Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

1

Nr 91.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i vissa delar av lagen om aktiebolag;
given Stockholms slott den 28 februari 1941.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen

om aktiebolag.

•

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 19M. t sami. Nr 91.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen om aktiebolag.

Härigenom förordnas, att 26, 28, 54, 94 och 132 §§* lagen om aktiebolag
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

26 §.

Aktiebrev skola---en styrelseledamot.

Har i bolagsordningen intagits förbehåll enligt 49 § örn aktiekapitalets nedsättning
genom inlösen av aktier eller enligt 52 § 1 mom. örn rätt för aktieägare
att vid akties övergång lösa aktien eller enligt 52 § 2 mom. örn förbud
i vissa fall mot akties förvärvande, varde ock i varje brev å aktie, som den
i förbehållet bestämda inskränkningen avser, denna angiven.

Aktie, som avses med inskränkning på grund av förbehåll enligt 52 § 2
morn., kallas i denna lag bunden aktie och aktie, som ej avses med inskränkningen,
fri aktie.

28 §.

över aktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen upplägga
en aktiebok. I denna skola genom styrelsens försorg aktierna upptagas med
uppgift å de ursprungliga ägarna. Har i bolagsordningen intagits förbehåll,
som i 52 § 2 mom. sägs, skall vid var aktie anmärkas, om aktien är bunden
eller fri. Hos styrelsen styrkta förändringar i äganderätten till aktie skola
ofördröjligen antecknas; dock att, där lösningsrätt enligt 52 § 1 mom. tillkommer
förutvarande aktieägare, anteckning ej må ske förr än sig visat, att
lösningsrätten icke begagnas. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då anteckning
skett.

Det åligger — — — anmälningstidens utgång.

Ej må---av överlåtelser.

Är aktiebrev---i aktieboken.

Styrelsen åligger---om densamma.

54 §.

Ej må---kan uppkomma.

Har i bolagsordningen intagits förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, må, innan
den i förbehållet bestämda inskränkningen efter vad i 26 § 2 mom. stad -

1 Senaste lydelse av 94 § se 1916: 160, av 54 § se 1924: 45 och av 132 § se 1937: 522.

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

3

gas angivits i aktiebreven, utdelning å de aktier, som avses eller kunna avses
med inskränkningen, ej äga rum.

94 §.

Beslut örn---registrering skett.

Vid anmälan fogas, i två exemplar, av notarius publicus eller med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av
protokoll, som förts i ärendet, ävensom, där fråga är om beslut avseende
sådan ändring av bolagsordningen att däri intages förbehåll som i 52 § sägs,
bevis att påskrift om den i förbehållet bestämda inskränkningen verkställts
på varje brev å aktie som avses med inskränkningen. Där förbehållet är sådant
som i 52 § 2 mom. sägs, skola vid anmälningen jämväl fogas bevis
om påskriftens lydelse samt en av styrelsens ledamöter egenhändigt underskriven
försäkran, att enligt aktieboken de aktier som den i förbehållet bestämda
inskränkningen avser (de bundna aktierna) icke innehavas av andra
än som utan hinder av inskränkningen må förvärva därmed avsedda aktier.
Styrelseledamöternas namnteckningar å denna försäkran skola vara av vittnen
styrkta.

132 §.

Med böter---vetande meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, vilket utan
Konungens lov är ställt till innehavaren, eller i vilket aktie angives lyda å
mindre belopp än i denna lag är medgivet, eller i vilket ,’mot föreskriften i
26 § 2 mom. den i förbehåll som där sägs bestämda inskränkningen icke angivits; 4)

styrelseledamot eller---i aktieboken;

5) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen eller av vårdslöshet i
strid med bestämmelser i 50 § 3 mom. eller 54 § 1 mom. första punkten eller
2 mom. låter verkställa utbetalning till aktieägare;

6) styrelseledamot, som---i 76 § 2 mom.

Ej må---strängare straff.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1941.

Beträffande aktiebolag, i vars bolagsordning nämnda dag finnes förbehåll
som i 52 § 2 morn. sägs, skall gälla vad nedan stadgas.

1 mom. Har ej i aktieboken vid var aktie anmärkts om aktien är bunden
eller fri, åligger det styrelsen att ofördröjligen ombesörja sådan anmärkning.
Erfordras härför att breven å aktierna i bolaget eller å aktier, tillhörande
viss aktieemission eller viss aktieserie, eller å aktier med vissa nummer företes,
skola dessa aktiebrev infordras genom kungörelse i allmänna tidningarna
och tidning i den ort, där bolagets styrelse har sitt säte, så ock genom skriftligt
meddelande, som med posten avsändes till alla i aktieboken införda ägare

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

av aktierna, om vilkas postadress uppgift kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt
inhämtas.

2 mom. Yppas anledning till antagande att i brev å aktie, som avses
med den i förbehållet bestämda inskränkningen, denna icke angivits eller att
den angivits sålunda att det icke otvetydigt framgår att aktie varå brevet lyder
avses med inskränkningen, åligger det styrelsen att ofördröjligen infordra
aktiebrevet för påskrift örn inskränkningen. I fråga om aktiebrevs infordrande
skall vad i 1 mom. andra punkten sägs äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Det åligger aktieägare att, inom två månader efter det aktiebrev
infordrats efter vad i 1 eller 2 mom. sägs, ingiva brevet till styrelsen. Innan
brevet blivit till styrelsen ingivet, må utdelning å den eller de aktier varå
brevet lyder ej äga rum.

4 mom. Styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen eller av vårdslöshet
försummar att iakttaga föreskrift i 1 morn., 2 mom. eller 3 mom. andra
punkten, straffes med dagsböter eller fängelse.

Har aktieägare, som försuttit den i 3 mom. första punkten stadgade lid,
därefter mottagit särskild skriftlig anmaning från bolaget att ingiva aktiebrevet,
och försummar han att utan dröjsmål ställa sig anmaningen till efterrättelse,
straffes med dagsböter. Sådan anmaning skall innehålla erinran
om straffpåföljden. Förseelsen må åtalas allenast efter angivelse av bolaget.

:

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

5

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 31 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, fråga örn vissa aktiebrevs
förseende med påskrift rörande inskränkning i rätten att förvärva desamma.

Föredraganden anför:

Vissa missförhållanden ha yppats beträffande tillämpningen av lagstiftningen
örn vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva
eller aktier i vissa bolag. Då en aktie enligt denna lagstiftning icke får förvärvas
av utländsk medborgare eller jämställt rättssubjekt, skall detta framgå
av aktiebrevet. I ett mycket stort antal fall ha aktiebreven emellertid försetts
med otydliga och missvisande påskrifter. Dessa missförhållanden torde
icke kunna rättas utan lagändring. Jag anhåller att nu få upptaga denna
fråga till behandling.

Gällande rätt.

I 1 § av lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier
i vissa bolag stadgas förbud för utländska medborgare, samfälligheter
och stiftelser att utan Kungl. Maj:ts tillstånd här i riket förvärva fast
egendom eller gruva eller idka gruvdrift. För att lagen skall kunna fylla sin
uppgift att skydda svenska naturtillgångar mot obehörig exploatering från utlänningars
sida har det funnits erforderligt, att förbudet jämväl omfattar vissa
svenska samfälligheter i vilka utländskt inflytande kan tänkas förekomma.
Det föreskrives därför i 2 §, att svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk
bolagsman, svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren,
eller svensk ekonomisk förening icke må utan Kungl. Maj:ts tillstånd förvärva
fast egendom eller gruva eller idka gruvdrift.

Det nu angivna förbudet gäller — likaledes enligt 2 § — jämväl i fråga
om svenskt aktiebolag, vars aktiebrev skola vara ställda till viss man, såframt
ej bolaget intagit visst förbehåll i bolagsordningen. De krav med avseende
å beskaffenheten av detta förbehåll, som ursprungligen uppställdes i

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

1916 års lag, hava skärpts genom den s. k. Bolidenlagstiftningen av år 1934.
Efter tillkomsten av denna lagstiftning gälla nu följande regler örn det förbehåll,
som måste finnas i bolagsordningen, för att bolaget skall undgå förvärvsförbudet.
Genom förbehållet skall, om detsamma ej innefattar strängare
föreskrifter, bestämmas att allenast viss del, vid varje tid mindre än Vs,
av bolagets aktier må genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländska
medborgare, samfälligheter eller stiftelser eller sådana svenska samfälligheter,
som enligt vad här sagts äro likställda med dem. De nu angivna
rättssubjekten bruka benämnas förbjudna rättssubjekt i motsats till övriga,
s. k. tillåtna rättssubjekt. Finnas aktier med olika röstvärde i bolaget, skall
förbehållet, om det ej innefattar strängare föreskrifter, stadga att allenast
så många aktier må förvärvas av förbjudna rättssubjekt, att de vid varje
tid motsvara viss del, mindre än 2/s, av hela aktiekapitalet och tillika röstetalet
för dem utgör viss del, vid varje tid mindre än Vs, av röstetalet för
bolagets samtliga aktier. De aktier vilka icke få förvärvas av förbjudna rättssubjekt
kallas i allmänhet bundna aktier och de övriga sägas vara fria aktier.
Förvärv av bunden aktie, som skett i strid mot sådant förbehåll varom här
är fråga, skall enligt lagens 3 § vara ogiltigt.

Dessa regler i 1916 års lag kompletteras genom bestämmelser i lagen örn
aktiebolag. Bolagens rätt att vidtaga sådana inskränkningar som nyss
angivits i fråga örn förfoganderätten över aktier grundas på 52 § 2 mom. i
sistnämnda lag. Där stadgas att, då aktiebreven i ett bolag skola ställas till
viss man, i bolagsordningen må intagas förbehåll, varigenom rätten att genom
teckning eller överlåtelse förvärva aktie inskränkes för aktiebolag eller
annan samfällighet eller för annan än här i riket bosatt svensk medborgare.

När dylikt förbehåll gjorts i bolagsordningen, skall enligt 26 § 2 mom.
aktiebolagslagen förbehållet angivas i aktiebreven å de bundna aktierna.
Även om så icke skett, medför emellertid förbehållet sin förut omnämnda
verkan att göra ett aktieförvärv ogiltigt. För att framtvinga anteckning om
förbehållet har i 132 § aktiebolagslagen under 3) stadgats straff för styrelseledamot,
med vars begivande utfärdas aktiebrev i vilket förbehållet ej angivits.

Aktiebolagslagen innehåller även särskilda bestämmelser för de fall, då
förbehållet icke intagits i bolagsordningen vid bolagets bildande utan först
vid en senare tidpunkt genom ändring i bolagsordningen. Därest ett genom
ändring influtet förbehåll icke avser bolagets samtliga aktier, och aktieägarna
ej åsämjas beträffande vilka aktier förbehållet skall gälla, skall enligt
92 § 2 mom. frågan därom avgöras genom lottning, som anställes å bolagsstämma
i sammanhang med beslutet. Vid beslutets anmälan för registrering
skall enligt 94 § 2 mom. fogas bevis, att förbehållet blivit antecknat på varje
brev å aktie som detsamma avser, samt en av styrelsens ledamöter egenhändigt
underskriven försäkran, att de sålunda bundna aktierna enligt aktieboken
icke innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet må förvärva
bundna aktier. Vidare stadgas i 54 § 2 morn., att örn förbehållet blivit

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

intaget i bolagsordningen efter bolagets bildande, utdelning ej får äga rum
å bunden aktie, innan förbehållet angivits å aktiebrevet. Styrelseledamot
eller likvidator, som uppsåtligen i strid med denna bestämmelse låter verkställa
utbetalning till aktieägare, drabbas av straffpåföljd enligt 132 § 5).

För att vinna syftet med 1916 års lag var det nödvändigt att införa en
begränsning i de förbjudna rättssubjektens möjligheter att förvärva, aktier i
sådana bolag, som vid lagens ikraftträdande den 31 maj 1916 redan innehade
fast egendom av viss storlek eller gruva. Detta skedde därigenom, att
i 12 § nämnda lag för vissa fall stadgades ett legalt förbud mot aktieförvärv.
Aktiebreven till de sålunda bundna aktierna skulle förses med påskrift
om förbudet. Vidare meddelades vissa bestämmelser om förbud mot utdelning
innan påskrift skett.

Om ett sådant bolag, varom nu är fråga, i bolagsordningen intog förbehåll
enligt 2 § i 1916 års lag, blev det legala förbudet avlöst härav. Enligt 13 § i
samma lag utgör nämligen detta förbud icke hinder mot förvärv av aktie,
beträffande vilken bolagsordningens förbehåll ej gäller.

