Riksdagens skrivelse Nr 283.
3
Nr 283.
Godkänd av första kammaren den 6 juni 1941.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1941.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående vissa anslag till folkskoleväsendet
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 128.)
Till Konungen.
I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten
142 av det propositionen bilagda utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1941) föreslagit riksdagen att till Folkskolor
m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller
enskilda hem för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,350,000
kronor.
I samma proposition har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
133, 134, 137, 140, 143 och 152) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1941/42
dels till Folkskolinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag av 685,000
kronor;
dels till Folkskolinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag av 200,000
kronor;
dels till Folkskolor m. m.i Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor
ett förslagsanslag av 136,000,000 kronor;
dels till Folkskolor m. m.i Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjuk vårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern
ett förslagsanslag av 280,000 kronor;
4
Riksdagens skrivelse Nr 283.
dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor ett förslagsanslag
av 350,000 kronor;
dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor;
dels till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare ett förslagsanslag
av 4,100,000 kronor;
dels ock till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet
ett förslagsanslag av 600,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 21 mars 1941 dagtecknad proposition,
nr 176, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att
1. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42;
2. till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslag sanslag av 711,200 kronor;
3. till Folkskolinspektionen: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 200,000 kronor;
4. medgiva, att för budgetåret 1940/41 gällande grunder för provisorisk
avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare vid
folk- och småskolor m. fl. skola med av departementschefen angiven jämkning
äga tillämpning jämväl för budgetåret 1941/42;
5. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 134,400,000 kronor;
6. medgiva, att ur sistnämnda anslag må, om och i den mån behov därav
prövas föreligga, utgå statsbidrag till undervisning för svenska barn i
utlandet, dock med sammanlagt högst 26,500 kronor;
7. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 275,000 kronor;
8. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande
föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 345,000 kronor;
9. till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
barn för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 2,200,000
kronor;
10. till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetaret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (B) av 300,000 kronor;
5
Riksdagens skrivelse Nr 288.
11. godkänna av departementschefen förordade ändringar i gällande
grunder för statsbidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskolor;
12.
till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 4,100,000 kronor;
13. godkänna av departementschefen förordade ändringar i gällande grunder
för statsbidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet;
14. till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 550,000
kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels motionen II: 288, vari hemställts, att riksdagen vid besvarandet
av Kungl. Maj:ts proposition nr 176 måtte beakta de i motionen framförda
synpunkterna;
dels motionen II: 287, vari hemställts, bland annat, att riksdagen vid
bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts proposition nr 176 ville besluta att:
l:o) uttala, att Kungl. Maj:t finge äga befogenhet att efter prövning av
varje särskilt fall föreskriva, att skoldistrikt skall vara skyldigt att till undervisning
mottaga även skolpliktiga barn från barnhem;
2:o) hemställa, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, huruvida
icke avgångsprövning å annan tid än vid läsårets slut må kunna anordnas
för lärjungar, som från sjunde klassen utflytta till sexklassig skola;
dels de två likalydande motionerna I: 22 och II: 19, vari hemställts, att
riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa:
l:o) att Kungl. Majit måtte skyndsammast upptaga till prövning frågan
om ordnande av den skolhygieniska verksamheten och läkarvården vid
rikets folkskolor genom statens medverkan och snarast möjligt förelägga
riksdagen förslag därom,
2:o) att Kungl. Majit måtte såsom ett led i denna verksamhet och på
grundval av särskilt sakkunnigbetänkande för riksdagen jämväl framlägga
förslag om viss fri barnbespisning i Sveriges folk- och småskolor;
dels motionen II: 87, vari hemställts, bland annat, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning rörande en centralisering
av den yrkesbestämda fortsättningsskolan inom vissa ödebygdsområden
medelst uppförande av särskilda skolhem för fortsättningsskolans
elever;
dels de två likalydande motionerna I: 7 och II: 9, vari hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit ville hemställa örn utredning, huruvida
icke frågan örn anordnande av skolskjutsar kunde väsentligen befrämjas
6
Riksdagens skrivelse Nr 883.
