Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
1
Nr 70.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsförvärv av
Karlskrona—Växjö m. fl. järnvägar; given Stockholms
slott den 7 februari 1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAR
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 7 februari 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:
I skrivelse den 30 december 1940 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning fyra vid skrivelsen i avskrift fogade, av styrelsen under
förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande ingångna avtal om förvärv av
Karlskrona—Växjö, Växjö—Alvesta, Växjö—Tingsryds, Växjö—Åseda—
Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 70.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 70.
Hultsfreds och Östra Värends järnvägar. Järnvägsstyrelsen har tillika hemställt,
att till förvärvens genomförande å riksstaten för budgetåret 1941/42
under rubriken Statsförvärv av enskilda järnvägar måtte anvisas ett reservationsanslag
av 7,191,000 kronor. Avtalen torde med uteslutande av därtill
hörande bilagor få såsom bilagor A—D fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Innan jag ingår på järnvägsstyrelsens skrivelse, torde jag med avseende å
ifrågavarande järnvägar få meddela följande:
Karlskrona—Växjö järnväg örn 113.4 kilometer, Växjö—Alvesta järnväg
om 17.5 kilometer, Växjö—Tingsryds järnväg om 45.0 kilometer samt Växjö—
Åseda—Hultsfreds järnväg örn 115.0 kilometer ägas var för sig av järnvägsaktiebolag,
vilka i sina namn upptagit järnvägarnas sträckning. Växjö—
Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag äger dessutom Östra Värends järnväg,
innefattande bansträckorna Sevedstorp—Sävsjöström och Sävsjöström—
Älghultsby örn tillhopa 38.6 kilometer. Järnvägarnas sammanlagda banlängd
utgör sålunda tillhopa 329.5 kilometer. Sevedstorp utgör Östra Värends
järnvägs föreningspunkt med Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg.
Sträckan från Brittatorp, varifrån Östra Värends järnväg utgår, till Sevedstorp
är gemensam för båda järnvägarna. Östra Värends järnväg ingår tillsammans
med bandelen Växjö—Brittatorp i den smalspåriga förbindelsen
mellan Växjö och Oskarshamn, vars östra del, tidigare benämnd Östra Smålands
järnväg, numera tillhör statens järnvägar.
Koncession meddelades å Karlskrona—Växjö järnväg år 1871, å Växjö—
Alvesta järnväg år 1864 samt å Växjö—Tingsryds järnväg år 1895. Ä Växjö
—Åseda—Hultsfreds samt Östra Värends järnvägar meddelades koncession
å olika bansträckor vid skilda tillfällen under åren 1892—1912.
Statslån för järnvägsbyggnaden redovisas endast för östra Värends järnväg.
Lånet lämnades under åren 1920—1922 ur allmänna järnvägslånefonden
med sammanlagt 1,090,000 kronor. Driftöverskottet av järnvägen
blev emellertid så lågt, att dåvarande ägaren, östra Värends järnvägsaktiebolag,
icke kunde fullgöra annuiteterna å lånet. År 1931 försattes bolaget i
konkurs, varefter riksgäldskontoret å exekutiv auktion år 1933 inköpte järnvägen
för en köpeskilling av 180,000 kronor, vilket belopp ansågs ungefär
motsvara realisationsvärdet. I samband härmed avskrevs statens återstående
fordran. Underhållet och trafikeringen av järnvägen övertogs vid samma
tid av Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag enligt särskilt arrendeavtal.
Vid försäljning år 1936 av järnvägen till sistnämnda bolag bestämdes
köpesumman till 204,795 kronor, varav 24,795 kronor gäldades med en
skuldförbindelse mot botteninteckning och med föreskriven ränta och amortering,
vilken senare dock skulle taga sin början först efter fyra år. Återstoden
av köpeskillingen skulle innestå räntefritt samt återbetalas i samband
med eventuell framtida upprivning av järnvägen, och i den mån försäljningssumman
efter avdrag av kostnaden för försäljning och eventuell
avstyckning därtill kunde förslå. Den (efter 4 procent) förräntade låneskul
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 70. 3
den hade intill årsskiftet 1939/1940 nedbringats med 200 kronor till 24,595
kronor.
övriga smalspåriga Växjöbanor ha tillkommit utan statslåneunderstöd.
Den statslånesunmia, som redovisas för Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg,
utgöres av fyra under åren 1936—1939 erhållna motorvagnslån med ett
sammanlagt ursprungligt belopp av 293,520 kronor, varav för närvarande
återstå i runt tal 260,000 kronor.
De normalspåriga järnvägarna slutligen ha på sin tid på grund av särskilda
riksdagsbeslut erhållit statslån till byggandet, Växjö—Alvesta järnväg
år 1863 om 434,000 riksdaler rmt och Karlskrona—Växjö järnväg år 1871
örn 2,600,000 riksdaler. Den senare järnvägen erhöll därtill ett direkt understöd
örn 1,130,000 riksdaler. Lånen äro emellertid sedan länge till fullo återbetalda,
och förhållandet torde därför nu icke kräva någon särskild uppmärksamhet.
I sin skrivelse meddelar järnvägsstyrelsen till en början följande uppgifter
angående de tekniska förhållandena beträffande de till förvärv ifrågasatta
järnvägarna:
Järnväg
Karlskrona—Växjö......
Växjö—Alvesta.........
Växjö—Tingsryd........
V äxj ö—Åseda—Hultsfred
Östra Värend..........
Spårvidd meter |
Rälsvikt |
Tillåten hastighet km/tim |
. 1,435 |
39.7—43.2 |
75 |
. 1,435 |
39.7—40.5 |
90 |
. 1,067 |
24.8—25.6 |
60 |
. 0,891 |
17.2 |
50 (60) |
. 0,891 |
17.2 |
60 |
Den rullande materielen å järnvägarna utgjordes vid 1939 års slut av
Spårvidd, meter
1.435 |
1.067 |
0.891 |
|
Änglök................................ |
........... 16 |
4 |
9 |
Motorvagnar (inkl. rälsbussar)............ |
— |
3 |
|
Person- och postvagnar................. |
........... 29 |
8 |
16 |
därav 4-axliga........................ |
........... 10 |
4 |
10 |
Resgods- och godsvagnar ................ |
........... 437 |
125 |
233 |
Växjö-järnvägarna, betraktade som enhet, omsluta alltså ej mindre än tre
spårvidder, vilka alla tre sammanlöpa i Växjö, ett förhållande, påpekar järnvägsstyrelsen,
till vilket intet motstycke förefinnes inom det svenska järnvägssystemet.
Det läge i sakens natur, uttalar styrelsen, att trots gemensam
förvaltning och finansiell samhörighet egentlig driftsgemenskap ej kunnat
åvägabringas annat än mellan de likspåriga järnvägarna.
Järnvägsstyrelsen anför härefter rörande järnvägarnas allmänna betydelse:
Medan den normalspåriga linjen Karlskrona—Växjö—Alvesta, såsom förbindande
vårt lands främsta örlogshamn Karlskrona med södra stambanan
och till sin norra del utfartsled jiimväl för Kalmar, är att betrakta som huvudbana,
ha de smalspåriga Växjö-jämvägarna endast lokala uppgifter.
Dessa uppgifter för smalspårsbanorna — med undantag dock för östra
Värends järnväg — äro av sådan storleksordning, att banornas uteslutande
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
vid ett allmänt järnvägs förstatligande icke kan av järnvägsstyrelsen ifrågasättas,
i allt fall icke för närvarande, östra Värends järnväg åter tillhör de
allra trafiksvagaste i landet, och densammas medtagande skulle därför icke
vara lika självfallet, örn järnvägen vöre ett självständigt företag i faktisk enskild
ägo. Staten är emellertid här ensam kapitalgivare, och det är därför
icke fråga om någon inlösen i egentlig mening. Härtill kommer det nära
sambandet med den under 1940 förstatligade östra Smålands järnväg. För
båda dessa järnvägar bör emellertid frågan om deras fortsatta bibehållande
överhuvudtaget hållas öppen.
De motiv, vilka föranlett upptagande av de nu slutförda förhandlingarna,
äro knutna till sagda normalspårslinje, vilken bildar en naturlig avrundning
av statsbanenätet även i så måtto, att den ligger mellan de statsägda Kalmar
järnvägar och södra stambanan. Medtagandet i detta sammanhang av de smalspåriga
järnvägarna är åter betingat dels av riksdagens principuttalande av
innebörd, att smalspårig bana, som står i nära beroende av en normalspårig,
örn vars inlösen avtal skall träffas, bör förvärvas samtidigt med denna, dels
av omständigheten att förevarande smalspårsbanor icke ha någon egen förvaltningspersonal
och det ju ej kan komma i fråga att för en kort övergångstid
tillskapa en förvaltning.
I anslutning till jämvägsrörelsen bedriva bolagen en jämförelsevis stor billinjetrafik
för personbefordran. Härom anför järnvägsstyrelsen:
Billinjetrafiken omfattar dels linjer, vilka följa järnvägarna och sålunda
bidraga till att åt det egna företaget bevara den inom järnvägarnas trafikområde
förefintliga persontrafiken, dels sådana som framgå vinkelrätt mot järnvägarna
och därigenom vidga dessa senares trafikområde. I regel har utfallet
av denna linjetrafik varit fullt tillfredsställande, men även där så ej är
förhållandet är trafikens drivande i allt fall nödvändigt, försåvitt man vill
förhindra en eljest ofrånkomlig och för järnvägarnas ekonomi betänklig trafikavledning
samt undvika persontaxans sönderbrytande genom konkurrens
mellan järnvägarna och privata innehavare av biltrafikrättigheter. Den befarna
våglängden utgör för Karlskrona—Växjö järnväg 154 km, Växjö—Alvesta
46 km, Växjö—Tingsryd 128 km och Växjö—Åseda—Hultsfred 65 km, eller
tillsammans 393 km.
Den sammanlagda bilparken uppgick vid slutet av år 1939 till 20 fordon
med ett anskaffningsvärde per den 31 december 1939 av 516.000 kronor.
Järnvägsstyrelsen redogör härefter för järnvägarnas ekonomiska status.
Redogörelsen härför lämnas för de normalspåriga och de smalspåriga järnvägarna
var för sig med hänsyn dels till att de förra ha en, ehuru ej fullständigt
realiserad driftsgemenskap och dels därtill, att blott dessa ha ett egentligt
affärsvärde.
Karlskrona—Växjö och Växjö—Alvesta järnvägar.
Till belysande av driftresultaten av jämvägsrörelsen å dessa järnvägar under
åren 1931—1938, vilken tid använts som basperiod för utredningarna,
lämnar järnvägsstyrelsen till en början följande sammanställningar av
drifträkningar för jämvägsrörelsen:
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
5
Karlskrona—Växjö järnväg.
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
Medel- tal |
|
Tusen |
tal k |
rönö |
r |
||||||
Inkomster |
|||||||||
Persontrafik .... |
lil |
745 |
716 |
728 |
742 |
736 |
741 |
751 |
742 |
Godstrafik..... övriga inkomster |
719 |
678 |
660 |
769 |
786 |
818 |
879 |
810 |
765 |
(posttranspor-ter m. m.) ... |
149 |
150 |
168 |
167 |
161 |
163 |
169 |
198 |
165 |
Summa |
1,645 |
1,573 |
1,544 |
1,664 |
1,689 |
1,717 |
1,789 |
1,759 |
1,672 |
Utgifter.......... |
1,406 |
1,289 |
1,307 |
1,335 |
1,375 |
1,411 |
1,492 |
1,477 |
1,386 |
Driftöverskott..... |
239 |
284 |
237 |
329 |
314 |
306 |
297 |
282 |
286 |
Växjö |
—Alvesta järnväg. |
||||||||
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
Medel- tal |
|
T |
u s e n |
tal k |
rone |
) r |
|||||
Inkomster |
|||||||||
Persontrafik .... |
272 |
241 |
227 |
236 |
238 |
247 |
249 |
258 |
246 |
Godstrafik..... övriga inkomster |
427 |
387 |
391 |
441 |
453 |
483 |
544 |
506 |
454 |
(posttranspor-tör m. m.) ... |
34 |
38 |
48 |
45 |
46 |
46 |
55 |
59 |
46 |
Summa |
733 |
666 |
666 |
722 |
737 |
776 |
848 |
823 |
746 |
Utgifter.......... |
608 |
523 |
501 |
520 |
526 |
502 |
571 |
552 |
538 |
Driftöverskott..... |
125 |
143 |
165 |
202 |
211 |
274 |
277 |
271 |
208 |
Vid bedömandet av dessa siffror borde beaktas, framhåller styrelsen, att
under perioden vissa persontåg indragits och ersatts med bussturer, varför
den faktiska utvecklingstendensen inom persontrafiken varit ej obetydligt
gynnsammare än förestående siffror tagna för sig gåve vid handen.