Såsom redan antytts i det föregående, vidtogos år 1934 genom den s. k.
Bolidenlagstiftningen vissa ändringar i 1916 års lag. I första hand inneburo
dessa en skärpning av bestämmelserna i 2 § örn förbehåll i bolagsordning
beträffande de bolag, vari aktier med olika röstvärde finnas. För
dylika bolag, som den 1 juli 1934 innehade viss egendom, uppställdes vidare
i övergångsbestämmelserna ett legalt förvärvsförbud med regler, som svara
mot de nyss återgivna.

Frågan örn åtskiljandet av fria och bundna aktier har fått en särskild
aktualitet genom den börsordning för Stockholms fondbörs, som
Kungl. Majit fastställt den 22 december 1939. Där stadgas nämligen i 22 §,
att i de fall, då förbehåll av här ifrågavarande slag intagits i ett aktiebolags
bolagsordning, skall ansökan hos börsstyrelsen om inregistrering av
bolagets aktier vara åtföljd av uppgift rörande numren å de fria aktierna.
Örn sådant förbehåll intages i bolagsordningen för ett aktiebolag, vars aktier
redan äro inregistrerade å fondbörsen, eller om ändring sker i ett
förut intaget förbehåll, skall enligt 27 § uppgift å de fria aktiernas nummer
inom viss tid lämnas till börsstyrelsen. Jämlikt sistnämnda paragraf skall
också anmälan göras, örn det i övrigt sker någon ändring i den omfattning,
vari dylikt förbehåll varit tillämpat.

Börsordningen trädde i kraft den 1 januari 1940. I en övergångsbestämmelse
föreskrives beträffande sådana aktier, som redan dessförinnan blivit
inregistrerade på fondbörsen, att uppgift örn numren å de fria aktierna skall
ingivas till börsstyrelsen före 1942 års utgång.

Förslag i ämnet.

I en den 31 december 1939 dagtecknad framställning till Konungen har
bankinspektören Sven ./. Lindeberg framhållit, att föreskrifterna örn påskrift
å bundna aktier i ett mycket stort antal fall åtlytts på ett ofullständigt sätt.

° Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Aktiebreven hade visserligen infordrats av respektive bolagsstyrelser men de
påskrifter som ägt rum vore otydliga och missvisande. En mycket gängse
påskrift innehölle sålunda endast utdrag av bolagsordningen, enligt vilket av
bolagets aktier allenast viss del finge förvärvas av utländska medborgare eller
andra förbjudna rättssubjekt.

Lindeberg anförde härom, bland annat:

I en del fall torde ett bolags samtliga aktier ha försetts med dylik påskrift,
i andra fall alla de aktier, som vid påstämplingstillfället ägdes av tillåtna
rattssubjekt och slutligen i somliga fall endast */s av aktierna eller det större
antal, som enligt bolagsordningen icke fick ägas av förbjudna rättssubjekt.
Beträffande det sista fallet är det ju uppenbart, att avsikten med påskriften
mäste hava varit att utmärka de aktiebrev, som icke finge förvärvas av förbjudet
rättssubjekt. I de övriga fallen har man tolkat påskriften olika, ibland
torde nian ansett sig hava rätt att införa förbjudna rättssubjekt såsom ägare
! oaJcLeboken av avstämplade aktier till det antal, som bolagsordningen tilllatit,
i andra fall icke.

Enligt 3 § i 1916 års lag är förvärv av aktie i strid mot förbehåll, som i
f.. ai?..a stycket av lagen sägs, ogillt. Det är därför av största vikt, såväl
tor utländska köpare som för förmedlare av aktieaffärer, att av aktiebreven
klart och tydligt framgår, huruvida de äro underkastade förbud för förtill
utlänning eller därmed jämställt rättssubjekt. Fråga uppstår
därför, huruvida det är möjligt att med nuvarande lagstiftning få förhållandena
tillrättalagda. Vad då först beträffar bolag, vars aktier voro utelöpande
redan vid ikraftträdandet av 1916 års lag, torde gälla, att styrelsen
saknar möjlighet att tvinga aktieägarna att ånyo förete aktierna för ny avstamphng.
Det förekommer även beträffande aktier, utgivna efter ikrafttradandet
av 1916 års lag, att av aktiernas text icke tydligt framgår, om de
aro fria eller spärrade. I dessa fall saknar styrelsen uppenbarligen befogeni
iatf-SaSOm ..villk,or ^ör ^betalning av utdelning föreskriva, att aktierna
skola företes för påskrift, allenast med undantag för de fall, där föreskrif^e^?a
* ^en s-Bolidenlagen skulle kunna medföra en dylik befogenhet. Beträffande
aktier, utgivna efter sistnämnda lags ikraftträdande, saknar styre!sea
Xa0r_J1e befogenhet att infordra aktierna för påskrift. Att de nuvarande
missförhållandena icke kunna rättas till utan lagändring synes alltså uppen Vidare

framhöll Lindeberg, att det självfallet kunde ifrågasättas, örn icke
lagstiftning i ämnet skulle kunna anstå tills vidare och genomföras först i
samband med att det förslag till ny aktiebolagslag, som för närvarande utarbetades
av lagberedningen, gjordes till föremål för lagstiftning. Saken vore
emellertid enligt hindebergs uppfattning av brådskande beskaffenhet. I börsordningen
för Stockholms fondbörs hade nämligen de bolag, å vilka 1916
års lag hade tillämpning, och vilkas aktier vore introducerade å börsen, förelagts
att före 1942 års utgång till börsstyrelsen ingiva uppgift å numren på
fria aktier. För att denna uppgiftsskyldighet skulle kunna fullgöras, måste
åtminstone en del av bolagen dessförinnan hava infordrat alla utfärdade
aktiebrev för granskning och eventuellt förseende med påskrift. För att detta
skulle kunna medhinnas, torde det vara nödvändigt, att ny lagstiftning trädde
i kraft senast den 1 juli 1941.

Beträffande innehållet av den erforderliga lagstiftningen anförde Lindeberg: -

Kungl. Maj.ts proposition nr 91.

9

Lagändringen bör innebära, att styrelserna för de bolag, å vilka 1916 års
lag är tillämplig, skola tillse, att de bolagets aktier, som icke få förvärvas
av utlänning eller därmed jämställt rättssubjekt, äro försedda med tydlig
påskrift, angivande de sålunda gällande inskränkningarna. Den enda praktiskt
framkomliga vägen att framtvinga företeende av aktiebreven synes vara
den i 1916 års lag anvisade att förbjuda utbetalning av utdelning med mindre
aktiebrevet företes för påskrift. Särskilt utlänningar torde icke kunna förmås
att eljest förete sina aktiebrev. Denna utväg är självfallet förknippad
med den olägenheten, att, om ett bolag icke ger utdelning, kunna förhållandena
beträffande detta bolags aktier icke uppordnas, förrän utdelning
företages. Då det endast i sällsynta undantagsfall förekommer, att bolag
under en följd av år icke giva utdelning till aktieägarna, är denna olägenhet
dock av mindre betydelse.

Uppdelning av ett bolags aktier i s. k. fria aktier, som få förvärvas av vem
som helst, och spärrade aktier, som endast få ägas av vissa rättssubjekt,
har visat sig medföra, att de fria aktierna normalt få ett högre marknadsvärde
än de spärrade. Det är således av intresse för aktieägarna att uppdelningen
sker på ett rättvist sätt. I vissa fall har också uppdelningen skett
genom lottning. Det har emellertid uppgivits, att i andra fall uppdelningen
skett helt godtyckligt, så att t. ex. styrelseledamöter och dem närstående
personer tilldelats de fria aktierna. Det synes under sådana förhållanden
påkallat att genom lagstiftning tillse, att uppdelningen, där ej sådan redan
ägt rum, sker på ett tillbörligt sätt. En bestämmelse att en aktieägare, som
innehar flera aktier, skulle äga rätt att få sitt aktieinnehav uppdelat i fria
och spärrade aktier i förhållande till den proportion, som gäller för bolagets
samtliga aktier, skulle väl vara rättvis, men torde medföra en alltför invecklad
procedur. Någon annan praktiskt framkomlig väg än lottning synes
icke förefinnas. Lottningen skall naturligtvis ombesörjas av styrelsen, men
då ledamöterna därav ofta själva äro aktieägare, synes kontroll erforderlig,
vilken väl lämpligen bör ske av notarius publicus.

Då erfarenheten efter genomförandet av 1916 års lag visat, att ett stort
antal bolagsstyrelser visat vårdslöshet vid genomförandet av påskrift å aktier,
har det synts nödvändigt att nu införa straff jämväl, där styrelseledamot
på grund av vårdslöshet i strid mot lagen låter verkställa utdelning å aktie.

I enlighet med vad han sålunda anfört har Lindeberg uppgjort förslag till
vissa ändringar i och tillägg till 1916 års lag.

Över hindebergs framställning har den 18 oktober 1940 avgivits yttrande
av lagberedningen, som i ärendet samrått med f. d. byråchefen i patent- och
registreringsverket W. G. E. Bergenstråhle och bankombudsmannen A. Åström.
Lagberedningen har i huvudsak instämt i vad Lindeberg anfört rörande de
missförhållanden, som uppkommit på grund därav att ej sällan i åtskilliga
hänseenden förfarits felaktigt vid genomförandet av ifrågavarande förbehåll,
särskilt beträffande angivande av den i förbehållet bestämda inskränkningen
i breven å de aktier, som avsåges därmed.

De nuvarande bestämmelserna rörande genomförande av dylikt förbehåll
har beredningen funnit mycket otillfredsställande. Väsentligt ändrade bestämmelser
i detta ämne hade därför upptagits i det förslag till ny lag örn aktiebolag,
som bomme att framläggas av beredningen. 1 nu föreliggande sammanhang
hade beredningen begränsat sig till frågan örn en sådan reform,

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

som kunde genomföras under bibehållande i huvudsak av den nuvarande
aktiebolagslagen. Behovet av en dylik reform hade aktualiserats genom den
nya börsordningen.

Lagberedningen har i huvudsak instämt i hindebergs förslag, såvitt anginge
innebörden av de förordade åtgärderna, men förklarat, att bestämmelserna
måste givas i form av ändringar i eller tillägg till aktiebolagslagen,
enär i denna lag funnes upptagna de föreskrifter, som gällde om intagande
i bolagsordning av här ifrågavarande förbehåll.

Om de närmare riktlinjerna för lagstiftningen bär lagberedningen uttalat,
att med anledning av den felaktiga tillämpning, som i ej ringa omfattning torde
ha förekommit beträffande de nuvarande bestämmelserna örn angivande av
förbehåll enligt 52 § 2 mom. aktiebolagslagen i aktiebrev eller dess antecknande
å aktiebrev, syntes en sådan ändring i 26§ 2 mom. aktiebolagslagen
böra övervägas, att därav tydligt framginge, att på breven å de aktier,
som avsåges med den i förbehållet bestämda inskränkningen (förvärvsförbudet),
denna inskränkning skulle angivas. Ett angivande allenast av bolagsordningsbestämmelsen
(»förbehållet») skulle därigenom förhindras. Om
jämkning skedde i lydelsen av 26 § 2 mom. aktiebolagslagen, borde även
lydelsen av 94 § 2 mom. och 132 § 3) samma lag jämkas. I 94 § 2 mom.
borde lämpligen för underlättande av kontroll från registreringsmyndighetens
sida upptagas föreskrift, att bevis om påskriftens lydelse skulle fogas
vid registreringsanmälan som där avsåges.

Vidare bär lagberedningen föreslagit, att i 2 8 § 1 mom. aktiebolagslagen
bestämmelse borde upptagas av innehåll, att där förbehåll, som
i 52 § 2 mom. sägs, intagits i bolagsordningen, i aktieboken skulle vid var
aktie anmärkas, örn aktien vore bunden eller fri. Underlåtenhet att ombesörja
sådan anmärkning i aktieboken komme att straffas enligt 133 § 1 mom.

Under påpekande av att i vissa fall erforderligt bestämmande av vilka
aktier den i förbehållet bestämda inskränkningen skulle avse försummats,
har lagberedningen ytterligare framhållit nödvändigheten av att i dylika fall
rättelse komme till stånd. Att meddela närmare föreskrifter hur härvid borde
förfaras syntes icke möjligt. Det måste anses föreligga skyldighet för såväl
styrelsen som aktieägare att medverka till rättelse av vad som försummats
i fråga om bestämmande av vilka aktier den i förbehållet bestämda inskränkningen
skulle avse och om aktiebrevs förseende med påskrift örn inskränkningen.
Vilka åtgärder som borde företagas vore beroende av beskaffenheten
av den försummelse som förelåge.

