Kungl. Majlis ''proposition Nr 98.

1

Nr 98.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående anslag till domkapitlen
och stiftsnämndema för budgetåret 1941/42
m. m.; given Stockholms slott den 21 februari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
februari 1941-

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen
anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet
Bagge följande:

Under punkt 32 i 1941 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen
förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42

dels till Domkapitlen och stiftsnämndema: Avlöningar ett förslagsanslag
av 297,000 kronor;

dels ock till Domkapitlen och stiftsnämndema: Omkostnader ett förslagsanslag
av 70,000 kronor.

Då remissbehandlingen av dessa anslagsfrågor numera slutförts, får jag
ånyo anmäla desamma.

Bihang till riksdagens protokoll 19^1. 1 sami. Nr 98.

1

2

Kungl. Majlis ''proposition Nr 98.

1. Förslagsanslaget till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Avlöningar.

Ur detta anslag bestridas avlöningskostnader för den vid domkapitlen
och stiftsnämnderna anställda personalen samt dessutom arvoden och
andra ersättningar till vissa domkapitelsledamöter m. fl. Av dessa kostnader
ankommer på staten hela kostnaden för den vid domkapitlet i Stockholm
avlönade personalen och för nämnda arvoden och andra ersättningar
till den del, dessa ej belöpa på skoglig personal hos stiftsnämnderna, samt
på kyrkofonden hela kostnaden för den skogliga personalen hos stiftsnämnderna.
De kostnader i övrigt, vilka bestridas från anslaget, delas lika mellan
staten och kyrkofonden.

Kyrkofondens bidrag till angivna ändamål återfinnes i form av särskilda
uppbördsmedel i den av 1940 års lagtima riksdag för domkapitlen och stiftsnämnderna
fastställda avlöningsstaten, vilken jämte därtill hörande bestämmelser
är införd i statsliggaren, sid. 384 ff. Avlöningsstaten slutar på
280,800 kronor, med vilket belopp anslaget nu är uppfört.

Av domkapitlens och stiftsnämndernas anslagsäskanden för budgetåret
1941/42 samt de i ärendet avgivna yttrandena inhämtas följande:

a) Kanslipersonal hos domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat. Domkapitlet i Visby har
upprepat sin i fjol och tidigare gjorda framställning örn uppflyttning av
stiftssekreterartjänsten i högre lönegrad. Statskontoret har icke funnit skäl
tillstyrka framställningen.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Samma
domkapitel har hemställt örn höjning av arvodena till domkapitlets ledamöter
från 300 kronor till 500 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Domkapitlet i Visby har anhållit,
att extra ordinarie kontorsbiträdesbefattningen i 4 lönegraden vid
domkapitlet måtte omändras till extra ordinarie kanslibiträdesbefattning i
7 lönegraden. Vidare ha domkapitlen i Linköping, Lund, Luleå och Stockholm
hemställt om anslagsökningar med tillhopa 3,000 kronor. Härav belöpa
150 kronor på domkapitlet i Stockholm, som motiverat höjningen
med att det anslagsbelopp, varöver domkapitlet nu förfogade, icke medgåve
anställande av semestervikarie åt det extra ordinarie kanslibiträdet vid
domkapitlet. Statskontoret, som yttrat sig rörande den av domkapitlet i
Visby gjorda framställningen, har icke funnit skäl tillstyrka densamma.

b) Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat. Domkapitlet i Visby har hemställt,
att stiftsjägmästartjänsten i lönegraden Eo 27 måtte förändras till
ordinarie i motsvarande lönegrad och innehavaren i samband därmed befrias
från förvaltningen av domänverkets skogar på Gotland och Gotska
Sandön.

3

Kungl. May.ts proposition Nr 98.

Med anledning av denna framställning må erinras, att 1938 års riksdagsbeslut
om reglering av den skogliga personalens anställnings- och löneförhållanden
(se propositionen 1938: 225 och riksdagsskrivelsen 1938: 431) i
fråga örn Visby stift innebar att stiftsjägmästaren skulle, förutom de honom
i denna egenskap åvilande förvaltningsuppgifterna, handhava jämväl
revirförvaltarbestyren för de domänverket underställda kronoskogarna på
Gotland och Gotska Sandön. Anordningen erhöll emellertid tills vidare endast
försökskaraktär. I samband därmed erhöll stiftsjägmästaren i Visby
till skillnad från övriga stifts jägmästare extra ordinarie anställning i 27
lönegraden. Stiftsjägmästaren skulle i likhet med övriga stiftsjägmästare
helt avlönas av kyrkofondsmedel, men domänverket skulle såsom ersättning
till kyrkofonden årligen erlägga ett belopp av 5,000 kronor.

Förslag ha sedermera vid olika tillfällen framlagts om avskaffande av
ifrågavarande försöksanordning.

