Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

1

Kr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 26 juni 1942 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1942/43 m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningamas belopp för budgetåret 1942/43
vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1942 (bilaga till
1942 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1942/43
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält
bland annat riksräkenskapsverkets skrivelse den 6 december 1941 med
inkomstberäkning för nämnda budgetår.

I en den 29 maj 1942 dagtecknad proposition, nr 355, har Kungl. Majit
framlagt förslag angående grunderna för uttagande av statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt för år 1942 m. m.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1942/43 äro bevillningama, i överensstämmelse
med departementschefens förslag, beräknade till följande belopp:

Kronor Kron or

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt.............. 450,000,000

Värnskatt ................................. 350,000,000

Krigskonjunkturskatt ....................... 35,000,000

Särskild skatt å förmögenhet ................ 27,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ........ 1,000,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter .............................. 80,000

Stämpelmedel ............................. 55,000,000 918,080,000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................ 10,000,000

Bensinskatt ............................. 3,000,000 13,000,000

Tullar och accisen

Tullmedel ................................ 120,000,000

Allmän omsättningsskatt .................... 250,000,000

Varuskatt ................................. 40,000,000

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 7 sami. Nr 47. 1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Kronor

Tilläggsskatter å bensin...................... 6,000,000

Accis å silke .............................. 3,700,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror .... 10,000,000

Skatt å kaffe .............................. 5,000,000

Tobaksskatt .............................. 185,000,000

Brännvinstillverkningsskatt .................. 14,000,000

Kronor

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ........................

Detaljhandelsbolag .......................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
.....................................

Omsättningsskatt å vin ......................

Maltdrycksskatt ............................

Skatt å läskedrycker .......................

Statlig nöjesskatt ..........................

Postverket (överskott) ........................

21,000,000

15.000. 000

200,000,000

6,000,000

32.000. 000
7,500,000

12.000. 000 927,200,000
.......... 30,000,000.

Beträffande beräkningen av inkomsten av de särskilda inkomsttitlarna har
departementschefen i statsverkspropositionen lämnat följande redogörelse:

»Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår bygger på
förutsättningen att de under krisen beslutade skattehöjningarna och nya
skatterna skola fortbestå. I jämförelse med de å riksstaten för nu löpande
budgetår uppförda inkomsterna innebär ämbetsverkets uppskattning att statens
intäkter skulle stiga med i runt tal 125 miljoner kronor. Inkomstökningen
hänför sig i huvudsak och till ungefär lika delar till ökade skatteinkomster
och överskott av statens affärsverksamhet.

Förändringarna i förhållande till de i riksstaten för löpande budgetår beräknade
inkomsterna motiveras väsentligen av hänsyn till tendenser, som
redan kommit till uttryck i det beräknade utfallet för detta budgetår. Minskningarna
äro relativt fåtaliga och gälla merendels inkomsttitlar, vilkas sjunkande
avkastning betingas av rådande avspärrning och som även i fjolårets
inkomstberäkning voro föremål för nedräkning. Sålunda ha tullmedlen sänkts
från 140 till 120 miljoner och margarinaccisen från 35 till 10 miljoner kronor.
Inkomsterna av beskattningen av automobiltrafiken ha tillhopa reducerats
med 16 miljoner kronor, eller med inemot hälften; fordonsskatten har
därvid uppförts med 10 miljoner kronor, bensinskatten med 3 miljoner kronor
och tilläggsskatterna å bensin med 6 miljoner kronor. Kaffeskatten har
sänkts med hälften till 5 miljoner kronor och omsättningsskatten å vin med
en fjärdedel till 6 miljoner kronor. Minskningar ha härjämte beräknats för
systembolagens rörelsevinst med 3 miljoner kronor, för maltdrycksskatt med
8 miljoner kronor och för läskedrycksskatt med 0.5 miljoner kronor.