Vad angår 54 § 2 mom. aktiebolagslagen har beredningen

föreslagit, att det där upptagna stadgandet borde så ändras, att utdelningsförbud
komme att gälla intill dess den i förbehållet bestämda inskränkningen
angivits i aktiebrevet eller påskrift om inskränkningen skett, utan avseende
därå örn förbehållet från början intagits i bolagsordningen eller införts genom
ändring i denna.

I likhet med Lindeberg har beredningen ansett straff böra stadgas jämväl
för styrelseledamot, som av vårdslöshet verkställde utbetalning till aktie -

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

11

ägare i strid mot bestämmelsen i 54 § 2 mom. Beredningen har därför föreslagit
ändrad lydelse av 132 § 5). Tydligt vore att, där vårdslöshet förelåge,
i regel endast bötesstraff borde förekomma.

Beredningen har ytterligare föreslagit vissa övergångsbestämmelser
beträffande aktiebolag, i vars bolagsordning vid lagens ikraftträdande
finnes förbehåll som i 52 § 2 mom. sägs. Hade ej i aktieboken beträffande
aktierna anmärkts om aktien vore bunden eller fri, borde det åligga styrelsen
att ombesörja sådan anmärkning och, då det härför vore behövligt, infordra
aktiebrev. Yppades anledning till antagande att i brev a aktie, som
avsåges med den i förbehållet bestämda inskränkningen, denna icke angivits
eller att den angivits sålunda, att det icke otvetydigt framginge att den
aktie, varå brevet lydde, avsåges med inskränkningen, borde det åligga
styrelsen att infordra aktiebreven för påskrift om inskränkningen. Innan
aktiebrev som infordrats ingivits till styrelsen, skulle utdelning ej få äga
rum å de aktier varå breven lydde. Vidare ha föreslagits bestämmelser örn
straff för styrelseledamot eller likvidator som uppsåtligen eller av vårdslöshet
försummar att iakttaga dessa föreskrifter. Med hänsyn till angelägenheten
av att de avsedda åtgärderna kunde utan dröjsmål företagas har jämväl
föreslagits bestämmelse om straff för aktieägare, som underlåter ingiva aktiebrev
som infordrats, där det icke på grund av omständigheterna må antagas
att han saknade kännedom om att aktiebrevet infordrats. Att straff ej heller
skulle ådömas om aktiebrev förkommit, vore uppenbart.

I enlighet med vad sålunda anförts har lagberedningen upprättat förslag
till lag angående ändring i lagen om aktiebolag. Lagberedningens yttrande
torde böra fogas såsom bilaga vid detta protokoll (Bilaga A).

Yttranden.

över lagberedningens förslag ha yttranden avgivits av svenska bankföreningen,
styrelsen för Stockholms fondbörs och svenska fondhandlare föreningen,
vilka samtliga tillstyrkt att förslaget lägges till grund för lagstiftning.

Bankföreningen har anfört, bland annat:

Det torde få anses obestridligt, att 1916 års lag redan genom sin utformning
varit ägnad att framkalla missförstånd och oriktigheter vid dess tillämpning,
och de bolag äro många, inom vilka, oaktat anlitande av juridisk expertis och
jämväl i övrigt tadelfri omsorg från deras styrelsers sida, dylika oriktigheter
förekommit med därav följande olägenheter, som under årens lopp framhalt
med tilltagande styrka. En lagstiftning med här avsett syfte är således av
behovet synnerligen påkallad. Lagberedningen omförmäler i sitt utlåtande,
att väsentligt ändrade bestämmelser på ifrågavarande område hava upptagits
i det förslag till ny lag örn aktiebolag, som kommer att framläggas av lagberedningen.
Vid dylikt förhållande kunde det måhända anses vara lämpligare
att låta med nu avsedda lagstiftning helt anstå, till dess förslag därom
kunde göras i sammanhang med framläggandet av lagberedningens huvudförslag.
Häremot är emellertid att invända, att det väl later tänka sig, att
stiftandet av ny lag om aktiebolag kommer att draga längre ut på tiden än
för närvarande antages, medan å andra sidan behovet av förtydligande och

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 91.

tillrättaläggande bestämmelser på det här avsedda speciella området starkt
framträder. En annan anledning att nu ingripa är att finna i den nya börsordningen,
vari förutsättes att hithörande frågor nöjaktigt ordnas.

Börsstyrelsen har förklarat sig vilja i allo vitsorda vad Lindeberg anfört
beträffande de missförstånd och felaktigheter, som förekommit och alltjämt
förekomme vid tillämpningen av 1916 års lag. På grund därav och särskilt
med hänsyn till bestämmelserna i den nya börsordningen funne styrelsen det

1 hög grad av behovet påkallat, att förtydligande och klarläggande bestämmelser
i aktiebolagslagen snarast komme till stånd.

Med avseende å lagstiftningens närmare utformning har bankföreningen
hemställt, att i aktiebolagslagen på lämplig plats måtte införas ett stadgande,
varigenom aktiebolags styrelse uttryckligen berättigades att i varje sådant
fall, då det för skipande av rättvisa mellan aktieägare funnes erforderligt,
anordna lottning mellan dem.

Härom har bankföreningen vidare anfört:

Föreskrift örn sådan lottning finnes för närvarande endast i lagens 92 §

2 mom. och avser det fall, då genom ändring av bolagsordning i densamma
intages förbehåll som i 52 § 2 mom. sägs. Såsom redan av lagberedningens
utlåtande framgår kunna även andra situationer inträffa, då det för styrelsen
bör vara angeläget att kunna lösa uppkommande frågor medelst ett genom
lag reglerat lottningsförfarande. Det synes böra fastslås, att lottning,
när sådan må äga rum, må företagas även utan därom fattat bolagsstämmobeslut
och utan sammanhang med bolagsstämma. I stället bör stadgas, att,
då lottning av styrelsen anordnas, denna skall ske under tillsyn av notarius
publicus. I den nya bestämmelsen bör självfallet inkluderas även det fall,
som nu är reglerat genom stadgandet i 92 § 2 mom. Det bör jämväl göras
klart, att, då lottning enligt nyssnämnda lagrum försummats, den nya bestämmelsen
må tillämpas för erforderlig lottning till försummelsens rättande.
För visso skulle det vara önskvärt, örn under vissa omständigheter sådan
jämkning i lottning kunde medgivas, att lottningen kunde genomföras utan
därmed följande tvång att i stor utsträckning företaga utbytande av aktiebrev,
representerande flera aktier, mot sådana, som representera endast en
aktie. Det medgives emellertid, att åstadkommande av ett nöjaktigt stadgande
härom, vilket skulle medföra praktiska fördelar, tvivelsutan erbjuder svårigheter.

Börsstyrelsen, som hållit överläggningar med bankföreningens styrelse i
anledning av remissen, har instämt i dessa synpunkter.

Med anledning av den föreslagna bestämmelsen, att bevis örn lydelsen av
den å aktiebreven anbragta påskriften skulle fogas vid registreringsanmälan
av beslut om ändring av bolagsordning, ha bankföreningen och börsstyrelsen
framhållit, att en motsvarande föreskrift borde givas för de fall, då förbehåll
intagits i bolagsordning för nybildat aktiebolag. Börsstyrelsen har även ansett,
att vid registreringsanmälan borde fogas uppgift örn numren på de bundna
aktierna, till förebyggande av underlåtenhet att bestämma vilka aktier
förbehållet skulle gälla.

Börsstyrelsen har ytterligare framhållit, att i förslaget stadgades straff för
styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen eller av vårdslöshet för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

13

summade att iakttaga förbudet mot utdelning å bunden aktie, innan föreskrivet
förbehåll angivits å aktiebrevet eller för förbehållets antecknande infordrat
aktiebrev ingivits till styrelsen. Med hänsyn till det vanliga förfaringssättet
vid utbetalning av beslutad aktieutdelning, vilket åtminstone i större
bolag skedde genom bank, kunde infriande av förfallen kupong till bunden
aktie, som saknade vederbörlig påskrift, ej effektivt hindras utan kännedom
örn numren på berörda aktier och kontroll av numren före utdelningskupongens
infriande. Dylik kontroll kunde ej verkställas av bankerna. Hade
bank råkat lösa kupong, som ej bort lösas, uppkomme svårigheter, om
banken trots god tro själv skulle svara för den obehörigen lösta kupongen.
Detta kunde befaras medföra obenägenhet hos bankerna att lösa förfallna
utdelningskuponger. Svårigheten av effektiv kontroll ökades ju mindre antalet
bristfälliga aktiebrev vore i förhållande till hela aktiestocken. Börsstyrelsen
hemställde därför, att det måtte tagas under övervägande, huru i
dylikt fall en styrelse skulle kunna undgå straffrisken, utan att till de oskyldiga
aktieägarnes förfång all utdelning inhiberades, tills behörig påskrift
gjorts på samtliga bundna aktier.

I fråga om övergångsbestämmelserna ha bankföreningen och börsstgrelsen
erinrat, att enligt förslaget bolagsstyrelsen skulle ofördröjligen ombesörja anmärkning
i aktieboken, huruvida aktie vore bunden eller fri. Med hänsyn
till angelägenheten av att det iordningställande av de äldre bolagens
förhållanden, varom vore fråga, komme till stånd i full utsträckning och
så snart som möjligt syntes bestämmelserna böra kompletteras med stadgande
om viss tidsfrist, exempelvis tre månader efter lagens ikraftträdande,
inom vilken det under vissa omständigheter erforderliga kungörandet och
avlåtandet av skriftliga meddelanden skulle ha ägt rum.

Ett i bolagsordningen för aktiebolag intaget förbehåll enligt 2 § i 1916 års
lag skall enligt aktiebolagslagen finnas angivet i breven å de aktier, som till
följd av förbehållet icke få förvärvas av förbjudet rättssubjekt. Genom att
aktiebreven sålunda skola utvisa, huruvida aktierna äro bundna, skall vid
överlåtelse av aktier till förbjudet rättssubjekt omedelbart kunna avgöras, om
överlåtelsen utan hinder av förbehållet kan äga rum eller ej. Såsom angivits
i redogörelsen för gällande rätt, är emellertid ett aktieförvärv, som
skett i strid med förbehållet, ogiltigt, även om förbudet ej framgår av aktiebrevet.
Denna stränga regel är otvivelaktigt nödvändig för att 1916 års lag
icke skall kunna kringgås. Den påkallar emellertid, att aktiebrevet tydligt
utvisar, om en aktie är bunden, enär eljest förlust kan vållas den som i god
tro förvärvar aktien.

Erfarenheten har visat, att åtskilliga bolag, som intagit förbehåll av ifrågavarande
art i bolagsordningen, underlåtit att å aktiebrev som avses med
förbehållet anbringa sådan påskrift, att därav tydligt framgår, att aktierna
äro bundna. Delta missförhållande torde böra skyndsamt avhjälpas, utan
avbidan på den reform av hela aktiebolagsrätten, varom lagberedningen
kommer att framlägga förslag. En särskild anledning att omedelbart reglera

Departe ments chefen.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

denna fråga har tillkommit genom att i den nya börsordningen intagits krav
på angivande av numren å fria aktier.

För att rättelse i nämnda hänseende skall kunna äga rum torde ett ingripande
genom lagstiftning vara nödvändigt. Såsom lagberedningen förutsatt,
bör syftet med en sådan lagstiftning vara att undanröja redan förefintliga felaktigheter
men även att söka förhindra uppkomsten av nya sådana. Lagberedningens
förslag innebär, att nu gällande stadgande om att förbehållen skola
angivas i breven å de bundna aktierna preciseras sålunda, att i breven skall
direkt angivas den i förbehållet bestämda inskränkningen. I de bolag, i vilkas
bolagsordning förbehåll finnes intaget, skall vidare i aktieboken vid varje
aktie anmärkas, om den är bunden eller fri. Förbud mot utdelning, innan
påskrift skett å aktiebreven, skall enligt förslaget, i motsats till vad nu är förhållandet,
gälla även då förbehåll redan vid bolags bildande intages i bolagsordningen,
och straffansvaret för utdelning i strid mot dylikt förbud föreslås
utsträckt till att avse jämväl förseelser, som ske av vårdslöshet.