Redan innan ett år förflutit, efter det försöksanordningen den 1 januari
1939 trätt i funktion, hemställde stiftsnämnden i skrivelse den 18
november 1939, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1940 års riksdag, att stiftsjägmästaren
skulle befrias från befattning med domänfondens skogar.
Framställningen bifölls icke.

Stiftsnämnden framhöll, att erfarenheten tillfullo besannat av nämnden
tidigare framförda farhågor beträffande utfallet av försöksanordningen.
Följden hade blivit, att varken de egentliga stiftsjägmästarbestyren eller
arbetet med kronoskogarna kunnat av stiftsjägmästaren fullgöras på ett
nöjaktigt sätt. Anhopningen av arbete för stiftsjägmästaren ökades med
varje dag, varför snart fullständigt kaos vore att förvänta i hans arbetsförhållanden.
En del pastorat hade icke fått sina utsyningar verkställda i rätt
tid, varför det eventuellt kunde förväntas krav om ersättning för åsamkade
förluster vid försäljningen. Det gällande systemet kunde även få en
ödesdiger inverkan på Gotlands ved- och virkesförsörjning under rådande
kristid.

Även domänstyrelsen har gjort framställningar örn skiljande av
kronoskogarnas förvaltning från den ecklesiastika skogsförvaltningen.

I skrivelse den 11 december 1939 har domänstyrelsen sålunda framhållit,
att anordningen, enligt vad erfarenheten givit vid handen, icke varit lämplig,
samt hemställt, att vården och förvaltningen av domänverkets ifrågavarande
skogar åter måtte få handhavas av domänverkets personal. Sedermera
har domänstyrelsen i skrivelse den 4 juni 1940 — under åberopande
att styrelsen nödgats från och med den 1 januari 1940 förordna en jägmästare
såsom biträde vid förvaltningen av ifrågavarande kronoskogar
samt att domänverket följaktligen finge vidkännas betydande kostnader
för förvaltningen — hemställt örn befrielse från och med år 1940 från skyldigheten
att till kyrkofonden erlägga det förutnämnda beloppet av 5,000
kronor.

Stiftsnämnden, som yttrat sig över domänstyrelsens framställning,
har förklarat sig anse, att kostnaderna för den befattning, som stiftsjägmästaren
ägnade kronoskogarnas förvaltning, skäligen kunde uppskattas
till 1,200 kronor för helt år, motsvarande ersättning för i runt tal 40
arbetsdagar, vartill borde läggas 000 kronor såsom ersättning för expeditionslokaler,
expenser och dylikt. Ersättningen borde därför från och med

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 98.

den 1 januari 1940 bestämmas till 1,800 kronor för helt år, vilket belopp
borde erläggas från domänfonden, räknat från och med den 1 januari 1940,
så länge nuvarande förhållanden bestode.

Domänstyrelsen har i anledning härav förklarat sig beredd att
ersätta de kostnader, som stiftsnämnden måst vidkännas för förvaltningen
av domänfondens skogar. Stiftsnämndens uppskattning av stiftsjägmästarens
befattning med dessa skogar till 40 arbetsdagar för år syntes dock rätt
överdriven.

Allmänna lönenämnden har anfört, att nämnden icke hade
något att erinra mot att stiftsjägmästaren i Visby, därest denne befriades
från revirförvaltarbestyren i fråga om kronoskogarna, uppfördes på ordinarie
stat. Vad själva lönegradsplaeeringen anginge, syntes det lönenämnden
uppenbart, att den ifrågavarande tjänsten med avseende å göromålens
omfattning komme att intaga en särställning i förhållande till stiftsjägmästartjänsterna
å fastlandet. I sådant hänseende ville lönenämnden erinra
örn att, enligt vad som framginge av 1937 års sakkunnigförslag, för de
sju stift, där stiftsjägmästaren dittills ensam, utan biträde av stadigvarande
anställd, skogligt utbildad befattningshavare, fullgjort de tjänsten åvilande
arbetsuppgifterna, medeltalet kyrkliga skogar uppgått till 212 och dessas
genomsnittliga areal produktiv skogsmark till 13,852 hektar. För Gotland
hade motsvarande siffror utgjort 53 och 4,960. De anförda förhållandena
borde enligt lönenämndens mening föranleda, att stiftsjägmästartjönsten i
Visby efter frånskiljandet av bestyret med kronodomänerna erhölle något
lägre löneställning än övriga stiftsjägmästare. Lönenämnden ville för sin
del förorda, att befattningen hänfördes till lönegraden A 26. Lönenämnden
erinrade, att inom vissa andra förvaltningsgrenar befattningshavare i Gotlands
län hänförts till lägre lönegrad än motsvarande befattningshavare inom
fastlandslänen. Enahanda vore förhållandet i fråga om stiftssekreterarbefattningarna.