Även de av riksräkenskapsverket beräknade stegringarna i jämförelse med
gällande riksstat motsvaras i allmänhet av ökad avkastning redan under innevarande
budgetår. Beträffande den direkta inkomstbeskattningen sam -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 3

manhänger uppräkningen jämväl med en motsedd ökning av de taxerade
inkomsterna av tjänst och rörelse vid 1942 års taxering. Avkastningen har
för inkomst- och förmögenhetsskatten beräknats höjd med 25 och för värnskatten
med 15 miljoner kronor. Även för den indirekta beskattningens del
motses i flera fall ökad avkastning. För allmän omsättningsskatt och varuskatt
ha antagits stegringar å respektive 30 och 15 miljoner kronor till 250
och 40 miljoner kronor. Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker
har beräknats stiga med 5 miljoner kronor till 185 miljoner kronor. Tobaksskatten,
som höjdes på hösten 1941 utan att inkomsttiteln uppräknades,
har antagits giva en intäkt av 185 miljoner kronor, motsvarande en ökning
av 25 miljoner kronor. Brännvinstillverkningsskatten och vinsten av aktiebolaget
Vin- & spritcentralen, vilka inkomsttitlar nedräknats i riksstaten för
löpande budgetår i samband med motsedd omsättningsminskning å spritdrycker
efter 1939 ars skattehöjning och vissa likviditetssvårigheter för bolaget,
ha uppräknats med 4 och 10 miljoner kronor. Nettoökningen för samtliga
skatter i jämförelse med riksstaten för nu löpande budgetår uppgår till
i runt tal 52 miljoner kronor.

För affärsverksfonderna har överlag antagits ökad avkastning i anslutning
till det för löpande budgetar beräknade utfallet, överskotten ha antagits
stiga för postverket från 10 till 15 miljoner kronor, för telegrafverket
från 36 till 45 miljoner kronor, för statens järnvägar från 70 till 100 miljoner
kronor, för statens vattenfallsverk från 23.5 till 30 miljoner kronor och
för domänverket från 10 till 16 miljoner kronor.

Bland övriga mera betydande förändringar äro att nämna ökningar av
folkpensionsavgifterna och lotterimedlen med vardera 5 miljoner kronor
samt av det för försvarsväsendets fastighetsfond beräknade överskottet med
närmare 4 miljoner kronor, vilket förklaras av de sista årens omfattande investeringar
i fonden.

Enligt den av riksräkenskapsverket framlagda beräkningen skulle inkomsterna
å driftbudgeten sammanlagt kunna uppskattas till 2,205 miljoner kronor.
Under förutsättning av normal inleverans av vinstmedel från de statliga
monopolbolagen samt av oförändrade grunder fpr uttagandet av de olika
inkomsterna kan jag i huvudsak godtaga denna beräkning. Vissa smärre
justeringar för inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedel: partihandelsbolag,
uppbörd i statens verksamhet, övriga diverse inkomster och diverse
kapitalfonder, till vilka jag av i det följande angivna skäl även under angivna
förutsättningar funnit anledning, ge en inkomstökning utöver de av riksräkenskapsverket
beräknade beloppen å tillsammans i runt tal 2 miljoner
kronor. Å andra sidan förordar jag, att utgifter och inkomster i riksstatsförslaget
upptagas med utgångspunkt från ett från 8 till 12 procent höjt
kristillägg. Detta skulle i och för sig motivera en nedräkning av överskotten
från affärsverken med 2 miljoner kronor för postverket, 1 miljon kronor
för telegrafverket och 10 miljoner kronor för statens järnvägar. Undernyss
angivna förutsättningar skulle alltså skäl föreligga att sänka den av riksräkenskapsverket
uppgivna inkomstsumman nied cirka 11 miljoner kronor.»

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

I det vid propositionen nr 355 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen
framlagt förslag till ny beräkning av vissa inkomsttitlar och
därvid anfört bland annat följande:

»Till stöd för en omprövning av inkomstberäkningen i riksstalsförslaget ha
genom vederbörande verkschefers försorg verkställts nya uppskattningar av
den sannolika tullinkomsten för nästa budgetår och av överskotten vid de
affärsdrivande verken. Därjämte har inom riksräkenskapsverket utförts en
preliminär beräkning rörande årets taxeringsresultat för inkomst- och förmögenhetsskatten.
Jag torde nu få i korthet redogöra för de justeringar av
de i statsverkspropositionen förordade uppskattningarna av intäkten under
olika inkomsttitlar till vilka anledning synes föreligga.

Inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt.
Vid inkomstberäkningen i statsverkspropositionen, som i denna del helt följde
riksräkenskapsverkets förslag, antogs inkomst- och förmögenhetsskatten för
nästa budgetår komma att ge en behållen inkomst av 450 miljoner kronor,
under förutsättning att grunderna för uttagande av skatten bibehölios oförändrade.
Under samma förutsättning uppskattades inkomsten av värnskatten
till 280 miljoner kronor. Av skäl till vilka jag i det följande återkommer uppfördes
emellertid sistnämnda inkomsttitel i riksstatsförslaget med ett provisoriskt
tillägg av 70 miljoner, eller med 350 miljoner kronor.

De uppgifter som nu föreligga angående årets taxeringsresultat, vilket är
avgörande för skatteutfallet under nästa budgetår, spegla för fysiska personer
en gynnsammare utveckling än man hittills räknat med. I synnerhet pa
landsbygden inregistreras i det hittills bearbetade materialet en icke oväsentlig
ökning av det beskattningsbara beloppet för denna grupp av inkomsttagare.
Av tillgängliga uppgifter att döma torde däremot resultatet för aktiebolagens
del bliva sämre än tidigare beräknats, sannolikt till icke ringa del
till följd av omfattande avskrivningar. Resultatet av en bearbetning av det
föreliggande materialet torde få delgivas vederbörande riksdagsutskott.

Till frågan om de belopp med vilka de här berörda skattetitlarna böra
uppföras i riksstaten återkommer jag i det följande i samband med behandlingen
av grunderna för uttagande av direkt skatt under nästa budgetår.

Krigskonjunkturskatt. I statsverkspropositionen har inkomsten
av krigskonjunkturskatt för nästa budgetår uppskattats till 35 miljoner kronor.
Med hänsyn till att skatten under löpande budgetår beräknas avkasta
något över 40 miljoner kronor förefaller det icke osannolikt, att den föregående
inkomstberäkningen under förutsättning av oförändrade uttagnings,
grunder för skatten skulle kunna justeras uppåt. Emellertid har i den för
riksdagen framlagda propositionen angående krigskonjunkturskatt för år 1942
föreslagits vissa jämkningar, vilka kunna väntas medföra ett väsentligt inkomstbortfall.
Jag syftar på de nya bestämmelserna om ett särskilt utjämjiingsavdrag,
i regel motsvarande 15 procent av jämförelseinkomsten. Utan
de begränsningar i tillämpningsområdet för det nya avdraget, som av olika
skäl ansetts påkallade, skulle detta enligt verkställda beräkningar medföra
en skatteförlust på c:a 60 procent. Som bestämmelserna i förslaget utfor -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

5

mats blir förlusten mindre ehuru med säkerhet ändå rätt betydande. Anledning
synes mig föreligga att uppföra inkomsttiteln i riksstaten med ett
från 35 till 25 miljoner kronor reducerat belopp.

Stämpelmedel. I proposition till årets riksdag har förslag framlagts
om viss höjning av lotterivinstskatten. Intäkten av denna skatt redovisas
under här ifrågavarande inkomsttitel. Sedan riksdagen numera godkänt
skatteförslaget, torde stämpelmedlen i riksstaten böra uppföras med ett förhöjt
belopp. Som inkomsten av stämpelmedel i statsverkspropositionen beräknats
relativt lågt, torde en höjning från 55 till 65 miljoner kronor få anses
berättigad.

I en till mig överlämnad promemoria har gener altulldir ek tören beräknat
det nettobelopp, varmed t u 11 m e d 1 e n kunna väntas inflyta under nästa
budgetår, till 95 miljoner kronor, vilket innebär en sänkning med 25 miljoner
kronor i förhållande till den i statsverkspropositionen anmälda uppskattningen.
Generaltulldirektören har därvid utgått från en beräkning av utfallet av
tullinkomsterna för innevarande budgetår. Denna beräkning, som grundats
på tulldebiteringen under tiden juli 1941—april 1942, utmynnar i en uppbörd
av tullmedel på 100 miljoner kronor, vilket efter avdrag för restitutioner antages
betyda en behållen inkomst på 95 miljoner kronor. Visserligen påverkas
årets siffra av särskilda förhållanden såsom de ovanligt svåra isförhållandena
i februari och mars, men enligt vad som uttalas i promemorian skulle
det likväl finnas anledning att betrakta årets inkomstutfall såsom ett maximum
för vad som kan påräknas under nästa budgetår.

