Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
1
tfr 41.
Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1942 kl. 1 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta
motioner angående skatt å vissa slag av veckotidningar.
Till bevillningsutskottet hava hänvisats följande motioner, angående skatt
å vissa slag av veckotidningar, nämligen:
1) de likalydande motionerna nr 70 i första kammaren av herr Björck
m. fl. och nr 145 i andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl., vari
hemställts, »att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
örn utredning av frågan örn skatt på illustrerade och kolorerade veckotidningar
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda»,
samt
2) motionen nr 68 i andra kammaren av herr Wiberg m. fl., vari hemställts,
»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att förslag om
beskattning av vissa tidskrifter skyndsammast förelägges riksdagen».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden får
utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till
motionerna.
I anledning av ovannämnda motioner har till utskottet inkommit en skrivelse
från svenska tidningsutgivareföreningen.
I två vid 1940 års lagtima riksdag väckta likalydande motioner 1:112 och
II: 130 hemställdes, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit hemställa,
att Kungl. Majit täckes utreda huruvida icke vissa slag av veckotidningar
och övriga med dem jämförliga äro av den natur, att desamma böra
beläggas med skatt, samt för riksdagen framlägga förslag härom». Berörda
motioner lämnades av riksdagen på hemställan av samma års bevillningsutskott
utan åtgärd. Till stöd för sin hemställan anförde utskottet i sitt i
anledning av motionerna avgivna betänkande, nr 44, följande:
»I likhet med motionärerna anser utskottet att i nuvarande statsfinansiella
mge skäl tala för en beskattning av de i motionerna åsyftade tidskrifterna.
Enligt vad utskottet inhämtat är emellertid frågan örn nya indirekta skatter
för närvarande föremål för Kungl. Majits prövning. Utskottet finner att
frågan örn skatt å nämnda tidskrifter därvid bör tagas under övervägande
Under sådana förhållanden anser utskottet någon åtgärd i anledning av
motionerna icke nu böra vidtagas.»
I proposition nr o till 1940 års urtima riksdag med förslag till förordning
om allmän omsättningsskatt voro tidningar och tidskrifter ej undantagna från
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 7 sami. Nr 41.
141 il 42
2
Bevillningsutskottet* betänkande Nr 41.
skatteplikt till allmän omsättningsskatt. Emellertid yrkades i ett flertal mo
tioner och till utskottet inkomna skrifter skattefrihet för olika slag av tidningar
och tidskrifter. Första särskilda utskottet föreslog i sitt utlåtande,
nr 10, att inom riket tryckta tidningar och tidskrifter skulle undantagas från
skatteplikt till omsättningsskatt. Till stöd härför anförde utskottet bland
annat följande:
»Av den utredning, som framlagts till stöd för detta yrkande, har utskottet
bibringats den uppfattningen att här föreligger ett fall, där en omsättningsbeskattning
efter föreslagna linjer bomme att medföra större praktiska olägenheter
än örn dessa tryckalster befriades från beskattning i denna form. Detta
sammanhänger med de säregna förhållanden, som förekomma vid denna för
säljning och speciellt vid lösnummerförsäljningen. Däremot kan utskottet
icke finna tillräckliga skäl föreligga att här medgiva frihet från varje beskattning,
och utskottet förutsätter därför, att för tidningarnas och tidskrifternas
vidkommande i stället för omsättningsskatten genomföres en beskattning av
motsvarande storleksordning men i en för detta område mera lämpad form.
Utskottet är icke i tillfälle att framlägga något utformat förslag till dylik
beskattning, men av undersökningar, som utskottet låtit verkställa, har ut
skottet trott sig finna, att en enkel och tillfredsställande lösning står att vinna
genom accisbeläggning av tidnings- och tidskriftspapperet. Enligt utskottets
mening bör denna fråga göras till föremål för närmare utredning genom Kungl.
Maj:ts försorg och förslag i ämnet snarast framläggas för riksdagen. Då en
pappersaccis kommer att drabba endast här i riket tryckta tidningar och tid
skrifter, bör den nu förordade befrielsen från omsättningsskatt tydligen erhålla
motsvarande begränsning.»
Riksdagen, som godkände utskottets utlåtande, anhöll på hemställan av
utskottet tillika i skrivelse, nr 79, till Kungl. Majit, att Kungl. Majit ville föranstalta
om utredning angående accis å sådant papper, som användes vid
tryckning här i riket av tidningar och tidskrifter och därvid beakta vad i omförmälda
utlåtande anförts samt för riksdagen snarast framlägga det förslag,
som kunde av utredningen föranledas.
I de nu föreliggande likalydande motionerna I: 70 och lii 145 har anförts
bland annat, att endast de illustrerade och kolorerade veckotidningarna borde
ifrågakomma vid den åsyftade beskattningen. Därvid avsågo motionärerna
främst tidskrifter för nöjes- och förströelseläsning. Ehuru flera av dessa till
sitt innehåll stöde på ett högt plan, funnes å andra sidan många med underhaltigt
innehåll. Kunde en beskattning av dessa underhaltiga alster i någon
mån minska deras upplagor, vore detta enbart en vinst, ur moralisk synpunkt.