Statskontoret har framhållit, att ämbetsverket saknade möjligheter
att med stöd av föreliggande uppgifter utröna, varför stiftsjägmästaren
icke medhunnit förvaltningsbestyret med kronoskogarna å Gotland
och Gotska Sandön under kalenderåret 1939. Ämbetsverket ville emellertid
fästa uppmärksamheten vid att i ärendet icke lämnats några upplysningar
örn vilka åtgärder, som vidtagits för att från stiftsjägmästaren avlasta
honom icke författningsenligt i tjänsten åvilande arbetsuppgifter.
Hade i detta avseende icke något åtgjorts i samband med omorganisationens
ikraftträdande den 1 januari 1939, torde — då stiftsjägmästaren uppgivits
tidigare lia haft praktiskt taget full sysselsättning såsom vid heltidstjänst
— vara självfallet, att han icke kunnat medhinna bestyret jämväl
med kronoskogarna. Statskontoret erinrade, att — såvitt framginge av en
vid propositionen 1938: 225 fogad bilaga — inom Visby stift i förhållande
till Strängnäs stift, det minsta av fastlandsstiften, den produktiva skogsmarkens
areal vore mindre än hälften, antalet fastigheter — om man räknade
med det av stiftsjägmästaren angivna — omkring hälften samt antalet
diarieförda ärenden mindre än tredjedelen. Härtill komme, att de årliga
avverkningarna på de ecklesiastika skogarna å Gotland utgjorde allenast
mellan cirka en femtedel och en tredjedel av avverkningarna å ett enmansrevir
inom domänverket. Även örn tillbörlig hänsyn toges till stiftsjägmästarens
merarbete på grund av de svårföryngrade skogarna, kunde
statskontoret med hänsyn till vad sålunda förekommit icke undgå att finna
anmärkningsvärt, att det visat sig omöjligt att få till stånd en överens -

5

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 98.

kommelse om skälig fördelning av stiftsjägmästarens tjänstgöringsskyldighet
mellan stiftsnämnden och domänverket. En sådan överenskommelse
borde i betraktande av de anförda sifferuppgifterna kunna åstadkommas
vid en rationell skötsel av de på stiftsjägmästaren i tjänsten ankommande
göromålen. I varje fall ansåge sig statskontoret icke kunna på föreliggande
uppgifter tillstyrka ett frångående av det av 1938 års riksdag beslutade
sammanförandet av krono- och ecklesiastika skogarna å Gotland till en
förvaltningsenhet.

Därest emellertid Kungl. Majit skulle finna skäl föreligga för ett bifall
till framställningen om befrielse för stiftsjägmästaren i Visby från bestyret
med kronoskogarna å Gotland och Gotska Sandön, uppkomme spörsmålet
örn avlöningsförmånerna å stiftsjägmästarbefattingen. I detta avseende
torde till en början vara uppenbart, att en inplacering av stiftsjägmästartjänsten
i lönegrad (vare sig å ordinarie eller extra ordinarie stat) icke kunde
ifrågakomma, därest — såsom torde framgå av handlingarna i ärendet
— de till tjänsten författningsenligt hörande göromålen icke beredde befattningens
innehavare full sysselsättning. Ansåges stiftsjägmästaren böra
erhålla en fastare anställning, syntes följaktligen en del mindre kvalificerade
göromål böra åläggas honom såsom utfyllnad i hans tjänstgöring. För
bedömande av den löneställning, som för sådan händelse borde tillkomma
stiftsjägmästaren, torde erfordras närmare utredning beträffande arten och
omfattningen av hans göromål. I varje fall syntes klart, att en inplacering
av tjänsten i 27 lönegraden eller ens i den av lönenämnden föreslagna 26
lönegraden icke torde böra ifrågakomma.

Skulle en dylik anordning icke anses kunna genomföras, torde annan utväg
icke stå till buds än en återgång till förhållandena före löneregleringen,
i vilket fall stiftsjägmästaren skulle anställas utan heltidstjänstgöring med
ett arvode, motsvarande exempelvis % av den för stiftsjägmästare eljest
utgående lönen.

Med anledning av vad lönenämnden och statskontoret sålunda yttrat rörande
stiftsjägmästarens i Visby arbetsuppgifter och lönevillkor har stiftsnämnden
anfört, bland annat:

I såväl lönenämndens som statskontorets utlåtande återfunnes en felaktig
uppgift, som stiftsnämnden tidigare haft anledning och tillfälle att
rätta. I 1937 års utredning hade införts uppgiften, att de kyrkliga skogarna
i Visby stift skulle vara 53. Verkliga antalet vore 107. Av dessa
vore 7 sammanlagda med närgränsande.