Ehuru jag kan i huvudsak ansluta mig till den uppfattning örn den sannolika
inkomstutvecklingen, åt vilken generaltulldirektören givit uttryck, finner
jag det i rådande ovissa läge riktigast att i riksstaten uppföra tullmedlen
med ett till 100 miljoner kronor avrundat belopp. Att denna inkomstberäkning
snarast måste bedömas såsom hög får beaktas vid uppskattningen av
övriga inkomsttitlar.

Den höjning av tobaksskatten som årets riksdag beslutat motiverar
en uppräkning av inkomsttiteln för nästa budgetår från det i statsverkspro
positionen angivna beloppet av 185 miljoner kronor till 200 miljoner kronor
Med hänsyn till den risk som föreligger för en viss reduktion av tobaksför
säljningen till följd av ransoneringen kunde övervägas att i riksstaten uppföra
ett något lägre belopp. Tillräckliga skäl att avvika från nyss angivna
uppskattning synas mig emellertid ej föreligga. Ransoneringen torde däremot
böra föranleda, att man icke längre räknar med någon extra inleverans av
vinstmedel från monopolbolaget under nästa budgetår. Statens inkomst av
aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet bör därför uppföras
med 1,595,000 kronor i stället för det i statsverkspropositionen beräknade
beloppet av 6,595,000 kronor.

Inkomsten av rusdrycksförsäljningsmedel: partihandelsbolag
har i statsverkspropositionen beräknats till 21 miljoner kronor. Därvid
har förutsatts, att aktiebolaget Vin- & spritcentralen skulle budgetåret
1942/43 lill statsverket inleverera även det belopp å c:a 4.5 miljoner kronor,

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

varmed de under år 1942 till vinst- och prisregleringsfonden avsatta medlen
beräknades överstiga en ursprungligen planerad avsättning å 5 miljoner
kronor. Med hänsyn å ena sidan till bolagets önskemål att till stärkande av
likviditeten tillsvidare få inom företaget behålla hela det till vinst- och prisregleringsfonden
avsatta beloppet jämte en del av en påräknad extraordinär
vinst, å andra sidan till möjliga behov av ökad inleverans av vinstmedel, har
Kungl. Maj:t medgivit, att bolaget i bokslutet för år 1941 finge avsätta medel
till en dispositionsfond med skyldighet för bolaget att, när Kungl. Majit
så beslutar, inleverera de avsatta medlen till statsverket. Bolaget har med
stöd av detta beslut till en dispositionsfond avsatt 6 miljoner kronor. Till
vinst- och prisregleringsfonden ha avsatts i runt tal 9.5 miljoner kronor
eller hela det av bolaget åsyftade beloppet.

Enligt vad jag inhämtat föreligger numera enligt bolagets uppfattning anledning
att räkna med att den i statsverkspropositionen förutsatta inleveransen
från spritcentralen skall kunna uppnås utan ianspråktagande av de fonderade
medlen. Skulle denna förväntan icke infrias, torde inbetalningen böra
uppbringas till avsett belopp med hjälp av medel från dispositionsfonden.
Om vinstresultatet blir ännu gynnsammare än väntat, anser jag icke detta
böra för närvarande föranleda någon ytterligare fondering av medel inom
företaget.

Omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning beräknades
i statsverkspropositionen till 200 miljoner kronor. Därvid uppskattades
skatteinkomsten vid oförändrade uttagningsgrunder till 185 miljoner kronor,
vartill lades 15 miljoner kronor i beräknat tillskott till följd av en planerad
skattehöjning.

Ovissheten om den fortsatta konjunkturutvecklingen gör det svårt att bilda
sig en mening om avkastningen av ifrågavarande skatt. De erfarenheter
som vunnits under den förflutna tiden synas närmast tala för att den föregående
beräkningen måste anses försiktig. Jag finner likväl icke en uppräkning
över den tidigare nivån motiverad. Då riksdagen numera beslutat en
skatteskärpning av den ungefärliga omfattning, varmed räknades vid utarbetandet
av statsverkspropositionen, anser jag mig sålunda böra förorda, att inkomsttiteln
uppföres med det tidigare beräknade beloppet, 200 miljoner
kronor.

