Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

3

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1942 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj-.ts
proposition angående utövandet av statens tobaksmonopol.

I en den 20 mars 1942 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 200, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar för en tid
av sex år från och med den 1 januari 1943 till och med den 31 december
1948 åt aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet upplåta utövandet av den
staten enligt förordningen den 15 december 1914 (nr 436) uteslutande tillkommande
rättigheten att i riket tillverka tobaksvaror med de rättigheter
och skyldigheter, som därmed följa, och med iakttagande av de undantag
och begränsningar, som i nyssnämnda förordning stadgas, samt på villkor
i övrigt i huvudsaklig överensstämmelse med avtalet den 5 maj 1936 i samma
ämne.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas följande.

Enligt 1 § förordningen den 15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol
å tobak stillverkningen i riket tillkommer rättigheten att i riket tillverka
eller låta tillverka tobaksvaror uteslutande staten. Monopolet drives
emellertid icke av staten själv utan av ett enskilt bolag, åt vilket statens monopolrättighet
upplåtits. Utövandet av tobaksmonopolet har under hela monopoltiden
varit anförtrott åt aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet. Förhållandet
mellan staten och monopolbolaget regleras närmare i ett efter riksdagens
hörande den 5 maj 1936 träffat avtal, enligt vilket monopolrättigheten
upplåtits åt bolaget för tiden 1 januari 1937—31 december 1942 (se prop.
1936/110; skriv, nr 126). Mellan staten och preferensaktieägarna gäller ett
likaledes med riksdagens bemyndigande av Kungl. Majit ingånget avtal den
22 januari 1937, vilket främst åsyftar att säkerställa Kungl. Majits beslutanderätt
beträffande valet av preferensaktieägare. De nu gällande avtalen finnas
fogade såsom bilagor vid förenämnda statsrådsprotokoll (bilaga 1 och 2),
till vilka utskottet tillåter sig hänvisa.

I skrivelse den 20 februari 1942 har styrelsen för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet
— under antagande att det icke skulle förefinnas någon erinran
från Kungl. Majits och riksdagens sida att lämna bolaget förlängd oktroj
— upptagit frågan örn utformningen av nytt avtal med staten.

Under förutsättning, att oktrojtiden alltjämt bör bestämmas till sex år,
bör bestämmelsen i § 1 av avtalet angående tiden för upplåtelsen av tobaks -

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

nomopolets utövande ändras till att gälla från och med den 1 januari 1943
till och med den 31 december 1948.

Styrelsen har vidare erinrat örn, att riksräkenskapsverket beträffande tobaksskattens
debitering ansett denna böra anknytas till tidpunkten för varornas
överförande från bolagets fabriker till dess tobakskontor. Enligt nu
gällande ordning hänförde sig debiteringen av skatten till de tobaksvaror,
som under varje månad av tobakskontoren försålts till bolagets återförsäljare.

Därest statsmakterna skulle anse det av riksräkenskapsverket framförda
förslaget böra realiseras, hade tobaksmonopolet icke något att invända mot
att stadgande i sådant syfte inarbetades i det nya avtalet för att därvid ersätta
de under § 4 i nu gällande avtal intagna föreskrifterna.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet har departementschefen till stöd för
det nu föreliggande förslaget anfört:

»Det nuvarande avtalet mellan svenska staten och aktiebolaget Svenska
tobaksmonopolet örn utövande av statens monopol å tillverkningen av tobaksvaror
inom riket utgår den 31 december 1942. Bolagsstyrelsen har utgått från
att det nya avtalet i enlighet med vad statsmakterna i samband med tillkomsten
av 1930 års avtal uttalade rörande den lämpliga längden av oktrojtiden
och på sätt därefter iakttagits skall avse en sexårsperiod. Jag har icke
anledning till erinran häremot och föreslår sålunda, att med bolaget träffas
avtal örn tobakstillverkningen för nästkommande sexårsperiod.

Därest den ännu ej avslutade prövningen av spörsmålet örn ordnandet av
import- och detaljhandeln med tobaksvaror skulle under oktrojtiden föranleda
förändringar i det statliga monopolbolagets verksamhet, torde regleringen
härav lämpligen kunna ske genom tilläggsavtal.

Några förändringar i sak av de nuvarande avtalsbestämmelserna ifrågasätter
jag icke. Prövningen av den av riksräkenskapsvexket väckta frågan
örn ändrad tidpunkt för tobaksskattens debitering inom monopolbolaget torde
få anstå tills vidare.

Det med preferensaktieägarna träffade avtalet den 22 januari 1937 är anknutet
till avtalet med monopolbolaget såtillvida att i § 1 av 1937 års avtal
föreskrivits, att beträffande den rätt, som utöver vad bolagsordningen innehåller
tillkommer preferensaktieägarna, skall gälla vad i avtalet den 5 maj
1936 mellan staten och bolaget stadgas. Då inga förändringar äro avsedda
att göras i sistnämnda avtal och någon begränsning till liden icke är uppställd
i avtalet med preferensaktieägarna, torde detta få anses äga fortsatt
giltighet.»

Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition
nr 200.

Stockholm den 21 april 1942.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
Närvarande:

5

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, friherre
Lagerfelt, Egnell, Ekman, Bengtsson, Frans Ericson, Velander och Robert Berg; samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund, Olsson
i Gävle, Kilbom, Thorell, Sundström i Skövde, Ohlsson i Kastlösa, Bladh och Svensson
i Ljungskile.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 7 sami. Nr 18—19.

2