genom att åt länsstyrelserna överlämnades att inom ramen för sina allmänna
befogenheter i avseende å yrkesmässig biltrafik och under beaktande av lokala
och ekonomiska förutsättningar tillse, att innehavare av biltrafiktillstånd
uppehölle regelbundna turer för skolskjutsar å lämpliga sträckor och tider
och till skäliga taxor;
dels de två likalydande motionerna I: 219 och II: 274, vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta höjning av det i punkt 12 av Kungl. Maj:ts
proposition nr 176 begärda förslagsanslaget till avlöningsbidrag åt lärare vid
fortsättningsskolor från 4,100,000 till 4,200,000 kronor;
dels ock de två likalydande motionerna I: 205 och II: 289, vari hemställts,
att riksdagen måtte 1 :o) besluta att statsbidrag till bestridande av kostnader
för centralisering av fortsättningsskolväsendet må, i huvudsaklig överensstämmelse
med folkskolans besparingssakkunnigas förslag och enligt de närmare
villkor och bestämmelser Kungl. Maj:t må äga föreskriva, under budgetåren
1941/44 utgå jämväl för färd med fordon, som framföres av barnen
själva, 2:o) till Fortsättningskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 500,000
kronor.
I. Åtgärder för fortsatt rationaliseringav
folkskoleväsendet.
1. De sakkunnigas huvudförslag.
Riksdagen har i likhet med departementschefen funnit erforderligt, att
det pågående rationaliseringsarbetet inom folkskoleväsendet fortsättes samt
att detsamma bedrives med större planmässighet och enhetlighet än hittills.
Folkskolans besparingssakkunniga hava påvisat förekomsten av ett
icke ringa antal läraravdelningar, i vilka lärjungeantalet är så lågt, att
deras bibehållande icke kan anses försvarligt ur vare sig pedagogiska eller
ekonomiska synpunkter. På sätt de sakkunniga föreslagit bör därför även
enligt riksdagens mening uppgöras en plan för genomförandet av de organisationsändringar,
som under loppet av de fem närmast följande budgetåren
synas böra vidtagas. Givetvis böra dock förutsättningarna för varje särskild
organisationsändring, såsom de sakkunniga och departementschefen
framhållit, i vanlig ordning prövas av vederbörande myndigheter under
hänsynstagande till alla på frågan inverkande omständigheter.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot de allmänna riktlinjer
för bedömandet i de särskilda fallen av aktuella rationaliseringsåt
-
7
Riksdagens skrivelse Nr 283.
gärder, som uppdragits av de sakkunniga och förordats av departementschefen.
Riksdagen har dock i likhet med departementschefen funnit det
angeläget att understryka vikten av att varsamhet iakttages vid tillämpningen
av dessa allmänna riktlinjer, särskilt när det gäller indragning av
skolor. Riksdagen får erinra, att riksdagen redan år 1935 uttalade sig i denna
riktning. Riksdagen ansluter sig till departementschefens uttalande, att
bibehållandet av en småskola av b-form mången gång får anses försvarligt
eller önskligt, även om lärjungeantalet skulle något understiga tio.
Likaså finner riksdagen särskild aktsamhet av nöden vid avgörandet av
frågor örn indragning av skolor i mer avlägsna eller isolerade bygder, där
skolan ej sällan torde spela en icke oväsentlig roll såsom ett centrum för
det kulturella livet på orten och där skolans indragande måhända — såsom
i motionen II: 288 framhålles — skulle komma att verka såsom en bidragande
faktor till traktens avfolkning.
Såsom de sakkunniga framhållit, synes besparingsprogrammets genomförande
komma att medföra, att det övervägande antalet därav berörda
barn bomme i åtnjutande av undervisning i bättre skolformer. Ur pedagogisk
synpunkt kunna de föreslagna åtgärderna därför måhända i stort
sett få anses såsom en vinning för skolväsendet. Ur ekonomisk synpunkt
har kalkylerats med en besparing av omkring 5,000,000 kronor per år
efter besparingsprogrammets fulla genomförande, varvid hänsyn tagits även
till kostnaderna för centralisering, vilka nästan undantagslöst förutsätta
anordnande av skolskjutsar eller inackordering. Departementschefen har
framhållit de särskilda svårigheter, som i nuvarande tidsläge härvid möta
och som böra föranleda till varsamhet vid prövningen av centraliseringsfrågorna.