Angående de av nu ifrågavarande järnvägar bedrivna bilrörelserna
meddelar järnvägsstyrelsen följande uppgifter:
Å r |
Trafike-rad linje- |
In- |
Utgif- |
Drift- över- skott |
Avsätt-ning till |
Anlägg- |
längd km |
komster |
ter |
förnyel- sefond |
kapital |
||
T u |
senta |
1 k r |
o n o r |
|||
Karlskrona—Växjö järnvägs |
billinjer. |
|||||
1932 ........ |
.................. 231 |
72 |
64 |
8 |
5 |
118 |
1933 ........ |
.................. 247 |
87 |
80 |
7 1 |
1 |
159 |
1934 ........ |
.................. 262 |
120 |
106 |
14 |
11 |
196 |
1935 ........ |
.................. 262 |
131 |
126 |
5 |
3 |
201 |
1936 ........ |
.................. 148 |
142 |
122 |
20 |
10 |
215 |
1937 ........ |
.................. 158 |
175 |
139 |
36 |
12 |
242 |
1938 ........ |
.................. 158 |
183* /5 |
139 |
44 |
21 |
284 |
Växjö—Alvesta järnvägs billinjer. |
||||||
1932 ........ |
.................. 28 |
32 |
21 |
11 |
9 |
55 |
1933 ........ |
.................. 30 |
48 |
36 |
12 |
10 |
82 |
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
1934
1935
1936
1937
1938
Trafikerad
linjelängd
km
30
30
27
28
28
In
komster
T
u s
66
68
69
83
92
Ut
gifter
inta
51
43
45
52
59
Avsättning
till
förnyelsefond
kronor
Drift över skott -
15
25
24
31
33
14
18
20
11
13
Anlägg nings kapital 82 lil 105 169 149 -
Bolagens vinst- och förlusträkningar samt tablåer angående
vinstens fördelning för åren 1931—1938 te sig på följande sätt:
Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag.
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
|
T u s e |
n t a 1 |
k r o |
n o r |
|||||
Inkomster. |
||||||||
Från föregående år balanse- |
||||||||
rad vinst.............. |
16 |
75 |
53 |
54 |
64 |
67 |
19 |
20 |
Driftöverskott: |
||||||||
av järnvägsrörelsen..... |
239 |
284 |
237 |
329 |
314 |
306 |
297 |
282 |
av bilrörelsen.......... |
—8 |
8 |
7 |
14 |
5 |
20 |
36 |
44 |
Räntor och inkomster av |
||||||||
värdehandlingar......... |
3 |
7 |
10 |
12 |
10 |
9 |
8 |
8 |
Diverse inkomster (med av- |
||||||||
drag för diverse utgifter). |
24 |
21 |
31 |
20 |
19 |
23 |
18 |
16 |
Summa |
274 |
395 |
338 |
429 |
412 |
425 |
378 |
370 |
Utgifter. |
||||||||
Avsättning till förnyelsefond: |
||||||||
för järnvägsrörelsen..... |
129 |
120 |
120 |
144 |
125 |
123 |
127 |
126 |
för bilrörelsen.......... |
17 |
5 |
1 |
11 |
3 |
10 |
12 |
21 |
Räntor.................. |
67 |
67 |
66 |
65 |
67 |
62 |
61 |
60 |
Skatter.................. |
22 |
8 |
11 |
17 |
17 |
21 |
19 |
12 |
Ersättning för omlagd sam- |
||||||||
trafik.................. |
— |
— |
— |
— |
5 |
1 |
1 |
1 |
Vinst från föregående år... |
16 |
75 |
53 |
54 |
64 |
67 |
19 |
20 |
» för året ............ |
23 |
120 |
87 |
138 |
131 |
141 |
139 |
130 |
Summa 274 |
395 |
338 |
429 |
412 |
425 |
378 |
370 |
|
Vinstfördelning: |
||||||||
Till bolagsstämmans förfo- |
||||||||
gande: |
||||||||
Vinst................ |
39 |
195 |
140 |
192 |
195 |
208 |
158 |
150 |
Från fonder.......... |
66 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
105 |
195 |
140 |
192 |
195 |
208 |
158 |
150 |
Härav disponerade för |
||||||||
avskrivning å värdehand- |
||||||||
Ungar och avsättning till |
||||||||
egna fonder .......... |
30 |
35 |
— |
— |
— |
61 |
10 |
— |
utdelning å aktier...... |
— |
107 |
86 |
128 |
128 |
128 |
128 |
128 |
2 V |
; % |
2 % |
3 % |
3 % |
3 % |
3 % |
3 % |
|
balans till efterföljande år |
75 |
53 |
54 |
64 |
67 |
19 |
20 |
22 |
Summa |
105 |
195 |
140 |
192 |
195 |
208 |
158 |
150 |
Kungl. Maurts proposition nr 70.
7
Växjö—Alvestads järnvägsaktiebolag.
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
|
T u s e |
n t a 1 |
k r o |
n o r |
|||||
Inkomster. |
||||||||
Från föregående år balan-serad vinst ............. Driftöverskott: |
135 |
73 |
1 |
4 |
2 |
7 |
4 |
9 |
av järnvägsrörelsen..... |
125 |
143 |
165 |
202 |
211 |
274 |
277 |
271 |
av bilrörelsen........... |
— |
11 |
12 |
15 |
25 |
24 |
31 |
33 |
Diverse inkomster........ Räntor och inkomster av |
13 |
12 |
10 |
11 |
15 |
16 |
14 |
15 |
värdehandlingar........ |
133 |
16 |
68 |
65 |
101 |
100 |
108 |
112 |
Förlust för året.......... |
55 |
72 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa 461 |
327 |
256 |
297 |
354 |
421 |
434 |
440 |
|
Utgifter. |
||||||||
Avsättning till förnyelsefond: |
26 |
26 |
26 |
27 |
25 |
|||
för järnvägsrörelsen..... |
29 |
29 |
29 |
|||||
för bilrörelsen.......... |
— |
9 |
10 |
14 |
18 |
20 |
11 |
13 |
Räntor.................. |
120 |
119 |
80 |
74 |
58 |
51 |
53 |
48 |
Skatter.................. Ersättning för omlagd sam- |
38 |
17 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
trafik.................. |
4 |
6 |
6 |
5 |
4 |
3 |
3 |
2 |
Avskrivn. å fordringar m. m. |
135 |
74 |
87 |
40 |
56 |
196 |
121 |
18 |
Vinst från föregående år... |
135 |
73 |
1 |
4 |
2 |
7 |
4 |
9 |
» för året ............ |
— |
— |
43 |
134 |
190 |
118 |
215 |
323 |
Summa 461 |
327 |
256 |
297 |
354 |
421 |
434 |
440 |
|
Vinstfördelning: |
||||||||
Till bolagsstämmans förfo- |
||||||||
gande: |
332 |
|||||||
Vinst................ |
80 |
1 |
44 |
138 |
192 |
125 |
219 |
|
Från fonder .......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
80 |
1 |
44 |
138 |
192 |
125 |
219 |
332 |
Härav disponerade för: |
||||||||
avskrivning å värdehand- |
||||||||
lingar och avsättning |
7 |
36 |
136 |
185 |
81 |
170 |
155 |
|
utdelning å aktier...... |
— |
— |
4 |
— |
— |
40 |
40 |
80 |
2 % |
2 % |
4 % |
||||||
balans till efterföljande år |
73 |
1 |
4 |
2 |
7 |
4 |
9 |
97 |
Summa |
80 |
1 |
44 |
138 |
192 |
125 |
219 |
332 |
Bolagens balansräkningar per den 31 december 1938 ha följande
utseende:
Karlskrona— Växjö—
Växjö Alvesta
järnväg järnväg
Tusental kronor
Tillgångar.
Anläggningar för järnvägsrörelsen....................... 8,322 1,922
Automobilrörelsen...................................... 284 118
Fastigheter............................................ 98 122
Värdehandlingar....................................... 11 2,053
8
Kungl Maj:ts proposition nr 70.
Karlskrona— |
Växjö— |
|
Växjö |
Alvesta |
|
järnväg |
järnväg |
|
Rörelsemedel: |
Tusental |
kronor |
i kassa och bank............... |
...................... 342 |
69 |
förråd......................... |
47 |
|
övriga......................... |
72 |
|
Summa 9,257 |
4,403 |
Främmande kapital:
Statslån............................................... — —
Obligationslån......................................... — —
Reverslån............................................. 1,097 930
Svävande skulder...................................... 64 243
Eget kapital:
Aktiekapital........................................... 4,272 2,010
Reservfond............................................ 427 344
övriga egna fonder.................................... 1,554 69
Förnyelsefond............................................ 1,693 475
Vinst:
balanserad från föregående år........................... 20 9
för året............................................... 130 323
Summa 9,257 4,403
Såsom förut antytts kunde, anför järnvägsstyrelsen, Växjö—Ålestads järnvägsaktiebolag
i viss mån betraktas såsom moderbolag till övriga här berörda
järnvägsaktiebolag. Bolaget innehade sålunda — direkt och indirekt genom
särskilda för ändamålet bildade bolag — en betryggande aktiemajoritet
i Carlskrona—Wexiö järnvägsaktiebolag. Förevarande affärsuppgörelse kunde
alltså, vad de normalspåriga järnvägarna anginge, även från säljaresidan
i viss mån betraktas som en helhet, och vid bedömandet av uppgörelsens ekonomiska
innebörd hade därför synts lämpligt sammanslå förestående båda
drifträkningar för järnvägsrörelsen. Man erhölle sålunda följande medeltalssiffror
för basperioden:
Järnvägsrörelsen.
Inkomster:
Persontrafik...........................
Godstrafik............................
övriga inkomster (posttransporter m. m.)
Driftutgifter .
Driftöverskott
Medeltal för åren
1931—1938
1,000-tal kronor
................. 988
................. 1,219
................. 211
Summa inkomster 2,418
................. 1,924
................. 494
Därest från detta driftöverskott droges en beräknad avsättning till förnyelsefonden
om 154,000 kronor, skulle alltså, framhåller järnvägsstyrelsen,
Kungl. Maj:ts proposition nr 70. 9
kvarstå ett belopp av (494,000—154,000) 340,000 kronor såsom genomsnittlig
avkastning av den egentliga järnvägsrörelsen.
Med järnvägen samhörande vore emellertid, meddelar härefter järnvägsstyrelsen,
dels ett gasverk och dels en hotellfastighet, för vilka båda rörelsegrenar
inkomster och utgifter bokfördes vid sidan av drifträkningen för järnvägsrörelsen.
Avkastningen av sagda sidoordnade rörelsegrenar hade upptagits
till 18,000 kronor.
Vad biltrafiken anginge hade, framhåller järnvägsstyrelsen, denna under
basperiodens första år varit ringa, medan omfattningen under periodens två
sista år kunde betraktas som »normal», d. v. s. representativ för framtiden.
Såsom i angiven mening normaliserade medeltal hade för bilrörelsen anta
-
gits följande:
Driftöverskott................................. kronor 78,000
Avsättning till förnyelsefond.................... » 47,000
Avkastning.................................... » 31,000.
Under förutsättning att nuvarande förvaltning skulle bibehållas och driftresultatet
av järnvägsrörelsen bli lika stort som under basperioden skulle
bolagen alltså få en sammanlagd avkastning från järnvägs- och bilrörelsen
m. m. av 389,000 kronor.
Sedan härifrån dragits 60,000 kronor för skatter, beräknade med hänsyn
till förhållandena 1939, återstode alltså, fortsätter järnvägsstyrelsen, ett belopp
av 329,000 kronor att ställa mot det erforderliga kapitalet. I detta vore att
särskilja övertagna lån, köpesummor att utgå som ersättning åt bolagens aktieägare
samt medel, som behövde investeras i anläggningarna i och för återhämtande
av undernormal förnyelse.
Av lån hade, upplyser järnvägsstyrelsen, Carlskrona—Wexiö järnvägsaktiebolag
vid 1938 års utgång ett hos enskilda järnvägarnas pensionskassa örn i
runt tal 1,097,000 kronor och Växjö—Alvestads järnvägsaktiebolag ett hos
Kronobergs läns sparbank om 800,000 kronor, vilket gjorde tillhopa 1,897,000
kronor.