Trafikskatt. I proposition till riksdagen har framlagts förslag om en
särskild trafikskatt avsedd att utgå å vissa avgifter för personbefordran med
järnväg. Avkastningen av skatten har av de sakkunniga, vilkas förslag ligger
till grund för propositionen, beräknats till 22 miljoner kronor, varav i runt
tal 17 miljoner kronor från statens järnvägar och återstoden från de enskilda
järnvägarna. Genom en taxejustering, som föreslagits genomförd i samband
med att skatten införes, skulle dessutom statens järnvägar tillföras en merinkomst,
som beräknats till c:a 4 miljoner kronor. Förutsättning för beräkningarna
är, att trafiken blir av ungefär samma omfattning som år 1941. En viss
avrundning nedåt synes påkallad med hänsyn till beskattningens sannolika
!nflytande i trafikbegränsande riktning.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

7

Under förutsättning att riksdagen antager det framlagda förslaget, bör i
riksstaten uppföras en ny inkomsttitel, benämnd trafikskatt. Med hänsyn till
att skatten inflyter kvartalsvis i efterskott, bör den under första året av sin
tillämpning upptagas med 7* av den beräknade helårsavkastningen, eller till
ett avrundat belopp av 16 miljoner kronor. Jag återkommer i det följande
till uppskattningen av statens järnvägars överskott under samma förutsättning.
»

Beträffande grunderna för uttagningen av inkomst- och förmögenhetsskatt
samt värnskatt har departementschefen i propositionen nr 355 anfört följande: »Av

föregående översikt över förändringarna i anslagssumman å driftbudgeten
i riksstaten för budgetåret 1942/43 samt av de justeringar i vissa inkomstberäkningar,
som nu äro påkallade, framgår, att mot utgifter på i runt
tal 2,363 miljoner kronor komma att svara inkomster på cirka 2,348 miljoner
kronor; inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten antagas då alltjämt
uppförda med de i statsverkspropositionen beräknade beloppen. En brist
å 15 miljoner kronor framkommer alltså under sistnämnda förutsättning,
även sedan de justeringar av vissa indirekta skatter och taxor, som föregrepos
i statsverkspropositionen och sedermera beslutats eller blivit föremål för förslag
till riksdagen, förutsatts i sin helhet genomförda. Att bristen icke blir
större trots en relativt betydande ökning av utgifterna och trots den avsevärda
nedräkning av tullinkomsterna, som blivit nödvändig, förklaras av att
den indirekta beskattningen och överskotten från affärsverken lämna ett större
bidrag till utgiftsfinansieringen än man tidigare räknat med.

Jag har förut erinrat örn alt värnskatten, örn den antages uttagen efter
oförändrade grunder, skulle på det i statsverkspropositionen förutsatta taxeringsunderlaget
ge en inkomst, som med 70 miljoner kronor understiger den
i riksstatsförslaget preliminärt uppförda. Tillägget å 70 miljoner kronor infördes
i riksstatsförslaget för att balansera ett vid tidpunkten för stalsverkspropositionens
utarbetande motsett underskott å 67 miljoner kronor, för vilket
täckning ansågs böra beredas, innan riksstaten slutligt fastställdes. Huruvida
hela beloppet, som blott provisoriskt påfördes inkomsttiteln värnskatt, borde
definitivt tagas ut av de olika skatterna på inkomst och förmögenhet eller
till en del på annat sätt, lämnades öppet i avvaktan på den prövning av det
slutliga behovet av ökade skatteintäkter, som borde ske, då budgetutfallet för
löpande budgetår kunde överblickas och fullständigare uppgifter förelågo
angående utgifter och inkomster på nästa års riksstat.

