Statsutskottets utlåtande Nr 11.
1
Nr 11.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1942 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1942j43 under riksstatens elfte huvudtitel,
avseende anslagen inom folkhushållningsdepartementets
verksamhetsområde.
(2:a avd.)
Inledning.
I det vid propositionen nr 1 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
folkhushållningsärenden för den 3 januari 1942 har chefen för folkhushållningsdepartementet
såsom inledning till elfte huvudtiteln lämnat en redogörelse
för de mera betydande ändringar i krisförvaltningen, som ägt rum
sedan närmast föregående redogörelse lämnats riksdagen, och därvid anfört
bland annat följande.
De ändringar som under år 1941 vidtagits beträffande de centrala
krisorganens organisation äro med undantag av utbyggnaden av
statens priskontrollnämnd icke av mera genomgripande betydelse. Vad priskontrollnämnden
angår må erinras om att dess organisation i väsentliga hänseenden
omlagts på grund av att statsmakterna med anledning av skärpningen
av krisläget föranletts att genomföra en ny prisregleringslag den 13 juni 1941
(nr 370), varigenom de priskontrollerande organens befogenheter med avseende
å priskontrollen utvidgats.
Enligt den för priskontrollnämnden gällande instruktionen den 20 juni
1941 (nr 482) åligger det nämnden att under Kungl. Majit handhava ledningen
av den under rådande utomordentliga förhållanden erforderliga
övervakningen av den allmänna prisutvecklingen i landet ävensom att
handhava de övriga uppgifter som av Kungl. Majit till nämnden överlämnas.
Angående den närmare innebörden av priskontrollnämndens särskilda
åligganden må hänvisas till instruktionen.
Priskontrollnämnden skall bestå av en ordförande och chef samt minst
två och högst åtta ledamöter (för närvarande sju). Inom nämnden skola
finnas, förutom ett gemensamt kansli, sektioner till det antal och med de
huvudsakliga verksamhetsområden som Kungl. Majit bestämmer. För närvarande
finnas jämlikt Kungl. Majits beslut den 28 juni 1941 inom nämnden
följande sektioner, nämligen en sektion för ärenden rörande järn- och
metallprodukter, en sektion för ärenden rörande bränslen och trävaror, en
sektion för ärenden rörande textilprodukter, en sektion för ärenden rörande
läder och skor, en sektion för ärenden rörande kemisk-tekniska produkter,
en sektion för ärenden rörande livsmedel, en sektion för ärenden rörande
diverse produkter (allmän sektion), en sektion för ärenden rörande importhandeln,
en sektion för ärenden rörande prisövervakning samt en sektion
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 11.
1
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
för utredningar, planläggning och publicering. \ ld nämndens sida ar såsom
rådgivande organ ställt priskontrollnämndens råd, som utses av Kungl.
Maid och för närvarande består av 18 ledamöter. Härjämte äger priskontrollnämnden
utse personer med beprövad erfarenhet om förhållandena inom
särskild näringsgren (tekniskt sakkunniga) att antingen var för sig eller
flera gemensamt fortlöpande biträda nämnden vid utredning och handläggning
av vissa ärenden eller grupper av ärenden, berörande näringsgrenen.
I detta sammanhang må även nämnas, att frågorna om anslag till statens
sockemämnd för nästa budgetår icke behandlas under elfte huvudtiteln
utan under nionde. „ , , t .
Beträffande den lokala k r i s f ö r v a 11 n i n g e n har under det gangna
året den ändringen vidtagits, att i anslutning till den förenamnda omorganisationen
av statens priskontrollnämnd vid kristidsstyrelserna inrattats
särskilda priskontor. Genom kungörelse den 20 juni 1941 (nr 483) har
nämligen Kungl. Majit förordnat, alt kristidsstyrelserna skola, enligt de
närmare föreskrifter priskontrollnämnden utfärdar, biträda nämnden vid
genomförandet av övervakningen av den allmänna prisutvecklingen i landet
samt att för handhavandet av berörda uppgift särskilt priskontor skall
inrättas vid varje kristidsstyrelse.
Även örn såsom av det föregående framgar några mera väsentliga organisatoriska
förändringar inom krisförvaltningen icke vidtagits under 1941,
har emellertid personalstyrkan hos de olika krisorganen på grund av de
vidgade arbetsuppgifterna i hög grad ökats. Antalet befattningshavare den
15 december 1940 och den 15 december 1941 hos centrala krisorgan med av
Kungl. Majit fastställd löneplan framgår av följande tablå.