Med hänsyn till rådande missförhållanden skola enligt övergångsbestämmelserna
till förslaget särskilda regler gälla för bolag, som vid lagstiftningens
ikraftträdande redan intagit förbehåll i sin bolagsordning. I detta hänseende
föreslås, att om anledning yppas till antagande att den i förbehållet
bestämda inskränkningen icke på otvetydigt sätt angivits i breven å de aktier
som avses därmed, dessa aktiebrev skola av styrelsen infordras för att förses
med påskrift. Härjämte stadgas, att i aktieboken skall vid varje aktie anmärkas,
huruvida den är bunden eller fri, och att aktiebreven må infordras
jämväl för detta ändamål. Innan ett aktiebrev, som infordrats, blivit ingivet
till styrelsen, må utdelning å aktie, varå brevet lyder, ej äga rum. Straffansvar
föreslås för styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen eller av
vårdslöshet försummar att iakttaga sina nu angivna skyldigheter.

Dessa bestämmelser ha i allt väsentligt tillstyrkts i de avgivna remissyttrandena.
Stadgandena innefatta visserligen icke en uttömmande reglering
av ämnet men, såsom beredningen funnit, torde det icke vara lämpligt att
företaga alltför vittgående ändringar i den nuvarande aktiebolagslagen med
hänsyn till planerna på dess avlösning av en helt ny lag.

Utöver de bestämmelser som beredningen förordat har bankföreningen
föreslagit, att i aktiebolagslagen skulle införas en allmän regel örn lottning
mellan aktieägare för att skipa rättvisa dem emellan i olika fall. Det synes
emellertid icke lämpligt att i detta sammanhang reglera de skilda spörsmål,
som därvid kunna ifrågakomma. Vad åter beträffar det mera begränsade
förslag som Lindeberg framställt rörande lottning vid uppdelning av aktier
i fria och bundna, är det självklart, att vid en sådan uppdelning full rättvisa
måste skipas. Såsom lagberedningen framhållit, synes det emellertid
icke möjligt att uppställa generella regler för de olika fall som kunna
tänkas. Örn de skilda aktietyperna tillkomma vid bolagsbildning eller nyemission,
bör sålunda såvitt möjligt proportionell tilldelning av aktier till
tecknarna äga rum, medan däremot enligt 92 § 2 mom. aktiebolagslagen
lottning redan är föreskriven, då förbehåll införes genom ändring i bolags -

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

15

ordningen. Har det icke blivit vederbörligen bestämt, vilka aktier som skola
vara bundna, beror det åter på försummelsens art, huru rättelse bör ske.
Därest bundna aktier i god tro förvärvats av förbjudna rättssubjekt, måste
det anses önskvärt, att bolagsstyrelsen i första hand söker vinna frivillig medverkan
till att de bliva utbytta mot fria aktier eller att motsvarande antal fria
aktier, som ägas av tillåtna rättssubjekt, bliva bundna. Kan frivillig reglering
ej komma till stånd, är lottning att förorda såsom ett lämpligt sätt att
träffa avgöranden inom en grupp sinsemellan likställda aktieägare. Beträffande
det närmare förfarandet i olika fall må här hänvisas till lagberedningens
yttrande.

I fråga örn de särskilda bestämmelserna i lagberedningens förslag ha
bankföreningen och börsstyrelsen förordat, att registreringsanmälan rörande
lydelsen av påskrift å aktiebrev skall göras icke blott vid ändring av bolagsordning
utan även vid aktiebolags bildande. Frågan om kontrollanordningar
i det senare fallet torde emellertid icke lämpligen kunna upptagas nu,
enär härför skulle erfordras omfattande lagändringar. Börsstyrelsen har
också förordat skyldighet att vid sådan anmälan som nyss nämnts lämna
uppgift om numren å samtliga bundna aktier. En dylik skyldighet torde dock
medföra större besvär än som kan anses motiverad av den ökade kontrollmöjligheten.

Lagberedningen har såsom nämnts även föreslagit vissa nya eller ändrade
straffbestämmelser. Sålunda skall bland annat aktieägare, som underlåter
att avlämna infordrat aktiebrev, kunna ådömas ansvar, där det ej på grund
av omständigheterna må antagas, att han saknade kännedom örn att aktiebrevet
infordrats. Väl torde det vara erforderligt, att straff må kunna tillgripas
mot tredskande aktieägare, men det synes önskvärt att straffbestämmelsen
begränsas. För att straff skall inträda torde böra förutsättas, att aktieägaren
efter utgången av den tid inom vilken aktiebrevet skolat ingivas mottagit
särskild anmaning från bolaget med erinran om straffpåföljden.

Med anledning av vad börsstyrelsen anfört örn svårigheterna att efterfölja
det föreslagna förbudet mot utdelning å aktier må framhållas, att detta förbud
är nödvändigt för lagstiftningens effektivitet. Därest ändamålsenliga åtgärder
vidtagas av bolagsstyrelsen, torde något straff för överträdelse av förbudet
genom vårdslöshet icke behöva befaras.

De nya bestämmelserna torde böra träda i kraft den 1 juli 1941. Av bankföreningen
och börsstyrelsen har förordats, att det skulle stadgas en frist av
tre månader från lagens ikraftträdande, inom vilken det föreslagna kungörelseförfarandet
för aktiebrevs infordrande måste äga rum. En viss praktisk
fördel kan antagas vara förenad med en dylik tidsfrist. En bestämmelse
därom kan dock vålla tvekan, huruvida — i händelse fristen försuttits —
ett senare verkställt kungörelseförfarande medför skyldighet för aktieägarna
att förete sina aktiebrev. Någon sådan tidsfrist synes därför icke böra stadgas.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till lag angående ändring i vissa delar av lagen om aktiebolag.

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 91.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över det inom
justitiedepartementet upprättade lagförslaget, av den lydelse bilaga1 till detta
protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet
inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

1 Denna bilaga, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här
uteslutits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

17

Bilaga A.

Till Konungen.

Sedan bankinspektören Sven J. Lindeberg den 31 december 1939 avgivit
betänkande rörande ändringar i lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag,
har Eders Kungl. Majit genom nådigt beslut den 2 oktober 1940 anbefallt
lagberedningen att avgiva yttrande i ärendet. Med anledning härav
får lagberedningen, som i ärendet samrått med f. d. byråchefen i patentoch
registreringsverket W. G. E. Bergenstråhle och bankombudsmannen A.
Äström, i underdånighet anföra följande.

Lagberedningen anser sig kunna i huvudsak instämma i vad bankinspektören
anfört rörande de missförhållanden, som uppkommit på grund därav
att, när i bolagsordningen för aktiebolag finnes förbehåll som avses i 2 §
andra stycket 1916 års lag, ej sällan i åtskilliga hänseenden förfarits felaktigt
i fråga örn förbehållets genomförande, särskilt beträffande angivande av
den i förbehållet bestämda inskränkningen i breven å de aktier som avses
med denna inskränkning. Även i fråga örn innebörden av de åtgärder som
föreslås anser beredningen sig kunna i huvudsak instämma i betänkandet.
Då emellertid de bestämmelser, som gälla örn intagande i bolagsordningen
för aktiebolag av förbehåll som avses i 2 § andra stycket 1916 års lag
(52 § 2 mom. AL), äro upptagna i lagen om aktiebolag, måste de ifrågasatta
bestämmelserna givas i form av ändringar i eller tillägg till vissa stadganden
i nämnda lag.

Innan lagberedningen övergår till närmare behandling av frågan om de
lagstiftningsåtgärder, som enligt dess mening böra övervägas, anser beredningen
sig böra giva en framställning av gällande rätts ståndpunkt till frågan
om genomförande av förbehåll som avses i 2 § andra stycket 1916 års
lag. _ ....

Enligt 1916 års lag äger svenskt aktiebolag ej utan Konungens för särskilt
fall givna tillstånd här i riket förvärva fast egendom, inmuta mineralfyndighet,
förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka
gruvdrift, örn mer än en viss i lagen bestämd mindre del av aktierna i bolaget
kan genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländskt eller därmed
i lagen jämställt svenskt rättssubjekt (förbjudet rättssubjekt). Då sådant
förvärvsförbud icke kan upprätthållas beträffande inneliavaraktier,
stadgas i 2 § första stycket 1916 års lag, att svenskt aktiebolag, vars aktiebrev
må ställas till innehavaren, ej må här i riket förvärva fast egendom,
inmuta mineralfyndighet, förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet
eller idka gruvdrift, utan att Konungen för särskilt fall givit bolaget tillstånd
därtill. Detsamma gäller enligt 2 § andra stycket första punkten i
fråga örn svenskt aktiebolag, vars aktiebrev skola vara ställda till viss man,
örn icke i bolagsordningen intagits sådant förbehåll varom stadgas i 2 §
andra stycket andra punkten.

Wikäng till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 91.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Sistnämnda lagrum lyder: »Genom sådant förbehåll skall, där det ej innefattar strängare
föreskrifter, bestämmas att allenast viss del, vid varje tid mindre än en femtedel, av
bolagets aktier eller, om aktier med olika röstvärde finnas, allenast så många aktier, att
de vid varje tid motsvara viss del, mindre än två femtedelar, av hela aktiekapitalet och
tillika röstetalet för dem utgör viss del, vid varje tid mindre än en femtedel, av röstetalet
för bolagets samtliga aktier, må genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk
medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag vari finnes utländsk
bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag vars aktiebrev
må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag i vars bolagsordning ej
intagits förbehåll som nu är sagt; dock att utan hinder av förbehållet aktier må förvärvas
av svenskt bolag eller svensk förening som avses i 18 §» (t. ex. bankaktiebolag, försäkringsbolag,
konsumtionsförening).

Aktier, sorn avses med den i sådant förbehåll (52 § 2 morn. AL) bestämda
inskränkningen, kallas här nedan bundna aktier. Aktier som ej avses
med inskränkningen kallas fria aktier. Sådana svenska rättssubjekt, som
må förvärva bundna aktier, kallas här nedan tillåtna rättssubjekt.

Förbjudet rättssubjekts förvärv av bunden aktie i strid mot förbehåll som

1 2 § andra stycket sägs är ogillt (3 § första stycket 1916 års lag).

Bestämmelser örn intagande i bolagsordningen för aktiebolag av förbehåll,
som avses i 2 § andra stycket 1916 års lag, finnas upptagna i lagen
örn aktiebolag. Om sådant förbehåll stadgas i 52 § 2 mom. AL. Är förbehåll,
som i 52 § 2 mom. AL sägs, intaget i bolagsordningen, skall förbehållet
angivas i breven å de aktier förbehållet avser (26 § 2 mom. AL). Äro
aktiebrev utgivna, när förbehåll införes genom bolagsordningsändring, skall
på breven å de aktier förbehållet avser påskrift göras om förbehållet (94 §

2 mom. AL).

Underlåtenhet att angiva förbehåll, som i 26 § 2 mom. sägs, i breven å de
aktier förbehållet avser medför icke att förbehållet blir utan verkan. Med
hänsyn bl. a. därtill, att följaktligen sådan underlåtenhet kan för förvärvare
av aktie medföra en icke förutsedd inskränkning av hans rättigheter, har
i 132 § 3) AL upptagits bestämmelse om straff för styrelseledamot, med
vars begivande utfärdas aktiebrev, i vilket mot föreskriften i 26 § 2 mom.
förbehåll som där sägs ej angivits. (Se anmärkningen till 26 § i NJA 1910
avd. II nr 14 s. 38. Jfr 28 § i 1895 års aktiebolagslag och 1908 års kommittébetänkande
motiven s. 26, 74—75 och 117—118 samt prop. 1910 nr 54 s. 85
och 138, NJA 1910 avd. II nr 14 s. 38 och 67.)

Närmare föreskrifter örn kontroll över att förbehållet angives å aktiebreven
hava meddelats endast för det fall alt sådant förbehåll införes genom
ändring i bolagsordningen.

Förbehåll Infört genom bolagsordningsändring.

I 92 § 2 mom. AL stadgas, att om beslut, varigenom i bolagsordning intages
förbehåll som i 52 § 2 mom. AL sägs, icke avser bolagets samtliga
aktier, skall, om aktieägarna ej åsämjas beträffande vilka aktier förbehållet
skall gälla, frågan därom avgöras genom lottning, som anställes å bolagsstämma
i sammanhang med beslutet d. v. s. å den bolagsstämma där bolagsordningsändringen
slutligen antages.

Vid anmälan av beslutet för registrering skall enligt 94 § 2 mom. AL fogas
bevis, att förbehållet blivit antecknat på varje brev å aktie som detsamma
avser, samt en av styrelsens ledamöter egenhändigt underskriven försäkran,
att enligt aktieboken de aktier förbehållet avser (de bundna aktierna) icke
innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet må förvärva därmed
avsedda aktier (tillåtna rättssubjekt).