Enligt § 3 i avtalen utgöra köpesummorna 3,204,000 kronor för Karlskrona—Växjö
järnväg och 2,010,000 kronor för Växjö—Alvesta järnväg eller
tillhopa 5,214,000 kronor.
Järnvägsstyrelsens beräkningar angående återhämtande av undernormal
förnyelse sluta på ett belopp av 986,000 kronor. Mot ett sammanlagt kapitalbelopp
av 8,097,000 kronor är sålunda att ställa förenämnda avkastning,
329,000 kronor, motsvarande cirka 4 procent av kapitalet.
Järnvägsstyrelsen meddelar härefter, att liksom i fråga örn de järnvägar,
vilkas förvärv beslutats av 1940 års lagtima riksdag, jämväl beträffande de
nu förevarande järnvägarna normalkalkyler utarbetats genom järnvägsstyrelsens
försorg i samråd med den enskilda järnvägsförvaltningen. Dessa normalkalkyler
vore avsedda att tjäna som underlag för en framtidsprognos i
fråga örn avkastningens storlek vid fortsatt enskild drift. Uppgiften hade
med andra ord uttryckt varit att söka fastställa värdet av den egendom och
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 70.
rörelse, som säljaren avstode i och med den nu avtalade överlåtelsen. Dessa
normalkalkyler hade för håda de normalspåriga järnvägarna, jämte förenämnda
biltrafik m. m., fört fram till ett totalbelopp av cirka 7,100,000 kronor
att jämföras med förenämnda kapitalbelopp av 8,097,000 kronor.
En jämförelse mellan dessa siffror och de nyss anförda visade, anför järnvägsstyrelsen,
att normalkalkylen innehölle ett ej oväsentligt lägre överskott
av järnvägarna än det under basperioden faktiskt havda, medan den träffade
uppgörelsen kunde sägas medföra en kapitalinsats, som ungefär svarade mot
sistnämnda överskott. Styrelsen ansåge sig böra meddela, att säljaresidan
funnit den tolkning av siffermaterialet, som normalkalkylen representerade,
vara i vissa punkter ogynnsam. Vidare ville styrelsen erinra örn att sagda
kalkyl närmast hänförde sig till förhållandena vid tiden för 1939 års riksdagsbeslut,
varför ändrade tidsförhållanden i och för sig kunde komma att
nödvändiggöra och motivera avvikelser, uppåt eller nedåt. Även örn de
avtalade villkoren sålunda blivit jämförelsevis förmånliga för säljaren, hade
järnvägsstyrelsen — i betraktande av samtliga i förevarande sammanhang
betydelsefulla omständigheter — likväl ansett desamma godtagbara jämväl
från köparens synpunkt med hänsyn till de statliga intressen av olika slag,
som vore knutna vid förvärvet. Styrelsen syftade därvid särskilt på förut
berörda omständigheter, att Karlskrona vore vårt lands främsta örlogshamn
samt att tillkomsten av en statsbanedel Karlskrona—Växjö—Alvesta innebure
en naturlig avrundning av statsbanenätet öster örn huvudlinjen Stockholm—Malmö.
Styrelsen anför vidare:
Vad beträffar det erforderliga kapitalet bör å ena sidan bemärkas, att
förenämnda lån om 1,097,000 kronor hos enskilda järnvägarnas pensionskassa
under den avtalade amorteringstiden — till år 1963 — löper med en
fixerad ränta av 5 procent. Denna bindning innebär gentemot den i förevarande
räntabilitetsberäkningar använda normala räntefoten, 4 procent, för
nu återstående amorteringstid en ökad belastning motsvarande ett kapital av
i runt tal 100,000 kronor.
Å andra sidan likvideras de i § 3 omförmälda köpeskillingarna om tillhopa
5,214,000 kronor med obligationerna löpande mot 3 procent ränta.
Sagda bindning under 10 år av obligationslåneskulden innebär en besparing
gentemot nämnda räntefot motsvarande ett kapital av cirka 425,000 kronor.
I fråga om de medel, som beräknats erforderliga för återhämtande av
undernormal förnyelse, är blott att erinra, att desamma givetvis icke behöva
insättas omedelbart, valdör en viss räntebesparing torde bli möjlig.
Förutom bolagens järnvägs- och bilrörelse (inkl. gasverk m. m.) förvärvar
staten vissa rörliga tillgångar mot övertagande av förefintliga driftskulder.
Bland de rörliga tillgångarna märkes särskilt en Växjö—Alvestads järnvägsaktiebolags
fordran om 145,000 kronor på grund av för Växjö—Tingsryds
järnvägs bussrörelse insatta förlagsmedel. I detta sammanhang må upplysas,
att övriga Växjö—Alvestads järnvägsaktiebolags fordringar på grund
av tillskott under förfluten tid till de smalspåriga järnvägarna icke medtagits
i kalkylerna. Huvudparten av de medräknade rörliga tillgångarna utgöres av
banktillgodohavanden. Mot desamma står emellertid ett ungefär lika stort
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
11
belopp svävande skulder bl. a. för redan skedd utdelning för år 1938 till
aktieägarna, varför tilläggen och avdragen i fråga icke väsentligt ändra
bilden.
I och med förevarande förvärv av samtliga Växjöjärnvägar försvinna berörda
interna mellanhavanden automatiskt.
Bestämmelsen i avtalens § 3 att bolagen äga utbekomma vinst för tiden
1 januari 1939—30 juni 1941 sammanhänger med omständigheten, att värderingen
av tillgångarna skett på grundval av 1938 års bokslut, medan de
utlämnade obligationerna löpa med ränta från den 1 juli 1941. Det är vid
sådant förhållande naturligt, att bolagens aktieägare tillförsäkras inkomst
jämväl för mellantiden — för 1939 är sådan inkomst redan uttagen. Huruvida
inkomsten i fråga skall — vad angår tillkommande tid i förväg — fixeras
eller sättas lika med den faktiska vinsten av rörelsen, vilken vinst ju med
riktig bokföring är ett mått på den ökning i värde, som efter tidpunkten för
värderingen uppstått genom rörelsen, är ett spörsmål, som får diskuteras
för varje konkret fall. Beträffande här förevarande järnvägar har efter förslag
från bolagens sida överenskommits, att tillgodoräknandet skall ske enligt
det senare alternativet, alltså enligt de förhållanden som faktiskt inträtt
och komma att inträda.
I betraktande av nu berörda omständigheter och vad i övrigt är känt har
järnvägsstyrelsen funnit de för de normalspåriga järnvägarna avtalade ekonomiska
villkoren fullt antagbara och försvarliga.
Tasjö—Tingsryds och Tasjö—Åseda—Hultsfreds järnvägar.
Vad angår de smalspåriga järnvägarna framhåller järnvägsstyrelsen, att
dessa järnvägar saknade affärsvärde och att det följaktligen vid överenskommelse
om villkoren för förvärv av desamma varit nödvändigt anlägga
i viss mån andra synpunkter än i fråga örn normalspårsbanorna. Här förelåge
ett exempel på den situation, som järnvägsstyrelsen berört i sitt utlåtande
över 1936 års järnvägskommittés betänkande, nämligen förvärv av
underskottsbanor mot någon om än ringa löseskilling. Styrelsen ville också
erinra om sitt påpekande i samma utlåtande, att förstatligandeplanens utvidgning
till att omfatta jämväl smalspårsnätet självfallet måste medföra en
statsbaneekonomisk uppoffring. 1939 års principbeslut i ämnet finge emellertid
anses innebära, att staten vore beredd påtaga sig denna uppoffring.
Den frågan, som nu uppställde sig, vore följaktligen icke huruvida de avtalade
köpeskillingarna kunde väntas bli förräntade med trafikinkomster —
i den punkten vore ett negativt utfall givet åtminstone för smalspårsbanorna
tillsammantagna — utan örn köpevillkoren kunde anses förenliga med de
krav på rättvisa och billighet, som från skilda sidor kunde ställas, och särskilt
om de avtalade beloppen kunde anses alltför höga med hänsyn till konsekvenserna
för blivande uppgörelser.
Driftresultaten vid nu förevarande smalspåriga järnvägar under
åren 1931—1938 framgå av följande sammanställning:
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
Växjö—Tingsryds järnväg.
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
Medel- tal |
|
T u |
sen |
talk |
: r o |
n o r |
|||||
Inkomster. |
|||||||||
Persontrafik....... |
......... 109 |
98 |
93 |
104 |
101 |
103 |
110 |
109 |
103 |
Godstrafik........ |
......... 150 |
129 |
125 |
138 |
151 |
162 |
191 |
154 |
150 |
Övriga inkomster (posttrans- |
|||||||||
porter m. m.) . .. |
......... 31 |
29 |
30 |
30 |
31 |
35 |
34 |
36 |
32 |
Summa 290 |
256 |
248 |
272 |
283 |
300 |
335 |
299 |
285 |
|
Utgifter...... |
......... 270 |
.241 |
230 |
230 |
246 |
241 |
271 |
267 |
249 |
Driftöverskott . |
........ 20 |
15 |
18 |
42 |
37 |
59 |
64 |
32 |
36 |
Normal avsättning |
till för- |
* |
|||||||
nyelsefond....... |
......... 28 |
28 |
28 |
28 |
28 |
28 |
28 |
28 |
28 |
Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg. |
|||||||||
1931'' |
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
Medel- tal |
|
T u |
sen |
tal k |
: r o |
n o r |
|||||
Inkomster. |
|||||||||
Persontrafik........ |
180 |
171 |
172 |
165 |
171 |
178 |
175 |
177 |
|
Godstrafik......... |
265 |
289 |
333 |
338 |
356 |
404 |
366 |
334 |
|
Övriga inkomster (posttrans- |
|||||||||
porter m. m.) . ... |
........ 71 |
77 |
77 |
80 |
77 |
80 |
82 |
82 |
78 |
Summa 593 |
522 |
537 |
585 |
580 |
607 |
664 |
623 |
589 |
|
Utgifter...... |
........ 555 |
494 |
475 |
519 |
526 |
550 |
549 |
582 |
531 |
Driftöverskott . |
........ 38 |
28 |
62 |
66 |
54 |
57 |
115 |
41 |
58 |
Normal avsättning |
till för- |
||||||||
nyelsefond....... |
........ 69 |
69 |
69 |
69 |
69 |
69 |
69 |
69 |
69 |
Beträffande de av dessa järnvägar bedrivna bilrörelserna lämnar
järnvägsstyrelsen följande uppgifter:
År
Trafikerad
linjelängd
km
konster Utgifter
Drift över skott -
Avsättning
till för- Anläggningsnyelsefond
kapital
Tusental kronor
Växjö—Tingsryds järnvägs billin jer.
1933 ........... |
.......... 60 |
2 |
2 |
_ |
||
1934 ........... |
.......... 82 |
14 |
14 |
— |
- I |
1 Förhyrd |
1935 ........... |
.......... 82 |
15 |
16 |
—1 |
- j |
f materiel |
1936 ........... |
15 |
16 |
—1 |
_ |
||
1937 ........... |
.......... 90 |
16 |
16 |
_ |
5 |
14 |
1938 ........... |
.......... 140 |
45 |
35 |
10 |
15 |
167 |
Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägs billinjer.
1936 ..................... 68 5 4 1 1
1937 ..................... 79 17 10 7 2
1938 ..................... 79 18 15 3 —
3
3
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
13
Bolagens balansräkningar |
per den 31 december 1938 ha |
följande |
|
utseende: |
Växjö— |
Växjö— |
östra |
Tingsryds |
Hultsfreds |
Värends |
|
järnväg |
järnväg |
järnväg |
|
Tus |
e n t a 1 k r o |
n o r |
|
Tillgångar. Anläggningar för järnvägsrörelsen . . . |
........ 1,739 |
5,887 |
205 |
Automobilrörelsen.................. |
........ 165 |
3 |
— |
Fastigheter........................ |
........ 2 |
— |
— |
Rörelsemedel: jjg i kassa och bank................ |
........ 22 |
28 |
2 |
i» förråd.......................... |
........ 19 |
30 |
2 |
P övriga.......................... |
........ 26 |
28 |
1 |
Förlust för året................... |
........ 5 |
79 |
— |
Summa 1,978 |
6,055 |
210 |
|
Skulder. Främmande kapital: Statslån......................... |
268 |
205 |
|
Reverslån....................... |
........ 444 |
1,090 |
— |
Svävande skulder................ |
........ 166 |
219 |
5 |
Eget kapital: Aktiekapital..................... |
........ 443 |
190 |
_ |
Reservfond...................... |
........ 379 |
1,857 |
— |
övriga egna fonder.............. |
........ — |
1,550 |
— |
Förnyelsefond...................... |
......... 546 |
881 |
— |
Summa 1,978 |
6,055 |
210 |
Av sammanställningarna framginge, anför järnvägsstyrelsen, att skillnaden
mellan de båda järnvägsföretagen vore rätt väsentlig. Medan Växjö—
Tingsryds järnväg för perioden som helhet och för alla år utom tre lämnat
inkomster tillräckliga för författningsenlig avsättning till fömyelsefond ävensom
viss kapitalförräntning, hade Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg endast
för ett år kommit upp till ett sådant resultat. Avsaknaden av affärsvärde
framträdde alltså väsentligt starkare, om den senare järnvägen betraktades
för sig. Även för Växjö—Tingsryds järnväg gällde emellertid, att aktier och
oprioriterade fordringar saknade värde.
