Bankoutskottets memorial Nr 2
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1942 kl. 4 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk gällande
reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges
berättelse till 1941 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande instruktion
till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1942.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 8 sami. Nr 2.
1
2
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1942 års
riksdag.
Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed, jämlikt § 51 av det för verket
gällande reglementet, avgiva berättelse örn riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse
till 1941 års riksdag avgavs.
Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret alltsedan år
1921 för varje budgetperiod utgivit en årsbok, vari utförliga redogörelser
lämnats för inträffade förändringar i riksgäldskontorets ställning och för
de förvaltningsåtgärder, vilka av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets
olika verksamhetsområden. Den senast utkomna årsboken, som avser
budgetåret 1940/41, innehåller i likhet med föregående årgångar ett omfattande
text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet,
varvid jämväl lämnats vissa uppgifter för tiden efter budgetårets
utgång. Fullmäktige anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda period,
hänvisa till årsboken och inskränka sig salunda här nedan till att allenast
lämna en kompletterande översikt över riksgäldskontorets rörelse under senare
halvåret 1941.
Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1941.
Konvertering av 1930 års 47* procent statslån samt utgivande av 1941
års 3‘h procent och 3 procent statslån av den 15 december. Den 13 september
1941 beslöto fullmäktige att genom annons måndagen den 15 september
1941 uppsäga svenska statens 47* procent lån av år 1930 å nom.
273,266,100 kronor till inlösen den 15 december 1941 ävensom att i samband
därmed i och för konvertering och nyteckning upplägga dels ett 40-årigt lån till 31/* procent ränta och dels ett 5-årigt lån till 3 procent ränta
utan angivna slutbelopp.
Beträffande de närmare villkoren för ifrågavarande låneoperation beslöto
fullmäktige följande. De till de nya lånen hörande obligationerna skulle
dagtecknas den 15 december 1941, vara försedda med halvårsvis den 15
juni och 15 december förfallande räntekupoger samt utfärdas i valörer
å 10,000, 5,000, 1,000, 500 och 100 kronor. 37* procentlånet skulle återbetalas
den 15 december 1981, dock med rätt för riksgäldskontoret att fr. o. m.
den 15 december 1951 efter minst tre månader förut verkställd uppsägning
Bankoutskottets memorial Nr 2.
3
inlösa lånet. 3 procentlånet skulle återbetalas den 15 december 1946. Innehavare
av obligationer av det uppsagda lånet skulle erbjudas att fr. o. m.
måndagen den 22 september till och med lördagen den 11 oktober 1941
utbyta dessa obligationer mot obligationer av de nya lånen, därvid sistnämnda
obligationer skulle utlämnas till parikurs. Teckning å de nya lånen
skulle äga rum under samma tid som konverteringen. Obligationer
av båda lånen skulle försäljas till pari. Likvid för tecknade obligationer
skulle erläggas under tiden 1 december 1941—14 februari 1942.
Lånetransaktionen genomfördes under medverkan av riksbanken och det
bankkonsortium, som under en följd av år medverkat vid av riksgäldskontoret
företagna låneoperationer, ävensom Sparbankernas obligationskassa
aktiebolag.
Vid konverteringstidens utgång hade till konvertering anmälts obligationer
av 1930 års lån till nom. belopp av 168.770,600 kronor, därav obligationer
å 125,238,800 kronor för utbyte mot obligationer av 372 procentlånet
och obligationer å 43,531,800 kronor för utbyte mot obligationer av
3 procentlånet. Vidare hade mottagits teckningsanmälningar å nom.
202,967,300 kronor av 372 procentlånet och nom. 279,775,400 kronor av
3 procentlånet. De nya lånen uppgingo alltså till: 372 procentlånet nom.
328,206,100 kronor och 3 procentlånet nom. 323,307,200 kronor. Genom
konvertering eller kontant inbetalning hade t. o. m. den 31 december 1941
likvid influtit med 322,441,700 kronor resp. 321,575,400 kronor. Samma
dag uppgick beloppet av alltjämt utelöpande obligationer av 1930 års lån
till kronor 7,305,066:90 (inkl. ränta per den 15 mars 1942).
