnåtts.

Första tidsperioden räknas från första dagen i anställning, som må tillgodoräknas,
till utgången av det kalenderkvartal, under vilket från tidsperiodens
början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar innehaft anställning
som må tillgodoräknas. Andra tidsperioden räknas från nästföljande kalenderkvartals
ingång till utgången av det kalenderkvartal, under vilket från
tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar innehaft
anställning som må tillgodoräknas. På motsvarande sätt räknas efterföljande
tidsperioder.

I övrigt skola föreskrifterna i 11 § 4 mom. i tillämpliga delar gälla.

3 mom. Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola åtnjuta
lön enligt en löneklass, som är en klass högre än den, i vilken de äro placerade.

46 §.

1 mom. Föreskrifterna i 15 § angående tjänstledighetsavdrag skola äga
motsvarande tillämpning å extra lärare.

2 mom. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten eller till följd
av våld eller annan misshandel, som lärare utsatts för på grund av sin tjänst,
med därav föranledd sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall läraren

a) åtnjuta oavkortad lön intill dess 180 dagar förflutit från dagen för
olycksfallet, våldet eller misshandeln, därvid i förekommande fall ferietid
icke skall inräknas;

b) vidkännas B-avdrag för tid därutöver, så framt ej skolöverstyrelsen på
grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att avdrag icke
skall äga rum eller att A-avdrag skall tillämpas.

Tjänst ledighet.

76

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

övriga bestämmelser

för extra
lärare.

Timlärare.

Pensionerade

lärare.

3 mom. Vad i 1 mom. stadgas äger motsvarande tillämpning, där extra
lärare i tjänsten ådragit sig yrkessjukdom, varom förmäles i lagen om försäkring
för vissa yrkessjukdomar, eller smittsam sjukdom, som enligt epidemilagen
skall anmälas till vederbörande myndighet, så ock där han förbjudits
att tjänstgöra till förekommande av smittas spridning.

4 mom. Vid tjänstledighet av annan anledning än i 1 och 2 mom. sägs
skall extra lärare vidkännas C-avdrag.

47 §.

För extra lärare skola i tillämpliga delar gälla följande bestämmelser.

10 § 3 mom. angående undervisning i annan läroanstalt,

20 § 1 mom. angående tjänstgöringshinder, dock att det ankommer på
skolstyrelsen att efter av skolöverstyrelsen givna direktiv och efter hörande
av vederbörande folkskolinspektör besluta, huruvida avlöning skall utgå,

21 § angående kallortstillägg, därvid tillägget dock skall utgå med följande
belopp för varje dag, läraren innehar anställning:

K al I o r t sk h ss

I II] III IV V VI

Kallortstillägg, kronor...... 0.25 0.40 0.65 1.— 1.50 2.—

22 § angående språktillägg, därvid tillägget dock skall utgöra 55 öre för
varje dag, läraren innehar anställning,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

25—27 §§ angående rörligt tillägg,

37—39 §§ angående tjänstebostad med undantag för bestämmelsen i 39 §
andra stycket. Hyresavdraget skall dock ske med nedanstående belopp för
varje dag extra lärare innehar anställning:

Hyresgrupp

i ^ " ii iii iv vigsel VII VIII IX

Hyresavdrag, kronor____ 0.90 1.15 1.35 1.60 1.80 2.05 2.30 2.50 2.75

6 kap. Timlärare och pensionerade lärare.

48 §.

För timlärare fastställes arvode och meddelas övriga avlöningsbestämmelser,
som ej avses i 1 kap., av Kungl. Maj:t.

49 §.

Uppehälles tjänst med full tjänstgöring av lärare, vilken åtnjuter tjänstepension
av statsmedel enligt för folk- och småskollärare gällande bestämmelser,
skall dagarvode utgå med

12 kronor för lärare, som tjänstgör i folkskola, och

8 kronor för lärare, som tjänstgör i småskola, i mindre folkskola eller som
biträdande lärare.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

77

7 kap. Lönenämnd.

50 §.