Har efter aktiebolags bildande i bolagsordningen intagits förbehåll, som
i 52 § 2 mom. AL sägs, må, innan förbehållet enligt 26 § 2 mom. AL angivits

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

19

å aktiebrevet, utdelning å den eller de aktier varå brevet lyder ej äga
rum (54 § 2 mom. AL). Styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen
i strid med denna bestämmelse låter verkställa utbetalning till aktieägare,
drabbas av straffpåföljd enligt 132 § 5) AL.

I aktiebolagslagen saknas bestämmelse om skyldighet att i aktieboken
anmärka vilka aktier som äro bundna (jfr 12 § andra stycket första punkten
1916 års lag). Sådan anmärkning införes dock i regel, åtminstone hos
de större bolagen. Numren å de aktier som bindas böra angivas och angivas
vanligen i bolagsstämmoprotokollet.

Visserligen är enligt 94 § 1 mom. AL bolagsordningsändring gällande först
sedan beslutet registrerats, men då beslut fattats örn intagande i bolagsordningen
av förbehåll som avses i 52 § 2 mom. AL och i samband därmed bestämmande
skett av de aktier förbehållet skall gälla samt påskrift därom
tecknats på breven å aktierna, måste —- för att lagstiftningens syfte skall
kunna vinnas — antagas, att villkorlig bundenhet (villkorligt förvärvsförbud)
före beslutets registrering uppkommer i avseende å nämnda aktier
d. v. s. bundenhet under villkor att registrering av beslutet kommer till
stånd.

Å den bolagsstämma där slutligt beslut fattas om bolagsordningsändringen
skall, såsom förut nämnts, enligt 92 § 2 mom. AL bestämmande av de aktier
förbehållet skall avse äga rum genom lottning, om aktieägarna ej åsämjas
beträffande vilka aktier förbehållet skall gälla. Detta stadgande måste
anses innebära, att om erforderligt antal aktier frivilligt tillhandahålles för
påskrift om bundenhet, lottning ej erfordras (jfr Köersner, Lag om vissa
inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i
vissa bolag, Sveriges industriförbund, lagstiftning nr 13, 1916, s. 114). Stadgandet
har allmänt ansetts kunna så tillämpas. Vid bestämmande av de aktier
förvärvsförbudet skall avse måste beaktas, att förbudet icke kan
avse aktier som vid tiden för beslutet ägas av förbjudet
rättssubjekt (jfr lagutskottets utlåtande rörande 92 § 2 mom.
och 94 § 2 mom. AL, NJA 1917 avd. II s. 257). Lottning får således ske endast
mellan de aktier, som vid nämnda tidpunkt ägas av tillåtna rättssubjekt.
Härvid måste ledning hämtas av aktieboken. Men med hänsyn till utvecklingen,
som medfört att aktieägare i allt större omfattning ej anmäla sig för
införing i aktieboken, kan det bestämmande som sålunda sker komma att
bliva i viss mån felaktigt.1 Bland de aktier, som bestämmas skola vara
bundna av förbehållet, kunna finnas aktier som redan före beslutets fattande
övergått å förbjudet rättssubjekt och därför icke äro underkastade
förbehållet. Och det kan även inträffa, att aktier, som enligt aktieboken tillhöra
förbjudet rättssubjekt men före beslutet övergått till tillåtet rättssubjekt
och följaktligen bort ingå i loltningen, på grund av den tidigare införingen
i aktieboken ej medtagas vid lottningen. Påskrift örn förvärvsförbudet
kan naturligtvis icke ske å breven till de aktier, som väl enligt aktieboken
ägdes av tillåtet rättssubjekt men visas hava före beslutet övergått å
förbjudet rättssubjekt. Örn det skulle visa sig att tillräckligt antal aktier vid
beslutets fattande ej funnos hos tillåtna rättssubjekt, kan bolagsordningsändringen
icke genomföras.

Skulle — sedan bestämmande av vilka aktier förbehållet skall avse företagits
bland de aktier, som då innehades av tillåtna rättssubjekt, men innan
påskrift å aktiebreven skett — sådana aktier som avses med förbehållet överlåtas
till förbjudet rättssubjekt, uppkommer fråga örn det villkorliga förvärvsförbudet
gäller mot förvärvaren och örn påskrift kan verkställas å

1 Under senare tid har med hänsyn till den ökade risken vid aktiebrevs förvaring på grund
av krigsfara inregistrering i stor utsträckning skett.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

aktiebreven. Denna fråga är ej uttryckligen besvarad i lagstiftningen. Och i
bolagspraxis är det vanligt, att för undvikande av svårigheter anstalt träffas
för att påskrift skall kunna ske å breven till andra aktier än dem som
innan påskrift skett övergått till förbjudet rättssubjekt.

Emellertid torde enligt gällande lagstiftning, som utgår därifrån att vid
bestämmande av vilka aktier förbehållet skall avse bolagsstämman äger
träffa sitt avgörande bland de aktier som därvid innehavas av tillåtna rättssubjekt,
den villkorliga bundenheten kunna genomföras jämväl beträffande
aktie som efter bolagsstämmobeslutet överlåtits å förbjudet rättssubjekt. Med
hänsyn till vikten av att förbehåll som avses i 2 § andra stycket 1916 års lag
skulle kunna införas i bolagsordningen för bolag, vars verksamhet berördes
av 1916 års lagstiftning, stadgades i samband med nämnda lagstiftning att
beslut om införande av förbehåll som i 52 § 2 mom. AL sägs kan fattas enligt
91 § 4 mom. AL (91 § 1 mom. sista punkten AL). Det kan ej hava varit
avsett, att enskilda aktieägare skulle kunna hindra beslutets verkställande
genom att efter beslutet överlåta sina aktier å förbjudet rättssubjekt. Beträffande
denna fråga torde böra beaktas, att örn eljest ett beslut fattas
örn bolagsordningsändring eller örn nedsättning av aktiekapitalet (93 §
1 mom. AL), som försämrar visst aktieslags rätt, det är otvivelaktigt, att
beslutet, sedan det registrerats, har verkan gentemot dem som efter beslutets
fattande men före registreringen exempelvis genom köp förvärva aktier
av sådant slag. Fråga kan däremot uppkomma örn återgång av aktieköpet.
Och jämväl ett beslut om införande av förbehåll som avses i 2 § andra
stycket 1916 års lag (52 § 2 mom. AL) måste beträffande de aktier, som enligt
lottningen vid stämman skola avses med förbehållet, medföra en villkorlig
bundenhet, som kan göras gällande mot förvärvaren. Denna ståndpunkt
vinner även stöd därav, att — såsom ovan nämnts — åsidosättande
av den grundläggande föreskriften i 26 § 2 mom. AL, att förbehåll enligt
52 § 2 mom. AL örn förbud i vissa fall mot akties förvärvande skall angivas
i aktiebrevet, icke medför att förvärvsförbudet är utan verkan. Detsamma
gäller enligt 1916 års lag i fråga om det förvärvsförbud, som vid lagens ikraftträdande
beträffande bolag med naturtillgångar av viss angiven storlek inträdde
enligt 12 § i avseende å aktier vilka då innehades av tillåtna rättssubjekt
(jfr Köersner a. a. s. 121).

Skulle förvärvsförbudet komma att drabba förbjudet rättssubjekt, som
köpt aktier vilka avses med förbehållet, ehuru påskrift därom ännu ej skett,
är förvärvaren hänvisad till att påkalla återbäring av erlagd köpeskilling,
för vars betalning han kan påkalla utmätning av aktien (jfr Köersner a. a.
s. 110) och att med hänsyn till omständigheterna göra gällande skadeståndsrätt
mot säljaren vid återgången (jfr Nial i TfR 1936 s. 1, särsk. s. 16 o. f ,
s. 41 o. f.). Om försummelse i fråga örn aktiebrevets förseende med påskrift
ligger styrelsen till last, kan förvärvaren jämlikt 135 § 2 mom. AL äga skadeståndsrätt
jämväl mot styrelsens ledamöter.

Ogiltigheten av förvärv, som sker efter bolagsstämmans beslut innan påskrift
om förvärvsförbudet ägt runi, kan emellertid leda till obilliga konsekvenser
för förvärvare, som saknat kännedom örn beslutet. Detta kommer
att beaktas av lagberedningen i förslaget till ny aktiebolagslag genom bestämmelser
örn förbättrad kontroll över genomförande av förbehåll som här
avses. Och det är naturligtvis lämpligt att på sätt ofta sker genom överenskommelse
med aktieägare som äro tillåtna rättssubjekt träffa sådan anordning
att förbudets genomförande gentemot förvärvare i god tro kan
undvikas.

Kungl. Majlis proposition nr 91.

21

Förbehåll intaget i bolagsordningen vid aktiebolags bildande.

För det fall, att vid aktiebolags bildande i bolagsordningen intages förbehåll
som i 52 § 2 mom. AL sägs, finnes i aktiebolagslagen ej annan bestämmelse
än den allmänna föreskriften i 26 § 2 mom. AL, att då förbehåll
träffats enligt 52 § 2 mom. AL örn förbud i vissa fall mot akties förvärvande,
det förbehållet skall angivas i aktiebrevet. Att förbehållet skall angivas
endast i breven å de aktier, beträffande vilka den i förbehållet bestämda
inskränkningen (förvärvsförbudet) skall gälla, följer av syftet med förbehållets
angivande. Att bestämmelsen har denna innebörd är tydligt vid en
jämförelse med 94 § 2 mom. AL. Kontroll över förbehållets angivande i
aktiebreven utövas ej vid aktiebolags bildande av registreringsmyndigheten.
För styrelseledamot, med vars begivande utfärdats aktiebrev, i vilket mot
föreskriften i 26 § 2 mom. AL förbehåll som där sägs icke angivits, är stadgad
straffpåföljd i 132 § 3) AL. Däremot avser utdelningsförbudet i 54 §
2 mom. AL enligt sin lydelse ej det fall, att i bolagsordningen från början
intaget förbehåll icke angivits i aktiebrev vid aktiebolags bildande (eller vid
nyemission).

Då i bolagsordningen vid bolagets bildande upptagits förbehåll som i 52 §
2 mom. AL sägs, måste på grund av bolagsordningen vid tilldelningen
av aktier till de olika aktietecknarna tillses, att bundna
aktier tilläggas endast tillåtna rättssubjekt.1 Avser förbehållet alla aktier i
bolaget, måste teckning av förbjudna rättssubjekt strykas. Då förbehållet
icke avser samtliga aktier, må endast fria aktier tilläggas tecknare, som äro
förbjudna rättssubjekt, överstiger deras godkända teckning antalet fria
aktier, måste ytterligare reduktion ske med tillämpning av den för reduktion
vid överteckning bestämda principen. Fria aktier, som ej tagas i anspråk
för förbjudna rättssubjekt, kunna fördelas mellan övriga tecknare.
Därvid bör iakttagas den för aktiebolagsrätten grundläggande principen
om aktieägarnas lika rätt — vilken princip genom föreskriften om lottning
i 92 g 2 mom. AL kommit till uttryck i lagen för där avsett fall av
bestämmande vilka aktier som skola avses med förbehållet — och således
fördelning ske proportionellt eller genom lottning, i den mån avvikelse ej
medgives av aktieägare.

Då i bolagsordningen finnes förbehåll som i 52 § 2 mom. AL sägs, måste
det åligga aktietecknare, som är förbjudet rättssubjekt, att till förekommande
av misstag lämna upplysning örn berörda förhållande.

Förbehåll vid ökning av aktiekapitalet.

Om förbehållets angivande i breven å de aktier, som skola avses med den
i förbehållet bestämda inskränkningen (förvärvsförbudet), och örn straff för
underlåtenhet härutinnan gälla vid ökning av aktiekapitalet samma bestämmelser
som vid bolagets bildande. Någon kontroll utövas ej heller i sådant
fall av registreringsmyndigheten.

Vid ökning av aktiekapitalet äga förbjudna rättssubjekt rätt till nyteckning
eller bekommande av gratisaktier på grund av dem tillhöriga fria aktier.
Endast fria aktier må därvid tilläggas dem.

Rubbning ny förhållandet mellan antalet bundna oell fria aktier.

