Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
1
Nr 12.
Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1942 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1942/43 av utgifterna
under riksstatens tolfte huvudtitel, innefattande
anslagen till pensionsväsendet, utom i vad
angår anslaget till allmänna indragning sstaten.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av följande av
Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen
av utgifterna för budgetåret 1942/43 under riksstatens tolfte huvudtitel,
innefattande anslagen till pensionsväsendet.
Beträffande utredningen i de i utlåtandet omförmälda ärendena får utskottet,
i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa
till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1942 (XII h. t.).
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta
motioner.
A. Civila pensionsväsendet.
l:o) Pensionering av civila tjänstinnehavare m. m. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts under punkterna 1, 2 samt 4—8 framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) till Pensionering av civila tjänstinnehavare för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 12,500,000 kronor;
b) till Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 3,400,000 kronor;
c) till Dyrtidstillägg m. m. åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,900,000
kronor;
d) till Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa
överåriga extra provinsialläkare för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 9,500 kronor;
e) till Understöd till vissa f. d. anställning shav are vid sinnessjukhusen
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsananslag
av 34,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 8 sami. Nr 12.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
f) till Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa
överåriga lasarettsläkare för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 1,500 kronor;
g) till Statens bidrag till pensionering av barnmorskor för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.
2:o) Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning
av olycksfall i arbete m. m. Under punkten 9 har Kungl. Maj:t framlagt
förslag beträffande anslag till Statsverket åliggande, av andra medel ej
utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med
ett belopp av 670,000 kronor.
I skrivelse den 3 november 1941 har riksförsäkringsanstalten gjort framställning
angående försäkring av vissa av byggnadsstyrelsen sysselsatta arbetare
för olycksfall utom arbetet.
Riksförsäkringsanstalten har därvid hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå
riksdagen medgiva, att där arbetare, som användas till arbete för statens
räkning och som enligt kollektivavtal, ingånget mellan vederbörande arbetsgivare-
och arbetareorganisationer, tillförsäkrats rätt till försäkring för
olycksfall utom arbete på arbetsgivarens bekostnad, skadas till följd av sådant
olycksfall, ersättning må av statsverket utgivas i enlighet med bestämmelserna
i 35 § lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete
och bestridas på sätt, som angives i 2 § kungörelsen den 30 november 1917.
Ett stadgande i ämnet borde sedermera intagas i berörda kungörelse.
Enär fall redan kunna hava inträffat, då arbetare, som avses i byggnadsstyrelsens
framställning till riksförsäkringsanstalten, skadats till följd av
olycksfall utom arbete, har riksförsäkringsanstalten vidare föreslagit, att hos
riksdagen skulle utverkas bemyndigande för Kungl. Maj :t att, efter prövning i
varje fall, tillerkänna ersättning för tidigare inträffade olycksfall utom arbete.
Chefen för socialdepartementet har anfört följande.
Vad först beträffar riksförsäkringsanstaltens i skrivelse den 3 november
1941 gjorda framställning anser jag densamma vara av beskaffenhet att böra
bifallas. Sådana medgivanden, som i framställningen avses, böra därför utverkas
av riksdagen, därvid det första medgivandet bör avse olycksfall, som
inträffat efter den 30 juni 1942, och det senare medgivandet olycksfall, som
inträffat före den 1 juli 1942. Vid bifall härtill torde förevarande anslag böra
erhålla den ändrade rubriken Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående
ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m. Den kostnadsökning,
som uppkommer, därest framställningen bifalles, är icke av den storleksordning,
att den påverkar anslagsberäkningen.
