Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
1
Nr 64.
Ankom till riksdagens kansli den 30 juni 1942 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen
den 28 juni 1941 (nr 591) om familjebidrag
åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av
kroppsskada.
I en den 22 maj 1942 dagtecknad proposition nr 340, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat
förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den
28 juni 1941 (nr 591) om familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka
drabbats av kroppsskada.
Berörda författningsförslag är av följande lydelse:
Förslag
Ull
Förordning
angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 juni 1941 (nr 591)
om familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada.
Härigenom förordnas, att 1, 2, 3 och 7 §§ förordningen den 28 juni 1941
om familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada,
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
1 §•
Ilar värnpliktig under tjänstgöring, varunder krigsfamiljebidragsförordningen
varit å honom tillämplig, drabbats av kroppsskada, som föranleder
rätt till ersättning enligt förordningen den 18 juni 1927 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, må till honom
kunna tills vidare utgå familjebidrag.
Med värnpliktig avses i denna förordning den som avlönas såsom värnpliktig
enligt krigsavlöningsreglementet.
2 §•
Familjebidrag må---till efterrättelse.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. S sami. Nr 64. 1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
3 §.
För tid, under vilken den värnpliktige är berättigad till livränta, må annat
familjebidrag än familjepenning icke utgå.
Annat familjebidrag än sjukbidrag och begravningsbidrag må ej bestämmas
till högre belopp än som tillhopa med utgående sjukpenning eller livränta
motsvarar gängse arbetsinkomst för en person i den värnpliktiges vanliga
yrke eller verksamhet.
7 §•
Vad i denna förordning stadgas om värnpliktig skall, med de inskränkningar
som av Konungen må föreskrivas, äga motsvarande tillämpning beträffande
annan, som under militärtjänstgöring, varunder krigsfamiljebidragsförordningen
varit å honom tillämplig, drabbats av kroppsskada, medförande
rätt till ersättning enligt förordningen om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, eller lagen den 17 juni 1916
om försäkring för olycksfall i arbete eller lagen den 14 juni 1929 om försäkring
för vissa yrkessjukdomar.
Konungen äger med avseende å annat fall än i förstå stycket sägs föreskriva,
att i denna förordning meddelade bestämmelser örn familjebidrag åt
värnpliktig skola, med de inskränkningar som må finnas påkallade, äga
motsvarande tillämpning å annan personal vid krigsmakten, som drabbats
av kroppsskada under tjänstgöring å tid, då värnpliktiga varit inkallade
jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen.
Denna förordning träder såvitt avser 1 och 7 §§ i kraft den 1 juli 1942.
Om ikraftträdandet av förordningen i övrigt och vad med avseende därå
skall iakttagas meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.
I en den 22 maj 1942 dagtecknad proposition nr 339 har Kungl. Majit
förelagt riksdagen förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga
under krigstjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsförordning). I detta författningsförslag
har i fråga örn rätt till familjebidrag för den, som under
militärtjänstgöring ådragit sig kroppsskada, i 2 § 3 mom. intagits en hänvisning
till vad därom särskilt stadgas. De med hänvisningen åsyftade bestämmelserna
återfinnas i förordningen den 28 juni 1941 (nr 591) om familjebidrag
åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada. Familjebidrag
enligt denna förordning skall, med beaktande av vissa särskilda
i förordningen meddelade bestämmelser, för närvarande utgivas med motsvarande
tillämpning av stadgandena om familjebidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen
den 17 april 1940 (nr 223). Då sistnämnda förordning
är avsedd att ersättas av den föreslagna nya krigsfamiljebidragsförordningen,
erfordras alltså ändringar jämväl i förordningen den 28 juni 1941.
Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
3
Föredragande departementschefen har anfört i huvudsak följande:
Vad först förordningens tillämpningsområde beträffar, gäller för närvarande,
att förordningen är tillämplig å sådana värnpliktiga och sådan annan
personal vid krigsmakten, som under tjänstgöringen omfattas av 1940 års
krigsfamiljebidragsförordning och därunder drabbas av kroppsskada, medförande
rätt till ersättning enligt 1927 års militärersättningsförordning,
olycksfallsförsäkringslagen eller yrkessjukdomsförsäkringslagen. Vidare äger
Kungl. Majit föreskriva, att förordningen med de inskränkningar, som må
finnas påkallade, skall äga tillämpning å annan personal vid krigsmakten,
som drabbas av kroppsskada under tjänstgöring å tid, då värnpliktiga äro
inkallade jämlikt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag,
vilka sistnämnda lagrum motsvaras av 28 § 1 mom. i 1941 års värnpliktslag.
