8

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 10 april 1942 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om fortsatt giltighet av lagen den 15 december
1939 (nr 850) angående rätt för Konungen att i vissa
fall meddela särskilda bestämmelser örn bankaktiebolags
kassareserv.

I en den 13 mars 1942 dagtecknad proposition nr 192, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll,
jämlikt § 87 regeringsformen föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogat förslag till lag örn fortsatt giltighet av lagen den 15 december 1939
(nr 850) angående rätt för Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser
om bankaktiebolags kassareserv.

Berörda lagförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av lagen den 15 december 1939 (nr 850) angående
rätt för Konungen att i vissa fall meddela särskilda
bestämmelser om bankaktiebolags kassareserv.

Härigenom förordnas, att lagen den 15 december 1939 angående rätt för
Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser om bankaktiebolags
kassareserv, vilken jämlikt lag den 30 maj 1941 (nr 304) gäller till och med
den 30 juni 1942, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1943.

Såsom ett led i de av 1937 års riksdag i valutavårdande syfte beslutade beredskapsåtgärderna
ingick bland annat ett bemyndigande för Konungen att,
om sådant med hänsyn till utomordentliga omständigheter prövades nödigt,
på framställning av fullmäktige i riksbanken och efter bank- och fondinspektionens
hörande meddela särskilda bestämmelser örn bankaktiebolags

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

9

kassareserv. Stadgande härom innefattades i en den 4 juni 1937 utfärdad lag
(nr 305), vilken ursprungligen ägde giltighet till och med den 28 februari
1938 men därefter successivt förlänades fortsatt giltighet, sista gången genom
lag den 26 maj 1939 (nr 196), enligt vilken giltighetstiden skulle utsträckas
till och med den 31 maj 1940.

Genom beslut av 1939 års urtima riksdag (propositionen nr 30, riksdagens
skrivelse nr 80) ersattes emellertid 1937 års lag med en ny lag i ämnet, vilken
i vissa avseenden innefattade en uppmjukning av de ursprungliga bestämmelserna
med syfte att möjliggöra en smidigare tillämpning. Den nya lagen utfärdades
den 15 december 1939 (nr 850) och gällde ursprungligen till och med
den 31 maj 1940 men har därefter erhållit fortsatt giltighet, senast genom lag
den 30 maj 1941 (nr 304), enligt vilken giltighetstiden utsträckts lill och med
den 30 juni 1942.

Några bestämmelser meddelades icke med stöd av 1937 års lag i ämnet och
ha hittills icke heller meddelats enligt den nya fullmaktslagen.

I skrivelse den 5 februari 1942 ha fullmäktige i riksbanken uttalat, att den
beredskap, som skapats genom ifrågavarande lagstiftning, i nuvarande läge
borde bibehållas även i fortsättningen. På grund härav ha fullmäktige hemställt,
att lagen den 15 december 1939 måtte erhålla förlängd giltighet, förslagsvis
till och med den 30 juni 1943. #

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha i ett den 12 februari 1942 dagtecknat,
efter remiss avgivet utlåtande i ärendet yttrat, att fullmäktige icke hade något
att erinra mot att bankofullmäktiges framställning bifölles.

Bank- och fondinspektionen har i ett den 20 februari 1942 avgivet utlåtande
över framställningen anfört, att, då bankofullmäktige ur valutavårdssynpunkt
funnit skäl föreligga att förläna fortsatt tillämplighet till och med den
30 juni 1943 åt ifrågavarande lag, inspektionen ansett sig icke böra motsätta
sig, att åtgärder i sådant syfte vidtoges.

Föredragande departementschefen har i ärendet anfört, att han i likhet
med bankofullmäktige funne det åt Konungen lämnade bemyndigandet att
meddela särskilda bestämmelser örn bankaktiebolags kassareserv fortfarande
böra bibehållas och biträdde förslaget att lagen i ämnet av den 15 december
1939 förlänades fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1943.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 10 april 1942.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Utskottet.

Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 18.