För beredning av ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente
jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser, skall finnas en lönenämnd.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena
böra vara representerade, skall bestå av en av Kungl. Majit förordnad ordförande
samt sex likaledes av Kungl. Majit utsedda ledamöter.

Lönenämndens ordförande och ledamöter förordnas för en tid av högst
tre år i sänder.

I enahanda ordning, som ovan sagts, utses suppleanter för ordföranden och
ledamöterna.

Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Maj :t.

8 kap. Reglementets tillämplighet m. m.

51 §.

1 mom. Såsom förutsättning för reglementets tillämpning å lärare, vilken
omedelbart före reglementets ikraftträdande innehar i reglementet avsedd
ordinarie tjänst, skall gälla

a) att läraren övergått till de provisoriska avlöningsbestämmelserna under
budgetåret 1941/42 för lärare vid folk- och småskolor m. fl. enligt kungörelsen
den 13 juni 1941 (nr 448) samt

b) att läraren icke före viss av Kungl. Majit fastställd tidpunkt till vederbörande
skolstyrelse skriftligen anmält, att han icke vill underkasta sig
reglementets villkor och bestämmelser.

2 mom. Lärare, å vilken reglementet vinner tillämpning, må icke bibehålla
personlig lönefyllnad, varom förmäles i 6 punkten kungörelsen den 26 november
1937 (nr 901) med vissa bestämmelser i anledning av ny lönereglering
från och med den 1 januari 1938 för lärare vid folk- och småskolor.

3 mom. Ordinarie lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall
vara pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest ändrade
bestämmelser rörande de förmåner eller ersättningar m. m., om vilka
förmäles i nedan angivna delar av reglementet.

2 § 2 mom. angående nedsättning av avlöning i vissa fall,

16 § 2. angående viss militärtjänst i fredstid,

22 § angående språktillägg,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

24 § angående ersättning för flyttningskostnad,

28—35 §§ angående sjukvård,

37—39 §§ angående tjänstebostad.

78

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Ordinarie lärare skall vidare vara underkastad vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
än i 5 § föreskrives, där detta genom beslut av Kungl. Maj:t och
riksdagen honom ålägges, eller den jämkning i åligganden, som i behörig
ordning varder för honom bestämd.

4 mom. Lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, är jämväl pliktig
att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med 10 procent eller
mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader, efter
prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen underkasta sig minskning av lönen
nied högst 5 procent av de i reglementet upptagna beloppen.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår lärare,
å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

1. Lärare, som omedelbart före reglementets ikraftträdande innehar
ordinarie befattning, varom i reglementet är fråga, skall om han efter ikraftträdandet
kvarstår i samma befattning eller samtidigt med ikraftträdandet
tillträder annan ordinarie tjänst vid folkskoleväsendet, i nedan angivna fall
placeras i löneklass på sätt framgår av följande bestämmelser.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med samma ordningsnummer
som omedelbart dessförinnan, bibehåller han den placering i löneklass,
som tillkommit honom omedelbart före ikraftträdandet.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med ordningsnummer, vilket
med en eller två enheter överstiger ordningsnumret för lärares förutvarande
lönegrad, placeras han en respektive två löneklasser högre än omedelbart
före ikraftträdandet.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med ordningsnummer, vilket
med en enhet understiger ordningsnumret för lärarens förutvarande lönegrad,
placeras han en löneklass lägre än omedelbart före ikraftträdandet.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning äger läraren rätt
att taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas hava tillhört
den löneklass, i vilken han var placerad omedelbart före ikraftträdandet.

