Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
1
Nr 32.
Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1942 kl. 12 m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
viss ändring av förordningen angående försäljning av
vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 229, hava fru Ekendahl och fru Gustafson hemställt, »att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit ville anhålla om utredning örn komplettering av
kungl, förordningen den 8 maj 1925 angående försäljning av vissa alkoholfria
och därmed jämförliga drycker med bestämmelser, som möjliggöra en
effektivare kontroll vid beviljandet av rättighet att bedriva utskänkning av
alkoholfria drycker och effektivare övervakning av rättighetens utövande».
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till motionen.
Enligt förordningen den 8 maj 1925 angående försäljning av vissa alkoholfria
och därmed jämförliga drycker äger den, som innehar rättighet att
i viss lokal eller å viss plats utskänka rusdrycker eller pilsnerdricka, rätt att
i samma lokal eller å samma plats utskänka jämväl alkoholfria drycker.
Därjämte kunna sistnämnda drycker tillfälligtvis utskänkas vid allmän sammankomst
eller tillställning av den, som anordnat sammankomsten eller tillställningen
(4 § 1 morn.). I andra fall tillkommer rätt till utskänkning av
alkoholfria drycker allenast den, som erhållit tillstånd därtill eller i vissa
fall gjort anmälan om att sådan utskänkning kommer att bedrivas (4 § 2
mom. första stycket). Bevis örn tillstånd eller anmälan får ej meddelas den,
som är omyndig eller i konkurstillstånd, och ej heller annan än den, som
gjort sig känd för ordentlighet samt prövas i övrigt vara lämplig till rörelsens
utövande (4 § 2 moni. andra stycket). Tillstånd till utskänkning av alkoholfria
drycker erfordras, då någon vill bedriva sådan utskänkning, efter det honom
meddelat förbud att utskänka alkoholfria drycker eller att försälja rusdrycker
eller pilsnerdricka upphört att gälla, eller efter det honom meddelat tillstånd
att försälja rusdrycker eller pilsnerdricka återkallats. Då utskänkningen är avsedd
alt bedrivas i lokal, där utskänkningsrörelse förut bedrivits, men upp
hört på grund av förhud eller återkallelse, erfordras även särskilt tillstånd.
Vidare kan länsstyrelse på framställning av stadsfullmäktige eller kommunalstämma
förordna, all inom viss kommun utskänkning av alkoholfria
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 7 sami. Nr 32.
I
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
drycker ej må bedrivas utan särskilt tillstånd. Ansökan om tillstånd skall göras
skriftligen hos vederbörande länsstyrelse. Finner länsstyrelsen ansökan
vara av beskaffenhet att böra bifallas, skall tillstånd meddelas att gälla tills
vidare. Underrättelse örn meddelat tillstånd skall lämnas vederbörande polismyndighet
och nyklerhetsnämnd (5 §). För rätt till utskänkning av alkoholfria
drycker i andra än nu nämnda fall erfordras i regel endast, att skriftlig
anmälan göres i viss ordning. Har sådan anmälan skett och föreligger ej hinder,
som avses i 4 § 2 mom. andra stycket, skall bevis utfärdas av vederbörande
myndighet, att anmälan behörigen skett. Underrättelse härom skall
meddelas nykterhetsnämnden (6 §).
I en vid 1941 års riksdag väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion
11:91 hemställdes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla
om utredning, huruvida till ovannämnda förordning borde fogas föreskrifter
av samma innehåll som i 13 § punkterna 3 och 4 i förordningen angående
försäljning av pilsnerdricka. Genom omförmälda bestämmelser töreskrives
bland annat, att ansökan örn tillstånd till utskänkning av pilsnerdricka ej
må bifallas, därest densamma blivit avstyrkt, i stad av stadsfullmäktige och
å landet av kommunalstämma. I sistnämnda motion framhölls bland annat,
att den ohämmade konkurrensen på ifrågavarande område föranlett uppkomsten
av en mängd små och mindre väl skötta företag, vilka utgjorde ett
allvarligt hinder för skapande av en hög kafékultur.
1941 års bevillningsutskott, som efter därom i grundlagsenlig ordning
framställd begäran mottagit yttranden av kontrollstyrelsen och vissa andra
myndigheter, hemställde i sitt betänkande, nr 30, att omförmälda motion
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd, och denna hemställan godkändes
av riksdagen. Såsom motivering härför anförde utskottet följande:
»I den föreliggande motionen har icke påvisats att gällande bestämmelser
beträffande beviljande av tillstånd att utskälla alkoholfria drycker föranlett
missförhållanden ur nykterhetssynpunkt. Såsom framgår av kontrollstyrelsens
yttrande torde ett genomförande av motionärens förslag ej heller vara
påkallat ur nämnda synpunkt och utskottet finner sig därför icke kunna biträda
motionärens hemställan. Spörsmålet, huruvida en begränsning av antalet
utskänkningsställen för alkoholfria drycker av andra anledningar än i
nykterhetsbefrämjande syfte bör komma till stånd, sammanhänger med näringsfrihetslagstiftningen,
varför utskottet saknar anledning att närmare ingå
på denna fråga.»
över den nu förevarande motionen har utskottet, efter därom i grundlagsenlig
ordning gjord framställning, emottagit yttranden av kontrollstyrelsen,
Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs
och Bohus och Västernorrlands län.