Riksdagen, som godtager vad departementschefen i berörda avseende
anfört, vill för egen del därjämte framhålla, att centraliseringsåtgärder
av det omfång, varom nu är fråga, även torde medföra starkare
krav på den genom det allmännas försorg anordnade skolbarnsbespisningen.
Riksdagen förutsätter, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad
på detta problem och är beredd att vidtaga de åtgärder på nämnda område,
som må befinnas påkallade.
Departementschefen har förordat en ändring i folkskolestadgan i syfte
att främja förändring av extra ordinarie lärartjänster till ordinarie, där så
med hänsyn till distriktets behov av lärartjänster prövas erforderligt; härigenom
skulle nämligen möjligheterna att förflytta lärare ökas. Riksdagen
har icke något att erinra mot en dylik åtgärd under förutsättning att
ordinarie tjänster inrättas endast där ett stadigvarande behov kan anses
föreligga.
I övrigt har vad departementschefen i detta sammanhang anfört och
förordat icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.
8
Riksdagens skrivelse Nr 883.
2. Utvidgad användning av skolhemsinstitutionen.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag bifalles av riksdagen, som icke heller
funnit anledning till erinran mot departementschefens i detta sammanhang
gjorda uttalanden.
3. Skoldistriktsindelningen ni. ni.
Den nuvarande skoldistriktsindelningen lägger uppenbarligen mången
gång hinder i vägen för en rationell skolorganisation. Det sedan länge framträdande
önskemålet om en ändring av dessa förhållanden har vunnit förnyad
aktualitet och skärpa genom det alltmer ökade behovet av rationaliseringsåtgärder
inom folkskoleväsendet. Riksdagen håller emellertid i likhet
med departementschefen före, att övervägande skäl tala för att frågan om
en ändring av skoldistriktsindelningen icke lämpligen bör lösas annat än i
samband med den större frågan om en rationellare kommunindelning överhuvudtaget,
varom 1939 års lagtima riksdag i skrivelsen nr 387 begärt utredning.
Riksdagen vill framhålla vikten av att den av 1939 års lagtima
riksdag begärda utredningen snarast möjligt kommer till stånd.
Intill dess ovannämnda fråga om åstadkommande av en ändamålsenligare
indelning på det kommunala området vunnit sin lösning, måste, så vitt riksdagen
kan bedöma, de av folkskolans besparingssakkunniga och departementschefen
ifrågasatta åtgärderna betraktas såsom ett av ekonomiska skäl
betingat provisorium, som i brist på andra och ur principiell synpunkt mera
tilltalande utvägar torde kunna godtagas såsom en övergångsanordning
till ett mera definitivt system. Riksdagen har sålunda icke velat motsätta
sig, att föreskrifter meddelas av den innebörd, departementschefen förordat.
Riksdagen får dock särskilt betona vikten av varsamhet vid utövandet av
den befogenhet, som därigenom skulle tilläggas Kungl. Maj:t, att även mot
ett skoldistrikts önskan besluta örn nedläggandet av den enda folkskolan
inom distriktet och de skolpliktiga barnens hänvisande till ett annat skoldistrikt.
Det vore enligt riksdagens mening att föredraga, om vederbörande
kommuner i stället använde sig av möjligheten att bilda kommunalförbund
eller eljest sökte träffa frivillig överenskommelse. I detta sammanhang får
riksdagen även framhålla angelägenheten av att den av skolöverstyrelsen
berörda frågan örn ersättning åt det avlämnande skoldistriktet för av ifrågavarande
anordning orsakade kostnader i fortsättningen uppmärksammas.