2. Icke-ordinarie lärare, som under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller
del därav varit inplacerad i löneklass, skall vid reglementets ikraftträdande
eller första därefter erhållna anställning placeras i löneklass på sätt nedan
angives, där ej annat följer av vad i sista stycket av denna punkt sägs.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

79

Placering i löneklass vid första anställning

Senaste placering

efter reglementets ikraftträdande

i löneklass före

reglementets

ikraftträdande

extra ordinarie lärare vid
skola med årlig lästid av

Extra

lärare

39 veckor

364/7 veckor

6

6

6

6

7

7

7

7

8

8

8

8

9

9

9

9

10

10

10

10

11

11

11

11

14

14

13

14

15

15

14

15

16

16

15

16

17

17

16

17

18

18

17

18

19

19

18

19

För bestämmande av tidpunkt för eller i förekommande fall för omedelbar
löneklassuppflyttning i anställning efter reglementets ikraftträdande
äger läraren rätt att taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller
beräknas hava tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före
ikraftträdandet.

Därest icke-ordinarie lärare, som med stöd av ovanstående föreskrifter
inplacerats i löneklass, sedermera övergår till annan tjänst som extra ordinarie
eller extra lärare, skall han, där ej annat följer av vad i sista stycket
av denna punkt sägs, bibehålla såväl sin löneklassplacering som rätt till
löneklassuppflyttning, dock med här nedan angivna undantag:

a) övergår folkskollärare från extra ordinarie anställning vid skola med
364/t veckors årlig lästid till extra anställning, skall han placeras en löneklass
över den, i vilken han å den förra tjänsten var placerad.

b) övergår folkskollärare från extra anställning till extra ordinarie anställning
vid skola med 36 4/t veckors årlig lästid, skall han placeras i löneklassen
närmast under den, i vilken han å den förra tjänsten var placerad.

Vad här ovan sägs skall icke äga tillämpning, såvitt vid lärarens tillträdande
av den nya anställningen avbrott å mer än tre år i följd förelegat i
lärarens anställning inom undervisningsväsendet, ej heller å lärare, som efter
frånträdande av anställning såsom folkskollärare tillträder anställning såsom
småskollärare, lärare vid mindre folkskola eller biträdande lärare, eller
å lärare, som efter frånträdande av sådan anställning, som sist berörts, tillträder
anställning såsom folkskollärare.

3. örn lärare med stöd av bestämmelserna i punkt 2 eller punkt 6 skall såsom
extra lärare åtnjuta avlöning efter någon av löneklasserna 9—11 eller
17—19, skola följande belopp för varje dag av lästiden utgå:

80

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Löneklass

nr

Ort

s g r

upp

A

B

C

D

E

F

G

H

I

D

a g b e 1 o p p,

kron

o r

9

11.—

11.50

12.—

12.40

12.90

13.30

13.80

14.30

14.70

10

11.50

12.—

12.50

13.—

13.50

14.—

14.40

14.90

15.40

11

12.—

12.60

13.10

13.60

14.10

14.60

15.10

15.60

16.10

17

16.80

17.50

18.10

18.80

19.40

20.10

20.70

21.40

22.—

18

18.—

18.70

19.40

20.10

20.80

21.40

22.10

22.80

23.50

19

19.20

20.-

20.70

21.40

22.10

22.80

23.50

24.20

25.—

4. Vinner i punkt 2 avsedd lärare befordran till ordinarie tjänst, skall vid
tillgodoräkning av tjänstetid för placering i löneklass å den ordinarie tjänsten
varje tidsperiod, som föregått uppflyttning en löneklass såsom icke-ordinarie
före eller i samband med reglementets ikraftträdande, anses utgöra tre år.

5. De i 1 § 2 mom. första stycket a) och b) upptagna villkoren för extra
ordinarie anställning skola icke äga tillämpning å lärare, som efter avlagd
vederbörlig examen under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller del därav
haft anställning såsom lärare med full tjänstgöring inom det statliga eller
det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet.

6. Kvinnlig folkskollärare skall under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943
åtnjuta lön enligt en löneklass, som är närmast lägre än den, i vilken hon,
enligt detta reglemente och förevarande övergångsbestämmelser skall vara
placerad.

7. Avdrag å avlöning under ferier enligt 18 § eller 42 § 1 mom. i detta
reglemente skall icke äga rum förrän efter utgången av läsåret 1942/43.