Skatten syntes lämpligen böra erläggas av försäljarna månads- eller kvartalsvis
i efterskott.
I motionen lii 68 har framhållits, att den nuvarande hejdlösa konsumtionen
av veckotidskrifter vore ett minst lika viktigt moment som filmen i den andliga
förflackning, som alltmer börjat anses som en allvarlig fara för vårt folks
andliga utveckling. Ur denna synpunkt vore den inskränkning i tidskriftsläsandet,
som en beskattning med åtföljande prisförhöjning skulle kunna medföra,
endast av godo. Enligt motionärernas mening borde i förvärvssyfte utgiven
tidskrift, som riktade sig till allmänheten och vars innehåll helt eller
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 3
delvis avsåge att bereda läsaren förströelse, i princip beläggas med skatt. Från
skatteplikt borde undantagas tidskrifter, som tillhandahöllos gratis eller mot
så låg avgift att någon förtjänst uppenbarligen icke kunde uppstå. Vidare
borde från skatteplikt undantagas religiösa, vetenskapliga, politiska och sociala
tidskrifter samt sådana tidskrifter, som vore att anse såsom föreningsorgan
eller facklitteratur i egentlig mening. Då emellertid åtskilliga gränsfall måste
uppkomma, vore det önskvärt, att bedömandet av frågan örn skattskyldigheten
kunde överlämnas åt en särskild nämnd med uppgift att avgöra vilka
tidskrifter, som skulle beläggas med skatt. Av de genom en tidskriftsskatt
inflytande medlen borde en del, förslagsvis hälften, bilda en särskild fond
att användas för främjande av ungdomsvård samt vetenskap och forskning.
Svenska tidnings ut giv ar ef öreningen har i sin ovannämnda till utskottet
inkomna skrivelse hemställt, att ifrågavarande motioner icke måtte föranleda
någon åtgärd. Till stöd härför har anförts bland annat, att den veckopress,
som motionärerna ville beskatta, icke med fog kunde sägas vara skadlig för
folkets moral och andliga utveckling, att, även örn så till någon del skulle
vara förhållandet, en beskattning av veckopressen i varje fall ej vore ägnad
att därutinnan åstadkomma en förbättring samt att de ekonomiska verkningarna
av den föreslagna beskattningen med säkerhet skulle bliva ödesdigra
för veckopressen.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har 1940 års urtima riksdag
i skrivelse till Kungl. Majit hemställt om utredning angående accis å
sådant papper, som användes vid tryckning här i riket av tidningar och tidskrifter,
samt framläggande av det förslag, som kunde föranledas av denna
utredning. Enligt vad utskottet inhämtat har i anledning av nämnda riksdags
skrivelse inom finansdepartementet verkställts utredning rörande frågan örn
accisbeläggning av tidnings- och tidskriftspapper, vilken utrednings resultatsammanfattats
i en den 14 maj 1941 dagtecknad promemoria. Därvid har
jämväl utarbetats utkast till förordning om pappersaccis av innebörd, att vid
tryckning inom riket av periodisk skrift skulle för det därvid begagnade
papperet erläggas accis, utgörande 15 procent av köpeskillingen för papperet.
Erläggandet av accisen skulle ankomma på tryckeriföretagen och överinseen
det å kontrollen över accisen handhavas av kontrollstyrelsen med biträde av
särskilda kontrolltjänstemän. Den sålunda ifrågasatta beskattningen beräk
nades tillföra statsverket en inkomst av något mer än 4 miljoner kronor årligen.
Över förslaget hava efter remiss yttranden avgivits av kommerskollegium
och kontrollstyrelsen, vilka avstyrkt förslaget. Kontrollstyrelsen har därvid
anfört bland annat, att pappersaccisen i det inbördes förhållandet mellan skilda
periodiska skrifter komme att drabba dessa med påfallande ojämnhet. På
grund därav kunde enligt styrelsens mening vägande principiella invändningar
resas mot att anlita den av riksdagen ifrågasatta formen för en beskattning
av tidningar och tidskrifter. Att utfinna någon anordning av en dylik pappers
Utikottet.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
accis, som ur skattesynpunkt vore lämpligare än det i promemorian återgivna
förslaget, ansåge styrelsen knappast möjligt. Papperet kunde nämligen överhuvud
taget icke anses utgöra det för alla fall likvärdiga underlaget för en
omsättningsbeskattning å periodiska skrifter. .Därest statsmakterna skulle
anse, att en beskattning av periodiska skrifter trots de invändningar, som
kunde resas mot densamma, likväl borde komma till stånd, vore kontrollstyrelsen
av den meningen, att den närmast till hands liggande utvägen för dess
genomförande vore uttagande hos respektive tidningsföretag av en skatt å
försäljningsvärdet av de levererade tidningarna och tidskrifterna.