Köpeskillingarna hade också, anför styrelsen, bestämts med hänsyn till
dessa förhållanden. Beträffande den närmare ekonomiska innebörden av
uppgörelsen rörande de smalspåriga järnvägarna meddelar järnvägsstyrelsen
följande:
Växjö—Tingsryds järnvägsaktiebolag har ett lån i Kronobergs läns sparbank,
som å tillträdesdagen uppgår till 289,000 kronor, för vilket staten övertager
betalningsansvaret. Detta lån har erhållits mot botteninteckning i järnvägen
och har för övrigt till fullo förräntats av bolaget självt. — En av
Växjö —Ålestads järnvägsaktiebolag innehavd fordran örn 150,000 kronor,
vilken är av tämligen gammalt datum och härrör från stationsgemenskapen
i Växjö, efterskänkes däremot i samband med statsförvärvet. — Samma bolags
fordran å 145,000 kronor för medel insatta i Växjö—Tingsryds järnvägs
bussrörelse övergår å staten. — Frånsett nämnda interna skuld kräves
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
i fråga om Växjö—Tingsryds järnväg ingen uppoffring av fordringsägare eller
borgensmän.
Vad åter angår Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg innebär uppgörelsen
en uppdelning av skuldbördan mellan staten —- delvis i egenskap av långivare
— å ena sidan samt övriga långivare och borgensmän å andra sidan,
varvid var och en fått främst svara för sitt eget engagemang.
Statens nya kapitalinsats inskränker sig till 190,000 kronor, utgörande lån
mot botteninteckning men utan borgen i Kronobergs läns sparbank. Staten
avstår därjämte från sina fordringar på grund av dels förenämnda motorvagnslån,
för vilka ej finnes annan säkerhet än de vid statsförvärvet av banan
övertagna vagnarna, dels sitt till större delen räntefria lån till östra
Värends järnväg.
På samma sätt avstår Växjö—Ahlstads järnvägsaktiebolag från alla sina
till större delen hypotiserade fordringar örn tillhopa cirka 650,000 kronor i
bär förevarande järnväg. Samma gäller örn Växjö stad för dess fordringar.
Lånet i Enskilda järnvägarnas pensionskassa, enligt senaste bokslut uppgående
till cirka 231,000 kronor, övertages gemensamt av Växjö stad och
Växjö—Ålestads järnvägsaktiebolag i egenskap av borgensmän.
Detta åtagande innebär dock ingen ny börda, enär borgensmännen hittills
fått svara för annuiteterna å detta lån.
Förevarande järnvägs driftskulder ha ansetts vara av den art, att desamma
böra övertagas av köparen.
I betraktande av de förevarande omständigheterna har järnvägsstyrelsen
funnit sig böra föreslå förvärv av nu ifrågavarande smalspåriga järnvägar
i enlighet med därom upprättade avtal.
För förvärv av samtliga nu ifrågavarande järnvägar skulle alltså i enlighet
med följande sammanställning erfordras anslag å riksstaten till ett belopp
av 7,191,000 kronor:
Kronor
1. Med obligationer likviderade köpeskillingar
För Karlskrona—Växjö järnväg............................. 3,204,000
För Växjö—Alvesta järnväg................................. 2,010,000
2. övertagna lån
För Karlskrona—Växjö järnväg............................. 1,048,000
För Växjö—Alvesta järnväg................................. 450,000
För Växjö—Tingsryds järnväg............................... 289,000
För Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg....................... 190,000
Tillhopa kronor 7,191,000.
I samband med förvärven borde, framhåller järnvägsstyrelsen, på sätt
skett i andra analoga fall tidigare omförmäld a motorvagnslån om tillhopa
cirka 254,000 kronor ävensom den räntepliktiga delen, 24,595 kronor, av
Östra Värends järnvägs statslån i den centrala statsbokföringen överföras
från fonden för låneunderstöd till statens järnvägars fond, medan den räntefria
delen 180,000 kronor av sistnämnda lån avskreves.
Vad beträffar de övertagna driftskulderna uppvägas desamma, meddelar
järnvägsstyrelsen, av de rörliga tillgångar, som följa med järnvägsförvärven.
Järnvägsstyrelsen föreslår, att här som i tidigare fall nämnda (svävande)
skulder och rörliga tillgångar må föras å det särskilda utjämningskonto,
Kungl. Maj.ts proposition nr 70.
15
benämnt »Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda
järnvägar», vilket upplagts i statens järnvägars räkenskaper med anledning
av statsmakternas beslut vid 1940 års lagtima riksdag.
Avtalsbestämmelserna i övrigt lia icke synts järnvägsstyrelsen erfordra någon
kommentar, då i fråga om desamma följts den praxis, som under det
senaste årtiondet utbildat sig, och då de i sak ansluta sig lill innehållet i de
avtal örn statsförvärv av enskilda järnvägar, som under år 1940 varit föremål
för statsmakternas prövning. I fråga om avtalens paragraf 5, som innehåller
reglerande bestämmelser för övertagande i statens järnvägars tjänst
av den vid respektive järnvägar anställda personalen, har järnvägsstyrelsen
emellertid anfört följande:
Enligt den tidigare lydelsen av sista stycket i moment 4 skulle förtidspension
till befattningshavare, som med hänsyn till sjuklighet eller lyte icke anses
lämpligen kunna övertagas i statens järnvägars tjänst, utgå med samma
belopp, som enligt för honom gällande pensionsbestämmelser skulle hava
utgått vid omedelbar avgång på grund av sjukdom. Befattningshavare, som
icke kan sjukpensioneras, skulle emellertid vid fortsatt enskild drift hava
fått kvarstå i tjänst vid den enskilda järnvägen, varför det Ilar synts styrelsen
skäligt, att förtidspensionen i dylikt fall skall kunna bestämmas till
högre belopp än sjukpensionen. Då en generell regel för pensionsbeloppets
bestämmande icke lämpligen kan i förväg fastställas, har styrelsen ansett
att prövning av pensionsbeloppets storlek skall ske i varje särskilt fall och
har hithörande bestämmelse i avtalet utformats i anslutning härtill.
Som ett nytt sista stycke i moment 4 har intagits ett stadgande, som skulle
möjliggöra en frivillig förtidspensionering av tjänsteman, som fyllt 50 år.
Bestämmelsen i fråga syftar till att underlätta en frivillig avgång ur tjänst
för befattningshavare, som bli obehövliga vid förstatligandet och beträffande
vilka svårigheter kunna uppstå att ordna lämplig placering vid statens
järnvägar. I samma mån som förstatligandet fortskrider, kommer behovet
av en sådan möjlighet till förtidspensionering för vissa kategorier av tjänstemän
säkerligen att framträda allt starkare — huvudsakligen i förvaltningstjänst,
och inom denna tjänstegren avses närmast tjänstehavare, sysselsatta
i kameralt och kontrollkontorsarbete. — I anledning av hittills gjorda erfarenheter
har järnvägsstyrelsen funnit det vara önskvärt att i avtalen om
förvärv av de olika järnvägarna få infört en bestämmelse av nu berört slag.
De nu företagna kompletteringarna med avseende på villkoren för avsked
med pension före pensionsålderns uppnående äro helt av övergående natur
och torde med hänsyn härtill icke kunna vålla betänkligheter.
Här ifrågasatta pensioneringsmöjlighet torde icke komma att tillämpas i
sådan utsträckning, att den kan få något inflytande på det ekonomiska utfallet
vare sig för nu ifrågasatta eller kommande statsförvärv av enskilda
järnvägar.
Avtalets paragraf 5 mom. 5 d) har omformulerats i jämförelse med den
tidigare lydelsen och givits en avfattning, sorn anknyter lill vad som hittills
tillämpats i praktiken.
Som ett nytt moment, nr 8, har intagits bestämmelser om beräkning av
tjänsteår i pensionshänseende för personal, som erhåller pensionsrätt enligt
civila tjänstepensionsreglementct. I kommunikationsverkens pensionslag av
år 1920 lanns en bestämmelse örn all tjänsteman, sorn vid stalsövertagande
av enskilt företag övergått lill statstjänst, skulle sorn tjänstår för erhållande
av tjänstepension efter prövning av verkets styrelse tillgodoräknas jämväl
tid, varunder han innehaft fast anställning vid nämnda företag. Någon mot
-
16
Kungl. Majis proposition nr 70.
svårighet till detta stadgande finnes icke intaget i civila tjänstepensionsreglementet
av år 1934, varför styrelsen med nuvarande ordning måste för varje
särskilt fall underställa frågor av denna art Kungl. Maj:ts prövning. 1930
års pensionssakkunniga hava i sitt år 1932 avgivna betänkande (sid. 53) i
denna fråga ansett obehövligt att intaga bestämmelsen i fråga i civila tjänstepensionsreglementet.
»Alldenstund varje övertagande av enskilt företag måste
bliva föremål för Kungl. Maj:ts särskilda prövning», framhöllo de pensionssakkunniga,
»synes det naturligaste vara, att vid denna prövning även frågan
örn de övertagna tjänstemännens rätt att räkna tjänstår upptages till
avgörande». I anslutning till detta uttalande har styrelsen ansett lämpligt
att redan i avtalen om statsförvärvet av respektive järnvägar intaga erforderliga
bestämmelser, som härigenom underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Den enligt förestående kompletterade lydelsen av paragraf 5 har den 16
oktober 1940 tillställts berörda personalorganisationer, och dessa hava icke
framfört några erinringar mot densamma.
Enligt moment 5 i nyssnämnda paragraf skola flertalet befattningshavare
vara berättigade att fr. o. m. den 1 januari 1942 erhålla anställning vid statens
järnvägar enligt för dessa gällande anställnings- och lönevillkor. Enligt
vid avtalen fogad bilaga C avses i anslutning härtill följande antal tjänstemän
komma att övertagas i statens järnvägars tjänst, nämligen
från järnväg:
Karlskrona—Växjö......
Växjö—Alvesta.........
» —Tingsryd........
» —Åseda—Hultsfred
Östra Värends..........
Ordinarie |
Icke ordi-narie |
Summa |
....... 181 |
13 |
194 |
12 |
106 |
|
....... 21 |
3 |
24 |
....... 77 |
3 |
80 |
....... 12 |
2 |
14 |
Summa 385 |
33 |
418 |
Härutöver överginge, meddelar styrelsen, i statens järnvägars tjänst sammanlagt
från uppräknade järnvägar 17 man vid bilavdelningen samt omkring
75 verkstads- och 60 banarbetare. Genom införlivandet överfördes sålunda
sammanlagt omkring 570 man i statens järnvägars tjänst. Härutöver
kunde, i den mån drifttjänsten så krävde, till anställning ifrågakomma viss
i bolagens tjänst disponerad tillfällig personal.
Beträffande den lönegradsplacering, som framgår av den till respektive
avtal fogade bilagan C, har, upplyser järnvägsstyrelsen, samråd ägt rum med
vederbörande personalorganisationer och med järnvägarnas förvaltning, varvid
fullt samförstånd uppnåtts.
Under hänvisning till att riksdagens medgivande erfordrades för ökning
av antalet personal i högre lönegrad än A 20, meddelar styrelsen, att på
grund av ifrågavarande införlivande i personalförteckningen för statens järnvägar
antalet befattningar över lönegrad A 20 borde från och med den 1
januari 1942 ökas med en maskiningenjör och en trafikinspektör i lönegrad
A 26, en stationsinspektor av klass 1 B i lönegrad A 24, en stationsinspektor
av klass 2 i lönegrad A 22 samt en kontrollör i lönegrad A 21.