Kontrollstyrelsen har åberopat vad styrelsen anfört i sitt yttrande över omförmälda
vid 1941 års riksdag väckta motion. Med vidhållande av sin då
uttalade uppfattning har styrelsen framhållit, att det från nykterhetssynpunkt
icke torde föreligga behov av ändrad lagstiftning i fråga örn nykter
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 3
hetskaféerna. Styrelsen har därvid anfört, att styrelsen icke funne det styrkt,
att i fråga om utskänkningsställen för alkoholfria drycker sådana missförhållanden
i nykterhets- och ordningshänseende eller i avseende å lokalernas
inredning eller kundkrets förelåge, att från dessa synpunkter någon utredning
örn ändrad lagstiftning kunde anses erforderlig. Styrelsen tunne en eventuell
utredning om bättre anpassning av utskänkningsrörelsen till föreliggande
behov icke böra ensidigt begränsas lill att avse alkoholfria drycker
ulan böra omfatta jämväl pilsnerdricksuiskänkningen. Huruvida statsåtgärder
kunde vara erforderliga för att förebygga osunda affärsmetoder vid överlåtelse
av rättigheter till utskänkning av alkoholfria drycker och vilka åtgärder,
som i sådant fall företrädesvis borde tillgripas, hade styrelsen icke möjlighet
att bedöma.
Överståthållarämbetet har tillstyrkt, alt den i motionen förordade utredningen
komme till stånd, samt till stöd härför anfört bland annat, att skötseln
av vissa nykterhetskaféer i huvudstaden lämnat mycket övrigt att önska. Gäl
lande föreskrifter örn utskänkning av alkoholfria drycker vore icke så avfattade,
att myndigheterna kunde bringa utskänkningsställena för sådana
drycker under effektiv kontroll. Enligt ämbetets mening kunde en höjning
av nykterhetskaféernas standard icke åstadkommas, med mindre myndigheterna
erhölle effektiva medel att från verksamheten avskilja sådana rörelseidkare,
vilka visade sig icke vara i stånd att upprätthålla ordning och sedlig
het i sina lokaler. För sådant ändamål syntes det nödvändigt, att myndigheterna
erhölle rätt till friare prövning av ansökningarna örn utskänkningstillstånd
genom införande av behovsprövning på sätt som vore föreskrivet i fråga
örn utskänkning av pilsnerdricka.
Länsstyrelserna i Östergötlands och Västernorrlands län hava även tillstyrkt,
att en utredning med i motionen angivet syfte komme till stånd.
Länsstyrelsen i Malmöhus län har funnit förhållandena i länet icke påkalla,
att utredning verkställdes i fråga örn skärpt lagstiftning beträffande rätten
alt utskänka alkoholfria drycker. Därest behov av skärpta bestämmelser
skulle anses föreligga, förordar emellertid länsstyrelsen, att tillståndsprövningen
göres obligatorisk och att de meddelade tillstånden — da fråga är örn
annat än tillfällig utskänkning — begränsas till viss tid, högst tre år.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har anfört, att erfarenheterna från
länet icke givit vid handen, att ändrade bestämmelser beträffande utskänkningen
av alkoholfria drycker skulle vara påkallade.
I anledning av vid innevarande års riksdag motionsvis väckt förslag har
riksdagen på hemställan av första lagutskottet, som i utlåtande nr 40 förklarat
sig anse behov av straffskärpning föreligga beträffande upprepade förseelser
mot alkohollagstiftningen och mot förordningen angående försäljning
av vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker, beslutat skrivelse till
Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning
rörande skärpning av straffen för sådana förseelser samt för riksdagen framlägga
dc förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Utekottet.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har riksdagen beslutat
skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning rörande skärpning av
straffen för upprepade förseelser mot bland annat förordningen angående
försäljning av vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker. Vad angår
det i den nu föreliggande motionen framställda förslaget har utskottet genom
vad i yttrandena över densamma anförts bibringats den uppfattningen, att
missförhållanden i nykterhets- och ordningshänseende vid handhavandet av
utskänkningen av sådana drycker ingalunda kunna anses vara en mera ali
män företeelse. Emellertid synes det förhålla sig i viss mån annorlunda på
vissa håll, exempelvis i Stockholms stad, där enligt vad som framgår av överståthållarämbetets
yttrande nu gällande föreskrifter icke synas bereda möjlighet
för myndigheterna att utöva en effektiv kontroll över utskänkningsställen
för alkoholfria drycker. Då nu en utredning från andra utgångspunkter
beslutats av riksdagen, synes jämväl den i förevarande motion begärda
utredningen samtidigt därmed böra komma till stånd. Utskottet förordar fördenskull
det i motionen framställda yrkandet om skrivelse till Kungl. Maj:t i
ämnet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av motionen II: 229 av
fru Ekendahl och fru Gustafson, i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t ville föranstalta örn översyn av bestämmelserna
i förordningen den 8 maj 1925 angående försäljning
av vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker
i syfte att möjliggöra en effektiv kontroll rörande handhavandet
av utskänkningen av sådana drycker samt för
riksdagen framlägga de förslag, som därav må föranledas.
Stockholm den 2 juni 1942.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl.
Egnell, Ekman, Bengtsson, Velander, Herman Ericsson och Sandström: samt
från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Orgdrd, Falk, Lundell,
Kilbom, Karlsson i Grängesberg, Jonsson i Skedsbygd, De Geer och Bladh.
427988. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.