Lägges den nu konstaterade budgetbristen på 15 miljoner kronor till det i
statsverkspropositionen blott provisoriskt införda inkomsttillägget på 70 miljoner
kronor, framkommer ett sammanlagt inkomstbehov på 85 miljoner
kronor. Delvis vinnes täckning för detta genom den förbättring av skatteutfallet,
med vilken man enligt vad tidigare anförts numera har alt räkna,
delvis kräver det för sin finansiering en skärpning av beskattningen.

Med bortseende från nyssnämnda provisoriska tillägg på 70 miljoner kronor
beräknades inkomst- och förmögenhetsskatten tillsammans med värn -

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

skatten i statsverksproposition ge en intäkt på 730 miljoner kronor. Det
gynnsamma taxeringsresultat, mot vilket tillgängliga uppgifter visa hän,
synes berättiga till en uppräkning av denna summa med 2 å 3 procent
eller, avrundat, till c:a 750 miljoner kronor. Verkställes denna höjning av
inkomstberäkningen, reduceras behovet av ytterligare skatteinkomster ånyo
till den i statsverkspropositionen antagna storleksordningen.

Jag har redan framhållit, alt indirekta skatter och taxehöjningar bidragit
till att finansiera utgifterna med högre belopp än som förutsattes i statsverkspropositionen.
Under dessa förhållanden finner jag icke anledning att förorda,
att föreliggande brist på 65 miljoner kronor skall till någon del täckas
genom en ytterligare skärpning av den indirekta beskattningen. Ett skatteförslag
som under senare tid varit föremål för ett visst allmänt intresse, nämligen
skatt å tidskrifter, anser jag förenat nied sådana tekniska svårigheter,
att det — i synnerhet med tanke på den relativt obetydliga inkomst den nya
skatten skulle skänka — åtminstone för närvarande icke bör genomföras.
Jag förutsätter alltså, att de erforderliga skattemedlen uttagas genom skärpt
beskattning av inkomst och förmögenhet. Enklast sker detta genom att uttagningsgrunderna
för inkomst- och förmögenhetsskatten bibehållas oförändrade
men en ny skala för värnskatten fastställes, som kan beräknas öka
intäkten av denna skatt med det ursprungligen förutsatta beloppet.

Förslag örn värnskatt för budgetåret 1942/43 anmäles senare denna dag.
Enligt förslaget skall skatteskalan för fysiska personer höjas över hela linjen,
dock något starkare i högre inkomstlägen. Skattens progressivitet blir alltjämt
något svagare än inkomst- och förmögenhetsskattens vid en uttagningsprocent
för bottenskatten av 110. För aktiebolagens del förordas en höjning
av uttagningsprocenten med 2 enheter, eller till 12 procent. Skatten pa fysiska
personer beräknas med den föreslagna skattehöjningen på det nu förutsedda
taxeringsresultatet ge en merinkomst på 55 miljoner kronor. Skärpningen
av bolagsbeskattningen beräknas betyda 15 miljoner kronor.

I anslutning till värnskatteförslaget anmäles även förslag till en maximering
av statsbeskattningen i förhållande till inkomsterna. Någon beräkning av
den skatteförlust, som inträder om förslaget genomföres, har icke kunnat
verkställas. Inkomstminskningen torde icke bli av sådan storleksordning, att
de här förordade beräkningarna behöva justeras med hänsyn därtill.

Med beaktande av föreliggande taxeringsuppgifter och under förutsättning
av bifall till här berörda skatteförslag torde inkomst- och förmögenhetsskatten
samt värnskatten böra i riksstaten uppföras med 460 respektive 360 miljoner
kronor. Driftbudgetens inkomster bringas därigenom att något överstiga
utgiftssumman.»

I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Maj:t i omförmälda
proposition nr 355 föreslagit riksdagen att besluta, att bottenskatt
enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för
år 1942 utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses
i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet
för skattskyldiga, som avses i samma moment b).

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 9

Vidare har Kungl. Majit i nyssnämnda proposition — med ändring av i
statsverkspropositionen framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten
för budgetåret 1942/43 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslagit
riksdagen

dels att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt .................... kronor 460,000,000

Värnskatt .....................• .............. » 360,000,000

Krigskonjunkturskatt ............................ » 25,000,000

Stämpelmedel ............................ ..... » 65,000,000

Tullmedel .......................... » 100,000,000

Tobaksskatt . .:............-i.x-t.................... » 200,000,000

dels ock att i nämnda riksstat under rubriken skatter upptaga en inkomsttitel
sålunda:

Trafikskatt ........................-.i.. .r.r. ......... kronor 16,000,000.