Järnvägsstyrelsen upplyser slutligen, att järnvägarna efter införlivandet
borde hänföras till VI distriktet med huvudort i Borås. För att anknytas till
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
17
statens järnvägars linjeorganisation erfordrades viss nybildning av sektioner,
vilka dock med hänsyn till det fortsatta förstatligandet delvis måste bli av
provisorisk karaktär.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels besluta, att Karlskrona—-Växjö,
Växjö—Alvesta, Växjö—Tingsryds, Växjö—Åseda—Hultsfreds samt Östra
Värends järnvägar skola på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas
med statens järnvägar, dels till förvärvets genomförande å riksstaten för
budgetåret 1941/42 under rubrik Statsförvärv av enskilda järnvägar anvisa
ett reservationsanslag av 7,191,000 kronor, dels slutligen medgiva, räknat
från och med den 1 januari 1942, ändringar i personalförteckningen i enlighet
med vad nyss anförts.
Mot järnvägsstyrelsens beslut har järnvägs fullmäktigen Oscar Falkman
i särskilt yttrande avstyrkt de föreslagna förvärven samt till stöd härför
anfört:
I tidigare avgiven reservation har jag framhållit, att förstatligandet av de
enskilda järnvägarna synes mig böra t. v. uppskjutas med hänsyn till därmed
förbundna betydliga direkta och indirekta utgifter för statsverket. Jag
anser, att under en tid, då staten för tillgodoseende av livsviktiga ändamål
måste av landets medborgare skatte- och lånevägen uttaga maximum av det
som kan av dem presteras, böra statens medel och kredit icke tagas i anspråk
för förstatligandeåtgärder, som utan olägenhet kunna uppskjutas.
För nu föreliggande förslag till statsförvärv av Växjöjärnvägarna tillkommer
att villkoren synas mig otillfredsställande. De bredspåriga banorna skola
enligt förslaget betalas med 8,097,000 kronor, medan dessa banor enligt
järnvägsstyrelsens normalkalkyler hava ett värde av endast 7,100,000 kronor.
Och beträffande förvärvet av smalspårsbanorna, som skulle ske mot
statens övertagande av vissa lån resp. efterskänkande av vissa statens fordringar,
innebär detsamma, såsom även i skrivelsen framhålles, en statsbaneekonomisk
uppoffring.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 30 januari 1941 avgivit yttrande
i ärendet. Fullmäktige hava därvid begränsat sitt yttrande att i huvudsak
avse finansieringen av de föreslagna inköpen samt den budgettekniska och
bokföringsmässiga regleringen av de av inköpen föranledda ekonomiska
transaktionerna.
Till en början lämna fullmäktige följande sammanställning angående den
ekonomiska innebörden för staten av de förevarande förslagen:
Enligt avtalen skall staten å tillträdesdagen såsom vederlag för den egendom,
som bolagen överlåta till staten, dels övertaga bolagens skulder och
förpliktelser på sätt i varje avtal närmare omförmäles, dels ock till två avbolagen
överlämna statsobligationer till vissa belopp.
De nominella beloppen av de obligationer, som sålunda skola tillhandahållas,
utgöra:
Kornor
till Carlskrona—Wexiö järnvägsaktiebolag........................ 3,204,000
» Växjö—Alvestads » ........................ 2J)10,000
Summa kronor 5,214,000.
Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 soini. Nr 70.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
De ifrågavarande bolagens fasta skulder hava beräknats komma att den
1 juli 1941, då tillträdet från statens sida avses äga rum, uppgå till följande
belopp, upplupna räntor ej medräknade:
Kronor
Carlskrona—Wexiö järnvägsaktiebolag........................... 1,047,332
Växjö—Alvestads..........» 450,000
Växjö—Tingsryds » 289,000
Växjö—Åseda—Hultsfreds » 190,000
Summa kronor 1,976,332.
Enligt avtalet med Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag skall
detta bolag därjämte befrias från skyldigheten att till statsverket betala å
tillträdesdagen oguldna delar av såväl bolagets fyra statslån för anskaffande
av rälsbussar och motorvagnar med en sammanlagd återstående kapitalskuld
den 1 juli 1941 av 253,969 kronor som ock den bolaget tillhöriga Ostra
Värends järnväg åvilande statsskulden, vars kapital uppgår till 204,595 kronor
(uppdelad i en räntepliktig del å 24,595 kronor och en räntefri del å
180,000 kronor).
Enligt riksgäldskontorets räkenskaper skulle den återstående kapitalskulden
å berörda fyra motorvagnslån den 1 juli 1941 utgöra 243,837 kronor 47
öre under förutsättning, att intill nämnda dag förfallande annuiteter inbetalas
i behörig ordning. Skillnaden beror på att i det i avtalet angivna skuldbeloppet
för två av lånen ingår kvarvarande skuld efter i november 1939
verkställda amorteringar; motsvarande amorteringar i november 1940 hava
ej erlagts. Av den räntepliktiga delen, 24,595 kronor, av östra Värends järnvägs
statslån förföll den 31 december 1940 en kapitalavbetalning av 2,279
kronor 50 öre, vilket belopp ej heller erlagts.
Betalningsskyldigheten för de ovan redovisade fasta skulderna skall vid
statsförvärvet övertagas av riksgäldskontoret. Rörande dessa skulder må här
nämnas, att Carlskrona—Wexiö järnvägsaktiebolags skuld är placerad hos
Enskilda järnvägarnas pensionskassa och under den avtalade amorteringstiden
-— till år 1963 — löper med en fixerad ränta av 5 %> samt att de
övriga tre bolagens här ifrågavarande skulder äro placerade hos Kronobergs
läns sparbank. Den i avtalet med Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag
omförmälda skulden å checkräkning hos Skandinaviska banken är ej
avsedd att övertagas av riksgäldskontoret utan skall järnvägsstyrelsen svara
för densamma intill det i avtalet angivna beloppet av högst 75,000 kronor.
Det avses, att i samband med förvärven på sätt skett i tidigare analoga
fall förenämnda motorvagnslån om tillhopa cirka 254,000 kronor ävensom
den räntepliktiga delen, 24,595 kronor, av Östra Värends järnvägs statslån
i den centrala statsbokföringen skall överföras från fonden för låneunderstöd
till statens järnvägars fond, medan den räntefria delen, 180,000 kronor,
av det sistnämnda lånet avskrives.
De driftsskulder, som skola övertagas, uppvägas av de rörliga tillgångar,
som medfölja järnvägsförvärven. Järnvägsstyrelsen föreslår, att nämnda (svävande)
skulder och rörliga tillgångar skola föras å det särskilda utjämningskonto,
benämnt »Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade
enskilda järnvägar», vilket upplagts i statens järnvägars räkenskaper med anledning
av statsmakternas beslut vid 1940 års riksdag.
De statsobligationer, som enligt avtalen med Carlskrona—Wexiö och Växjö
—Alvestads järnvägsaktiebolag skola överlämnas till dessa, äro avsedda att
löpa med 3 °/o ränta, räknat från den 1 juli 1941, och vara förfallna till inlösen
den 1 juli 1951 samt utställas i valörer av 10,000, 5,000, 1,000, 500 och
100 kronor ävensom beträffande det förra bolaget 75 kronor och beträffande
det senare 50 kronor.
Kungl. Mcij.ts proposition nr 70.
19
Fullmäktige erinra härefter om att fullmäktige tidigare i sitt utlåtande över
1936 års järnvägskommittés betänkande rörande åtgärder för enhetliggörande
av det svenska järnvägsnätet givit sin anslutning till programmet om de enskilda
järnvägarnas snara övertagande av staten och deras införlivande med
statens järnvägar. Detta fullmäktiges ståndpunktstagande hade, fortsätta fullmäktige,
visserligen skett under andra statsfinansiella och ekonomiska förhållanden
än de nu rådande, vilka tvingat staten till en synnerligen omfattande
extraordinär upplåning, framför allt för försvarsändamål. I sitt den 7
mars 1940 avgivna yttrande över järnvägsstyrelsens framställningar angående
statsförvärv av Göteborg—Borås m. fl. järnvägar hade fullmäktige
framhållit, att det av fullmäktige tillstyrkta och av 1939 års lagtima riksdag
beslutade enhetliggörandet av det splittrade svenska järnvägsväsendet vore så
betydelsefullt för landet och dess transportväsen, att det måste anses vara av
stor vikt, att riksdagens berörda beslut även under de sedermera inträdda
förhållandena genomfördes med den snabbhet och i den omfattning, som omständigheterna
kunde göra möjliga. Med denna utgångspunkt hade fullmäktiges
majoritet ansett sig böra tillstyrka de år 1940 föreliggande förslagen
örn statsförvärv av då ifrågavarande enskilda järnvägar. Då fullmäktige alltjämt
hade samma inställning till frågan om det enskilda järnvägsnätets förstatligande,
som då fullmäktige avgåvo sitt berörda yttrande av den 7 mars
1940, ansåge sig fullmäktige böra tillstyrka även det nu föreliggande förslaget
örn statsförvärv under innevarande år av de s. k. Växjöbanoma, givetvis
dock under förutsättning att de avtalade ersättningsbeloppen och villkoren i
övrigt prövades vara för staten godtagbara.
Efter att hava erinrat örn de olika skäl, som järnvägsstyrelsen framfört till
stöd för ett godkännande av de nu förevarande köpeavtalen, hava fullmäktige
uttalat, att fullmäktige med hänsyn till de föreliggande omständigheterna
för sin del i likhet med järnvägsstyrelsen funnit de preliminärt avtalade
villkoren för de ifrågavarande järnvägarnas förstatligande från statens synpunkt
antagbara.
Fullmäktige anföra härefter:
Enligt avtalen med Carlskrona—Wexiö och Växjö—Ålestads järnvägsaktiebolag
skall vederlaget för den egendom som ingår i desamma — såsom
fallet var år 1940 beträffande Göteborg—Borås m. fl. järnvägsbolag —- i
den mån det överstiger de bolagens skulder, som skola övertagas av staten
och antingen förvaltas av riksgäldskontoret eller likvideras av järnvägsstyrelsen,
äga rum genom tillhandahållande av statsobligationer. Detta betalningssätt
är även nu ur statens synpunkt att föredraga framför kontant likvid
till aktieägarna. Såsom fullmäktige påpekade år 1940, är emellertid även en
likvid medelst obligationer, örn den skall ske i någon större omfattning, ej
utan sina betänkligheter.
De tioåriga statsobligationer, örn vilkas utlämnande nu enligt avtalen är
fråga, skola såsom redan nämnts — liksom de för 1940 års järnvägsförvärv
utfärdade — löpa med 3 °/o ränta samt vara utställda i valörer om 10,000,
5,000, 1,000, 500 och 100 kronor ävensom beträffande Carlskrona—Wexiö
järnvägsaktiebolag 75 kronor och Växjö—Ålestads järnvägsaktiebolag 50
kronor. Fördelningen å valörerna skall ske på sätt respektive bolag äger bestämma,
dock att obligationer å 75 kronor respektive 50 kronor utställas
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
endast till det antal, som erfordras för att kunna fördela likviden å aktieägarna.
Nämnda inskränkning har tillkommit med anledning av fullmäktiges
påpekande i förut omförmälda yttrande den 7 mars 1940 angående då ifrågasatta
valörer å 135, 120 och 50 kronor, rörande vilka någon motsvarande inskränkning
ej var föreskriven.
Sedan fullmäktiges berörda påpekande sålunda iakttagits är från fullmäktiges
sida ej något att erinra mot de föreslagna valörerna och ej heller mot
villkoren i övrigt beträffande ifrågavarande obligationer.
I och för likviderandet av de år 1940 beslutade statsförvärven upplade riksgäldskontoret
ett särskilt obligationslån, benämnt »Svenska statens 3 % obligationslån
för inlösen av enskilda järnvägar, 1940 års emission». Därest det
föreslagna förvärvet av Växjöbanorna genomföres, kommer riksgäldskontoret
att upplägga en andra emission av berörda lån. De till denna hörande
obligationerna böra — liksom fallet var med första emissionens obligationer
—- förses med endast 10 stycken årsvis den 1 juli förfallande kuponger.
Då, oaktat i köpeavtalen föreskrives, att vederbörande bolag senast en
månad före tillträdesdagen skola bestämma önskad fördelning av obligationsvalörer,
besked i detta avseende ej lärer vara att förvänta förrän efter
tillträdesdagen, kommer riksgäldskontoret att å denna dag till järnvägsstyrelsen
för respektive järnvägsbolags räkning överlämna interimsbevis att
sedermera, så snart ske kan, utbytas mot önskade obligationer.
I detta sammanhang framhålla fullmäktige, att järnvägsstyrelsen — efter
att hava redogjort för skälen till att Östra Värends järnväg, som tillhörde
de allra trafiksvagaste i landet, medtagits i det nu föreliggande förslaget till
statsförvärv och därvid bland annat framhållit nämnda järnvägs nära samband
med den under år 1940 förstatligade Östra Smålands järnväg — uttalat,
att för båda dessa järnvägar frågan örn deras fortsatta bibehållande överhuvud
taget borde hållas öppen.