Dessa bestämmelser rörande förordningens tillämpningsområde torde
— med den ändringen att hänvisningen till 1940 års krigsfamiljebidragsförordning
utbytes mot en allmän hänvisning till gällande krigsfamiljebidragsförordning
och med ett par andra mindre jämkningar, till vilka jag senare
återkommer — i övrigt böra bibehållas oförändrade. Sker så innebär detta,
att 1941 års förordning i fortsättningen blir tillämplig icke blott å den personal,
som för närvarande omfattas av förordningen, utan även å sådana av
den nya krigsfamiljebidragsförordningen omfattade värnpliktiga, som under
det år då de fylla tjugusex år eller senare fullgöra tjänstgöring jämlikt 27 §
värnpliktslagen. Då dessa värnpliktiga kunna förutsättas i allmänhet vara
familjeförsörjare, synes en sådan utsträckning av förordningens tillämpningsområde
vara befogad.
Enligt 3 § första stycket i 1941 års förordning skall familjepenningen
i sin helhet utgå efter behovsprövning. Jämväl enligt den föreslagna nyakrigsfamiljebidragsförordningen
skall, i motsats till vad förhållandet är enligt
1940 års krigsfamiljebidragsförordning, familjepenningen i sin helhet utgå
efter behovsprövning. Då fråga är örn familjepenning och bostadsbidrag folden
värnpliktiges närmaste anhöriga — nämligen hans hustru, med vilken lian
sammanlever, samt hans barn och adoptivbarn under 16 år, som äro under
hans vårdnad — skall emellertid behovsprövningen, för vilken mera generella
regler hittills saknats, ske efter vissa bestämda regler. Familjepenningen
och bostadsbidraget för nyssnämnda familjemedlemmar skola sålunda utgå
med ett belopp, motsvarande summan av familjepenningens maximum och
bostadskostnaden efter avdrag för den värnpliktiges och familjemedlemmarnas
inkomst enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit. Avsett
är att penningbidrag och övriga i och för den värnpliktiges tjänstgöring utgående
förmåner skola lämnas helt avdragsfria. Avdrag skall ej heller göras
för den värnpliktiges under tjänstgöringen bibehållna inkomst av civil anställning
och understöd, som i anledning av tjänstgöringen tilldelas honom
eller hans familj, i den nian inkomsten eller understödet ej överstiger 50
kronor för månad eller det högre belopp, som motsvarar en fjärdedel av den
värnpliktiges avlöning eller motsvarande arbetsinkomst vid tiden omedelbart
före inkallelsen. Ej heller skall avdrag göras för annan den värnpliktiges
inkomst än nu sagts eller för inkomst som åtnjutes av familjemedlem, i
den mån den sammanlagda ifrågavarande inkomsten ej överstiger 50 kronor
för månad. För den icke avdragsfria delen av inkomsten skall avdrag ske
enligt progressiv procentsats, som börjar med 50 procent ''vid en inkomst
linder 50 kronor och stiger — med 10 procent för värjo femtiotal kronor —
lill 100 procent vid en inkomst överstigande 250 kronor i månaden.
För uppnående av större enhetlighet vid den behovsprövning, som skall
ilga rum vid bestämmande av bidrag enligt 1941 års förordning, är det gi
-
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 61.
rotvis önskvärt, alt de bestämmelser om normerad behovsprövning, för vilka
lin redogjorts, i tillämpliga delar få gälla även vid fastställandet av familjepenning
och bostadsbidrag åt värnpliktiga, som drabbats av kroppsskada. För
den skadades hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn och adoptivbarn
under 16 år, som äro under hans vårdnad, torde familjepenningen och
bostadsbidraget sålunda böra fastställas till ett belopp, motsvarande summan
av familjepenningens maximum och bostadskostnaden med visst avdrag för
den skadades oell familjemedlemmarnas inkomst, däri inräknad utgående
sjukpenning respektive livränta, under den tid bidraget avser. Avdraget synes
böra ske enligt samma regler som beträffande krigsfamiljebidragsförordningen
föreslagits i fråga örn familjemedlems inkomst. I den mån den sammanlagda
inkomsten överstiger 50 kronor för månad bör avdrag för densamma
således ske enligt den förut omtalade progressiva procentsatsen.