Lönenämnden hade framhållit, att enligt vad som framginge av sakkunnigförslaget
för de sju stift, där stiftsjägmästaren dittills ensam, utan
biträde av stadigvarande anställd skogligt utbildad befattningshavare, fullgjort
de tjänsten åvilande arbetsuppgifterna, medeltalet kyrkliga skogar
uppginge till 212 och dessas genomsnittliga areal produktiv skogsmark till
13,852 hektar. För Gotland utgjorde motsvarande siffra 4,960. Denna jämförelse
förlorade emellertid i betydelse, därigenom att stiftsjägmästaren i
Visby stift ej hade samma arbetsuppgifter som stiftsjägmästarna i de övriga
ifrågavarande stiften. Skillnaden i arbetsuppgift innehölles i Kungl._ Majlis
brev den 13 december 1935, enligt vilket all utsyning å skogarna till löneboställena
i Visby stift skulle med undantag för viss avverkning av mindre
omfattning verkställas av stiftsjägmästaren. Ltsyningen vore det viisentliga
i hans arbete. Stiftsjägmästaren i de andra ifrågavarande stiften torde
ej alls eller endast i mindre omfattning syssla med utsyning. Ovannämnda
brev syntes icke vid behandlingen av förevarande Iråga blivit tillräckligt

6 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 98.

uppmärksammat. Till skillnad fran lönenämnden hade statskontoret
kraftigt framhållit, att stiftsjägmästaren i Visby stift påtagit sig uppgifter
som icke författningsenligt i tjänsten åvilade honom. Riktigheten
i detta påstående hade av stiftsnämnden bestritts. Några åtgärder
kunde därför ej heller av stiftsnämnden ha vidtagits för att från stiftsjägmästaren
avlasta honom icke författningsenligt i tjänsten åvilande
arbetsuppgifter.

Statskontoret hade gjort en jämförelse mellan de årliga avverkningarna
pa de ecklesiastika skogarna a Gotland och avverkningarna å ett enmansrevir
inom domänverket. En sådan jämförelse vore enligt stiftsnämndens
uppfattning av föga värde, då arbetsuppgifterna i de båda fallen vore så
väsensskilda.

Statskontoret hade efterlyst en närmare utredning beträffande arten
och omfattningen av stifts jägmästarens göromål. Av en av stiftsjägmästaren
verkställd utredning framginge, att denne hela året hade sysselsättning
med stiftsjägmästargöromålen. För de olika arbetsuppgifterna åtginge ungefärligen
det antal dagar, som nedanstående tablå utvisade:

Utsyningsarbete i enlighet med Kungl. Maj:ts brev den 13 december 1935 (fält- och

expeditionsarbete samt meddelande av råd och anvisningar rörande skogsskötseln

å pastoratsskogarna)...................................150 dagar

Besiktning för normalavkastningsuppskattning samt granskning av skogshushållnings planer

å marken..................................... 1 »

Upprättande av skogsdikningsplaner (fält- och expeditionsarbete)........... 25 »

Förrättningar i anledning av markförsäljningar...................... 5 >

Tillsyn av Atlingbo allmänna kyrkohemman....................... 3 ,

Diverse förrättningar..................................... 15 „

Sammanträden i stiftsnämnden............................... 10 »

Expeditionsarbete i övrigt.................................. 05 ,

Semesterledighet....................................... 20 »

Summa 300 dagar.

Av tablån framginge, att årets samtliga cirka 300 arbetsdagar vore utnyttjade
samt att cirka hälften av stiftsjägmästaren tillkommande semesterdagar
ej kunnat uttagas.

Stiftsnämnden ville livligt bestrida statskontorets yrkande, att sammanförandet
av krono- och de ecklesiastika skogarna å Gotland skulle bestå.

Vad beträffade stiftsjägmästarens lönevillkor, yrkade stiftsnämnden fortfarande,
att han matte placeras i lönegraden A 27. Lönenämnden hade som
ett slags motiv för lägre lönegradsplacering anfört, att vissa andra befattningshavare
på Gotland hänförts till lägre lönegrad än motsvarande befattningshavare
på fastlandet. Detta argument vore enligt stiftsnämndens
mening icke hållbart. Det förhållande, att en dylik princip hittills blivit
följd av statsmakterna, hade varit en bidragande anledning till den på
Gotland utbredda irriterade känslan, att Gotland vore en provins, som vore
sämre ställd än övriga delar i riket. Denna lönesättning måste verka så,
att tjänsteposter på Gotland betraktades som passageplatser, med täta
ombyten, eller såsom tjänster för lägre kvalificerade sökande. Det syntes
stiftsnämnden orådligt att bibehålla en lönesättning som icke svarade mot
allmän känsla av rättvisa. Så mycket mindre skäl förelåge att — såsom
man här syntes göra — motivera en ny orättvisa med redan tidigare begångna.

7

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 98.

