Kungl. Majlis proposition Nr 74.
1
Nr 74.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
karolinska sjukhuset oell serafimerlasarettet samt till
avlöningar vid karolinska mediko-kirur giska institutet;
given Stockholms slott den 21 fehman
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gösta Bagge.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 februari 194-1.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, social- och finansdepartementen
anför härefter chefen för ecklesiastikdpartementet, statsrådet
Bagge följande:
Under punkterna 67 och 71 i 1941 års åttonde huvudtitel har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen, att i avbidan på den proposition i ämnet, som
bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42
dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 780,000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag
av 4,000,000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2,700,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 19^1. 1 sami. Nr 7/f. 1
2
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 7I+.
dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1,670,000 kronor;
dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett
förslagsanslag av 1,430,000 kronor.
Jag tillåter mig nu ånyo anmäla dessa anslagsfrågor.
I. Vissa organisationsfrågor m. m.
1. Sjukhusens omfattning.
Enligt fastställd plan för karolinska sjukhusets upprättande skulle de för
sjukhuset disponibla lokalerna i sin helhet tagas i anspråk under budgetåret
1939/40. De förändrade statsfinansiella förhållandena föranledde
emellertid en omprövning av möjligheterna att begränsa den kostnadsökning,
som sjukhusets fulla drift skulle medföra. Dessa överväganden kommo
att gälla ögonkliniken med poliklinik, som enligt planen skulle
tidigast den 1 januari 1940 överflyttas från serafimerlasarettet, samt psykiatriska
kliniken med poliklinik, som enligt samma plan tidigast
den 1 februari 1940 skulle överflyttas från psykiatriska sjukhuset (kliniken)
och serafimerlasarettet (polikliniken). I propositionen nr 149 till 1940 års
lagtima riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att karolinska sjukhusets ögonklinik
med poliklinik icke skulle igångsättas före den 1 juli 1941 och att
dess psykiatriska klinik med poliklinik icke skulle överflyttas före den 1
januari 1941. Riksdagen (skrivelse nr 321) ansåg emellertid, att ögonkliniken
borde få öppnas vid en tidigare tidpunkt men i så fall med ungefär
samma platsantal, som den dittillsvarande ögonkliniken vid serafimerlasarettet
förfogade över. Härigenom skulle bland annat vinnas, att sistnämnda
kliniks lokaler bleve frilagda för iordningställande av vårdplatser
i anslutning till planen för serafimerlasarettets fortsatta drift.
I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1940 har verksamheten
vid nämnda kliniker och polikliniker vid karolinska sjukhuset påbörjats
den 1 januari 1941, vad ögonkliniken beträffar dock endast i den begränsade
omfattning, som av riksdagen förutsatts.
Även efter överflyttningen av kliniker med polikliniker från serafimerlasarettet
till karolinska sjukhuset upprätthålles i viss utsträckning p o 1 iklinisk
verksamhet i motsvarande sjukvårdsgrenar vid lasarettet.
Sålunda ha medicinska och kirurgiska poliklinikerna bibehållits samt personal
anställts för s. k. inre poliklinikverksamhet (undersökning och behandling
av intagna patienter) i fråga om bland annat ögon- samt öron-,
näs- och halssjukdomar. Vidare må nämnas, att för innevarande budgetår
patologiska undersökningar fortfarande utföras vid serafimerlasarettet.
Den för karolinska sjukhuset upprättade ursprungligen fastställda planen
3
Kungl. Majlis ''proposition Nr 7Jj.
förutsatte, att garnisonssjukhuset vid Hantverkargatan i Stockholm skulle
nedläggas och för garnisonssjukvården inrättas särskilda avdelningar
vid karolinska sjukhuset för medicinska och kirurgiska sjukdomsfall.
Dessa avdelningar lia numera tagits i bruk. På grund av det
ökade behov av vårdplatser, som framkallats genom de under senare år
beslutade försvarsorganisatoriska åtgärderna och genom den förstärkta
försvarsberedskapen, ha emellertid nämnda avdelningar, vilka avsetts både
för medicinsk och kirurgisk garnisonssjukvård, tagits i bruk endast för
vård av kirurgiska fall, medan garnisonssjukhuset bibehållits för medicinsk
och venerologisk sjukvård (jfr propositionen nr 149 till 1940 års lagtima
riksdag). Detta sjukhus har såsom ett slags filialsjukhus ställts under direktionens
för karolinska sjukhuset inseende. Kostnaderna för garnisonssjukhusets
drift bestridas från karolinska sjukhusets anslag, dock med
undantag för vissa avlöningskostnader (avseende läkare m. fl.), som utgå
av anslag under fjärde huvudtiteln.
Sjukhusdirektionen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår utgått
från att verksamheten vid karolinska sjukhuset kommer att under nämnda
budgetår bedrivas i oförändrad omfattning. I fråga örn serafimerlasarettet
har direktionen räknat med utökning från och med den 1 oktober 1941
av kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna genom ombyggnad av den
förutvarande ögonklinikens lokaler. Beträffande garnisonssjukhuset har
någon förändring icke ifrågasatts.
I avbidan på att erfarenhet vunnes, huruvida antalet vårdplatser på
karolinska sjukhusets ögonklinik motsvarade sjukvårdsbehovet eller överstege
detsamma, ansåge sig direktionen tills vidare böra beräkna, att ögonkliniken
under budgetåret 1941/42 komme att drivas allenast i samma omfattning
som föreskrivits för innevarande budgetår (två allmänna avdelningar
och en enskild avdelning). I händelse denna beräkning visade sig
vara felaktig, komme direktionen att göra framställning örn bemyndigande
att taga klinikens återstående vårdplatser i bruk och disponera för desammas
fulla drift erforderligt belopp. I avbidan härå syntes föreskrift böra
meddelas örn att den del av kliniken, som icke från början toges i bruk, icke
finge utan Kungl. Maj:ts medgivande användas för annat ändamål.
Vad anginge serafimerlasarettet, torde man kunna räkna med att hela
lasarettet med undantag för den nuvarande ögonkliniken därstädes komme
att vara i full drift under hela budgetåret 1941/42. Huruvida och i så fall
vid vilken tidpunkt ögonklinikens av direktionen föreslagna ombyggnad
till en neurokirurgisk avdelning komme att vara genomförd under nämnda
budgetår, vore beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Direktionen hade ansett
sig böra räkna med att, örn direktionens framställning härom bifölles
före den 1 januari 1941, ombyggnaden skulle hinna bli färdigställd till den
1 oktober 1941, och att byggnaden således under tre fjärdedelar av budgetåret
1941/42 skulle kunna användas för en utvidgad neurokirurgisk
klinik vid lasarettet, i samband varmed lasarettets kirurgiska klinik skulle
för samma tid utökas med de vårdplatser, som den neurokirurgiska kliniken
hittills disponerat.
Direktionen hade slutligen förutsatt, att garnisonssjukhuset skulle un -
Departe
mentschefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.
der budgetaret 1941/42 fortfarande disponeras för de medicinska och
veneroloigiska garnisonsavdelningarna och att den medicinska garnisonssjukvarden
skulle under nämnda budgetår — såsom för närvarande vore
fallet — kräva användning av fyra sjukavdelningar om sammanlagt cirka
150 vårdplatser. Under nu löpande budgetår torde visserligen kunna bli
erforderligt, att ytterligare en vårdavdelning måste helt eller delvis tagas
1 användning för den medicinska sjukvården, men direktionen ansåge sig
kunna räkna med att en dylik, av nuvarande extraordinära förhållanden
pakallad utökning av platsantalet vid sjukhuset skulle kunna avvecklas
tore utgången av innevarande budgetår.
Senare denna dag hemställer jag, att Kungl. Majit måtte av riksdagen
äska anslag på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 till ombyggnad av de
lokaler vid serafimerlasarettet, som blivit lediga genom ögonklinikens överflyttning
till karolinska sjukhuset. De utrymmen, som ernås genom denna
ombyggnad, avses skola utnyttjas för de kirurgiska och neurokirurgiska
klinikernas räkning. Även örn medel för ändamålet beviljas av den nu
församlade riksdagen, är det tveksamt, om byggnadsarbetena kunna utföras
sa, att de nya lokalerna kunna tagas i anspråk före utgången av nästa
budgetar. Med hänsyn härtill anser jag mig böra vid anslagskalkylerna i
det följande räkna med att verksamheten vid dessa kliniker kommer att
under budgetåret 1941/42 bedrivas i oförändrad omfattning. Skulle klinikerna
komma att erhålla utökade lokaler redan under sistnämnda budgetår,
torde Kungl. Majit äga på sätt nedan angives anvisa de medel, som erfordras
för verksamhetens bedrivande i de utökade lokalerna.
I det följande ämnar jag föreslå, att forskningsavdelningarna vid Konung
Gustaf Vis jubileumsklinik, vilkas drift nu delvis bekostas av Konung
Gustaf Vis jubileumsfond, helt övertages av statsverket och inordnas
under karolinska sjukhuset.
I övrigt har jag intet att erinra mot vad direktionen anfört beträffande
sjukhusens organisation.
2. Omorganisation av forskningsavdelningarna vid Konung
Gustaf V :s jubileumsklinik m. m.
Tidigare denna dag har Kungl. Majit på hemställan av chefen för socialdepartementet
beslutat till riksdagen avlåta proposition (nr 73) nied förslag
till åtgärder i syfte att bereda ökat skydd mot skada genom inverkan av
röntgenstrålar eller radioaktivt ämne. Med denna fråga sammanhänger
spörsmålen om organisationen av radiofysiska forskningsavdelningen vid
Konung Gustaf Vis jubileumsklinik och om förstatligande av denna avdelning
och svulstpatologiska forskningsavdelningen vid jubileumskliniken.
Under hänvisning i övrigt till nämnda proposition ber jag att rörande
dessa spörsmål få anföra följande.
Kungl. Majlis proposition Nr 7Jj.
5
a) Nuvarande förhållanden.
Konung Gustaf V:s jubileumsklinik har uppförts av staten med bidrag
från jubileumsfonden och cancerföreningen i Stockholm. Den består av en
klinisk avdelning, benämnd radiumhemmet, och två forskningsavdelningar
(en fysisk och en svulstpatologisk avdelning).
Angående jubileumsklinikens tillkomst må nämnas följande.
Sedan 1930 års riksdag fattat beslut om uppförande av karolinska sjukhuset,
beslöt följande års riksdag, att med sjukhusets radioterapeutiska
klinik skulle sammanföras cancerföreningens dåvarande vårdanstalt för
kräftsjuka (radiumhemmet) och föreningens forskningsavdelningar, allt i
huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som en av Hans Maj:t
Konungen tillsatt kommitté i betänkande den 23 maj 1929 angivit och
som av honom godkänts, samt i enlighet med den närmare överenskommelse,
som Kungl. Majit kunde komma att träffa med styrelserna för
jubileumsfonden och cancerföreningen.
Den 8 juni 1934 träffades överenskommelse angående jubileumskliniken
mellan Kungl. Majit och kronan samt styrelsen för jubileumsfonden och
cancerföreningen. Enligt överenskommelsen utgör radiumhemmet, som drives
av Kungl. Majit och kronan, karolinska sjukhusets radioterapeutiska
klinik och är en av landets centralanstalter för radioterapi vid kräfta. Hemmet
står under direktionens för karolinska sjukhuset ledning och förvaltning.
Verksamheten vid hemmet bedrives i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som angivits i förutnämnda betänkande. Kungl. Majit och
kronan äger samtliga till jubileumskliniken hörande byggnader och anläggningar
ävensom tomtområden samt radiumhemmets utrustning. Jubileumsfonden
är däremot ägare av forskningsavdelningarnas utrustning och svarar
för dess underhåll och förnyelse. Forskningsavdelningarna stå enligt överenskommelsen
till jubileumsfondens förfogande för utförande av arbeten, som
falla inom fondens arbetsprogram: »befrämjandet av det vetenskapliga studiet
av kräftsjukdomarna». Därjämte stå avdelningarna till radiumhemmets
förfogande för arbeten i samband med sjukvården samt för undervisning
och forskning. Den fysiska avdelningens mät- och kontroll sektioner
stå till förfogande för karolinska sjukhusets övriga röntgenterapeutiska och
röntgendiagnostiska avdelningar. Avdelningarna lyda under styrelsen för
jubileumsfonden. Närmaste tillsynen utövas av en nämnd, bestående av
en av jubileumsfondens styrelse utsedd ordförande, en av karolinska institutets
lärarkollegium bland dess medlemmar utsedd representant för institutet
samt föreståndaren för radiumhemmet och föreståndarna för forskningsavdelningarna.
Kungl. Majit och kronan bekostar underhållet av forskningsavdelningarnas
byggnader samt deras förseende med värme, vatten,
elektrisk energi och gas ävensom de förbrukningsartiklar, som erfordras för
avdelningarnas löpande arbete åt radiumhemmet och sjukhuset i övrigt.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J.
Den personal, som regelmässigt erfordras för detta arbete, avlönas av Kungl.
Majit och kronan. Övriga löne- och driftkostnader bäras av jubileumsfonden.
Styrelsen för jubileumsfonden tillsätter föreståndare för forskningsavdelningarna
och övrig av fonden avlönad personal.
Vidare må nämnas, att föreståndaren för radiumhemmet, som tillika är
professor i radioterapi vid karolinska institutet, är förman för den med
statsmedel avlönade personalen (jfr reglementet 1939: 410 för karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet).
Beträffande jubileumsfondens och cancerföreningens donationer för upprättandet
av jubileumskliniken med dess forskningsavdelningar må erinras,
att dessa institutioner genom engångsanslag till upprättandet av tre jubileumskliniker
verksamt bidragit till upprättandet inom Sverige av en fast
organisation för den radioterapeutiska sjukvården vid kräfta. Jubileumsfondens
och cancerföreningens verksamhet är numera helt inriktad på
främjandet av forskning rörande kräftsjukdomarna och den vidare utvecklingen
av deras behandling. För att fylla dessa uppgifter lia de båda stiftelserna
inriktat sin kommande verksamhet efter tvenne linjer. Dels skola
de genom avkastningen av sina därför reserverade fonder understödja
svulstforskningen i Sverige, varhelst den än utövas, dels ha de genom forskningsavdelningarna
vid karolinska sjukhusets jubileumsklinik upprättat
särskilda institutioner för forskning inom svulstpatologien och radiofysiken
med speciell inriktning på de biologiska och fysikaliska problem, som sammanhänga
med den radiologiska behandlingen av maligna tumörer. För att
understödja forskningen vid dessa institutioner lia jubileumsfonden och
cancerföreningen reserverat sammanlagt 1,500,000 kronor. Härav utgöra
500,000 kronor den s. k. Forsgrénska fonden.
b) 1938 års omorganisationsförslag.
I skrivelse den 10 februari 1938 meddelade direktionen för karolinska
sjukhuset, att direktionen bedrivit förhandlingar med styrelserna för jubileumskliniken
och cancerföreningen angående överenskommelsen den 8 juni
1934, i vad den avsåge föreståndarbefattningarna vid klinikens forskningsavdelningar,
samt att dessa förhandlingar utmynnat i ett förslag av innebörd,
att dessa två befattningar skulle ombildas till professorsbefattningar,
vilkas innehavare helt skulle avlönas av statsmedel. I gengäld skulle staten
erhålla ett kontant belopp av 500,000 kronor. Vidare skulle jubileumsfonden
och cancerföreningen överlämna till Kungl. Majit och kronan utan
ersättning förutom forskningsavdelningarnas byggnader även deras utrustning,
varjämte de båda stiftelserna skulle, utöver vad som enligt 1934 års
överenskommelse ålåge dem att erlägga i bidrag till radiumhemmets byggnad
och utrustning, bidraga med inventarier till radiumhemmet samt inredning
av en evakuationsavdelning i radiumhemmet med sammanlagt
cirka 122,500 kronor.
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7 4.
Direktionen, lärarkollegiet vid karolinska institutet och kanslern för
rikets universitet tillstyrkte i huvudsak den föreslagna uppgörelsen.
Statskontoret däremot avstyrkte förslaget. En uppgörelse av föreslagen
innebörd måste — såvitt statskontoret kunde finna — för statsverket bli
i ekonomiskt hänseende ofördelaktig, enär kapitalvärdet av de genom uppgörelsen
av staten övertagna löneförpliktelserna med gällande räntesatser
torde kunna uppskattas till ungefär en miljon kronor, medan staten i motprestation
från jubileumsfonden skulle erhålla endast en halv miljon kronor.
I likhet med universitetskanslern ansåge statskontoret nämligen överlåtelsen
av forskningsavdelningarnas utrustning icke ur statsverkets synpunkt
kunna tillmätas något direkt värde. Dessutom kunde enligt ämbetsverkets
mening lämpligheten av en dylik överlåtelse ifrågasättas, enär jubileumsfonden
därefter skulle komma att svara för underhåll och förnyelse av
statsegendom.
I propositionen nr 206 till 1939 års lagtima riksdag förklarade departementschefen
sig icke kunna på grundval av den föreliggande utredningen
biträda den ifrågasatta ombildningen av föreståndarbefattningarna och
anslöt sig i huvudsak till statskontorets yttrande. Något förslag i ämnet
blev därför ej framlagt för riksdagen.
c) Det nu föreliggande förslaget.
I skrivelse den 11 november 1939 har styrelsen för Konung Gustaf V:s
jubileumsfond gjort framställning rörande omorganisation av jubileumsklinikens
forskningsavdelningar på grundval av ett av nämnden för forskning
savdelning arna framlagt förslag.
Nämnden framhåller inledningsvis, att den med hänsyn till vad som förekommit
vid organisationsfrågans tidigare behandling ansett sig böra upptaga
denna fråga till förnyad omprövning. Nämnden hade därvid kommit
till den uppfattningen, att båda forskningsavdelningarna måste anses så
helt tjäna det allmänna och beträffande alla sina verksamhetsgrenar så
tillgodose statens intressen, att avdelningarnas ombildande till statsinstitutioner
framstode som fullt motiverat. Till utveckling härav har nämnden
anfört följande allmänna synpunkte r:
Vid sidan av fri forskning bedreves å forskningsavdelningarna vetenskaplig
verksamhet och undervisning i nära samarbete med radiumhemmet. I
överenskommelsen mellan staten, å ena, och jubileumsfonden och cancerföreningen,
å andra sidan, förutsattes, att den vetenskapliga verksamheten
skulle kunna hållas isär från arbetet för sjukvården. Erfarenheten fran de
gångna åren hade emellertid visat, att det oltast vore omöjligt att avgöra,
var gränsen skulle dragas mellan det löpande arbete, som enligt överenskommelsen
skalle bekostas av staten, och det vetenskapliga arbete, som skulle
bekostas av jubileumsfonden. Enligt nämndens uppfattning måste de bägge
forskningsavdelningarnas vetenskapliga verksamhet utan åtskillnad anses
utgöra en ovillkorlig förutsättning för att det löpande arbetet för sjukvården
skulle kunna utföras på ett ändamålsenligt sätt. En av de bärande prin
-
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jh
ciperna för avdelningarnas utveckling under de gångna åren hade ock varit
det intima samarbetet mellan forskning och sjukvårdsarbete.
. Ett ytterligare skäl för ett förstatligande av forskningsavdelningarna utgjorde
den undervisning, som deras föreståndare och delvis även avdelningarnas
övriga vetenskapliga medarbetare meddelade vid radiumhemmet.
Denna undervisning hade blivit ett synnerligen viktigt led i radiumhemmets
utbildning av läkare inom det radioterapeutiska specialområdet. Det
vore utan tvivel önskvärt, att denna undervisning erhölle den fastare form,
som skulle kunna ernås genom dess inordnande under karolinska institutet.
Härtill torde ännu en omständighet böra beaktas. Jubileumsfondens inkomster
hade sedan år 1928 på grund av räntefotens sänkning minskats till
omkring två tredjedelar av den ursprungligen beräknade avkastningen.
Detta hade haft till följd, att all personal, som man tidigare räknat med, icke
kunnat, fast anställas och att lönerna till de nu å fondens stat anställda
befattningshavarna kunnat bestridas endast genom att fondens för forskningsavdelningarna
avsedda årliga anslag väsentligt överskridits. Lönerna
bade därvid beräknats i huvudsaklig överensstämmelse med avlöningsförmånerna
för motsvarande befattningshavare i statstjänst. Övriga driftkostnader
hade täckts genom tillfälliga anslag av jubileumsfonden och cancerföreningen.
Såvitt nu kunde bedömas, torde ej någon ökad avkastning å
fonden vara att förvänta.
Jubileumsklinikens forskningsavdelningar hade alltså råkat i ett läge,
som äventyrade deras framtid. Det syntes därför i hög grad angeläget, att
statsmakterna trots nuvarande kritiska förhållanden trädde stödjande emellan
för att bevara en organisation, radiumhemmet och de båda forskningsavdelningarna,
vilken måste anses utgöra en värdefull tillgång för landet i
vad det avsåge bekämpandet av en av våra allvarligaste sjukdomar.
Under hänvisning till dessa synpunkter hade nämnden anmodat forskningsavdelningarnas
föreståndare prosektorn O. Reuterwall och docenten
R. Sievert att efter samråd med nämndens ledamöter var för sig inkomma
med utredning och förslag till omorganisation av respektive avdelningar.
Dessa förslag borde enligt nämndens åsikt vara baserade på grundtanken,
att ett förstatligande av forskningsavdelningarnas drift i möjligaste mån
icke skulle medföra ökade kostnader för statsverket.
De av föreståndarna verkställda utredningarna ha utmynnat i ett o morganisationsförslag
av i huvudsak följande innebörd:
1. Forskningsavdelningarna inordnas under karolinska institutet som
dess institutioner men kvarstå samtidigt som delar av Konung Gustaf V:s
jubileumsklinik vid karolinska sjukhuset. Avdelningarna, som benämnas
radiopatologiska institutionen och radiofysiska institutionen, stå — liksom
nu — till jubileumsfondens förfogande för utförande av arbeten, som falla
inom fondens arbetsprogram, ävensom till radiumhemmets förfogande för
arbeten i samband med sjukvården samt för undervisning och forskning.
Den radiofysiska institutionen skall dessutom handhava kontrollen av samtliga
röntgenanläggningar i riket samt av användningen av radioaktiva
preparat.
2. Föreståndarbefattningarna, som för närvarande äro uppförda på jubileumsfondens
stat, överföras till karolinska institutets stat såsom professurer
i svulst- och strålpatologi samt i medicinsk strålningsfysik, med rätt
för innehavarna till säte och stämma i karolinska institutets lärarkollegium
9
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 74-
i likhet med institutets övriga professorer men utan skyldighet för dem att
deltaga i handläggningen av andra ärenden än sådana, som beröra de egna
institutionerna. De nuvarande föreståndarna förutsättas utan ansökan bli
kallade till första innehavare av professurerna. Till föreståndaren för radiofysiska
institutionen skall från karolinska sjukhusets stat utgå ett arvode
av 1,500 kronor, i likhet med vad fallet är beträffande överläkarna vid
karolinska sjukhuset. På karolinska institutets stat inrättas en ordinarie
laboratorstjänst i svulst- och strålpatologi i stället för den nuvarande assistentbefattningen
på karolinska sjukhusets stat samt en amanuenstjänst
med ett arvode av 3,000 kronor per år.
3. Övrig personal på jubileumsfondens stat överföres till karolinska sjukhusets
stat med undantag för ett tekniskt biträde, avsett för den svulstbiologiska
forskningen (jfr nedan mom. 5). All hithörande personal skall
vara direkt underställd föreståndarna.
4. De av jubileumsfonden vid forskningsavdelningarna nu anställda befattningshavarna
äga vid övergången till statstjänst för löneklassplacering
och pensionsrätt tillgodoräkna sig den tid, de varit anställda vid radiumhemmets
laboratorier och jubileumsklinikens forskningsavdelningar, i den
utsträckning som närmare framgår av utredningen.
5. Mot det att staten — som redan nu bestrider praktiskt taget samtliga
utgifter för institutionsbyggnadernas underhåll och drift samt för större
delen av det löpande arbetet åt radiumhemmet — på angivet sätt jämväl
övertager lönekostnaderna för forskningsverksamheten och undervisningen
samt vid den radiofysiska institutionen jämväl för nämnda kontrollverksamhet
(jfr nedan mom. 7) ävensom anslår vissa belopp för materiel m. m.
till denna verksamhet, utfäster sig jubileumsfonden att till statsverket som
gåva överlämna dels avdelningarnas inventarier och utrustning, dels ock ett
kontant belopp av sammanlagt 1,075,000 kronor, varå ränteavkastningen
efter 4 procent beräknas motsvara de av staten enligt förslaget övertagna
förpliktelserna. Vidare förbinder sig jubileumsfonden att uppföra en mindre
tillbyggnad till den radiofysiska institutionen för en kostnad av högst
50.000 kronor. Tillbyggnaden betingas av ökat lokalbehov med hänsyn till
kontrollverksamheten. Härjämte åtager sig cancerföreningen att understödja
forskningen vid institutionerna med ränteavkastningen från den till
500.000 kronor uppgående Forsgrénska fonden, sedan 1/10 av den årliga
räntan lagts till kapitalet, med vilka räntemedel bland annat skola bestridas
löneförmånerna till tekniska biträdet för den svulstbiologiska forskningen
(jfr mom. 3).
6. För reglering och tillsyn av samarbetet mellan radiumhemmet och dit
anknutna forskningsinstitutioner tillsättes en nämnd, bestående av en av
styrelsen för jubileumsfonden utsedd ordförande, överläkarna för radiumhemmets
olika avdelningar samt föreståndarna för forskningsinstitutionerna.
Denna nämnd skall, bland annat, för varje budgetår till jubileumsfondens
styrelse avgiva förslag rörande dispositionen av de för de bägge institutionerna
avsedda räntcmedlen å Forsgrénska fonden.
7. Obligatorisk kontroll under överinseende och ledning av medicinalstyrelsen
införes beträffande samtliga röntgenanläggningar i riket samt
beträffande användningen av radioaktiva preparat, därvid för verkställda
kontrollundersökningar, som skola utföras av befattningshavare vid den
radiofysiska institutionen, erlägges ersättning enligt en av Kungl. Majit
fastställd taxa. Denna taxa beräknas så, att inkomsterna täcka kostnaderna
för den för kontrollverksamheten nödvändiga personalen och de reseoch
övriga omkostnader, som sammanhänga nied verksamheten. Ifråga
-
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.
varande personal skall i viss utsträckning deltaga även i institutionens
vetenskapliga arbete samt det löpande arbetet för radiumhemmet oell karolinska
sjukhuset i övrigt. Därest kontrollverksamheten skulle erhålla ökad
omfattning, skall erforderlig förstärkning av radiofysiska institutionens
personal på karolinska sjukhusets stat äga rum. För närvarande inrättas
på karolinska sjukhusets stat två nya tjänster, avsedda för en förste byråingenjör
och en biträdande byråingenjör. Härjämte upptagas på sjukhusets
stat dels ett arvode av 1,000 kronor till en medicinsk expert vid radiofysiska
institutionen, dels ock 2,400 kronor för tillfälliga biträden.
8. I administrativt hänseende skall den radiofysiska institutionen lyda
under karolinska sjukhusets direktion, som därvid skall kompletteras med
en representant för fysisk forskning och eventuellt en representant för den
myndighet, som kan komma att fungera som chefsmyndighet beträffande
kontrollverksamheten.
Detaljerna i den föreslagna personalorganisationen
framgå av efterföljande sammanställningar:
Svulstpatologiska avdelningen.