Lönegrupp i av Kungl.
Majit fastställd löneplan
I (175—300 kr./mån.) . .
II (225—350 kr./mån.)..
III (275—400 kr./mån.) . .
IV (325—550 kr./mån.) . .
V (400—700 kr./mån.) . .
VI (550—850 kr./mån.) . .
VII (700—1 050 kr./mån.)
Befattningshavare med av
Kungl. Majit fastställda
arvoden ..............
Summa befattningshavare* 1 II III IV V VI VII
Krisorgan1
Industri- kommis- sionen |
Bränsle- kommis- sionen |
Livs- medels- kommis- sionen |
Handels- kommis- sionen |
Trafik- kommis sionen |
Pris- kontroll- nämnden |
|||||||
15 / |
15/ |
15/ „ |
15/12 |
15/ /12 |
151 112 |
15/ /12 |
151 112 |
15/ lii |
15/ liz |
15/ /12 |
lii |
|
40 |
41 |
40 |
41 |
40 |
41 |
40 |
41 |
40 |
41 |
40 |
41 |
|
48 |
129 |
13 |
33 |
83 |
131 |
48 |
59 |
7 |
9 |
2 |
10 |
|
29 |
35 |
41 |
44 |
32 |
31 |
11 |
15 |
4 |
7 |
i |
13 |
|
6 |
17 |
20 |
26 |
11 |
25 |
8 |
8 |
— |
2 |
4 |
||
7 |
34 |
3 |
13 |
12 |
11 |
3 |
5 |
2 |
1 |
1 |
4 |
|
36 |
38 |
26 |
35 |
17 |
40 |
10 |
17 |
5 |
5 |
7 |
163 |
|
12 |
16 |
14 |
17 |
10 |
13 |
4 |
4 |
1 |
2 |
l2 |
23 |
|
10 |
13 |
3 |
5 |
9 |
15 |
6 |
6 |
1 |
23 |
|||
12 |
17 |
14 |
29 |
12 |
16 |
3 |
4 |
6 |
7 |
1 |
6 |
|
1(10 |
299 |
[ 134 |
202 |
186 |
282 |
93 |
118 |
25 |
31 |
16 |
57 |
1 För rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap och konjunkturinstitutet gäller
civila avlöningsreglementet. För reservförrådsnämnden och krigsförsäkringsnämnden har
särskild löneplan ej fastställts.
2 Tjänstgör 2 timmar per dag.
3 Därav en med deltidstjänstgöring.
4 Tillfälliga befattningshavare icke inräknade.
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
3
Silvid nu kan förutses torde även under budgetåret 1942/43 de under
folkliushållningsdepartementet lydande myndigheterna böra fortbestå för
handläggning av i samband med krisen uppkomna frågor. I anledning
härav hemställes i det följande, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att anvisa anslag till ifrågavarande organs verksamhet. Jag förutsätter nu
liksom föregående år, att, därest förändringar av en eller annan art i krisorganisationen
bliva genomförda, de anslag för olika ändamål, rörande vilka
förslag nu framläggas, få tagas i anspråk för nära liggande ändamål.
Vad därefter angår grunderna för beräkningen av anslagen till
krisförvaltningen följde man föregående år den principen, att anslagen
i regel upptogos till de belopp som vid bedömningstillfället faktiskt
utgingo. Denna princip bar lett lill att anslagen i år komma att på grund av
utvecklingen väsentligt överskridas. Detta var även förutsett vid anslagens
beräknande. För att i möjligaste mån hålla kostnaderna nere ställas emellertid
anslagen till förfogande för endast ett halvt år åt gången och i samband
därmed underkastas medelsbehovet ingående granskning. Före medlens beviljande
beredes även krisrevisionen tillfälle att granska medelsäskandena.