Stiftsnämnden medräknade möjligheten, att de förslag, som framkommit,
och de beslut, som fattats, om stiftsjägmästarens i Visby placering i sämre
löneställning än andra stifts jägmästare till någon del kunde vara baserade
på tanken, att det honom ålagda utsyningsarbetet skulle vara ett göromål
av enklare art och av mindre vikt. Enligt stiftsnämndens förmenande vöre
utsyningsförfarandet istället det väsentliga i skogsskötsel och det till vilket
alla andra åtgärder ytterst syftade. Enkannerligen vore detta fallet
med de gotländska skogarna på grund av deras beskaffenhet attavara svårföryngrade.
Det kunde därför icke anses befogat att placera stiftsjägmästaren
i Visby stift i lägre lönegrad på grund av att hans tjänstgöring skulle
vara mindre kvalificerad.

När statskontoret icke ens biträdde lönenämndens förslag att placera
stiftsjägmästaren i lönegraden A 26, utan för honom föresloge ännu sämre
ställning och eventuellt endast ville tillerkänna honom avlöning för %
av tjänstetiden, utan hänsyn till att han bland annat genom det honom
ålagda utsyningsarbetet hade fullt arbete under hela tjänstetiden, måste
detta kännas som en direkt orättvisa.

Statskontoret har yttrat, att vad stiftsnämnden nu anfört icke
föranledde statskontoret att frångå sin tidigare i ärendet uttalade uppfattning.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Domkapitlet
i Göteborg har ifrågasatt en höjning av anslagsmedlen till ersättning
till sakkunniga för biträde vid syn av stiftsnämnd m. m. med 300 kronor,
enär gottgörelse för utredning samt resekostnads- och traktamentsersättning,
som avses i 4 kap. 5 § kungörelsen 1935: 19 (nuvarande lydelse
1940: 734), skall utgå ur denna anslagspost.

Till en början får jag erinra om ett i 1939 års åttonde huvudtitel (sid. 60)
framlagt förslag, enligt vilket vid sidan av de till domkapitelsledamöter
utgående arvodesbeloppen ersättning i viss utsträckning skulle medgivas
för vad statstjänsteman visade sig ha avstått av sin lön under tjänstledighet
för fullgörande av uppdrag såsom domkapitelsledamot. Fråga, huruvida
ersättning för mistade löneförmåner eljest skulle utgå till domkapitelsledamot,
borde prövas och avgöras av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.
Ersättningsbeloppet borde bestämmas till hälften av vad vederbörande
visat sig lia avstått av sin lön under dylik ledighet. Riksdagen erinrade
i anledning härav (skrivelsen nr 8, sid. 13), att spörsmål av enahanda art
även kunde uppkomma på andra områden av statsförvaltningen, varför
det syntes riksdagen välbetänkt, att den föreliggande frågan bleve föremål
för övervägande i ett vidare sammanhang. I avbidan härpå godtog riksdagen
de föreslagna ersättningsgrunderna för budgetåret 1939/40.

Allmänna löneniimnden konstaterade i avgivet yttrande med anledning
av riksdagens uttalande, att några enhetliga grunder icke tillämpades i
fråga om ersättning för offentliga uppdrag. Det kunde vid sådant förhållande
enligt lönenämndens mening knappast anses ändamålsenligt att söka
genomföra några enhetliga grunder i fråga örn ersättning för mistade löne -

Departe raentscliefen.

8

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 98.

förmåner vid ledighet för fullgörande av offentliga uppdrag. Generella föreskrifter
om gottgörelse för sådana löneförmåner borde icke genomföras utan
en översyn av grunderna för själva ersättningen vid dylika uppdrag. Då
det emellertid knappast vore lämpligt att under rådande statsfinansiella
förhållanden genomföra ändringar i nu berörda hänseenden, vilka måhända
skulle kunna medföra ökade anslagsbehov, ansåge lönenämnden, att för
närvarande några ytterligare åtgärder i ämnet icke borde vidtagas.

I 1940 års åttonde huvudtitel (sid. 46) förklarade jag mig dela nämndens
uppfattning och ifrågasatte därför ingen ändring beträffande grunderna
för ersättning åt domkapitelsledamöter för mistade löneförmåner.
Den förutnämnda provisoriska regleringen borde alltså äga bestånd tills
vidare. Riksdagen (skrivelsen nr 8, sid. 8) framställde icke någon erinran
häremot. Riksdagen ifrågasatte emellertid, huruvida icke en allmän översyn
av arvodena till domkapitelsledamöterna borde vidtagas, särskilt med
hänsyn till att arvode med enahanda belopp utginge till ledamot vare sig
föredragningsskyldighet i mera avsevärd omfattning ålagts honom eller icke.
Det borde ankomma på Kungl. Maj:t att för riksdagen framlägga det
förslag till ändrade ersättningsgrunder i förevarande avseende, vartill en
närmare omprövning av frågan kunde giva anledning.