Vad järnvägsstyrelsen föreslagit angående de ifrågavarande inköpens genomförande
ur budget- och bokföringstekniska synpunkter bär endast givit
fullmäktige anledning till det uttalandet, att riksgäldskontoret borde av järnvägsstyrelsen
tillgodoföras intill dagen för statens övertagande av respektive
järnvägar upplupna räntor ävensom före nämnda dag förfallna, oguldna
amorteringar å dels såväl förut omförmälda fyra motorvagnslån som den
räntepliktiga delen av östra Värends järnvägs statslån, vilka skulle överföras
från motorvagnslånefonden respektive fonden för låneunderstöd till statens
järnvägars fond, dels ock de enskilda lån, för vilka betalningsskyldigheten
skulle övertagas av riksgäldskontoret. Detta tillgodoförande syntes lämpligen
kunna ske över förut omförmälda i järnvägsstyrelsens räkenskaper upplagda
utjämningskonto.
Slutligen hava fullmäktige angående avfattningen av § 3 i avtalen med
Växjö—Tingsryds och Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag påpekat
följande. Mom. 1 i denna § i båda avtalen stadgade, att staten i vederlag för
den överlåtna egendomen skulle å tillträdesdagen övertaga dels betalningsskyldigheten
för vissa uppgivna banklån, dels ock betalningsansvaret för vissa
driftutgifter. Mom. 2 i samma § innehölle, att i föregående mom. omförmälda
skulder ävensom förpliktelser av annan art skulle med vissa inskränkningar
övertagas av järnvägsstyrelsen. Denna formulering vore givetvis ej fullt till
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 70.
21
fredsställande med hänsyn till att riksgäldskontoret och ej styrelsen skulle
övertaga betalningskyldigheten för vissa lån. Motsvarande bestämmelser i
avtalen med Carlskrona—Wexiö och Växjö—Alvestads järnvägsaktiebolag
hade däremot erhållit en annan formulering, mot vilken intet syntes vara
att invända.
I övrigt hava järnvägsstyrelsens ifrågavarande framställning och de bilagda
preliminära avtalen ej givit fullmäktige anledning till någon erinran.
Riksgäldsfullmäktigen Magnusson har i särskilt yttrande, till vilket riksgäldsdirektören
Sandberg anslutit sig, anmält mot fullmäktiges beslut avvikande
mening, i det han förklarat sig instämma i de allmänna synpunkter
beträffande de enskilda järnvägarnas förstatligande, som av järnvägsfullmäktigen
Falkman anförts till järnvägsstyrelsens protokoll den 30 december 1940.
I samband med de nästlidet år behandlade förslagen om förvärv av vissa Departematisenskilda
järnvägar i anslutning till 1939 års lagtima riksdags principbeslut rhefen.
rörande ett sammanförande i statens hand av det svenska järnvägsnätet upptogs
till övervägande, huruvida arbetet med järnvägarnas förstatligande skulle
med hänsyn till det då försämrade ekonomiska läget bedrivas i en långsammare
takt än som ursprungligen förutsatts. Riksdagen uttalade emellertid
för sin del (skrivelse nr 243), att den ansåge arbetet böra fortgå efter
de riktlinjer, som statsmakterna angåvo vid 1939 års lagtima riksdag. Den
starka förändring i det allmänna tidsläget, anförde riksdagen, som tvivelsutan
sedan dess inträffat, torde så långt ifrån motivera uppskov, att densamma
i stället komme järnvägsnätens förening i statens hand att framstå
som än mer angelägen. Ej endast för den allmänna transporthushållningen
utan även för de enskilda järnvägarna och deras trafikanter vore det av intresse,
att övergångstiden med dess ofördelaktiga återverkan på banornas
skötsel ej onödigt förlängdes.
Sedan detta uttalande gjordes, har den ekonomiska situationen undergått
en ytterligare försämring. På denna grund skulle ett förnyat övervägande
av frågan om omedelbar fortsättning av järn vägsförstatligandet
kunna ifrågasättas. Å andra sidan har järnvägarnas utomordentliga
betydelse för samfärdseln och folkförsörjningen ävensom för den militära
försvarsberedskapen framträtt allt tydligare i samma mån som den pågående
krisen fått mera djupgående verkningar inom olika områden av samhällslivet.
Ur denna synpunkt synes mig beträffande järnvägarna varje ur allmän
ekonomisk synpunkt försvarbar åtgärd böra vidtagas, som sätter dem
i stånd att på det mest effektiva sättet motsvara de stora krav, som ställas å
desamma. Ett led i strävandena härför utgör onekligen sammanförandet i
en hand av ledningen för landets nu splittrade järnvägsnät. De mest påtagliga
fördelarna härav äro i huvudsak, att transporterna i allmänhet kunna utföras
på ett snabbare, billigare och trafiktekniskt sett mera rationellt sätt,
vartill kommer, att den sammanlagda vagnparken särskilt i vad avser godsvagnarna
kan utnyttjas effektivare än eljest.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
Vad deli ekonomiska sidan av saken beträffar må framhållas, att det sätt,
varpå förvärven av de enskilda järnvägarna hittills ägt rum och förutsättes
skola ske jämväl framgent, är ägnat att minska de finansiella olägenheterna
av de statliga kapitalinvesteringar, varom här är fråga. Därigenom att köpeskillingarna,
i den mån sådana skola utgå till aktieägarna, erläggas i form
av statsobligationer med en löptid av 10 år, erhålles en viss garanti mot att
de ökade statliga investeringarna komma att för närvarande oförmånligt
påverka kapitalmarknaden. Det torde vidare böra erinras, att, sett ur allmän
samhällssynpunkt, själva förvärven i och för sig icke innebära någon
nyinvestering av kapital utan endast ett överflyttande av vissa redan befintliga
tillgångar från enskilda händer till staten.
Vid övervägande av olika på frågan inverkande förhållanden har jag kommit
till den uppfattningen, att de nuvarande ekonomiska förhållandena i
och för sig icke kunna anses tillräckligt motivera, att åtgärderna för att enhetliggöra
järnvägsnätet tills vidare böra anstå. Därest den nuvarande,
förhållandevis goda inkomstgivningen för järnvägarna skulle avsevärt minska
möjligheterna att ernå överenskommelse örn förvärv av viss enskild järnväg
på för staten skäliga villkor, synas emellertid hinder ej böra möta att i
avvaktan på den kommande utvecklingen låta tills vidare anstå med övertagande
av sådan järnväg.
Vad härefter angår de nu aktuella förvärven av de s. k. Växjö järnvägarna
torde till en början böra erinras, att enligt uttalande av 1939 års lagtima
riksdag förstatligandet skall omfatta samtliga rikets järnvägsenheter, såväl
normalspåriga som smalspåriga, vilka ej äro att betrakta som spårvägar eller
hava liknande lokal karaktär och som överhuvud äro av den allmänna betydelse,
att de böra fortbestå. Då den normalspåriga linjen Karlskrona—
Växjö—Alvesta, som förbinder Karlskrona med södra stambanan och som
till sin norra del är utfartsled jämväl för Kalmar, är att betrakta såsom
huvudbana, är det uppenbart, att denna järnvägslinje tillhör den kategori
enskilda järnvägar, som skall övertagas av staten. De smalspåriga järnvägarna,
nämligen Växjö—Tingsryds, Växjö—Åseda—Hultsfreds och östra
Värends järnvägar, hava däremot uteslutande lokala uppgifter att fylla. De
äro emellertid bortsett från sistnämnda järnväg av sådan storleksordning,
att banornas uteslutande vid ett allmänt järnvägsförstatligande icke torde
böra ifrågasättas. Östra Värends järnväg tillhör visserligen de trafiksvagaste
i landet men på grund av, bland annat, att järnvägen tillhör Växjö—Åseda
—Hultsfreds järnvägsaktiebolag och staten därjämte står såsom ensam kapitalgivare,
synes jämväl Östra Värends järnväg böra i detta sammanhang
ifrågakomma för förvärv. Frågan om dess framtida bibehållande torde emellertid,
såsom järnvägsstyrelsen framhållit, böra hållas öppen.
Av de nu till inköp ifrågasatta järnvägarna äro Karlskrona—Växjö och
Växjö—Alvesta av den ekonomiska struktur, att de äga förutsättningar att
— åtminstone vid desammas bedömande såsom en enhet — förränta det i
dem investerade kapital, som bör betraktas såsom räntekrävande. De övriga
järnvägarna torde däremot sakna affärsvärde.
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
23
Vad de normalspåriga järnvägarna angår belastades dessa vid 1938 års
utgång av lån å tillhopa 1,897,000 kronor. Enligt avtalen uppgår den del
av köpeskillingarna, som skall erläggas genom tillhandahållande av statsobligationer,
till sammanlagt 5,214,000 kronor. För återhämtande av undernormal
förnyelse har järnvägsstyrelsen beräknat en kapitalinsats å 986,000
kronor vara erforderlig. Det sammanlagda kapitalutlägget skulle alltså med
utgående från skulderna vid 1938 års utgång uppgå till (1,897,000 +
5,214,000 + 986,000) 8,097,000 kronor. Mot detta belopp skulle svara en
årlig inkomst av 329,000 kronor, utgörande efter avdrag av vederbörliga
avsättningar till förnyelsefonden samt till skatter, beräknade efter 1939 års
förhållanden, den genomsnittliga nettoavkastningen å järnvägsrörelsen under
åren 1931—1938. Avkastningen motsvarar omkring fyra procent av det
erforderliga kapitalutlägget. Enligt en av järnvägsstyrelsen upprättad normalkalkyl,
avsedd att tjäna som underlag för en prognos i fråga om avkastningens
storlek vid fortsatt enskild drift, uppgår emellertid värdet av järnvägarna
endast till omkring 7,100,000 kronor. Skillnaden mellan det på
normalkalkylen grundade värdet och det värde, som erhålles på grundval av
basperioden 1931—1938, utgör sålunda i runt tal 1,000,000 kronor. Denna
skillnad kan, även om den är förhållandevis mindre än den som vissa av de
nästlidet år genomförda järnvägsförvärven uppvisade, synas betydande. Å
andra sidan torde böra framhållas, att normalkalkylen närmast hänför sig
till läget vid tiden för 1939 års lagtima riksdags beslut och sålunda icke tager
hänsyn till de ändrade tidsförhållandena, vilka kunna göra vissa jämkningar
gentemot kalkylens resultat försvarliga. Med hänsyn till dessa förhållanden
ävensom till vad järnvägsstyrelsen i övrigt anfört anser jag mig
icke böra motsätta mig, att de avtalade köpeskillingarna godtagas från
statens sida. Då villkoren i övrigt ej givit mig anledning till erinran, vill
jag alltså biträda järnvägsstyrelsens framställning i vad avser de nu ifrågavarande
två järnvägarna. Då de förutnämnda lånen på grund av amorteringar
komma att å dagen för järnvägarnas tillträdande, nämligen den 1
juli 1941, hava nedgått till avrundat 1,498,000 kronor, skulle alltså statens
omedelbara kapitalinsats för järnvägarnas förvärvande uppgå till (5,214,000
-J- 1,498,000) 6,712,000 kronor.
Vad åter angår avtalen beträffande de till Växjöbanorna hörande smalspåriga
järnvägarna sakna dessa såsom förut nämnts affärsvärde. Desamma
hava av järnvägsstyrelsen medtagits i detta sammanhang på grund av
dels 1939 års lagtima riksdags uttalande rörande den omfattning, vari ett
järnvägsförstatligande bör äga rum, och dels den omständigheten att smalspårsbanorna
icke havn någon egen förvaltningspersonal. Den ekonomiska
uppgörelsen i fråga örn Växjö—Tingsryds järnväg innebär, att staten övertager
betalningsansvaret för ett mot botteninteckning i järnvägen meddelat
lån, som å tillträdesdagen den 1 juli 1941 uppgår till 289,000 kronor.
Beträffande Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägar sker en uppdelning av
skuldbördan mellan staten — delvis i egenskap av långivare — å ena sidan
samt övriga långivare och borgensmän å andra sidan, varvid var och en skall
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
svara främst för sitt engagemang. Statens nya kapitalinsats inskränker sig
till 190,000 kronor. Staten övertager sålunda ett av Kronobergs läns sparbank
lämnat lan å nämnda belopp, för vars säkerhet botteninteckning meddelats
i järnvägen. Staten avstår därjämte från fordringar, uppgående den
1 juli 1941 till sammanlagt omkring 430,000 kronor. På samma sätt avstår
Växjö—Ålestads järnvägsaktiebolag från alla sina till större delen hypotiserade
fordringar örn tillhopa cirka 650,000 kronor i här förevarande järnväg.