För tid, under vilken den skadade på statens bekostnad åtnjuter vård å
sjukvårdsanstalt, torde dock avdrag för den del av inkomsten, som utgöres
av sjukpenning, böra ske enligt andra regler än de nu föreslagna. Enligt
10 § andra stycket militärersättningsförordningen må, till täckandet av vårdkostnaden,
å sjukpenning, som under tiden för vården tillkommer den skadade,
avdragas högst hälften. Vid avdragets bestämmande skall emellertid
— enligt en föregående år vidtagen författningsändring (SFS 1941:941) —
skälig hänsyn tagas till den skadades försörjningsplikt. I anslutning till nyssnämnda
lörfattningsändring har riksförsäkringsanstalten beslutat, att avdrag
icke skall äga rum å sjukpenning till den, som är gift eller har barn under 16 år
eljer eljest har försörjningsplikt mot anhöriga, som avses i 7 § militärersättningsförordningen.
Då den skadade under tiden för sjukhusvården åtnjuter
tri kost med flera förmåner, lärer större delen av sjukpenningen kunna användas
för familjens uppehälle eller således för samma ändamål, för vilket
familjebidraget är avsett. Med hänsyn härtill synes vid bestämmande av bostadsbidrag
och familjepenning för tid, under vilken den skadade åtnjuter
sådan vård som nyss nämnts, ett större avdrag än eljest kunna göras för den
delen av inkomsten, som utgöres av sjukpenning. Avdraget för sjukpenningen
torde i detta fall kunna bestämmas till ett belopp motsvarande tre fjärdedelar
av sjukpenningens belopp.
I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande krigsfamiljebidragsförordningen
torde Kungl. Maj:t få fastställa de närmare reglerna för
den normerade behovsprövningen.
Därest det förslag till avdragsbestämmelser, för vilket jag nu redogjort,
vinner bifall, torde det i 3 § andra stycket i 1941 års förordning intagna stadgandet
böra utgå. Enligt nämnda stadgande skall familjepenning för hustru
eller annan familjemedlem, som förestår den värnpliktiges hem, utgå med
högst de belopp, som angivas i kolumn 3 — motsvarande i den föreslagna
nya krigsfamiljebidragsförordningen kolumn 2 — av den för familjepenning
enligt krigsfamiljebidragsförordningen gällande tariffen.
Enligt tredje stycket av nyssnämnda paragraf må annat familjebidrag än
sjukbidrag och begravningsbidrag ej bestämmas till högre belopp än som
tillhopa med utgående sjukpenning eller livränta motsvarar gängse arbetsinkomst
för en person i den värnpliktiges vanliga yrke eller verksamhet. Denna
bestämmelse torde böra bibehållas. Även i de fall, där normerad behovsprövning
föreslagits, hyr nämligen — och detta torde böra särskilt understrykas
i tillsynsmyndighetens anvisningar rörande förordningens tillämpning — vederbörande
familjebidragsnämnd tillse, att bidraget ej överstiger nyssnämnda
arbetsinkomst, och, om så befinnes vara fallet, nedsätta bidragets belopp.
Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
5
Utskottet har icke funnit anledning till saklig erinran mot de i föreliggande
proposition innefattade förslagen till ändringar i förordningen den 28 juni
1941 om familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada.
Då emellertid de nya bestämmelserna ej kunna utfärdas inom avsedd
tid, torde i samband med utfärdandet böra föreskrivas, att förordningen skall
såvitt avser 1 och 7 §§ lända till efterrättelse räknat från och med den 1 juli
1942. Utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition
med allenast den formella jämkning, som betingas av
att förordningen ej kan utkomma av trycket inom avsedd tid.
Stockholm den 30 juni 1942.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Sandén*, Friggeråker*, Sundvik*, von
Horn, Sylwan och Albertsson;
från andra kammaren: herrar Holmgren*, Paulsen, Andersson i Falkenberg, Hall*,
Andersson i Munkaljungby*, Hilding, Eriksson i Sandby* och Persson i Norrby.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Utslcottel.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 8 sami. Nr 64.
2