I fråga örn ersättning åt domkapitelsledamöter stå sålunda två spörsmål
på dagordningen, nämligen frågan örn storleken av det för själva uppdraget
bestämda arvodet samt frågan om ersättning för mistade löneförmåner.
Av skäl som lönenämnden anfört torde dessa två spörsmål böra
bringas till en lösning samtidigt, varvid förhållandena inom andra statliga
verksamhetsgrenar böra beaktas. Då den allmänna översyn på detta område,
som ansetts påkallad, emellertid såsom lönenämnden framhållit icke
lärer böra igångsättas under nu rådande förhållanden, torde även spörsmålen
om domkapitelsledamöternas arvoden och ersättningar böra tills
vidare få vila i avvaktan på en sådan allmän översyn. Jag ifrågasätter
sålunda efter samråd i de nu angivna hänseendena med chefen för finansdepartementet
icke några ändringar härutinnan för nästa budgetår.

Jag övergår härefter till domkapitlens och stiftsnämndernas anslagsäskanden
för budgetåret 1941/42.

Enligt det föregående ansvarar från och med den 1 januari 1939 stiftsjägmästaren
i Visby, förutom för de honom i denna egenskap åvilande
förvaltningsuppgifterna, jämväl för vården och förvaltningen av de domänverket
underställda kronoskogarna på Gotland och Gotska Sandön. Enligt
domänstyrelsens och stiftsnämndens mening har denna anordning, som i
avbidan på närmare erfarenheter erhållit endast provisorisk karaktär, icke
visat sig tillfredsställande. Dessa myndigheter anse därför, att de ifrågavarande
kronoskogarna och ecklesiastika skogarna icke böra i fortsättningen.
vara sammanförda till en gemensam förvaltningsenhet. Statskon -

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 98.

toret däremot har icke funnit sig kunna på grundval av den nu föreliggande
utredningen tillstyrka en återgång till den tidigare gällande ordningen.
För egen del har jag med hänsyn till den inställning till den hittillsvarande
försöksorganisationens fortsatta bestånd, varåt de för verksamheten
närmast ansvariga myndigheterna givit uttryck, icke kunnat
undgå att konstatera, att praktiska förutsättningar för ett samarbete i
detta fall mellan de två skilda förvaltningsgrenarna för närvarande icke
föreligga. Jag vill därför icke motsätta mig en reglering i anslutning till
dessa myndigheters förslag av de med stiftsjägmästarbefattningen i Visby
förenade tjänsteåliggandena. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att
meddela erforderliga bestämmelser i ämnet samt att i samband därmed
besluta angående storleken av det belopp, som efter den 1 januari 1940
bör tillföras kyrkofonden såsom ersättning för stifts jägmästarens befattning
med domänfondens skogar.

Innan den nuvarande försöksanordningen genomfördes, hade stiftsjägmästaren
i Visby icke heltidstjänstgöring. Han åtnjöt samma löneförmåner
och rättigheter i övrigt som heltidstjänstgörande stiftsjägmästare,
med iakttagande dock att avlöningen icke fick överstiga % av den
för heltidstjänstgörande stiftsjägmästare bestämda (avlöning enligt 26 lönegraden
i den löneplan B, som fanns intagen i 1921 års numera upphävda
avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen). I samband med försöksanordningens
genomförande hänfördes stiftsjägmästartjänsten i Visby
i likhet med de övriga motsvarande tjänsterna till 27 lönegraden, varvid
dock befattningen med hänsyn till anordningens försökskaraktär anordnades
såsom icke-ordinarie. Den förstärkning av jägmästarpersonalen, som
enligt det föregående från och med den 1 januari 1940 genom domänstyrelsens
beslut kommit till stånd, är enligt vad jag inhämtat av tillfällig
karaktär och innebär alltså icke någon för längre tid bestående utökning
av den för vården av de ifrågavarande skogarna erforderliga jägmästarpersonalen.
Även örn det oaktat vissa skäl kunna tala för lämpligheten av
att tills vidare, även efter en slutlig reglering av de med stiftsjägmästarbefattningen
förenade göromålen, bibehålla denna som extra ordinarie i
avbidan på närmare erfarenhet rörande omfattningen av dessa göromål,
vill jag dock icke motsätta mig förslaget att befattningen uppföres på
ordinarie stat. Samma skäl som ansetts tala för stiftssekreterartjänstens
i Visby placering i 24 lönegraden i stället för 27 lönegraden såsom flertalet
(ivriga stiftssekretcrartjänster synas mig motivera en motsvarande
differentiering för stiftsjägmästartjänsten därstädes. Jag föreslår sålunda,
att denna befattning hänföres till lönegraden A 24. Örn den nuvarande
innehavaren av den extra ordinarie tjänsten så önskar, torde han böra
av Kungl. Majit utan tjänstens ledigförklarande utses till innehavare av
den ordinarie tjänsten. Med tillämpning av bestämmelserna i 8 § 3 mom.

B ihan (j till riksdagens protokoll 19^1. 1 sami. Nr 98.

