Bankoutskottets memorial Nr 68.
1
Nr 68.
Ankom till riksdagens kansli den 30 juni 1942 kl. 4 e. m.
Memorial angående ersättning till viss hos 1942 års riksdag anställd
personal vid inkallelse till militärtjänstgöring.
Kanslisten hos riksdagens första kammare Torgny Vide har i skrivelse
till kammarens herr talman gjort följande framställning:
»Under åren 1940 och 1942 har jag, medan riksdag pågått, varit inkallad
till militärtjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap
eller partiell mobilisering och av denna anledning åtnjutit ledighet från min
anställning hos riksdagen under sammanlagt 118 dagar, nämligen den 12—22
januari, den 10—22 april och den 14 november—30 december 1940 samt den
1 mars—17 april 1942. På grund av inkallelse kunde jag ej heller med undantag
för en vecka tjänstgöra vid 1939 års urtima riksdag och gick därigenom
förlustig avlöning under övriga delen av denna riksdag.
Jag har sedan maj 1939 icke haft annan anställning än hos riksdagen.
Att för mig vinna anställning utom riksdagen under tid, då riksdag pågått
eller jag icke varit inkallad till militärtjänstgöring, har vid hittills gjorda
försök visat sig möta de största svårigheter.
Mina avlöningsförmåner från riksdagen hava sålunda sedan maj 1939
varit mina enda inkomster frånsett de i anledning av militärtjänstgöringen
härrörande bidrag, av vilka jag kommit i åtnjutande, nämligen dels 1 kr.
50 öre örn dagen i terminslön, dels ock hyresbidrag.
Under åberopande av det anförda får jag vördsamt anhålla, att någon
ersättning bleve mig tilldelad för avlöningsförmåner, som jag fått avstå eller
kan komma att få avstå på den grund, att jag under riksdagstid varit eller
kan komma att bliva inkallad till militärtjänstgöring i anledning av anbefalld
förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering.»
Sedan framställningen för yttrande överlämnats till riksdagens kanslideputerade,
hava dessa i skrivelse till kamrarnas herrar talmän den 20 maj
1942 anfört följande:
»I anledning av framställningar örn ersättning under ledighet för militärtjänstgöring
hava kanslideputerade under de sistförflutna åren haft att yttra
sig och därvid för sin del intagit den ståndpunkt, som fullständigast framgår
av skrivelse till herrar talmän den 22 maj 1940, intagen i bankoutskottets
bilagda memorial nr 43. Sedan riksdagen lämnat sitt bifall till bankoutskottets
hemställan i nämnda memorial — i nu förevarande avseende innebärande
att ersättning icke skall utgå under tjänstledighet från befattningar,
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 8 sami. Nr 68—70. 1
2
Bankoutskottets memorial Nr 68.
Utskottet.
som äga karaktär av bisyssla -— hava enahanda principer följts vid prövningen
av därefter inkomna ansökningar. Kanslideputerade finna dessa principer
alltjämt böra äga tillämpning.»
I förenämnda skrivelse av den 22 maj 1940 uttalade kanslideputerade,
att sådana tjänstemän — det gällde här vissa stenografer samt kanslisten
Vide — som principiellt varit oförhindrade att förena anställning hos riksdagen
med annat arbete och i flertalet fall från civil arbetsanställning åtnjutit
ersättning för på grund av militärtjänstgöring förlorade avlöningsförmåner,
i regel icke borde från riksdagen erhålla gottgörelse därutöver, i vart fall
icke då fråga vore om befattningshavare, vilkas militärtjänst efter kort tid
upphört.
I skrivelse till bankoutskottet den 5 juni 1942 hava kamrarnas herrar talmän
meddelat, att Vides framställning behandlats vid ett samma dag hållet
talmanssammanträde, i vilket de ständiga utskottens ordförande och riksdagens
kanslideputerade deltagit.
För egen del hava herrar talmän anfört, att då Vide icke hade
annan anställning än hos riksdagen och då han, på sätt framställningen
utvisade, under innevarande lagtima riksdag på grund av militärtjänstgöring
åtnjutit ledighet från sin riksdagstjänst under 48 dagar och
alltså gått miste örn en jämförelsevis stor del av sin årsinkomst, det syntes
billigt, att någon ersättning därför bereddes honom. I anslutning härtill
hava herrar talmän föreslagit, att Vide måtte åtnjuta ersättning med hälften
av vad han under innevarande riksdag på grund av militärtjänstgöring
fått avstå av sina avlöningsförmåner i riksdagstjänsten.
Vidare har vaktmästaren hos andra kammaren E. Ålvenstrand hos kam
maren gjort framställning örn ersättning från riksdagen för avlöningsförmåner,
som han fått avstå på grund av inkallelse till militärtjänstgöring. Denna
framställning har under hand överlämnats till bankoutskottet.
I likhet med kamrarnas herrar talmän finner utskottet billigt, att kanslisten
Vide, som för sitt uppehälle varit helt beroende av inkomsten från sin
anställning hos första kammaren, berättigas åtnjuta viss ersättning för de
avlöningsförmåner han måst avstå på grund av militärtjänstgöring under
innevarande riksdag. I enlighet med vad herrar talmän i sådant avseende
föreslagit torde ersättningen böra utgå med hälften av de avstådda löneförmånerna.
Ersättning efter nyss angivna grunder torde jämväl böra utgå till vaktmästaren
Älvenstrand.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva, att vardera av kanslisten hos
första kammaren T. Vide och vaktmästaren hos andra
Bankoutskottets memorial Nr 68.
3
kammaren E. Älvenstrand må vid inkallelse till militärtjänstgöring
under innevarande riksdag åtnjuta ersättning med
hälften av vad han på grund av militärtjänstgöringen fått
avstå eller må komma att få avstå av sina avlöningsförmåner
i riksdagstjänsten.
Stockholm den 30 juni 1942.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Sandén*, Friggeråker*,
Sundvik*, von Horn, Sylwan och Albertsson;
från andra kammaren: herrar Holmgren*, Paulsen, Andersson i Falkenberg,
Hall*, Andersson i Munkaljungby*, Hilding, Eriksson i Sandby* och Persson i
Norrby.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.