Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1942 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande av pensionsrätt
i statens pensionsanstalt åt läkare vid fristående
centraldispensär.

I en inom första kammaren under nr 7 väckt motion, vilken hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har herr Ericson, Frans, hemställt,
»att riksdagen ville besluta sådant tillägg i reglementet för statens
pensionsanstalt, att även befattning som läkare vid fristående centraldispensär
måtte förenas med pensionsrätt i anstalten».

Till stöd för ifrågavarande förslag har anförts följande:

»Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse av den 18 juni 1937 angående statsbidrag
till dispensärverksamhet för tuberkulosens bekämpande stadgas, att
centraldispensär benämnes för röntgenundersökning utrustad dispensär, som
förestås av läkare med behörighet till läkarbefattning vid annat sanatorium
än kustsanatorium och därmed jämförligt sanatorium och som förfogar över
minst en dispensärsköterska. Centraldispensär är antingen fristående eller
förlagd till sjukvårdsanstalt.

Till sjukvårdsanstalt förlagd centraldispensär förestås av sanatorieläkare
eller därmed jämställd läkare. I sin egenskap av sjukhusläkare äro dessa
läkare jämlikt 60 § 1 mom. i reglementet för statens pensionsanstalt tillförsäkrade
pensionsrätt i anstalten.

Läkare vid fristående centraldispensär förordnas enligt normalinstruktionen
för dylik för en tid av högst fem år i sänder, önskar centraldispensärläkare
kvarstå i sin befattning efter utgången av den tid, för vilken han på
sätt ovan sagts av medicinalstyrelsen förordnats, äger vederbörande dispensär-
respektive distriktsvårdsstyrelse utan att befattningen ledigförklaras
hos medicinalstyrelsen göra framställning om förnyat förordnande för
honom.

På grund härav är läkarbefattning vid fristående centraldispensär icke
förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt, vilket måste ingiva
ifrågavarande befattningshavare en känsla av osäkerhet och därjämte medföra
ekonomiska konsekvenser för säkerställande av ålderdomen, i synnerhet
som dylik befattning i många fall torde komma att bliva vederbörande
läkares slutgiltiga placering.»

Enligt vad utskottet inhämtat är frågan om beredande av delaktighet i
statens pensionsanstalt för läkare vid fristående centraldispensär för närvarande
beroende på prövning av Kungl. Majd i anledning av en utav

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 8 sand. Nr 10—11.

Utskottet.

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

svenska sanatorieläkarföreningen gjord framställning. Ärendet befinner sig
icke i det utredda skick, att förslag i ämnet till innevarande riksdag kan
förväntas bliva framlagt. Såvitt nu kan förutses, torde emellertid sådant
förslag vara att emotse till 1943 års riksdag. Vid sådant förhållande synes
den väckta motionen icke böra föranleda någon åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion I: 7 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 mars 1942.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling,* Sundvik, von Horn, Ohlin,
Leander, Bodin och Sylwan;

från andra kammaren: herrar Paulsen, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman*
Hall, Andersson i Munkaljungby, Eriksson i Sandby och Westerdahl.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.