Vidkommande härefter beräkningen av anslaget får jag erinra, att jämlikt
förordningen den 19 december 1941 (nr 942) angående dyrtidstillägg
åt vissa livräntetagare enligt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete
m. m., vilken förordning gäller från och med den 1 januari 1942 till och
med den 31 december 1943, under vissa förutsättningar utgår dyrtidstillägg
med 15 procent å livräntor, beviljade med stöd av ett flertal i 2 § förord
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
3
ningen uppräknade lagar och författningar. I fall, då själva livräntan utgår
från förevarande anslag, torde jämväl dyrtidstillägg därå böra belasta detta
anslag. Härjämte synes emellertid lämpligt, att från anslaget får utgå dyrtidstillägg
även i de fall, då själva livräntan icke utgår av statsmedel. Med
hänsyn härtill måste en betydande höjning av anslaget företagas. Anslaget
torde med ledning av från riksförsäkringsanstalten lämnade uppgifter kunna
för nästa budgetår uppskattas till 2,200,000 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till det av Kungl. Majit framlagda förslaget örn
utgivande av ersättning av statsmedel i vissa fall vid skada till följd av
olycksfall utom arbete. Mot den av Kungl. Majit i ärendet framlagda anslagsberäkningen
har utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
I. medgiva, att där arbetare, som användes till arbete för
statens räkning och som enligt kollektivavtal, ingånget mellan
vederbörande arbetsgivare- och arbetareorganisationer,
tillförsäkrats rätt till försäkring för olycksfall utom arbete
på arbetsgivares bekostnad, efter den 30 juni 1942 skadats
till följd av sådant olycksfall, ersättning må av statsverket
utgivas i enlighet med bestämmelserna i 35 § lagen den 17
juni 1916 örn försäkring för olycksfall i arbete och bestridas
på sätt, som angives i 2 § kungörelsen den 30 november 1917
(nr 832) angående särskilda bestämmelser i fråga om tilllämpning
av lagen örn försäkring för olycksfall i arbete den
17 juni 1916 å arbetare, som användas till arbete för statens
räkning;
II. bemyndiga Kungl. Majit att, där arbetare, som avses
under I, före den 1 juli 1942 skadats till följd av där omförmält
olycksfall, efter prövnig i varje fall, besluta om ersättning
enligt ovan angivna grunder för sådant olycksfall; och
III. till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående
ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 2,200,000 kronor.
3:o) Pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader
samt statens vattenfallsvcrks byggnadsavdclning m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Majits under punkterna 10, 12—16 samt 18 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Pensionering av förmän och arbetare vid statens
järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsvcrks byggnadsavdelning
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
130,000 kronor;
Utskottet.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
b) till Bidrag till pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen
vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 24,000 kronor;
c) till Tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 475,000 kronor;
d) till Pensioner åt vissa f. d. befattningshavare vid lotsverket
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
3,000 kronor;
e) till Ersättning åt efterlevanade till befattningshavare vid
lotsverket, som avlidit till följd av olycksfall i tjänsten, för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 12,000 kronor;
f)
till Understöd åt vissa förutvarande befattningshavare
vid lotsverket eller deras änkor och barn för budgetåret 1942/
43 anvisa ett anslag av 15,000 kronor;
g) till Ersättning för skada till följd av olycksfall, som
förorsakats av krigsförhållandena under 19H—1919 års
världskrig, för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 46,000 kronor.
B. Militära pensionsväsendet.
4: o) Pensionering av militära befattningshavare m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkterna 19—25 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Pensionering av militära befattningshavare för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 12,000,000 kronor;
b) till Pensionering av militära be ställning shav are å reservstat
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
400,000 kronor;
c) till Pensionering av personal i försvarsväsendets reserver
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 700,000
kronor;
d) dels till Vadstena krigsmanshuskassa för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 925,000 kronor;
dels ock besluta, att till nämnda anslag skola efter ingången
av budgetåret 1942/43 för samma budgetår överföras ej
mindre från invalidhusfonden ett belopp av 33,000 kronor
än även från indelningsverkets besparingsfond av fondens kapitaltillgångar
ett belopp av 53,000 kronor;
Bankoutskottets utlåtande Nr 12. 5
e) till Pensionering av f. d. daglönare vid marinen för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor;
f) till Pensionering av viss flottans gemenskap för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor;
g) till Dgrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare
m. fl. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
2,900,000 kronor.
5:o) Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena
krigsmanshuskassas understödstagare. Under punkten 26 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att dels till dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän
och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 700,000 kronor, dels ock besluta,
att till nämnda anslag skall under samma budgetår från indelningsverkets
besparingsfond av fondens kapitaltillgångar överföras ett belopp av
34.000 kronor.