Slutligen torde böra påpekas, att även örn vid aktiebolags bildande, nyemission
av aktier eller införande genom bolagsordningsändring av förbehåll
som avses i 2 § andra stycket 1916 års lag förfarits riktigt, så att den

1 För undvikande av misstag kan det vara en praktisk ordning att utgiva bundna och fria
aktier i skilda serier med särskilda beteckningar.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

rätta proportionen mellan bundna och fria aktier uppkommit, proportionen
mellan dess grupper aktier kan på grund av förverkande av aktierätt
enligt 30 eller 44 § AL förskjutas sålunda att antalet fria aktier kommer
att överstiga det tillåtna. En sådan förskjutning kan också uppkomma, örn
nedsättning av aktiekapital sker genom inlösen eller indragning av aktier.
Ehuru alla bestämmelser för sådant fall saknas, synes det uppenbarligen åligga
bolagets organ att vidtaga åtgärd för den enligt bolagsordningen föreskrivna
proportionens återställande, vilket i regel torde kunna ske genom överenskommelse
med ägare av erforderligt antal fria aktier om dessas bindande.

Inskränkning enligt 12 § i 1916 års lag.

Då 1916 års lag trädde i kraft den 31 maj 1916, inträdde enligt 12 § samma
lag förbud för utländskt och därmed jämställt svenskt rättssubjekt (förbjudet
rättssubjekt) att i bolag med naturtillgångar av viss angiven storlek
genom överlåtelse eller teckning förvärva aktie som vid lagens ikraftträdande
nämnda dag ägdes av tillåtet rättssubjekt. Förbudet avsåg således ej de
aktier som den 31 maj 1916 ägdes av förbjudet rättssubjekt. Det ålåg styrelsen
att förse brev å sådana aktier, som ägdes av tillåtna rättssubjekt och
följaktligen voro underkastade inskränkningen, med påskrift därom och
att i aktieboken anmärka, vilka aktiebrev som försetts med sådan påskrift
(12 § andra stycket första punkten). För verkställande av påskriften, såvitt
angick aktiebrev som vid tiden för lagens ikraftträdande voro utgivna, hade
styrelsen att inom en månad efter sagda tid infordra samtliga dessa aktiebrev
(12 § andra stycket andra punkten). Då för förbudets omfattning var
avgörande vem som den 31 maj 1916 var ägare till aktie, var således aktie,
som var i aktieboken registrerad å tillåtet rättssubjekt, undantagen från förbudet,
örn förbjudet rättssubjekt — då brevet å aktien infordrades för förseende
med påskrift örn förbudet enligt 12 § andra stycket — styrkte att
aktien förvärvats före den 31 maj 1916. Örn åter tillåtet rättssubjekt före
nämnda dag förvärvat aktie från förbjudet rättssubjekt men ej såsom aktieägare
införts i aktieboken, var aktien underkastad förbudet och brevet
skulle förses med påskrift därom.

Innan aktiebrev blivit för påskrift ingivet till styrelsen, fick utdelning ej
äga rum å den eller de aktier varå brevet lydde (12 § andra stycket tredje
punkten). I 15 § stadgas ansvar för styrelseledamot, som uppsåtligen låter i
strid mot bestämmelsen i 12 § andra stycket tredje punkten verkställa utdelning
till aktieägare.

Vidare stadgas i 15 § straff för styrelseledamot, med vars begivande utlämnas
aktiebrev, som i strid mot föreskriften i 12 § andra stycket första
punkten ej försetts med påskrift som där sägs,

eller som mot bättre vetande låter i aktieboken göra anteckning i strid mot
bestämmelsen i 12 § andra stycket första punkten,

eller som uppsåtligen underlåter att iakttaga föreskriften i 12 § andra stycket
andra punkten.

Ny inskränkning i enlighet med de regler, vilka i 1916 års lag äro givna
angående inskränkning som i 12 § nämnda lag sägs, inträdde i samband med
ikraftträdandet av lagen den 7 juni 1934 (den s. k. Bolidenlagen) i avseende å
svenskt aktiebolag, vari aktier med olika röstvärde funnos.

Förbehålls införande i bolagsordningen för bolag, där inskränkning enligt 12 § 1916
års lag förelåg.

Det förbud mot aktieförvärv av förbjudet rättssubjekt, som enligt 12 §
1916 års lag inträdde i sådana bolag som avsågos i nämnda paragraf, un -

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

23

derlättade för de bolag, som verkställt påskrift om inskränkningen, införande
genom bolagsordningsändring av förbehåll som i 2 g andra stycket 1916
års lag sägs. Sålunda ansågs — om avfattningen av påskriften enligt 12 §
var sådan, att påskriften kunde godkännas såsom påskrift örn förbehåll —
ny påskrift ej erforderlig (Köersner a. a. s. 124).

Sedan förbehåll som i 2 § andra stycket sägs intagits i bolagsordningen
med bestämmande av vilka aktier förbehållet skulle avse, kunde — efter det
bolagsordningsändringen registrerats — makulering ske av påskriften ^ örn
inskränkning enligt 12 § å de aktier som icke avsågos med den i förbehållet
bestämda inskränkningen (13 § 1916 års lag).

Emellertid torde under de närmaste åren efter ikraftträdandet av 1916
års lag det ofta, vid fattande av beslut om införande i bolagsordningen för
aktiebolag av förbehåll enligt 2 § andra stycket nämnda lag, hava å bolagsstämman
(92 § 2 mom. AL) underlåtits att träffa bestämmande örn vilka
aktier förbehållet skulle avse i sådana fall, då enligt anteckning i aktieboken
påskrift örn inskränkning jämlikt 12 § 1916 års lag fanns å så stort antal
aktier, som enligt aktieboken tillhörde tillåtet rättssubjekt, att antalet
motsvarade eller översteg den i bolagsordningen bestämda kvoten bundna
aktier. Ehuru å bolagsstämman bestämmande icke skedde av vilka aktier
förbehållet skulle avse, har styrelsen vid sin anmälan till registreringsmyndigheten
av beslutet om bolagsordningsändringen (94 § 2 mom. AL) dels intygat,
att det i bolagsordningen intagna förbehållet blivit antecknat å varje
brev å aktie som detsamma avsåg, dels försäkrat, att enligt aktieboken de
aktier, som förbehållet avsåg, icke innehades av andra än som utan hinder
av förbehållet fingo förvärva därmed avsedda aktier (jfr Köersner a. a. s.
124). Styrelsen har således utan vidare utgått ifrån att förbehållet skulle
avse de tillåtna rättssubjekt tillhöriga aktier, som försetts med påskrift om
inskränkning enligt 12 § 1916 års lag.

Då aktieägarna å stämman icke föranstaltat om bestämmande av vilka aktier
förbehållet skulle avse, har från deras sida en annan uppfattning än
styrelsens icke kommit till uttryck. Då påskriften enligt 12 § 1916 års lag
åberopats vid och kommit att ligga till grund för registreringen, synes åtminstone
efter förloppet av en avsevärdare tid påskriftens giltighet ej böra
kunna ifrågasättas ens från sådan aktieägares sida, som icke varit närvarande
vid stämman. Genom kallelserna till stämman får frågan om förbehållets
införande i bolagsordningen anses hava kommit till samtliga aktieägares kännedom
och genom bolagsordningsändringens registrering måste anmälan att
påskrift förelåg i erforderlig omfattning anses hava vunnit publicitet. Med
hänsyn härtill synas de aktieägare, vilkas aktiebrev försetts med påskrift
enligt 12 § 1916 års lag, icke böra anses berättigade att — om de ej inom
rimlig tid efter registreringen framställt anspråk på påskriftens makulering
eller eljest yrkande örn ändrad bestämning i fråga örn vilka aktier förbehållet
skall avse — framställa sådant anspråk eller göra dylikt yrkande. Sedan
en avsevärdare tid förflutit, bör påskriften enligt lagberedningens mening anses
vara, på grund av »åsämjande» mellan aktieägarna, definitivt gällande
såsom påskrift om det i bolagsordningen införda förbehållet och aktierna
bundna enligt 2 § andra stycket 1916 års lag.

Det har härvid ofta inträffat all a ntalct aktie r, s o lii f ö r b e h a 1-I e t sålunda k o m m i t att avse, är väsentligt st ö rre ä n
det antal aktier som skall bindas enligt bolagsordn
i n g e n. Del kan i sådant fall ej anses stå i överensstämmelse med^ lagstiftningens
grunder, att — på sätt icke sällan torde liava skett —— pa begäran
av aktieägare styrelsen verkställer makulering av påskrifter intill den

u

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

i bolagsordningen för förbehållets omfattning bestämda gränsen. Genom
ett sådant förfarande gynnas vissa aktieägare i förhållande till de övriga, vilket
står i strid med principen örn aktieägarnas lika rätt, vilken princip genom
föreskriften örn lottning i 92 § 2 mom. AL kommit lill uttryck i avseende
å bestämmandet av vilka aktier som skola drabbas av det i förbehåll
enligt 2 § andra stycket 1916 års lag bestämda förvärvsförbudet. Ändring
bör ske allenast i överensstämmelse med grunderna för 92 § 2 mom. AL, vilket
numera — då den rättsliga skillnaden mellan bundna och fria aktier ofta
medfört skillnad i marknadspris — kan vara av avsevärd ekonomisk betydelse
för aktieägarna. På bolagsstämma bör beslut fattas i vanlig ordning
(majoritetsbeslut), att förbud mot förvärv av förbjudet rättssubjekt ej skall
gälla mer än i bolagsordningen föreskrivet antal av aktierna i bolaget t. ex.
fyra femtedelar av hela antalet aktier i bolaget plus en aktie. Först sedan
sådant beslut fattats och genom lottning bland de bundna aktierna bestämts
vilka aktier som skola frigivas, bör makulering ske av påskriften, lämpligen
genom en av firmatecknare underskriven anteckning örn makuleringen.

Påskriftens"avfattning\

Då förbehåll som i 52 § 2 mom. AL sägs finnes eller införes i bolagsordning
för aktiebolag, skall den i förbehållet bestämda inskränkningen (förvärvsförbudet)
angivas i eller antecknas på samtliga brev å aktier som avses
nied inskränkningen. Påskriften skall hava sådan avfattning, att därav
tydligt framgår att den i förbehållet bestämda inskränkningen avser den eller
de aktier varå brevet lyder. En ofta förekommande påskrift, mot vilken
anmärkning ej kan göras, har följande lydelse:

»Aktie, varå detta aktiebrev lyder, eller den rätt lill teckning eller erhållande av nya
aktier i bolaget, som på grund av aktien kan tillkomma aktieägaren, må ej genom överlåtelse
förvärvas av utländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag,
vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag,
vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag, i vars
bolagsordning ej intagits förbehåll, som omförmäles i 2 § andra stycket lagen den 30
maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller
aktier i vissa bolag; dock att hinder ej möter för att aktien eller nämnda rätt på grund
därav må förvärvas av svenskt bolag eller svensk förening, som avses i 18 § av nyssnämnda
lag» (jfr Koersner s. 131 samt 122—124).

Emellertid förekommer understundom att påskriften endast återger bolagsordningsbestämmelsen:
»Av bolagets aktier må allenast viss del, vid varje
tid mindre än en femtedel av bolagets aktier etc.» (se 2 § andra stycket
andra punkten 1916 års lag).

Har sådan påskrift skett, när förbehållet infördes genom bolagsordningsändring,
å breven till aktier motsvarande exempelvis fyra femtedelar plus en
av samtliga aktier i bolaget, har med påskriften uppenbarligen avsetts att
utmärka att nämnda aktier voro bundna. Detsamma torde hava varit avsett,
även örn breven å samtliga aktier eller — då vissa aktier redan tillhörde
förbjudna rättssubjekt — breven å alla de aktier, som vid påstämplingen
ägdes av tillåtna rättssubjekt, försågos nied påskrift. I sådant fall synes i
fråga om makulering av påskrifter för frigörande av tillåtet antal aktier
böra gälla jad ovaj sagts beträffande frigörande av aktier, då påskrift enligt
12 § fått kvarstå i större omfattning än som var erforderligt med hänsyn
till förbehållet i bolagsordningen. Om däremot vid bolagets bildande å
aktiebrevens samtliga blanketter avtryck skett av bolagsordningen i vissa delar
och därvid bland andra paragrafer upptagits den, som innehåller bestämmelse
örn förbehåll enligt 2 § andra stycket 1916 års lag, lärer väl denna
omständighet icke kunna anses innefatta bindande av aktierna. I sådant

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

25

fall — vilket torde vara sällsynt — får i allmänhet underlåtenhet att genomföra
förbehållet anses föreligga och bolaget anses skyldigt att vidtaga åtgärd
för bindande av erforderligt antal aktier.

Itörsordningen (ten 22 december 1939.

