Riksdagens skrivelse Nr 196.
1
Nr 196.
Godkänd av första kammaren den 6 maj 194-1.
Godkänd av andra kammaren den 6 maj 1941.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående anslag för budgetåret 19Jflll$ till
Allmänna läroverken: Avlöningar jämte i ämnet
väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 8, punkten 115, samt memorial nr 82.)
Till Konungen.
I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt
114 av det propositionen bilagda utdraget av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av chefen för ecklesiastikdepartementet förordade ändringar i
personalförteckningen för de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1941/42, dels bemyndiga Kungl. Majit att —
utan hinder av sagda personalförteckning — tills vidare under budgetåret
1941/42, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid
samläroverlc skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras
ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning, dels bemyndiga
Kungl. Majit att i anslutning till vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941 anförts
meddela ändrade bestämmelser rörande de vid provårsläroverken utgående
särskilda arvodena, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med
Bihang till riksdagens protokoll 19kl. 14 sami. Nr 190.
1
2 Riksdagens skrivelse Nr 196.
budgetåret 1941/42, dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 28,311,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels motionen II: 176, vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till
Kungl. Maj:t uttala, att vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört
ifråga om rätt för läroverkslärare att vid sidan av sin ordinarie tjänst åtaga
sig undervisning i annan läroanstalt ej må medföra, att läroanstalt, som
för sin existens är beroende av att få anställa timlärare, vilka hava fast
anställning vid annat läroverk, kommer i för stora svårigheter;
dels motionen II: 57, vari bland annat hemställts, att riksdagen för att
möjliggöra en provisorisk utvidgning av provårsläroverkens kapacitet måtte
medgiva en sänkning av antalet undervisningstimmar i veckan från nu
lägst 8 med 3 till lägst 5 för de rektorer, som tillika äro provårsföreståndare
och få mottaga mer än 11 lärarkandidater;
dels ock motionen II: 82, vari hemställts, att riksdagen måtte vid beräkningen
av den anslagspost, i vilken särskilda arvoden vid provsårsläroverk
ingå, utgå från de belopp, som i avgivna yttranden i ärendet föreslagits av
skolöverstyrelsen i fråga om provårsarvoden (360 kronor), av såväl skolöverstyrelsen
som statskontoret i fråga örn föreståndararvoden (1,500 kronor)
och av statskontoret i fråga örn handledararvoden (150 kronor, respektive
250 kronor).
Särskilda besparingsåtgärder.
Riksdagen är ense med departementschefen örn att frågan örn lämpligheten
och möjligheten av ytterligare besparingsåtgärder av samma natur
som de på grund av 1940 års lagtima riksdags beslut vidtagna måste bedömas
mot bakgrunden av det föreliggande läraröverskottet och med beaktande
av åtgärdernas inverkan på undervisningsresultatet.
Vad angår frågan örn höjning av elevantalet i klasserna utöver vad som
redan skett synes detta såsom departementschefen framhållit av praktiska
och undervisningstekniska skäl knappast låta sig göra, varför riksdagen
icke nu ifrågasätter en dylik åtgärd.
Antalet nybörjaravdelningar har med ej mindre än 13 understigit det för
läsåret 1940/41 bestämda totala antalet 533. Departementschefen har likväl
icke för nästa läsår föreslagit någon sänkning av maximiantalet dylika
avdelningar, enär skolöverstyrelsen förklarat sig emotse en viss ökning i
lärjungeantalet i förhållande till innevarande läsår. När det gäller beräkningar
av här ifrågavarande slag måste man självfallet räkna med åtskilliga
tämligen ovissa faktorer. Riksdagen håller likväl för sin del för troligt
att, då antalet nybörjaravdelningar läsåret 1940/41 varit 520, man för
nästa läsår borde kunna hålla sig inom en ram av 525 dylika avdelningar.