8. Till manlig lärare vid småskola eller mindre folkskola ävensom till
biträdande manlig lärare skall utgå lönetillägg med 510 kronor för år räknat.
Å lönetillägget skall icke utgå rörligt tillägg.

9. Reglementets bestämmelser angående ordinarie lärare vid mindre folkskola
och ordinarie biträdande lärare skola äga motsvarande tillämpning å
dylika lärare, vilka anställts tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra
månaders uppsägning.

10. Beträffande barntillägg skola följande bestämmelser lända till efterrättelse,
så framt icke Kungl. Majit finner skäl att för visst fall annorlunda
bestämma:

Barntillägg skall tillkomma lärare, vilken omedelbart före den 1 juli
1939 eller vid utgången av vårterminen nämnda år åtnjutit avlöning enligt
avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor samt å vilken bestämmelserna
i kungörelsen den 13 juni 1941 (nr 448) ägt tillämpning från
och med den 1 juli 1941 eller därefter, dock senast från och med början av
höstterminen samma år. Såsom förutsättning för att lärare, som innehade anställning
såsom vikarierande lärare under vårterminen 1939, må komma i åtnjutande
av barntillägg skall därjämte gälla, att tjänstgöring såsom vikarie
omfattat hela nämnda vårtermin.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

81

Barntillägg skall icke tillkomma timlärare.

Barntillägg skall utgå med 9 kronor för månad för varje barn, för vilket
lärare omedelbart före den 1 juli 1939 eller beträffande läsårsavlönad lärare
vid utgången av vårterminen 1939 ägt åtnjuta barntillägg enligt föreskrifterna
i kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 12) med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och smäsbolor m. fl.

För tid, då lärare åtnjutit tjänstledighet och därvid varit skyldig vidkännas
C-avdrag, skall barntillägg icke utgå.

I övrigt skola bestämmelserna ! §§ 5—9 kungörelsen den 15 juni 1939
(nr 428) angående barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
äga motsvarande tillämpning.

S‘>|(| 1

i 0*1
■vmull

rt

>ti

lil

•f \

I <

fen i Hav!;'' t Itiv
ian

, >

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 202.

9

82

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Bilaga 1 b.

Kungl. Majrts

Förslag

till

avlöningsreglemente för nomadlärare.

1 §•

Folkskolans avlöningsreglemente skall i tillämpliga delar gälla för nomadlärare,
där ej nedan annorlunda stadgas.

2 §.

Lärare vid byskola skall jämställas med folkskollärare vid skola med 39
veckors årlig lästid, lärare vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, med biträdande
lärare och annan lärare vid visteskola med småskollärare.

3 §-

Vad i folkskolans avlöningsreglemente sägs örn folkskolinspektör och skolstyrelse
skall i fråga örn nomadlärare gälla nomadskolinspektören.

Beslut om placering i löneklass fattas dock av skolöverstyrelsen samt beslut
angående tjänstebostad och därmed sammanhängande frågor av domkapitlet.

4 §.

I stället för 4 § folkskolans avlöningsreglemente gäller, att nomadlärare är
underkastad föreskrifterna i nomadskolstadgan samt övriga bestämmelser
angående nomadskolväsendet.

5 §.

I stället för 5 § folkskolans avlöningsreglemente gäller, att nomadlärare
är skyldig att under högst 39 veckor årligen meddela undervisning eller verkställa
annat arbete till gagn för nomadskolundervisningen eller utföra andra
uppgifter, som kunna åläggas honom enligt nomadskolstadgan. Undervisningen
skall omfatta för lärare vid byskola minst 28 och högst 30 veckotimmar
samt för lärare vid visteskola minst 24 och högst 28 veckotimmar. Nomadskolinspektören
äger medgiva undantag från vad sålunda föreskrivits i
enlighet med därom meddelade bestämmelser i nomadskolstadgan.

6 §•

I stället för 9 § folkskolans avlöningsreglemente gäller, att ordinarie nomadlärare
är pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie lärartjänst inom
det statliga undervisningsväsendet eller till tjänstgöring å lärartjänst inom det
kommunala undervisningsväsendet, då sådant erfordras för indragning av
övertalig lärartjänst eller då eljest synnerliga skäl därtill äro.