Förevarande anslag är för budgetåret 1941/42 uppfört med ett belopp av
735.000 kronor. Från indelningsverkets besparingsfond skall dessutom av
fondens kapitaltillgångar till sistnämnda anslag under budgetåret överföras
ett belopp av 35,000 kronor.
Vid beräkningen av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästkommande
budgetår har förutsatts, att dyrtidstillägget skall utgå enligt samma
grunder som för närvarande, nämligen med 150 kronor för år till pensionerade
båtsmän och marinsoldater samt till Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare, därest de uppnått 60 års ålder.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren under
nr 137 av herr Bäcklund och den andra inom andra kammaren under nr
192 av herr Björling, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att dyrtidstillägget
åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare från och med den 1 juli 1942 må utgå med
ett från 150 till" 180 kronor för år förhöjt belopp».
Beträffande motiveringen för nyssnämnda förslag får utskottet hänvisa till
motionerna.
över förevarande motioner har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
utlåtande från statskontoret, som hört arméförvaltningens civila departement
och marinförvaltningen.
Armé förvaltningens civila departement har anfört:
Underhåll ur Vadstena krigsmanshuskassa utgår med 100 kronor för år till
understödstagare, som fyllt 60 år, samt med 250 kronor årligen till dem bland
understödstagare, som uppnått en ålder av 67 år.
Dyrtidstillägg (krigstidshjälp och krigstidstillägg) har alltsedan år 1917 tillkommit
den av ifrågavarande understödstagare, som vid ingången av det år
eller budgetår, för vilket tillägget utgått, uppnått en levnadsålder av 60 år
eller däröver. För år 1917 utgjorde tillägget, som då benämndes krigstidshjälp,
50 kronor. För år 1918 utgick krigstidstillägg och extra krigstidstill
-
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
lägg med ett sammanlagt belopp av 175 kronor och år 1919 bestämdes, att
dyrtidstillägg skulle beredas ifrågavarande f. d. befattningshavare med 175
kronor för sagda år. För vartdera av åren 1920 och 1921 utgick dvrtidstilllägg
med 200 kronor.
I proposition nr 131 till 1922 års riksdag anförde föredragande departementschefen
i fråga örn storleken av dyrtidstillägget för år 1922 och första
halvåret 1923, bland annat: »För bedömande av denna fråga ber jag att få
hänvisa till följande tabell, vilken för åren 1917—1921 lämnar en jämförelse
mellan, å ena sidan, levnadskostnadernas höjd utöver 1914 års nivå, samt,
å andra sidan, beloppet av ifrågavarande pensionärers dyrtidstillägg:
1917 |
1918 |
1919 |
1920 |
1921 |
|
Levnadskostnadsstegring i medeltal............ |
52 |
114 |
161.5 |
168.7 |
146.7 |
Dyrtidstillägg ................................ |
50 |
175 |
175 |
200 |
200 |
För år 1922 har talet för levnadskostnadsstegringen i medeltal beräknats
till 105, en siffra, som enligt vad tabellen utvisar understiger motsvarande
siffra för år 1918. Dessutom vill jag erinra, att grunderna för de allmänna
dyrtidstilläggen genom beslut vid 1921 års riksdag undergått viss beskärning.
Med hänsyn härtill och då en fortsatt sänkning av levnadskostnaderna torde
vara att emotse, anser jag mig böra föreslå, att dyrtidstilläggen till nu ifrågavarande
pensionärer bestämmas att utgå med ett belopp för varje understödstagare
av 150 kronor för år 1922 samt 75 kronor för första halvåret 1923.»
1922 års riksdag (skrivelse nr 198) beslöt i enlighet med vad departementschefen
sålunda föreslagit och har dyrtidstillägeet sedermera alltifrån ingången
av budgetåret 1923/24 utgått med 150 kronor för varje budgetår.
Det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen vid kvartalsskiftet
december 1941—januari 1942 har enligt kungl, kungörelsen den 16
januari 1942, nr 8, fastställts till 127, vilket innebär, att levnadskostnadsökningen
sedan augusti 1914 för närvarande är något högre än den var år
1918, då dyrtidstillägget åt här ifrågavarande pensionärer utgick med 175
kronor. Med hänsyn härtill synes en höjning av dyrtidstillägget från 150
till 180 kronor, såsom i motionerna I: 137 och II: 192 föreslagits, icke
oskälig.