Riksdagen anser därför, att antalet nybörjaravdelningar för läsåret 1941/42
3
Riksdagens skrivelse Nr 196.
bör begränsas till detta antal. Skulle det emellertid på grund av särskilda
förhållanden, vilka nu icke kunna bedömas, visa sig att detta antal är alltför
knappt tillmätt, må kungl. Majit äga rätt att i begränsad utsträckning
medgiva upprättande av ytterligare nybörjaravdelningar, dock givetvis icke
utöver det av departementschefen angivna antalet 533. Riksdagen utgår
ifrån, att tillbörlig varsamhet härvid iakttages, i syfte att icke i nämnvärd
grad öka nybörj aravdelningarnas antal utöver 525.
I detta sammanhang vill riksdagen beröra en fråga, som har visst avseende
på elevantalet i läroverken, nämligen frågan om en strängare gallring
av elevmaterialet. Läroverkens olika avdelningar äro för närvarande i hög
grad överbelagda och kvarsittning torde förekomma i rätt stor utsträckning.
Riksdagen vill icke göra gällande att kvarsittningen över huvud taget bör
förbjudas och alltså en elev, som visat sig något år icke kunna följa undervisningen,
skiljas från fortsatt utbildning vid läroverket. Men riksdagen
anser det värt att undersöka, örn ej strängare bedömningsregler än de nu
i gällande läroverksstadga förefintliga böra införas med avseende å sådana
elever, som gång efter annan tillbringa två år i klasserna och därigenom
ådagalägga sin oförmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Det kan enligt
riksdagens mening rent av ifrågasättas, örn ej ett dylikt förhållande bör
vara giltigt skäl för att elever skiljas från läroverket. Riksdagen vill jämväl
— utan att till denna fråga nu taga ställning — framhålla, att inom
riksdagen framförts tanken på att genom uttagande av högre termins- och
andra avgifter till läroverket av sådana elever, som upprepade gånger bliva
kvarsittare, söka ernå en viss spärr på detta område. Samtidigt synes även
böra övervägas, örn ej underbetyg i ett flertal ämnen i och för sig bör föranleda,
att vederbörande lärjunge avskiljes från undervisningen vid läroanstalten.
Givetvis synes dock åt vederbörande lärarkollegium, såsom även
nu är fallet, böra inrymmas viss befogenhet att i särskilda fall meddela
dispens. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att, på sätt Kungl. Majit
finner lämpligt, låta nä mia re utreda det av riksdagen här berörda spörsmålet
och vidtaga de åtgärder i ämnet, som kunna befinnas påkallade.
Riksdagen bifaller departementschefens förslag om indragning av den treåriga
latinlinjen vid södra latinläroverket i Stockholm och ansluter sig i
fråga om intagning av elever i första ringen av denna gymnasielinje till vad
departementschefen härom uttalat.
Vad beträffar frågan om ytterligare höjning av ämneslärarnas undervisningsskyldighet
torde, så länge nuvarande överskott på lärare består, åtgärder
i angivna riktning knappast vara att tillråda. I den mån arbetslösheten
på detta område avvecklas, kommer frågan emellertid i ett annat läge och
torde då böra upptagas till förnyat bedömande. I detta sammanhang vill
riksdagen erinra örn det uttalande i förevarande ämne, som gjordes av 1040
års lagtima riksdag i dess skrivelse nr 264, vartill riksdagen får hänvisa.
4
Riksdagens skrivelse Nr 196.
I likhet med departementschefen finner riksdagen lämpligt att till övervägande
upptages frågan örn möjligheterna att skärpa villkoren för tillstånd
för läroverkslärare att åtaga sig undervisning i annan läroanstalt vid
sidan av sin egentliga lärartjänst. Härigenom torde — såsom departementschefen
framhåller — kunna åstadkommas en viss ökning av arbetstillfällena
för arbetslösa lärare. I anledning av vad i motionen II: 176 anförts förutsätter
riksdagen emellertid, att skolöverstyrelsen vid angivandet av riktlinjer
för en dylik tjänsteförening tager hänsyn till de olika läroanstalternas
oavvisliga behov av lärarkrafter.
Departementschefens här ifrågavarande förslag i övrigt har icke givit
riksdagen anledning till erinran eller uttalande.
Ordinarie och icke-ordinarie personal.
