18
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
XJtskottet.
Nr 137.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1942 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa frågor rörande undervisningen vid de tekniska
högskolorna m. m.
(2:a avd.)
l:o) Extra undervisningskurser vid de tekniska högskolorna m. m.
I propositionen nr 256 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 30 april 1942, under
punkten l:o) föreslagit riksdagen att förklara sig icke ha något att erinra
mot att återstoden av det på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisade reservationsanslaget till Extra undervisningskurser vid de
tekniska högskolorna m. m. må disponeras på sätt departementschefen i
nämnda statsrådsprotokoll angivit.
På tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade 1941
års riksdag ett reservationsanslag av 72,000 kronor till Extra undervisningskurser
vid de tekniska högskolorna m. m. Den extra undervisningen var avsedd
för sådana studerande vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska
institutet, tandläkarinstitutet och de tekniska högskolorna, som på grund
av beredskapstjänstgöring hindrats i eller nödgats avbryta sina studier och
skulle meddelas huvudsakligen under sommarferierna 1941, vid tekniska
högskolan i Stockholm eventuellt även under senare delen av vårterminen
1941.
Det anvisade anslaget har hittills icke behövt i sin helhet tagas i anspråk.
Då extra undervisning av ifrågavarande slag enligt departementschefens
mening borde anordnas även år 1942, har departementschefen förordat, att
å anslaget återstående medel skulle få användas för bestridande av därmed
förenade kostnader.
Då Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
19
att riksdagen må förklara sig icke hava något att erinra
mot att återstoden av det på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget till
Extra undervisningskurser vid de tekniska högskolorna
m. m. må disponeras på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 30 april
1942 angivit.
2:o) Utbildningen av arkitekter vid Chalmers tekniska högskola.
I förevarande proposition har Kungl. Majit vidare under punkten 2:oj
föreslagit riksdagen att dels besluta, att avdelningen för arkitektur vid Chalmers
tekniska högskola skall bibehållas; dels ock medgiva, att lokaler för
nämnda avdelning må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
30 april 1942 förordat.
Vid 1937 års riksdag beslöts, att högre avdelningen av Chalmers tekniska
institut skulle omorganiseras till en teknisk högskola. Institutets sex fackavdelningar
skulle i mer eller mindre förändrad form bibehållas, dock att
frågan om bibehållande av fackavdelningen för husbyggnad skulle underkastas
ytterligare utredning. I avvaktan på denna utredning skulle sistnämnda
fackavdelning bibehållas tills vidare. Avdelningen benämnes numera
»avdelningen för arkitektur».
Arkitekturavdelningens lokaler utgöras för närvarande av ett rum för
lärare och samlingar samt en ritsal, belägna i den av Göteborgs stad ägda
fastigheten Vasagatan 50.
I samband med beslutet om omorganisation av Chalmers tekniska institut
till teknisk högskola anvisades för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag
av 300,000 kronor för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för väg- och vattenbyggnad vid högskolan.
I skrivelse den 31 augusti 1937 anmälde styrelsen för högskolan, att den
nya byggnaden tänkts planerad på sådant sätt, att med viss ändring av densamma
även arkitekturavdelningen skulle kunna inrymmas i ena byggnadsflygelns
översta våning utan ändring av underliggande våningar. Beslut i
fråga örn arkitekturavdelningen skulle kunna anstå, till dess byggnaden
uppförts till och med tredje våningen.
1941 års riksdag anvisade för ifrågavarande byggnadsföretag på tilläggsstat
II till riksdagen för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av
700,000 kronor.
I 1942 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 6, punkt 5)
föreslog Kungl. Majit riksdagen att medgiva, att nämnda reservationsanslag
skulle få från och med budgetåret 1942/43 tagas i anspråk oberoende
av de för dylikt anslag eljest gällande förutsättningarna. Vid sin anmälan
20
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
av ärendet anförde departementschefen bland annat, att han förutsatte, att
jämväl hittills icke disponerade medel av omförmälda reservationsanslag å
300,000 kronor skulle få tagas i anspråk för byggnadsföretaget, vilket i mars
1941 av civila byggnadsutredningen kostnadsberäknats till 1,530,000 kronor
jämte 120,000 kronor för arkitekturavdelningen. Beträffande förslaget
örn att inom nybyggnaden även skulle inrymmas nya lokaler för sistnämnda
ändamål, yttrade departementschefen, att han icke då vore beredd att tillstyrka
detta förslag, bland annat emedan frågan örn arkitekturavdelningens
bibehållande befunne sig under utredning av de sakkunniga för den högre
tekniska undervisningen.
Riksdagen (skrivelse 1942: 81) biföll Kungl. Maj:ts förslag. Genom beslut
den 10 april 1942 har Kungl. Majit medgivit, att uppförandet av byggnaden
för avdelningen för väg- och vattenbyggnad må påbörjas.