1934 års 3 procent statslån. Till och med den 30 juni 1941 hade av ifrågavarande
lån placerats obligationer å nom. 136,532,400 kronor. Under senare
halvåret 1941 hava å lånet försålts obligationer å ytterligare nom. 5,900
kronor till en kurs av 93 procent. Den 31 december 1941 hade sålunda av
ifrågavarade lån placerats obligationer å sammanlagt nom. 136,538,300
kronor. Lånet är ännu icke avslutat.
Svenska statens 3 procent lån för inlösen av enskilda järnvägar, 1941 års
emission. Enligt beslut av 1941 års lagtima riksdag skulle likvid för vissa
av staten fr. o. m. den 1 juli 1941 övertagna enskilda järnvägar m. m. äga
rum bl. a. genom tillhandahållande av statsobligationer. I överensstämmelse
härmed har riksgäldskontoret utgivit en ny emission av svenska statens
3 procent lån för inlösen av enskilda järnvägar. De till ifrågavarande emission
— 1941 års emission — börande obligationerna löpa med ränta efter
3 procent från den 1 juli 1941 och förfalla till betalning den 1 juli 1951.
De äro utställda i valörer å 10,000, 5,000, 1,000, 500, 120, 100,-7#''d0‘toto
50 kronor samt äro försedda med 10 st. årsvis den 1 juli förfalläride Täfitéi
kuponger. Lånets slutsumma har fastställts till 6,625,200''''kronor,111 vilket
belopp fördelats på följande sätt:
...ilin nezo a öl nilo lomm!
4
Bankoutskottets memorial Nr 2.
till Carlskrona—Wexiö järnvägsaktiebolag ................ kronor 3,204,000
» Wexiö—Alvestads » » 2,010,000
» Malmö—Ystads » » 1,147,920
» Börringe—östratorps » »_ 263,280
Summa kronor 6,625,200.
Sparobligationer. Den 30 juni 1941 hade såsom statsskuld för utelöpande
sparobligationer bokförts ett belopp av 14,603,455 kronor 60 öre, motsvarande
skillnaden mellan till riksgäldskontoret dittills redovisade försålda
och sedermera inlösta obligationer. För att närmare anpassa sparobligationernas
avkastning till rådande ränteläge beslöto fullmäktige den 13 november
1941 att fr. o. m. den 1 december 1941 utgiva en andra emission
av sparobligationerna med en löptid av 6V2 år, innebärande en förräntning
av 3Va procent, men i övrigt på i huvudsak oförändrade villkor. Den
31 december 1941 bokfördes såsom statsskuld för utelöpande sparobligationer
av första emissionen 17,101,606 kronor 40 öre.
Under emissionstiden för det tredje försvarslånet (se nedan) kommer
försäljningen av sparobligationer att ingå såsom ett led i nämnda lån, varvid
sparobligationerna komma att erhålla ett från den vanliga typen något
avvikande utseende. I samband härmed hava fullmäktige dels fastställt
en ny lägsta valör för sparobligationerna med ett inköpsvärde av 10
kronor och ett inlösningsvärde av 12 kronor 50 öre, dels ock beslutat höjning
av maximibeloppet för innehav av sparobligationer till 2,000 kronor
inlösningsvärde.
1931 års h procent och 1932 års 47* procent statslån. Fullmäktige hava
beslutat dels uppsäga svenska statens 4 procent lån av år 1931 å 117,933,900
kronor till inlösen den 15 maj 1942 och svenska statens 472 procent lån av
år 1932 å 116,566,300 kronor till inlösen den 15 april 1942, dels ock i
samband härmed erbjuda innehavare av obligationer, tillhörande dessa lån,
att utbyta dessa mot samma nom. belopp, obligationer av ett 40-årigt 3V2
procent eller ett 5-årigt 3 procent lån (ingående i »Svenska statens tredje
försvarslån»; se nedan). Utbyte äger rum under tiden 15—31 januari 1942
hos riksgäldskontoret och riksbanken samt hos ett antal affärsbanker och
sparbankernas obligationskassa. Vid utbyte erhålles dels förskottslikvid för
räntekupongen per den 15 maj resp. 15 april 1942, dels 37s resp. 3 procent
ränta för tiden från den 15 maj resp. den 15 april till och med den 15
augusti, då de nya obligationerna äro dagtecknade, dels ock en särskild
gottgörelse (bonus) med 6/io procent å utbytt nom. belopp.
