Andra lagutskottets Utlåtande Nr 20.
1
Nr 20.
Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1942 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående tillstånd
till skatteköp av den av aktiebolaget Västergötlands
förenade kalkindustrier innehavda kronolägenheten
Carlsfors nr 2, en äng, i Bergs socken av Skaraborgs
län.
Genom en den 6 mars 1942 dagtecknad proposition, nr 132, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,
under åberopande äv propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att den av aktiebolaget
Västergötlands förenade kalkindustrier med ständig åborätt innehavda
kronolägenheten Carlsfors nr 2, en äng, i Bergs socken av Skaraborgs län
finge försäljas till skatte.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för berörda förslag, får utskottet,
i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
I kungörelse den 17 oktober 1919 (nr 660) har förordnats dels att skatteköp
i den ordning kungörelsen den 4 februari 1811 jämte övriga om användande
av de till bruken och bergverken upplåtna rekognitioftsskogar utfärdade
författningar föreskreve, icke vidare skulle äga rtim, dels ock att, i avbidan
på utredning och förslag rörande revision av gällande bestämhielser örn
skatteköp, tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda beslutat, Skatteköp
i andra fall icke skulle, utom vad anginge de halländska kyrkornas
hemman, Danviks hospitals hemman och Visingsö skolegodshemman, äga
rum.
Genom kungörelse den 6 juni 1930 (nr 194) har upphävts det genom 1919
års kungörelse utfärdade, tillsvidare gällande förbudet mot skatteköp utom
såvitt anginge sådana hemman och lägenheter, som innehades av bolag och
övriga juridiska personer.
Beträffande av riksdagen tidigare medgivna försäljningar lill skatte av
kronolägenheter, som innehades av bolag, får utskottet hänvisa dels till propositionen
nr 108, andra lagutskottets utlåtande nr 30 och riksdagens skrivelse
nr 172 vid 1931 års riksdag dels ock till propositionen nr 149, andra lagutskottets
utlåtande nr 31 och riksdagens skrivelse nr 181 vid 1936 års riksdag.
Bihang till riksdagens protokoll 19t2. 9 saint. 2 avd. Nr 20.
1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 20.
I en till Kungl. Majit ställd, den 14 oktober 1938 dagtecknad .skrift har
aktiebolaget Västergötlands förenade kalkindustrier anhållit dels om tillstånd
att utan hinder av bestämmelserna i kungörelsen den 6 juni 1930 till skatte
köpa kronolägenheten Carlsfors nr 2, en äng, i Bergs socken, dels ock örn tillstånd
till förvärv av lägenheten jämlikt 4 § lagen den 18 juni 1925 angående
förbud i vissa fall för bolag, förening och stiftelse att förvärva fast egendom.
Vid ansökningen har fogats avskrift av länsstyrelsens i Skaraborgs län resolution
den 4 februari 1938, utvisande att länsstyrelsen nämnda dag antagit
sökandebolaget till ständig åbo å förenämnda kronolägenhet.
Bolaget har i ansökningen och i en den 2 maj 1939 dagtecknad, till kammarkollegiet
ställd skrift anfört i huvudsak följande. Bolaget vore sedan den
9 maj 1919 lagfaren ägare till vissa namngivna fastigheter, angränsande till
den nu ifrågavarande kronolägenheten. Åborätten till denna lägenhet hade
överlåtits å bolaget i samband med att bolaget förvärvat nämnda fastigheter.