För att förekomma att av misstag överlåtelse sker av bundna aktier å förbjudet
rättssubjekt föreskrives i den för Stockholms fondbörs den 22 december
1939 fastställda börsordningen, att ansökan om inregistrering av aktier
å fondbörsen skall, för det fall att i bolagsordningen intagits förbehåll, att
allenast viss del av bolagets aktier må genom teckning eller överlåtelse förvärvas
av utländsk medborgare eller andra rättssubjekt, varom förmäles i
2 § andra stycket lagen den 30 maj 1916 örn vissa inskränkningar i rätten
att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, vara åtföljd
av särskild uppgift över numren å de aktier, för vilka förbehållet icke gäller,
fria aktier (22 §). Därest i bolagsordning för aktiebolag, vars aktier äro
inregistrerade å fondbörsen, intages förbehåll, varom förmäles i 22 §, eller
ändring sker i sådant i bolagsordningen förefintligt förbehåll, skall inom sex
månader efter det dylik ändring i bolagsordningen blivit registrerad bolaget
till börsstyrelsen ingiva uppgift över numren å de aktier, för vilka sådant
förbehåll icke gäller, fria aktier (27 § första stycket). Därest i övrigt ändring
sker i den omfattning, vari förbehåll som nu sagts varit tillämpat å sådant
bolags aktier, skall inom sex månader efter det ändringen blivit beslutad
bolaget göra anmälan därom till börsstyrelsen samt därvid i förekommande
fall lämna uppgift över numren å de aktier, för vilka förbehållet icke
gäller (27 § andra stycket). Börsordningen trädde i kraft den 1 januari 1940
och gäller intill utgången av 1949. Därest i bolagsordning för aktiebolag,
vars aktier vid 1940 års ingång äro inregistrerade å fondbörsen, är intaget
förbehåll, att allenast viss del av bolagets aktier må genom teckning eller
överlåtelse förvärvas av utländsk medborgare eller andra rättssubjekt, varom
förmäles i 2 § andra stycket lagen den 30 maj 1916 örn vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, skall
bolaget före 1942 års utgång till börsstyrelsen ingiva uppgift
över n u m r e n å de aktier, för vilka sådant förbehåll icke gäller, fria aktier.

Lagberedningens förslag.

Såsom förut framhållits intager 1910 års aktiebolagslag den ståndpunkten,
att åsidosättande av föreskriften i 26 § 2 mom. AL om angivande av förbehåll,
som i 52 § 1 eller 2 mom. AL sägs, i breven å de aktier förbehållet avser
icke medför att förbehållet blir utan verkan. Härutinnan intager 1910
års aktiebolagslag en annan ståndpunkt än som intogs av 1895 års aktiebolagslag
beträffande förbehåll varom stadgades i sistnämnda lag 28 § (52 §
1 mom. AL). Motsvarighet till förbehåll som avses i 52 § 2 mom. AL fanns
icke i 1895 års aktiebolagslag. I gällande lagstiftning saknas^ bestämmelser,
som öppna möjlighet leir representant för det allmänna att påkalla avförande
av registreringen örn sådant förbehåll ur aktiebolagsregistret i fall då
föreskriften i 26 § 2 mom. AL åsidosatts. Förvärv av fast egendom etc. utan
tillstånd av Kungl. Maj:t kan trots det förelupna felet äga rum. Med hänsyn
härtill synes den ståndpunkt gällande aktiebolagslag intager beträffande förbehållets
verkan trots det förelupna felet vara med nödvändighet påkallad,
för alt ej lagstiftningen till skydd mot indirekt utländskt förvärv av svenska
naturtillgångar skall kunna opåtalt kringgås. Då således förbehållet är verksamt,
ehuru påskrift ej skett, måste det åligga bolagets organ att snarast
möjligt ombesörja rättelse av vad som försummats.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Har vid införande genom bolagsordningsändring av förbehåll,
som i 52 § 2 inom. AL sägs, registrering av bolagsordningsändringen
skett på grund av bevis och försäkran, som äro till sitt innehåll oriktiga,
måste det anses åligga bolagets styrelse, även senare styrelse än den som
gjort sig skyldig till det oriktiga förfarandet, att vidtaga rättelse av vad som
försummats. Avser försummelsen verkställandet av behörig påskrift, åligger
det styrelsen att ombesörja sådan påskrift och, om aktiebrev ej tillhandahålles,
vägra betala utdelning å aktien.

Även då vid det beslut om bolagsordningsändring, varigenom förbehåll
enligt 2 § andra stycket 1916 års lag intagits i bolagsordningen, förfarits
felaktigt så till vida att vid bolagsstämman ej blivit bestämt vilka aktier förbehållet
skall avse, vilket torde — om det bortses från ovanberörda fall, då
spärr enligt 12 § tidigare förelegat och påskrift därom skett —• hava förekommit
mycket sällan, måste rättelse ske. Den verkställda registreringen
medför, att möjlighet inträder för bolaget att utan hinder av bestämmelserna
i 1916 års lag förvärva fast egendom etc. utan tillstånd av Kungl. Majit.
För att kringgående av ifrågavarande lagstiftning icke skall kunna äga runi
måste även i detta förvisso sällsynta fall principen, att förbehållet äger verkan
ehuru påskrift om förbehållet ej skett, upprätthållas. Förbehållet får anses
gälla i avseende å så många av de aktier, vilka vid beslutet innehades av
tillåtet rättssubjekt, som motsvara föreskriven kvotdel av bolagets aktier.
Följden härav måste bliva, att om aktieförvärv sker från förbjudet rättssubjekts
sida, förvärvet blir ogiltigt, såvitt angår de aktier förbehållet sedermera
bestämmes skola avse. Att bolagets organ måste anses pliktiga tillse,
att en sådan ordning icke blir varaktigt bestående, är uppenbart. En fortfarande
förpliktelse måste anses åvila dem att utan dröjsmål sörja för förbehållets
genomförande.

Straff för underlåtenhet att, sedan vid registreringen försummelse från bolagets
sida skett, vidtaga åtgärd för bestämmande av vilka aktier förbehållet
skall avse och förse aktiebreven med påskrift finnes icke stadgat i aktiebolagslagen
(jfr 132 § 3) AL). Men bestämmelsen om förbud mot utdelning
gäller och torde verka såsom ett fortfarande tvångsmedel såväl gentemot styrelsen
som aktieägarna. Utdelningsförbudet i 54 § 2 mom. AL torde nämligen
böra anses vara tillämpligt, ehuru bestämmande icke skett av vilka
aktier förbehållet skall avse, nämligen beträffande alla aktier, bland vilka
bestämmandet skall träffas och som sålunda kunna komma att avses nied
förbehållet, d. v. s. alla aktier, som vid tidpunkten för beslutet om förbehållets
införande i bolagsordningen ägdes av tillåtet rättssubjekt.

Det är naturligtvis lämpligt, i den mån vid rättelse av förelupet fel bundenheten
skulle komma att avse aktier utan påskrift om bundenhet, som i god
tro förvärvats av förbjudet rättssubjekt, att styrelsen söker vinna frivillig
medverkan till att bundenhet genomföres i avseende å motsvarande antal
aktier tillhöriga tillåtna rättssubjekt.

Har på grund av försummelse vid bildande av aktiebolag bestämmande
ej skett av vilka aktier förbehåll som i 52 § 2 mom. AL sägs
skall avse eller har angivande av förbehållet icke ägt rum i breven å de aktier
som avses med förbehållet, är detta dock ej overksamt, och det måste åligga
bolagets organ att föranstalta om att sådant bestämmande sker med iakttagande
av principen örn aktieägares lika rätt och att därefter påskrift örn
den i förbehållet bestämda inskränkningen verkställes. Då under dessa förhållanden
bestämmande måste ske av inskränkningen i avseende å redan utgivna
aktier, synes så långt möjligt en analog tillämpning böra äga rum av
bestämmelserna i 92 § 2 inom. AL. Har aktieteckning skett av allenast
tillåtna rättssubjekt och innehavas alla aktier, då rättelse skall

Kunell. Maj:ts proposition nr 91.

27

ske, av tillåtna rättssubjekt, bör genom lottning bestämmas vilka aktier som
skola vara bundna. Skulle en del aktier hava i god tro förvärvats, av förbjudna
rättssubjekt, är det naturligtvis önskvärt att styrelsen söker vinna frivillig
medverkan till att bundenhet genomföres i avseende å motsvarande
antal aktier tillhöriga tillåtna rättssubjekt.

Har aktieteckning skett av förbjudna rättssubjekt och skulle
det visa sig att på grund av försummelsen aktier till antal överskjutande
vad som är medgivet enligt bolagsordningen tilldelats sådana rättssubjekt,
är dessas förvärv av aktier motsvarande överskottet ogiltigt (3 § första stycket
1916 års lag). Vilka av de utav förbjudna rättssubjekt tecknade aktier, som
skola träffas av inskränkningen — varmed följer att förvärvet drabbas av
ogiltighet — bör bestämmas med beaktande av dessa rättssubjekts lika rätt inbördes
d. v. s. genom proportionell reduktion, i den mån sådan var föreskriven
i teckningslistan, och eljest genom lottning. Bland aktier, som tilldelats tilllåt
n a rättssubjekt, får inskränkningen, om styrelsen ej kan träffa
överenskommelse med ägare av erforderligt antal aktier, bestämmas genom
lottning. Sedan skall styrelsen infordra aktiebreven för påskrift. ^ Lagstiftningen
ger intet annat tvångsmedel mot aktieägarna än att även i sådant fall
utdelning torde böra vägras, innan aktiebreven försetts med påskrift, med
analog tillämpning av 54 § 2 mom. AL.

I fråga örn försummelse vid nyemission gäller vad nu sagts rörande
försummelse vid aktiebolags bildande.

De bestämmelser som finnas rörande genomförande av förbehåll som avses
i 52 § 2 morn. AL synas mycket otillfredsställande. Betydelsefullast torde
vara saknaden av bestämmelser örn kontroll över att vid bildande av aktiebolag
eller vid ökning av aktiekapital vederbörligt bestämmande sker av de
aktier som avses med den i förbehållet bestämda inskränkningen samt att
inskränkningen angives i aktiebreven. Då förbehållet införes genom, bolagsordningsändring,
medför förbehållet rättsverkan i avseende å de aktier, som
då beslutet om bolagsordningsändring fattas ägas av tillåtet rättssubjekt. Det
synes emellertid obilligt och framstår såsom mot den allmänna regeln —
att bolagsordningsändring träder i tillämpning först från beslutets registrering
•—• stridande, att förbehållet kan utan hänsyn till förvärvarens goda tro
medföra att förvärv av förbjudet rättssubjekt, som skett innan beslut örn
sådan bolagsordningsändring registrerats, blir ogiltigt. Med hänsyn till den
svenska lagstiftningens ställning till aktieförvärv'' av utländskt och därmed
jämställt svenskt rättssubjekt synes det väl kunna krävas, att sådant rättssubjekt,
innan aktier i svenskt bolag förvärvas, gör sig underrättat örn förbehåll
som avses i 52 § 2 mom. AL finnes i bolagsordningen eller icke. Finnes
sådant förbehåll, har sådant rättssubjekt anledning tillse, att dess förvärv
ej avser aktier som drabbas av förbehållet. Men det synes obilligt, att
då enligt den bolagsordning, som jämlikt registrerade beslut gäller för bolaget,
förbehåll icke finnes, dock utsätta ett sådant rättssubjekt för de risker
aktieförvärvs ogiltighet medför. Det är även olämpligt, att den villkorliga
bundenhet, som uppkommer beträffande de aktier förbehållet kan komma
att avse, får sträckas över en obestämd tid i avvaktan på registrering av
beslutet örn bolagsordningsändringen. Vidare synes stadgandet, att bestämmandet
av vilka aktier som förbehållet skall avse skall äga rum a °den bolagsstämma,
där beslutet örn bolagsordningsändringen fattas, vara från praktisk
synpunkt mindre lämpligt. Väsentligt ändrade bestämmelser rörande
genomförande av förbehåll som i 52 § 2 mom. sägs hava därför upptagits
i det förslag till ny lag örn aktiebolag, som kommer att framläggas av lagberedningen.

Vad sorn lämpligen bör åtgöras för att med bibehållande i huvudsak av

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

fällande lagstiftning förekomma felaktigt förfarande vid genomförande av
förbehåll som i 52 g 2 mom. AL sägs och för att underlätta för bolagen att,
där det erfordras, ombesörja rättelser är en svår fråga. Behovet av bestämmelser
i ämnet har aktualiserats genom den nya börsordningen.