Svenska statens tredje försvarslån. Under november—december 1941 beslöto
fullmäktige att upplägga ett nytt stort folklån, benämnt »Svenska statens
tredje försvarslån». Lånets belopp har icke såsom andra försvarslånet
maximerats; emellertid har ett belopp av 700 milj. kronor ansetts böra sättas
såsom mål för hela låneoperationen, varav sammanlagt omkring 234 milj.
kronor skulle erfordras för ovannämnda konvertering och inlösen av 1931
Bankoutskottets memorial Nr 2.
5
åis 4 procent och 1932 ars 472 procent statslån. Det nya försvarslånet är
dagtecknat den 15 augusti 1942, men försäljningen tager sin början den 15
januari samma år. Lånet är fördelat å dels 40-åriga obligationer med 372
procent ränta, dels 5-åriga obligationer med 3 procent ränta, dels ock sparobligationer.
Obligationerna, frånsett sparobligationerna, försäljas i valörer
å lägst 50 resp. för det 40-åriga lånet 100 kronor och högst 10,000 kronor.
Ränteförfallodagarna äro den 15 februari och den 15 augusti. Obligationerna
försäljas till parikurs och teckning äger rum beträffande 40-årslånet under
tiden 15 januari—28 februari samt beträffande 5-årslånet under tiden 15
januari—15 maj 1942 hos riksgäldskontoret, riksbanken, affärsbanker, sparbanker,
fondkommissionärer, centralkassor för jordbrukskredit, kooperativa
förbundet och postanstalter. Riksgäldskontoret har emellertid förbehållit sig
rätt att före den 28 februari resp. den 15 maj 1942 avbryta teckningen. Likvid
för tecknade obligationer skall erläggas under tiden 15 januari—15
augusti 1942. Vid likvid före den 15 augusti 1942 erhålles ränta å 372 procent
å 40-årsobligationerna resp. 3 procent å 5-årsobligationerna från likviddagen
t. o. lii. sagda dag; dock utbetalas ej räntebelopp understigande 25
öre. Likvid kan även erläggas genom avbetalning. 372 procentlånet återbetalas
den 15 augusti 1982, dock med rätt för riksgäldskontoret att fr. o. m.
den 15 augusti 1952 efter minst tre månader förut verkställd uppsägning inlösa
lånet. 3 procentlånet återbetalas den 15 augusti 1947.
I likhet med vad fallet var vid emissionen av det andra försvarslånet har i
nära samarbete med överståthållaren och rikets samtliga landshövdingar
samt med de stora folkliga organisationerna bildats en hela landet omfattande
propagandaorganisation med läns- och lokalkommittéer, sorterande under
en centralbyrå i Stockholm, vilken har till uppgift att leda arbetet ute
i länen. Härjämte har såsom vid de båda tidigare försvarslånen tillsatts ett
närmast under fullmäktiges arbetsutskott sorterande propagandautskott med
i huvudsak samma medlemmar som förut.
Statsskuldförbindelser. Riksgäldskontorets skuld på grund av upplåning
mot statsskuldförbindelser ökades under senare halvåret 1941 med 6,030,000
kronor till 264,030,000 kronor. Av ökningen utgöra 1,030,000 kronor i andra
försvarslånet ingående 4 procent förbindelser förfallande till betalning den
1 oktober 1951. Återstående 5 milj. kronor motsvara till Svenska penninglotteriet
överlämnade 5-åriga statsskuldförbindelser, löpande med 3 procent
ränta och förfallande till betalning den 31 december 1946. (Se jämväl
nedan.)
Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m. Vid början av budgetåret
1941/42 uppgick den del av den fonderade statsskulden, vilken redovisas såsom
lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., till 516,373,811 kronor 15
öre. Under senare halvåret 1941 ökades detta belopp med (netto) 25.053,044
kronor 48 öre, i följd varav här berörda del av .statsskulden den 31 december
utgjorde 541,426,855 kronor 63 öre.