2

10

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 98.

civila avlöningsreglementet torde Kungl. Majit i så fall äga meddela beslut
om rätt för befattningshavaren att åtnjuta lön enligt högre löneklass
än den för honom eljest gällande. Jag har övervägt, huruvida han bör härutöver
erhålla kompensation för den löneminskning, som kan komma att
uppstå. Då den hittillsvarande högre löneställningen varit av tillfällig
natur och grundad på förutsättningar, som vid bifall till mitt förslag icke
längre föreligga, bör vid bedömandet av frågan örn lönekompensation
hänsyn tagas icke till den avlöning, befattningshavaren nu åtnjuter, utan
till den avlöning, som kom honom till del före försöksanordningens genomförande.
Då mitt förslag erbjuder en gynnsammare löneställning än den,
som före försöksanordningens genomförande var bestämd, Ilar jag icke
ansett mig böra ifrågasätta särskild lönekompensation utöver den, som
kan tillkomma honom vid tillämpning av nyssnämnda bestämmelser i
civila avlöningsreglementet.

Framställningarna från domkapitlet i Visby örn höjda arvoden för domkapitlets
ledamöter och om ändrad löneställning för stiftssekreteraren kan
jag ej nu tillstyrka. Jag vill tillägga, att frågan om storleken av domkapitelsledamöternas
arvoden lämpligen bör prövas i samband med den allmänna
översyn, som enligt vad förut sagts bör vid lämplig tidpunkt företagas.

De enligt det föregående framställda förslagen örn ytterligare anslag
till avlöningar till icke-ordinarie personal torde få tillgodoses i den mån
så kan ske inom ramen av de anslagsmedel, som i det följande beräknas
erforderliga till avlöningar till icke-ordinarie personal. Det av domkapitlet
i Stockholm gjorda yrkandet torde böra beaktas vid fördelningen av de
anslagsmedel, som för sistnämnda ändamål ställas till förfogande.

Med den av domkapitlet i Göteborg ifrågasatta höjningen av anslagsposten
ersättning till sakkunniga för biträde vid syn av stiftsnämnd m. m.,
nu förslagsvis 5,000 kronor, synes mig böra anstå till dess närmare erfarenhet
vunnits angående det ökade anslagsbehovet.

Jag ifrågasätter sålunda inga andra ändringar i avlöningsstaten än sådana,
som föranledas av dels förslaget örn stiftsjägmästartjänstens i Visby
förändring till ordinarie befattning, dels ock de nya grunderna för beräkning
av avlöningsanslag. Beträffande beräkningarna i detalj av den avlöningsstat,
örn vars godkännande Kungl. Majit enligt det följande torde
böra göra framställning, hänvisas till handlingarna i ärendet. Anmärkas
må, att jag vid anslagsberäkningarna utgått från att de vid domkapitlen
anställda tjänstemännen i regel icke förordnas att vikariera på högre
tjänster. Undantag härifrån förutsättes dock vad beträffar vikariat på
stiftssekreterarbefattningarna. Jag vill erinra, att anslagsmedlen till avlöningar
till icke-ordinarie domkapitelspersonal för innevarande budgetår beräknats
i överkant på grund av ovissheten örn utfallet av en för innevarande
budgetår företagen omräkning av dessa medel (jfr 1940 års åttonde

11

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 98.

huvudtitel, sid. 46). Då närmare erfarenhet i detta hänseende ännu ej vunnits,
har jag vid anslagsberäkningarna även för nästa budgetår räknat med
samma marginal och förutsätter, att de överskjutande anslagsmedlen skola
liksom innevarande budgetår stå till Kungl. Maj:ts disposition för användning
vid förefallande behov.

Med beaktande av vad sålunda anförts beräknar jag anslaget för nästa
budgetår till 298,500 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 17,700
kronor.

2. Förslagsanslaget till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Omkostnader.

Ur detta anslag, som nu är uppfört med 66,000 kronor, bestridas reseersättningar,
expenser, utgifter för publikationstryck och hyresersättningar.
Kyrkofonden bestrider hälften av de beräknade sammanlagda expenskostnaderna
vid samtliga domkapitel utom Stockholms och hälften av en nu
utgående hyresersättning av 4,000 kronor till Uppsala domkyrka samt
hela kostnaden för reseersättningar m. m. vid stiftsnämnderna och hyror
för tjänstelokaler åt stifts jägmästarna i Uppsala, Västerås och Visby. Bidraget
utgör nu 110,900 kronor. Anslaget disponeras jämlikt en på sid. 388 f.
i statsliggaren införd omkostnadsstat, vilken slutar på ett belopp av 65,240
kronor.

Av domkapitlens och stiftsnämndernas anslagsäskanden för budgetåret
1941/42 inhämtas följande:

Reseersättningar för domkapitlen. Höjningar ha begärts
av domkapitlen i Linköping, Västerås, Göteborg, Karlstad, Luleå och
Visby med tillhopa 3,070 kronor. Å andra sidan har domkapitlet i Strängnäs
föreslagit en sänkning med 200 kronor.