Nuvarande personal- |
Avlöning |
Avlöning |
|
Föreslagen personal- |
|||
organisation: |
organisation: |
||
a) Jubileumsfondens stat: |
a) Karolinska institutets stat: |
8,000 kr. |
|
1 föreståndare.......... |
12,000 kr.''1 ( motsv. |
1 professor och föreståndare. |
4.000 kr. . ningar 6.000 kr. lön 3.000 kr. tjänstgö- ringspen- ningar / arvode |
1 föreståndarinna för prepara-tionsarbetet .......... |
|||
1 tekniskt biträde för svulst-biologiska forskningsarbetet 1 vaktmästare.......... b) Karolinska sjukhusets stat: 1 assistent............. |
\lgr. A 11 » A 7 arvode jämte av |
1 laborator i svulst- och strål-patologi (i stället för nu-varande assistentbefattning 1 amanuens (nyinrättas) . . . b) Karolinska sjukhusets stat: |
|
cancerföre-ningen be-viljat till-läggsarvode lgr. A 7 |
\ 3,000 kr. |
||
1 tekniskt biträde (mikroskop-iska preparationer) 1 d:o (d:o) .... |
1 föreståndarinna för prepara- rationsarbeten........ 1 kanslibiträde......... |
lgr. A ll3) |
|
1 kanslibiträde.......... |
» A 7 |
» Eo 7 » A 7 |
|
1 städerska............ |
» EoU 4 |
||
1 städerska........... |
» EoU 4 |
||
c) C anéerf öreningen: |
|||
1 amanuens............ |
2,400 kr. |
c) Cancerföreningens Fors-grönska fond: |
|
1 tekniskt biträde....... |
f motsv. |
*) Förutom ersättning från staten för övervakning och kontroll av histologiska undersökningarna.
2) Arvodet har på grund av beslut av 1940 års urtima riksdag höjts till detta belopp från
5,400 kronor.
3) Nuvarande föreståndarinnan på jubileumsfondens stat överföres till denna tjänst, som ersätter
den tekniska biträdestjänst i lönegrad A 7, som nu är uppförd på karolinska sjukhusets
stat och vars innehavare uppnått pensionsåldern.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
Radiofysiska avdelningen.
11
Avlöning |
|
Nuvarande personal- |
|
organisation: |
|
a) Jubileumsfondens stat: |
|
1 föreståndare.......... |
1 motsv. |
\lgr. A 30 |
|
1 laborator i strålningsfysik . |
d:o A26l) |
1 biokemist............ |
6,000 kr.2) |
1 laboratorieassistent...... |
) motsv. |
\lgr. A 14 |
|
1 instrumentmakare....... |
d:o A 10 |
1 laboratoriebiträde, tillika |
|
bokförare............ |
d:o A 4 |
b) Karolinska sjukhusets stat: |
|
1 laborator i radiofysik .... |
lgr. A 26l) |
1 tekniskt biträde för fysiska |
|
mätningar............ |
» A 7 |
1 städerska............ |
1,000 kr. |
c) Tillfälliga anslag: |
|
1 skrivbiträde .......... |
1,800 kr. |
1 laboratoriebiträde....... |
1,800 kr. |
1 mekaniker........... |
1,800 kr. |
d) Anställd av föreståndaren |
|
''privat: |
|
1 sekreterare (3/3 tjänstgöring) |
2,400 kr. |
Föreslagen personalorganisation:
a)
Karolinska institutets stat:
1 professor och föreståndare.
Avlöning
8,000 kr.
lön
| 4,000 kr.
I tjänstgöI
ringspenV
ningar
b) Karolinska sjukhusets stat:
1 laborator och avdelningsföreståndare
för terapikontroll
1 laborator och avdelningsföreståndare
för kontrollen
av radioaktiva preparat
m. m..............
1 förste byråingenjör och avdelningsföreståndare
för kontrollen
av röntgenanläggningar
för diagnostik och
för tekniska och vetenskapliga
ändamål (nyinrättas).
1 laborator i strålningsbiologi,
tillika kemist.........
1 biträdande byråingenjör (nyinrättas)
............
1 assistent............
1 instrumentmakare......
1 kanslibiträde, tillika registrator
och redogörare . . .
1 tekniskt biträde.......
1 städerska............
lgr. A 28
lgr. A 28
lgr. A 26
d:o
I" arvode
[ 6,000 kr.
lgr. A 14
» A 10
» A 9
» A 7
» Eoll 4
Föreståndare (nytt arvode). .
{
särskilt
arvode
1,500 kr.
Medicinsk expert (nytt arvode)
Tillfälliga biträden.......
arvode
1,000 kr.
arvoden
2,400 kr.
Beträffande motiveringen för de föreslagna ändringarna i personalsammansättningen
torde få hänvisas till det föregående och till den utförliga
utredning, som åtföljer styrelsens framställning.
I den utredning, som verkställts av föreståndaren för radiofysiska
forskningsavdelningen, framhålles lämpligheten av att bland annat
'') Dessutom åtnjuter denne laborator 2,000 kronor som ersättning för vissa särskilda arbets
uppgifter.
.
a) Dessutom utgår särskild ersättning till biokemisten med omkring 1,000 kronor om året for
montage av radioaktiva preparat.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
i syfte att skaffa säkerhet för att statsverkets utgifter för kontrollverksamheten
redan under första verksamhetsåret helt täckas av de inflytande
kontrollavgifterna — åstadkomma besparingar genom att
under första arbetsåret uppehålla laboratorns i strålningsbiologi tjänst
på förordnande mot ett arvode av 7,200 kronor,
under de fyra fem första arbetsåren uppehålla förste byråingenjörens
tjänst på förordnande mot ett årligt arvode av 7,200 kronor,
under första arbetsåret slopa det särskilda arvodet till föreståndaren
och till den medicinska experten.
I ekonomiskt hänseende skulle förslagets genomförande för
statsverket innebära följande (från sistnämnda besparingsförslag
bortses):
Löner'') |
Förbruknings- artiklar, |
Summa |
|
a) Svulstpatologiska j or skning savdelning en: |
kronor |
materiel m. m. |
kronor |
Statens bruttoutgifter efter omorganisationen. . . . |
53,7002) 25,450 |
8,7502) 12,000 |
62.450 37.450 |
Merkostnader |
— |
— |
25,000 |
b) Radiofysiska forsknings av delning en: |
|||
Statens bruttoutgifter efter omorganisationen .... |
106,2002) |
25,0008) 4,000 |
131,200 22,700 |
Merkostnader (brutto) |
— |
— |
108,500. |
De årliga merkostnaderna för statsverket skulle alltså utgöra (25,000 +
+108,500 =) 138,500 kronor.
Enligt förslaget skulle denna kostnadsökning finansieras dels genom
förutnämnda gåva från jubileumsfonden till statsverket å 1,075,000 kronor,
vilken efter en förräntning av 4 procent antages inbringa statsverket
ett belopp av 43,000 kronor per år, dels ock genom inkomsterna av den
föreslagna kontrollverksamheten, vilka inkomster beräknas till sammanlagt
90,500 kronor, varav för terapikontroll m. m. 30,500 kronor, diagnostikkontroll
m. m. 56,500'' kronor och radiumundersökningar m. m. 3,500
kronor.
Nämnden för forskningsavdelningarna har förklarat sig förutsätta, att
de anslagsmedel, som vid bifall till nämndens framställning skulle beräknas
under vederbörande riksstatsanslag, icke skulle vara för statsverket för
framtiden till beloppet bindande utan att staten skulle äga, på sätt skedde
med andra likartade anslag till vetenskaplig forskning, höja och sänka
ifrågavarande anslagsmedel, i den mån anledning härtill befunnes föreligga.
. ) Lönerna beräknade efter högsta löneklassen i vederbörande lönegrad nied tillägg för pen
sionskostnader,
vikariatskostnader, dyrtidstillägg och övriga tillägg (ej kristillägg).
j Härtill kommer ett årligt anslag för vetenskapligt arbete från cancerföreningens Forsgrénska
fond, vilket anslag med nuvarande förräntning beräknas till 8,000 kronor för vardera avdelningen.
13
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 7Ih
Inkomsterna av kontrollverksamheten ha beräknats
på grundval av den föreslagna taxan. Redogörelse för taxan har lämnats
i den förutnämnda propositionen nr 73 av chefen för socialdepartementet.
Här må endast framhållas, att av de i sammanställningen här ovan
upptagna utgifterna på kontrollverksamheten beräknas belöpa 67,400 kronor,
varav 48,400 kronor för lönekostnader och 19,000 kronor för övriga
kostnader. Då inkomsterna av kontrollverksamheten beräknats till 90,500
kronor, skulle således det vetenskapliga arbetet och arbetet för sjukvården
delvis bekostas av de avgifter, som inflyta genom kontrollverksamheten.
Av en utredning, som verkställts av radiofysiska avdelningens föreståndare
framgår, att den planerade obligatoriska kontrollen skulle komma
att bära ungefär lika stor del av kostnaderna för den vetenskapliga verksamheten
och det löpande arbetet för sjukvården som den genom avdelningen
nu förmedlade frivilliga kontrollen. Med hänsyn till den stora betydelse,
som det vetenskapliga arbetet och det löpande arbetet för sjukvården
otvivelaktigt hade för kontrollverksamheten, vore enligt föreståndarens
mening denna användning av en del av de influtna medlen fullt motiverad.
Dessutom framhåller föreståndaren, att, örn en motsvarande kontroll
skulle bedrivas vid ett enbart för kontrolländamål inrättat institut, kostnaderna
säkerligen skulle bli väsentligt högre.
d) Remissyttranden.
I ärendet har, såsom av propositionen 1941: 73 framgår, avgivits ett stort
antal remissyttranden, av vilka inhämtas bland annat följande:
Karolinska institutets lärarkollegium har principiellt intet att invända
mot den föreslagna organisationen men har anfört vissa detaljerinringar.
Sålunda har det synts kollegiet mindre lämpligt, att föreståndarna för forskningsinstitutionerna
skulle äga säte och stämma i kollegiet i andra frågor
än dem, som berörde deras egna institutioner och dessa institutioners forskningsområden.
Särskilt syntes detta gälla den föreslagna professorn i radiofysik,
vilken icke ägde läkarutbildning och därför måste sakna förutsättning
för bedömandet av flertalet av de frågor, som behandlades av lärarkollegiet.
Då institutet för närvarande inom ämnesgruppen den medicinska
radiologien representerades av tvenne professorer, professorn i röntgendiagnostik
och professorn i radioterapi, syntes kollegiets sakkunskap inom
detta område vara väl tillgodosedd, varför det icke torde vara nödvändigt,
att den föreslagna professorn i »svulst- och strålpatologi» bleve ordinarie
medlem av lärarkollegiet. Enligt lärarkollegiets uppfattning hade vidare
beteckningen svulst- och strålpatologi för den nya professuren och för laboratorsbefattningen
en för vid omfattning, och den tidigare föreslagna beteckningen
radiopatologi syntes därför mera adekvat. Lärarkollegiet ville
likaledes föreslå, att de nya ämnena kallades radiofysik och radiopatologi,
vilket mera överensstämde med nuvarande benämningar på professurer vid
karolinska institutet.
Kanslern för rikets universitet har likaledes förordat förslaget. Med hän -
14
Kungl. Majlis ''proposition Nr 74-
syn till forskningsavdelningarnas uppgift måste det anses vara ett betydande
statligt intresse, att goda arbetsmöjligheter bereddes avdelningarna
och att samtliga där anställda befattningshavare erhölle den tryggare ställning,
som följde med en anställning i statens tjänst. De vid forskningsavdelningarna
nu anställda befattningshavare, som bomme att övergå i
statens tjänst, borde vid placering i löneklass och beräkning av tjänsteår
för pension i skälig omfattning få tillgodoräkna sig den tid de varit anställda
hos jubileumsfonden. Föreståndarna för forskningsavdelningarna torde såsom
professorer vid karolinska institutet i enlighet med lärarkollegiets förslag
böra benämnas professorer i radiopatologi, respektive i radiofysik. Beträffande
deras ställning inom lärarkollegiet anslöte sig kanslern till det
framlagda förslaget. Dessa professorer borde alltså få rätt till säte och stämma
i lärarkollegiet i likhet med institutets övriga professorer; dock skulle de
icke vara skyldiga att deltaga i handläggningen av andra ärenden än sådana,
som rörde deras respektive forskningsinstitutioner.
Även direktionen för karolinska sjukhuset har i princip tillstyrkt förslaget.
På grund av de viktiga arbetsuppgifter, som radiofysiska avdelningen
måste utföra för karolinska sjukhusets räkning, syntes det emellertid ur
praktiska synpunkter vara lämpligt, att avdelningen i administrativt avseende
helt anslötes till karolinska sjukhuset, vars kontor i så fall skulle
kunna biträda avdelningen vid inkassering av de med kontrollverksamheten
förbundna avgifterna samt andra ekonomiska angelägenheter.
Framställningen innebure, att avlöningarna till vissa befattningshavare
vid forskningsavdelningarna skulle, med hänsyn till å dem ankommande
forsknings- och undervisningsuppgifter, upptagas på karolinska institutets
stat. På grund av avdelningarnas betydelse för radiumhemmet ansåge direktionen
det kunna ifrågasättas, om ej samtliga befattningshavare vid avdelningarna
borde upptagas på karolinska sjukhusets stat. Med hänsyn emellertid
till att institutets lärarkollegium funnit ovannämnda arbetsuppgifter
motivera dessa befattningshavares upptagande på institutets stat, ansåge
sig direktionen icke böra framställa någon erinran mot detta förslag, men
ville därvid framhålla, att befattningshavarna, i händelse av bifall till framställningen
i denna del, borde åläggas att fullgöra samtliga de arbetsuppgifter,
som kunde erfordras för karolinska sjukhusets räkning.
I fråga örn den löneställning, som de av jubileumsfonden nu avlönade
befattningshavarna vid forskningsavdelningarna borde erhålla vid en övergång
till anställning i statens tjänst ville direktionen uttala önskvärdheten
av att en sådan övergång icke medförde någon minskning av de löneförmåner,
som hittills utgått till dem från jubileumsfonden. Den utökning av
antalet befattningshavare på den radiofysiska avdelningen, som föreslagits
i framställningen, vore givetvis helt beroende av frågan om införande av
statlig kontroll över användningen av radium och apparater för behandling
eller undersökning med röntgen. Den utvidgade kontrollverksamhet, som i
så fall komme att påvila avdelningen, måste otvivelaktigt påfordra en
viss utökning av avdelningens personal. I avbidan på att erfarenhet vunnes
angående storleken av de arbetskrafter, som komme att erfordras för
nämnda ändamål, ansåge direktionen ifrågavarande personalbehov kunna
beräknas på sätt i framställningen angivits. Direktionen förutsatte emellertid,
att de i sådant avseende föreslagna befattningarna tillsattes först i den
mån oundgängligt behov av desamma visades föreligga.
Medicinalstyrelsen har ifrågasatt, huruvida det arbete, som skulle komma
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
att vid radiofysiska institutionen åvila å ena sidan laboratorerna och å andra
sidan förste byråingenjören verkligen vore av så olika beskaffenhet, att
motiv kunde föreligga för desammas placering i olika lönegrad. Vidare har
styrelsen ansett det tveksamt, huruvida de uppgifter, som skulle avila
kanslibiträdet, tillika registrator och redogörare vid den radiofysiska institutionen,
vore av sådan natur, att de kunde motivera befattningens placering
i en så hög lönegrad som A 9. I övrigt hade styrelsen icke något att
erinra mot det föreliggande förslaget.
Statskontoret framhåller, att det nu framlagda förslaget, i olikhet mot
det tidigare, i statsfinansiellt avseende innebure, att statsverket av jubileumsfonden
skulle erhålla ett så stort kontant belopp, att avkastningen
därav skulle vara tillräcklig för täckande av statsverkets merkostnader efter
övertagandet, i den mån dessa kostnader icke täcktes av i förslaget angivna
inkomster. Under förutsättning, att den föreslagna kontrollverksamheten
gjordes obligatorisk och, såsom naturligt syntes vara, helt bekostades genom
uttagande av avgifter enligt av Kungl. Majit fastställd taxa, ansåge statskontoret
förslaget vara så avvägt, att anledning knappast torde föreligga
att av statsfinansiella skäl motsätta sig detsamma.
Vidare torde det, fortsätter statskontoret, få anses självfallet, att en lagstadgad
kontrollverksamhet av i förslaget angiven art och omfattning borde
anförtros åt en statlig myndighet. Med hänsyn härtill och då det ur skilda
synpunkter syntes lämpligt, att den radiofysiska forskningsavdelningen vid
jubileumskliniken omhänderhade denna verksamhet, torde ej heller ur
organisatorisk synpunkt något vara att erinra mot det föreliggande förslaget.
Då forskningsavdelningen vid bifall till förslaget skulle bli helt förstatligad,
torde självfallet de anslagsmedel, som vore avsedda att beräknas under
vederbörande riksstatsanslag — såsom uttryckligen framhållits i framställningen
— icke vara för statsverket bindande, utan skulle statsmakterna
äga att, på sätt skedde med andra likartade anslag till vetenskaplig forskning,
höja och sänka ifrågavarande anslagsmedel i den mån anledning härtill
befunnes föreligga. Likaledes måste statsverket vara oförhindrat att
vidtaga den omorganisation av avdelningarna, som kunde befinnas av förhållandena
påkallad.
Beträffande detaljerna i det framlagda förslaget har statskontoret endast
funnit anledning till erinran i följande hänseenden.
Av forskningsavdelningarnas personal skulle en del med hänsyn till åvilande
forsknings- och undersökningsuppgifter upptagas på karolinska institutets
stat. I likhet med direktionen över karolinska sjukhuset ansåge statskontoret
det kunna ifrågasättas, huruvida icke samtliga befattningshavare
vid avdelningarna böra upptagas på sjukhusets stat. De skäl, som anförts
för förslaget i denna del, torde, såvitt statskontoret kunde finna, icke uppväga
de betänkligheter ur praktisk synpunkt, som skulle vara förbundna
med en uppdelning av avdelningarnas befattningshavare på olika myndigheter.
Ämbetsverket ansåge sig därför böra förorda, att samtliga tjänster
vid forskningsavdelningarna uppfördes å karolinska sjukhusets stat, där de
lämpligen skulle kunna sammanföras under cn särskild avdelning.
Vidkommande de föreslagna befattningarna och deras lönegradsplacering
hade statskontoret icke funnit anledning till annan erinran än att den vid
den radiofysiska institutionen föreslagna befattningen som kanslibiträde,
tillika registrator och redogörare, knappast torde kunna anses motiverad,
16
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 74.
sedan avdelningen blivit förstatligad. Uppbörden och bokföringen av de för
kontrollverksamheten inflytande avgifterna torde nämligen liksom övriga
inkomster böra omhänderhavas av sjukhusets sysslomanskontor. Huruvida
sysslomanskontoret efter övertagandet av här avsedda bestyr kunde vara i
behov av någon förstärkning av arbetskrafterna undandroge sig statskontorets
bedömande. En dylik förstärkning torde emellertid, i varje fall intill
dess närmare erfarenhet vunnits, böra ordnas genom anställande av ickeordinarie
befattningshavare i lägre lönegrad.
Härutöver önskade statskontoret beträffande de föreslagna löneförmånerna
allenast uttala, att ämbetsverket — med hänsyn bland annat till att
vederbörande vid sidan av forskningsverksamheten skulle ansvara för ledningen
av den föreslagna kontrollverksamheten och i betraktande jämväl
av att de kapitalbelopp, som skulle överlämnas till statsverket av fondmedel,
vöre beräknade att täcka kostnaderna härför — icke ville motsätta
sig, att föreståndaren för radiofysiska forskningsavdelningen finge efter omorganisationen
komma i åtnjutande av föreslaget arvode å 1,500 kronor.
Härigenom skulle hans sammanlagda avlöningsförmåner komma att uppgå
till ungefär samma belopp, som han hittills åtnjutit. Ett dylikt medgivande
finge dock enligt statskontorets mening icke verka prejudicerande vid en
eventuellt kommande lönerevision. Ifrågavarande tillägg skulle alltså för
nämnde befattningshavare närmast lia karaktären av personligt lönetillägg.
Slutligen ville statskontoret framhålla, att inflytande kontrollavgifter
efter förslagets genomförande torde, liksom statens övriga inkomster av
liknande slag, böra tillgodoföras en särskild titel å riksstatens inkomstsida
under rubriken uppbörd i statens verksamhet.
_ Ingenjör svetenskapsakademien har rörande omorganisationen av forskningsavdelningarna
framhållit, att i fråga om forskning på det teknisktvetenskapliga
området det i olika sammanhang uttalats både från akademiens
sida och från andra håll, att specifika forskningsanstalter lämpligen
borde organiseras under friare former än som vore förenliga med typen
permanent statligt institut. Akademien, som för bekostande av under dess
hägn bedriven tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet till övervägande
del arbetade med enskilda donationsmedel, löpande privata bidrag och tillfälliga
statliga anslag, kunde vitsorda, att den härav betingade organisationen,
i många fall medgåve ett enklare arbetssätt och större smidighet vid
forskningsverksamhetens successiva anpassning efter tidens krav. Akademien
kunde emellertid icke bedöma, huruvida liknande synpunkter kunde
vara av betydelse vid avgörandet av här föreliggande organisationsfråga.
Vidare har akademien uttalat sig för att frågan om säkerhetsföreskrifter
rörande radiologiskt arbete borde lösgöras från frågan om omorganisationen
av den radiofysiska forskningsavdelningen.
Allmänna lönenämnden har för sin del funnit skäl tala för att forslcningsavdelningamas
personal i sin helhet avlönades av statsmedel. Huruvida
en del av de erforderliga befattningshavarna borde uppföras på karolinska
institutets stat syntes lönenämnden tveksamt. Nämnden vore i likhet
med statskontoret närmast av den uppfattningen, att samtliga befattningar
borde inrättas på karolinska sjukhusets stat, vilket likväl icke borde
hindra, att befattningshavarna erhölle de föreslagna löneförmånerna ävensom
de befogenheter och den ställning i övrigt, som styrelsen åsyftat.
Vad härefter anginge de olika detaljerna i det föreliggande förslaget,
finge lönenämnden till en början framhålla, att nämnden icke hade något
17
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jh
att erinra mot att befattningarna såsom professor och föreståndare förenades
med samma lönevillkor som motsvarande befattningar vid karolinska
institutet. I fråga om professorsbefattningen vid radiofysiska institutionen
hade uttryckligen angivits, att föreståndaren jämväl skulle äga
åtnjuta särskilt arvode med 1,500 kronor för år. I likhet med statskontoret
ansåge sig lönenämnden icke böra framställa någon erinran mot att dylikt
arvode finge efter omorganisationen, närmast såsom ett personligt lönetillägg,
tillkomma den nuvarande föreståndaren. Beträffande föreståndaren
vid radiopatologiska avdelningen erinrade lönenämnden, att denne för närvarande
av statsmedel uppbure dels föreståndararvode med 1,500 kronor
för år, dels ock i likhet med föreståndaren vid sjukhusets patologiska avdelning
ersättning för patologiska undersökningar med högst 4,500 kronor
för år. Då frågan örn nyssnämnda ersättningar nyligen varit föremål för
statsmakternas prövning, ansåge sig lönenämnden icke böra framställa
någon erinran mot att de bibehölles jämväl i fortsättningen.
För en biträdande byråingenjör hade avsetts ett arvode av 6,000 kronor
för år. Av handlingarna i ärendet framginge ej fullt tydligt, huruvida dyrtidstillägg
skulle utgå å sagda belopp. Därest så icke skulle vara fallet,
syntes det lönenämnden sannolikt möta svårigheter att för det nämnda
arvodesbeloppet förvärva en kvalificerad befattningshavare.
Den föreslagna assistentbefattningen förefölle lönenämnden väl högt placerad,
och nämnden ville för sin del förorda, att befattningshavaren tills
vidare avlönades med ett arvode, i avvaktan på närmare erfarenhet i fråga
om de med tjänsten förenade göromålen.
Såvitt lönenämnden kunde finna, borde någon särskild redogörarbefattning
icke bli erforderlig vid ett genomförande av förslaget örn förstatligande
av forskningsavdelningarna. Förekommande kamerala arbetsuppgifter
torde i stället kunna utföras vid karolinska sjukhusets sysslomansexpedition.
Beträffande frågan örn rätt för de befattningshavare, som överfördes å
statsverkets stat, att tillgodoräkna tidigare tjänstgöring för placering i löneklass
enligt civila avlöningsreglementet ville lönenämnden erinra, att dylikt
tillgodoräknande numera icke plägade förekomma. Enligt lönenämndens
mening borde inplaceringen i löneklass ske på så sätt, att vederbörande
hänfördes till den löneklass, i vilken lönen närmast överstege den avlöning
han tidigare ägt uppbära.
De ifrågasatta besparingsåtgärderna, innefattande bland annat förslag
om att vissa befattningar tills vidare skulle uppehållas på förordnande
m. m., föranledde icke någon erinran från lönenämndens sida.
I anledning av de avgivna yttrandena har ordföranden i nämnden för
forskningsavdelningarna, professorn Gösta Forssell, i särskilda promemorior
anfört bland annat följande:
Direktionen flir karolinska sjukhuset hade framhållit, att institutionernas
föreståndare i händelse av bifall till framställningen örn deras placering
på karolinska institutets stat borde åläggas att, i vad på deni ankomme,
fullgöra samtliga de arbetsuppgifter, som kunde erfordras för karolinska
sjukhusets räkning.
Jubileumsfonden torde för sin del kunna godkänna ett sådant åliggande
endast under förutsättning, att det arbete, som ålades föreståndarna, icke
ginge utanför ramen för den för närvarande mellan Kungl. Majit och lero
Bihang
lill riksdagens ;protokoll 191/1. 1 sami. Nr 7/f. 2
18
Kungl. May.ts proposition Nr 7Jt.
nan å ena sidan och styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen
å den andra gällande överenskommelsen med hänsynstagande till den utvidgade
verksamhet, som förutsattes i jubileumsfondens plan för omorganisationen.
Jubileumsfondens uppgift att, sedan bidrag till de olika jubileumsklinikerna
lämnats, befrämja det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomarna
i landet, vilket jämväl avsåge anslag till jubileumsklinikens forskningsavdelningar,
tilläte icke jubileumsfonden att frångå i nämnda överenskommelse
fastställda bestämmelser beträffande föreståndarnas arbetsuppgifter.
Beträffande medicinalstyrelsens yttrande angående vissa befattningshavares
lönegradsplacering framhölles, att kompetensfordringarna på de
bägge laboratorerna, som uppförts i lönegraden A 28, på grund av önskvärdheten
av full vetenskaplig kompetens vore avsevärt mycket högre
än på förste byråingenjören. Sålunda fordrades för laboratorerna en kompetens
vida överstigande en lektors, nämligen förutom filosofie doktorsgrad
långvarig erfarenhet inom medicinsk strålningsfysik. För att överhuvudtaget
äga möjlighet att framdeles finna ersättare till de nuvarande
befattningshavarna torde placering i lönegraden A 28 vara oundgängligen
nödvändig, i synnerhet om man toge hänsyn till att semestertiden i realiteten
kunde anses vara 3 ä 4 månader per år för en lektor mot högst 2
månader för de föreslagna laboratorerna. För befattningen som förste byråingenjör
hade doktorsgrad icke ansetts erforderlig och kortvarigare erfarenhet
inom röntgenfysik förutsatts. Dessutom hade man tänkt sig, att
förste byråingenjören lämpligen borde kunna i sin tjänst meritera sig för
och senare söka någon av laboratorsbefattningarna.
Beträffande de nuvarande innehavarna av dessa befattningar finge dessutom
framhållas, att de för kontrollarbetet hittills erhållit ett årligt extra
arvode på omkring 2,000 kronor samt att en stor del av de i organisationsplanen
inräknade undersökningarna hittills utförts såsom privata, tillfälliga
uppdrag. I realiteten torde de bägge nuvarande laboratorernas inkomster
enligt förslaget komma att sänkas med minst 1,000 kronor. Någon
ytterligare sänkning av deras lön efter långvarig anställning torde därför
icke böra ifrågakomma.
Av utredningen beträffande den radiofysiska forskningsavdelningen framginge
måhända ej med tillräcklig tydlighet det föreslagna kanslibiträdets,
tillika registrator och redogörare, åligganden. Hon skulle bland annat registrera
inkommande ärenden samt utställa räkningar beträffande kontrollverksamheten,
vilket fordrade betydligt större specialkunskaper än de, som
kunde förutsättas hos ett vanligt kanslibiträde, ty med den begränsade
personal, som föreslagits för den radiofysiska institutionen, komme kraven
på kunskap och omdömesförmåga vid ifrågavarande arbeten att få lov att
ställas jämförelsevis höga. Vid debiteringen av avgifter måste sålunda specialkännedom
örn de utförda arbetenas art i många fall förutsättas för att
icke föreståndaren eller avdelningsföreståndarna måste ingripa även i ifrågavarande
göromål. För närvarande hade jubileumsfonden i sin tjänst en för
arbetet kompetent och erfaren person, vilkens löneförmåner trots extra
arvode från kontrollverksamheten dock icke motsvarade mer än ungefär
lönegraden A 6. Vid en eventuell nytillsättning av befattningen torde man
emellertid få räkna med, att en kompetent kraft ej kunde erhållas för
lägre lön än lönegraden A 9.