4. Indragning av iivertaliga s. k. förenade tjänster.
Vad departementschefen i förevarande hänseende anfört och förordat
föranleder icke någon erinran från riksdagens sida.
Riksdagens skrivelse Nr 888.
9
II. Utsträckning av nndervisningsskyldigheten.
a) Generell höjning av undervisningsskyldigheten för
folk- och småskollarare.
Riksdagen ansluter sig till den av departementschefen i denna fråga hävdade
uppfattningen.
b) Höjning av undervisningsskyldigheten för vissa
småskol I ärare.
Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att höjning i enlighet
med statskontorets förslag av undervisningsskyldigheten för vecka från
och med den 1 juli 1941 för småskollärare med en kortare årlig lästid än
36 veckor icke nu synes böra ifrågasättas.
III. Anslagsberäkningar.
1. Förslagsanslaget till Folkskolinspektionen: Avlöningar.
Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
2. Förslagsanslaget till Folkskolinspektionen:
Omkostnader.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke föranlett någon erinran från
riksdagens sida.
3. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till
avlöning åt lärare vid folkskolor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
gjorda anslagsberäkningarna och bifaller förslaget örn grunder för
provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg under nästa
budgetår. Likaså medgiver riksdagen, att ur förevarande anslag må i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag utgå statsbidrag till undervisning för svenska
barn i utlandet med av departementschefen angivet belopp. Riksdagen bifaller
även departementschefens förslag angående lönefyllnad i vissa fall åt vikarierande
lärare och timlärare under militärtjänstgöring ävensom förslaget
rörande jämkning i gällande bestämmelser örn fyllnadstjänstgöring i skolor,
vid vilka förekomma s. k. förstärkningsanordningar.
Vad departementschefen i övrigt anfört i detta sammanhang har icke
föranlett erinran eller uttalande från riksdagens sida.
10
Riksdagens skrivelse Nr 283.
Den i motionerna I: 22 och II: 19 berörda frågan om ordnande av den
skolhygieniska verksamheten och vad därmed äger samband synes förtjänt
av den största uppmärksamhet från statsmakternas sida. Såsom i motionerna
erinrats, uttalade statsutskottet vid 1938 års riksdag i anledning av
då väckta motioner i ämnet den förhoppningen att Kungl. Majit skulle
komma att för riksdagen framlägga förslag i detta betydelsefulla ämne.
Under nu rådande förhållanden framträder behovet av åtgärder på ifrågavarande
område med ökad skärpa. Riksdagen finner därför angeläget att
inga åtgärder försummas, vilka kunna inom en rimlig kostnadsram vidtagas
i syfte att utan onödigt dröjsmål åstadkomma en effektivare skolhygienisk
verksamhet. Motionärerna hava hänvisat till att förslag i förevarande
ämne äro underställda Kungl. Maj:ts prövning. Därest nämnda förslag
icke finnas ägnade att läggas till grund för ett definitivt ståndpunktstagande
från Kungl. Maj:ts sida, förutsätter riksdagen, att Kungl. Majit
föranstaltar om den ytterligare beredning av ärendet, som må befinnas erforderlig.
Beträffande det i motionerna I: 22 och lii 19 gjorda yrkandet örn
skolbarnsbespisning vid rikets folk- och småskolor får riksdagen hänvisa
till vad riksdagen i det föregående i denna fråga anfört.
Det i motionen lii 287 berörda spörsmålet om ändrade bestämmelser
rörande avgångsprövning i vissa fall har synts riksdagen förtjäna uppmärksamhet.
Såvitt riksdagen kan finna, tala vissa skäl för åstadkommande av
lättnader i fråga om möjligheterna att erhålla avgångsbetyg i det i motionen
åsyftade fallet. Även andra, i viss mån likartade fall kunna tänkas uppkomna,
där motsvarande lättnader kunde vara på sin plats, exempelvis då
en lärjunge övergått från sjätte klassen i folkskola till högre skola men icke
fullföljt sina studier i sistnämnda skola. Det torde böra ankomma på Kungl.
