Riksdagens skrivelse Nr 1^59.
1
Nr 459.
Godkänd av första kammaren den 27 juni 1941.
Godkänd av andra kammaren den 27 juni 1941.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
''proposition angående vämtjänstutbildning för skolungdom
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 179 och memorial nr 216.)
Till Konungen.
I en den 21 mars 1941 dagtecknad proposition, nr 178, hade Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att dels till
Bidrag till vissa kostnader för vämtjänstutbildning vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 180,000
kronor, dels ock till Kurser i vämtjänstutbildning vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1941/42 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
I motionen II: 278 har hemställts, att riksdagen, med avslag å Kungl.
Maj:ts proposition, nr 178, i vad angår förslaget om sex dagars obligatorisk
utbildning i värntjänst för läroverksungdom, måtte besluta, att de
medel som begäras användas till stöd för en ungdomens utbildning till
värntjänst på frivillig grund efter de riktlinjer som av Kungl. Majit
angivas;
Vidare har i motionen II: 293 hemställts, att riksdagen i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 måtte
a) såsom ett starkt önskemål i skrivelse uttala sin förhoppning, att obligatoriska
frilufts- och idrottsdagar i direkt samband med av Kungl. Majit
föreslagen vämtjänstutbildning eller ändock snarast möjligt införas vid
landets folk- och småskolor i huvudsaklig överensstämmelse med av värntjänstutbildningssakkunniga
uppgjord plan eller — därest hinder härför
Bihang till riksdagens protokoll 19^1. 14 saini. Nr ^59—^6‘ö. 1
2 Riksdagens skrivelse Nr ^59.
möter — såsom provisorisk anordning i avvaktan på förslag från 1940 års
skolutredning,
b) för sin del besluta, att vapenövningar och annan värntjänstutbildning
för manlig ungdom må taga sin början först vid 16-årsåldern och i läroverken
förläggas endast till gymnasiets elevklasser,
c) i skrivelse till Kungl. Majit begära utredning rörande möjligheterna
att anordna viss begränsad frivillig värntjänstutbildning för den ungdom
i åldern 16—20 år, som efter slutad skolgång i folkskola icke på annat sätt
beredes möjlighet till sådan utbildning.
Allmänna synpunkter.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär i princip införande av obligatorisk
värntjänstutbildning i mera kvalificerad form efter vissa närmare
angivna riktlinjer vid de allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter.
Denna utbildning skulle enligt departementschefens förslag införlivas
med skolans normala arbetsprogram endast för så vitt angår gossar och
flickor i de högre klasserna (i åldern 15 år och däröver) och igångsättas
successivt i den mån förutsättningarna för ett ändamålsenligt bedrivande av
verksamheten enligt skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall
föreligga. Den mera militärt betonade värntjänstutbildningen föreslår departementschefen
förlagd till en sammanhängande period före höstterminens
början. Den nuvarande obligatoriska friluftsverksamheten skulle i
princip lämnas obeskuren, dock att friluftsövningarnas program skulle i
lämplig omfattning kompletteras med sådana övningar, som ingå i den
speciella värntjänstutbildningen, såsom luft-, brand- och gasskydd samt
annan beredskapstjanst. Det enligt Kungl. Majits beslut den 24 maj 1940
gällande medgivandet att i lämplig utsträckning använda idrottsdagar till
skjututbildning borde enligt departementschefens förslag kvarstå, varigenom
möjliggjordes vidmakthållande av de färdigheter, som förvärvats under
den samlade utbildningsperioden. Departementschefen har ställt sig avvisande
till det av värntjänstutbildningssakkunniga framförda förslaget om
införande av obligatoriska sommarläger och ansett denna verksamhet i
fortsättningen liksom hittills böra byggas på frivillighetens grund. Vidare
har departementschefen icke ansett sig kunna förorda övningar med militär
anstrykning för folkskolans elever. Frågan örn införande av obligatoriska
friluftsövningar inom folkskolan har departementschefen ansett förtjäna
beaktande och i allt väsentligt anslutit sig till den uppfattning beträffande
detta spörsmål, som framförts av skolöverstyrelsen. Departementschefen
har förklarat sig hava för avsikt att framdeles underställa Kungl.
Majit förslag i ämnet. Till en början torde — framhåller departementschefen
— denna friluftsverksamhet, på sätt skolöverstyrelsen förordat, böra
regleras provisoriskt i avvaktan på en mera definitiv utformning i sam
-
3
Riksdagens skrivelse Nr 439.
band med den inom 1940 års skolutredning pågående revisionen av folkskolans
undervisningsplan. Överstyrelsen har framhållit, att denna fråga
borde provisoriskt kunna ordnas under innevarande år.