Även för kommande år torde man kunna antaga att kostnaderna för krisförvaltningen
komma att bliva avsevärt större än de kostnader som beräknas
för motsvarande ändamål för innevarande budgetår. Att med något
större mått av säkerhet beräkna ifrågavarande kostnader för budgetåret
1942/43 är dock icke möjligt på grund av ovissheten om det allmänna lägets
utveckling. Bibehållande av motsvarande beräkningsgrunder som för innevarande
år kommer emellertid med all sannolikhet att leda till att anslagen
för nästkommande budgetår väsentligen överskridas. Detta är självfallet en
betydande olägenhet. Därest man vill undvika denna synes ej föreligga annan
möjlighet än att efter mer eller mindre godtyckliga grunder räkna upp
anslagen. Ett sådant förfaringssätt synes emellertid av flera skäl väsentligt
mera otillfredsställande än hittills tillämpad metod. Den hittills tillämpade
principen bör därför komma till användning även i fortsättningen.
Vad angår anslagen i övrigt under elfte huvudtiteln äro även dessa
i hög grad osäkra. Särskilt framträda vissa mycket betydande kostnader,
vilkas storlek, även örn den yttre krisen fortfarande kommer att bestå, på
grund av olika faktorer likväl kan bliva mycket växlande. Till dessa höra
framför allt förluster på varor, som under rådande förhållanden inköpts av
staten eller under dess medverkan. Vidare kunna ock vissa av de utgifter,
som betingas av det svaga skördeutfallet — som t. ex. förmalningsersättningen
— hänföras till dessa kostnader. Det synes lämpligt alt dessa kostnader
icke nu beräknas å riksstaten utan att, därest de uppkomma under
budgetåret 1942/43, medel till deras bestridande få utgå från förskottsstat.
Jag hänvisar i sistnämnda hänseende till vad chefen för finansdepartementet
anför vid anmälan av finansplanen för nästa budgetår.
Av vad departementschefen sålunda inledningsvis anfört framgår bland
annat, ali några mera väsentliga organisatoriska förändringar inom krisförvaltningen
icke vidtagits under år 1941, men att personalstyrkan hos de
olika krisorganen i hög grad ökats. Detta har betingats av alt genom de
alltmer framträdande svårigheterna på folkförsörjningens område nya och
vidgade arbetsuppgifter befunnits böra läggas på krisadministrationen. Att
merkostnader härigenom i betydande utsträckning måste åsamkas statsver
-
U t skott et.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
ket torde visserligen vara ofrånkomligt, men utskottet förutsätter, att den
strävan till sparsamhet, som gjort sig gällande inom områden, hänförliga
till statens mera normala verksamhet, också i största möjliga grad kommer
till uttryck vid medelsanvisningen till krisorganisationen. Departementschefen
har även erinrat, att för att i möjligaste mån hålla kostnaderna nere
anslagen ställas till förfogande för endast ett halvt år åt gången, att i samband
härmed medelsbehovet underkastas en ingående granskning samt att
krisrevisionen herodes tillfälle att granska medelsäskandena. Utskottet har
under hand inhämtat, att krisrevisionen genom sin granskande och övervakande
verksamhet även på detta område åstadkommit besparingar. Med
den stora ansvällning krisförvaltningen numera erhållit är det i hög grad
angeläget att kontroll utövas över arbetskraftens rationella utnyttjande
och organisationsapparatens anpassning efter olika arbetsuppgifter. Utskottet
utgår ifrån, att krisrevisionen alltjämt med största uppmärksamhet
följer utvecklingen inom krisadministrationen och genom sin kontroll bidrager
till försiktigast möjliga disponerande av de till krisorganens förfogande
ställda anslagsmedlen.
På av departementschefen anförda skäl finner utskottet det adagalagt, att
någon säkrare förhandsbedömning av flertalet anslag under denna huvudtitel
icke låter sig verkställa. Med hänsyn härtill anser utskottet sig böra
godtaga, att anslagen, på sätt departementschefen förordat, i regel upptagas
till de belopp, som vid bedömningstillfället faktiskt utgått.
Mot vad departementschefen anfört i fråga örn bestridande under budgetåret
1942/43 från förskottsstat av vissa utgifter för folkförsörjningen har
utskottet icke funnit anledning till erinran.
Under åberopande av vad utskottet salunda anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva tillkänna vad utskottet här ovan anfört.