Majit att efter den närmare utredning, som må befinnas erforderlig, taga
denna fråga under närmare övervägande.
4. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till
avlöning åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem
intagna barn i skolåldern.
Riksdagen bifaller Kungl. Majits förslag i fråga om förevarande anslag
och har icke något att erinra mot att det s. k. Gravahemmet under av departementschefen
angiven förutsättning tillerkännes bidrag från anslaget.
I motionen lii 287 har hemställts om ett uttalande från riksdagens sida,
att Kungl. Majit må äga befogenhet att efter prövning i varje särskilt fall
föreskriva, att skoldistrikt skall vara skyldigt att till undervisning mottaga
även skolpliktiga barn från barnhem. Motionärerna hava enligt riksdagens
mening visst fog för sitt ifrågavarande yrkande. Situationer kunna givetvis
11
Riksdagens skrivelse Nr 283.
uppkomma, då det kan ligga i det allmännas intresse att föreskrift meddelas
om skyldighet för skoldistrikt att i lämplig utsträckning till undervisning
mottaga skyddslingar från barnhem eller liknande anstalt på orten. En förutsättning
härför bör dock vara att några mera avsevärda olägenheter icke
uppstå för distriktet samt att detsamma icke därigenom åsamkas särskilda
kostnader. Riksdagen har för sin del icke något att erinra mot att Kungl.
Maj :t, därest så befinnes önskligt, under nämnda förutsättning efter prövning
i varje särskilt fall meddelar föreskrift av angiven innebörd.
5. Förslagsanslaget till Folkskolor m. ni.: Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor.
Mot Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn anslag till förevarande ändamål
har riksdagen icke funnit anledning till erinran.
6. Förslagsanslaget till Folkskolor ni. m.: Bidrag till
inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor
eller enskilda hem.
Den föreliggande beräkningen av anslagsbehovet till inackorderingsbidrag
grundar sig på vid tidpunkten för beräkningarna inträdda prisstegringar.
Med hänsyn härtill och då vissa svårigheter att anordna skolskjutsar
mångenstädes torde medföra en övergång till inackordering kan givetvis
en viss sannolikhet anses föreligga för att anslagsbehovet skall komma
att överstiga det kalkylerade. I avsaknad av fastare hållpunkter för en
uppskattning av den merutgift, som kan tänkas uppkomma, har riksdagen
dock icke ansett sig böra frångå Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av
ett förslagsanslag av 1,350,000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Riksdagen instämmer i departementschefens uttalanden rörande vådan av
en för kraftig åtstramning av inackorderingsverksamheten men förutsätter
å andra sidan liksom departementschefen att vederbörande myndigheter
tillse, att statsverket icke åsamkas onödiga utgifter och att den återhållsamhet
iakttages, som särskilt under nuvarande förhållanden är nödvändig.
7. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till
anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn.
Riksdagen, som för nästa budgetår uppfört förevarande anslag med
2,200,000 kronor, har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i detta sammanhang anfört.
De kraftigt ökade kostnaderna för skolskjutsar samt de särskilda svårigheter,
som under nuvarande förhållanden möta vid anordnandet av dylika,
12
Riksdagens skrivelse Nr 283.
göra enligt riksdagens mening en undersökning önskvärd, huruvida icke
skolskjutsinstitutionen skulle kunna i viss mån förbilligas och rationaliseras,
därest skolbarnen kunde i större utsträckning än för närvarande anlita de
regelbundna kommunikationslinjerna, främst busslinjerna. I de likalydande
motionerna I: 7 och II: 9 har detta spörsmål tagits upp till diskussion, varvid
ifrågasatts, huruvida icke åt länsstyrelserna skulle kunna uppdragas
att tillse, att innehavare av biltrafiktillstånd uppehölle regelbundna turer
för skolbarn på lämpliga sträckor och mot skäliga taxor. Det undandrager
sig riksdagens bedömande, huruvida den av motionärerna anvisade utvägen
är praktiskt framkomlig. Emellertid synas goda skäl tala för att spörsmålet
göres till föremål för närmare undersökning. Riksdagen förutsätter, att Kungl.