Samma förhållande gäller örn Växjö stad för dess fordringar. Lånet i
Enskilda järnvägarnas pensionskassa, enligt senaste bokslut uppgående till
cirka 231,000 kronor, övertages gemensamt av Växjö stad och Växjö—Alvestads
järnvägsaktiebolag i egenskap av borgensmän.
Ehuru förvärvet av här itrågavarande smalspåriga banor innebär en statsbaneekonomisk
uppoffring, anser jag i frågans nuvarande läge i likhet med
järnvägsstyrelsen de avtalade köpevillkoren i stort sett förenliga med rättvisa
och billighet. Jag vill därför icke motsätta mig, att jämväl avtalen rörande
smalspårsbanorna godkännas från statens sida. Det sammanlagda anslagsbehovet
för dessa banors förvärvande uppgår till (190,000 + 289,000)
479,000 kronor.
Vad järnvägsstyrelsen föreslagit angående de ifrågavarande köpens genomförande
ur budget- och bokföringstekniska synpunkter har icke givit mig
anledning till annat uttalande än att jäx-nvägsstyrelsen synes böra iakttaga
vad fullmäktige i riksgäldskontoret i sitt yttrande framhållit i fråga om inbetalning
till riksgäldskontoret från järnvägsstyrelsens sida av upplupna
räntor m. m. intill dagen för statens övertagande av respektive järnvägar.
I anslutning till vad förut anförts skulle det erforderliga anslagsbeloppet
för övertagandet av samtliga här ifrågavarande järnvägar uppgå till
(6,712,000 + 479,000) 7,191,000 kronor.
Enligt avtalen skall flertalet befattningshavare vid de enskilda järnvägarna
vara berättigade alt från och med den 1 januari 1942 erhålla anställning vid
statens järnvägar. Personalens löneställning blir reglerad i och med statsmakternas
godkännande av de föreliggande avtalen. Något särskilt beslut
härom av riksdagen erfordras alltså icke. Då bland personalen emellertid finnas
vissa befattningshavare, vilka äro avsedda att bliva placerade i lönegrad
A 21 eller högre enligt för statens järnvägar gällande avlöningsreglemente,
erfordras härutinnan beslut av riksdagen. Mot den ökning i förevarande
sammanhang av personalantalet, som järnvägsstyrelsen föreslagit, har
jag icke något att erinra. Jag framlägger härom förslag senare i samband
med anmälan av frågan angående förändring i avseende å löneställning och
antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid bland annat statens järnvägar.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
dels besluta, att Karlskrona—Växjö, Växjö—Alvesta, Växjö
—Tingsryds, Växjö—Åseda—Hultsfreds och Östra Värends
Kungl. Maj.ts proposition nr 70.
25
järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas
med statens järnvägar;
dels ock till Förvärv av Karlskrona—Växjö m. fl. järnvägar
för budgetåret 1941/42 å kapitalbudgeten under rubriken
Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar, anvisa ett
reservationsanslag av ...........•....... kronor 7,191,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hellenius.
26
Kungl. Maj-.ts proposition nr 70.
Bil. A.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen, å
ena sidan, samt Carlskrona—Wexiö järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,
å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets
järnväg m. m.
§ 1.
Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1941
eller den senare dag under 1941, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma
(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,
dels bolagets järnväg mellan Karlskrona och Växjö,
dels bolagets övriga fastigheter — i den mån desamma icke äro i fastighetsförteckningen,
bilaga A, angivna som undantagna —- ävensom andra tillgångar
samt rättigheter.
Bolaget äger dock rätt att dels behålla före tillträdesdagen influten likvid
för avyttrade, vid överlåtelsen enligt bilaga A undantagna fastigheter, dels
utbekomma såväl i § 3 mom. 2 här nedan omförmäld vinst som ock eventuell
framtida återbäring eller utdelning på grund av bolagets delägarskap
i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.
Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.
Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen ingående
tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för
andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften å
och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess överlåtna
rörelse hörande verksamhet, inklusive förräntning och planenlig amortering
av bolagets låneskulder.
Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,
som kunna öka järnvägens driftutgifter.
§ 2.
Å tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets
till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att
denna icke häftar för andra inteckningar än sådana, som antingen utgöra säkerheter
för i balansräkningen per den 31 december 1939 upptagna låneskulder
eller finnas till disposition i bolagets eget förvar, dock att beträffande andra
fastigheter än järnvägsfastigheten bolaget icke åtager sig visa annat än att
sådana fastigheter icke häfta på grund av förskrivning eller upplåtelse från
bolaget.
Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga om järnvägen
m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.
§3.
Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdes
dagen, .
dels till bolaget överlämna statsobligationer om nominellt tremiljoner
tvåhundrafyratusen
(3,204,000) kronor, ^ ....
dels övertaga betalningsskyldigheten för bolagets lån hos Enskilda järnvägarnas
pensionskassa med en kapitalskuld den 1 juli 1941 av enmiljonfyrtiosjutusentrehundratrettiotvå
(1,047,332) kronor jämte då upplupen ej
förfallen ränta, „
dels övertaga bolagets övriga skulder och förpliktelser enligt vad närmare
omförmäles här nedan i mom. 3. .. .. „
Obligationerna skola löpa med tre procent ränta, räknat fran och med den
1 juli 1941, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1951 samt vara utställda i
valörer om 10,000, 5,000, 1,000, 500, 100 och 75 kronor. Fördelningen å sagda
valörer sker på sätt bolaget — senast en månad före tillträdesdagen — äger
bestämma, dock att obligationer om 75 kronor utställas endast till det antal,
som erfordras för att kunna fördela likviden å aktieägarna.
Mom. 2. Bolaget äger tillgodonjuta den vinst, som uppstått och uppstår a
bolagets rörelse under tiden 1 januari 1939—30 juni 1941, sådan den framgår
av boksluten för åren 1939 och 1940 samt första halvåret 1941, uppgjorda
med iakttagande av vad här sägs.
Bokföringen skall ske jämlikt lag om bokföring vid enskild järnväg den
3 juli 1930 och därtill anslutande Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 oktober
1930 samt i övrigt på sätt hittills skett inom bolaget, dock med iakttagande,
att avsättning till förnyelsefond skall ske enligt i § 1 av nämnda kungörelse
angivna lägsta normalgrunder,
att erlagda utskylder skola upptagas såsom utgifter i den man de avse
dels bolagets överlåtna verksamhet från och med den 1 januari 1939 och till
tillträdesdagen, dels utan tidsbegränsning icke överlåten egendom, och
att under tidsperioden 1 januari 1939—30 juni 1941 inträdd minskning
— efter stycketal och mängder räknat — i förrådsbehållningen av förekommande
effekter skall komma till uttryck i drifträkningen räknat efter de
priser, som vid periodens slut skedda ersättningsköp skulle betinga ■ kostnaden
för lokbränsle räknad efter vid statens järnvägar under juni 1941 tilllämpat
konsumtionspris för utländska stenkol, med bortseende dock från
belopp, varmed detta pris kan överstiga 65 kronor per ton — och skall förty
ett belopp motsvarande det sålunda beräknade värdet av sagda minskning,
i den mån detsamma ej kommit till uttryck i sänkning av etlekternas bokförda
värden, bokföras såsom kostnad för driften samt gottskrivas ett materialinköpskonto.
Skulle å andra sidan av någon effekt den 1 juli 1941 finnas
större behållning än inventariet per den 1 januari 1939 uppvisar, skall sistnämnda
konto efter samma grunder debiteras och driften krediteras för
värdet av ökningen ifråga. .
Den del av vinsten för åren 1939 och 1940, som ej dessförinnan tagits i
anspråk för utdelning till aktieägarna, äger bolaget utbekomma å tillträdesdagen,
under förutsättning att de enligt ovan angivna regler uppgjorda boksluten
för sagda år med revisionsberättelser överlämnats till styrelsen före
den 1 maj 1941, och i annat fall inom två månader efter bokslutens överlämnande
till styrelsen. Vinsten för första halvåret Hill utbekommes inom
två månader efter överlämnandet till styrelsen av bokslut för sagda tid.
•J° Kungl. Maj.ts proposition nr 70.
Bolaget förbinder sig att icke pa framtiden helt eller delvis uppskjuta utgifter
för drift och underhåll, som vid järnvägs- och bilrörelsens fortsatta
bedrivande i bolagets ägo skulle hava bestritts före tillträdesdagen. Såväl bana
och byggnader som den rullande materielen skola sålunda under tiden 1
januari 1940—30 juni 1941 påkostas underhåll i minst sådan omfattning
— efter arbets- och materialmängder räknat — som svarar mot underhållet
under år 1939.
Mom. 3. Bolagets till den överlåtna egendomen och rörelsen hänförliga
skulder och förpliktelser varibland icke inräknas några borgensförbindelser
— övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock med
iakttagande
att bolaget skall svara för de utskylder, som avse verksamheten från och
med den 1 januari 1939, ävensom utan tidsbegränsning de utskylder. som
avse den icke överlåtna egendomen,
att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som
bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig
samt
att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad
i § 5 nedan stadgas.
Mom. 4. Kostnaderna för lagfart a den av svenska staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.
§ 4.
De överlåtna rättigheterna och skyldigheterna enligt överenskommelser,
kontrakt och medgivanden rörande bolagets rörelse äro så fullständigt som
möjligt förtecknade i bilaga B.
Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de avtal vilka
styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§ 5.
Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare
skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att å tillträdesdagen övergå i
statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och
utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt
vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem. allt
enligt vid tiden för övergången gällande avtal.
Morn. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt
lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där han omedelbart
före uppförandet å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn skall
“arv“i fa8as endast till i bolagets tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga
löneförmåner, d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg samt eventuell
forman av fri eller^löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant hyresbidrag,
ävensom, sa länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande
uppdrag, vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden. Till
övriga förmaner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan
tjänstledighet, fri läkarvård,^ begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter.
postbiträdesersättning,. medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke
tågås, utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna
äga tillämpning, i den man ej stadgandet under mom. 3 här nedan
föranleder till tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.
Avlöningen må icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens
Kungl. Maj.ts proposition nr 70.
29
.järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i den lönegrad,
som tinnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-
och avlöningsvillkor skola -— med beaktande av härovan i andra
stycket av mom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla
dels för all personal under tiden intill 1941 års utgång, i den mån vederbörandes
anställning ej dessförinnan upphör;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras å övergångsstat,
intill dess de inplaceras å för statens järnvägar behövliga befattningar eller
pensioneras.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1941 års utgång
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1940 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna
järnvägens drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,
sorn befordrats till ordinarie den 1 januari 1940 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 00 år icke lämpligen kunna
övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande
å aktiv stat; statens järnvägar obetaget att även efter 1941 års utgång
entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels slutligen å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bil. C är avsedd
att ske.
Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig
befattningshavare -—- med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd
pensionsålder och -— vad angår övriga befattningshavare -— med belopp,
som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som enligt
samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund
av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade till vederbörande
pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens
sorn befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för
pensionsinrättningen att utbetala pension.
T de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och
då befattningshavaren därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,
som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall
mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavaren överenskommelse vara träffad
i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående
stycke sågs.
Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras
å övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. m. den 1
januari 1942 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings-
och lönevillkor under följande förbehåll:
a) alt de vid i samband med övertagandet av järnvägen företagen läkarundersökning
visa sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda
fordringar i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet;
b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och
efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt
anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt
företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
c)
att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid
dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid
statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare
varit anställd i bolagets tjänst;
d) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,
icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen
på sig tillämpade, och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen
icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för
vederbörande vid fortsatt anställning i bolagets tjänst.
Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts å övergångsstat jämlikt
mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits,
räknat från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att
placeras å befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.
Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal,
på vilken civila tjänstepensionsreglementet ej vunnit tillämpning, tillerkännes
de förmåner, som enligt Kungl, kungörelsen den 12 april 1935 tillkomma
vissa tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda
järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.
Mom. 8. Befattningshavare, vilken erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna
i civila tjänstepensionsreglementet, må, i den mån järnvägsstyrelsen
finner skäligt, såsom tjänstår för erhållande av pension tillgodoräknas
högst två tredjedelar av den tid, under vilken han, innan reglementet blivit
å honom tillämpligt, innehaft anställning vid bolagets järnväg eller vid statens
järnvägar.