Folkhushåliningsdepartementet.
l:o) Folkhushåliningsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 1, sid. 5—7), vilket innebär en anslagshöjning med
17 100 kronor, i främsta rummet betingad av, att avlöningsmedlen för kanslichefen
hos rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap föreslås överförda
till förevarande anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för folkhushallningsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
o
1. Avlöning till departementschefen ......kronor 24 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .......................... » 57 700
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.............. » 30 600
4. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis .......................... » 60 200
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 18 900
Summa kronor 191 400.
b) till Folkhushållning sdepartementet: Avlöningar för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 191400
kronor.
2:o) Folkliusliållningsdepartementct: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majlis förslag (punkt 2, sid. 7 och 8), vilket innebär en av medelsåtgången
betingad anslagshöjning med 3 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhushällningsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 19 600 kronor.
Krisfö rvaltningen.
3:o) Rikskonimissiouen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.
Rikskommissioncn för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 3 och 4, sid. 9—11), vilket innebär
uppförande av formella anslag till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar ett förslagsanslag av 100 kronor;
b) till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader ett förslagsanslag av 100 kronor.
4:o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. Konjunkturinstitutet: Omkostnader.
Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. I enlighet med Kungl.
Majlis förslag (punkterna 5—7, sid. 11 och 12), vilket innebär en höjning
med 3 000 kronor av omkostnadsanslaget och i övrigt oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
alt riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 100 kronor;
6
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
b) till Konjunkturinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 6 000 kronor;
c) till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar ett
reservationsanslag av 100 kronor.
5:o) Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar. Statens reservförrådsnämnd:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 8
och 9, sid. 12—14), vilket innebär höjningar av förevarande två anslag med
respektive 60 000 kronor och 10 000 kronor, betingade av ökning av arbetets
omfattning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Statens reservförrådsnumnd: Avlöningar ett förslagsanslag
av 235 000 kronor;
b) till Statens reservförrädsnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
6:o) Statens industrikommission: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
10, sid. 14—25) föreslagit riksdagen att till Statens industrikommission: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1 879 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 868 000 kronor. Det
av Kungl. Maj:t äskade anslaget fördelar sig i huvudsak på följande sätt:
1) Kommissionens ordförande och ledamöter .......... kronor 117 000
2) Kommissionens råd .............................. » 500
3) Kansliet ........................................ » 235 000
4) Järnavdelningen ................................. » 93 000
5) Verkstadsavdelningen ............................ » 28 000
6) Metallavdelningen ................................ » 102 180
7) Kemiska avdelningen............................. » 412 000
8) Textilavdelningen ................................ » 170 000
9) Läderavdelningen ................................ » 45 000
10) Krigsindustriavdelningen .............. » 81 000
11) Byggnadsavdelningen ............................ » 170 000
12) Skogsindustriavdelningen ......................... » 23 500
13) Utredningsbvrån ................................. » 92 000
14) Prisbyrån ....................................... » 124 000
15) Undanförselbyrån ................................ » 2 400
16) Juridiska byrån.................................. » 39 000
17) Elektriska byrån................................. » 46 000
18) Sakkunniga ..................................... » 100 000.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att industrikommissionen hemställt om
60 000 kronor till inrättande av ett för kommissionens olika avdelningar gemensamt
revisionsorgan.
Kontroll ifråga om de av kommissionen utfärdade ransoneringsbestämmelsernas
efterlevnad hade hittills, framhåller kommissionen, utövats inom vissa
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
7
av kommissionens avdelningar. Handels- och förbrukningsregleringarna hade
emellertid numera erhållit en sådan omfattning, alt en fortlöpande, under
central ledning stående övervakning syntes ofrånkomlig. Kommissionen hade
för avsikt att i särskild skrivelse till Kungl. Maj:t inkomma med förslag om
inrättande av ett för kommissionens samtliga avdelningar gemensamt revisionsorgan.
Kostnaderna för detta torde inbegripas i anslagsbehovet under
budgetåret 1942/43 och syntes icke kunna beräknas till lägre belopp än
60 000 kronor.
Departementschefen har erinrat, att det under 1941 alltmera skärpta krisläget
påverkat industrikommissionens verksamhet. Kommissionen hade utbyggts
med en ny avdelning för skogsindustriella frågor ävensom en elektrisk
byrå, varjämte den tidigare under kansliet sorterande utredningsbyrån
gjorts till en fristående byrå. Även de tidigare inrättade avdelningarna inom
kommissionen hade fått väsentligt ökade arbetsuppgifter på grund av de under
1941 genomförda regleringarna inom olika områden av näringslivet. Såsom
exempel härpå kunde nämnas förbrukningsregleringarna beträffande
cement, koppar och andra viktiga metaller, smörjmedel och gummiringar.