Majit ägnar frågan uppmärksamhet och vidtager de åtgärder på detta område,
som efter närmare prövning må befinnas påkallade.
8. Förslagsanslaget till Fortsättningsskolor: Bidrag till
avlöning åt lärare.
Såsom departementschefen erinrat, är arvodet för fortsättningsskolornas
skolkökslärarinnor för närvarande detsamma som fastställdes år 1919 vid
införandet av den obligatoriska fortsättningsskolan. På arvodet utgår ej
dyrtidstillägg och följaktligen ej heller kristillägg. Detta förhållande gör det
enligt riksdagens mening befogat, att en löneförbättring nu beredes dessa
lärarinnor, vilka i allmänhet hava skolköksundervisningen som huvudsyssla,
1 syfte att i någon mån hålla dem skadeslösa för den starka stegring i levnadskostnaderna
som särskilt under de senaste åren inträtt. Departementschefen
har för sin del behjärtat det svåra läge, vari ifrågavarande lärarinnor
onekligen befinna sig, och förordat en arvodeshöjning med 25 öre till
2 kronor 25 öre för undervisningstimme, varjämte lärarinnorna skulle tillförsäkras
fri kost i samband med de praktiska övningarna i hushållsgöromål
samt fri bostad jämte bränsle eller ersättning därför under kurserna.
Departementschefen säger sig helst hava velat sträcka sig längre men har
såsom en provisorisk åtgärd för närvarande begränsat sig till nämnda förslag.
I de likalydande motionerna I: 219 och II: 274 har hemställts om en
ytterligare höjning av arvodet till 2 kronor 50 öre för undervisningstimme.
Riksdagen har för sin del funnit den av departementschefen föreslagna kontanta
löneförbättringen väl låg och en löneförbättring med 50 öre för undervisningstimme
rimlig. Riksdagen har alltså, med godtagande av departementschefens
förslag i övrigt, beslutat en höjning av minimiarvodet och
därmed även av statsbidraget för undervisning i hushållsgöromål vid fortsättningsskola
till 2 kronor 50 öre. Anslagets belopp har med hänsyn härtill
i enlighet med motionärernas förslag höjts med 100,000 kronor till 4,200,000
kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 283.
13
9. Förslagsanslaget till Fortsättningsskolor: Bidrag till
centralisering av fortsättningsskolväsendet.
Kungl. Maj:ts förslag om höjning av centraliseringsbidraget från högst
1 krona 25 öre till högst 1 krona 50 öre för dag och lärjunge har motiverats
med de ökade kostnaderna för inackordering och skolskjutsar. Den
föreslagna höjningen synes, såvitt för närvarande kan bedömas, väl avvägd,
och riksdagen bifaller förty ifrågavarande förslag.
I motionen II: 87 har yrkats, att riksdagen skulle hos Kungl. Majit
anhålla örn utredning rörande en centralisering av den yrkesbestämda
fortsättningsskolan inom vissa ödebygdsområden medelst uppförande av
särskilda skolhem för fortsättningsskolans elever. Dylika skolhem skulle
enligt vad motionärerna framhållit få särskild betydelse för de vidsträckta
skoldistrikten inom övre Norrland, där de på skolorten befintliga
inackorderingsmöjligheterna i allmänhet till fullo utnyttjades för folkskolans
behov. Den framkastade tanken kan förefalla tilltalande. En skolhemsinstitution
som den ifrågasatta torde emellertid ställa sig relativt
kostsam med hänsyn till fortsättningsskolans struktur. Därtill kommer, att
fortsättningsskolans ställning och uppgift torde bliva föremål för en ingående
omprövning inom 1940 års skolutredning. Skulle den anordning,
motionärerna ifrågasatt, befinnas ändamålsenlig och genomförbar, synes
det böra ankomma på skolutredningen att i ämnet framlägga förslag.