Närmare bestämmelser angående förfarandet vid förflyttning meddelas av
Kungl. Majit.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

83

7 §•

Till nomadlärare utgår lönetillägg med 180 kronor för år räknat; till extra
nomadlärare utgår dock tillägget med 65 öre för varje dag han innehar anställning.

8 §.

Visteskola, som är förlagd utom riket, skall anses tillhöra den ortsgrupp,
som gäller för byskolan i det nomadskoldistrikt, till vilket visteskolan hör.

9 §•

För bostad, som tillhandahålles lärare vid visteskola förlagd till eller i närheten
av nomadlapparnas sommarvisten, skall hyresavdrag icke ske.

10 §.

Fullgöres tjänstgöring å två skolstationer, äger nomadlärare enligt skolöverstyrelsens
bestämmande erhålla skälig ersättning för verkliga utgifter
för resor fram och åter enligt specificerad räkning, dock med tillhopa högst
200 kronor för år.

Extra nomadlärare, som förordnats för kortare tid än tre månader, må
enligt skolöverstyrelsens bestämmande erhålla skälig gottgörelse för resekostnader,
föranledda av förordnandet.

11 §.

I stället för 51 § 1 mom. folkskolans avlöningsreglemente gäller såsom förutsättning
för reglementets tillämpning å lärare, vilken omedelbart före reglementets
ikraftträdande innehar i reglementet avsedd ordinarie tjänst, att
läraren icke före viss av Kungl. Maj:t fastställd tidpunkt till nomadskolinspektören
skriftligen anmält, att han icke vill underkasta sig reglementets
villkor och bestämmelser.

I stället för 51 § 3 mom. sista stycket folkskolans avlöningsreglemente
gäller, att ordinarie lärare skall vara underkastad vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
än i 5 § av förevarande reglemente föreskrives, där detta
genom beslut av Kungl. Majit och riksdagen honom ålägges, eller den jämkning
i åligganden, som i behörig ordning varder för honom bestämd.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår lärare,
å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

De till folkskolans avlöningsreglemente fogade övergångsbestämmelserna
skola äga motsvarande tillämpning å nomadlärare.

84

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Bilaga 2 a.

Förslag

till

folkskolans avlöningsreglemente.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. (lika med bil. 1).

2 mom. Anställes lärare för tjänstgöring i den omfattning, som i 5 § före*
skrives, skall han — där fråga ej är om ordinarie anställning eller örn förordnande
enligt 17 § — erhålla extra ordinarie anställning, därest han uppfyller
gällande föreskrifter för sådan anställning samt därjämte följande förhållanden
föreligga, nämligen:

a) minst tre år skola hava förflutit efter det läraren avlagt examen, som
medför behörighet för tjänsten,

b) läraren skall efter nämnda examen hava tjänstgjort minst 256 dagar
med full tjänstgöring inom det statliga eller det statsunderstödda kommunala
undervisningsväsendet.

Anställning såsom extra ordinarie lärare må dock icke tillträdas före utgången
av det kalenderkvartal, under vilket ovan under a) och b) angivna
tider utlupit.

Uppfyllas ej ovanstående villkor, skall läraren anställas såsom extra lärare,
där ej 49 § angående pensionerade lärare skall tillämpas.

Erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna i detta
moment meddelas av Kungl. Majit.

2-4 §§.

(lika med bil. 1).

5 §.

Undervis- *—3 morn. (lika med bil. 1).

ninqs- k morn. Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare ävensom timlärare äro
skyldighet, skygga utan särskild ersättning fullgöra återlösning, där undervisningen
inställts till följd av smittsam sjukdom, extra ordinarie, extra lärare och timlärare
dock endast för det fall, att de uppburit avlöning under tid, undervisningen
varit inställd.