Det sålunda utarbetade förslaget angående accis å tidnings- och tidskriftspapper
har icke framlagts för riksdagen. I proposition nr 355 till innevarande
års riksdag angående grunderna för uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1942 m. m. har emellertid chefen för finansdepartementet
berört jämväl det nu förevarande spörsmålet. Departementschefen har
därvid anfört, att ett skatteförslag som under senare tid varit föremål för ett
visst allmänt intresse, nämligen skatt å tidskrifter, ansåge departementschefen
förenat med sådana tekniska svårigheter, att det — i synnerhet med
tanke på den relativt obetydliga inkomst den nya skatten skulle skänka —
åtminstone för närvarande icke borde genomföras.
Vid sitt ställningstagande till de i ifrågavarande motioner framlagda för
slagen har utskottet i likhet med första särskilda utskottet vid 1940 års urtima
riksdag funnit tillräckliga skäl icke föreligga för den medgivna skattefriheten
för tidskrifter. En skatt å tidskrifter torde visserligen icke komma
att inbringa några mera betydande intäkter. Då emellertid böcker äro underkastade
allmän omsättningsskatt, torde starka skäl få anses tala för att
jämväl tidskrifter böra vara underkastade beskattning i en eller annan
form. Särskilt gäller detta sådana tidskrifter, som äro avsedda för förströelseläsning.
Den av Kungl. Majit på hemställan av riksdagen verkställda utred
ningen synes utvisa, att en beskattning genom pappersaccis av det slag som
vid utredningen ifrågasatts möter stora tekniska svårigheter. Uppenbart torde
även vara, att vilken beskattningsform som än ifrågakomme beträffande allenast
tidskrifter betydande svårigheter skola visa sig vara för handen vid densammas
genomförande. Därest, på sätt i motionerna föreslagits, från beskattningen
skulle undantagas vissa slag av tidskrifter, komma dessa svårigheter
att ytterligare ökas. Skulle däremot beskattningen omfatta såväl tidningar
som tidskrifter, bleve de tekniska svårigheterna mindre. Utan att taga närmare
ståndpunkt till den föreliggande frågan förutsätter utskottet, att förevarande
spörsmål — såsom jämväl synes framgå av departementschefens ovannämnda
uttalande — fortfarande kommer att av Kungl. Majit ägnas uppmärksamhet.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att de likalydande motionerna I: 70 av herr Björck m. fl.
och lii 145 av herr Svensson i Ljungskile m. fl., angående skatt
å vissa slag av veckotidningar, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd; samt
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
5
2) att motionen II: 68 av herr Wiberg m, fl., angående beskattning
av vissa tidskrifter, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd. .............
Stockholm den 18 juni 1942.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, friherre
Lagerfelt, Sjödahl, Ekman*, Frans Ericson, Aronsson och Sandström; samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Hammarlund, Olsson i Gävle, Falk,
Lundell, Kilbom*, Karlsson i Grängesberg, Olofsson i Höganäs, Henriksson och
Svensson i Ljungskile.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer:
1) av herrar Lundell och Henriksson, vilka anfört:
»En beskattning på förevarande område torde böra drabba samtliga inom
riket tryckta tidningar och tidskrifter utan åtskillnad, eftersom de samtliga
blivit undantagna från omsättningsskatt. Det torde icke heller vara möjligt
att åstadkomma en uppdelning och en hållbar gränsdragning mellan tidskrifter
med förströelseläsning och andra tidningar och tidskrifter på sätt
motionärerna tänkt sig. Man har också anledning erinra om att utländska tidningar
och tidskrifter samtliga äro belagda med omsättningsskatt, samt att
detta även gäller för böcker, vare sig de äro tryckta i Sverige eller utlandet,
och oberoende av arten av deras innehåll.
Det enklaste sättet för beskattningens ordnande vore säkerligen, såsom
kontrollstyrelsen framhållit, ett uttagande hos respektive tidningsföretag av
en skatt å försäljningsvärdet av de levererade tidningarna och tidskrifterna.
Härvid finge givetvis uppgivna försäljningsvärden genom ett taxeringsförfarande
prövas för åstadkommande av likformighet och rättvisa vid beskattningen.
En beskattning, som sålunda utginge från bruttoförsäljningsvärdena på
samtliga inom riket tryckta tidningar och tidskrifter och beräknades efter
5 procent liksom omsättningsskatten, skulle lämna en betydande avkastning
åt statskassan.
Beträffande denna beskattning må slutligen ännu en gång erinras orri i
förevarande betänkande återgivna uttalande av första särskilda utskottet i
dess utlåtande nr 10 vid 1940 års urtima riksdag att utskottet förutsätter att
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
för tidningarnas och tidskrifternas vidkommande i stället för omsättningsskatten
genomföres en beskattning av motsvarande storleksordning men i en
för detta område mera lämpad form’. Det är tydligt att detta av riksdagen
godkända uttalande ej återtagits, därför att den först ifrågasatta vägen för
beskattningens ordnande visat sig mindre framkomlig.
På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn
utredning och framläggande av förslag om en skatt på inom
riket tryckta tidningar och tidskrifter med en höjd ungefärligen
motsvarande omsättningsskattens.»
2) av herr Lövgren.
Stockholm 1942. K. t. Beckmans Boktryckeri.