6

Riksdagens skrivelse Nr 17.

Nr 17.

Godkänd av första kammaren den 11 februari 1941.
Godkänd av andra kammaren den 11 februari 1941.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar under
Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma
frågor.

(Statsutskottets utlåtande nr 14.)

Till KONUNGEN.

I statsverkspropositionen för budgetåret 1941/42 ha under Utgifter å driftbudgeten,
För flera huvudtitlar gemensamma frågor, till behandling upptagits
vissa spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden den 3 januari
1941). I anledning härav får riksdagen anföra följande.

De i årets statsverksproposition avhandlade, för flera huvudtitlar gemensamma
frågorna avse dels besparingsarbetet, dels anslag till anläggningsarbeten,
dels uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens
myndigheter, dels omreglering av vissa arvoden, dels ock för flera
huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar.

På grund av det ansträngda statsfinansiella läget har besparingsarbetet
kommit att utgöra ett betydelsefullt led vid utarbetandet av den för riksdagen
nu framlagda statsverkspropositionen. Av departementschefens redogörelse
framgår, att åtgärder vidtagits på åtskilliga områden såväl för åstadkommande
av omedelbara besparingar som för besparingsarbetets bedrivande på längre
sikt. Det är enligt riksdagens mening av synnerlig vikt, att nämnda arbete så
bedrives att i möjligaste mån snabba och effektiva besparingsresultat uppnås.

Riksdagen har icke förbisett, att besparingsarbetet, i den mån det resulterar
i inskränkningar av den statliga förvaltningsverksamheten, kan komma att
medföra personalindragningar, vilka i sin tur kunna medföra ömtåliga sysselsättningsproblem
med därtill knutna återverkningar av skilda slag. Dessa
spörsmål av social natur böra under besparingsarbetet ägnas särskild uppmärksamhet.
På den allmänna arbetsmarknaden ha såsom bekant de samhälleliga
ansträngningarna alltmer inriktats på att bereda överflödig arbetskraft
sysselsättning på andra områden. Detta problem kommer till följd av
besparingsarbetet att få sin motsvarighet inom statsförvaltningen. Därtill
kommer, att växlingarna inom de olika förvaltningsgrenarna av behovet av
arbetskraft gör ett utbyte dem emellan önskvärt. Framför allt gäller detta de
till antalet talrika tjänstemännen i de lägre graderna, där åtminstone vad den
egentliga civilförvaltningen beträffar arbetsuppgifterna inom de skilda
tjänsteområdena ofta äro tämligen likartade. Ett beaktansvärt steg i här

Riksdagens skrivelse Nr 17.

7

berört hänseende har i dagarna tagits genom Kungl. Maj:ts cirkulär av den
10 januari 1941 (nr 20), enligt vilket skyldighet införts för statsmyndigheterna
att lill finansdepartementet anmäla å ena sidan uppkomna personalöverskott
samt å den andra sidan behov av ytterligare personal.

Under nu rådande förhållanden ha omsorgerna örn den militära beredskapen
kommit i förgrunden, delvis på bekostnad av olika civila behov. Ett
spörsmål av dominerande vikt är därför, alt inom de olika militära förvaltningsgrenarna
skapa bästa möjliga garantier för en klok hushållning med de
stora medelsbelopp, som för närvarande anvisas till försvarsväsendet. Detta
gäller icke minst upphandlingar och rekvisitioner för olika militära ändamål.

Det rådande tidsläget har också framkallat en mycket kostnadskrävande
civil krisorganisation. Det är ur besparingssynpunkt angeläget, att denna
organisation icke gives större omfång än arbetsuppgifterna påfordra.