I sin skrivelse nr 264 framhöll 1940 års lagtima riksdag, att den utbildningsverksamhet,
varom här vore fråga, omfattades med ett betydande
intresse av landets ungdom. Det år, som gått sedan riksdagen gjorde detta
uttalande, torde icke hava jävat att så alltjämt är förhållandet. Riksdagen
är ense med departementschefen örn att staten icke borde försumma att
tillvarataga detta spontant framvuxna intresse från ungdomens sida
och inrikta det så, att det på bästa sätt kommer landets försvarsberedskap
till godo. Det moderna kriget med dess totala karaktär,
vilket innebär nödvändigheten av civilbefolkningens aktiva medverkan
i landets försvar, medför, att ungdomen, långt ned i åldersklasserna, direkt
måste tagas i anspråk för olika samhälleliga uppgifter. En utbildning, som
tager sikte härpå, måste — så vitt riksdagen kan finna — icke blott bliva
till fördel för vår allmänna beredskap, utan även, såsom departementschefen
framhållit, bliva ägnad att hos de unga framkalla och vidmakthålla
känslan av individuellt och gemensamt ansvar för nationens tryggande.
Vederbörande militära myndigheter hava också vitsordat betydelsen
av att värntjänstövningar komma till stånd såsom en förberedelse till värnpliktstjänstgöringen
och tjänstgöring i hemvärnet. Riksdagen finner därför
liksom departementschefen befogat att värntjänstutbildning i viss utsträckning
upptages på skolväsendets program. Det måste enligt riksdagens mening
ur olika synpunkter vara angeläget, att den uppväxande ungdomen
i tid bibringas uppfattning örn nödvändigheten av dess medverkan till försvar
för vårt nationella oberoende och vår medborgerliga frihet.
De sakkunniga hava ansett, att grunden för värntjänstutbildningen skulle
läggas genom en systematiskt bedriven fysisk fostran. Liksom departementschefen
delar även riksdagen denna mening. Det är emellertid då angeläget
att all ungdom i lämpliga åldrar blir delaktig av dylik fostran, således
också folkskolans elever. Lika viktigt är, att ungdomen i skolåldern
i största möjliga utsträckning erhåller utbildning i de speciella värntjänstgrenar,
som ansetts böra upptagas på de allmänna läroverkens och därmed
jämförliga skolors schema för friluftsdagarna, alltså luft-, gas- och brandskydd
för både manliga och kvinnliga lärjungar, hemtjänst och hemsjukvård
för kvinnliga lärjungar samt målspaning, rapportering och ordonnanstjänst
för samtliga lärjungar. Dylika övningar äro grundläggande och böra
i möjligaste mån förekomma i alla skolor. Införande av friluftsdagar även
i folkskolorna enligt i stort sett samma program som gäller och kan komma
att gälla för läroverken anser riksdagen därför vara av största betydelse.
Riksdagen ansluter sig alltså till den mening, som i detta hänseende framförts
i motionen II: 293. Denna fråga synes, såsom skolöverstyrelsen framhållit,
kunna provisoriskt ordnas redan under nästa läsår. Riksdagen utgår
4 Riksdagens skrivelse Nr J59.
ifrån att så kommer att bliva förhållandet och vill betona vikten av att vid
dessa friluftsövningar särskilt beaktas följande grenar: simning, livräddning,
skidlöpning, skridskoåkning och orientering. Flickorna torde dessutom
framför allt böra utbildas i hemsjukvård. Jämväl övningar i luft-, gasoch
brandskydd, ordonnanstjänst och olycksfallsvård m. m. dyl. synas så
vitt möjligt böra anordnas. För landsbygdens del torde det ur beredskapssynpunkt
vara särskilt betydelsefullt att ungdomen utbildas för biträde vid
bekämpande av skogsbränder. En del av den ifrågasatta utbildningen torde
såsom skolöverstyrelsen ifrågasatt i vissa fall kunna förläggas till fortsättningsskolan.
Riksdagen vill även framhålla, att riksdagen skulle anse det värdefullt,
om vissa övningar av ovan angivet slag kunde göras gemensamma för läroverks-
och folkskoleungdom.
Vad beträffar de mera kvalificerade värntjänstövningarna, vilka skulle
obligatoriskt äga rum i läroverkens och därmed jämförliga läroanstalters
högre klasser under en samlad tid före höstterminens början, är riksdagen
ense med departementschefen örn lämpligheten av en dylik anordning. Riksdagen
anser emellertid, att skjutövningar böra vara frivilliga och bedrivas
allenast i gymnasiets tre översta ringar och motsvarande klasser i därmed
jämförliga skolformer, således ej i högsta realskoleklassen eller i med denna
jämförlig gymnasieklass; i sistnämnda klasser bör sålunda en obligatorisk
sammanhängande övningsperiod icke förekomma. Härigenom tillgodoses
i huvudsak det i motionen II: 293 framställda önskemålet örn att skjutövningar
icke skulle bedrivas med lärjungar under 16 år.