Med anledning av den felaktiga tillämpning, som lärer hava i ej ringa
omfattning förekommit beträffande de nuvarande bestämmelserna örn förbehållets
angivande i aktiebrev eller antecknande å aktiebrev, synes en sådan
ändring i 26 § 2 mom. AL böra övervägas, att därav tydligt framgår att på
breven å de aktier, som avses med den i förbehållet bestämda inskränkningen
(förvärvsförbudet), denna inskränkning skall angivas. Ett angivande
allenast av bolagsordningsbestämmelsen (»förbehållet») skulle därigenom
förhindras. Visserligen torde numera registreringsmyndigheten övervaka att
påskriften är av beskaffenhet att kunna godkännas, men ändrad lydelse
av 26 § 2 mom. AL underlättar upptagandet av en från praktisk synpunkt
viktig övergångsbestämmelse om rättelse av tidigare förelupen felaktighet i
fråga örn sådan påskrift. Örn jämkning sker i lydelsen av 26 § 2 mom. AL,
bör även lydelsen av 94 § 2 mom. och 132 § 3) AL jämkas till överensstämmelse
med den lydelse som föreslås beträffande 26 § 2 moni. AL. I
94 § 2 mom. AL torde ock lämpligen böra för underlättande av kontroll
från registreringsmyndighetens sida upptagas föreskrift, att bevis örn påskriftens
lydelse skall fogas vid registreringsanmälan som där avses.

Vidare synes i 28 § 1 mom. AL bestämmelse böra upptagas av innehåll,
att där förbehåll, som i 52 § 2 mom. AL sägs, intagits i bolagsordningen, i
aktieboken skall vid var aktie anmärkas, örn aktien är bunden eller fri. En
sådan bestämmelse är ägnad att leda till ökad noggrannhet beträffande iakttagandet
av föreskriften, att den i förbehållet bestämda inskränkningen skall
angivas i breven å bundna aktier. Underlåtenhet att ombesörja sådan anmärkning
i aktieboken kommer att straffas enligt 133 8 1 moni. andra ledet
AL.

Har erforderligt bestämmande av vilka aktier den i förbehållet bestämda
inskränkningen skall avse försummats — vilket mycket sällan torde hava
förekommit i andra än förut berörda fall, då förbehåll som i 52 § 2 mom.
AL sägs införts genom ändring i bolagsordningen för bolag, där inskränkning
enligt 12 § 1916 års lag förelåg — måste sådant bestämmande ske. Att
meddela närmare föreskrifter hur i dessa fall bör förfaras synes icke möjligt.
På sätt ovan framhållits måste det anses föreligga skyldighet för såväl styrelsen
som aktieägare att medverka till rättelse av vad som försummats i
fråga örn bestämmande av vilka aktier den i förbehållet bestämda inskränkningen
skall avse och om aktiebrevs förseende med påskrift om inskränkningen.
Vilka åtgärder som böra företagas är beroende av beskaffenheten
av den försummelse som föreligger. Beredningen vill endast under erinran
om vad förut anförts framhålla att, där ej överenskommelse träffas, bestämmandet
av vilka aktier inskränkningen skall avse bör ske under beaktande
av såväl de tillåtna rättssubjektens lika rätt inbördes som ock de förbjudna
rättssubjektens lika rätt inbördes. Emellertid synes det lämpligt att,
i den mån bundenheten skulle komma att avse aktier utan påskrift örn
bundenhet som i god tro förvärvats av förbjudna rättssubjekt, styrelsen söker
vinna frivillig medverkan till att bundenhet genomföres i avseende å
motsvarande antal aktier tillhöriga tillåtna rättssubjekt. Skulle, där felaktighet
i fråga om proportionen mellan bundna och fria aktier förelegat, den
tillåtna proportionen genom inträffad händelse t. ex. en nyemission vara
återställd, synes i allmänhet åtgärd ej längre vara erforderlig.

Vad angår 54 § 2 mom. AL torde det där upptagna stadgandet böra så

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

29

ändras, att utdelningsförbudet kommer — utan avseende därå om förbehållet
från början intagits i bolagsordningen eller införts genom bolagsordningsändring
— att gälla så länge den i förbehållet bestämda inskränkningen
ej angivits i aktiebrevet eller påskrift om inskränkningen skett.

I likhet med bankinspektören anser beredningen straff böra stadgas jämväl
för styrelseledamot, som av vårdslöshet verkställer utbetalning till aktieägare
i strid mot bestämmelsen i 54 § 2 mom. Beredningen föreslår därför
ändrad lydelse av 132 § 5). Tydligt är att, där vårdslöshet föreligger, i regel
endast bötesstraff bör förekomma.

Skulle nu ifrågasatta ändringar i 26, 28, 54, 94 och 132 §§ äga rum,
torde vissa övergångsbestämmelser böra upptagas beträffande aktiebolag, i
vars bolagsordning vid lagens ikraftträdande finnes förbehåll som i 52 § 2
mom. sägs. Har ej i aktieboken beträffande aktierna anmärkts örn aktien
är bunden eller fri, bör det åligga styrelsen att ombesörja sådan anmärkning
och, då det härför är behövligt, infordra aktiebrev. Yppas anledning
till antagande att i brev å aktie, som avses med den i förbehållet bestämda
inskränkningen, denna icke angivits eller att den angivits sålunda, att det
icke otvetydigt framgår att den aktie, varå brevet lyder, avses med inskränkningen,
bör det åligga styrelsen att infordra aktiebreven för påskrift
om inskränkningen. Aktiebrev skola infordras genom kungörelse i tidningar
och genom meddelande med posten till aktieägare, om vilkas postadress
uppgift kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt inhämtas. Innan aktiebrev
som infordrats ingivits till styrelsen, skall utdelning ej äga rum å de
aktier varå breven lyda. Vidare föreslås bestämmelser örn straff för styrelseledamot
eller likvidator som uppsåtligen eller av vårdslöshet försummar
att iakttaga dessa föreskrifter. Med hänsyn till angelägenheten av att de
avsedda åtgärderna kunna utan dröjsmål företagas föreslås jämväl bestämmelse
om straff för aktieägare, som underlåter ingiva aktiebrev som infordrats,
där det icke på grund av omständigheterna må antagas att han saknade
kännedom om att aktiebrevet infordrats. Att straff ej heller skall
ådömas om aktiebrev förkommit, är uppenbart.

På grund av vad sålunda anförts får beredningen i underdånighet överlämna
bilagda förslag till lag angående ändring i lagen om aktiebolag.

Stockholm den 18 oktober 1940.

Underdånigst
EINAR STENBECK

MAURITZ WIJNBLADH

HÅKAN NIAL
Erik Hagbergh

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Förslag till lag angående ändring i lagen om aktiebolag.

Härigenom förordnas, att 26, 28, 54, 94 och 132 §§ lagen om aktiebolag
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

26 §.

Aktiebrev skola---en styrelseledamot.

Har i bolagsordningen intagits förbehåll enligt 49 § om aktiekapitalets nedsättning
genom inlösen av aktier eller enligt 52 § 1 mom. om rätt för aktieägare
att vid akties övergång lösa aktien eller enligt 52 § 2 mom. om förbud
i vissa fall mot akties förvärvande, varde ock i varje brev å aktie som den i
förbehållet bestämda inskränkningen avser denna angiven.

Aktie, som avses med inskränkning på grund av förbehåll enligt 52 § 2 morn.,
kallas i denna lag bunden aktie och aktie, som ej avses med inskränkningen,
fri aktie.

28 §.

över aktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen upplägga
en aktiebok. I denna skola genom styrelsens försorg aktierna upptagas i nummerföljd
med uppgift å de ursprungliga ägarna. Har i bolagsordningen intagits
förbehåll som i 52 § 2 mom. sägs, skall vid var aktie anmärkas, om aktien
är bunden eller fri. Hos styrelsen styrkta förändringar i äganderätten till aktie
skola ofördröjligen antecknas; dock att, där lösningsrätt enligt 52 § 1 mom.
tillkommer förutvarande aktieägare, anteckning ej må ske förr än sig visat,
att lösningsrätten icke begagnas. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då
anteckning skett.

Det åligger---om densamma.

54 §.

Ej må--— kan uppkomma.

Har i bolagsordningen intagits förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, må, innan
den i förbehållet bestämda inskränkningen efter vad i 26 § 2 mom. stadgas
angivits i aktiebreven, utdelning å de aktier, som avses eller må avses med
inskränkningen, ej äga rum.

94 §.

Beslut om---registrering skett.

Vid anmälan fogas, i två exemplar, av notarius publicus eller med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av
protokoll, som förts i ärendet, ävensom, där fråga är om beslut avseende sådan
ändring av bolagsordningen att däri intages förbehåll som i 52 § sågs,
bevis att påskrift om den i förbehållet bestämda inskränkningen verkställts
på varje brev å aktie som avses med inskränkningen, så ock bevis om påskriftens
lydelse. Där förbehållet är sådant som i 52 § 2 mom. sägs, skall jämväl
vid anmälningen fogas en av styrelsens ledamöter egenhändigt underskriven
försäkran, att enligt aktieboken de aktier som den i förbehållet bestämda in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

31

skränkningen avser (de bundna aktierna) icke innehavas av andra än som
utan hinder av inskränkningen må förvärva därmed avsedda aktier. Styrelseledamöternas
namnteckningar å denna försäkran skola vara av vittnen styrkta.

132 §.

Med böter---oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, vilket utan
Konungens lov är ställt till innehavaren, eller i vilket aktie angives lyda å
mindre belopp än i denna lag är medgivet, eller i vilket mot föreskriften i
26 § 2 mom. den i förbehåll som där sägs bestämda inskränkningen icke angivits; 4)

styrelseledamot eller---i aktieboken;

5) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen eller av vårdslöshet i
strid med bestämmelser i 50 § 3 mom. eller 54 § 1 mom. första punkten eller
2 mom. låter verkställa utbetalning till aktieägare;

6) styrelseledamot, som —--strängare straff.

Denna lag skall träda i kraft den

Beträffande aktiebolag, i vars bolagsordning nämnda dag finnes förbehåll
som i 52 § 2 mom. sägs, skall gälla vad nedan stadgas.

1 mom. Har ej i aktieboken vid var aktie anmärkts om aktien är bunden
eller fri, åligger det styrelsen att ofördröjligen ombesörja sådan anmärkning.
Erfordras härför att breven å aktierna i bolaget eller å aktier, tillhörande viss
aktieemission eller viss aktieserie, eller å aktier med vissa nummer företes,
skola dessa aktiebrev infordras genom kungörelse i allmänna tidningarna och
tidning i den ort, där bolagets styrelse har sitt säte, så ock genom skriftligt
meddelande, som med posten avsändes till alla i aktieboken införda ägare
av aktierna, om vilkas postadress uppgift kan utan väsentlig omgång eller
tidsutdräkt inhämtas.

2 mom. Yppas anledning till antagande att i brev å aktie, som avses med
den i förbehållet bestämda inskränkningen, denna icke angivits eller att den
angivits sålunda att det icke otvetydigt framgår att den aktie varå brevet
lyder avses med inskränkningen, åligger det styrelsen att ofördröjligen infordra
aktiebreven för påskrift om inskränkningen. I fråga om aktiebrevens
infordrande skall vad i 1 mom. andra punkten sägs äga motsvarande tilllämpning.

3 mom. Det åligger aktieägare att, inom två månader efter det aktiebrev
infordrats efter vad i 1 eller 2 mom. sägs, ingiva brevet till styrelsen. Innan
brevet blivit till styrelsen ingivet, må utdelning å den eller de aktier varå brevet
lyder ej äga rum.

4 mom. Styrelseledamot eller likvidator som uppsåtligen eller av vårdslöshet
försummar att iakttaga föreskrift i 1 morn., 2 mom. eller 3 mom. andra
punkten, straffes med dagsböter eller fängelse.

Underlåter aktieägare att iakttaga föreskriften i 3 mom. första punkten,
straffes med dagsböter, där det ej på grund av omständigheterna må antagas,
att han saknade kännedom om att aktiebrevet infordrats. Sådan förseelse må
åtalas allenast efter angivelse av bolaget.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 21
februari 1941.

Närvarande:

justi Lieråden Forssman,

Bellinder,
regeringsrådet Lundevall,
justitierådet Sterzel.

Enligt lagrådet den 17 februari 1941 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 31 januari 1941, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till tag angående ändring i vissa delar av lagen om
aktiebolag.

Förslaget, som finnes hilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
hovrättsassessorn H. Zetterberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

33

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 28 februari 19A1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist,
Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, lagrådets den 21 februari
1941 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 31 januari 1941 remitterade
förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen om aktiebolag;
därvid föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats
utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Sigrid Linders.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 91.

3