6
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Av staten övertagna lån. I samband med statens övertagande av vissa
enskilda järnvägar fr. o. m. den 1 juli 1941 övertog staten jämväl betalningsansvaret
för ett antal av de enskilda järnvägsbolagen utgivna lån. Dessa lån,
som förvaltas av riksgäldskontoret, uppgingo vid övertagandet till sammanlagt
kronor 7,020,261: 84. Efter återbetalning av ett lån med 50,000 kronor
och efter verkställandet av föreskrivna amorteringar å några av lånen med
sammanlagt kronor 130,532:95 nedbringades nämnda skuldbelopp under
senare halvåret 1941 till kronor 6,839,728: 89. Då vid budgetårets ingång
kvarstod ett belopp å kronor 5,667,000: — för av riksgäldskontoret tidigare
övertagna järnvägslån, uppgick sålunda riksgäldskontorets skuld å ifrågavarande
konto den 31 december 1941 till sammanlagt kronor 12,506,728: 89.
Skattkammarväxlar försålda i marknaden. Även under senare halvåret
1941 har en betydande kortfristig upplåning ägt rum i marknaden. Riksgäldskontorets
skuld på grund av försålda skattkammarväxlar, som vid det nya
budgetårets början utgjorde 100 milj. kr., ökade under juli till 275 milj.
kronor, under augusti till 400 milj. kronor, under september till 625 milj.
kronor samt under oktober till 750 milj. kronor. Vid slutet av november hade
beloppet av i marknaden försålda skattkammarväxlar sjunkit till 700 milj.
kronor och nedgick sedan under december med ytterligare 150 milj. kronor.
Den 31 december 1941 uppgick sålunda beloppet av utelöpande skattkammarväxlar
till 550 milj. kronor. Skattkammarväxlarna hava i huvudsak
placerats hos affärsbankerna och endast i mindre utsträckning och temporärt
hos riksbanken. Diskontot utgjorde under juli 1.5 procent (med någon
jämkning nedåt i visst fall) samt sjönk under augusti månad först till
1.4 procent (å 50 milj. kronor per den 8 november) och därefter till 1.35 procent,
vilket diskonto, med viss smärre avvikelse nedåt, betalades för samtliga
t. o. m. oktober månads utgång försålda växlar. Under november och
december har diskonto erlagts efter 1 procent.
Växelkredit nr 1 för statens reservförrådsnämnd. I enlighet med riksdagens
bemyndigande har riksgäldskontoret genom växelkrediten nr 1 i riksbanken
under senare halvåret 1941 ställt sammanlagt intill 20 milj. kronor
till statens reservförrådsnämnds förfogande för upphandling av varor i utlandet.
Den 31 december 1941 uppgick riksgäldskontorets skuld till riksbanken
å ifrågavarande konto till 280 milj. kronor. Den 10 november erlades
diskonto för tre månader för dittills å växelkredit nr 1 disponerade
belopp med 1 procent.
Växelkredit nr 2. Riksgäldskontorets skuld å konto växelkredit nr 2 i
riksbanken, motsvarande i utlandet verkställda inköp för andra statliga organ
än reservförrådsnämnden, ökade under tiden 1 juli—31 december 1941
med 115 milj. kronor och utgjorde sistnämnda dag 340 milj. kronor. Den
Bankoutskottets memorial Nr 2
1
30 september och den 31 december erlades 3 månaders diskonto efter resp.
1.35 procent och 1 procent.
Tillfällig växelkredit i riksbanken. För stärkande av sin kassaställning
bär riksgäldskontoret vid olika tillfällen under tiden 1 juli—31 december
1941 utnyttjat tillfällig kredit i riksbanken. De på så sätt upplånade beloppen,
sammanlagt 306 milj. kronor, hava i regel återbetalats efter få dagar.
En tillfällig kredit å 50 milj. kronor, som upptogs den 1 augusti, överfördes
den 13 i samma månad till ovannämnda konto, växelkredit nr 2. Det diskonto,
som erlagts för ifrågavarande tillfälliga krediter utgjorde i juli och augusti
1.25 procent men har från början av september icke överstigit 1 procent. Vid
årsskiftet den 31 december 1941 kvarstod icke någon riksgäldskontorets skuld
å ifrågavarande konto.