Departementet får för den skull tillstyrka, att dyrtidstillägget åt Vadstena
krigsmanshuskassas understödstagare må från och med den j juli 1942 utgå
med ett från 150 till 180 kronor för år förhöjt belopp.
Därest en dylik höjning av dyrtidstillägget kommer till stånd, erfordras för
bestridande av därmed förenade kostnader, vilka för budgetåret 1942/43 av
departementet beräknas till i runt tal 135,000 kronor, en höjning med motsvarande
belopp av den del av det av Kungl. Maj:t för nämnda budgetår
äskade förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare, som avser dyrtidstillägg
åt sistnämnda understödstagare.
Marinförvaltningen har anfört i huvudsak följande:
Av underlydande myndigheter har marinförvaltningen erfarit, att uppgiften
i motionerna, att ifrågavarande pensionärer och understödstagare befunne
sig i behövande omständigheter, är riktig.
Som behov av förhöjt dyrtidstillägg tydligen föreligger, vill marinförvaltningen
härigenom hava givit uttryck åt sin anslutning i princip till den av
motionärerna uttalade meningen.
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
7
Statskontoret har anfört:
Såsom i motionerna erinrats, har det såsom dyrtidstillägg åt pensionerade
båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
fastställda beloppet å 150 kronor årligen alltsedan dess beviljande år
1922 utgått oförändrat och således varit oberoende av den under en avsevärd
tid därefter inträffade successiva sänkningen av levnadskostnaderna.
Redan av denna anledning synes det statskontoret betänkligt att i nuvarande
läge med stigande levnadskostnadsindex utbygga ifrågavarande dyrtidstilllägg.
Vid sådant förhållande och då därtill kommer, att den tjänstgöring, som
ålegat nu ifrågavarande pensionärer och understödstagare, varit av relativt
ringa omfattning, anser statskontoret för sin del, att motionerna icke böra
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Nuvarande bestämmelser angående rätt till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa
av annan orsak än sjukdom eller kroppsskada, ådragen i
tjänsten, tillkommo genom beslut av 1939 års lagtima riksdag och inneburo
en viss uppmjukning av tidigare regler. Enligt dessa bestämmelser gäller för
erhållande av dylikt underhåll, att vederbörande kan räkna en anställningstid
av minst 18 men under 20 år eller, därest vederbörande styrker sig hava
tjänstgjort i sammanlagt minst 400 dagar utöver tid, som åtgått för egen
rekryt- och befälsutbildning, en anställningstid av minst 15 men under 18 år.
I båda fallen skall vederbörande dessutom styrka sig vara i behövande omständigheter.
I fråga om indelt manskap, som tjänat i minst 20 år, gälla tidigare
bestämmelser i ämnet.
Underhåll ur Vadstena krigsmanshuskassa utgår, såvitt nu är fråga, med
100 kronor för år till understödstagare, som fyllt 60 år, och med 250 kronor
årligen till dem bland understödstagare, som uppnått en ålder av 67 år. Å
underhållsbeloppen utgår därjämte till indelta soldater, som varit underbefäl,
s. k. korpralstillägg med 60 kronor och vicekorpralstillägg med 30 kronor.
Motsvarande förmåner utgå till båtsmän och marinsoldater i form av pension
enligt i stort sett samma regler som de nyssberörda, för indelta vid armén
stadgade; dock förekomma icke korprals- och vicekorpralstillägg vid pensionering
av marinens indelta manskap.
Utöver förenämnda understödsbelopp äga ifrågavarande understödstagare
alltsedan år 1917 tillgodonjuta dyrtidstillägg. Dyrtidstillägget utgick under
åren 1918 och 1919 med 175 kronor årligen samt under åren 1920 och 1921
med 200 kronor årligen. Från och med år 1922 har beloppet av detta tillägg
utgjort 150 kronor för år.