Reglementets

tillämpnings område.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

85

Inställes, inskränkes eller avkortas undervisningen på grund av krig, krigsfara
eller därmed sammanhängande förhållanden, gäller angående lärares
skyldighet till återläsning vad i föregående stycke stadgas, där ej Kungl.
Maj:t annorlunda föreskriver.

2 kap. Tjänsteförteckning och löneplan för ordinarie lärare.

6 8-

Tjänsteförteckning.

Lönegrad

Tjänst

omfattar föl-

nr

jande löneklas-

ser i löneplan L

Folkskollärare vid skola med 39 veckors årlig lästid ..............

LO 17

17—21

Folkskollärare vid skola med 36 ‘/» veckors årlig lästid ............

LO 16

16—20

Småskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare ..

LO 9

9—13

För kvinnlig lärare skall lönegrad icke omfatta den ovan för lönegraden
angivna högsta löneklassen.

Vid folkskola, där den årliga lästiden för högsta årsklassen understiger den
årliga lästiden för övriga årsklasser, skola samtliga lärare hänföras till den
lönegrad, som föranledes av lästidens längd för sistnämnda årsklasser.

Ändras vid folkskola den årliga lästiden, skall därav berörd lärartjänst
från och med det redovisningsår, den ändrade lästiden helt tillämpas, hänföras
till den lönegrad, som tjänsten med hänsyn till den ändrade lästiden
skall tillhöra.

Utsträckes vid folkskola den årliga lästiden för viss begränsad tid, skall
detta ej föranleda ändring i lärares lönegradsplacering.

7 §•

Löneplan L.

(Ordinarie lärare.)

(lika med bil. 1).

8 §.

1 mom. Den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, fastställes i enlighet Löneklass och

med föreskrifterna i 11—13 §§. ortsgrupp.

Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola åtnjuta lön enligt
en löneklass, som är en klass högre än den, i vilken de äro placerade. Samma
förmån tillkommer jämväl folkskollärare, då den årliga lästiden utsträckts
för viss begränsad tid.

2 mom. (lika med bil. 1).

86

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

LöneUass och
ortegrupp.

3 kap. Ordinarie lärare.

9—12 §§.

(lika med bil. 1).

13 §.

1—2 mom. (lika med bil. 1).

3 mom. I andra---(lika med bil. 1)---eller barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 § 1 mom.
a) avses varit tjänstledig, hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under---(lika med bil. 1)---enligt 11 §.

4—6 mom. (lika med bil. 1).

14—39 §§.

(lika med bil. 1).

4 kap. Extra ordinarie lärare 40

§.

Extra ordinarie folkskollärare skall vara placerad i lönegrad LEo 15,
som omfattar löneklasserna 14—18, samt extra ordinarie småskollärare,
extra ordinarie lärare vid mindre folkskola och extra ordinarie biträdande
lärare i lönegrad LEo 7, som omfattar löneklasserna 6—10.

För kvinnlig extra ordinarie lärare skall lönegrad icke omfatta den ovan
för lönegraden angivna högsta löneklassen.

Till extra ordinarie lärare utgår under anställningstiden för varje dag av
lästermin lön enligt följande löneklasser och ortsgrupper:

Löne-

Orts

g r u

P P

klass

A

B

C

D

E

F

G

H

I

D a

g b e 1 c

p p, k

rönö

r

Till folkskollärare.

11

14.—

14.60

15.10

15.70

16.30

16.90

17.40

18.-

18.60

15

14.80

15.40

16.—

16.60

17.20

17.80

18.40

19.-

19.60

16

15.70

16.30

16.90

17.50

18.10

18.70

19.40

20.—

20.60

17

16.80

17.50

18.10

18.80

19.40

20.10

20.70

21.40

22.—

18

18.—

18.70

19.40

20.10

20.80

21.40

22.10

22.80

23.50

Till småskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare.