Mom. 9. Personal, som icke vunnit anställning å aktiv stat vid statens
järnvägar, redan pensionerad personal, samt pensionsberättigade familjemedlemmar
efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma
i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension
enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest
järnvägen ej övergått i statens ägo.
§ 6.
Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och
skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.
§ 7.
Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över
de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på
i § 5 angivna villkor.
0 § 8-
Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas med
statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter kom
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
31
ma till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under
förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen
hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen
för järnvägarnas godssamtrafik.
§ 9.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans
godkännande.
Stockholm den 13 december 1940. Växjö den 13 december 1940.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN CARLSKRONA-WEXIÖ JERNVÄGS
G.
Dahlbeck AKTIEBOLAG
Erik Malmkvist Carl Petri
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 70.
Bil. B.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Växjö—Ålestads järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,
å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets
järnväg m. m.
§ 1.
Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1941
eller den senare dag under 1941, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma
(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,
dels bolagets järnväg mellan Växjö och Alvesta,
dels bolagets övriga fastigheter och andra tillgångar — i den mån desamma
icke äro i förteckningen å fastigheter m. m., bilaga A, angivna såsom
undantagna — samt rättigheter.
Bolaget äger dock rätt att dels behålla före tillträdesdagen influten likvid
eller annan ersättning för avyttrade, vid överlåtelsen enligt bilaga A undantagna
fastigheter och andra tillgångar, dels utbekomma såväl i § 3 mom. 2
här nedan omförmäld vinst som ock eventuell framtida återbäring eller utdelning
på grund av bolagets delägarskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening
och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.
Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.
Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen ingående
tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för
andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften
å och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess
överlåtna rörelse hörande verksamhet, inklusive förräntning av bolagets låneskulder.
Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,
som kunna öka järnvägens driftutgifter.
§ 2.
Likalydande med § 2 i Bil. A.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen,
dels till bolaget överlämna statsobligationer om nominellt tvåmiljonertiotusen
(2,010,000) kronor,
dels övertaga betalningsskyldigheten för bolagets lån hos Kronobergs läns
sparbank med en kapitalskuld den 1 juli 1941 av fyrahundrafemtiotusen
(450,000) kronor jämte då upplupen ej förfallen ränta,
dels övertaga bolagets övriga skulder och förpliktelser enligt vad närmare
omförmäles här nedan i mom. 3.
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
33
Obligationerna skola löpa med tre procent ränta, räknat från och med
den 1 juli 1941, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1951 samt vara utställda
i valörer örn 10,000, 5,000, 1,000, 500, 100 och 50 kronor. Fördelningen
på sagda valörer sker på sätt bolaget — senast en månad före tillträdesdagen
—- äger bestämma, dock att obligationer om 50 kronor utställas
endast till det antal, som erfordras för att kunna fördela likviden å aktieägarna.
Morn. 2. Bolaget äger tillgodonjuta den vinst, som uppstått och uppstår
å bolagets rörelse under tiden 1 januari 1939—30 juni 1941, sådan den framgår
av boksluten för åren 1939 och 1940 samt första halvåret 1941, uppgjorda
med iakttagande av vad bär sägs.
Bokföringen skall ske jämlikt lag örn bokföring vid enskild järnväg den 3
juli 1930 och därtill anslutande Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 oktober 1930
samt i övrigt på sätt hittills skett inom bolaget, dock med iakttagande,
att avsättning till förnyelsefond skall ske enligt i § 1 av nämnda kungörelse
angivna lägsta normalgrunder,
att erlagda utskylder skola upptagas såsom utgifter i den mån de avse
dels bolagets överlåtna verksamhet för tiden från och med den 1 januari
1939 och till tillträdesdagen, dels utan tidsbegränsning icke överlåten egendom,
och
att under tidsperioden 1 januari 1939—30 juni 1941 inträdd minskning —
efter stycketal och mängder räknat — i förrådsbehållningen av förekommande
effekter, lokbränsle undantaget, skall komma till uttryck i drifträkningen
räknat efter de priser, som vid periodens slut skedda ersättningsköp
skulle betinga, och skall förty ett belopp motsvarande det sålunda beräknade
värdet av sagda minskning, i den mån detsamma ej kommit till uttryck i
sänkning av effekternas bokförda värden, bokföras såsom kostnad för driften
samt gottskrivas ett materialinköpskonto. Skulle å andra sidan av någon
effekt den 1 juli 1941 finnas större behållning än inventariet per den 1
januari 1939 uppvisar, skall sistnämnda konto efter samma grunder debiteras
och driften krediteras för värdet av ökningen i fråga.
Den del av vinsten för åren 1939 och 1940, som ej dessförinnan tagits i
anspråk för utdelning till aktieägarna, äger bolaget utbekomma å tillträdesdagen,
under föx-utsättning att de enligt ovan angivna regler uppgjorda boksluten
för sagda år med revisionsberättelser överlämnats till styrelsen före
den 1 maj 1941, och i annat fall inom två månader efter bokslutens överlämnande
till styrelsen. Vinsten för första halvåret 1941 utbekommes inom
två månader efter överlämnandet till styrelsen av bokslut för sagda tid.
Bolaget förbinder sig att icke på framtiden helt eller delvis uppskjuta
utgifter för drift och underhåll, som vid järnvägs- och bilrörelsens fortsatta
bedrivande i bolagets ägo skulle bava bestritts före tillträdesdagen. Såväl
bana och byggnader som rullande materiel skola sålunda under tiden 1 januari
1940—30 juni 1941 påkostas underhåll i minst sådan omfattning -—
efter arbets- och materialmängder räknat —- som svarar mot underhållet
under år 1939.
Mom. 3. Bolagets till den överlåtna egendomen och rörelsen hänförliga
skulder och förpliktelser —- varibland icke inräknas några borgensförbindelser
— övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock med
iakttagande
att Dån överlåtelsen äro undantagna bolagets skulder till Aktiebolaget
Öjaby,
att bolaget skall svara för de utskylder, som avse verksamheten från och
med den 1 januari 1939, ävensom utan tidsbegränsning de utskylder, som
avse den icke överlåtna egendomen,
mildrig till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 70.
3
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 70.
att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,
som bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt
sig, samt
att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad
i § 5 här nedan stadgas.
Mom. 4. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.
Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och
skyldigheter i fråga om personalens pensionering och i förhållande till de
pensionsinrättningar, som personalen tillhör.
Likalydande med motsvarande §§ i Bil. A.
Stockholm den 13 december 1940. Växjö den 13 december 1940.
§§ 4 och 5.
Likalydande med motsvarande §§ i Bil. A.
§ 6.
§§ 7—9.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN
WEXIÖ—ALFVESTADS
JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Carl Petri
G. Dahlbeck
Elrik Malmkvist
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
35
Bil. C.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag, nedan kallat
bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av
bolagets järnvägar m. m.
§ I
Mom.
1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1941
eller den senare dag under 1941, som Kungl. Majit kan komma att bestämma
(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,
dels bolagets järnvägar mellan Växjö och Hultsfred samt mellan Sevedstorp
och Älghultsby,
dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar samt
rättigheter.
Fastigheterna äro förtecknade i bilaga A.
Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.
Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar eller
ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för andra ändamål än sådana,
som avse det normala uppehållandet av driften å och underhållet av bolagets
järnvägar, dess biltrafik samt annan till dess rörelse hörande verksamhet,
inklusive förräntning och amortering av bolagets i § 3 omförmälda lån.
Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,
som äro ägnade att öka järnvägarnas driftutgifter.
§ 2.
Å tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets
till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att
denna icke häftar för andra inteckningar än sådana, som antingen utgöra
säkerhet för i § 3 omförmälda låneskulder eller finnas till disposition i bolagets
eget förvar, dock att beträffande andra fastigheter än järnvägsfastigheten
bolaget icke åtager sig visa annat än att sådana fastigheter icke häfta
på grund av förskrivning eller upplåtelse från bolaget.
Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga om järnvägarna
m. m., som enligt § 4 i detta avtal av styrelsen övertagas.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den överlåtna egendomen skall staten å tillträdesdagen -
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 70,
dels övertaga betalningsskyldigheten för bolagets lån hos Kronobergs läns
sparbank med en kapitalskuld den 1 juli 1941 av etthundranittiotusen
(190.000) kronor jämte då upplupen ej förfallen ränta ävensom för bolagets,
för bestridande av direkta driftutgifter tillkomna checkräkning hos
Skandinaviska Kreditaktiebolaget till ett belopp av högst sjuttiofemtusen
(75.000) kronor jämte ränta, samt slutligen för sådana till 1941 års drift hänförliga
utgifter, som äro oguldna å tillträdesdagen,
dels befria bolaget från skyldigheten att till statsverket betala å tillträdesdagen
oguldna delar av såväl bolagets fyra statslån för anskaffande av rälsbussar
och motorvagnar med en sammanlagd kapitalskuld av tvåhundrafemtiotretusenniohundrasextionio
(253,969) kronor som ock den östra Värends
järnväg åvilande statsskulden, vars kapitaldel uppgår till tvåhundrafyratusenfemhundranittiofem
(204,595) kronor.
Mom. 2. I föregående moment omförmälda skulder ävensom förpliktelser
av annan art övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen,
dock med iakttagande,
att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och driftskulder,
som bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt
sig, samt
att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad
i § 5 nedan stadgas.
Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen
ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.
§§ 4-7.
Likalydande med motsvarande §§ i Bil. A.
§ 8.
Bolagets järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas
med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter
— med de eventuella modifikationer däri, som kunna komma att bliva föreskrivna
för järnvägar av annan spårvidd än den normala — komma till
tillämpning å desamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under förutsättning,
att meddelanden om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen
hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen för
järnvägarnas godssamtrafik.
§ 9.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans
godkännande.
Stockholm den 13 december 1940. Växjö den 13 december 1940.
KUNGL. JÄBNVÄGSSTYRELSEN VÄXJÖ—ÅSHEDA—HULTSFREDS
G. Dahlbeck JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Erik Malmkvist Carl Petri
Kungl. Maj.ts proposition nr 70.
37
Bil. D.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Växjö—Tingsryds järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,
å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets
järnväg m. m.
§ I
Morn
1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli
1941 eller den senare dag under 1941, som Kungl. Majit kan komma att
bestämma (tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,
dels bolagets järnväg mellan Växjö och Tingsryd,
dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar
samt rättigheter.
Fastigheterna äro förtecknade i bilaga A.
Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.
Morn. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar
eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för andra ändamål än
sådana, som avse det normala uppehållandet av driften å och underhållet av
bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess rörelse hörande verksamhet,
inklusive förräntning av bolagets låneskulder.
Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,
som kunna öka järnvägens driftutgifter.
§ 2.
Å tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets
till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att
denna icke häftar för andra inteckningar än sådana, som antingen utgöra
säkerhet för i § 3 omförmäld låneskuld eller finnas till disposition i bolagets
eget förvar, dock att beträffande andra fastigheter än järnvägsfastigheten
bolaget icke åtager sig visa annat än att sådana fastigheter icke häfta
på grund av förskrivning eller upplåtelse från bolaget.
Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga örn järnvägen
m. m., som enligt § 4 i detta avtal av styrelsen övertagas.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den överlåtna egendomen skall staten å tillträdesdagen
dels
övertaga betalningsskyldigheten för bolagets lån hos Kronobergs läns
Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 70. 4
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 70.
sparbank med en kapitalskuld den 1 juli 1941 av tvåhundraåttioniotusen
(289,000) kronor jämte då upplupen ej förfallen ränta,
dels övertaga betalningsansvaret för sådana till 1941 års drift hänförliga
utgifter, som äro oguldna å tillträdesdagen.
Mom. 2. I föregående moment omförmälda skulder ävensom förpliktelser
av annan art övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen,
dock med iakttagande,
att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och driftskulder,
som bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 härovan kan hava
iklätt sig, samt
att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver
vad i § 5 nedan stadgas.
Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade
egendomen ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.
§§ 4—7.
Likalydande med motsvarande §§ i Bil. A.
§ 8.
Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas
med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter
— med de eventuella modifikationer däri, som kunna komma att bliva föreskrivna
för järnvägar av annan spårvidd än den normala — komma till
tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under förutsättning,
att meddelanden om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen
hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen för
järnvägarnas godssamtrafik.
§ 9.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Majit och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans
godkännande.
Stockholm den 13 december 1940. Växjö den 13 december 1940.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN
G. Dahlbeck
Erik Malmkvist
VÄXJÖ—TINGSRYDS
JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Carl Petri
Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
410604