Lönenämnden hade föreslagit, att det särskilda arvodet till föreståndaren
19
Kungl. Majlis proposition Nr 7/,.
för den radiofysiska institutionen skulle utgå som personligt lönetillägg.
Härtill kunde framhållas att föreståndarbefattningen med hänsyn till omfattningen
av det kontrollarbete, som skulle bedrivas vid institutionen,
icke torde medgiva samma förmåner beträffande fri vetenskaplig forskning
som en ordinarie professur i fysik vid rikets universitet och högskolor.
Örn man för framtiden skulle kunna erhålla kompetent arbetskraft, som
kunde hålla institutionens vetenskapliga verksamhet på en hög standard
och samtidigt leda den omfattande kontrollverksamheten på ett tillfredsställande
sätt, torde därför ett tilläggsarvode, som gjorde befattningen i
ekonomiskt avseende något bättre ställd än en befattning såsom professor
i fysik vid läroanstalt, vara nödvändigt. Ett dylikt arvode vore även lämpligt
för att föreståndaren till förmån för det vetenskapliga arbetet skulle
kunna avstå från privata, tillfälliga arbeten.
Lönenämndens anmärkning beträffande biträdande byråingenjörens arvode
vore befogad. På grund av ökningen av antalet röntgenanläggningar
under de senaste åren uppstode en inkomstökning för statsverket utöver
vad som tidigare beräknats, varigenom kostnaden för ett dyrtidstillägg
å biträdande byråingenjörens arvode torde kompenseras.
Beträffande lönenämndens anmärkning mot den föreslagna assistentbefattningens
lönegradsplacering kunde framhållas, att denna befattning
tillsattes vid radiumhemmets fysiska laboratorium redan år 1926, och hade
sedan dess innehafts av den person, som föreslagits för platsen därest omorganisationen
skulle komma att genomföras. Assistentens arbetsuppgifter
hade sedan år 1927 varit väl fixerade och därefter icke undergått annan
förändring än att arbetsmängden väsentligen ökats. Befattningshavaren
deltoge sålunda sedan år 1927 i samtliga arbeten för terapikontrollverksamheten.
för vilket 6—7 månader årligen för närvarande helt toges i
anspråk. Härutöver deltoge assistenten i arbeten å radiumhemmet under
sammanlagt cirka 2 månader av året och vid vetenskapliga arbeten å radiofysiska
institutionen 1—2 månader om året. På grund av mångårigt arbete
med radium och röntgen åtnjöte denne befattningshavare i förslaget angivna
2 månaders årlig semester. Förslaget att avlöna assistenten med ett
arvode i avvaktan på närmare erfarenhet i fråga om de med tjänsten
förenade göromålen syntes sålunda icke motiverat.
Vid en så ytterst speciell verksamhet, som här avsåges, vore en av de
väsentliga svårigheterna att erhålla kompetent arbetskraft för sådana delar
av arbetet, som fordrade stor erfarenhet men ej något större mått av teoretiska
kunskaper. Som exempel å arbeten, som fordrade en assistent med
dessa kvalifikationer, kunde nämnas: uppställning och inkoppling av ömtåliga
instrument för strålningsmätningar eller anordningar för högspänningsmätningar,
samt verkställande av observationer å mätinstrument, ofta
under på grund av strålning och högspänning för både personal och instrument
riskfyllda förhållanden. För dylika arbeten vore en inom specialområdet
rutinerad person oundgängligen nödvändig, och det löpande arbetets
regelmässiga fullföljande torde komma att äventyras, örn anställningsförhållandena
bleve sådana, att man måste räkna med de betydande
olägenheter, som ofia återkommande personbyten medförde.
Det syntes därför i förevarande fall vara av behovet påkallat att såsom
föreslagits inrätta en fast befattning i lönegraden A 14 med sådana kompetensfordringar,
att en person med långvarig praktisk erfarenhet kunde
Departe
mentschefen.
20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 7 4.
erhållas för befattningen. Denna erfarenhet borde helst vara förvärvad
genom tjänstgöring vid den radiofysiska institutionen.
Då assistenten skulle medverka i de arbeten, genom vilka statsverkets
inkomster för kontrollverksamheten skulle erhållas, torde här framförda
synpunkter böra tillmätas väsentlig betydelse, därest icke denna i och för
sig viktiga del av institutionens arbetsuppgifter skulle äventyras.
Lönenämnden hade som sin mening framhållit, att inplacering i löneklass
borde ske så att vederbörande hänfördes till den löneklass, i vilken lönen
närmast överstege den avlöning han tidigare ägt uppbära. För den radiofysiska
institutionens vidkommande skulle detta i en del fall medföra
uppenbara orättvisor. På grund av det ogynnsamma ränteläget hade de
medel, som kunnat årligen reserveras för driften av forskningsavdelningarna,
väsentligen understigit vad man tidigare beräknat (40,000—50,000
kronor i stället för 70,000 kronor). På grund härav hade, för att undvika
att för driften nödvändig personal måste uppsägas, lönerna begränsats så
mycket som möjligt. Personalen hade med förståelse för svårigheterna funnit
sig häruti, varvid man även beaktat, att jubileumsfondens lönestat
under forskningsavdelningarnas hittillsvarande verksamhetstid haft provisorisk
karaktär, delvis på grund av de planer på omorganisation, som nu
förelåge och under denna tid utarbetats.
Framhållas borde även, att för en del befattningshavare en övergång i
statstjänst bomme att medföra en icke oväsentlig inkomstminskning genom
att arbeten, som hittills utförts mot särskild ersättning, nu vore avsedda
att inordnas i institutionens verksamhet, varigenom vissa löneförmåner
komme att bortfalla. Att i detalj bedöma vad som i varje fall vore rättvist
och skäligt torde vara utomordentligt svårt, men i varje fall syntes det
mindre lämpligt att använda den av lönenämnden föreslagna principen för
inplacering i löneklass.
I jubileumsfondens utredning beträffande den radiofysiska institutionen
hade tjänstårsberäkning föreslagits böra ske från den tid, när vederbörande
varit anställd två år vid radiumhemmets fysiska laboratorium eller jubileumsklinikens
radiofysiska forskningsavdelning. För att emellertid åstadkomma
en rättvis och skälig löneklassplacering och samtidigt beakta lönenämndens
utlåtande hade under hänsynstagande till de olika för bedömandet
av ifrågavarande problem föreliggande omständigheterna nytt förslag
till löneklassplacering upprättats (jfr handlingarna i ärendet).
De båda till Konung Gustaf V:s jubileumsklinik hörande forskningsavdelningarna
äro dels sjukhusinstitutioner, oundgängliga i karolinska
sjukhusets och särskilt radiumhemmets verksamhet, dels självständigt
arbetande forskningsavdelningar med uppgift att främja det vetenskapliga
studiet av kräftsjukdomarna. Den svulstpatologiska forskningsavdelningen
utför histologiskt-diagnostiska undersökningar för radiumhemmets
räkning, den radiofysiska svarar för kontrollen av apparaturen vid radiumhemmet
och användningen av denna apparatur samt står till förfogande
för karolinska sjukhusets övriga röntgenterapeutiska och röntgendiagnostiska
avdelningar ävensom för vissa andra av landets sjukvårdsinrättningar.
Avdelningarnas forskningsarbete kommer i främsta rummet radiumhemmet
och karolinska sjukhuset i övrigt till godo men är till gagn även för de
21
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 7 4.
andra sjukvårdsanstalter, där radium- eller röntgenterapi bedrives. Vid
avdelningarna meddelas specialundervisning för de läkare, som äro anställda
vid radiumhemmet eller där tjänstgöra.
Enligt gällande överenskommelse mellan Kungl. Majit och kronan samt
styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen uppdelas de av forskningsavdelningarnas
verksamhet föranledda utgifterna enligt vissa grunder
mellan statsverket och jubileumsfonden. En del av befattningshavarna
äro anställda av staten, andra åter — däribland föreståndarna — av
jubileumsfonden. Denna uppdelning av ansvaret för avdelningarnas ekonomi
och personal har, såsom av det föregående framgår, medfört olägenheter.
Då härtill kommit, att den ekonomiska grunden för avdelningarnas verksamhet
numera icke är tillräckligt säker och starka skäl befunnits tala
för att den radiofysiska avdelningen ålägges lagstadgad skyldighet att
utöva tillsyn över radiologiskt arbete i vårt land, har jubileumsfondens
styrelse förordat, att forskningsavdelningarna omvandlas till statsinstitutioner.
Förslaget innebär, att staten ikläder sig kostnaderna för avdelningarnas
verksamhet, till den del dessa kostnader ej bestridas av inflytande ersättningar
för kontroll av radiologiskt arbete, och att jubileumsfonden och
cancerföreningen sålunda skiljas från ansvaret för de med forskningsverksamheten
förenade löpande utgifterna. Emellertid förutsättes, att fonden
och föreningen skola från den s. k. Forsgrénska fonden lämna årliga anslag
till det vetenskapliga arbetet och att statsövertagandet skall ske under
sådana former, att staten genom av jubileumsfonden tillskjutna engångsbelopp
erhåller ersättning för de på grund av förstatligandet ökade nettokostnaderna
för statsverket. Enligt förslaget skall sålunda jubileumsfonden
såsom kompensation för den genom svulstpatologiska institutionens
förstatligande uppstående ökningen med omkring 25,000 kronor av statsverkets
årskostnader till Kungl. Majit och kronan överlämna ett belopp av
625,000 kronor. Den årliga kostnaden för den radiofysiska institutionen
har enligt det föregående beräknats till 131,200 kronor, innebärande en
utgiftsökning för statsverket av 108,500 kronor. Då emellertid avgifterna
för kontrollverksamheten beräknats till 90,500 kronor, kommer ökningen
av statsverkets utgifter att stanna vid 18,000 kronor. Såsom kompensation
härför skall jubileumsfonden enligt förslaget till Kungl. Majit och
kronan överlämna ett belopp av 450,000 kronor.
Statskontoret har ansett den ifrågasatta överenskommelsen mellan statsverket
och jubileumsfonden samt förslaget i övrigt vara så avvägt, att
anledning knappast syntes föreligga att av statsfinansiella skäl motsätta
sig detsamma.
Det föreliggande förslaget avgavs i november 1939. Sedan dess ha de
ökade kostnaderna för rörligt tillägg och dyrtidstillägg medfört en höjning
av de i förslaget beräknade lönekostnaderna och följaktligen en rubbning
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J+.
av den jämvikt mellan jubileumsfondens engångsersättning och den årliga
utgiftsökningen för statsverket, som i förslaget eftersträvats. Efter framställning
under liand av mig lia styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen
undersökt möjligheterna att återställa denna jämvikt på grundval
av de i november 1940 rådande löneförhållandena. Såsom av handlingarna
i ärendet framgår, ha styrelserna beräknat, att lönekostnaderna
för de befattningshavare, som enligt förslaget skola övergå i statstjänst
eller nyanställas, genom levnadskostnadsstegringen höjas med 8,940 kronor.
Enligt ett av styrelserna i november 1940 fattat beslut skall denna
merutgift kompenseras dels därigenom, att cancerföreningen till statsverket
överlämnar ett kontant belopp av 45,000 kronor, dels genom att cancerföreningens
Forsgrénska fond tills vidare övertager vissa till 6,640 kronor
beräknade lönekostnader, som enligt det ursprungliga förslaget skulle
bestridas av statsverket, dels ock genom sänkning av löneställningen för
kanslibiträdet vid radiofysiska institutionen från lönegraden A 9 till lönegraden
A 7. Vidare förutsättes enligt samma beslut dels att cancerföreningen
skall tills vidare, utöver de tidigare angivna anslagen för vetenskapligt
arbete, lämna radiofysiska och svulstpatologiska institutionerna
ett årligt anslag av sammanlagt 2,000 kronor till materielanskaffning för
vetenskaplig forskning, dels ock att de löneutgifter, som enligt det nu
nämnda åtagandet skola tills vidare utgå av Forsgrénska fonden, överföras
till statsverkets lönestat i den män lönekostnaderna för personal i statstjänst
åter minskas till den nivå, som gällde i november 1939.
För egen del anser jag mig kunna i princip biträda förslaget i den
utformning det erhållit genom det av jubileumsfonden och cancerföreningen
i november 1940 fattade beslutet. Jag har emellertid ställt mig frågan,
om det icke vore tillräckligt att till statsinstitution omvandla endast den
radiofysiska forskningsavdelningen, som vid bifall till det i propositionen
1941: 73 framställda förslaget kommer att omhänderhava sådana särskilda
funktioner, att statsdrift framstår såsom önskvärd. Verksamheten vid den
svulstpatologiska avdelningen skulle i sådant fall under oförändrade former
ombesörjas av jubileumsfonden. Ehuru jag särskilt med hänsyn till vad
in gen jers vetenskapsakademien yttrat anser skäl tala för en sådan lösning,
har jag dock icke funnit mig böra förorda ett sådant partiellt förstatligande,
dels emedan därigenom skulle uppstå vissa rent praktiska olägenheter
vid samarbetet mellan avdelningarna och dels emedan det icke är
fullt klart, att jubileumsfonden skulle för någon längre tid kunna finansiera
den svulstpatologiska avdelningens icke minst för karolinska sjukhuset
betydelsefulla verksamhet. Jag tillstyrker därför i likhet med statskontoret
och de i ärendet i övrigt hörda myndigheterna, att såväl den
radiofysiska som den svulstpatologiska avdelningen omorganiseras till statsinstitutioner,
lämpligen från och med den 1 juli 1941. Jag förutsätter härvid,
att lagstiftning rörande ökat skydd vid radiologiskt arbete kommer
till stånd i anslutning till vad i propositionen 1941: 73 föreslagits.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jt. 23
I enlighet med jubileumsfondens åtagande torde såsom villkor för förstatligandet
böra gälla, att till Kungl. Majit och kronan överlämnas från
jubileumsfonden (025,000 + 450,000 =) 1,075,000 kronor, förutom avdelningarnas
inventarier och utrustning, och från cancerföreningen 45,000 kronor,
att av Forsgrénska fonden och cancerföreningen bestridas utgifter för
vetenskapligt arbete m. m. på sätt av jubileumsfondens styrelse angivits
samt att det genom kontrollverksamheten ökade lokalbehovet tillgodoses
genom en av jubileumsfonden bekostad tillbyggnad till radiofysiska institutionen.
Jag har icke förbisett, att de kristillägg, som enligt beslut av
1940 års urtima riksdag skola utgå till vissa av de vid forskningsavdelningarna
anställda, medföra en ökning av statsverkets årliga kostnader utöver
vad av jubileumsfondens styrelse i november 1940 beräknats, på grund
varav en ytterligare höjning av de av fonden och cancerföreningen garanterade
ersättningsbeloppen skulle kunna ifrågasättas. Då emellertid ersättningsbeloppen
torde böra bestämmas med utgångspunkt i de vid en viss
bestämd tidpunkt rådande förhållandena och den ifrågasatta regleringen av
mellanhavandet mellan statsverket, fonden och föreningen lämnar statsverket
full rörelsefrihet för framtiden (jfr nedan), torde från statsverkets
sida icke böra resas anspråk på en ytterligare uppräkning av ersättningsbeloppen.
En omräkning av dessa ersättningar torde ej heller böra föranledas
av de jämkningar i kostnadskalkylerna, som uppstå vid bifall till de av
mig i det följande föreslagna ändringarna i jubileumsfondsstyrelsens förslag.
Vad förslagets detaljer beträffar, må följande anföras:
Förslaget förutsätter, att vissa av forskningsavdelningarnas befattningshavare
skola med hänsyn till deras forsknings- och undersökningsuppgifter
upptagas på karolinska institutets och de övriga på karolinska
sjukhusets stat. Statskontoret har i anslutning till vissa av direktionen över
karolinska sjukhuset anförda synpunkter förordat, att samtliga tjänster
skola uppföras på karolinska sjukhusets stat under en särskild avdelning.
Då forskningsavdelningarna avses skola inordnas under karolinska institutet
som dess institutioner men samtidigt kvarstå som delar av jubileumskliniken,
har jag för egen del funnit övervägande skäl tala för det av
jubileumsfondens styrelse framställda förslaget. Jag utgår emellertid från
att avdelningarna i administrativt hänseende helt anslutas till karolinska
sjukhuset och att den nämnd, som skall reglera och öva tillsyn över samarbetet
mellan radiumhemmet och forskningsinstitutionerna, skall taga befattning
endast med frågor, som äga samband med forskningsverksamheten.
Då redan enligt de nu gällande bestämmelserna, vilka i denna del
icke torde böra ändras, jubileumsfondens styrelse äger utse en representant
att såsom ledamot deltaga i direktionens flir karolinska sjukhuset
överläggningar och beslut i ärenden, som beröra jubileumskliniken, torde
det icke vara behövligt att, såsom jubileumsfondsstyrelsen föreslagit,
24
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jh
komplettera direktionen med en representant för fysisk forskning. Däremot
har jag intet att erinra mot att i direktionen beredes plats för en representant
för medicinalstyrelsen, som enligt vad i propositionen 1941:73
förutsatts skall fungera som chefsmyndighet beträffande kontrollverksamheten.
Denne representant bör äga deltaga i direktionens överläggningar
i ärenden, som beröra denna kontrollverksamhet, med rätt att få avvikande
mening antecknad till direktionens protokoll.
Enligt förslaget skola föreståndarbefattningarna omvandlas till professurer
i svulst- och strålpatologi samt i medicinsk strålningsfysik och en ordinarie
tjänst som laborator i svulst- och strålpatologi inrättas i stället för
den nuvarande assistentbefattningen på karolinska sjukhusets stat. Lärarkollegiet
vid karolinska institutet ävensom kanslersämbetet lia funnit beteckningen
radiopatologi för professuren och laboratorst jönsten i svulstoch
strålpatologi mer adekvat och ha vidare föreslagit, att beteckningen
medicinsk strålningsfysik utbytes mot radiofysik. Jag anser mig böra
ansluta mig till lärarkollegiets och kanslersämbetets mening. I överensstämmelse
härmed torde forskningsinstitutionerna böra benämnas radiopatologiska
respektive radiofysiska institutionen.
Jubileumsfondsstyrelsen har föreslagit, att de båda ifrågavarande professorerna
skola äga rätt till säte och stämma i karolinska institutets lärarkollegium
i likhet med institutets övriga professorer men utan skyldighet
för dem att deltaga i handläggningen av andra ärenden än sådana, som beröra
de egna institutionerna. Enligt lärarkollegiets uppfattning böra
nämnda professorer icke vara ordinarie medlemmar av kollegiet. Kanslersämbetet
har däremot tillstyrkt det av jubileumsfondens styrelse framställda
förslaget. Jag ansluter mig till kanslersämbetets uppfattning och förutsätter,
att Kungl. Maj:t skall äga utfärda närmare bestämmelser i anslutning till
sistnämnda förslag. Enligt jubileumsfondsstyrelsens förslag skola de nuvarande
innehavarna av föreståndartjänsterna utan ansökan kallas till innehavare
av professurerna. Då lärarkollegiet och kanslersämbetet icke framställt
erinran häremot, biträder jag förslaget och har för avsikt att senare,
därest riksdagen bifaller förslaget om forskningsavdelningarnas omorganisation,
föreslå Kungl. Majt att utnämna Sievert och Reuterwall till professorer
i radiofysik respektive radiopatologi vid karolinska institutet från och
med den 1 juli 1941.
Den i framställningen förordade personalorganisationen har i stort sett
lämnats utan erinran i de i ärendet avgivna yttrandena. Även jag anser
mig kunna i huvudsak biträda förslaget i dessa delar. Såsom i förslaget
förutsatts, bör icke personalorganisationen — liksom ej heller de anslagsmedel,
som ställas till förfogande — vara för statsverket för framtiden
i detaljerna eller till beloppen bindande. Staten bör äga rätt att, på sätt
sker med andra likartade anslag till vetenskaplig forskning, ändra personalorganisationen
samt höja eller sänka anslagsmedlen i den mån anled
-
25
Kungl. Marits proposition Nr 7Jh
ning härtill befinnes föreligga. I anslutning härtill får jämväl förutsättas,
att de löneutgifter, som enligt det av jubileumsfondens styrelse i november
1940 fattade beslutet skola tills vidare bestridas av Forsgrénska fonden,
övertagas av statsverket i den mån lönekostnaderna för personal i statstjänst
åter minskas till den nivå, som gällde i november 1939, och i den
mån dessa löneutgifter prövas vara av behovet påkallade. Anmärkas bör
vidare, att de för kontrollverksamheten avsedda befattningarna torde böra,
på sätt direktionen för karolinska sjukhuset anfört, tillsättas först i den
mån oundgängligt behov av befattningarna visas föreligga.
Enligt förslaget skola med befattningarna som professor och föreståndare
förenas samma löneförmåner, som tillkomma professor vid karolinska
institutet, och professorn i radiofysik i egenskap av institutionsföreståndare
äga härutöver uppbära ett årligt arvode av 1,500 kronor, eller samma arvode
som överläkare vid karolinska sjukhuset. Från myndigheternas sida har ej
framställts annan erinran häremot än att statskontoret och allmänna lönenämnden
uttalat sig för att arvodet erhåller karaktär av personligt lönetillägg.
Något motsvarande arvode för professorn i radiopatologi har jubileumsfondens
styrelse icke upptagit. Enligt handlingarna i ärendet har
förutsatts, att ersättning till denne professor för patologisk-histologiska
undersökningar skall bestridas av patientavgifter. Såsom allmänna lönenämnden
påpekat, uppbär emellertid föreståndaren för radiopatologiska
avdelningen numera dels föreståndararvode med 1,500 kronor för år, dels
ock i likhet med föreståndaren vid sjukhusets patologiska avdelning ersättning
för patologiska undersökningar med högst 4,500 kronor för år. För
egen del biträder jag förslaget i vad det avser professorernas löneställning.
Vad åter angår de ifrågasatta särskilda arvodena, torde i enlighet med lönenämndens
förslag de ersättningsbelopp, som nu utgå till föreståndaren för
radiopatologiska avdelningen, böra jämväl i fortsättningen bibehållas. Då
med befattningen som föreståndare för radiofysiska institutionen torde böra
förenas samma föreståndararvode som tillkommer föreståndaren för radiopatologiska
institutionen, vill jag biträda det från jubileumsfondens sida i
denna del framlagda förslaget.
Allmänna lönenämnden har befarat, att svårigheter skola möta att för
ett arvode av 6,000 kronor för år förvärva kvalificerad innehavare av befattningen
såsom biträdande byråingenjör och har antytt möjligheten av
att detta arvode förenas med dyrtidstillägg. I avbidan på närmare erfarenhet
i det av lönenämnden angivna hänseendet torde emellertid föreliggande
förslag böra nu biträdas. I enlighet med numera tillämpade principer
bör på arvodet i fråga icke utgå dyrtidstillägg.
Lönenämnden har vidare förordat, att befattningen som assistent vid
radiofysiska institutionen tills vidare avlönas med arvode i avvaktan på
närmare erfarenhet i fråga om de med tjänsten förenade göromålen. Då
den i anledning av remissyttrandena avgivna promemorian ger vid han
-
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J+.
den, att sadan erfarenhet redan föreligger, och jag icke funnit anledning
till erinran mot jubileumsfondsstyrelsens förslag, förordar jag, att nämnda
befattningshavare placeras i lönegraden A 14.
Enligt föreliggande förslag skulle en nu på karolinska sjukhusets stat
uppförd befattning i lönegraden A 7 som tekniskt biträde ersättas med
en befattning i lönegraden A 11 som föreståndarinna för preparationsarbeten,
till vilken skulle överflyttas den nuvarande av jubileumsfonden avlönade
föreståndarinnan för sådana arbeten. Lönen till sistnämnda befattningshavare
motsvarar enligt utredningen i ämnet ungefärligen lönegraden
All. Såsom av det följande kommer att närmare framgå (sid. 34),
har direktionen för karolinska sjukhuset uttalat sig för en omorganisation
av föreståndarinnepersonalen vid jubileumskliniken. Med hänsyn härtill
finner jag det icke lämpligt, att en ordinarie föreståndarinnebefattning
i lönegraden A 11 upprättas för radiopatologiska forskningsinstitutionen.
Jag föreslår, att den nuvarande befattningen som tekniskt biträde
bibehålies samt att den befattningshavare, som nu är anställd på jubileumsfondens
stat, erhåller ersättning i form av personligt lönetillägg för
den löneminskning, hon åsamkas, därest hon överflyttas på den ifrågavarande
befattningen som tekniskt biträde. Denna ersättning torde Kungl.
Majit få framdeles efter erforderlig utredning bestämma. Ersättningen
torde lämpligen böra bestridas från vederbörande anslagspost till avlöningar
till ordinarie tjänstemän.
Jubileumsfonden har föreslagit, att vid radiofysiska institutionen inrättas
en befattning i lönegraden A 9 som kanslibiträde, tillika registrator
och redogörare. Medicinalstyrelsen har uttalat tvekan, huruvida de uppgifter,
som skulle åvila innehavaren av denna befattning, kunna motivera
en så hög lönegrad som den i framställningen förordade. Statskontoret
har utgått från att dessa uppgifter kunna omhänderhavas av sjukhusets
sysslomanskontor, vars arbetskrafter, örn så erfordras, i sådant fall borde
förstärkas med icke-ordinarie befattningshavare i lägre lönegrad. Allmänna
lönenämnden har framfört liknande synpunkter. För egen del har jag med
hänsyn till vad i förutnämnda promemoria anförts icke velat motsätta
mig inrättandet av en sådan tjänst vid radiofysiska institutionen. Intill
dess närmare erfarenhet vunnits rörande de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna,
torde dock befattningen böra erhålla extra ordinarie karaktär.
Lämpligen bör tjänsten tills vidare betecknas såsom kameralbiträde och
hänföras till 8 lönegraden.
Lönenämndens uppfattning rörande frågan om rätt för de befattningshavare,
som överföras i statstjänst, att för löneklassplacering tillgodoräkna
tidigare tjänstgöring, anser jag mig böra biträda. I likhet med lönenämnden
förordar jag vidare, att de befattningar, som enligt framställningen
skola tills vidare uppehållas på förordnande, under denna tid förenas med
de löneförmåner, som i framställningen föreslagits. På dessa löneförmåner
27
Kungl. Majlis ''proposition Nr 7''Jj.
bör dyrtidstillägg icke utgå. Frågan om de särskilda semesterförmåner,
som kunna befinnas böra tillkomma befattningshavare vid radiofysiska
forskningsinstitutionen, liksom även frågan örn tillgodoräknande i pensionshänseende
av tidigare tjänstgöring, torde i andra sammanhang komma att
upptagas av chefen för finansdepartementet.
I övrigt finner jag mig böra förorda den föreslagna personalorganisationen
och den för befattningshavarna ifrågasatta löneställningen. Jag utgår
från att de vid institutionerna anställda befattningshavarna skola vara
skyldiga att utan särskild ersättning meddela den undervisning för karolinska
institutets räkning, som ålägges dem. På sätt direktionen för karolinska
sjukhuset föreslagit böra dessa befattningshavare jämväl vara skyldiga
att fullgöra de arbetsuppgifter, som erfordras för karolinska sjukhusets
räkning. Självfallet får härvid förutsättas, att sådana arbetsuppgifter
icke åläggas institutionernas föreståndare, att institutionernas övriga
verksamhet därav lider avbräck.
Jämväl kostnadsberäkningarna biträder jag med de ändringar, som framgå
av vad av mig nu anförts och under iakttagande att — i enlighet med
jubileumsfondens och cancerföreningens i november 1940 fattade beslut —
anslagsmedel ej beräknas för amanuens vid radiopatologiska institutionen
(3,000 kronor), medicinsk expert vid radiofysiska institutionen (1,000 kronor)
samt arvoden till tillfälliga biträden vid sistnämnda institution (2,400
kronor). Dessa kostnader skola enligt beslutet bestridas av medel från Forsgrénska
fonden. På sätt statskontoret framhållit böra inflytande kontrollavgifter
tillgodoföras en särskild titel på riksstatens inkomstsida. Förslag
härom torde i annat sammanhang få föreläggas riksdagen.