6

9.50

9.90

10.30

10.70

11.10

11.50

11.90

12.30

12.70

7

10.—

10.40

10.90

11.30

11.70

12.10

12.50

13.—

13.40

8

10.50

11.—

11.40

11.90

12.30

12.70

13.20

13.60

14.—

9

IL—

11.50

12.—

12.40

12.90

13.30

13.80

14.30

14.70

10

11.50

12.—

12.50

13.—

13.50

14.-

14.40

14.90

15.40

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

87

Föreskrifterna i 8 g 1 mom. andra stycket samt 2 mom. skola äga motsvarande
tillämpning å extra ordinarie lärare.

41 §.

1 mom. (lika med bil. 1, 40 g 1 morn.). Löneklass och

2 mom. Extra ordinarie lärare, som erhåller annan extra ordinarie tjänst, ort*0lr“PPäger
bibehålla den placering i löneklass han före tillträdandet av den nya
tjänsten innehade.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i ovan angivna
fall äger lärare taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas
hava tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före tillträdandet
av den nya tjänsten.

Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å tjänstgöring, efter vilken avbrott
å mer än tre år i följd förelegat i lärarens anställning inom undervisningsväsendet.

3 mom. I annat fall---(lika med bil. 1, 40 g 3 morn.)----— eller

barnhem. . i-, • ,.:.• ■,

Läraren må icke tillgodoräkna: • .. - ( ,

a) tid, under vilken han åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 g 1 mom.

a) avses varit tjänstledig, hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,
{ ,!h!

b) tid, under---(lika med bil. 1, 40 g 3 mom.)---enligt 11 §.

A mom. (lika med bil. 1, 40 § 4 morn.).

• lii t- <• i .-’;!

42 g.

(lika med bil. 1, 41 g).

43 g. 1

Å extra ordinarie lärare skola följande bestämmelser äga motsvarande tilllämpning.

10 § 3 mom. angående undervisning i annan läroanstalt,

20 § angående tjänstgöringshinder och avstängning m. m.,

21 § angående kallortstillägg, därvid tillägget dock skall utgå med följande
belopp för varje dag, läraren innehar anställning:

K a|d lortskla ss
I II III |IV V VI

Kallortstillägg, kronor....... 0. 25 15 0.40 0.65 1.— Tf 1.50 g 2.—

22 § angående språktillägg, därvid tillägget dock skall utgöra 55 öre för
varje dag, läraren innehar anställning,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

25—27 §§ angående rörligt tillägg,

28—36 §§ angående sjukvård och begravningshjälp samt

övriga bestämmelser

för extra
ordinarie
lärare.

Tjänstledig het.

88

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

37—39 gg angående tjänstebostad, därvid hyresavdraget dock skall ike med
nedanstående belopp för varje dag, läraren innehar anställning:

Hyresgrupp

I II III IV V VI VII VIII IX

Hyresavdrag, kronor 0.90 1.15 1.35 1.60 1.80 2-05 2.30 3.50 2.75

..''-nili* >ni :!?-» tiiinuu T.-Utubo moa f.l •••''»cnib■« .''i .utoc; .

5 kap. Extra lärare.

44 g.

1 “ 1 (lika med bil. l)lt!"

. -si •» t*.i >- lif,i !m t .Viii*

45 §.

1 morn. (lika med bil. 1). ''*• ''::t 11 1 ui> .!? ;,»•<>;

2 morn. För löneklassplacering----(lika med bil. 1) — —--eller

barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 g 1 mom.
a) avses varit tjänstledig, hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under---(lika med bil. 1)--— delar gälla.

3 morn. (lika med bil. 1).

a .• o, -i •: ? :■ ''• ■■ *

46—47 gg.

(lika med bil. 1).

6—8 kap.

48—51 gg.

(lika med bil. 1).

Detta reglemente---(lika med bil. 1)---erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

1. Lärare, som---(lika med bil. 1)---före ikraftträdandet.

2. Icke-ordinarie lärare, som under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller
del därav varit inplacerad i löneklass, skall vid reglementets ikraftträdande
eller första därefter erhållna anställning placeras i den löneklass han senast
tilhörde, där ej annat följer av vad i sista stycket av denna punkt sägs.

