Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

1

Nr 80.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående temporär utsträckning
av rätten för fiskefartyg att intaga gods från
provianteringsfrilager i vissa städer; given Drottningholms
slott den 31 januari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 31 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Enligt § 4 förordningen den 15 november 1912 (nr 298) örn provianteringsfrilager
i dess nu gällande lydelse (förordn. den 5 december 1914, nr
407, och den 24 maj 1928, nr 123) må gods, fördelat i större eller mindre
partier, för proviantering eller utrustning från sådant frilager utlämnas till
fartyg, under villkor, bland annat, att fartyget utklarerat till utrikes ort. Vid
meddelande åt stad av tillstånd till åtnjutande av provianteringsfrilagersrätt
ankommer det dock på Konungens prövning, huruvida rätt att från provianteringsfrilager
intaga gods jämväl må tillkomma med vederbörligt svenskt
mätbrev försett däckat fiskefartyg, vilket skall avgå till i Nordsjön eller
därbortom belägen fiskeplats.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr SO.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

Departements chefen.

Genom särskilda resolutioner den 13 mars 1914 har Kungl. Maj:t meddelat
städerna Göteborg, Lysekil och Strömstad tillstånd att tills vidare åtnjuta
provianteringsfrilagersrätt samt tillika förklarat, att rätt att från provianteringsfrilager
intaga gods finge under vissa förutsättningar tillkomma
bland annat sådant fiskefartyg, som nyss nämnts, vilket från någon
av nämnda städer skulle avgå till i Nordsjön eller därbortom belägen fiskeplats.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har Soenska västkustfiskarnas centralförbund
gjort framställning om rätt för fiskefartyg att intaga gods från
provianteringsfrilager i vissa städer för avgång till utanför svenskt territorialvatten
belägen fiskeplats i Skagerak och Kattegatt. Såsom stöd för
framställningen har förbundet anfört i huvudsak följande.

Det för anlitande av provianteringsfrilager stadgade villkoret, att fiskeplats
i Nordsjön eller å avlägsnare vatten besöktes, hade genom kriget kommit
att få en annan betydelse än tidigare. Genom att Nordsjön och vattnen
därbortom på grund av krigsförhållandena stängts för svenskt fiske,
hade den svenska havsgående fiskeflottan nödgats förlägga sitt fiske till
närmare belägna fiskevatten. Detta hade till följd att fiskebåtarna icke
längre kunde begagna sig av rätten att intaga gods från provianteringsfrilager,
vilket medförde ökning av driftskostnaderna för berörda fiske.

Över framställningen bar generaltullstyrelsen den 6 december 1940 avgivit
infordrat utlåtande samt därvid — med hänsyn till de särskilda förhållanden
som föranlett framställningen — förklarat sig icke ha något alt
erinra mot att en temporär lindring i gällande författningsbestämmelser
i det avsedda syftet medgåves. En dylik lindring syntes enligt styrelsens
mening kunna åvägabringas sålunda, att det i § 4 provianteringsfrilagersförordningen
förekommande uttrycket Nordsjön tillfälligtvis gåves en så vidsträckt
innebörd, att däri innefattades jämväl utanför svenskt territorialvatten
belägen del av Skagerak och Kattegatt. Styrelsen tillstyrkte, att
Kungl. Majit meddelade en förklaring av innehåll, att den fiskefartyg medgivna
rätten att från provianteringsfrilager i någon av städerna Göteborg,
Lysekil och Strömstad intaga gods skulle tills vidare — förslagsvis intill
utgången av år 1941 — anses tillkomma fartyget jämväl vid avgång till
utanför svenskt territorialvatten belägen fiskeplats i Skagerak eller Kattegatt.
Därest riksdagens medverkan för åstadkommande av den sökta förmånen
befunnes erforderlig, tillstyrkte styrelsen, att proposition i amnet
avlätes till riksdagen.

Även jag finner det under rådande förhållanden påkallat, att lindring
medgives i de villkor, som gälla beträffande rätten för fiskefartyg att intaga
gods från provianteringsfrilager i de av generaltullstyrelsen nämnda
städerna. Jag anser mig därför böra förorda bifall till centralförbundets,
av generaltullstyrelsen tillstyrkta framställning. Erforderliga föreskrifter i
ämnet torde böra utfärdas av Kungl. Majit. Med hänsyn till bestämmelserna
i § 4 provianteringsfrilagersförordningen erfordras härför riksdagens

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

3

bemyndigande. Jag föreslår, att sådant bemyndigande, vilket lämpligen bör
gälla för tiden till och med utgången av juni månad 1942, inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att, utan hinder av bestämmelserna
i 4 § förordningen den 15 november 1912 (nr 298) om
provianteringsfrilager, för tiden intill utgången av juni 1942
medgiva, att fiskefartyg, som åtnjuter rätt att från provianteringsfrilager
i någon av städerna Göteborg, Lysekil och
Strömstad intaga gods för avgång till i Nordsjön eller därbortom
belägen fiskeplats, må på de villkor Kungl. Majit
kan finna skäl föreskriva komma i åtnjutande av sådan rätt
jämväl när fartyget avgår till utanför svenskt territorialvatten
belägen fiskeplats i Skagerak eller Kattegatt.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

R. W(erneman.