Bemästrandet av de sålunda vidgade arbetsuppgifterna hade, allteftersom
nya regleringar påbjudits, krävt en ständigt ökad personal, vilket i sin tur
medfört stegrade krav på medel för personalens avlönande. Med hänsyn till
ovissheten örn den framtida utvecklingen vore det självfallet mycket svårt
att med något större mått av bestämdhet kunna beräkna medelsbehovet för
nästkommande budgetår.
Till frågan örn inrättande av en särskild revision savdelning har departementschefen
förklarat sig vilja framdeles taga närmare ställning, enär denna
fråga uppenbarligen måste bedömas med hänsyn till behovet av dylik revision
inom krisförvaltningen över huvud.
Utskottet har icke funnit något alt erinra mot de av departementschefen utskottet.
under denna punkt verkställda kostnadsberäkningarna för nästa budgetår.
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår har industrikommissionen
föreslagit anvisande av särskilda medel för inrättandet av ett för kommissionens
samtliga avdelningar gemensamt revisionsorgan, avsett att handhava
kontroll över efterlevnaden av de av kommissionen utfärdade ransoneringsbestämmelserna.
Departementschefen har ansett denna fråga böra
bedömas med hänsyn till behovet av en dylik revision inom krisförvaltningen
över huvud och därför icke biträtt kommissionens ifrågavarande förslag.
Utskottet är ense med departementschefen örn önskvärdheten av att en särskild
ordning skapas för handhavande av den kontrollerande verksamhet,
varom här är fråga. Denna övervakning torde antingen kunna utövas av en
gemensam central myndighet för krisförvaltningen i dess helhet eller genom
särskilda delegationer från de olika krisorganen. För att undgå en ytterligare
utökning av administrationsapparaten på krisförvaltningens område
anser utskottet sig böra understryka önskvärdheten av att den expertis,
8
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
som redan nu finnes företrädd inom krisorganisationen, i lämplig utsträckning
tages i anspråk för ifrågavarande kontrolluppgifter.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Statens industrikommission: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
1 879 000 kronor.
7:o) Statens industrikommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 25—29), vilket innebär en anslagshöjning
med 340 000 kronor, föranledd av utvidgningen av kommissionens verksamhet,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens industrikommission: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 660 000 kronor.
8:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 12, sid. 29—35), vilket innebär en anslagshöjning med
575 000 kronor, betingad av ökade arbetsuppgifter, föranledda främst av
åtgärder för tryggande av vedförsörjningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bränslekommission: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
1 500 000 kronor.
9:o) Statens bränslekommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 35—38), vilket innebär en anslagshöjning med
332 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bränslekommission: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
737 000 kronor.
10:o) Statens livsmedelskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, sid. 38—43), vilket innebär en anslagshöjning med
715 000 kronor, föranledd av ökade arbetsuppgifter, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens livsmedelskommission: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
1 808 000 kronor.
ll:o) Statens livsmedelskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 15, sid. 43—47), vilket innebär en anslagshöjning med
1 220 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 11. 9
att riksdagen må till Statens livsmedelskommission: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 2 900 000 kronor.
12:o) Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 16, sid. 47—54), vilket innebär en anslagshöjning med
1 006 000 kronor, föranledd av nödvändigheten av betydande personalförstärkningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöning alfor
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 3 494 000
kronor.
13:o) Kristidsstyrelserna m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 17, sid. 54—57), vilket innebär en anslagshöjning
med 268 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kristidsstyrelserna m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
1 030 000 kronor.
14:o) Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet. Till förevarande ändamål
har för budgetåret 1941/42 anvisats ett förslagsanslag av 850 000 kronor,
avseende bidrag till kristidsnämndernas verksamhet under år 1941. Enligt
vad departementschefen (punkt 18, sid. 57 och 58) framhållit, torde utgifterna
för bidrag till verksamheten under år 1942 komma att belasta först
riksstaten för budgetåret 1943/44. Med hänsyn härtill äskas icke för nästa
budgetår något anslag till förevarande ändamål, varom utskottet velat
erinra.