För bestämmande av tidpunkt för eller i förekommande fall för omedelbar
löneklassuppflyttning i anställning efter reglementets ikraftträdande äger
läraren rätt att taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas
hava tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före ikraftträdandet.

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

89

Därest icke-ordinarie lärare, som med stöd av ovanstående föreskrifter inplacerats
i löneklass, sedermera övergår till annan tjänst som extra ordinarie
eller extra lärare, skall han, där ej annat följer av vad i sista stycket av denna
punkt sägs, bibehålla såväl sin löneklassplacering som rätt till löneklassuppflyttning,
dock med här nedan angivna undantag.

Vad här ovan sägs skall icke äga tillämpning, såvitt vid lärarens tillträdande
av den nya anställningen avbrott å mer än tre år i följd förelegat i
lärarens anställning inom undervisningsväsendet, ej heller å lärare, som efter
frånträdande! av anställning såsom folkskollärare tillträder anställning såsom
småskollärare, lärare vid mindre folkskola eller biträdande lärare, eller å
lärare, som efter frånträdande av sådan anställning, som sist berörts, tillträder
anställning såsom folkskollärare.

3. Om lärare med stöd av bestämmelserna i punkt 2 eller punkt 6 skall
såsom extra lärare åtnjuta avlöning efter någon av löneklasserna 11 eller 19,
skola för varje dag av lästiden utgå följande belopp:

.. . i ftin3ki *:«. j. ; Torun>1 ilo! .•■■»''it m.''

Löne-

klass

nr

Ortsgrupp

A

B

C

D

E

F

G

H

1

Dagbelopp, kronor

11

19

12.—

19.20

12.60

20.-

13.10

20.70

13.60

21.40

14.10

22.10

14.60

22.80

15.10

23.50

15.60

24.20

16.10

25.—

4—6. Vinner i---(lika med bil. 1)---vara placerad.

7. Avdrag å avlöning under ferier enligt 18 § detta reglemente skall icke
äga rum förrän efter utgången av läsåret 1942/43.

8—10. Till manlig---(lika med bil. 1)---motsvarande til lämpning.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 202.

7

90

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

-cl t*0h:•<:>; i ri(-;Vi?j,yo vji ? »if f*■»f*; hu«>. /nj.-siiJ »- i •;.fsi5*''i<• ''•?

''■m.ij-n/x .> ni’ /. 3- lii) ’w: i ■ ; i-;nn "•■[.••<.* *>• tio* i <■ c..r r-i,Uj

m“,m »0 vi: . «,i< j/, ■[•''.?.- ,r>■ ! t.-a* Bilaga 2 b.

E i;i< firl mo/ ?. rtir-mdgmdit»n« »1 ni- fiivis* ulludodK

, - . Förslag

• till

■'' ■ ii■ .1 ^ ■ ''i ■''

avlöningsreglemente för nomadlärare.

t. Tr «v .v: »viii! i''?i; i •> v;i t* i v •■••ii. (lil .‘Jim i;H'' :ii 1-0

§§. - I., . ; . i: - lill), . .

(lika med -bil. 1). ■< • wrd^izttit -i-ui

* i ‘ 7 §. ■ ''-i- : i /•< I.''

Till nomadlärare utgår lönetillägg med 180 kronor för år räknat; till extra
ordinarie och extra nomadlärare utgår dock tillägget med 65 öre för varje
dag han innehar anställning.

8—9 §§.

(lika med bil. 1).

4i ‘ ■ 1 (»!» •’ 01 .C| 5**. t*, t ‘«i .1 . t * *i.•: ; v. ''• '' i ■■ -.i’ i

10 §.

Fullgöres tjänstgöring---(lika nied bil. 1)---för år. 7 . < i—t

Extra ordinarie och extra nomadlärare, som förordnats för-kortåre tid än
tre månader, må enligt skolöverstyrelsens bestämmande erhålla skälig gottgörelse
för resekostnader, föranledda av förordnandet.

11 §•

(lika med bil. 1).

Detta reglemente---(lika med bil. 1)---å nomadlärare.

428149. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.