Därest riksdagen bifaller det av mig förordade förslaget, torde den nu
gällande överenskommelsen mellan Kungl. Majit och kronan samt jubileumsfonden
och cancerföreningen böra ersättas med ny överenskommelse,
som av Kungl. Majit träffas med fondens och föreningens styrelser i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av mig i det föregående anförts. Det
torde få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av direktionen för
karolinska sjukhuset härutinnan fatta beslut samt meddela de närmare
bestämmelser i övrigt, som erfordras för förslagets genomförande.
3. Översyn av sjukhusens personalorganisation m. m.
Direktionen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 erinrat,
att Kungl. Majit anbefallt direktionen att taga i förnyat övervägande
frågan om personalorganisationen vid sjukhusen. Då karolinska sjukhusets
beläggning kunnat påbörjas fiirst vid en senare tidpunkt än ursprungligen
beräknats och sjukhuset därefter drivits endast i begränsad omfattning,
syntes emellertid de erfarenheter, som hittills vunnits i fråga örn personal
-
28
Kungl. Majlis proposition Nr 7 4.
behovet, icke giva en tillräcklig grundval för ett slutgiltigt bedömande av
personalorganisationen.
I vissa avseenden syntes dock behovet av mindre jämkningar i fråga
örn personalbehovet redan nu framträda med tillräcklig tydlighet för att
förslag i sådant avseende kunde framläggas. Direktionen kom me att i det
följande redogöra härför i samband med behandlingen av de särskilda
anslagsposter, som därav berördes. Därvid komme direktionen även att i
viss man ingå på frågor, som föranleddes av den maning till inskränkningar
i fråga om statens utgifter, som chefen för ecklesiastikdepartementet
i skrivelse den 26 juli 1940 riktat till direktionens ordförande och som
direktionen funne det vara angeläget att efterfölja i den utsträckning, som
förhållandena kunde medgiva vid de av direktionen förvaltade sjukhusen.
För utrönande av dels möjligheterna till besparingar och dels den organisation
av sjukhusens personaluppsättning, som under sjukhusens fortsatta
drift kunde visa sig mest ändamålsenlig, hade direktionen för avsikt
att, därest Kungl. Majit icke hade något att däremot erinra, vid vakans
på befattningar, som vöre uppförda på sjukhusens stat, försöksvis i den
utsträckning, som kunde befinnas möjlig, förordna vakansvikarier med
andra arbetsuppgifter än vad för befattningarna avsetts och med avlöning,
understigande eller högst uppgående till den för vederbörande befattning
gällande avlöningen. Direktionen ville emellertid framhålla, att,
då dessa sjukhus, såvitt nu kunde bedömas, komme att Tinder nästföljande
budgetår drivas i vidgad omfattning i förhållande till vad fallet varit under
det gångna budgetåret och även i viss mån bleve fallet under innevarande
budgetår, det icke syntes möjligt att undgå ökningar av anslagen till sjukhusen.
Medicinalstyrelsen har funnit vad direktionen föreslagit beträffande
vakansvikarier kunna, om det icke tillämpades med den allra största försiktighet,
förorsaka svåra rubbningar i sjukhusens verksamhet ur medicinsk
synpunkt. En självklar förutsättning för en reduktion i befattningarnas
antal och innehavarnas kapacitet (avlöning) syntes vara, att de för
vården ansvariga medicinskt sakkunniga cheferna funne den vara förenlig
med sjukvårdens tillfredsställande bedrivande.
Statskontoret har satt i fråga, örn icke sjukhusen beträffande personal
vore i viss mån överorganiserade och om icke således antalet befattningshavare
borde kunna reduceras, utan att den sjukvårdande verksamheten
därigenom äventyrades. Även örn det under mera normala statsfinansiella
förhållanden kunde anses försvarligt att giva sjukhusen en mönsterorganisation,
inom vilken utrymme gåves åt krav på en långtgående differentiering
av olika arbetsuppgifter, syntes det i nuvarande helt ändrade statsfinansiella
läge ofrånkomligt, att utan dröjsmål vittgående rationaliseringsåtgärder
vidtoges i syfte att nedbringa de mycket avsevärda statliga utgifterna
för sjukhusen. Kravet på en omedelbar översyn av personalorganisationen
syntes därför statskontoret böra bestämt upprätthållas.
Statskontoret förfogade icke över erforderlig sakkunskap för bedömande
av sjukhusorganisatoriska frågor, varför ämbetsverket icke såge sig i stånd
att anvisa möjliga besparingar. Åt direktionen syntes böra uppdragas att
29
Kungl. Majlis proposition Nr 7/h
inkomma med förslag till de besparingsåtgärder, vilka med minsta olägenhet
skulle kunna vidtagas i syfte att nedbringa statens nettokostnader för
sjukvården från det i anslagsäskandena beräknade beloppet, 4,5 miljoner
kronor, till förslagsvis det för innevarande budgetår beräknade beloppet,
3,8 miljoner kronor.
Då en minskning av antalet befattningshavare förutsatte en viss rörlighet
hos den återstående personalen, hade ämbetsverket icke något att
erinra mot att direktionen bemyndigades att å vakanta befattningar förordna
vakansvikarier med andra arbetsuppgifter än vad för befattningarna
avsetts. Statskontoret förutsatte härvid, att ersättningen till dessa vakansvikarier
i intet fall bestämdes till högre belopp än som skulle tillkomma
vederbörande jämlikt föreskrifterna i gällande avlöningsreglementen vid
förordnande å den vakanta tjänsten.
I detta sammanhang ville statskontoret erinra om den betydande disproportionen
mellan de olika kategorierna underläkare vid sjukhusen. Medan
sålunda det sammanlagda antalet tredje underläkare uppginge till endast
10, utgjorde motsvarande siffror för förste och andre underläkare 26, respektive
47. Med särskilt beaktande av den löneförbättring, som provisoriskt
tillerkänts tredje underläkarna genom beslut av 1940 års lagtima riksdag
(från lönegrad Ex 15 till lönegrad Ex 18), syntes antalet i denna underläkargrupp
böra ökas på bekostnad av de båda andra kategorierna. Detta
önskemål torde kunna tillgodoses vid uppkommande vakanser.
Då vårdplatsantalet vid karolinska sjukhusets ögonklinik efter överflyttningen
från serafimerlasarettet skulle vara ungefär detsamma som tidigare,
borde den av överflyttningen betingade ökningen av anslagen till
karolinska sjukhuset motvägas av en någorlunda jämförlig besparing å
anslagen till lasarettet. En jämförelse i detta avseende mellan avlöningskostnaderna
för sjukhusen hade utvisat en ökning i karolinska sjukhusets
stat av 148,113 kronor och en minskning i serafimerlasarettets stat av
73,140 kronor. Ögonklinikens överflyttning till karolinska sjukhuset skulle
alltså medföra mer än en fördubbling av avlöningskostnaderna. Särskilt
anmärkningsvärt syntes vara, att delposten till avlöningar till tjänstemän
å ordinarie stat vid karolinska sjukhuset skulle komma att öka med icke
mindre än i runt tal 51,000 kronor, medan besparingen å motsvarande
delpost i seraf imerlasarettets stat endast skulle uppgå till i runt tal 8,500
kronor.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet, i vars yttrande universitetskanslern
instämt, anser det nödvändigt, att det av direktionen begärda
bemyndigandet att på visst sätt förordna vakansvikarier begränsas till
sådana befattningar, som icke ha direkt med sjukvården eller undervisnings-
och forskningsverksamheten att göra, och att förändringar beträffande
andra befattningar endast få ske efter Kungl. Maj:ts prövning.
Med anledning av vad statskontoret anfört har direktionen framhållit,
att den för budgetåret 1941/42 beräknade ökningen av nettokostnaderna
så gott som helt föranleddes av dels den ökning av kostnaderna för garnisonssjukvården,
som orsakades av den förstärkta försvarsberedskapen och
som icke uppvägdes av någon inkomstökning, dels don kostnadsökning, som
statsmakternas beslut örn ibruktagandet av karolinska sjukhusets psykiatriska
klinik och ögonklinik medförde och som — vad anginge den psy
-
30
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.
katriska kliniken — endast i jämförelsevis obetydlig utsträckning uppvägdes
av inkomstökning, dels ock den planerade utvidgningen av serafimerlasarettets
neurokirurgiska klinik.
Något, som i betydande grad varit ägnat att ge en ogynnsammare bild
av det ekonomiska resultatet av karolinska sjukhusets verksamhet än vad
s°m motsvarade verkliga förhållandet, vore den omständigheten, att någon
ersättning icke tillkomme sjukhuset för garnisonssjukvården. I propositionen
1930: 232 hade förutsatts, att för de på sjukhusets garnisonsavdelningar
intagna patienterna skulle erläggas ersättning för den verkliga vårdkostnaden.
Enligt propositionen nr 206 till 1939 års lagtima riksdag hade
emellertid sådan ersättning icke ansetts böra upptagas, då den omständigheten,
att nettoresultatet av sjukhusets verksamhet därigenom bomme att
te sig ogynnsammare än örn sjukhuset bokföringsmässigt erhållit ersättning,
ej synts böra tillmätas avgörande betydelse. Den militära sjukvården
hade på grund av rådande förhållanden tagit en avsevärt större andel i
sjukhusets verksamhet än vad från början beräknats. Om det skulle anses,
att ökningen av nettokostnaderna för karolinska sjukhusets drift vore alltför
hög, syntes det kunna tagas under förnyat övervägande, huruvida ej
ersättning borde utgå från fjärde huvudtiteln för garnisonssjukvården.
Den omfattning, vari militär sjukvård meddelades vid sjukhuset med
medel, utgående av anslag under åttonde huvudtiteln, innebure en överflyttning
till sistnämnda huvudtitel av utgifter, som rätteligen tillhörde
fjärde huvudtiteln, i avsevärt större omfattning än vad som torde ha beräknats,
då denna fråga underställts 1939 års lagtima riksdag. För att riksstaten
skulle ge en riktig bild av kostnadsfördelningen mellan huvudtitlarna
syntes ersättning för dessa utgifter böra utgå av anslag under fjärde
huvudtiteln på sätt som förutsatts av 1930 års riksdag. Ersättningsbeloppen
kunde uppskattas till omkring 1,000,000 kronor. Örn detta belopp upptoges
såsom inkomst av uppbördsmedel under sjukhusets omkostnadsanslag,
skulle anslagets nettobelopp kunna i motsvarande grad nedsättas.
Direktionen skulle snarast möjligt låta verkställa en allmän översyn av
personalorganisationen vid sjukhusen. Redan nu ville emellertid direktionen
meddela, att rådande onormala förhållanden beträffande sjukvården
under tiden för beredskapstjänstgöringen ej möjliggjort ett rationellt
utnyttjande av tillgängliga läkare och sjuksköterskor vid sjukhusen
för den egentliga sjukvårdens och undervisningens behov därstädes. Direktionen
ville också erinra därom, att den fastställda sjukvårdsorganisationen
ännu icke kunnat i något hänseende fullt tillämpas. Den nyanskaffade
utrustningen vid karolinska sjukhuset hade ej inom alla delar av sjukhuset
kunnat fullt tagas i bruk utan vore delvis under utprovning och
installation. Vid serafimerlasarettet åter hade under innevarande år, bland
annat på grund av Kungl. Maj:ts beslut örn mottagande därstädes av finska
krigsinvalider, normala förhållanden i fråga örn verksamheten ej varit
rådande. De tillfälliga anordningar, som där i anledning härav måst träf
-
31
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 7/t.
fas, hade först helt nyligen kunnat helt avvecklas. En prövning av personalorganisationen
måste, så vitt direktionen kunde finna, grunda sig på
någorlunda normala förhållanden. Direktionen ansåge sig också böra framhålla,
att direktionens arbetsbörda varit och fortfarande vore synnerligen
betungande, samt att många stora och viktiga frågor måst undanskjutas
på grund av bristande möjlighet att med tillgängliga arbetskrafter medhinna
undersökningar och utredningar, som för sjukhusets verksamhet och
organisation vore av vital betydelse.
Statskontoret hade i olika sammanhang gjort gällande, att direktionen
borde kunna anvisa åtskilliga nya vägar för vinnande av besparingar. Utan
att vilja bestrida nödvändigheten av att inom direktionens verksamhetsområde
en sträng sparsamhet särskilt under nu rådande förhållanden iakttoges
och möjliga inskränkningar vidtoges, ville direktionen betona, att det
här vore fråga om att söka bereda sjuka människor möjlighet att återvinna
hälsa och krafter, något som man i detta land sedan länge betraktat som
en av samhällets viktigaste angelägenheter. Vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet utbildades dessutom omkring hälften av Sveriges läkare,
och direktionen kunde icke taga på sitt ansvar att föreslå åtgärder, som
direkt måste sänka den svenska läkarutbildningens standard.
Vidare ville direktionen erinra därom, att direktionen vore skyldig följa
gällande författningsbestämmelser. Direktionen hade med glädje kunnat
konstatera, att under de besvärliga förhållanden på sjukvårdens område, som
rått under detta år — med den ofta ringa tillgången på läkare och sjukvårdspersonal
— befattningshavare därstädes i stor utsträckning tillfälligtvis
ställt sig till förfogande för att utföra även sådant arbete, vilket
icke kunnat åläggas dem, samt att sjuksköterskor och annan personal, vars
antal redan vore reducerat i förhållande till vad direktionen ursprungligen
föreslagit, i ett icke ringa antal fall i de sjukas intresse utsträckt sin tjänstgöring
vida utöver den tid, de enligt fastställda arbetsplaner haft skyldighet
att arbeta. Att emellertid kräva sådan utsträckt tjänstgöring även
framdeles med åsidosättande av numera gällande bestämmelser rörande
sjukvårdspersonalens tjänstgöringsförhållanden och arbetstid, ansåge direktionen
icke möjligt.
Direktionen hade också att följa av Kungl. Maj:t och riksdagen godkända
avtal.
Sjukvården vid de under direktionen lydande sjukhusen vore till stor
del av speciell natur och krävde särskild sakkunskap. Det kunde under
sådana förhållanden icke undgås att kraven hiir måste ställas högre än på
åtskilliga andra håll samt att dessa sjukhus i utgiftshänseende ställde sig
avsevärt dyrare än andra sjukhus i landet. Från Stockholms stad och
Stockholms läns representanter hade också vid flera tillfällen med skärpa
framhållits, att de förpliktelser, som staten iklätt sig gentemot staden
och landstinget måste fullgöras, i all synnerhet som staden och landstinget
åtagit sig att bidraga till sjukhusens uppförande och även för sin del fullgjort
dessa åtaganden. Även i fråga örn den pol ikliniska verksamheten vid
serafimerlasarettet gällde en överenskommelse med Stockholms stad rörande
denna verksamhets framtida uppehållande.
Beträffande nedflyttningen av vissa andre underläkare till tredje underläkare
med avlöning numera i lönegraden Ex 18 ville direktionen framhålla,
att detta spörsmål sammanhängde med den utredning, som anför
-
32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
trötts hälso- och sjukvårdssakkunniga. Direktionen avvaktade resultatet
av denna utredning.
I fråga om ögonklinikens överflyttning erinrades, att personal vid ögonpolikliniken
på serafimerlasarettet kvarstannade för bestridande av den
inre verksamhet, som där skulle fortgå. Dess avlöning inginge i serafimerlasarettets
stat med 10,739 kronor. Även anmärktes, att 5,400 kronor, som
från karolinska institutets avlöningsstat (amanuensarvoden) gottgjorts
serafimerlasarettet, icke gottgjordes karolinska sjukhuset. Den del av serafimerlasarettets
s. k. avlösningspersonal (nattsköterskor m. fl.), som tjänstgjort
på ögonkliniken, skulle fortfarande behövas på grund av kirurgiska
och neurologiska klinikens utvidgning. Avlöningskostnaden för denna personal
utgjorde 18,953 kronor. Till det beträffande serafimerlasarettet anförda
beloppet — 73,140 kronor — borde sålunda läggas de nämnda beloppen.
Summan — 108,232 kronor — utgjorde det belopp, som rätteligen
borde kunna jämföras med det för karolinska sjukhuset angivna eller
148,113 kronor. Skillnaden kunde i huvudsak förklaras av lokalförhållandena.
Ytinnehållet i ögonklinikens lokaler vid karolinska sjukhuset uppginge
till 4,199 kvm, medan motsvarande lokaler vid serafimerlasarettet
hade ett ytinnehåll av endast 1,724 kvm. Lokalerna vid karolinska sjukhuset
vore fördelade i fyra olika våningar, medan vid lasarettet kliniklokalerna
vore fördelade på endast två våningar och polikliniklokalen vore
förlagd i en särskild för samtliga polikliniker gemensam byggnad. Ytterligare
en omständighet, som ur personalsynpunkt vore av stor betydelse,
vore att sjukrummen på karolinska sjukhusets allmänna avdelningar innehölle
högst sex sängar, medan två salar på lasarettets ögonklinik innehölle
elva sängar och två salar åtta sängar vardera. De nya lokalernas större
utrymme måste medföra ökat städningsarbete och lokalernas fördelning i
flera våningsplan och mindre salar nödvändiggjorde en ökad sjukvårdspersonal.
Vid en översyn av klinikens på karolinska sjukhuset personalbehov
kunde vissa befattningar möjligen inbesparas.
Beträffande anslagen till serafimerlasarettet ville direktionen erinra örn
att kostnaderna för lasarettet i viss utsträckning fördelades mellan staten,
staden och landstinget, medan åter vid karolinska sjukhuset sådan fördelning
icke ägde rum, utan dagkostnaden bestämdes med hänsyn till medelkostnaden
vid stadens och landstingets sjukhus. Detta torde i någon mån
inverka på att besparingar på lasarettets stat icke helt skulle kunna tillgodoföras
staten. En omläggning av mera ingripande art syntes för övrigt
här knappast böra äga rum utan hörande av stadens och landstingets vederbörande
myndigheter.
I en vid direktionens utlåtande fogad promemoria av sysslomannen vid
karolinska sjukhuset har ökningen av nettoutgifterna för karolinska sjuk
-
huset beräknats sålunda:
Garnisonssjukvården ...................................... 189,000
Sjukhuset i övrigt:
rörligt tillägg och dyrtidstillägg............................ 219,000
bränsle................................................. 125,000
ögonkliniken och psykiatriska kliniken..................... 499,000
Summa kronor 1,032,000
............... 747,000
Avgår: inkomster från nämnda kliniker
Nettoökning kronor 285,000
33
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J<.
Direktionen hade i stort sett icke räknat med andra prisstegringar än
ökade bränslekostnader.
I skrivelse den 28 januari 1941 har direktionen redogjort för resultatet
av en av direktionen verkställd översyn av personalorganisationen vid vissa
av karolinska sjukhusets avdelningar.
Översynen avsåge personalorganisationen beträffande de delar av karolinska
sjukhuset, som tagits i bruk under år 1940 eller tidigare, nämligen
sjukhusets medicinska och kirurgiska kliniker, kvinnokliniken, kliniken
för öron-, näs- och halssjukdomar, jubileumskliniken, röntgendiagnostiska
avdelningen, gymnastikavdelningen, tandpolikliniken och patologiska avdelningen.
Från föreståndarna för dessa avdelningar hade infordrats dels uppgifter
örn den dagliga arbetstiden för där tjänstgörande personal och dels yttranden
örn möjligheterna att utbyta befintliga befattningar mot befattningar
i lägre lönegrad och om de ändringar i fråga om avdelningarnas organisation,
som vore påkallade med hänsyn till nuvarande tidsläge.
Direktionen ville förutskicka, att redan det förslag till personalstat för
sjukhuset, som den 26 oktober 1938 framlagts av direktionen, innefattat
betydande inskränkningar av det personalbehov, som beräknats vid tidigare
gjorda utredningar härom. Dessa inskränkningar hade grundats bland
annat på det antagandet, att full drift av sjukhusets polikliniker knappast
kunde påräknas under sjukhusets första verksamhetsår. Vid den prövning
av direktionens förslag, som vidtagits i samband med propositionen 1939:
206, hade även den av direktionen föreslagna personalorganisationen avsevärt
beskurits. Sjukhusets nuvarande personalorganisation hade sålunda
framkommit först sedan de i sådant avseende uppgjorda förslagen i olika
instanser blivit föremål för noggrann granskning och underkastats betydande
inskränkningar. Härtill komme, att en av förutsättningarna för de av
direktionen vidtagna inskränkningarna i personalorganisationen, nämligen
antagandet örn en jämförelsevis långsam utveckling av poliklinikverksamheten,
icke visat sig vara giltig beträffande de under år 1940 ibruktagna
poliklinikerna vid sjukhuset, där patientklientelet tvärtom redan blivit betydande,
i viss omfattning beroende på att dessa polikliniker fått mottaga
en avsevärd mängd sjuka från Stockholms garnison.
I detta avseende liksom i fråga om andra grenar av sjukhusets verksamhet
vore det ännu svårt att med säkerhet bedöma såväl verksamhetens
omfattning som det därav beroende personalbehovet. På många punkter
måste därför bedömandet ställas på framtiden.
Sjukhusets verksamhet vore icke blott av lasarettstyp. Sjukhuset hade
även att på remiss mottaga sjuka från andra delar av riket, varvid det
ankomme på sjukhusets läkare att i många fall verkställa en omprövning
av de resultat, vartill de remitterande läkarna kommit i fråga om dessa
patienter. Därtill komme sjukhusets andra huvuduppgift nämligen undervisningen
och den praktiska utbildningen av en stor del av landets blivande
läkare. Slutligen finge det anses ankomma på sjukhusets befattningshavare
att med utnyttjande av de moderna lokaler och den förstklassiga utrustning,
som kommit sjukhuset till del, genom forskningsarbete, undersökningar
och prov silka vinna nya erfarenheter, utveckla förbättrade metoder,
pröva nya läkemedel lii. m., och därigenom bereda ökade möjlig
Bihang
i ill riksdagens protokoll lolli. 1 sand. Nr 7//.
3
34
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J+.
heter att upptäcka och häva sjukdomar. En reduktion av sjukhusets personal
syntes icke utan tvingande skäl böra gå så långt att sjukhusets möjligheter
att fylla ovan angivna uppgifter i allt för hög grad beskures.
Översynen har resulterat i förslag, att befattningen som biträdande läkare
i endoskopi på öron-, näs- och halskliniken (arvode 6,500 kronor) ändras till
underläkarbefattning med endoskopi som specialitet samt att två assistentsköterskor
och en sköterskeelev vid samma klinik indragas. Särskilt ingående
har direktionen behandlat personalförhållandena vid jubileumskliniken. I
vissa fall har direktionen förklarat sig ämna efter närmare utredning eventuellt
inkomma med ytterligare besparingsförslag. Sålunda har direktionen
förklarat sig ha för avsikt att närmare utreda frågan örn möjligheterna att åt
lägre avlönade befattningshavare uppdraga vissa av de uppgifter, som nu
ankomma på jubileumsklinikens föreståndarinnor, och att organisera det
fotografiska arbetet på lämpligare sätt genom en för sjukhuset i dess helhet
och eventuellt även för serafimerlasarettet gemensam fotografiavdelning. Vidare
har direktionen uttalat, att anledning förefunnes att beträffande löneplaceringen
av klinikens kontrollbiträden söka åstadkomma överensstämmelse
med avlöningsförhållandena för de övriga klinikernas kanslipersonal.
Härjämte har föreslagits, att vissa biträden, som nu inneha vikariatsförordnanden
i anledning av att ett antal assistentsköterskebefattningar vid
kliniken icke blivit tillsatta, erhålla en tryggare anställning såsom extra
ordinarie befattningshavare i lönegraden U1, att de assistentskötersketjänster,
som nu uppehållas av sjukvårdsbiträden, fortfarande hållas vakanta,
tills dessa sjukvårdsbiträden avgå från tjänsten, samt att de nuvarande
sjukvårdsbiträdena i övrigt, vilka nu äro placerade i lönegraden Eo 2, i
mån av avgång ersättas med befattningar i löneplanen U. Direktionen har
även ifrågasatt utredning beträffande sjuksköterskornas löneförhållanden
vid landets lcroppssjukhus. Beträffande garnisonssjukvården har direktionen
påpekat, att personalförstärkning begärts hos de militära myndigheterna.
Vid översynen ha framställts även andra önskemål örn personalökning och
förbättrad löneställning. Sålunda har direktionen framhållit, att arvodet
till tandpoliklinikens föreståndare borde höjas från 3,500 till 6,500 kronor
för erhållande av kvalificerad innehavare av befattningen, som kunde komma
att ägna tillräcklig tid för ledningen av poliklinikens verksamhet.
Beträffande de närmare detaljerna i utredningen torde få hänvisas till
handlingarna i ärendet.
Allmänna lönenämnden, som yttrat sig rörande de i direktionens utredning
framställda förslagen rörande ändrad löneställning för vissa befattningshavare,
har anfört i huvudsak följande:
Allmänna lönenämnden delade direktionens uppfattning rörande lämpligheten
av ett utbyte av de båda föreståndarinnetjänsterna vid jubileumskliniken
mot befattningar i lägre lönegrader. Med hänsyn till att befattningarna
tillkommit jämförelsevis nyligen, ville det dock knappast förefalla
nämnden lämpligt att nu uppföra dem å övergångsstat. Nämnden ville
35
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jt.
fördenskull förorda, att frågan om lämplig löneställning för de berörda
båda befattningarna upptoges till omprövning i samband med nuvarande
befattningshavares avgång.
I fråga örn löneställningen för kontrollbiträdena tilläte sig lönenämnden
erinra, att allmänna civilförvaltningens lönenämnd i utlåtande den 4
februari 1937 över direktionens förslag rörande anslag till sjukhuset för budgetåret
1937/38 berört nämnda spörsmål. Sagda lönenämnd anförde sålunda,
att ehuru frågan örn den erforderliga personalens storlek undandroge
sig lönenämndens bedömande, nämnden emellertid icke kunnat undgå
att finna det föreslagna antalet i 7 lönegraden placerade kontrollbiträden
anmärkningsvärt stort. Med hänsyn härtill ville nämnden ifrågasätta, huruvida
icke en del av de för dessa biträden avsedda göromålen skulle kunna
anförtros åt befattningshavare i 4 lönegraden.
Även allmänna lönenämnden holle för sin del före, att en del av kontrollarbetet
skulle kunna utföras av personal i 4 lönegraden, och nämnden
ville föreslå, att de nuvarande befattningarna i 7 lönegraden i tillämpligt
antal vid inträdande avgång ersattes med tjänster i 4 lönegraden.
För närvarande funnes å tandpolikliniken ett särskilt arvode å 3,500
kronor till poliklinikföreståndaren. Direktionen hade i förevarande sammanhang
föreslagit, att arvodet skulle höjas till 6,500 kronor eller samma belopp,
som utginge till vissa biträdande läkare vid sjukhuset. Med hänsyn
till vad direktionen anfört rörande behovet av en dylik anordning, ansåge
sig lönenämnden icke böra framställa någon erinran mot förslaget.
I övrigt hade direktionens förevarande förslag icke givit lönenämnden
anledning till särskilt uttalande.
För nästa budgetår kan förutses en betydande höjning av statsverkets
nettoutgifter för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Kostnadsökningen
har givit statskontoret anledning föreslå utredning i syfte att nedbringa
nettokostnaderna för budgetåret 1941/42 till de för budgetåret
1940/41 beräknade. Enligt statskontorets mening borde i detta syfte eftersträvas
en minskning av de av sjukhusdirektionen äskade anslagen med
omkring 700,000 kronor.