I likhet med departementschefen finner riksdagen förhållandena på arbetsmarknaden
motivera, att föreliggande frågor om anslag till anläggningsarbeten
behandlas mindre restriktivt än övriga anslagsfrågor. De av departementschefen
uppdragna principerna för urvalet av ifrågakommande anläggningsarbeten
samt för anslagsäskandenas fördelning å tilläggsstat II
för innevarande budgetår och riksstaten för nästa budgetår hava icke givit
riksdagen anledning till erinran. Vid behandlingen av de olika anslagspunkterna
kommer riksdagen att närmare pröva de framlagda förslagen från
de av departementschefen angivna allmänna utgångspunkterna. Därvid kommer
riksdagen jämväl att beakta de speciella synpunkter, som kunna göra sig
gällande, samt vidtaga de eventuella jämkningar, som av omständigheterna
kunna befinnas påkallade.

Vid behandlingen under fjolårets urtima riksdag av frågan om ändring i
uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens myndigheter
förutsattes, att Kungl. Majit skulle bemyndigas att under vissa förhållanden
medgiva överskridanden av de i de nya avlöningsstaterna upptagna
anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal, där dessa poster
förbleve maximerade. Till frågan örn innebörden av ett dylikt bemyndigande
skulle riksdagen taga närmare ställning i samband med prövningen av anslagsäskandena
för nästa budgelår.

I anledning härav har departementschefen nu framlagt vissa allmänna
riktlinjer för utformningen av ifrågavarande bemyndigande, vilka i allt väsentligt
överensstämma med de i propositionen den 20 september 1940 (nr
35) preliminärt uppdragna. Bemyndigandet har därvid jämväl ansetts böra
omfatta anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, i de fall, där dessa poster i anslutning till de nya principerna
för anslagsposternas beräkning icke upptagits förslagsvis.

De av departementschefen sålunda framlagda riktlinjerna anser sig riksdagen
böra godtaga. I enlighet med dessa riktlinjer bemyndigas alltså Kungl.
Majit att under nästa budgetår medgiva överskridande av maximerade poster
till såväl arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
sorn till avlöningar lill icke-ordinarie personal. Därvid förutsätter riksdagen,
att vederbörande myndigheter åläggas att i så god tid till Kungl. Majit an -

8

Riksdagens skrivelse Nr 17.

mäla uppkommande behov av överskridande, att en reell prövning från
Kungl. Maj:ts sida möjliggöres. I likhet med departementschefen utgår riksdagen
jämväl från att riksdagen hålles underrättad om den utsträckning, i
vilken bemyndigandet av Kungl. Maj:t tages i anspråk.

Vad departementschefen anfört rörande omreglering av vissa arvoden giver
riksdagen i detta sammanhang icke anledning till annat uttalande än att
riksdagen vid behandlingen av vederbörande punkter å de olika huvudtitlarna
kommer att till närmare prövning upptaga Kungl. Maj:ts förslag i nu
berörda hänseende.

Under punkten för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar har
departementschefen behandlat frågor avseende ersättning till statens allmänna
fastighetsfond, försvarsväsendets fastighetsfond och statens domäners
fond för upplåten mark samt vidare frågor avseende rörligt tillägg,
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl., kristillägg och
sjukvård m. m. Vad departementschefen i förevarande hänseenden anfört
föranleder icke någon erinran från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
föredragande departementschefen förordat medgiva överskridande under budgetåret
1941/42 av genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, eller till avlöningar
till icke-ordinarie personal;

dels medgivit, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
m. fl. under budgetåret 1941/42 må i huvudsaklig överensstämmelse med av
föredragande departementschefen förordade grunder utgå enligt de närmare
föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;

dels beslutat, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande befattningshavare
och pensionärer vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna
företag eller inrättningar utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i
övrigt bestridas;

dels beslutat, att utgifterna för kristillägg skola för budgetåret 1941/42 bestridas:
beträffande befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande
verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar samt befattningshavare
hos försäkringsinspektionen och statens pensionsanstalt från de
medel, av vilka verkets eller institutionens utgifter i övrigt bestridas, beträffande
befattningshavare vid statens hingstdepåer och stuteri samt å lantbruksstyrelsens
stuteribyrå från det anslag, varav vederbörandes lön utgår, samt
i fråga örn andra befattningshavare från de anslag i riksstaten, som äro avsedda
för kristillägg.

Stockholm den 11 februari 1941.

Med undersåtlig vördnad

417214. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.