15:o) Statens handelskommissiou: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 59 och 60), vilket innebär en anslagshöjning
med 170 000 kronor, föranledd av ökat personalbehov, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens handelskommission: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
600 000 kronor.
16:o) Statens handelskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 20, sid. 60 och 61), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens handelskommission: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
117 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 11. 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
17 :o) Statens trafikkommission: Avlöningar. I enlighet nied Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21, sid. 61—63), vilket innebär en anslagshöjning med 35 000
kronor, föranledd av viss personalökning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens trafikkommission: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 245 000
kronor.
18:o) Statens trafikkommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 22, sid. 63 och 64), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens trafikkommission: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
80 000 kronor.
19:o) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 64—67), vilket innebär en anslagshöjning med
347 000 kronor, betingad av vidtagen omorganisation av nämnden med därav
följande ökat personalbehov, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
468 000 kronor.
20:o) Statens priskontrollnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 67—69), vilket innebär en anslagshöjning med
249 000 kronor, betingad av utvidgningen av nämndens verksamhet, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Om kostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
275 000 kronor.
Statlig lagerhållning m. m.
21 :o) Omkostnader för statlig lagerhållning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 25, sid. 69), vilket innebär en anslagshöjning med 1 500 000
kronor, betingad av bland annat ökade kostnader för lagring av motoralkohol
och skattefri sprit, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
11
22 :o) Omkostnader för statlig inköps- och forsilljningsverksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 69—71), vilket innebär, att
förevarande anslag, för innevarande budgetår avseende, förutom livsmedelskommissionens
till 7 500 000 kronor beräknade kostnader för ifrågavarande
ändamål, jämväl svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för ändamålet,
för nästkommande budgetår begränsas till att avse endast förstnämnda kostnader,
uppräknade till 8 000 000 kronor, medan sistnämnda kostnader avses
att utgå från anslag under nionde huvudtiteln, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Omkostnader för statlig inköps- och
försåt jningsverksamhet för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 8 000 000 kronor.
23 :o) Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m. Ersättning
åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid vedavverkning. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkterna 27 och 28) föreslagit riksdagen i fråga örn
anslag till förevarande ändamål, avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Diverse.
24 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 29) föreslagit riksdagen i
fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
25:o) Bearbetning av uppgifter örn fartygs positioner m. m. I enlighet
med Kungl. Majlis förslag (punkt 30, sid. 73 och 74), vilket innebär att anslagets
karaktär förändras från reservations- till förslagsanslag i förening
med en anslagshöjning av 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bearbetning av uppgifter örn fartygs
positioner m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 12 000 kronor.
26:o) Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 31, sid. 74—76), vilket innebär
en anslagsminskning med 150 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Åtgärder för ökad användning av inhemskt
motorbränsle m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
27 :o) Förberedande arbeten å torvmossar i enskild ägo. Beträffande vad
Kungl. Majit (punkt 32) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål har utskottet tidigare avgivit utlåtande och riksdagen redan
fattat beslut, varom härmed
erinras.
28:o) Upplysnings- och instruktionsverksainhet på torvområdet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, sid. 78 och 79) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Upplysnings- och instruktionsverksamhet
på torvområdet för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av 50 000 kronor.
29:o) Prisrabattering å matfett och mjölk. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 34) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
30:o) Vissa utredningar och undersökningar. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 35, sid. 79 och 80), vilket innebär nyuppförande å riksstaten
av anslag till förevarande ändamål, samt under erinran, att medel för ändamålet
under innevarande budgetår anvisats från elfte huvudtitelns reservationsanslag
till extra utgifter, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa utredningar och undersökningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 kronor.
31 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 36, sid.
80), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, föranledd av
befintlig reservation och av att vissa utgifter av särskild natur i fortsättningen
äro avsedda att bestridas från det under nästföregående punkt angivna
anslaget, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
32 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 37, sid. 80) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 2 200 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
13
33 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, sid. 80), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kronor.
34:o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 39) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Stockholm den 20 mars 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i
Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Torsten Ström, Sven Larsson, Heiding, Andrén, Björkman,
Boman, von Heland och Emil Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i
Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Lindberg i Umeå,
Persson i Tidaholm, Andersson i Södergård, Viklund, Lundberg i Hälsingborg och
Eriksson i Frägsta.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 0 sami. Nr 11.
3