Bränsle, lyse och vatten. Domkapitlen i Skara, Strängnäs,
Karlstad, Härnösand och Stockholm ha hemställt, att denna anslagspost
måtte höjas med respektive 300, 1,000, 700, 500 och 200 kronor eller tillhopa
2,700 kronor.

Övriga expenser. Höjningar ha begärts av domkapitlen i Uppsala,
Linköping, Karlstad, Visby och Stockholm med respektive 400, 300,
1,180, 100 och 100 kronor eller tillhopa 2,080 kronor. Till stöd härför ha
åberopats ökade städningskostnader, utvidgade lokaler, införande av telefonväxel,
ökade materielpriser m. m.

Publikationstryck. Höjningar ha begärts av domkapitlen i
Linköping, Strängnäs, Lund och Karlstad med respektive 200, 200, 50 och
125 kronor. Domkapitlet i Härnösand har, med hänsyn till att 150 kronor
av det belopp, som ställts till domkapitlets förfogande för budgetåret
1940/41, utgjorde en tillfällig höjning, föreslagit en sänkning av anslagsposten
med samma belopp.

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 98.

Reseersättningar m. m. för stiftsnämnderna. Domkapitlet
i Visby har hemställt om höjning med 300 kronor.

Departe mentschefen.

Såsom av handlingarna i ärendet framgår, har förslag framställts, att
den skogliga personalen hos stiftsnämnderna måtte erhålla ersättning för
vissa av krisläget betingade kostnader för tjänsteresor i egen automobil
m. m. Då denna fråga torde komma att i ett vidare sammanhang anmälas
av chefen för finansdepartementet, anser jag mig icke böra här närmare
ingå på densamma.

Med hänsyn till medelsåtgången synes en höjning med förslagsvis 1,500
kronor av anslagsmedlen till reseersättningar för domkapitlen vara motiverad.
De stigande bränslepriserna torde böra föranleda en uppräkning av
anslagsmedlen till bränsle, lyse och vatten med 2,000 kronor. Vidare synes
en mindre höjning av de förhållandevis knappt tillmätta anslagsmedlen
till övriga expenser vara påkallad till följd av ökningen av utgifterna för
städning m. m. Höjningen bör emellertid begränsas till 1,000 kronor. Någon
höjning av anslagsposten till domkapitlens publikationstryck kan jag ej
tillstyrka.

Under omkostnadsstaten torde även böra beräknas medel för bestridande
av kostnader för sjukvård m. m., förslagsvis 3,500 kronor för domkapitlen
och 500 kronor för stiftsnämnderna.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle utgiftsökningen för budgetåret
1941/42 utgöra (1,500 -f 2,000 + 1,000 + 3,500 + 500 —) 8,500
kronor. Av detta belopp skola kostnaderna för expenser delas lika mellan
staten och kyrkofonden. Till kostnaden för sjukvård m. m. torde fonden
böra bidraga med dels hälften av det för domkapitlen utom Stockholms
domkapitel beräknade beloppet, dels ock hela det för stiftsnämnderna angivna
beloppet. Då för sjukvård vid Stockholm domkapitel torde böra
avses ett belopp av 100 kronor, bör sålunda kyrkofondens bidrag till
omkostnaderna för domkapitlen och stiftsnämnderna bestämmas till

2,000 -f 1,000 -f 3,500 —- 100
2

+ 500 = 3,700 kronor och förevarande

anslag därför höjas med endast (8,500 — 3,700 =) 4,800 kronor till
(65,240 -f- 4,800 —) i runt tal 70,000 kronor.

3. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att personalförteckningen för domkapitlen
och stiftsnämnderna skall, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1941/42, i nedan angiven del
hava följande ändrade lydelse:

Kungl. Majlis proposition Nr 98.

13

II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

11 stiftsjägmästare .......................A 27

1 » A 24

1 stiftsskogvaktare.......................A 9;

2. godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och
stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Kanslipersonal hos domkapitlen och stiftsnämnderna
m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 297,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 41,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 143,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 66,100

Summa kronor 548,200

II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 122,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.....kronor 25,900

b. Ersättning till sakkunniga
för biträde
vid syn av stiftsnämnd
m. m., för -

slagsvis......... »

5,000 »

30,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal.............. »

34,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

...... »

24,600

summa kronor 212,100

Bihang till riksdagens ''protokoll 1911. 1 sami. Nr 98.

3

Kungl. Marits ''proposition Nr 98.

III. Sammanfattning.

I. Kanslipersonal hos domkapitlen och

stiftsnämnderna m. m............kronor 548,200

II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m................... 8 212,100

Summa kronor 760,300

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden ............kronor 461,800

Nettoutgift kronor 298,500;

3. till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av..............................kronor 298,500;

4. till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av. ...........................kronor 70,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Gösta Sandberg.

Stockholm 1941. Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.