A en av fastigheterna funnes de fyndigheter av kalksten och skiffer, med stöd
av vilka tidigare bedrivits aluntillverkning samt — tills för några år sedan -—
framställning av bränd kalk vid det bolaget sedan den 1 juli 1918 tillhöriga
Karlsfors kalkbruk. Kalktillverkningen kunde komma att återupptagas vid
ändrade konjunkturer. Kronolägenheten Carlsfors nr 2, vilken hade en areal
av 11 tunnland 6 kappland, hade använts såsom avstjälpningsplats för det
skrot av olika slag, som framkommit vid alun- och kalktillverkningen. Lägenheten
vore på grund härav till större delen uppfylld av avfallshögar och
vore icke tjänlig för jordbruksändamål. Användningen av lägenheten måste
även i fortsättningen bliva densamma, enär någon annan disponibel plats för
kalkstensskrot och skifferaska från kalkbrottet icke förefunnes. Härtill
komme, att tillträde till den fastighet, å vilken fyndigheterna och kalkbruket
vore belägna, icke kunde ernås annat än över kronolägenheten.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har vid eget utlåtande i ärendet fogat yttranden
från jordbrukskommissionen i länet, Skaraborgs läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, kommunalnämnden i Bergs socken och vederbörande
landsfiskal, vilka samtliga förklarat sig icke hava något att erinra
mot bifall till framställningen. Länsstyrelsen har likaledes lämnat ansökningen
utan erinran.
Kammarkollegiet har i avgivet utlåtande anfört:
Av handlingarna i ärendet framgår, att området i fråga, numera benämnt
Karlsfors nr 2, från början upplåtits med villkor att detsamma skulle återfalla
till kronoparken Billingen, därest den avsedda anläggningen nedlades.
Sedermera har till utvidgning av området för anläggningen medgivits intagandet
av två ytterligare områden, numera benämnda Karlsfors nr 1 och Åsmon
nr 1. Samtliga tre lägenheter hava vid regleringen enligt kungl, brev den
10 september 1835, då kronoparken Billingen i övrigt fördelades mellan vissa
hemman, upptagits bland sådana intäkter med oinskränkt besittningsrätt, som
undantogos vid delningen. Äsmon nr 1 och Karlsfors nr 1 hava sedermera,
trots det verket nedlagts, förklarats av innehavaren besittas med åborätt —
Åsmon nr 1 enligt kammarkollegiets utslag den 27 december 1862 — sami
skatteköpts. Nuvarande innehavaren av Karlsfors nr 2 har likaledes inrymts
Andra lagutskottets utlåtande Nr 20.
3
i åborätten till lägenheten, nämligen genom länsstyrelsens lagakraftvunna
resolution den 4 februari 1938.
Sökanden är .sålunda innehavare av ständig besittningsrätt till lägenheten,
som enligt vad i ärendet blivit upplyst saknar annat värde än som den upplagsplats
för avfall vid kalktillverkningen m. m., vartill den använts hittills,
jämte det tillfartsvägen till kalkbruket går över lägenheten.
På grund av vad sålunda förekommit anser sig kollegium böra tillstyrka
framställningen.
Föredragande departementschefen, statsrådet Wigforss, har i propositionen
anfört följande.
»I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna tillstyrker jag medgivande
av undantag från förbudet mot skatteköp såvitt angår ifrågavarande kronolägenhet.
Härtill erfordras riksdagens medverkan. Vad angår det begärda tillståndet
till förvärv av lägenheten jämlikt lagen den 18 juni 1925 angående
förbud i vissa fall för bolag, förening och stiftelse att förvärva fast egendom,
torde frågan härom böra i vanlig ordning prövas av Kungl. Majit, sedan
frågan örn rätt till skatteköp blivit slutligen avgjord.»
Vad i ärendet förekommit finner utskottet utgöra tillräcklig anledning för
riksdagen att i nu ifrågavarande fall medgiva undantag från det för bolag
gällande förbudet mot skatteköp.
Utskottet får därför hemställa,
att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.
Stockholm den 16 april 1942.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Tamm. Löfvander, Olof Carlsson, Sten, Nils
Elowsson och Näslund;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, fröken Andersson, herrar Olovson i Västerås,
Hermansson, Holm, frii Johansson*, herrar Lundgren och Hedlund i Rådom*.
Utskottet.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.