För egen del vill jag till en början i likhet med sjukhusdirektionen fästa
uppmärksamheten på det förhållandet, att kostnaderna för garnisonssjukvården
i Stockholm, vilka på grund av det försvarspolitiska läget under
senaste tiden oavbrutet ökats, praktiskt taget i sin helhet stanna på
statsverket och bortsett från vissa smärre utgifter bestridas från de
till karolinska sjukhuset anvisade anslagen. För bestridandet av dessa
kostnader lämnas icke något tillskott från fjärde huvudtiteln, ej ens
som ersättning för de särskilda utgifter, som föranledas av den förstärkta
försvarsberedskapen. Ehuru vissa skäl onekligen tala för att i varje
fall dc sistnämnda utgifterna borde i särskild ordning ersättas från de till
försvarsändamål anvisade anslagen och alltså icke i sin helhet belasta åttonde
huvudtiteln, finner jag mig dock icke böra för närvarande ifrågasätta
ändring i den ordning för redovisning av kostnaderna för garnisonssjukvården
i Stockholm, som tillstyrktes av min företrädare i ämbetet och så
sent som år 1939 godkändes av riksdagen. Å andra sidan bör vid bedö
-
Departe
mentschefen.
36
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jh
mandet av sjukvårdskostnaderna vid karolinska sjukhuset givetvis iakttagas,
att dessa kostnader till icke oväsentlig del belöpa på denna speciella
sjukvårdsuppgift, till vilken icke finnes motsvarighet vid andra kroppssjukhus,
och att av den för budgetåret 1941/42 beräknade anslagshöjningen
icke mindre än närmare 200,000 kronor falla på garnisonssjukvården.
Om sjukhuset skulle från fjärde huvudtiteln tillföras ersättning för
de av garnisonssjukvården föranledda utgifterna, skulle denna ersättning
enligt sjukhusdirektionens beräkningar uppskattas till omkring en miljon
kronor.
Örn här bortses från den av direktionen förordade utökningen av antalet
vårdplatser vid serafimerlasarettets kirurgiska och neurokirurgiska kliniker,
är den del av den för nästa budgetår beräknade kostnadsökningen,
som icke belöper på garnisonssjukvården, beroende i huvudsak av prisstegringar
(dyrtidstillägg, rörligt tillägg och bränsle) och av sådana organisatoriska
utvidgningar, som planenligt genomförts i enlighet med beslut
av 1940 års lagtima riksdag. Någon väsentligare av andra skäl betingad
utökning av personalorganisationen har icke föreslagits av direktionen, som
beaktat, att sådana utökningar icke under nuvarande förhållanden kunna
utan tvingande skäl komma till stånd. Emellertid är det uppenbart, att
det statsfinansiella läget nödvändiggör en omsorgsfull omprövning av
möjligheterna att beskära personalorganisationen och begränsa utgiftsbehovet
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet liksom vid andra
statliga inrättningar. Jag vill i detta hänseende erinra, att föredragande
departementschefen i propositionen nr 206 till 1939 års lagtima riksdag
utgick från att frågan örn personalorganisationen vid karolinska sjukhuset
skulle efter ytterligare utredning och med ledning av vunnen erfarenhet
ånyo i sinom tid underställas riksdagen. I anledning härav anbefallde
Kungl. Majit den 22 juni 1939 sjukhusdirektionen att, med beaktande av
vad i ämnet enligt propositionen yttrats, taga i förnyat övervägande frågan
om personalorganisationen vid karolinska sjukhuset och därmed sammanhängande
spörsmål. Då emellertid ännu icke tillräcklig erfarenhet om
sjukhusverksamhetens omfattning och personalbehov förelåg, var sjukhusdirektionen
icke i stånd att framlägga sådan utredning i sina anslagsäskanden
för innevarande budgetår. Kungl. Majit anbefallde på grund
härav direktionen den 28 juni 1940 att, efter det erfarenhet om personalbehovet
under sjukhusets drift vunnits, taga i övervägande frågan örn förbilligande
av personalorganisationen vid karolinska sjukhuset och därmed
sammanhängande spörsmål ävensom att med utredning och förslag i
ämnet till Kungl. Majit inkomma. I sina nu föreliggande anslagsäskanden
har direktionen konstaterat, att de hittills vunna erfarenheterna i fråga örn
personalbehovet icke syntes giva en tillräcklig grundval för ett slutgiltigt
bedömande av personalorganisationen. Sedermera har direktionen emellertid
med anledning av statskontorets utlåtande verkställt en översyn av
personalorganisationen inom de sjukhusavdelningar, som tagits i bruk un
-
37
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
der år 1940 eller tidigare. Som resultat av denna översyn föreligga förslag
till vissa mindre omfattande besparingsåtgärder, önskemål örn vissa lönehöjningar
samt uttalanden, som giva vid handen, att direktionen vill
framdeles efter närmare utredning inkomma med ytterligare förslag till
besparingsåtgärder.
Vad sålunda anförts ger vid handen, att besparingssträvandena vid sjukhuset
hittills icke avsatt några avsevärda resultat. Direktionen har erinrat
om de olika omständigheter — hänsynen till de sjuka, nödvändigheten av
att vidmakthålla den svenska läkarutbildningens standard, gällande författningsbestämmelser,
som icke kunna åsidosättas vid sjukhusdriften, samt
statens förpliktelser enligt gällande avtal med Stockholms stad och Stockholms
läns landsting — som försvåra besparingsaktioner vid sjukvårdsinrättningar
i allmänhet och vid förevarande sjukhus i synnerhet, och har
även erinrat örn direktionens stora arbetsbörda, som gör det svårt för direktionen
att medhinna behandlingen av många stora och viktiga frågor.
För egen del anser jag det ur många synpunkter lämpligast, att den fortsatta
granskningen av personalorganisationen och utgiftsbehovet icke
blott vid karolinska sjukhuset utan även vid serafimerlasarettet äger rum
i samband med den allmänna granskning av statsutgifterna, som sker genom
den av chefen för finansdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 22 november 1940 tillsatta särskilda beredningen.
Enligt vad jag inhämtat, komma dessa spörsmål att upptagas av beredningen,
som dock icke torde kunna slutföra granskningen i så god tid, att
resultatet kan beaktas vid anslagsberäkningarna för nästa budgetår.
Vid sådant förhållande anser jag mig böra föreslå, att anslagsberäkningarna
för budgetåret 1941/42, i avbidan på de förslag som vid det
fortsatta besparingsarbetet kunna framkomma, grundas på sjukhusdirektionens
nu föreliggande anslagsäskanden. Jag vill erinra, att personalorganisationen
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i stort sett icke
torde lägga hinder i vägen för vidtagandet av de besparingsåtgärder, som
kunna befinnas lämpliga och möjliga att genomföra. En betydande del av
personalen innehar icke-ordinarie anställning, vartill kommer, att lediga
eller ledigblivande ordinarie tjänster få besättas med ordinarie innehavare
först efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall.
De av direktionen i skrivelsen den 28 januari 1941 föreslagna omedelbara
besparingsåtgärderna förordar jag och utgår vid anslagsberäkningarna från
att de komma till utförande. Jag vill icke motsätta mig förslaget att
befattningen som biträdande läkare i endoskopi ändras till förste underläkarbefattning.
Däremot kan jag icke nu förorda den för tandpoliklinikens
föreståndare ifrågasatta arvodeshöjningen. Mot förslaget i vad det rör den
lägre sjukvårdspersonalen vid jubileumskliniken har jag intet att erinra.
Frågan örn en allmän utredning rörande löneförhållandena för sjuksköterskorna
vid landets kroppssjukhus torde få prövas i ett vidare sammanhang.
Vad av allmänna lönenämnden yttrats rörande föreståndarinnetjän
-
38
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
sterna vid jubileumskliniken och kontrollbiträdena därstädes torde böra
av direktionen iakttagas.
I likhet nied statskontoret förordar jag direktionens förslag om bemyndigande
för direktionen att på lediga befattningar förordna vakansvikarier
med andra arbetsuppgifter än för befattningen avsetts, varvid jag dock
liksom statskontoret förutsätter, att ersättningen till vakansvikarierna
icke bestämmes till högre belopp än som kan tillkomma vederbörande jämlikt
civila avlöningsreglementet vid förordnande på den vakanta tjänsten.
Det är möjligt, att denna anordning kan bli av betydelse för utrönande av
— såsom direktionen uttryckt saken — dels möjligheterna till besparingar
och dels den organisation, som under sjukhusens fortsatta drift kan visa
sig mest ändamålsenlig. Universitetsmyndigheternas och medicinalstyrelsens
betänkligheter mot ett genomförande av detta förslag kan jag icke
dela, då det självklart får förutsättas, att sjukhusdirektionen vid tillämpningen
av bemyndigandet kommer att beakta sjukvårdens och undervisningens
legitima intressen.
Vad speciellt beträffar ögonkliniken vid karolinska sjukhuset, är det såsom
statskontoret påpekat påfallande, att kostnaderna för denna klinik i
de nya lokalerna bli avsevärt mycket större än motsvarande kostnader
under klinikens verksamhet vid serafimerlasarettet. Å andra sidan har
sjukhusdirektionen erinrat örn de faktorer, som föranleda kostnadshöjningen
och som äro orsak till att sjukvård vid karolinska sjukhuset överhuvudtaget
måste draga högre kostnader än motsvarande sjukvård i äldre
lokaler av det slag, som förekommer vid serafimerlasarettet. Det synes
nödvändigt att i huvudsak lägga jämväl direktionens förslag rörande denna
klinik till grund för kostnadsberäkningarna. Direktionen har, såsom av det
anförda framgår, sin uppmärksamhet riktad på önskvärdheten av att så
långt ske kan nedbringa kostnaderna och torde i detta syfte vidtaga åtgärder
för tillsättande av tjänster vid ögonkliniken endast i den mån
tjänsterna på grund av verksamhetens omfattning visa sig oundgängligen
erforderliga.
4. Vårdavgifter.
Med anledning av de stigande sjukvårdskostnaderna vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet och den höjda taxan för vård och undersökning
på de kommunala sjukhusen i Stockholm förutsattes i den förutnämnda
propositionen 1940: 149, att vårdavgifterna vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet skulle höjas. Direktionen hade föreslagit, att avgifterna
i enskilt och halvenskilt rum icke skulle höjas för sjuka, boende inom riket,
och svenska medborgare, boende på utrikes ort, medan däremot höjning
skulle ske för vissa utländska medborgare, som ej voro mantalsskrivna i
riket. I fråga om vård i allmän sal skulle enligt direktionens förslag sjuka,
boende inom annan del av riket än Stockholms stad och Stockholms län,
i princip erlägga samma förhöjda avgift som stockholmspatienter hade att
89
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 74-
erlägga på stadens sjukhus, varjämte avgifterna för utländska medborgare,
som ej voro mantalsskrivna inom riket, skulle — dock med viss begränsning
för patienter från övriga nordiska länder — undergå förhöjning. Direktionen
förutsatte, att även avgifterna för poliklinisk behandling skulle höjas. I propositionen
uttalade jag min principiella anslutning till direktionens förslag.
Dock framhöll jag, att ett av sjukhusdirektören framställt förslag om höjning
även av vårdavgifterna vid karolinska sjukhuset för patienter å enskilda
och halvenskilda rum, boende inom riket, och svenska medborgare,
boende å utrikes ort, förtjänade att närmare övervägas. Därvid borde särskilt
beaktas, örn den differentiering av avgifterna för dessa patienter vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, som skulle bli en följd av ett
accepterande av sjukhusdirektörens mening, kunde vålla olägenheter. Riksdagen
anslöt sig till min uppfattning.
Genom beslut den 28 juni 1940 har Kungl. Majit i huvudsaklig överensstämmelse
med vad direktionen föreslagit fastställt nya legosängsavgifter,
att tills vidare under budgetåret 1940/41 utgå vid vård av på karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet intagna sjuka. Samtidigt har direktionen
anbefallts verkställa utredning örn höjning av förutnämnda avgifter för
vård på enskilda rum.
Direktionen har i samband med sina nu föreliggande anslagsäskanden till
behandling upptagit frågan örn en höjning av nämnda avgifter.
Förslaget örn höjning av ifrågavarande avgifter vid karolinska sjukhuset
innebure en höjning av avgiften i enskilt rum från 15 till 18 kronor för dag
och av avgiften i hal venskilt rum från 10 till 12 kronor för dag. De föreslagna
avgiftsbeloppen skulle komma att överstiga ej blott motsvarande avgifter
vid serafimerlasarettet utan även avgifterna för stockholmspatienter
inom motsvarande avdelningar vid Stockholms stads sjukhus, vilka avdelningar
i allmänhet torde i huvudsak få anses likvärdiga med serafimerlasarettets.
På Stockholms läns centrallasarett vid Mörby vore avgifterna under
de första 30 dagarna för helenskilt rum 14 och för halvenskilt 8 kronor samt
därefter 10 respektive 6 kronor, varvid särskild ersättning till läkare inginge
i dagskostnaden.
Med hänsyn härtill skulle en differentiering i avseende å avgifterna i heloch
halvenskilda rum på karolinska sjukhuset sannolikt på ett menligt sätt
inverka på beläggningen av dessa avdelningar, varför direktionen icke kunde
tillstyrka en sådan differentiering.
Inom direktionen har överdirektören von Dardel anfört skiljaktig mening:
Sedan Kungl. Majit höjt avgifterna på de allmänna vårdplatserna vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, syntes en höjning av avgifterna
pä de nyinredda, med fullgod utrustning försedda enskilda vårdavdelningarna
vid förstnämnda sjukhus vara påkallad, vilket för närvarande
knappast kunde anses vara fallet i fråga örn avgifterna på motsvarande
äldre och mindre väl utrustade avdelningar vid serafimerlasarettet.
Differentiering i avseende å avgifter inom sjukhusens halvenskilda avdelningar
tillämpades för närvarande, i det att avgiften i vissa halvenskilda
rum pä serafimerlasarettet vore lägre jin i andra dylika rum. Denna differentiering
syntes icke lia medfört några olägenheter. Tidigare hade även vid
40
Kungl. May.ts proposition Nr 7Jh
lasarettet tillämpats differentiering mellan avgifterna i enskilda rum på
lasarettets.kirurgiska klinik och övriga kliniker, i det att en särskild amorteringsavgift
för vård a den kirurgiska klinikens enskilda vårdavdelning
utgått under en viss tid efter klinikens ombyggnad. På enskilda sjukhus
varierade avgifterna också i betydande utsträckning efter de bekvämligheter,
som kunde beredas i olika rum.
Det syntes därför icke föreligga något avgörande hinder mot en differentiering
i fråga örn avgifterna inom ifrågavarande avdelningar på de två
sjukhusen. Tvärtom kunde tillämpning av lika avgifter för avdelningar av
olika beskaffenhet befaras på ett menligt sätt förrycka avdelningarnas
beläggning.
Vid avvägning av de belopp, varmed avgifterna vid en sådan differentiering
skulle utgå på karolinska sjukhuset, syntes emellertid en viss försiktighet
böra iakttagas. Den ekonomiska bärkraften inom stora delar av det
avsedda patientklientelet torde under den senaste tiden ha undergått en
avsevärd sänkning. Det syntes snarare vara denna omständighet än avgifternas
differentiering efter rummens beskaffenhet, som kunde befaras menligt
inverka på beläggningen, under förutsättning att en alltför stark höjning
av avgifterna vidtoges. Överdirektören ansåge därför, att direktionen bort
föreslå en måttlig höjning av avgifterna inom ifrågavarande avdelningar å
karolinska sjukhuset, enligt vilken dessa avgifter skulle komma att utgå
med förslagsvis följande belopp för vårddag, nämligen (inom parentes angles
motsvarande avgifter vid serafimerlasarettet):
för sjuka, boende inom riket, samt svenska
borgare, boende å utrikes ort.......
för danska, finska, isländska och norska
i enskilt |
i halvenskilt |
rum |
rum |
17 kronor |
11 kronor |
(15 kronor) |
(10 kronor) |
. 19 kronor |
12 kronor |
(17 kronor) |
(12 kronor) |
. 22 kronor |
14 kronor |
(22 kronor) |
(14 kronor) |
En dylik förhöjning skulle kunna medföra en ökning av sjukhusets inkomster
med omkring 40,000 kronor.
Även på serafimerlasarettets neurokirurgiska avdelning kunde efter en
ombyggnad anledning föreligga att tillämpa något förhöjda avgifter.
Statskontoret har påyrkat höjning av de ifrågavarande avgifterna för
enskild vård och av de för utländska patienter gällande avgifterna:
o Vårdavgifterna å de enskilda och halvenskilda rummen borde i princip
så avvägas, att de täckte, förutom den egentliga vårdkostnaden, jämväl
de beräkneliga utgifterna för förräntning och amortering av den särskilda
anläggningskostnaden för dessa vårdplatser. Då kostnaden för vårddag å
sjukhuset torde komma att belöpa sig till ungefär 15 kronor, vore det
uppenbart, att de nu gällande vårdavgifterna icke beredde sjukhuset täckning
för dessa kostnader. Framför allt med hänsyn härtill syntes en icke
alltför obetydlig avgiftshöjning ofrånkomlig. För sjuka, boende inom riket,
samt svenska medborgare, boende å utrikes ort, syntes dagavgiften därför
böra fastställas till lägst de belopp, som överdirektören von Dardel tidigare
föreslagit, eller 18 kronor vid vård å enskilt rum och 12 kronor i halvenskilt
rum.
41
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.
Avgifterna för danska, finska, isländska och norska sjuka, som ej vore
bosatta inom riket, borde icke skäligen sättas lägre än de avgifter, som
uttoges vid Stockholms stads sjukvårdsinrättningar av svenskar, bosatta
utanför Stockholm, eller 22 kronor i enskilt ruin och 15 kronor i halvenskilt
rum. För andra utlänningar, som ej vore mantalsskrivna inom riket, torde
avgifterna böra höjas till 25 kronor, respektive 17 kronor. Det kunde ifrågasättas,
örn icke en motsvarande höjning vid serafimerlasarettet för dessa
icke inom riket bosatta kategorier av sjuka borde komma till stånd.
Kanslern har åberopat ett av karolinska institutets lärarkollegium avgivet
yttrande, däri kollegiet uttalat sin anslutning till direktionens mening
i fråga örn avgifterna på de enskilda avdelningarna vid karolinska sjukhuset.
Direktionen — inom vilken dock överdirektören vidhållit sin tidigare
uttalade mening — har i ett senare utlåtande i ärendet bestritt riktigheten
av vad statskontoret anfört:
Direktionen delade icke statskontorets uppfattning, att karolinska sjukhuset
genom avgifterna skulle erhålla täckning för samtliga kostnader för
de enskilda rummens byggande och användning. Direktionen ville erinra
om att dessa avgifter delvis höjdes från och med den 1 juli 1940 och att
det därför torde vara anledning att ställa sig något avvaktande inför kravet
på vidtagandet av ytterligare höjning. I fråga om avgifterna för
danska, finska, isländska och norska medborgare, som ej vöre bosatta inom
riket, hade direktionen, icke minst med tanke på de statliga kroppssjukhusens
karaktär av rikssjukhus, ansett just nu rådande politiska och ekonomiska
förhållanden i övriga nordiska länder icke motivera ytterligare
höjning av avgifterna. Redan nu vore dylika sjuka endast i undantagsfall
i stånd att erlägga avgiften.
De skäl, som anförts mot en höjning av avgifterna vid karolinska sjukhuset
för patienter på hel- och halvenskilda rum, synas icke övertygande.
Med hänsyn till de stegrade kostnaderna för sjukhusdriften torde en sådan
höjning svårligen kunna undvikas. Jag anser mig böra för egen del ansluta
mig till den mening, som uttalats av sjukhusets överdirektör. Skulle avgiftshöjningen
menligt inverka på beläggningen av de hel- och halvenskilda
rummen vid karolinska sjukhuset, bör givetvis frågan upptagas till nytt
övervägande.
Kungl. Majit torde äga utan riksdagens medverkan meddela beslut i
frågor av denna art. Med hänsyn till spörsmålets samband med anslagsberäkningarna
för nästa budgetår har jag emellertid ansett mig böra i detta
sammanhang ingå på detsamma. De slutliga beräkningarna för nästa budgetår
av inkomsterna vid karolinska sjukhuset torde få ske med hänsynstagande
till vad av mig nu anförts. Beträffande inkomsterna av den kontrollverksamhet,
som förutsättes skola utövas av forskningsavdelningarna
vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, hänvisar jag till vad i det föregående
yttrats.
Departe
mentschefen.
42
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Ji -
ll. Anslag till avlöningar vid karolinska sjukhuset.
1. Nuvarande förhållanden.
I riksstaten för budgetåret 1940/41 är under åttonde huvudtiteln förslagsanslaget
till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar
uppfört med 3,496,000 kronor. Anslaget disponeras jämlikt personalförteckning
och avlöningsstat, vilka jämte därtill hörande bestämmelser finnas
införda på sid. 440 ff. i statsliggaren för budgetåret 1940/41.
2. Garnisonsavdelningarna.
Såsom förut nämnts, utgöras karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar
från och med innevarande budgetår av en kirurgisk avdelning på sjukhusets
kirurgiska klinik samt en medicinsk och en venerologisk avdelning
på garnisonssjukhuset i Stockholm.
Beträffande den lägre sjukvårds- och ekonomipersonalen vid garnisonssjukhuset
uttalade 1940 års lagtima riksdag, att den olikformighet i lönesättningen
m. m., som rådde mellan de lägre befattningshavarna vid garnisonssjukhuset
å ena sidan och karolinska sjukhuset å den andra, borde vid
garnisonssjukhusets inordnande under karolinska sjukhuset utjämnas. Riksdagen
lämnade därför Kungl. Majit befogenhet att, i den mån så erfordrades,
efter närmare utredning och på förslag av direktionen fastställa en
sådan lönereglering för nämnda personal vid garnisonssjukhuset, som i löneavseende
försatte densamma i stort sett i paritet med motsvarande befattningshavare
vid karolinska sjukhuset.
Genom beslut den 28 juni 1940 har Kungl. Majit meddelat lönebestämmelser
för den ifrågavarande personalen, varigenom denna erhållit extra
ordinarie tjänsteställning i överensstämmelse med de grunder, som från och
med innevarande budgetår gälla för motsvarande befattningshavare vid
karolinska sjukhuset i övrigt.
Direktionen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal vid garnisonsavdelningarna med
53,000 kronor, huvudsakligen till följd av förutnämnda lönereglering och
den starka utökning av garnisonssjukvården, som föranletts av den förstärkta
försvarsberedskapen.
• Då en stor del av garnisonssjukhusets personal tidigare avlönats enligt
nettolönsystem med fri kost och i vissa fall fri bostad måste omläggningen
av avlöningsförhållandena till det vid karolinska sjukhuset tillämpade bruttolönsystemet
medföra en avsevärd höjning av de kontanta lönebeloppen.
Denna höjning kunde beräknas uppgå till något över 20,000 kronor. Då
befattningshavarna bleve skyldiga att till sjukhuset erlägga ersättning för
43
Kungl. Marits proposition Nr 74.
åtnjutna naturaförmåner, uppvägdes denna avlöningsförhöjning till övervägande
del av sådan ersättning, vilken komme att tillföras vederbörande
inkomstanslag.
Det belopp, vartill ifrågavarande anslagspost upptagits för innevarande
budgetår, hade beräknats under förutsättning, att för de till garnisonssjukhuset
förlagda medicinska garnisonsavdelningarna skulle erfordras ibruktagandet
av tre sjukavdelningar å sjukhuset eller något över 100 vårdplatser.
Under innevarande år hade emellertid antalet patienter på dessa
avdelningar varit betydligt större än man sålunda beräknat, närmast beroende
på det stora antal värnpliktiga, som under året varit inkallade till
följd av rådande förstärkta försvarsberedskap. I följd härav hade ytterligare
en vårdavdelning på sjukhuset måst beläggas med medicinska sjukdomsfall
bland garnisonen, vilket nödvändiggjort anställandet från och med ingången
av innevarande budgetår av följande extra personal vid garnisonssjukhuset:
2
sjuksköterskor i lönegrad Ex 7,
1 assistentsköterska » » Ex 5,
1 kokerska » » Ex 2,
1 sköterskebiträde » » Ex U 1,
2 köksbiträden » » Ex U 1,
2 städerskor » » Ex U 1.
Hur förhållandena komme att gestalta sig under budgetåret 1941/42 vore
svårt att förutspå, men man torde böra räkna med att sjukhuset under
nämnda år kunde komma att drivas i samma omfattning, som nu vore
fallet. Möjlighet torde böra beredas för att, örn så bleve fallet, giva innehavarna
av nämnda extra befattningar extra ordinarie anställning från och
med budgetåret 1941/42.
För innevarande budgetår funnes upptagen en befattning som husmoder
i lönegrad Eo 7. Tidigare hade denna befattning varit placerad i lönegrad
Eo 9. Därvid hade man utgått från det antagandet, att husmoderns arbetsuppgifter
skulle komma att minskas i samband med att de kirurgiska garnisonsavdelningarna
överflyttades till karolinska sjukhuset. Så hade emellertid
ej blivit fallet, då de medicinska garnisonsavdelningarna efter denna
överflyttning i motsvarande grad utökats. Någon kompetent innehavare
till befattningen hade ej kunnat anskaffas på annat sätt än genom anställande
av en erfaren pensionerad sjuksköterska. Denna sjuksköterskas medverkan
torde dock icke kunna påräknas för någon längre tid, och då under
alla förhållanden kraven på husmodern icke kunde minskas, syntes det väl
befogat att ifrågavarande befattning placerades i lönegraden Eo 9.
Två befattningar som eldare vid garnisonssjukhuset hade för innevarande
budgetår varit upptagna i lönegraden Eo 6. Motsvarande befattningar vid
karolinska sjukhuset vore placerade i lönegraden Eo 5, varför dessa eldarbefattningar
vid garnisonssjukhuset även de borde placeras i lönegraden
Eo 5. För närvarande uppeliölles dessa befattningar med vikarier.
Direktionen hade anbefallts verkställa utredning rörande möjligheterna
att för köks- och tvättförsörjningen vid garnisonssjukhuset anlita köksoch
tvättinrättningarna vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet.
En sådan utredning hade verkställts av intendenten vid garnisonssjukhuset.
Enligt denna utredning vore antalet kosttagare vid garnisonssjukhuset un
-
Departe
mentschefen.
44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jj.
der nuvarande förhållanden betydligt större än vad tidigare beräknats bli
fallet och uppginge för närvarande till omkring 330. Deras kosthåll syntes
därför icke utan synnerligen stora olägenheter kunna ombesörjas av något
av de övriga sjukhusen. Vad sålunda sagts komme att gälla i ännu högre
grad, i händelse antalet patienter på sjukhuset ytterligare utökades. Att
under nuvarande förhållanden helt eller delvis nedlägga köksdriften vid
sjukhuset eller tvättinrättningen därstädes, syntes därför icke vara tillrådligt.
På grund härav och då nu rådande brist på motorbränsle borde föranleda
till återhållsamhet i fråga om transporter, som ej vore oundgängligen
nödvändiga, har direktionen föreslagit, att driften av garnisonssjukhusets
köks- och tvättinrättning tills vidare finge fortgå.
Allmänna lönenämnden har framhållit, att förutnämnda extra personal
anställts för att tillgodose ett behov av arbetskrafter, som närmast sammanhängde
med de omfattande extraordinära inkallelserna till militärtjänstgöring.
Även örn sagda personal kunde bli behövlig jämväl under
nästa budgetår, vore detta icke tillräcklig anledning att bereda befattningshavarna
extra ordinarie anställning. Lönenämnden avstyrkte för den skull
direktionens förslag i förevarande hänseende.
Statskontoret har anfört, att det givetvis förelåge särskilda svårigheter
att redan nu kunna förutse behovet av antalet vårdplatser på garnisonsavdelningarna
under budgetåret 1941/42, då detta behov vore beroende
av den militära beredskap, som visade sig erforderlig. Enär emellertid möjlighet
komme att förefinnas för Kungl. Majit att i mån av behov utöver i
staterna beräknade belopp anvisa medel för förstärkning av den ieke-ordinarie
personalen, syntes vissa skäl tala för att anslagsposten till grundavlöningar
endast uppräknades med det belopp, som erfordrades på grund av
övergången från netto- till bruttolönesystem.
Medicinalstyrelsen har anslutit sig till sjukhusdirektionens uppfattning,
att köks- och tvättinrättningarna vid garnisonssjukhuset icke böra indragas.
Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har ej funnit anledning till erinran
mot direktionens förslag.
Behovet av icke-ordinarie personal vid garnisonsavdelningarna under
nästa budgetår synes kunna beräknas i anslutning till direktionens förslag.