Vad departementschefen i detta sammanhang föreslagit har icke givit
riksdagen anledning till annan erinran, än att riksdagen med hänsyn till
vad riksdagen i det föregående anfört beträffande antalet nybörjaravdelningar
funnit anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal kunna
minskas med 25,000 kronor och alltså uppföras med (4,800,000 —
— 25,000 =) 4,775,000 kronor.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.
Riksdagen är ense med departementschefen och skolöverstyrelsen örn
önskvärdheten av att åtgärder vidtagas i syfte att utvidga provårskapaciteten.
Två utvägar stå härvid till buds, antingen upprättandet av nya provårsläroverk
eller utökning av det antal provårskandidater, som mottagas
vid pro vårsläroverken. Då ett betydande antal lärare för närvarande finnas,
vilka äro kompetenta att genomgå provår, men på grund av den nuvarande
relativt ringa provårskapaciteten icke kunna beredas denna möjlighet, kan
ett avhjälpande av svårigheterna allenast ernås genom anlitandet av båda
de angivna utvägarna. Departementschefen har dels föreslagit upprättandet
av ett nytt provårsläroverk, dels ock vid sina anslagskalkyler räknat med
en utökning av antalet provårskandidater vid provårsanstalterna. Departementschefen
har emellertid funnit sig icke nu kunna taga slutlig ställning
till ett av överstyrelsen framställt förslag om den nya provårsanstaltens
anknytning till högre allmänna läroverket i Bromma. Departementschefen
har ansett angelägenheten av att Norrland, som nu icke äger någon provårsanstalt,
erhåller tillgång till en dylik motivera en närmare undersökning
av möjligheterna att trots de häremot av överstyrelsen framförda betänkligheterna
förlägga den nya anstalten till något norrlandsläroverk. Riksdagen,
som bifaller departementschefens förslag örn upprättande av det
ifrågasatta nya provårsläroverket, anser i likhet med departementschefen
skäl tala för läroverkets förläggande till Norrland, varför det synes ange
-
5
Riksdagens skrivelse Nr 196.
läget, att detta spörsmål blir föremål för en ingående prövning, innan slutlig
ställning till förläggningsfrågan tages från Kungl. Maj:ts sida.
Vidare medgiver riksdagen, att under nu föreliggande speciella förhållanden
åtgärder vidtagas i syfte att tillfälligtvis utöka antalet provårskandidater
vid de olika anstalterna. I anslutning till vad i motionen II: 57
föreslagits finner riksdagen rimligt, att vid sådana provårsläroverk, där mer
än elva lärarkandidater mottagas, undervisningsskyldigheten för de rektorer,
som tillika äro provårsföreståndare, i viss utsträckning nedsättes. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt fall
medgiva en dylik nedsättning, dock med högst tre undervisningstimmar i
veckan. Någon höjning av anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal har riksdagen icke ansett av denna anledning erforderlig.
Departementschefen har föreslagit vidtagande av vissa besparingsåtgärder
med avseende å de vid provårsläroverken utgående särskilda arvodena,
vilka skulle nedbringas med en tredjedel, men i motsats till statskontoret
ansett dessa åtgärder icke böra drabba extra ordinarie lärare hårdare än
ordinarie. I sistnämnda avseende ansluter riksdagen sig till den av departementschefen
uttalade uppfattningen. Riksdagen kan emellertid beträffande
föreståndararvodet icke finna skäl vara för handen för en reduktion av nu
utgående belopp. Såsom i motionen II: 82 närmare framhålles och vilket
riksdagen anser sig böra understryka, är föreståndarens arbete i hög grad
betungande. Den härför utgående ersättningen synes redan nu skäligen
knappt tillmätt. Riksdagen har därför för sin del ansett föreståndararvodet
böra bibehållas vid hittills utgående belopp 1,500 kronor. Vad åter angår
arvodena till såväl ordinarie som extra ordinarie lärare vid provårsläroverken
anser riksdagen — i likhet med vad i motionen II: 82 hävdats —
den av departementschefen ifrågasatta reduceringen alltför kraftigt tilltagen
örn hänsyn tages till det ofta mycket påfrestande arbete, som ankommer
på dessa lärare. Riksdagen medgiver därför, att arvodena tillfälligt
sänkas med 60 kronor eller från nu 360 kronor till 300 kronor, vilket belopp
statskontoret tillstyrkt för de ordinarie lärarna. Vidkommande handledarna
torde icke samma starka skäl kunna åberopas för arvodenas bibehållande
vid i huvudsak samma nivå som hittills. Arvodet för handledare av enterminskandidat
torde sålunda kunna begränsas till 200 kronor för termin
och arvodet för handledare av tvåterminskandidat till 100 kronor för termin,
vilket med 20 kronor för termin understiger det av departementschefen
angivna beloppet.