Enligt av chefen för finansdepartementet vid framläggande av proposition
nr 355 gjorda beräkningar föreligger ett sammanlagt inkomstbehov på 85
miljoner kronor för att åstadkomma balans i driftbudgeten. Utskottet delar
departementschefens uppfattning, att på grund av det gynnsamma taxeringsutfallet
innevarande år en höjning kan verkställas av den i statsverkspropositionen
gjorda beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten
med tillhopa 20 miljoner kronor. Det i övrigt erforderliga beloppet
för att täcka föreliggande brist på 65 miljoner kronor finner utskottet i likhet
med departementschefen böra uttagas genom en skärpning av värnskatten. I
betänkande nr; 44 har utskottet tillstyrkt bifall till det av Kungl. Majit i
proposition nr 357 framlagda förslaget till förordning om värnskatt för budgetåret
1942/43.

På förslag av Kungl. Majit i proposition nr 346 har riksdagen beslutat införande
av en trafikskatt.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen innebär Kungl. Majits
nu framlagda förslag till beräkning av bevillningama den ändringen i förhållande
till förslaget i statsverkspropositionen, att i riksstaten för budgetåret
1942/43 bör upptagas statlig inkomst- och förmögenhetsskatt med 460
miljoner kronor, värnskatt med 360 miljoner kronor, krigskonjunkturskatt
med 25 miljoner kronor, stämpelmedel med 65 miljoner kronor, tullmedel
med 100 miljoner kronor samt tobaksskatt med 200 miljoner kronor, varjämte
föreslås, att i nämnda riksstat upptages en ny inkomsttitel trafikskatt
med 16 miljoner kronor. Mot departementschefens nya beräkning av bevillningarna
har utskottet icke något att erinra.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Majits i
proposition nr 355 framlagda förslag angående skatteprocenten,
besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen örn

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 7 sami. Nr 47. 2

Utskottet.

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för år 1942
utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,
som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt
med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som
avses i samma moment b);

2) att bevillningarna för budgetåret 1942/43 måtte beräk -

nas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt...... kronor 460,000,000

Värnskatt .......................... » 360,000,000

Krigskon junk tur skatt ................ » 25,000,000

Särskild skatt å förmögenhet ........ » 27,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . . » 1,000,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ................ » 80,000

Stämpelmedel ...................... » 65,000,000

Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt . . kronor 10,000,000

b) Bensinskatt .. » 3,000,000 » 13,000,000

Tullmedel .......... » 100,000,000

Allmän omsättningsskatt ............ » 250,000,000

Varuskatt .......................... » 40,000,000

Trafikskatt ........................ » 16,000,000

Tilläggsskatter å bensin.............. » 6,000,000

Accis å silke........................ » 3,700,000

Accis å margarin och vissa andra fett varor

............................ » 10,000,000

Skatt å kaffe ...................... » 5,000,000

Tobaksskatt ........................ » 200,000,000

Brännvinstillverkningsskatt .......... » 14,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ................ » 21,000,000

Detaljhandelsbolag ............... » 15,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker .................... » 200,000,000

Omsättningsskatt å vin .............. » 6,000,000

Maltdrycksskatt .................... » 32,000,000

Skatt å läskedrycker ................ » 7,500,000

Statlig nöjesskatt.................... 12,000,000

Postverket (överskott) .............. » 30,000,000

Stockholm den 20 juni 1942.

På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Närvarande:

11

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, friherre Lagerfelt*,
Sjödahl, Egnell, Frans Ericson*, Velander*, Robert Berg* och Herman Ericsson*; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund*,
Olsson i Gävle, Orgård, Sandberg, Falk, Lundell och Ohlsson i Kastlösa.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herr Lundell, som ansett, att en skatt, innebärande en belastning motsvarande
omsättningsskattens, bort påläggas på inom riket tryckta tidningar
och tidskrifter utan gränsdragning, och att höjningen av värnskatten
bort i motsvarande grad hållas tillbaka.