I likhet med allmänna lönenämnden anser jag, att den extra personal, vars
anställande föranletts av den förstärkta försvarsberedskapen, icke lämpligen
bör erhålla extra ordinarie anställning. Däremot synes direktionens förslag i
fråga örn löneställningen för husmodern och två eldare vid garnisonssjukhuset
böra läggas till grund för beräkningarna av medelsbehovet. På av
direktionen anförda skäl torde köks- och tvättinrättningarna vid garnisonssjukhuset
icke böra nu indragas.
Till frågan örn beräkningen av nu ifrågavarande anslagspost återkommer
jag i det följande. I detta sammanhang vill jag emellertid framhålla, att
45
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
jag i motsats till statskontoret finner det riktigast, att denna post för nästa
budgetår uppskattas med ledning av det utgiftsbehov, som under innevarande
budgetår befunnits föreligga.
3. Vissa arvodesbefattningar.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1939/40 föreslog direktionen inrättande
av åtta befattningar som biträdande läkare, däribland en på
öron-, näs- och halskliniken. I propositionen nr 206 till 1939
års lagtima riksdag förordades inrättande av endast fem biträdande läkarbefattningar
med arvode av 7,500 kronor för år. Beträffande ifrågavarande
klinik uttalade min företrädare i ämbetet, att han icke blivit övertygad
om behovet av biträdande läkare vid kliniken, där antalet vårdplatser
kom me att utgöra endast 89. I stället borde arvode av 6,500 kronor anvisas
till en föreståndare för avdelningen för endoskopi vid kliniken. Riksdagen
biföll vad sålunda föreslagits. De ifrågavarande biträdande läkarna
benämnas numera biträdande överläkare.
Direktionen har nu tillstyrkt, att en befattning som biträdande överläkare
inrättas vid öronkliniken i stället för den biträdande läkarbefattningen
i endoskopi.
Statskontoret har icke funnit sig kunna i nuvarande läge tillstyrka direktionens
förslag, vilket skulle medföra en kostnadsökning med 1,000
kronor.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet har, med instämmande av kanslern,
tillstyrkt direktionens framställning.
Genom inrättande av den föreslagna överläkarbefattningen skulle en
självständig verksamhet vid öronkliniken kunna beredas en högt förtjänt
forskare, docenten Frenckner, vilken under mångårigt arbete vid kliniken
fullkomnat särskilt metoderna för den elektrokirurgiska behandlingen av
de elakartade tumörerna i munhåla och överkäke samt de endoskopiska
undersökningsmetoderna. Dessa metoder vore i sin nuvarande form jämförelsevis
nya och fordrade alltjämt fortsatt vetenskapligt och praktiskt
utarbetande. Tillräckligt antal väl utbildade läkare inom detta område
hade ej ännu hunnit utbildas.
Direktionen har vidare upplyst att överläkaren för sjukhusets medicinska
klinik hemställt örn förhöjning av de arvoden å 6,000 kronor, som nu
utgå till sjukhusets laboratorer. Även om direktionen med hänsyn
till de kompetenskrav, som borde ställas på dessa befattningshavare, funne
vissa skäl tala för en förhöjning av arvodena, ansåge sig direktionen icke
under nuvarande förhållanden böra taga ställning till spörsmålet, utan
borde härmed anstå, till dess dels det statsekonomiska läget förändrats
och dels direktionen bleve i tillfälle att vidtaga en allmän omprövning av
sjukhusets personalorganisation.
46
Departe
mentschefen.
Kungl. Marits proposition Nr 74-
Medicinalstyrelsen, som under hand inhämtat, att laboratorerna icke
hade annat avlönat arbete vid sidan av sitt laboratoriearbete, har funnit
sig böra föreslå, att deras arvoden höjas från 6,000 kronor till 7,500 kronor
för år.
Även lärarkollegiet, i vars yttrande kanslern instämt, har förordat sådan
arvodeshöjning.
Enligt beslut vid 1940 års lagtima riksdag ha föreståndarna för
patologiska avdelningen och radiopatologiska
forskningsavdelningen tillerkänts samma föreståndararvode
av 1,500 kronor som överläkarna vid klinikerna.
Överläkarna ha enligt § 108 reglementet för karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet (1939: 416) rätt till årlig semester, vilken för flertalet
av dem uppgår till högst 60 dagar. Beträffande semester för ovannämnda
föreståndare för de patologiska avdelningarna äro däremot inga bestämmelser
meddelade.
Direktionen har anhållit, att föreståndaren för patologiska avdelningen
och föreståndaren för radiopatologiska forskningsavdelningen måtte, räknat
från och med den 1 juli 1940, tillerkännas rätt till årlig semester under
högst 60 dagar.
Statskontoret har icke funnit något att erinra mot bifall till framställningen.
Föreskrift borde meddelas, att arvode till vikarie under semester
för sagda föreståndare skulle utgå med 240 kronor för semesterperioden.
Jag finner icke tillräckligt starka skäl tala för att under nuvarande förhållanden,
innan resultatet av den pågående översynen av karolinska sjukhusets
personalorganisation föreligger, en biträdande överläkarbefattning
inrättas vid öron-, näs- och halskliniken. Det synes oklart i vad mån andra
avdelningar vid sjukhuset vid bifall till direktionens framställning skulle
komma att framstå som missgynnade. Befattningen som biträdande läkare
i endoskopi torde emellertid, såsom jag redan i annat sammanhang föreslagit,
böra förändras till underläkartjänst med endoskopi som specialitet.
I fråga örn laboratorernas löneställning har direktionen icke nu ansett
sig böra framställa förslag. Detta spörsmål torde därför icke böra nu upptagas.
Vad beträffar frågan om rätt för de patologiska avdelningarnas föreståndare
att behålla sina föreståndararvoden under semesterledighet, finner
jag mig i likhet med statskontoret böra tillstyrka, att arvode till vikarie
för dessa föreståndare skall under semesterperioden utgå med 240
kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i dessa och liknande
frågor fatta beslut.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.
47
4. Nya underläkartjänster.
Vid karolinska sjukhuset har antalet underläkare för innevarande budgetår
ökats med en förste underläkare, vilken i första hand skall tjänstgöra
som verksläkare. Vid sjukhuset finnas nu 17 förste, 26 andre och 6 tredje
underläkartjänster. Avlöningsförmånerna för underläkarna vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet samt rätten för dem att uppbära ersättning
för vissa intyg och utlåtanden ha provisoriskt reglerats för innevarande
budgetår i avvaktan på en slutlig reglering av de yngre läkarnas
löneförmåner och rätt till ersättning av nämnda art.
Direktionen har efter framställning av vederbörande överläkare hemställt,
att ytterligare en andre underläkare måtte få redan under innevarande
budgetår anställas på kirurgiska kliniken vid karolinska sjukhuset
samt att en för fysikalisk-terapeutiska avdelningen av sjukhusets medicinska
klinik avsedd andre underläkarbefattning måtte från och med nästa
budgetår förändras till förste underläkartjänst.
Överläkaren för kirurgiska kliniken hade hemställt örn utökning
av antalet underläkare på kliniken, dels under innevarande budgetår
med en andre underläkare och dels från och med budgetåret 1941/42 med
ytterligare en tredje underläkare. Han hade därvid åberopat en av honom
och professorn E. Key år 1939 gjord framställning om underläkarantalets
utökning samt därutöver uttalat, att en särskild underläkare behövde anställas
på kliniken för att tjänstgöra såsom narkosunderläkare och uppehålla
narkosläkarens arbetsuppgifter under de tider, dennes tjänstgöring
vore förlagd vid serafimerlasarettet.
Direktionen tillstyrkte anställandet från och med innevarande budgetår
av en andre underläkare på kliniken under förutsättning att det statsekonomiska
läget så medgåve. Örn klinikens läkarkrafter på detta sätt
förstärktes, syntes tills vidare kunna anstå med inrättandet av narkosunderläkartjänsten.
Överläkaren för medicinska kliniken hade hemställt, att dels
för vart och ett av sjukhusets tre centrallaboratorier måtte få disponeras
en tredje underläkare, vilket skulle innebära utökning av antalet dylika
läkare med två, dels ock att den andre underläkarbefattning, som nu vore
placerad på den fysikalisk-terapeutiska avdelningen, måtte förändras till
en förste underläkarbefattning.
För den ursprungligen föreslagna odelade fysikalisk-terapeutiska avdelningen
hade beräknats en biträdande överläkare och en andre underläkare.
Avdelningen hade emellertid uppdelats i tvenne, nämligen ljusavdelningen,
som lagts under ledning av radiumhemmets läkare, och elektrotcrapi- och
badavdelningen. För denna senares skötsel hade en andre underläkare ansetts
tillräcklig. Sjukvården å denna avdelning hade emellertid tagit en
större omfattning iin beräknat och medfört vidgade arbetsuppgifter och
krav på ökade kvalifikationer, varför direktionen ansåge sig böra tillstyrka
framställningen i denna del.
Kravet på utökade läkarkrafter på centrallaboratorierna syntes kunna
tillgodoses genom ändrad disposition av cle nuvarande läkarbefattningarna.
48
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J+.
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt inrättandet även av en tredje underläkartjänst
vid kirurgiska kliniken.
Karolinska sjukhusets kirurgiska klinik hade, även om hänsyn toges enbart
till den egentliga sjukvården och till tjänstgöringen å poliklinik, ett
för litet antal underläkare. Toges därjämte i betraktande dels den undervisning,
som ålåge underläkarna, dels arbetet med patienternas efterundersökning,
dels ock fordran på vetenskapligt arbete och litteraturstudier, bleve
kravet på ytterligare en andre och en tredje underläkare väl motiverat.
Visserligen avlastades underläkarnas arbete i viss mån genom att en särskild
narkosläkare anställts vid sjukhuset, men då denne även skulle tjänstgöra
vid serafimerlasarettet, vore behovet av en narkosunderläkare som
dennes ersättare stort.
Statskontoret har avstyrkt direktionens ifrågavarande förslag. Därest en
förstärkning av antalet underläkare å kirurgiska kliniken av direktionen
skulle anses ofrånkomlig, syntes detta i nuvarande läge endast böra ske
genom överflyttning av personal från annan avdelning vid sjukhuset.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet och universitetskanslern ha framhållit
vikten av att antalet underläkare vid karolinska sjukhuset beräknades
så att ej blott sjukvården utan även undervisningen och forskningen
tillbörligt tillgodosåges.
Direktionen har i en senare skrivelse framhållit, att det icke vore möjligt
tillgodose kirurgiska klinikens behov av läkare genom förflyttning av
läkare från annan avdelning vid sjukhuset.
De s. k. läkarintygssakkunniga ha, såsom förut nämnts, avgivit betänkande
angående utfärdande av samt ersättning för vissa läkarintyg. Betänkande
har överlämnats till 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga för
att beaktas vid deras utredning rörande yngre läkares löne- och arbetsförhållanden.
Denna utredning har ännu icke slutförts. De för innevarande
budgetår gällande bestämmelserna rörande underläkarnas vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet avlöningsförmåner och rätt till ersättning
för berörda intyg torde därför tills vidare få gälla även under nästa
budgetår.
Vid prövning av behovet av läkarpersonal måste givetvis största återhållsamhet
iakttagas ej minst med tanke på den översyn av personalorganisationen,
som för närvarande enligt det föregående pågår. Ä andra sidan
är det uppenbart, att för sjukhusverksamheten oundgängligen erforderliga
tjänster icke kunna undvaras. Av de nya underläkartjänster, som föreslagits
för karolinska sjukhusets del, synes mig endast en andre underläkartjänst
vid kirurgiska kliniken vara så starkt av behovet påkallad, att jag finner
mig böra tillstyrka medelsanvisning för detta ändamål. Härvid förut-!
sätter jag i anslutning till vad direktionen anfört, att det icke är möjligt
att tillgodose läkarbehovet vid denna klinik genom överflyttning av läkare
från någon annan klinik vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet.
49
Kungl. Majda proposition Nr 7Jh
Då nämnda läkartjänst synes vara behövlig redan under innevarande budgetår,
torde direktionen böra erhålla rätt att överskrida vederbörande anslagspost
för budgetåret 1940/41 med det belopp, som erfordras för ändamålet.
En ny förste underläkartjänst synes också böra inrättas i stället för den
nuvarande befattningen såsom biträdande läkare (endoskopi) vid öron-,
näs- och halskliniken. För denna fråga har redogjorts i det föregående.
5. Sköterskepersonalen.
Direktionen har i anslutning till ett av ögonklinikens överläkare framlagt
förslag ifrågasatt, att fyra assistentsköterskebefattningar i lönegraden
Eo 5 vid ögonkliniken ersättas med fyra sköterskebiträden i lönegraden
U1. Liknande besparingsåtgärder vid övriga kliniker hade direktionen
för avsikt att taga ställning till i samband med omprövningen av sjukhusets
personalorganisation.
Medicinalstyrelsen har avstyrkt, att sköterskor ersattes med sköterskebiträden
i andra fall än där särskilt vägande skäl talade för en sådan anordning.
Styrelsen har anfört, att en sådan åtgärd skulle innebära en återgång
till förhållanden, som tidigare varit rådande, och skulle kunna öva
inflytande på personalorganisationen vid andra sjukhus, varigenom sjukhuset
indirekt skulle kunna framkalla en försämring av sjukvården i vårt
land.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet har anfört liknande synpunkter.
Vid serafimerlasarettet hade, erinrar kollegiet, personalen å sjukavdelningarna
bestått av sjuksköterskor, sköterskebiträden och städerskor. Kompetensvillkor
för anställning som sjuksköterska hade varit examen vid
någon sjuksköterskeskola. Städerskorna hade endast haft till. uppgift att
utföra rengörings- och städarbete. Sköterskebiträdena, vilka icke genomgått
någon speciell sköterskeutbildning, hade som regel rekryterats från de
städerskor, som i sitt arbete beretts vissa möjligheter att deltaga i sjukvården
och därvid visat fallenhet för denna och så småningom förvärvat
en viss färdighet i enklare sjukvårdsuppgifter.
Olägenheterna av att nödgas anförtro en del av sjukvården åt icke fullt
kvalificerad personal hade så småningom framträtt allt tydligare. För undervisningen,
särskilt för den åt blivande sjuksköterskor, hade detta system
med lägre kvalificerad sjukvårdspersonal visat sig olämpligt. Då undervisningen
av elever vid statens sjuksköterslceskola vore förlagd till karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet, syntes dessa olägenheter böra undanröjas.
Vid organiserandet av sjukvården å karolinska sjukhuset hade det ansetts
vara av dominerande betydelse, att sjukvården utfördes uteslutande av
fullt kvalificerad, från sjuksköterskeskola utbildad personal. Samma principiella
ståndpunkt hade även intagits av Stockholms stads sjukhusdirektion.
Bihang till riksdagens protokoll 1911. 1 sami. Nr 74-
4
50
Kungl,. May.ts proposition Nr 7Jf.
I enlighet med denna princip hade personalen å sjukavdelningarna på
karolinska sjukhuset organiserats i två kategorier, den egentliga sjukvårdspersonalen,
bestående av sjuksköterskor och assistentsköterskor, samt städerskor,
vilka senare hade att utföra endast städning och rengöringsarbete
m. m. Denna organisation hade under den tid sjukhuset varit i bruk visat
sig på ett utmärkt sätt motsvara sitt ändamål.
Lärarkollegiet måste på det bestämdaste avråda från återgång till ett
system, som redan visat sig vara olämpligt och principiellt befunne sig på
avskrivning. Kollegiet ville dock ej göra någon erinran mot direktionens
förslag beträffande ögonkliniken.
Inom kollegiet har professorn Nordenson erinrat, att den av direktionen
förordade ändringen förutsatte, att samtidigt åtta städerskebefattningar
i lönegraden U 1 utbyttes mot lika många sköterskebiträdesbefattningar i
samma lönegrad.
Departe
mentschefen.
Den av direktionen förordade åtgärden är onekligen, sedd i ett vidare
sammanhang, av stor principiell och praktisk betydelse. Säkerligen kunna
sjukvårdskostnaderna väsentligt nedbringas genom en övergång vid karolinska
sjukhuset till den personalorganisation inom sjukavdelningarna, som
tillämpats vid serafimerlasarettet, vilket skulle innebära, att assistentsköterskorna
ersättas med sjukvårdsbiträden av lägre kompetens och med lägre
lön. Å andra sidan har, såsom av det ovan anförda och av handlingarna i
ärendet framgår, gjorts gällande, att en sådan utveckling icke är att ur sjukvårdssynpunkt
förorda. Då de för sjukvården vid karolinska sjukhusets
ögonklinik närmast ansvariga ansett sig kunna tillstyrka assistentsköterskornas
ersättande i viss omfattning vid denna klinik med sjukvårdsbiträden,
har jag givetvis för egen del intet att erinra mot att kostnadsberäkningarna
för nästa budgetår ske från den förutsättningen, att sådana åtgärder
vidtagas. Enär frågan i övrigt torde komma under omprövning vid den
översyn av personalorganisationen, som enligt det föregående skall äga rum,
anser jag mig icke böra i vidare mån än nu skett ingå på detta spörsmål.
6. Anslagsberäkningar m. m.
I personalförteckningen för karolinska sjukhuset torde de
ordinarie befattningshavare, som enligt vad i det föregående anförts böra
finnas anställda vid radiofysiska och radiopatologiska institutionerna, böra
upptagas under en särskild rubrik II. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna.
För de ändringar i personalförteckningen, som på grund härav
i övrigt erfordras, torde jag icke behöva här särskilt redogöra.
I avlöningsstaten för karolinska sjukhuset torde likaledes de
för nämnda forskningsinstitutioner erforderliga medlen böra uppföras under
51
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
särskild rubrik. I staten böra härjämte vidtagas de ändringar, som framgå av
vad i det föregående anförts eller föranledas av de ändrade grunderna för
uppställning av avlöningsstater i allmänhet. De efterföljande beräkningarna
grundas på sjukhusdirektionens kalkyler.
Under avdelningen I. Garnisonsavdelningarna bör posten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän bestämmas till förslagsvis
41.000 kronor (-f- 1,000 kronor). För avlöningar till icke-ordinarie personal
erfordras ytterligare medel utöver de för innevarande budgetår anvisade
till följd av övergången från netto- till bruttolönesystem samt utökningen
av sjukvårds- och ekonomipersonalen med extra anställning.
Vissa smärre jämkningar föranledas även av den för husmodem och två
eldare vid garnisonssjukhuset ifrågasatta ändrade lönegradsplaceringen. Anslagsposten
torde böra uppföras med förslagsvis 240,000 kronor (-f- 54,000
kronor). För rörligt tillägg torde böra beräknas förslagsvis 39,000 kronor
(+ 18,000 kronor). Summan av anslagsposterna under I. uppgår alltså till
320.000 kronor (+ 73,000 kronor).
Under rubriken II. Radiofysiska och radiopatologiska
institutionerna beräknar jag posterna på följande sätt,
nämligen för avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis 63,000 kronor,
för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis
8,000 kronor, för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 12,000
kronor samt för rörligt tillägg förslagsvis 9,000 kronor, d. v. s. till inalles
92.000 kronor. Härvid har jag förutsatt, att de särskilda löneförmåner, som
enligt det föregående skola utgå till laboratorn i strålningsbiologi och förste
byråingenjören under den tid, då dessa befattningar uppehållas på förordnande,
skola bestridas från anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän samt att i enlighet med föreliggande förslag föreståndararvode
icke skall under budgetåret 1941/42 utgå till föreståndaren för radiofysiska
institutionen. Då arvodesposten skall lämna tillgång till bestridande av
ifrågakommande vikariatskostnader, har denna post ansetts böra betecknas
förslagsvis.
I fråga örn avdelningen III. Sjukhuset i övrigt uppkomma
i jämförelse med avlöningsstaten för innevarande budgetår avsevärda ökningar
till följd av ibruktagandet av ögonkliniken och psykiatriska kliniken.
För avlöningar till ordinarie tjänstemän torde förslagsvis 972,000 kronor
(+ 20,000 kronor) böra beräknas. Härvid har förutsatts, att kostnaderna
för avlöning till en laborator vid radiofysiska institutionen och ett
tekniskt biträde överföras till avdelning II.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, torde böra höjas med 11,750 kronor på grund av nämnda
52
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7 >t.
klinikers igångsättande. Med anledning av forskningsavdelningarnas omorganisation
bortfaller arvodet till en assistent vid radiopatologiska forskningsavdelningen,
5,400 kronor. Av samma anledning har i det föregående
förutsatts, att arvodet till föreståndaren för radiopatologiska forskningsinstitutionen
överföres till avdelning II, vilket medför en minskning av den
förevarande anslagsposten med 1,500 kronor. Då biträdande läkarbefattningen
på öron-, näs- och halskliniken avses skola ersättas med en förste
underläkartjänst med endoskopi som specialitet, torde arvodet för nämnde
biträdande läkare, 6,500 kronor, böra avföras ur arvodesstaten. Det arvode
av 4,000 kronor till en specialist i plastisk kirurgi, som nu är uppförd
på serafimerlasarettets stat, bör till följd av att befattningshavarens
verksamhet förlagts till karolinska sjukhuset överföras på sistnämnda anstalts
arvodesstat. Arvodena till biträdande överläkare, biträdande läkare
och laboratorer böra höjas med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg. Vid
denna omräkning torde de principer, som angivits på sid. 69 i 1941 års
åttonde huvudtitel, böra tillämpas. Samtliga dessa arvoden äro att betrakta
såsom huvudsysslearvoden och torde böra höjas med sammanlagt
omkring 30,000 kronor. Detta belopp bör dock, för att arvodestillägg skall
kunna i särskilda fall beviljas som ersättning för bortfallande barntillägg,
höjas till 31,500 kronor. Anslagsposten, nu 186,000 kronor, bör följaktligen
uppföras med (186,000 -f 11,750 — 5,400 — 1,500 — 6,500 + 4,000 +
-f 31,500 —) i runt tal förslagsvis 220,000 kronor (+ 34,000 kronor).
Vid beräkningen av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal böra beaktas de förändringar, som föranledas av ögonklinikens
och psykiatriska klinikens öppnande, forskningsavdelningarnas omorganisation,
inrättandet av en ny andre underläkartjänst vid kirurgiska kliniken
och en ny förste underläkartjänst med endoskopi som specialitet vid öron-,
näs- och halskliniken ävensom anställandet av sköterskebiträden i stället
för vissa assistentsköterskor. Anslagsposten skulle, enligt vad jag inhämtat,
vid omräkning enligt förutnämnda nya grunder av direktionens anslagsäskanden
böra bestämmas till omkring 2,045,000 kronor. Detta belopp
synes emellertid i avbidan på erfarenhet rörande möjligheterna att nedbringa
medelsbehovet böra nedsättas till i avrundat tal 2,000,000 kronor
(+ 149,000 kronor). Posten bör liksom nu betecknas förslagsvis.
För rörligt tillägg böra beräknas förslagsvis 440,000 kronor (-f- 180,000
kronor).
Under III. skulle alltså anslagsposternas summa utgöra 3,632,000 kronor
(+ 383,000 kronor).
Förslagsanslaget till avlöningar vid karolinska sjukhuset torde alltså
böra uppföras med (320,000 + 92,000 + 3,632,000 =) 4,044,000 kronor
(+ 548,000 kronor).
Kungl. Majlis proposition Nr 7Jj.
53
lil. Anslag till omkostnader vid karolinska
sjukhuset.
Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader
är nu uppfört med 2,300,000 kronor.
Direktionen har föreslagit, att anslaget måtte för nästa budgetår höjas
till 2,776,000 kronor. Höjningen föranledes av den utökade garnisonssjukvården,
öppnandet av ögonkliniken och psykiatriska kliniken samt prisstegringar.
Av direktionens framställning inhämtas:
Garnisonsavdelningarna. Av omkostnadsanslaget för innevarande
budgetår för garnisonsavdelningarna, 370,000 kronor, hade
167,400 kronor avsett avdelningarna vid garnisonssjukhuset. Sistnämnda
summa vore beräknad efter en beläggning motsvarande 41,000 vårddagar
och efter ungefär 4 kronor per vårddag. Såsom tidigare framhållits hade
beläggningen under innevarande budgetår blivit långt större än väntat, och
antalet vårddagar beräknades nu motsvara 61,000 för år. Samma antal
vårddagar torde böra beräknas för budgetåret 1941/42. Vid oförändrad
kostnad per vårddag kommer anslagsbehovet för garnisonssjukhuset att
uppgå till 248,880 kronor. Emellertid måste hänsyn tagas till inträffade
prisstegringar, vilka i vissa fall, såsom beträffande stenkol, varit avsevärda.
För delposten bränsle, lyse och vatten beräknades för alla garnisonsavdelningarna
en höjning av 30,000 kronor vara erforderlig. För övriga prisökningar
beräknade direktionen med hänsyn till plikten att under nu rådande
förhållanden iakttaga största möjliga sparsamhet icke någon ytterligare anslagshöjning.
I anslutning härtill beräknades omkostnadsanslaget för garnisonsavdelningarna
för nästa budgetår till i runt tal 482,000 kronor.
Sjukhuset i övrigt. För karolinska sjukhuset utom garnisonsavdelningarna
hade för innevarande budgetår anvisats ett omkostnadsanslag
av i,930,000 kronor. Detta belopp innefattade ej medel för ögonklinikens
omkostnader (144,000 kronor). För psykiatriska kliniken hade omkostnadsanslag
beräknats endast för halvt budgetår, varigenom det av
direktionen ursprungligen beräknade anslaget minskats med 95,000 kronor.
Såsom ovan framhållits, beräknades nämnda kliniker vara i drift under
hela nästa budgetår.
Direktionen ansåge sig icke heller här böra föreslå annan anslagshöjning
än för delposten bränsle, lyse och vatten, som med hänsyn till inträffade
prisstegringar å stenkol måste uppräknas med ett belopp av 125,000 kronor.
Genom brev den 28 juni 1940 hade Kungl. Majit anbefallt direktionen
bland annat att-i syfte att nedbringa omkostnaderna särskilt överväga, örn
icke en förenklad kosthållning skulle kunna införas vid sjukhuset. I anledning
härav hade direktionen, som ansett en utredning örn förenkling
av kosthållet böra ske efter samråd med statens institut för folkhälsan,
vänt sig till nämnda institut med framställning örn utredning angående
möjligheterna flir en sådan förenkling. Något svar på denna framställning
hade ännu icke erhållits. I avbidan på den utredning, som av direktionen
sålunda förutsatts, hade direktionen beräknat, att den prisstegring på vissa
födoämnen, som kunde förväntas inträda linder loppet av budgetåret
1941/42, icke skulle behöva föranleda någon (»lening av kostnaderna för
54
Kungl. Marits proposition Nr 74.
sjukhusets kosthåll, utan att sådan prisstegring skulle i möjligaste mån
kunna kompenseras genom förenklingar i fråga örn kosten.
I detta sammanhang har direktionen omnämnt, att karolinska institutets
lärarkollegium till direktionen överlämnat en framställning från medicinska
föreningens styrelse örn befrielse för de medicine studerande, som
tjänstgör på de obstetrisk-gynekologiska klinikerna, från ersättning för
kost och bostad under tiden för deras tjänstgöring därstädes. Över denna
framställning, som tillstyrkts av lärarkollegiet, hade överläkaren för sjukhusets
kvinnoklinik avgivit yttrande. Direktionen — inom vilken dock
professorerna Bergstrand och Ahlström reserverat sig — har anfört, att
framställningen syntes vara värd beaktande, men att med hänsyn till’dels
det nuvarande statsfinansiella läget och dels de konsekvenser, vartill ett
bifall till densamma skulle kunna föranleda ej blott i fråga om andra motsvarande
medicinska undervisningskliniker utan även beträffande andra
pa undervisningssjukhusen tjänstgörande kategorier medicine studerande,
framställningen icke syntes böra för närvarande föranleda någon åtgärd.
Omkostnadsanslagsbehovet för nästa budgetår för karolinska sjukhuset
beräknades sålunda till 2,294,000 kronor.
Direktionens förslag till omkostnadsstat för karolinska sjukhuset för
budgetaret 1941/42 har följande utseende (inom parentes angivas de för
budgetåret 1940/41 anvisade beloppen):
1.
2.
3.