I de likalydande motionerna I: 205 och II: 289 har slutligen yrkats, att
folkskolans besparingssakkunnigas förslag om statsbidrag för färd med av
skolbarnen själva framfört fordon skulle genomföras såsom en försöksanordning
under en tid av tre år. Departementschefen har icke ansett sig kunna
förorda de sakkunnigas förslag på denna punkt. Riksdagen får emellertid
erinra, att ehuru skolöverstyrelsen och statskontoret ställt sig avvisande till
ifrågavarande förslag, har detsamma dock tillstyrkts av det långt övervägande
antalet folkskolinspektörer, flertalet länsstyrelser och domkapitel
samt av riksräkenskapsverket.
Riksdagen har i det föregående beträffande skolskjutsar vid folkskolan
uttalat sig för en undersökning, huruvida icke nämnda skjutsar skulle
kunna i viss mån förbilligas och rationaliseras. I konsekvens härmed synas
besparingsförsök vid anordningen av skolskjutsar i fortsättningsskolan icke
böra avvisas. Utom de möjligheter till ekonomiska besparingar, som
det föreliggande förslaget innebär, torde även önskvärdheten av sparsamhet
med landets förråd av drivmedel för motorfordon motivera en försöksanordning
med statsbidrag till av eleverna själva drivna fordon. Skolöverstyrelsen
har bland annat anfört, att den erforderliga kontrollen över
här ifrågasatt statsbidrag skulle vara svår att ordna. Riksdagen vill i anledning
härav understryka, att det här är fråga om ett statsbidrag till skoldistrikten,
och att det måste ligga i dessas intresse att bidraget icke miss
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 283.
brukas. Det synes icke heller svårare att från statens sida utöva kontroll
i fråga om nu förevarande anslag än beträffande andra till skoldistrikten
utgående bidrag. Även i dessa fall är man hänvisad att lita på de kommunala
förtroendemännens uppgifter. Riksdagen har i likhet med motionärerna
ansett önskvärt, att den föreslagna anordningen finge under någon
tid, exempelvis tre budgetår, försöksvis tillämpas för att praktisk erfarenhet
må vinnas rörande dess ändamålsenlighet. Riksdagen bifaller alltså vad
i motionerna I: 205 och II: 289 i förevarande avseende yrkats. Med hänsyn
härtill har förevarande anslag synts kunna i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag sänkas med 50,000 kronor till 500,000 kronor.
Under åberopande av vad ovan anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till de likalydande
motionerna I: 219 och II: 274 ävensom till de likalydande motionerna I: 205
och II: 289,
1. godkänt följande avlöningsstat för folkskolinspektionen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1941/42:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... kronor 537,500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis...... » 90,600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... » 83,100
Summa kronor 711,200;
2. till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisat ett
förslagsanslag av 711,200 kronor;
3. till Folkskolinspektionen: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisat
ett förslagsanslag av 200,000 kronor;
4. medgivit, att för budgetåret 1940/41 gällande grunder för provisorisk
avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare vid folkoch
småskolor m. fl. skola med av föredragande departementschefen angiven
jämkning äga tillämpning jämväl för budgetåret 1941/42;
5. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor för
budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 134,400,000 kronor;
6. medgivit, att ur sistnämnda anslag må, örn och i den mån behov därav
prövas föreligga, utgå statsbidrag till undervisning för svenska barn i utlandet,
dock med sammanlagt högst 26,500 kronor;
7. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern
för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 275,000 kronor;
8. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande
föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret
1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 345,000 kronor;
15
Riksdagens skrivelse Nr 283.
9. till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,
arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag
av 1,350,000 kronor;
10. till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
barn för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 2,200,000
kronor;
11. till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag
(B) av 300,000 kronor;
12. godkänt av riksdagen i det föregående angivna ändringar i gällande
grunder för statsbidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskolor;
13.
till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret
1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 4,200,000 kronor;
14. godkänt av riksdagen i det föregående angivna ändringar i gällande
grunder för statsbidrag till centralisering av fortsättningssskolväsendet;
15. till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet
för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 500,000 kronor.
Stockholm den 6 juni 1941.
Med undersåtlig vördnad.