1934 års Chalmerssakkunniga, vilkas förslag låg till grund för 1937 års
riksdagsbeslut örn omorganisation av Chalmers tekniska institut till en teknisk
högskola, hade föreslagit nedläggande av ifrågavarande arkitekturavdelning.
Dåvarande departementschefen och 1937 års riksdag förutsatte emellertid,
att frågan skulle upptagas till förnyad omprövning. Så har nu skett, i
det att styrelserna för de tekniska högskolorna framlagt en utredning, vilken
utmynnat i förslag örn arkitekturavdelningens bibehållande och utvidgning.
Till stöd härför Ilar framhållits framför allt det växande behovet av arkitekter.
Framställningen har tillstyrkts av 19J/J års sakkunniga för den högre
tekniska undervisningen.
Departementschefen har för egen del anfört:
De förslag om nedläggande av fackavdelningen för husbyggnad vid Chalmers
tekniska institut, som tidigare framlagts, synas i första hand ha grundats
på det förhållandet, att rekryteringen av studerande till denna avdelning
varit av mindre omfattning. Detta torde i sin tur väsentligen lia berott
på, att undervisningen vid avdelningen före 1937 års omorganisation
icke stod på samma plan som motsvarande undervisning vid tekniska högskolan
i Stockholm. Sedan en ändring av sistnämnda förhållande numera
inträtt, har även, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, en tydlig
ökning av elevtillströmningen ägt rum. Teknikens framsteg och den allmänna
utvecklingen ha även medfört ökat behov av högskoleutbildade fackmän
på husbyggnadsområdet, bland annat inom det statliga och kommunala
byggnadsväsendet. Åren närmast före det pågående kriget rådde till
och med en betydande brist på svenska arkitekter, vilken föranledde tillkallandet
i icke ringa utsträckning av utländska sådana. Ehuru även arkitektbehovet
givetvis påverkas av konjunkturväxlingarna, torde det dock kunna
anses klarlagt, att den nuvarande utexamineringen av arkitekter inom landet
i vart fall icke är för stor. Snarare torde, såsom i utredningen framhållits,
ett behov föreligga av ökad examinationskapacitet på detta område.
Frågan gäller därför närmast, huruvida tekniska högskolan i Stockholm
kan och bör mottaga även det antal arkitektelever, som nu utbildas vid
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
21
Chalmers tekniska högskola. Enligt den föreliggande utredningen kan en
dylik koncentration ej ske utan utvidgning av lokalerna och dubblering av
vissa lärartjänster vid tekniska högskolans i Stockholm arkitekturavdelning.
Särskilt har till stöd härför framhållits, att undervisningen till stor del
måste vara individuell. En överflyttning skulle därför icke medföra besparingar
av sådan storlek, att de skulle uppväga olägenheterna härav.
Med hänsyn till anförda förhållanden tala enligt min mening övervägande
skäl för, att arkitekturavdelningen vid Chalmers tekniska högskola bör
bibehållas. Huruvida avdelningen därjämte, på sätt föreslagits, bör utvidgas,
torde — såsom förslagsställarna synas ha förutsatt — böra upptagas
till behandling framdeles under mera gynnsamma statsfinansiella förhållanden.
Sådana ändringar, vilka icke medföra kostnadsökning för statsverket
och som syfta till en förbättring av undervisningen, torde dock
kunna genomföras redan nu. Speciell undervisning i fråga örn landsbygdens
byggnadsproblem torde sålunda böra införas i den mån så kan ske utan
merkostnad. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela beslut i
dylika hänseenden.
Med den ståndpunkt jag intagit till frågan örn arkitektutbildningen vid
Chalmers tekniska högskola följer att avgörande redan nu bör träffas i fråga
om nya lokaler för avdelningen. Dessa skulle enligt framlagda förslag anordnas
i nybyggnaden för väg- och vattenbyggnadsavdelningen, vars ena flygel
skulle påbyggas för ändamålet. De nya lokalerna äro beräknade för ett något
större elevantal än det nuvarande. Byggnadskostnaden för avdelningens lokaler
har i mars 1941 efter en i besparingssyfte verkställd omarbetning av ritningarna
av civila byggnadsutredningen beräknats till 120,000 kronor. Jag
tillstyrker, att denna påbyggnad genomföres i sammanhang med nybyggnaden
i övrigt. Då för byggnadsföretaget, vilket torde komma att påbörjas i år,
hittills anvisats anslag på 1,000,000 kronor, behöver vad sålunda förordats
icke nu medföra anvisande av ytterligare anslagsmedel.
Utskottet, som icke velat motsätta sig bifall till Kungl. Majlis förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) besluta, att avdelningen för arkitektur vid Chalmers
tekniska högskola skall bibehållas;
b) medgiva, att lokaler för nämnda avdelning må anordnas
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 30 april 1942 förordat.
Stockholm den 28 maj 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Utskottet.
Närvarande: se linder utlåtandet nr 136.