Reseersättningar, förslagsvis
Expenser, förslagsvis
Övriga utgifter:
a. Inventariers underhåll och komplettering
..............
b. Tvätt och renhållning, förslagsvis
c. Kosthåll, förslagsvis........
d. Läkemedel, förslagsvis......
e. Förbrukningsartiklar m. m. för
sjukvården, förslagsvis......
f. Diverse utgifter..........
kronor
kronor 55,000 (45,000)
» 11,000 (9,000)
• 138,000 (113,000)
» 49,000 (40,000)
» 128,000 (105,000)
» 5,000 (3,900)
Summa kronor
I. Garnisonsavdelningarna.
100
95,900
386.000
482.000
(100)
(54,000)
(315,900)
(370,000)
1.
2.
3.
II. Sjukhuset i övrigt.
Reseersättningar, förslagsvis.....
Expenser, förslagsvis.........
Övriga utgifter:
a. Inventariers underhåll och komplettering
..............
b. Tvätt och renhållning, förslagsvis
c. Kosthåll, förslagsvis........
d. Läkemedel, förslagsvis......
e. Förbrukningsartiklar m. m. för
sjukvården, förslagsvis......
f. Diverse utgifter..........
kronor 181,000 (158,000)
» 50,000 (44,000)
» 673,000 (590,000)
» 263,000 (237,000)
» 604,000 (545,000)
» 23,000 (18,000)
kronor 2,000 (2,000)
» 498,000 (336,000)
1,794,000 (1,592,000)
Summa kronor 2,294,000 (1,930,000
55
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 7Jh
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt medicinska föreningens framställning i
vad den avsåge jourtjänsten. Kostnaden för fri kost med s. k. nattmål
under sådan tjänstgöring hade beräknats till i runt tal 3,800 kronor. Anslagsposten
till läkemedel syntes styrelsen kunna minskas genom dels rationalisering
och standardisering vid förskrivningen, dels ock förständigande
för de underordnade läkarna att tills vidare undvika användandet av oprövade
dyra läkemedel.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet och universitetskanslern ha ansett
medicinska föreningens framställning böra tillmötesgås.
Statskontoret har yttrat, att någon höjning av de för innevarande budgetår
beräknade beloppen till övriga expenser, inventariers underhåll och
komplettering samt diverse utgifter icke borde ifrågakomma.
I omkostnadsanslaget böra i enlighet med de nya principerna för bestridande
av sådana kostnader inräknas utgifter för sjukvård m. m. åt personalen
med ett belopp av förslagsvis 5,000 kronor.
Under punkten 77 i 1941 års åttonde huvudtitel har jag tillstyrkt, att
medicine kandidater, som tjänstgöra på allmänna barnbördshuset i Stockholm,
må under den tid, då de fullgöra jourtjänstgöring, befrias från att
betala ersättning för kost. Förmånen av fri kost synes i konsekvens härmed
även böra tillkomma de medicine kandidater, som utföra jourtjänst
vid kvinnokliniken på karolinska sjukhuset. Kostnaden härför har enligt
det föregående beräknats till omkring 3,800 kronor.
Vad av medicinalstyrelsen anförts rörande åtgärder för nedbringande
av läkemedelskostnaderna, av direktionen angivna till 312,000 kronor, vill
jag för egen del understryka. Jämväl utgifterna för inventariers underhåll
och komplettering, av direktionen beräknade till sammanlagt 236,000 kronor,
torde böra begränsas.
Den föreslagna omorganisationen av forskningsavdelningarna vid jubileumskliniken
torde icke behöva nu föranleda särskild höjning av omkostnadsanslaget,
då staten redan bestrider en stor del av dessa avdelningars omkostnader.
Det synes böra övervägas, huruvida omkostnaderna för forskningsinstitutionerna
i omkostnadsstaten böra upptagas under en särskild avdelning.
Bestämmelser härom torde framdeles, om så prövas lämpligt, böra
utfärdas av Kungl. Maj:t efter förslag av sjukhusdirektionen.
Under erinran örn svårigheterna att för nästa budgetår uppskatta anslagsbehovet
föreslår jag med beaktande av vad av mig i det föregående
anförts, att förevarande anslag uppföres med 2,730,000 kronor, vilket innebär
en anslagshöjning med 430,000 kronor.
Departe
mentschefen.
56
Kungl. Majlis ''proposition Nr 7/t.
IV. Anslag till avlöningar vid serafimerlasarettet.
1. Nuvarande förhållanden.
I riksstaten för budgetåret 1940/41 är under åttonde huvudtiteln förslagsanslaget
till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar uppfört
med 1,660,000 kronor. Anslaget disponeras jämlikt personalförteckning
och avlöningsstat, vilka jämte därtill hörande bestämmelser finnas införda
på sid. 447 ff. i statsliggaren för budgetåret 1940/41.
2. Överläkaren vid röntgenavdelningen.
Med överläkarbefattningen vid serafimerlasarettets röntgenavdelning är
nu förenat ett årsarvode av 9,000 kronor. I samband med anslagsäskandena
för budgetåret 1940/41 föreslog direktionen, att befattningen skulle ändras
till ordinarie befattning i lönegrad A 29 samt att, beträffande pensionsrätten,
för pension erforderligt antal tjänstår måtte bestämmas till 12 år och att
levnadsåldern för pensions erhållande måtte fastställas till 65 år. Förslaget
avstyrktes av statskontoret och allmänna lönenämnden. Enligt statskontorets
mening borde med en lönereglering anstå i avvaktan på 1938 års
hälso- och sjukvårdssakkunnigas utredning angående sjukhusläkarnas avlöningsförhållanden
och sportelinkomster. Allmänna lönenämnden anförde,
att arvodet bestämts så sent som vid 1939 års lagtima riksdag och att lönenämnden
därför icke funne tillräcklig anledning föreligga att genomföra
någon förändring, innan direktionen verkställt översyn av personalorganisationen.
Full pension efter 12 års tjänstgöring förekomme för närvarande
icke för befattningar, tillhörande löneplan A i civila avlöningsreglementet.
Den föreslagna anordningen borde därför icke genomföras, utan att frågan
om lämpligheten av sagda pensionsform gjordes till föremål för utredning
beträffande förvaltningen i allmänhet.
För egen del erinrade jag i propositionen nr 149 till 1940 års lagtima
riksdag, att jag förut avstyrkt förslag om lönereglering för vissa biträdande
läkarbefattningar vid karolinska sjukhuset. Ehuru den i samband därmed
upptagna frågan om förändring av ifrågavarande befattning till ordinarie
tjänst syntes mig ligga i viss mån annorlunda till, ansåg jag mig på grund
av de vägande skäl, som mot direktionens förslag härom anförts av i ärendet
hörda myndigheter, icke böra då förorda en sådan lönereglering. Riksdagen
framställde icke erinran häremot.
Direktionen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 ansett
sig icke kunna underlåta att hemställa, att Kungl. Majit ville taga detta
löneregleringsförslag under förnyat övervägande.
Sportelinkomsterna vore vid förevarande befattning av ringa betydelse
och syntes icke böra utgöra hinder för befattningens uppförande på ordi
-
57
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
liane stat. Som villkor för erhållande av befattningen kunde eventuellt
föreskrivas, att denne överläkare icke finge mottaga ersättning av å lasarettet
inneliggande patienter. Den privata mottagning på lasarettet, som
överläkaren vid röntgenavdelningen i likhet med andra Överläkare^ kunde
få anordna jämlikt § 40 av gällande reglemente (1939: 416), torde ej heller
böra utgöra hinder för befattningens uppförande på ordinarie stat. Denna
bestämmelse tillämpades redan för tjänstemän på ordinarie stat, nämligen
de professorer vid karolinska institutet, som i denna sin egenskap vore överläkare
vid de statliga kroppssjukhusen. Detta medgivande i reglementet
hade givits i sjukhusens intresse, enär genom en sådan anordning överläkarens
verksamhet praktiskt taget helt bleve förlagd till sjukhuset.
Av svenska lasarett med mer än 200 vårdplatser vore det endast tvenne,
som icke hade särskild röntgenöverläkare. Det vore uppenbart att en överläkarbefattning
vid serafimerlasarettets röntgenavdelning måste finnas och
att direktionens skyldighet att överväga personalorganisationen icke i detta
fall kunde utgöra något hinder för lönereglering. Beträffande pensionsbestämmelserna
kunde en utredning vara erforderlig, och direktionen ville
därför avstå från sitt förslag om särbestämmelser. _
Lönegradsplaceringen skulle innebära en faktisk löneökning av 3,336
kronor och vore densamma som överläkare av I klass vid statens sinnessjukhus
erhållit.
Hälften av karolinska institutets undervisning^ medicin och kirurgi samt
undervisningen i neurologi bedreves alltjämt vid lasarettet, varjämte dit
vore förlagd den neurokirurgiska, avdelningen, som vore ensam i sitt slag
i riket. Dessa förhållanden krävde en högkvalificerad överläkare även vid
röntgenavdelningen.
Direktionen hade på här anförda skäl räknat med avlöning till en ordinarie
överläkare i lönegraden A 29 vid serafimerlasarettets röntgenavdelning.
Allmänna lönenämnden har vidhållit sin tidigare uppfattning. Nämnden
vore icke beredd att för närvarande yttra sig örn huruvida tillräckliga skäl
kunde föreligga att för berörda befattning meddela särskilda undantagsföreskrifter
i fråga om rätten till pension.
Statskontoret har av skäl, som ämbetsverket tidigare anfört, icke ansett
sig kunna nu tillstyrka direktionens förslag.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet, med vilket universitetskanslern
instämt, har — under erinran att det här vore fråga om den näst största
röntgendiagnostiska avdelningen i riket, vid vilken hälften av de medicine
studerandena vid karolinska institutet erhölle sin undervisning i röntgendiagnostik
— uttalat sin livliga anslutning till direktionens förslag. Däremot
har lärarkollegiet bestämt avrått från någon inskränkning i röntgenöverläkarens
rättighet att mottaga frivilligt erbjuden ersättning av å lasarettet
inneliggande privatpatienter, vilken rättighet vore tillerkänd övriga överläkare.
Frågan örn förändring av överläkarbefattningen vid röntgenavdelningen
till ordinarie tjänst har som nämnts prövats i samband med anslagsäskandena
för innevarande budgetår. Jag fann mig vid detta tillfälle icke böra
tillstyrka direktionens förslag örn befattningens överförande på ordinarie
Departe
mentschefen.
58
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
stat. Vad direktionen ytterligare anfört till stöd för förslaget har emellertid
övertygat mig om behovet av en fastare reglering av de med tjänsten förenade
förmånerna. Enligt vad jag inhämtat torde, så länge tjänstens innehavare
äger åtnjuta endast arvodesförmåner och icke äger rätt till pension,
vissa svårigheter föreligga att vid tjänsten bibehålla kvalificerad innehavare.
Med hänsyn till den pågående översynen av personalorganisationen
vid de statliga lcroppssjukhusen torde tjänsten dock tills vidare icke böra
inrättas som ordinarie. Däremot torde denna översyn knappast böra lägga
hinder i vägen för befattningens omvandling till extra ordinarie. Då jag
icke har något att erinra mot den av direktionen ifrågasatta lönegradsplaceringen,
förordar jag alltså, att befattningen hänföres till lönegraden Eo 29.
I skrivelse nr 352 anhöll 1939 års lagtima riksdag om utredning rörande
lämpligheten och möjligheten av att genomföra evalvering av vissa
läkare vid de statliga sjukhusen tillkommande ersättningar av patienter
på enskilda och halvenskilda rum. I avvaktan på resultatet av den
utredning, som i detta avseende kan komma att verkställas, torde i anslutning
till vad av sjukhusdirektionen anförts böra i fråga örn denna
befattning såsom särskilt förbehåll uppställas, att överläkaren icke må
mottaga ersättning av de på lasarettet inneliggande patienterna. Med hänsyn
till vad direktionen i övrigt yttrat torde spörsmålet örn särskilda
undantagsföreskrifter i fråga om rätt till pension icke böra nu upptagas.
3. Personalbehovet vid kirurgiska och neurokirurgiska
klinikerna.
Genom den planerade ombyggnaden av serafimerlasarettets ögonklinikbyggnad
till neurokirurgisk klinik skulle vårdplatserna vid sistnämnda klinik
ökas med 29 till 82, varjämte kirurgiska kliniken genom övertagande
av neurokirurgiska avdelningens nuvarande lokaler skulle erhålla ytterligare
53 vårdplatser.
Direktionen, som utgått från att ombyggnaden skulle vara färdig den
1 oktober 1941, har räknat med att klinikernas personal efter ombyggnaden
skulle behöva utökas med
1 biträdande överläkare vid neurokirurgiska kliniken (arvode 7,500
kronor),
1 förste underläkare vid röntgenavdelningen (Ex 23),
1 andre underläkare vid neurokirurgiska kliniken (Ex 22),
1 tredje underläkare vid kirurgiska kliniken (Ex 18),
10 sjuksköterskor (A 7),
7 assistentsköterskor (Eo 5),
5 provsköterskor,
7 sjuksköterskeelever,
11 sköterskebiträden (U 1),
3 städerskor (U 1),
2 kontorsbiträden (Eo 4).
59
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
Direktionen har beträffande personalökningen anfört bland annat:
Förslaget om en biträdande överläkare avveke visserligen från direktionens
i skrivelse den 24 november 1939 framlagda organisationsförslag för
neurokirurgiska avdelningen, och direktionen hade ställt sig tveksam inför
denna fråga med hänsyn särskilt till den omständigheten, att patientantalet
på den neurokirurgiska avdelningen icke varit så stort som av riksdagen
förutsatts såsom villkor för anställande av biträdande överläkare eller 90.
Å andra sidan hade direktionen ej kunnat undgå att taga hänsyn till
de särskilda skäl professorn H. Olivecrona i en promemoria anfört för
inrättande av denna befattning. Utöver vad Olivecrona anfört ville direktionen
framhålla, att den neurokirurgiska kliniken i förhållande till andra
kliniker vid sjukhusen intoge en särskild ställning i sin egenskap av en för
landet i dess helhet avsedd specialavdelning för neurokirurgi. Å arvodet
(7,500 kronor) förutsattes skola utgå dyrtidstillägg.
Den avsedda ökningen av antalet vårdplatser skulle med utgångspunkt
från nuvarande förhållanden ha motiverat anställande av ytterligare en
andre underläkare vid kirurgiska kliniken och likaledes en andre underläkare
vid den neurokirurgiska avdelningen, men direktionen hade med
hänsyn till nuvarande ekonomiska läge ansett sig skyldig ställa detta på
framtiden. Vad anginge den neurokirurgiska avdelningen, hade direktionens
tidigare organisationsförslag visserligen upptagit en ökning av två andre
underläkare men å andra sidan — med hänsyn till visst uttalande av Kungl.
Majit — icke någon biträdande överläkare. Det hade vid förnyat övervägande
av vad Olivecrona i denna sak anfört synts direktionen viktigare
att tillgodose önskemålet örn en biträdande överläkare.
Vad här föreslagits innebure vidare en minskning av den tidigare beräknade
personalorganisationen vid neurokirurgiska avdelningen med 2 assistentsköterskor
och 1 sköterskebiträde men däremot en ökning med ett extra
ordinarie kontorsbiträde.
Medicinalstyrelsen har funnit vad direktionen anfört örn behovet av en
biträdande överläkare på neurokirurgiska kliniken vara värt beaktande.
Allmänna lönenämnden har, ehuru nämnden med hänsyn till patientantalet
på neurokirurgiska avdelningen hyste en viss tveksamhet mot sagda
förslag, dock icke velat motsätta sig inrättandet av befattningen som biträdande
överläkare.
Statskontoret har anfört:
Merkostnaderna i avlöningar, för helt år räknat, vid ett genomförande
av den planerade utbyggnaden av kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna
skulle uppgå till icke mindre än i runt tal 150,000 kronor. Då genom utbyggnaden
av sagda kliniker antalet vårdplatser beräknats komma att öka
med endast 78, syntes det statskontoret, som om ökningen av personalkostnaderna
icke stöde i rimlig proportion till de vidgade vårdmöjligheterna vid
sjukhuset. Enligt ämbetsverkets mening borde därför direktionen upptaga
till förnyat övervägande frågan, örn i besparingssyfte begränsningar kunde
göras i den planerade personalorganisationen vid dessa kliniker.
I avvaktan på att någon erfarenhet vunnes angående omfattningen av
verksamheten vid den utvidgade neurokirurgiska kliniken torde med inrättandet
av en biträdande överläkartjänst vid sagda klinik böra anstå.
60
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7/f.
Med anledning av vad statskontoret anfört har direktionen yttrat:
Den neurokirurgiska kliniken vore den enda i sitt slag i Norden. Den
specialvård, som här lämnades, krävde på grund av sin egenart särskilt
stor personal. Enligt statens sjukvårdskommittés utredningar skulle egentligen
denna. specialvård helt bekostas av staten, men direktionen hade
lyckats att till vården erhålla bidrag från såväl Stockholms stad som Stockholms
läns landsting, vilka även utfäst sig att deltaga i kostnaderna för
klinikens ombyggnad och utrustning. Genom den plan, som fastställts av
Kungl. Majit i fråga örn beredskapssjukhus i landet, hade serafimerlasarettet
förklarats skola tjänstgöra såsom dylikt sjukhus med bland annat plats för
200 neurokirurgiska fall. Direktionen hade i samband med detta beslut
betonat, att detta krävde viss utvidgning och förändring i fråga om nuvarande
anordningar för vården på detta område. Direktionens beräkningar
av det ökade personalbehovet grundade sig i huvudsak på den utredning
härom, som verkställts av klinikens överläkare med stöd av hittillsvarande
erfarenheter i fråga om klinikens drift. Det syntes direktionen vara riktigare,
att i sin helhet framlägga de av klinikens ifrågasatta utvidgning betingade
kraven på personalökning, innan beslut om utvidgningen meddelades,
än att nu beräkna personalbehovet i underkant och därefter framkomma
med ökade krav, sedan utvidgningen kommit till stånd.
Departe
mentschefen.
Beträffande de skäl, som tala för en utökning av antalet vårdplatser vid
de kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna, hänvisar jag till vad jag senare
denna dag kommer att yttra vid anmälan av frågan örn ombyggnad av de
utrymmen vid serafimerlasarettet, som hittills disponerats av den till karolinska
sjukhuset överflyttade ögonkliniken. Den föreliggande utredningen
utvisar, att de nytillkommande vårdplatserna medföra behov av en förhållandevis
stark utökning av läkar-, sköterske- och biträdespersonalen. Då
speciellt den sjukvård, som meddelas vid neurokirurgiska kliniken, torde
ställa särskilt stora krav på antalet befattningshavare och deras kompetens,
anser jag mig icke böra motsätta mig sjukhusdirektionens i ämnet framlagda
förslag, enligt vilket personalbehovet skulle i vissa hänseenden understiga
det tidigare beräknade. Jag tillstyrker sålunda på de av överläkaren anförda
skälen jämväl, att en befattning som biträdande överläkare inrättas.
Dyrtidstillägg bör dock icke utgå på de med denna befattning förenade
arvodesförmånerna utan arvodet — i likhet med andra motsvarande arvoden
— omregleras med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg. Jag vill särskilt
framhålla, att denna befattning bör komma till stånd på grund av de
vid neurokirurgiska kliniken rådande särskilda vårdförhållandena och att
mitt ställningstagande alltså icke kan åberopas vid prövning av likartade
framställningar från andra sjukhusavdelningar.
Såsom förut anförts, kan det icke nu med säkerhet avgöras, om de
kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna kunna under nästa budgetår erhålla
utökade lokaler. Med hänsyn härtill torde medel för bestridande
av kostnaderna för avlöning åt den av mig nu förordade personalen icke
61
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
böra anvisas för budgetåret 1941/42. Däremot torde de nya ordinarie
tjänsterna böra redan nu upptagas på personalförteckningen. Tjänsterna
synas dock icke böra tillsättas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat medgivande.
Skulle klinikernas lokalutrymmen komma att utökas under budgetåret
1941/42, lärer det, såsom i det föregående anförts, få ankomma på
Kungl. Majit att efter särskild framställning av sjukhusdirektionen ställa
erforderliga medel till förfogande ur de till sjukhuset anvisade anslagen för
verksamhetens bedrivande i de nya lokalerna.
4. Poliklinikernas personalbehov.
Direktionen har i sina ursprungliga anslagsäskanden icke räknat med
att personalbehovet vid serafimerlasarettets polikliniker skulle kunna
minskas utöver vad tidigare beräknats.
En minskning i besöksfrekvensen hade visserligen inträtt på poliklinikerna,
såsom närmare franninge av en jämförelse mellan antalet patienter
och besök under månaderna maj—augusti 1939 respektive 1940. Det
vore ovisst, om anledningen till minskningen helt vore beroende av öppnandet
av motsvarande polikliniker vid karolinska sjukhuset. Man funne
nämligen en praktiskt taget lika stor procentuell minskning i besöken på
den neurologiska polikliniken som på den medicinska och även en markerad
minskning på ögonpolikliniken. Varken neurologiska eller ögonpolikliniken
hade haft motsvarighet vid karolinska sjukhuset. Sannolikt hade
inkallelserna till militärtjänst avsevärt påverkat besöksfrekvensen. Örn
än en ganska stark minskning i denna hittills kunnat konstateras, syntes
det ännu vara ovisst, huruvida en definitiv nedgång av arbetsbelastningen
på poliklinikerna förelåge, varför direktionen ansett sig ännu icke böra föreslå
någon minskning av de därför avsedda arbetskrafterna.
Statskontoret har ansett det förtjäna övervägas, örn icke en minskning
borde ske i de för poliklinikerna avsedda arbetskrafterna.
Enligt statskontorets mening kunde nämligen denna minskning i besöksfrekvensen
under nu rådande ekonomiska förhållanden beriiknas tills vidare
bli bestående. Några uppgifter, ägnade att närmare belysa verksamheten
vid de polikliniker, vilkas »yttre verksamhet» i samband med överflyttningen
till karolinska sjukhuset nedlagts, hade icke av direktionen lämnats.
I utlåtande angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
för budgetåret 1939/40 hade statskontoret uttalat, att ämbetsverket
icke kunde frigöra sig från det intrycket, att den inre verksamheten
måste bli av obetydlig omfattning. Frågan örn personalens storlek vid de
ifrågavarande poliklinikerna hade förutsatts skola upptagas till omprövning
efter vunnen erfarenhet rörande omfattningen av verksamheten vid
dessa kliniker (jfr propositionen nr 149 till 1940 års lagtima riksdag, sid.
27). Sådan erfarenhet borde numera ha vunnits. I nuvarande statsfinansiella
liige måste med ännu större skärpa ifrågasättas, örn icke denna del av
den polikliniska verksamheten vid serafimerlasarettet utan alltför allvarliga
olägenheter borde kunna helt avvecklas.
62
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 7Jf .
Med anledning av vad statskontoret anfört har direktionen förklarat
sig ha för avsikt att, om det visade sig, att nedgången i besöksfrekvensen
vore av bestående art, utsträcka den översyn av personalbehovet, som
direktionen hade att verkställa beträffande karolinska sjukhuset, till serafimerlasarettets
polikliniker och vidtaga den inskränkning av personalen
därstädes, som därvid visade sig vara möjlig. Vidare har direktionen på
anförda skäl förordat, att personalen vid ögon- och öronpoliklinikerna försöksvis
inskränktes till en poliklinikföreståndare och ett sköterskebiträde.
Då verksamheten på poliklinikerna skulle i huvudsak inskränkas till undersökning
av dit remitterade patienter och någon behandling av patienterna
i regel icke skulle förekomma därstädes, syntes det icke vara erforderligt,
att poliklinikföreståndarna assisterades av sjuksköterskor, utan torde nödig
assistans i allmänhet kunna lämnas av sköterskebiträden. På vardera polikliniken
syntes sålunda personalen kunna inskränkas till en poliklinikföreståndare
med ett årsarvode av 6,500 kronor och ett sköterskebiträde.
Härigenom skulle vinnas en besparing till belopp av 13,278 kronor för år,
varav 8,478 kronor på anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän
och 4,800 kronor på anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie
personal.
I övrigt torde i fråga om direktionens utredning rörande poliklinikernas
verksamhet och personalbehov få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Mot direktionens förslag har jag intet att erinra. Jag vill dock framhålla,
att besparingen på anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
vid tillämpning av numera anlitade beräkningsgrunder stannar vid omkring
7,000 kronor. Härtill återkommer jag i det följande.
5. Personalbehovet i övrigt.
Direktionen har meddelat, att ögonklinikens och psykiatriska poliklinikens
överflyttning till karolinska sjukhuset medfört minskning av serafimerlasarettets
personal nied följande befattningshavare:
Ögonkliniken: Kronor
1 överläkare....................................... 1,500
1 förste underläkare (Ex 23)........................... 7,242
1 andre underläkare, tillika amanuens (Ex 22)............. 6,816
1 andre underläkare, tillika amanuens vid polikliniken (Ex 22) 6,816
1 andre underläkare vid polikliniken (Ex 22).............. 6,816
2 sjuksköterkor (A 7)................................ 8,790
5 assistentsköterskor (Eo 5)............................ 14,880
2 provsköterskor (å 600).............................. 1,200
2 sjuksköterskeelever (å 300)........................... 600
12 sköterskebiträden (U 1).............................. 24,192
63
Kungl. Majlis ''proposition Nr 7J,.
Psykiatriska polikliniken: Kronor
1 biträdande läkare (3,600 kronor för helt år).............. 1,800
Summa 80,652
Avgå: amanuensarvoden från karolinska institutet........... 5,400
Nettominskning 75,252
Direktionen har vidare framlagt följande förslag:
1) Arvodet till specialist i plastisk kirurgi överföres till
karolinska sjukhusets stat........................— 4,000
2) Arvodet till överläkaren vid neurokirurgiska avdelningen
höjes från 1,000 kronor till 1,500 kronor............. + 500
3) Ytterligare två sjukgymnaster (Eo 9) anställas......... + 7,332
4) Tekniskt biträde vid neurologiska kliniken överföres från
lönegraden Ex 4 till Eo 4......................... + 240
5) Kontorsbiträde (Eo 4) vid medicinska klinikens läkar
expedition
anställes i stället för en assistentsköterska ... — 174
6) Minskning av för sköterskebiträden beräknat belopp (nu
60,000 kronor).................................. — 40,000
7) Kameralbiträde (Ex 9) på sysslomanskontoret......... + 3,282
8) Kontorsbiträde (Ex 4) för kontroll av personalens utspisning
...................................... + 2,562
9) Köksbiträde överföres från extra till extra ordinarie anställning.
......................................... — 102
10) Städning och annan renhållning i patologiska avdelningen + 1,800
Nettominskning 28,560.
Beträffande dessa personalförändringar inhämtas av handlingarna bland
annat följande:
Överläkaren vid neurokirurgiska avdelningen.
Direktionen har anfört, att arvodeshöjningen för överläkaren vid neurokirurgiska
avdelningen borde komma till stånd oavsett om avdelningen
utvidgades. Denne överläkare skulle eljest komma att intaga en särställning
till övriga överläkare, som tillika vore professorer vid karolinska institutet.
Statskontoret har erinrat, att frågan örn höjning av arvodet varit föremål
för omprövning av 1940 års lagtima riksdag, därvid med denna höjning
under de rådande förhållandena ansetts tills vidare kunna anstå. En
höjning av detta arvode torde i vart fall icke böra komma till stånd, innan
utbyggnaden av den neurokirurgiska kliniken genomförts.
Sjukgymnaster. Sjukgymnastutbildningen överflyttades den
1 februari 1940 från serafimerlasarettet till karolinska sjukhuset. Med hänsyn
till beräknad minskning i klientelet genom vissa klinikers bortflyttning
och minskade arbetsuppgifter genom utbildningens överflyttning ansågs
(jfr propositionen nr 206 till 1939 års lagtima riksdag, sid. 113 f., 135)
antalet sjukgymnaster vid den kvarvarande gymnastikavdelningen vid lasarettet
kunna minskas till en ordinarie, en extra ordinarie och en extra.