Vissa till riksbanken överlämnade skattkammarväxlar. 1937 års riksdag
medgav, att fullmäktige skulle äga att under tiden t. o. m. den 31 maj 1937,
när så enligt framställning från fullmäktige i riksbanken med hänsyn till
riksbankens valutavårdande verksamhet erfordrades, ställa till riksbankens
förfogande riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller skuldförbindelser i
annan form intill erforderligt belopp i svenskt mynt ävensom att genom överenskommelse
med fullmäktige i riksbanken träffa närmare bestämmelser rörande
skuldförbindelsernas form, belopp och löptid m. m. Ifrågavarande
bemyndigande, som därefter förlängts, senast av 1941 års riksdag för tiden
t. o. m. den 30 juni 1942, har för första gången tagits i anspråk i december
1941, då efter därom gjorda rekvisitioner till riksbanken i två poster överlämnades
skattkammarväxlar å sammanlagt 50 milj. kronor. Växlarna, som
äro dagtecknade den 9 december 1941, å 30 milj. kronor, samt den 30 i samma
månad, å 20 milj. kronor, förfalla till betalning den 9 mars 1942.
Den genom riksbanken verkställda inlåningen från vissa statsinstitutioner,
som den 30 juni 1941 uppgick till kronor 382,584,677:49, nedgick under
tiden t. o. m. den 31 december 1941 med kronor 29,469.091:26 till kronor
316,780,582: 64.
Från domänverket har riksgäldskontoret i oktober 1941 för förräntning på
tidigare överenskomna villkor mottagit 2 milj. kronor. Medlen kunna uttagas
utan iakttagande av uppsägningstid.
Inlåningen från postgirokontoret uppgick den 31 december 1941 till 30
milj. kronor mot 20 milj. kronor vid ingången av budgetåret 1941/42. Ränta
å ifrågavarande lån har beräknats efter från 3 till IV2 procent varierande
räntefot. Riksgäldskontorets upplåning från postsparbanken ökade under senare
halvåret 1941 från 25 milj. kronor vid budgetårets ingång till 40 milj.
kronor. För ifrågavarande lån gälla samma villkor som för lånen från postgirokontoret.
Enligt en nied Aktiebolaget Bofors träffad överenskommelse skola bolagets
8
Bankoutskottets memorial Nr 2.
hos riksgäldskontoret med 4 månaders uppsägning deponerade medel,
20,587,537 kronor, i fortsättningen vara bundna på ett år mot en räntegottgörelse
av 2 procent.
Norrbottens järnverk aktiebolags i riksgäldskontoret innestående medel,
3,299,500 kronor, återbetalades den 4 november.
Riksgäldskontorets skuld till Den Norske Reliefcentral i Sverige, sorn den
1 juli 1941 utgjorde 1,100,000 kronor, minskades genom i september och december
verkställda återbetalningar med sammanlagt 600,000 kronor, och utgjorde
sålunda den 31 december 1941 500,000 kronor. Ränta härå gottgöres
efter 21j2 procent. Lånet förfaller till betalning den 13 mars 1942.
Sedan Svenska Penninglotteriet aktiebolag under september—november 1940
till riksgäldskontoret överlämnat 5 milj. kronor såsom fast lån att återbetalas
den 31 december 1941, har överenskommelse träffats med bolaget angående
omsättning av lånet mot 5-åriga statsskuldförbindelser löpande med 3 procent
ränta och förfallande den 31 december 1946.
Rörlig kredit åt domänverket. Vid ingången av budgetåret 1941/42 utestod
ett belopp av 10 milj. kronor, utgörande medel som av riksgäldskontoret jämlikt
1923 års riksdags bemyndigande ställts till domänverkets disposition
såsom rörelsekapital. Härav återbetalades sedermera 9 milj. kronor i augusti
—september samt återstående 1 milj. kronor i oktober 1941.
Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning,
som den 30 juni 1941 uppgick till 1,800 milj. kronor, ökade under tiden
t. o. m. den 31 december 1941 med 750 milj. kronor och utgjorde sålunda
sistnämnda dag 2,550 milj. kronor.
Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 13 juni 1941 har riksgäldskontoret
den 24 juli 1941 utfärdat och till riksbanken överlämnat förbindelse att till
banken vid anfordran överlämna svenska statens 3 procent obligationer å
nom. 200,000 kronor, att jämte tidigare ställd säkerhet, bestående av 5 procent,
41/* procent, 4 procent och 3 procent statsobligationer å sammanlagt nom.
500,000 kronor, av banken innehavas såsom en gemensam pant för Malmöhus
låns centralkassas för jordbrukskredit förbindelser.
Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvågar.
Under senare halvåret har till Ölands järnvägsaktiebolag från fonden utlämnats
ett lån å 135,250 kronor för anskaffande av två boggierälsbussar och
en släpvagn.
Fullmäktige hava låtit från trycket utgiva en ny samling av särskilda
föreskrifter angående förvaltningen av riksgäldskontoret m. m.
Beträffande ombyggnadsarbetena i riksdagshuset få fullmäktige hänvisa
till bifogade av Riksdagens byggnadskommitté avgivna rapport, vilken avser
fjärde och sista ombyggnadsetappen. Sedan räkenskaperna för densamma
blivit avslutade komma fullmäktige att till riksdagens bankoutskott avlämna
Bankoutskottets memorial Nr 2.
9
en sammanfattande redogörelse för den nu slutförda ombyggnaden av riksdagshuset
i enlighet med 1938 års riksdags beslut ävensom redovisning av
de för ändamålet anvisade medlen.
Stockholm den 8 januari 1942.
AXEL LINDQVIST
ERNST ERIKSSON
ANDERS ÖRNE
ARTUR RYBERG
B. v. STOCKENSTRÖM
KARL MAGNUSSON
TORSTEN STRÖM
j Eric Öhlin.
Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.
Med bifall till hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 38 anvisade 1941
års riksdag till Riksdagens hus: Reparations- och ändringsarbeten m. m. för
budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 996,400 kronor.
Ovanstående belopp fördelar sig på följande sätt på de olika i fjärde och
sista ombyggnadsetappen ingående arbetsmomenten:
1. Ändringsarbeten i huvudvåningens entresol .......... kronor 9,000
2. Omdisposition av diverse rum och mindre förändr..... » 116,000
3. Värme, ventilation och sanitärt ...................... » 270,500
4. Elektriska installationer och signalsystem ............ » 60,000
5. Byggnadsarbeten i samband med värme, ventilation och
sanitärt......................................... » 226,900
6. Ombyggnad av de två västra trapptornen: arbeten utöver
hissarnas färdigställande .......................... » 314,000
Summa kronor 996,400.
Samtliga ovanstående arbeten äro i huvudsak nu avslutade, och endast
mindre kompletterings-, justerings- och målningsarbeten pågå ännu. Dessa
torde emellertid kunna avslutas under innevarande månad med undantag för
dels vissa till ventilationsanläggningen hörande arbeten i källarvåningen, vilka
torde draga något längre tid, dels vissa mindre arbeten, såsom ombyggnad
av telefonrummen vid plenisalarna samt målning i korridorer i huvudvåningen
och övre våningen, vilka arbeten icke kunnat utföras på grund av riksdagens
långa höstsession utan måst uppskjutas till sommaren 1942.
Rörande de verkliga kostnaderna för ovannämnda arbeten torde dessa enligt
av riksdagens byggnadskontor gjord överslagsberäkning sannolikt komma
alt kunna hållas inom anslagsramen.
Sedan räkenskaperna avslutats har byggnadskommittén för avsikt att till
Herrar Fullmäktige avlämna en sammanfattande redogörelse för de nu slut
Bihang
till riksdagens protokoll 1942. 8 sami. Nr 2. 2
10
Bankoutskottets memorial Nr 2.
förda arbetena med den av 1938 års riksdag beslutade ombyggnaden av riksdagshuset,
ävensom redovisning av de för ändamålet anvisade medlen. Härvid
komma jämväl att redovisas de ytterligare kostnader, som belöpa sig å
tillkommande, i det ursprungliga ombyggnadsprogrammet ej upptagna arbeten
av i huvudsak underhållsnatur, vilka under byggnadstiden beslutats av
kommittén.
Stockholm den 8 januari 1942.
Riksdagens byggnadskommitté
KARL HILDEBRAND
j Torsten Bjerlöw.
427047. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.