Den lösning av frågan om anordnande av en kvalificerad värntjänstutbildning,
som innefattas i förslaget örn obligatoriska samlade övningar för
lärjungar i de högre klasserna av läroverken m. fl. skolformer, har emellertid
endast begränsad räckvidd. Större delen av landets ungdom skulle icke
bliva i tillfälle att erhålla denna utbildning, nämligen den ungdom som
efter genomgången folkskola direkt övergår till förvärvsarbete. Då dylika
övningar äro av betydelse för vår allmänna försvarsberedskap, är det önskvärt
att bereda även annan ungdom än den, som på här ifrågavarande
åldersstadium åtnjuter fortsatt skolundervisning, tillfälle att deltaga i värntjänstövningar.
Chefen för armén har för sin del framhållit, att sistnämnda
kategori manlig ungdom vore den ur militär synpunkt viktigaste, varför
en utredning beträffande värn tjänstutbildning för denna ungdom, som i utbildningshänseende
jämställde densamma med skolungdom, borde utan omgång
vidtagas. Arméchefen har antytt, att en lösning av frågan kunde vinnas
genom en anknytning till hemvärnet. Andra anordningar, exempelvis
anknytning till den frivilliga skytterörelsen, kunna möjligen också ifrågakomma.
Under åberopande av vad sålunda anförts anser riksdagen sig böra
hos Kungl. Majit anhålla örn skyndsamt verkställande av utredning röran
-
5
Riksdagens skrivelse Nr 459.
de anordnande av dylik utbildning, varvid jämväl till omprövning synes
böra upptagas frågan örn lämpligheten av att göra denna utbildning gemensam
för ali ungdom i åldern 16—20 år, således även för skolungdomen.
I avvaktan på att denna fråga vinner sin slutliga lösning torde försöksvis
de blivande värntjänstövningarna vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter — i mån av utrymme — kunna hållas öppna även för ungdom
i åldern 16—20 år, som genomgått folkskola och icke på annat sätt beredes
möjlighet till dylik utbildning och som anmäler sig till frivilligt deltagande
i övningarna. Det synes böra ankomma på Kungl. Majit att — efter närmare
prövning av samtliga på frågan inverkande omständigheter — vidtaga
de åtgärder som för vinnande av nämnda syfte kunna befinnas möjliga
och lämpliga.
Riksdagen ansluter sig till departementschefens uppfattning, att den
obligatoriska värntjänstutbildningen vid de särskilda läroanstalterna bör
genomföras endast i den män förutsättningarna för ett ändamålsenligt bedrivande
av densamma enligt skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt
fall befinnas föreligga.
I fråga örn lägerverksamhet anser riksdagen i likhet med departementschefen,
att denna liksom hittills bör bygga på frivillighetens grund och i
ökad utsträckning understödjas av allmänna medel. Sådan verksamhet omfattas
med mycket stort intresse icke blott av städernas utan även av
landsbygdens ungdom, varför någon gränslinje mellan stad och landsbygd
icke synes böra uppdragas, då det gäller frågan om understöd till dylik
lägerverksamhet.
Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang föreslagit har
icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.
Värntjänstutbildningens närmare utformning.
Under åberopande av vad riksdagen i det föregående anfört får riksdagen
giva sin anslutning till vad departementschefen föreslagit med avseende å
värntjänstutbildningens närmare utformning vid allmänna läroverk, högre
kommunala skolor, folk- och småskoleseminarier samt övriga högre skolformer,
dock med den modifikation, som följer av vad riksdagen i det föregående
anfört.
Värntjänstutbildningens ledning.
Emot departementschefens förslag med avseende å värntjänstutbildningens
ledning har riksdagen icke funnit anledning till erinran. Riksdagen finner
sålunda, bland annat, i likhet med departementschefen, att genomgång
av särskild utbildningskurs icke bör åläggas lärare såsom en skyldighet.
6
Riksdagens skrivelse Nr 459.
Kostnadsberäkningar.
Riksdagen har icke funnit anledning till annan erinran mot de verkställda
kostnadsberäkningarna och vad därmed står i samband, än att riksdagen
med hänsyn till den ståndpunkt i fråga örn värntjänstutbildningens omfattning,
som riksdagen i det föregående intagit, funnit sig böra beräkna
de årliga kostnaderna för materiel till 100,000 kronor i stället för 120,000
kronor. Till följd härav torde det av Kungl. Majit på tilläggsstat II till
riksstaten för innevarande budgetår äskade anslaget å 180,000 kronor till
bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter kunna minskas med 20,000 kronor till 160,000
kronor. Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av ett reservationsanslag å
20,000 kronor till kurser i värntjänstutbildning vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter anser sig riksdagen böra bifalla.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen
ej mindre anmäla, att riksdagen dels till Bidrag till vissa kostnader för
värntjänstutbildning vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 under åttonde huvudtiteln
anvisat ett reservationsanslag av 160,000 kronor, dels ock till Kurser i vämtjänstutbildning
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret
1941/42 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av
20,000 kronor;
än även anhålla, att Kungl. Majit ville skyndsamt låta verkställa utredning
i av riksdagen ovan angivna hänseenden.
Stockholm den 27 juni 1941.
Med undersåtlig vördnad.