Enligt vad direktionen i skrivelse den 18 juni 1940 anmält hade det visat
sig, att fler än tre sjukgymnaster erfordrades, varför direktionen anställt
ytterligare två extra sjukgymnaster. Biträdande läkaren på av
-
64
Kungl. Marits proposition Nr 7-4-
delningen hade anfört, att remisserna till avdelningen ej minskat i den
utsträckning, som man tänkt sig. I maj 1940 hade sålunda antalet patienter
på avdelningen utgjort 120. Dä 16 behandlingar per dag vore det normala
för en gymnast, hade personalen ej räckt till utan en lista på väntande
patienter måst uppläggas. Tidigare hade sjukgymnasteleverna biträtt i
behandlingsarbetet. För budgetåret 1941/42 har direktionen upptagit de
två sjukgymnasterna som extra ordinarie.
Statskontoret har erinrat, att — i samband med riksdagsbehandlingen
år 1939 — av olika myndigheter, bland andra direktionen över gymnastiska
centralinstitutet, understrukits angelägenheten av att ett så stort
antal patienter som möjligt hänvisades till karolinska sjukhuset för sjukgymnastik
behandling. Innan närmare utredning förebragts rörande svårigheterna
att i större utsträckning än som hittills skett hänvisa patienter
till karolinska sjukhuset för dylik behandling, ansåge sig statskontoret
icke kunna tillstyrka bifall till framställningen.
Direktionen har vidhållit sin uppfattning. Sjukgymnastikbehandling
i nuvarande utsträckning borde kunna förekomma med hänsyn till
särskilt vården vid lasarettets specialiserade kliniker. Frekvensen på lasarettets
gymnastikavdelning hade under år 1940 efter öppnandet av motsvarande
avdelning på karolinska sjukhuset varierat mellan 229 och 289.
Varje patient måste behandlas ett flertal gånger. För att behandlingarna
skulle medhinnas erfordrades det ökade antal sjukgymnaster, varom direktionen
gjort framställning. I annat fall måste behandlingen inskränkas till
de inneliggande patienter, som remitterades från lasarettets kliniker, och
de patienter på lasarettets polikliniker, som vore i behov av sjukgymnastisk
behandling, hänvisas till karolinska sjukhusets sjukgymnastiska avdelning.
Något behov av dessa patienter för tillgodoseende av den undervisning,
som utövades på sistnämnda avdelning, förelåge icke. Vid bedömande av
frågan, huruvida dessa patienter borde behandlas på lasarettet eller hänvisas
till karolinska sjukhuset, syntes man icke kunna undgå att beakta
patienternas behov av att erhålla behandling i närheten av sina arbetsplatser
eller bostäder. Hänsyn härtill hade föranlett direktionen att göra
framställning örn den ökade arbetskraft, som erfordrades för att även lasarettets
poliklinikpatienter skulle erhålla sin behandling vid lasarettet.
Kameralbiträde på sysslomanskontoret. Direktionen
har anfört, att direktionen alltsedan början av år 1938 medgivit
anställning vid serafimerlasarettets sysslomanskontor av ett extra kameralbiträde.
Anledningen därtill hade varit den betydande arbetsbörda, som
påvilat kontorspersonalen och som föranlett övertidsarbete i onormal utsträckning.
I statsskrivelse för 1940/41 hade i sammanställning av personalen
upptagits en bokhållare i lönegraden Ex 12 men icke det extra
kameralbiträdet. Det vore uppenbart, att om den extra kameralbiträdestjänsten
skulle dragas in, så bleve följden antingen att sysslomannen, bokhållaren
och kassören icke finge någon lindring eller att övertidsarbetet
i stället överflyttades på den lägre kontorspersonalen. Det komme med
bibehållande av kameralbiträdestjänsten jämsides med den nya bokhållartjänsten
sannolikt ändå icke att kunna undvikas övertidsarbete. Direktionen
hade med anledning härav funnit oundgängligt att i förevarande
statförslag räkna med fortsatt anställning av ett extra kameralbiträde i
lönegrad Ex 9 å sysslomanskontoret.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74. 05
Statskontoret har avstyrkt, att i nuvarande läge medel anvisades för
anställande av ifrågavarande kameralbiträde.
Direktionen har genmält, att krisförhållandena, vilka medförde ytterligare
ökad arbetsbörda på kontoret, gjorde denna personalförstärkning
ännu mera motiverad.
Kontorsbiträde. Direktionen har upplyst, att för vinnande
av bättre kontroll över personalens utspisning införts kupongsystem. Då
särskild matsalsföreståndarinna icke funnes, hade för ändamålet anställts
ett extra kontorsbiträde.
Städning i patologiska avdelningen. För städning
och annan renhållning i patologiska avdelningen beräknade direktionen
1,800 kronor i avvaktan på närmare erfarenhet örn avdelningens verksamhet.
Det hade visat sig nödvändigt att anställa arbetskraft för ändamålet,
vilket tidigare icke beräknats, då rättsmedicinska institutionen ansetts
böra som kompensation för anlitande av den å lasarettets stat uppförde
vaktmästaren svara för städningen. Nämnda institution hade emellertid
icke disponerat anslag härför.
Med en höjning av arvodet till överläkaren vid neurokirurgiska kliniken
till samma belopp, som övriga professorer-överläkare åtnjuta, torde under
nuvarande förhållanden kunna anstå.
De av direktionen begärda två sjukgymnasterna synas huvudsakligen erfordras
för tillgodoseende av poliklinikverksamhetens behov. Besöksfrekvensen
vid serafimerlasarettets polikliniker har, såsom tidigare berörts, undergått
en märkbar minskning, som till en del torde få tillskrivas öppnandet
av karolinska sjukhusets polikliniker. Med hänsyn härtill anser jag den
vidare utvecklingen på detta område böra avvaktas, innan en mer definitiv
utvidgning av gymnastikavdelningens personalorganisation kommer till
stånd. För nästa budgetår torde därför endast medel böra beräknas för de
två nu anställda extra sjukgymnasterna.
Då direktionens förslag om anvisande av medel för ett extra kameralbiträde
på sysslomanskontoret endast synes vara att betrakta som en rättelse
av ett förbiseende i direktionens anslagsäskanden för innevarande
budgetår, biträder jag direktionens förslag i detta avseende. Dock torde
detta biträde böra hänföras till 8 lönegraden i likhet med de redan anställda.
Mot direktionens här ifrågavarande förslag i övrigt har jag intet att
erinra.
6. Anslagsberäkningar m. m.
I personalförteckningen för serafimerlasarettet torde i anslutning
till vad i det föregående anförts böra uppföras en överläkare vid
röntgenavdelningen i lönegraden Eo 29. Vidare bör antalet ordinarie sjukskötersketjänstcr
ökas med 8 till G4 (minskning på grund av ögonklinikens
Departe
mentschefen.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 7$.
5
66
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jf.
överflyttning till karolinska sjukhuset: 2, ökning till följd av kirurgiska och
neurokirurgiska klinikernas utvidgning: 10). Den inskränkning av verksamheten
vid vissa av poliklinikerna, som enligt vad tidigare anförts kan för
nästa budgetår vidtagas, medför, att antalet vid poliklinikerna sysselsatta
sjuksköterskor kan minskas med två. Då enligt vad jag inhämtat dessa
befattningar nu ha ordinarie innehavare och de icke kunna för närvarande
överflyttas till andra motsvarande befattningar vid serafimerlasarettet,
torde någon minskning av antalet i personalförteckningen uppförda, för
poliklinikerna avsedda sjukskötersketjänster för närvarande icke böra ske.
Däremot torde två av lasarettets sjuksköterskebefattningar icke böra vid
uppstående ledighet återbesättas. Då jag räknar med att det skall vara
möjligt att för nästa budgetår indraga två av sjukskötersketjänsterna vid
lasarettet, eventuellt genom överflyttning av två ordinarie sjuksköterskor
till vid karolinska sjukhuset lediga sjukskötersketjänster, anser jag mig
vid anslagsberäkningarna i det följande böra räkna med en besparing av
denna anledning med i runt tal 7,000 kronor.
Avlöningsstaten för serafimerlasarettet bör erhålla förändrad
uppställning i anslutning till de nya principerna för uppställning av avlöningsstater.
Såsom i det föregående anförts, utgår jag vid beräkningen av
de olika anslagsposterna från att utvidgningen av kirurgiska och neurokirurgiska
klinikerna icke kommer att för nästa budgetår medföra behov av
ökad medelsanvisning.
Till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde i anslutning till direktionens
beräkningar och från sjukhuset under hand inhämtade uppgifter
böra anvisas förslagsvis 340,000 kronor (— 5,000 kronor).
Ur arvodesförteckningen böra utgå arvodet till överläkaren vid röntgenavdelningen,
9,000 kronor, arvodet till överläkaren vid ögonkliniken, 1,500
kronor, arvodet till biträdande läkaren vid psykiatriska polikliniken, 1,800
kronor, samt arvodet till specialisten i plastisk kirurgi, 4,000 kronor. De
arvoden, som nu äro förenade med dyrtidstillägg, nämligen arvodena för
biträdande överläkare och biträdande läkare, böra omregleras med hänsyn
till bortfallande dyrtidstillägg enligt samma grunder, som enligt det föregående
böra tillämpas i fråga örn arvodena vid karolinska sjukhuset. På
grund härav inträder under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, en utgiftsökning, som torde kunna uppskattas
till i runt tal 16,000 kronor. Posten bör minskas med (— 9,000 —
— 1,500 — 1,800 — 4,000 + 16,000 =) 300 kronor till (120,000 — 300 =)
119,700 kronor, vilket belopp bör uppföras förslagsvis.
Med beaktande av vad i det föregående anförts uppskattar jag, med
ledning av under hand införskaffade uppgifter, anslagsbehovet under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal till i runt tal
1,000,000 kronor (— 65,000). Posten torde böra uppföras förslagsvis.
För rörligt tillägg synes ett belopp av förslagsvis 220,300 kronor
(+ 90,300) böra uppföras.
67
Kungl. Marits proposition Nr 7J+.
Förslagsanslaget till avlöningar vid serafimerlasarettet torde alltså böra
bestämmas till (340,000 + 119,700 + 1,000,000 + 220,300 —) 1,680,000
kronor, vilket innebär en höjning av det nuvarande anslagsbeloppet med
20,000 kronor.
V. Anslag till omkostnader vid serafimerlasarettet.
Till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader har för budgetåret
1940/41 anvisats ett förslagsanslag av 1,550,000 kronor. Beträffande
anslagsdispositionen hänvisas till den i statsliggaren för nämnda budgetår
(sid. 451) införda omkostnadsstaten.
Det för budgetåret 1941/42 erforderliga anslaget har direktionen —
under förutsättning att utvidgningen av kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna
icke kommer till stånd under nästa budgetår — beräknat till
1,420,000 kronor, vilket innebär en minskning med 130,000 kronor av det
för innevarande budgetår anvisade.
Direktionens förslag till omkostnadsstat har följande utseende (inom
parentes angivas de för innevarande budgetår anvisade beloppen):
1. Reseersättningar, förslagsvis......................kronor 500 (500)
2. Expenser, förslagsvis.......................... » 243,500 (267,000)
3. Övriga utgifter:
a. Inventariers underhåll
och komplettering:
löpande utgifter
. . . kronor 163,500 (163,500)
utgifter av engångskaraktär
»_____72,000 (75,000; kronor 235,500 (238,500)
b. Tvätt och renhållning, förslagsvis . . » 24,000 (27,000)
c. Kosthåll, förslagsvis.......... » 350,000 (400,000)
d. Läkemedel, förslagsvis ........ » 123,000 (140,000)
e. Förbrukningsartiklar m. m. för sjuk
vården,
förslagsvis......... » 236,000 (269,500)
f. Ränta och amortering å lån hos pen
sionsstyrelsen.
........... » 198,800 (198,800)
g. Diverse utgifter............ » 8,700 (8,700) » 1,176,000 (1,282,500)
Summa kronor 1,420,000 (1,550,000)
Beträffande posten till Inventariers underhåll och komplettering: utgifter
av engångskaraktär har direktionen yttrat följande:
Till fortsatt modernisering av sängutrustning m. m. beräknades (under
utgiftsposten Inventariers underhåll och komplettering: utgifter av engångskaraktär)
50,000 kronor, eller samma belopp som för innevarande
budgetår. Vidare beräknades under samma post 22,000 kronor till fortsatt
komplettering av röntgenutrustningen. Vad beträffade förstnämnda ändamål,
hade för budgetåret 1939/40 anvisats 20,000 kronor och 50,000 kronor
för budgetåret 1940/41. För dessa medel hade 5 avdelningar kunnat få nya
sängar och nattduksbord av samma typer, som karolinska sjukhuset fått,
Departe
mentschefer.
68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 7/.
varförutom smärre kompletteringar av andra möbler m. m. kunnat vidtagas.
Ytterligare 3 avdelningar torde kunna få utrustningen kompletterad, om
nu begärda 50,000 kronor beviljades, varefter skulle återstå 3 allmänna
avdelningar utom de två nuvarande ögonavdelningarna, för vilka utrustning
beräknats i begärt ombyggnadsanslag. Vad beträffade komplettering
av röntgenutrustningen, hade härför ursprungligen begärts 65,000 kronor,
vilket belopp i princip beviljats men skulle fördelas på tre budgetår. För
1939/40 hade anvisats 25,000 kronor och för innevarande budgetår omkring
18,000 kronor.
Skulle kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna erhålla utökade lokaler
från och med den 1 oktober 1941, ökas anslagsbehovet enligt direktionens
beräkningar till 1,523,500 kronor.
Statskontoret har anfört, att besparingar syntes kunna göras å posterna
till övriga expenser, inventariers underhåll och komplettering samt diverse
utgifter. De för dessa ändamål beräknade beloppen syntes utan alltför
allvarliga olägenheter kunna nedsättas till respektive 35,000 kronor (av
direktionen äskat belopp 50,000 kronor), 200,000 kronor och 7,000 kronor.
Direktionen har genmält, att, för den händelse man icke skulle vid lasarettet
behöva begära särskilt engångsanslag till utrustningens förnyelse,
successiv komplettering av befintlig utrustning måste ske samt att genom
inträdda prisförhöjningar en avsevärd sänkning av det äskade anslagsbeloppet
i jämförelse med detta års anslag i realiteten skett. Det borde
vidare uppmärksammas, att såväl staden som länet varit villiga att deltaga
i dessa kostnader. Direktionen kunde icke ansluta sig till statskontorets
långtgående förslag om sänkning av de i omkostnadsstaten upptagna
beloppen.
För sjukvård m. m. åt lasarettets befattningshavare bör i omkostnadsstaten
upptagas en anslagspost av 6,000 kronor. I övrigt anser jag mig
kunna — under hänvisning till vad av mig i det föregående yttrats rörande
anslag till omkostnader vid karolinska sjukhuset —- i huvudsak biträda
direktionens förslag dock med den ändringen, att det för utgifter av engångskaraktär
avsedda beloppet under nuvarande svåra statsfinansiella
förhållanden torde böra minskas med förslagsvis 40,000 kronor i anslutning
till statskontorets förslag och att en minskning jämväl av anslagsmedlen
till övriga expenser, läkemedel och diverse utgifter torde böra övervägas.
Jag föreslår med hänsyn härtill, att anslaget uppföres med 1,365,000
kronor, vilket belopp med 185,000 kronor understiger det nuvarande. Jag
vill tillägga, att jag icke funnit mig kunna biträda ett av direktionen framställt
förslag om anvisande av 46,000 kronor på allmän beredskapsstat
för budgetåret 1941/42 till uppförande av en ersättningsbyggnad för djurstall
vid serafimerlasarettet.
Beträffande frågan örn anslag till omkostnader för verksamheten vid de
kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna får jag hänvisa till det föregående
(sid. 60 f.).
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
G9
VI. Anslag till avlöningar vid karolinska medikokirurgiska
institutet.
Förslagsanslaget till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
är för innevarande budgetår uppfört med 715,900 kronor. Personalförteckning
och avlöningsstat jämte därtill hörande bestämmelser finnas införda
på sid. 431 ff. i statsliggaren för budgetåret 1940/41.
Kanslern för rikets universitet har — med överlämnande av lärarkollegiets
vid institutet anslagsäskanden för nästa budgetår — anfört, att han
med hänsyn till den statsfinansiella situationen icke ansett sig kunna föreslå
någon ökning av de till institutet för närvarande utgående anslagen
men att han å andra sidan kommit till den slutsatsen, att några möjligheter
till besparingar icke funnes. Kanslern ville därvid särskilt fästa uppmärksamheten
vid att en del av institutets verksamhet nyligen överflyttats
till karolinska sjukhuset med därav följande ökade anspråk på personal
och materiel.
I avlöningsstaten för karolinska institutet torde böra vidtagas följande
ändringar, vilka — förutom en omräkning av pensionsavdragen för professorer
och lärare m. fl. — betingas av de av 1940 års urtima riksdag beslutade
ändrade grunderna för uppställning av avlöningsstater, av det
rörliga tilläggets höjning till 15 procent, av den under punkten 59 i 1941
års åttonde huvudtitel berörda arvodesregleringen samt av omorganisationen
av forskningsavdelningarna vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.
Under avdelningen I. Professorer och lärare m. fl. böra
vid bifall till förslaget rörande omorganisation av forskningsavdelningarna
vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik upptagas 1 professor i radiopatologi
och 1 professor i radiofysik, vardera med 8,000 kronor i lön och 4,000
kronor i tjänstgöringspenningar, samt 1 laborator i radiopatologi med 6,000
kronor i lön och 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar. Delposten till Avlöningar
till ordinarie tjänstemän: Lön och tjänstgöringspenningar bör därför
ökas med 33,000 kronor och således uppföras med ett bruttobelopp
av 351,100 kronor. Pensionsavdragen för ordinarie professorer och lärare
m. fl. vid karolinska institutet, vilka för innevarande budgetår upptagits
med 24,400 kronor, beräknar jag med ledning av tillgängliga uppgifter till
omkring 27,100 kronor. I överensstämmelse härmed bör nyssnämnda delpost
uppföras med ett nettobelopp av (351,100 27,100 =) 324,000 kro
nor.
Den under samma avdelning uppförda delposten till Avlöningar till
ordinarie tjänstemän: Ålderstillägg, nu 18,500 kronor, kan enligt av institutet
lämnade uppgifter vid oförändrade förhållanden bestämmas till 16,000
kronor men torde på grund av de förutnämnda forskningsavdelningainas
omorganisation böra bestämmas till 18,000 kronor. Da som nämnts en ögon
-
Departe
mentschefen.
70
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
klinik och en psykiatrisk klinik med därtill hörande polikliniker under
budgetåret 1940/41 upprättats vid karolinska sjukhuset, bör den under
samma avdelning uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, sänkas med ett belopp, motsvarande
de ur posten nu till dessa kliniker och polikliniker utgående arvodena,
d. v. s. med inalles 7,150 kronor till 198,800 kronor. Med hänsyn till arvodesregleringen
(jfr 1941 års åttonde huvudtitel, sid. 68 f.) torde posten
dock böra bestämmas till 230,000 kronor. I anslutning till de nya grunderna
för beräkning av avlöningsstater torde denna post böra i fortsättningen
uppföras med ett förslagsvis beräknat belopp, vilket icke bör uppdelas
på en post till grundbelopp och en förslagsvis betecknad post till vikariatsersättningar
m. m. Summan av posterna under avdelning I. skulle vid
bifall till vad jag sålunda föreslagit komma att utgöra 589,550 kronor.
Med ledning av infordrade uppgifter beräknar jag vidare nedanstående
under avdelning II. Vissa tjänstemän vid institutet och
dess institutioner m. m. uppförda anslagsposter på följande sätt,
nämligen anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän till förslagsvis
120,000 kronor (—4,500 kronor), anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, till 17,300 kronor (höjningen,
2,400 kronor, betingas av arvodesregleringen), anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal till ett maximerat belopp av 40,000 kronor
(-|- 12,200 kronor), varav 1,600 kronor på grund av arvodesregleringen,
samt anslagsposten till rörligt tillägg till 24,150 kronor (+ 11,150 kronor).
Vid bifall till denna hemställan skulle summan av posterna under avdelning
II. uppgå till 201,450 kronor.
Förevarande anslag bör på grund härav för nästa budgetår uppföras
med (589,550 -f- 201,450 —) 791,000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 75,100 kronor.
VII. Sammanfattning.
De ovan framställda förslagen innebära följande ändringar i jämförelse
med medelsanvisningen för innevarande budgetår och de i riksstatsförslaget
beräknade anslagsbeloppen:
Anvisat för |
I riksstatsför- |
Av departe- |
|
1940/41 |
slaget berak- |
mentschefen |
|
nät för |
föreslaget för |
||
1941/42 |
1941/42 |
||
kronor |
kronor |
kronor |
|
Karolinska sjukhuset: Avlöningar........ |
. . 3,496,000 |
4,000,000 |
4,044,000 |
* * : Omkostnader.......... |
. . 2,300,000 |
2,700,000 |
2,730,000 |
Serafimerlasarettet: Avlöningar........... |
. . 1,660,000 |
1,670,000 |
1,680,000 |
* : Omkostnader........... |
. . 1,550,000 |
1,430,000 |
1,365,000 |
Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. |
. . 715,900 |
780,000 |
791,000 |
Summa kronor 9,721,900 10,580,000 10,610,000.
71
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 74-
Statsverkets nettokostnader för nämnda sjukvårdsinrättningar kunna
enligt handlingarna i ärendet för nästa budgetår vid bifall till mina förslag,
frånsett utgifter för kristillägg, beräknas till
för karolinska sjukhuset....... 3,126,000 kronor
» serafimerlasarettet......... 1,073,000 »
Av dessa kostnader belöpa omkring 800,000 kronor på garnisonssjukvården
i Stockholm.
VIII. Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts, hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
1. besluta, att kostnaderna för de till Konung Gustaf V:s
jubileumsklinik hörande forskningsavdelningarna skola,
under de villkor som av mig i det föregående angivits,
övertagas av statsverket på sätt av mig förordats;
2. godkänna följande personalförteckning för karolinska
sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:
Personalförteckning.
Befattning. _ Lönegrad.
1. G arnisonsav delning arna.
Tjänstemän å ordinarie stat.
11 sjuksköterskor..........................A 7
11. Radiofysiska och radiopatologiska
institutionerna.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 laboratorer, tillika avdelningsföreståndare.....A 28
1 laborator, tillika kemist..................A 26
1 förste byråingenjör, tillika avdelningsföreståndare A 26
1 assistent..............................A 14
1 instrumentmakare ...............''.......A10
1 kanslibiträde...........................A 7
1 förste vaktmästare.......................A 7
2 tekniska biträden.......................A 7
lil. Sjukhuset i övrigt.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Läk arpersona 1 m. m.
1 överläkare vid gynekologiska avdelningen av
Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.........A 26
72
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 74-
Sjukvårdspersonal.
1 första föreståndarinna...................A 12
2 föreståndarinnor.......................All
2 sociala kuratorer.......................All
3 sjukgymnaster........................A 9
2 andra föreståndarinnor..................A 8
158 sjuksköterskor.........................A 7
3 barnmorskor..........................A 7
6 kontrollbiträden........................A 7
2 tekniska biträden.......................A 7
7 röntgenbiträden........................A 6
6 sjukvårdare...........................A 6
6 fotografer.............................A 5
Ekonomipersonal.
1 maskinmästare.........................A16
1 förste maskinist........................A 12
1 första köksföreståndarinna................A 12
1 trädgårdsmästare.......................A10
3 andre maskinister......................A 8
1 tvättföreståndarinna....................A 7
3 andra köksföreståndarinnor...............A 7
4 reparatörer............................A 7
4 förste vaktmästare......................A 7
1 arbetsföreståndarinna....................A 6
1 tvättmästare..........................A 6
4 förste eldare..........................A 6
2 vaktmästare...........................A 5
1 maskintvättare........................A 5
5 sjukbärare, transport- och förrådsmän samt
gårdskarlar ...........................A 5
2 kokerskor.............................A 2
1 kallskänka............................A 1
Administrations- och kontorspersonal.
1 överdirektör...........................C 10
1 syssloman...........................A 24
1 förste bokhållare.......................A18
1 bokhållare............................A 15 *
1 kassör..............................All
1 kansliskrivare..........................All
1 kontorist.............................A 9
8 kanslibiträden.........................A 7
8 kontorsbiträden........................A 4
73
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jf
Extra
ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:e.
2 biträdande läkare vid Konung Gustaf V:s jubi
leumsklinik.
..........................Eo 23;
3. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:
Avlöningsstat.
I. Garnisonsavdelningarna.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 41,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis..................... » 240,000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »_39,000
Summa kronor 320,000
II. Radiofysiska och radiopatologiska
institutionerna.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 63,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 8,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal...................... » 12,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »_9,000
Summa kronor 92,000
III. Sjukhuset i övrigt.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 972,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 220,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. » 2,000,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 440,000
Summa kronor 3,632,000
IV. Sammanfattning.
I. Garnisonsavdelningarna........ kronor 320,000
II. Radiofysiska och radiopatologiska
institutionerna............... » 92,000
III. Sjukhuset i övrigt...... > 3,632,000
Summa kronor 4,044,000;
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 74. 6
74
Kungl. Majda ''proposition Nr 74-
4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Av
löningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................kronor 4,044,000;
5. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Om
kostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................kronor 2,730,000;
6. å personalförteckningen för serafimerlasarettet uppföra
dels, under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat,
ytterligare 8 sjuksköterskor i lönegraden A 7 dels ock,
under rubriken Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än den 20: e, 1 överläkare vid röntgenavdelningen
i lönegraden Eo 29;
7. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas under budgetåret 1941/42:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.................... kronor 340,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis
...................... » 119,700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............ » 1,000,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis....... »_220,300
Summa kronor 1,680,000;
8. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlö
ningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................kronor 1,680,000;
9. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Om
kostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.......................kronor 1,365,000;
10. besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska
institutet skall, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1941/42, erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives:
Avlöningsstat.
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. lön och tjänstgö
ringspenningar
. . kronor 351,100
Avgå pensionsaV4
drag.......... * 27,100 kronor 324,000
75
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J+.
Avlöningsstat.
Lön |
Tjänstgö- ringspen- ningar |
Summa |
|
__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ |
_ |
_ |
_ |
23 professorer................ |
184,000 |
92,000 |
276,000 |
3. Av de 24 professorsbefattningar, 1) anatomi, särskilt makroskopisk anatomi, 2) anatomi, särskilt histologi, 3) allmän |
|||
15) radiopatologi, 16) radiofysik. |
|||
1 laborator i radiopatologi......... |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
Summa kronor |
— |
1 - |
351,100 |
b. Ålderstillägg, förslagsvis
.........kronor 18,000
c. Ersättningar till
vikarierande akademiska
lärare, förslagsvis
........ * 5,000 kronor 347,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis kronor 230,000
Summa kronor 589,550
II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess
institutioner m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ....................kronor 120,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit....... » 17,300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal...................... * 40,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ....... » 24,150
Summa kronor 201,450
76
Kungl. Majlis proposition Nr 71h
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl........ kronor 589,550
II. Vissa tjänstemän vid institutet och
dess institutioner m. m........... » 201,450
Summa kronor 791,000;
11. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.............................kronor 791,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta Sandberg.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jt.
77
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
I. Vissa organisationsfrågor m. m........................ 2
1. Sjukhusens omfattning.......................... 2
2. Omorganisation av forskningsavdelningarna vid Konung Gustaf V:s
jubileumsklinik m. .................................. 4
3. Översyn av sjukhusens personalorganisation m. m..............27
4. Yårdavgifter......................................38
II. Anslag till avlöningar vid karolinska sjukhuset...........42
1. Nuvarande förhållanden.............................. 42
2. Garnisonsavdelningarna...............................42
3. Vissa arvodesbefattningar .............................45
4. Nya underläkartjänster............................... 47
5. Sköterskepersonalen ...................... 49
6. Anslagsberäkningar m. m............................... 50
III. Anslag till omkostnader vid karolinska sjukhuset.........53
IV. Anslag till avlöningar vid serafimerlasarettet............. 56
1. Nuvarande förhållanden..............................56
2. Överläkaren vid röntgenavdelningen....................... 56
3. Personalbehovet vid kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna .....58
4. Poliklinikernas personalbehov...........................61
5. Personalbehovet i övrigt..............................62
6. Anslagsberäkningar m. ................................ 65
V. Anslag till omkostnader vid serafimerlasarettet...........67
VI. Anslag till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
............................................69
VII. Sammanfattning................................... 70
VIII. Hemställan....................................... 71
Bihang till riksdagens protokoll 1 sand. Nr Ulf.
7