Dyrtidstillägget har således alltsedan år 1922, trots den därefter under en
avsevärd tid inträffade successiva sänkningen av levnadskostnaderna, utgått
med oförändrat belopp. Bland annat med hänsyn härtill finner utskottet i likhet
med statskontoret det vara betänkligt att i nuvarande läge med stigande
levnadskostnadsindex utbygga ifrågavarande dyrtidstillägg. Enligt utskottets
mening måste de förmåner, som tillkomma det f. d. indelta manskapet, anses
vara i och för sig tillfredsställande, särskilt i betraktande av den obetydliga
tjänstgöring, som ålegal manskapet. Utskottet vill i detta sammanhang er
-
Utslcottet.
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
inra, att riksdagen tidigare vid flera tillfällen uttalat, att underhållsbeloppen
nied därå belöpande tilläggsförmåner vore i stort sett väl avvägda. Tillika må
erinras, att uppbärandet av ifrågavarande underhåll eller pension icke utgör
hinder för vederbörande att komma i åtnjutande av folkpension. Såsom ovan
framhållits, har för endast några år sedan medgivits viss uppmjukning av villkoren
för erhållande av understöd ur krigsmanshuskassan, varigenom understödsverksamheten
utvidgats till nya kategorier indelt manskap. Ifrågavarande
pensioneringskostnader äro också för närvarande synnerligen betydande; de
uppgingo under budgetåret 1940/41 till 1,207,100 kronor i underhåll och
761,630 kronor i dyrtidstillägg till krigsmanshuskassans understödstagare samt
till 117,270 kronor i underhåll och 23,812 kronor i dyrtidstillägg åt pensionerade
båtsmän och marinsoldater eller således sammanlagt till 2,109,812
kronor. Vid nu angivna förhållanden finner sig utskottet icke för närvarande
kunna tillstyrka en höjning av dyrtidstilläggen i enlighet med motionärernas
förslag. I varje fall synes frågan härom — med hänsyn till den avsevärda
ökning av kostnaderna för ifrågavarande understödsverksamhet, som ett tillmötesgående
av förslaget skulle medföra — böra underställas riksdagen först
efter framställning av Kungl. Maj:t. Utskottet tror sig kunna utgå från att,
därest vid en fortsatt mera väsentlig levnadskostnadsstegring förhållandena
därtill anses föranleda, Kungl. Majit inkommer med förslag i ämnet till riksdagen.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande
framställning samt med avslag å motionerna I: 137 och II: 192,
må
dels till Dyrtidstillägg åt pensonerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 700,000
kronor;
dels ock besluta, att till nämnda anslag skall under budgetåret
1942/43 från indelningsverkets besparingsfond av fondens
kapitaltillgångar överföras ett belopp av 34,000 kronor.
6: o) Procentuellt tillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära
befattningshavare. Med tillstyrkande av Kungl. Majits under punkt 27
framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Procentuellt tillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter militära befattningshavare för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 800,000 kronor.
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
9
C. Gemensamma anslag.
7:o) Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare m. m. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkterna 30—35 samt 37 framställda
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
900.000 kronor;
b) till Pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 45,000
kronor;
c) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 7,950,000 kronor;
d) till Ersättningar till f. d. befattningshavare vid av staten
övertagna familjepensionskassor för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kronor;
e) till Pensioner enligt familjepensionsreglementet för arbetare
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
150.000 kronor;
f) till Diverse pensioner och understöd m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,650,000 kronor;
g) till Pensionstillägg åt vissa tjänstemän avgångna med
pension enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 850,000
kronor.
Uppskjutna frågor.
8:o) Beträffande Kungl. Maj:ts under punkterna 3, 11, 17, 28 samt 36
framställda förslag i fråga om dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i
statens tjänst m. fl. pensionärer, bidrag till pensioneringskostnaderna för statens
pensionsanstalt, bidrag till pensionseringskostnaderna för handelsflottans
pensionsanstalt, bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, samt kristillägg kommer utskottet framdeles
att avgiva utlåtande; vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Slockholm den 17 mars 1942.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 8 sami. Nr 12.
2
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén, Friggeråker, Sundvik, von Horn,
Ohlin, Lindbärg och Sylwan;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg, Hall,
Andersson i Munkal jungby, Hilding, Eriksson i Sandby och Persson i Norrby.
427166. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.