Delposten till särskilda ersättningar åt lärare vid provårsläroverk har av
riksdagen uppförts med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp 133,300 kronor.
Skulle anslagsposten emellertid icke lämna tillgång till bestridande av de
med densamma avsedda ändamålen må Kungl. Maj:t överskrida nämnda
belopp å 133,300 kronor med högst 15,000 kronor, motsvarande de beräknade
kostnaderna för den nya pro vårsanstalten.
6
Riksdagens skrivelse Nr 196.
Rörligt tillägg.
Riksdagen har icke funnit något att erinra i fråga om beräkningen av
förevarande anslagspost.
Särskilda uppbördsmedel.
Riksdagen anser sig i förevarande fråga icke böra göra annat uttalande,
än att riksdagen i likhet med departementschefen och statskontoret anser,
att framdeles vid ändringar i läroverksorganisationen böra uppställas villkor
örn formliga åtaganden från kommunernas sida att tillhandahålla bostad
åt vaktmästarpersonalen. I ärendets nuvarande läge har riksdagen intet att
erinra mot att ifrågavarande inkomstpost uppföres med oförändrat belopp
926,600 kronor.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 11:82,
dels godkänt följande ändringar i personalförteckningen för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
427 lektorer........................................A 27
1,275 adjunkter ......................................A 23
Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många tjänster,
att antalet uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej
överstiger sammanlagt 1,275.
257 ämneslärarinnor..................................A 21
112 lärare i teckning........................ A 20
84 lärare i musik...................................A 20
100 lärare i gymnastik med lek och idrott............... A 20
30 lärarinnor i kvinnlig slöjd..........................A 16
Tjänstemän å övergångsstat.
39 adjunkter.......................................A 22
Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många tjänster,
att antalet uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej
överstiger sammanlagt 1,275.
1 lärare i teckning................................A 21
1 lärarinna i kvinnlig slöjd.........................A 18
7
Riksdagens skrivelse Nr 196.
dels bemyndigat Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1941/42, då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;
dels bemyndigat Kungl. Majit att i anslutning till vad av riksdagen i det
föregående anförts meddela ändrade bestämmelser rörande de vid provårsläroverken
utgående särskilda arvodena;
dels godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1941/42:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . kronor 20,300,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt kvinnliga sakkunniga kronor 1,260
b. Arvoden åt tillsynslärare..... » 8,000
c. Personliga tilläggsarvoden åt
första lärarinnor........... » 2,400
d. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis
................... » 131,700
e. Arvoden åt bibliotekarier..... » 87,500
f. Arvoden åt biträden på rektors
expeditionerna.
............ » 85,000
g. Särskilda arvoden vid provårs
läroverk.
................. » 133,300
h. Särskilda arvoden vid statens
aftonskola................ » 5,800 » 454,960
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis
............................... » 4,775,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 3,682,640
Summa kronor 29,212,600
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag från Stockholms stad .... kronor 15,000
2. Av kommuner och lärare erlagda
hyresersättningar och hyror..... » 274,000
3. Avkastning av donationer från
kronan m. m.
37,600
8
Riksdagens skrivelse Nr 196.
4. Av vaktmästare erlagda hyror samt
ersättning för bränsle och lyse . . . kronor 120,000
5. Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor
till vaktmästarpersonalens
avlöning.................... > 480,000 kronor 926,600
Nettoutgift kronor 28,286,000;
dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1941/42
under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 28,286,000 kronor.
Stockholm den 6 maj 1941.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1941. Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
411780